Arbetsmarknaden och etablering

Målgruppen utrikes födda har visat sig vara en av de mer drabbade målgrupperna förknippat med arbetsmarknaden och dess etablering in i arbetslivet när det kommer till anställningar som är sämre än de som erbjuds för inrikes födda. Där det oftare förekommer anställningar i form av chefsroller eller annan anställning med högre nivå (Forslund och Åslund, 2016). Både i Malmö Stad och Kristianstad kommun har det visat sig vara så att inrikes födda har fler chefsyrken än vad utrikes födda har oavsett kön där det är tre gånger mer i Malmö och dubbelt så många i Kristianstad (Region Skåne (Malmö), 2019; Region Skåne (Kristianstad), 2019).

Diskriminering är också en avgörande faktor till varför utrikes födda har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden då exempelvis arbetsgivare inte känner sig lika säkra i vilken kompetens eller färdighet de utrikes födda bär på vilket kan förknippas med både integration och segregation (Forslund & Åslund, 2016). Integration går ut på att man ska känna sig delaktig i samhället, att det sker en process där minoriteter som i detta fall är att etniska och kulturella ska integreras i samhället (Boverket, 2004). Segregation handlar om att någon eller någonting avskiljs från en helhet och en utav anledningarna till att segregation kan uppstå är på grund av kulturella skillnader (ibid). Detta kan i sin tur leda till att möjligheter till arbete försämras för minoritetsgrupper (ibid). Som vår intervjuperson Nasir berättar utifrån egna erfarenheter upplevde han någon typ av diskriminering ute på arbetsmarknaden då han hade svårt att hitta sig ett jobb och att problemet var hans namn som kan vara svårt uttalat samt är ett hinder för att arbetsgivare ska ta del av hans ansökning. Jämförelsevis med intervjupersonen Alex har han inte upplevt diskriminering på arbetsmarknaden då hans främsta hinder är att han inte har uppehållstillstånd och därmed inte kan jobba om han inte har arbetstillstånd. Å andra sidan finns de politiska målen som vill främja integrationen och har som riktlinjer att alla ska ha lika rättigheter, skyldigheter samt möjligheter i vårt samhälle där ursprung inte ska spela någon roll. Man ska ta nytta av mångfalden man har i samhället (Boverket, 2004). Likaså finns delmålen för arbetsmarknaden där fokus ligger på att öka jämställdheten inom arbete och att det ska ske en mer effektiv etablering för vuxna nyanlända som kommer (Regeringskansliet, 2018). En ökning av sysselsättningen för utrikes födda män respektive kvinnor vill Regeringen ska öka, ett av delmålen är att bristande etablering kan öka den socioekonomiska segregationen. Därför har Regeringen infört en lag om ett ansvar för etableringsinsatser där deras mål är att försöka

etablera så många vuxna nyanlända som möjligt. Genom att främja etableringen för vuxna nyanlända har regeringen beslutat att man ska se till målgruppens utbildning sedan tidigare för att arbetet de ska tilldelas ska kunna motsvara deras kompetens (ibid).

Etableringssiffran för vuxna nyanlända i Malmö 2019 låg på 1021 st varav 30% hade eftergymnasial utbildning och 56% var satta i arbete eller studerade (Malmö Stad, 2020). Kristianstads kommuns siffror visade att antal inskrivna år 2018 var 922 och förgymnasial utbildning hade 47 st (Kristianstad kommun, 2020). 43 st fick arbete eller ingick i studier efter 90 dagar i etableringen (ibid). En problematik man kan se som råder i båda städerna är bristen på utbildning då enbart 30% hade eftergymnasial utbildning i Malmö och 47 st hade förgymnasial utbildning i Kristianstad. Det är problematiskt då svårigheter uppstår med att få arbete och integreras i arbetslivet. Det har skett en befolkningsökning i Sverige vilket innebär att möjligheterna för starkare arbetskraft finns men sysselsättningen är som lägst i Skåne (Kommunförbundet Skåne, 2018). Som vårt syfte säger så vill vi undersöka integreringen av vuxna nyanlända inom arbete bland annat och den återkommande utmaningen är skillnaden mellan utrikes födda samt inrikes födda ute på arbetsmarknaden. Det är därför viktigt att vuxna nyanlända tas i första hand för att underlätta etablering för dem. I detta fall är det oerhört viktigt att myndigheter och kommunala verksamheter samarbetar för bästa möjliga resultat (ibid).

Etableringsformen infördes år 2010 på grund av vuxna nyanlända då behovet fanns att gynna de mer (Migrationsinfo, 2019). För att underlätta vuxna nyanländas väg in i arbetslivet finns det någonting som Arbetsförmedlingen kallar för etableringsprogrammet (ibid). Etablerings- programmet går ut på att vuxna nyanlända mellan 20–64 år tillsammans med Arbets- förmedlingen samt ansvarig myndighet eller kommun för vidare planering om hur den nyanlände ska etableras in i arbetslivet (ibid). Arbetsmarknaden av vuxna nyanlända säger vår intervjuperson Lovisa Gentz är Arbetsförmedlingens fulla ansvar då de skrivs in där under sin etablering under två år där möjlighet till ersättning samt praktik, kontakt med aktörer osv finns. Efter dessa två år förväntas en nyanländ ha etablerats i samhället via jobb, bostad och det sociala livet. Etableringsjobb, introduktionsjobb samt nystartsjobb är ytterligare tjänster som Arbetsförmedlingen erbjuder som en inledande väg in på arbetsmarknaden under etableringen eller en början efter etableringstiden (Migrationsinfo, 2019). Lovisa Gentz förklarar att Kristianstad kommun inte når målet gällande hur många vuxna nyanlända som har arbete baserat på hur många vuxna nyanlända kommunen tar emot. För Nasir som blev hänvisad till Kristianstad kommun när han kom som nyanländ fanns inget stöd från Arbetsförmedlingen i

positiv mening då de aldrig var till hjälp kring att erbjuda arbeten man kunde söka sig till utan det skötte Nasir på egen hand.

Enligt IFAU (2018) är utbildning en viktig del av processen för att kunna etableras på arbets- marknaden och likaså förklaras i Kommunförbundets rapport (2018) att utbildningen kan bidra till en bättre integrering. Arbetsförmedlingen har som tidigare nämnt etableringsprogram och i dessa förekommer bland annat aktiviteter som involverar utbildning, SFI som innebär svenska för invandrare är en utav dem (Migrationsinfo, 2019). Nasir som vi valde att intervjua berättade att integreringen enligt honom var en bristande punkt som försvårade en del för honom och hans utveckling. Integreringen i skolan var vag då han lade märke till att de inrikes födda inte riktigt förstod olikheterna som fanns vilket resulterade i att det inte förekom umgänge och integrering mellan de vuxna nyanlända respektive inrikes födda och man segregerades på så vis utifrån etnisk bakgrund. Validering av utrikes föddas utbildning och kompetens är därför en viktig del i processen som man ska genomföra tidigt i processen (Forslund & Åslund, 2016). Varför det är bra med valideringen är på grund av att just kunna avgöra vem som har vilken kompetens, vilken utbildning och hur man därefter kan anpassa ett yrke utifrån det oavsett om det är en inrikes född eller utrikes född (ibid). Anställningsskyddet är en faktor som kan påverka vuxna nyanländas etablering negativt då skyddet går ut på att anställda inte kan bli uppsagda så lätt utan erbjuds andra typer av jobb, på grund av detta sker då inte nyanställningar och vuxna nyanlända etableras inte (ibid).

Utrikes födda tar stor del av arbetslivet och anser att det är betydelsefullt att ha ett yrke och att man mår bra av att arbeta, detta kan man styrka genom studier av sökaktiviteter där det har visat sig att utrikes födda är lika aktiva som inrikes födda (Eriksson, 2010). Det som skiljer dem åt är processen till anställningen där utrikes födda förknippas mer med informella kanaler då de söker sig till annonser själva och söker via Arbetsförmedlingen. Inrikes födda blir oftare kontaktade av arbetsgivare istället (ibid). Ett gott nätverk är också viktigt vilket inte utrikes födda alltid har på grund av olika förutsättningar, det är viktigt att dels ha värdefulla kontakter som kan underlätta etableringen för arbete (Ackum, Lundbäck & Sobolevskaia, 2019). Att ha ett boende som är nära lediga arbetsplatser i ett område som är resursstarkt är en fördel. Problematiken som finns är bostadsbristen vilket påverkar bosättningen då vuxna nyanlända bosätts i resurssvaga områden med utrikes födda personer med samma kultur som kan bromsa från att utveckling av goda nätverk sker men främst är området man bor i en avgörande faktor (ibid).