Vi kan tydligt se att det råder en ojämlikhet inom arbete och bostad i både Malmö och Kristianstad vilket vi anser har skapat stora klyftor mellan inrikes- och utrikes födda i samhället. Ser man på hur Kristianstads bostadsfördelning ser ut kan man tydligt se ett mönster där utrikes födda är bosatta i områden som Gamlegården och Charlottesborg vilket är områden som är mer socioekonomiskt utsatta och siffran på inrikes födda är låg här (Kristianstad kommun, 2020). Likaså kan man se liknande mönster i Malmö då områden såsom Rosengård har en majoritet av inrikes födda och där inkomsterna är betydligt lägre till skillnad från andra områden i staden (Salonen et. al, 2019). Anledningen till att vi tror den geografiska fördelningen ser ut på så vis är på grund av förutsättningarna av bostäderna som förekommer där, prisklassen är lägre där än i resterande av staden som kan kopplas till inkomsterna hos dessa personer.
Åtgärder som Malmö Stad vidtagit när det gäller bostadsbrist anser vi är väldigt effektiva och funktionella. Det har inneburit tillfälliga bygglov där modulbostäder i Malmö placerades för vuxna nyanlända att flytta in. Eftersom denna strategi fungerar tror vi att den även skulle kunna lösa bostadsbristen generellt och inte bara för vuxna nyanlända. Strategierna anser vi kan motverka att vuxna nyanlända bosätter sig i områden med socioekonomiska utmaningar
eftersom områdena där modulbostäder idag finns är bra integrerade i samhället. Därmed tycker vi att Regeringens proposition (Prop 2019/20:10) också kan bli effektiv då syftet är att motverka att vuxna nyanlända bosätter sig i områden med socioekonomiska utmaningar. I jämförelse med tidigare forskning där Lilja och Pemer (2010) förklarar hur segregationen växte bland miljonprogramsområden med utrikes födda kan denna proposition motverka flera samhälleliga problem. Det skulle innebära goda chanser för vuxna nyanlända att bosätta sig i ett bra område med goda möjligheter till integrering och etablering i det svenska samhället. Med det sagt vill Regeringen hindra ojämn geografisk fördelning i landet vilket vi tycker är viktigt för att främja integrationen och minska socioekonomisk segregation. Å andra sidan visar resultatet att implementeringen inte har varit så effektivt då bostäder som erbjuds till vuxna nyanlända har varit i mindre kommuner som de tackat nej till (Boverket, 2015a). Med samma anledning som vuxna nyanlända känner vi att deras chanser kanske inte är tillräckliga för att integreras i dessa kommuner ifall jobbmöjligheterna är minimala. Därför borde man kanske se över de jobbmöjligheter som finns innan man bygger bostäder för vuxna nyanlända eftersom boende och arbete hänger ihop. Som Nasir nämner i intervjun är hans avstånd från hem till jobb en längre sträcka vilket gör tillgången till arbetet mer komplicerad.
Integrationens innebörd och det man strävar efter för att uppnå anser vi inte speglas eller uppnås i det faktiska samhället då det finns stor problematik både inom arbetslivet och bostadssituationen. Som Lovisa Gentz indikerar är att integration är ett svårt begrepp att hantera som gör det svårt att lösa när integrationen väl brister, då kan man fråga sig vad integration faktiskt är? Det finns lösningar såsom att man vill påskynda etableringen genom olika aktiviteter som vi tidigare nämnt men med tanke på siffran och utsattheten för utrikes födda inom arbete kan man fråga sig, hur hållbara är dessa lösningar? Om de är hållbara i praktiken, vad är det faktiska problemet som orsakar arbetslösheten bland de utrikes födda? Är det möjligheter som starkare kontaktnätverk vilket kan underlätta ens etablering eller en ökad förståelse för de olika kulturskillnaderna som finns genom att man bor och möter varandra i vardagen? Vi anser att Regeringens mål för att motverka segregation är väl utvecklade och precisa där flera aspekter tas i beaktning och att de implementeras noggrant. Vidare betonas stor vikt på att skapa en blandad stad som även vår intervjuperson Marianne Dock arbetar med. En blandad stad tycker vi är ett viktigt begrepp som fyller kriterier för att motverka segregation. Behöver lösningar ske inom bostadssituationen när det kommer till fördelning av de olika boendeformer, bör blandad stad förekomma för ökad interaktionen mellan olika målgrupper? Kan detta i sin tur leda till att öppna upp andra möjligheter och bli mer bekant med olika kulturer?
Även arbete är ett kontinuerligt område där mål som jämställdhet bland kön samt kultur är en stor del av integrationen bland vuxna nyanlända. I dagsläget dominerar inrikes födda generellt på arbetsmarknaden, både kvinnor och män. Vi tror att detta främst beror på utbildning då man inte tar till åtgärder kring valideringen av utbildning samt bakgrund hos en utrikes född vilket kan orsaka att fel yrke tillämpas till fel människa. Det är även här ojämlikheten kommer in då en utrikes född inte har andra alternativ förutom att nöja sig med ett mindre bra arbete enbart för att kunna etablera sig i Sverige medan inrikes födda dominerar inom till och med chefsyrkena. Resultatet utav detta blir att vår integration i samhället inte stärks. Detta styrker även vår intervjuperson Nasir som förklarade hur Arbetsförmedlingen inte bidrog så mycket som han förväntade sig och att processen till att finna sig ett arbete har varit lång och svår på grund av olik bakgrund samt kulturella skillnader. Vidare anser vi att språket är ytterligare en viktig faktor i processen för en framåtväxande integration och därför är det ett utav de resurser som först ska finnas tillgängliga för en nyanländ som kommer till Sverige. Det är därifrån man sedan kan utvecklas vidare med hjälp av språket som även kan stärka ens möjligheter på arbetsmarknaden då kommunikation bland annat förstärks. Hur ovanstående punkter kan påverka socioekonomiskt utsatta områden är på så vis att om det sker korrekt validering av utbildningar som kan synkas med rätt yrke och det svenska språket lärs ut i tidigt skede kan det bidra till bättre möjligheter. Möjligheter såsom ökad och bättre inkomst, förbättrad levnadsstandard som i sin tur kan lyfta upp dessa utsatta områden där personerna bor. Därför anser vi att Regeringens mål om jämställdhet på arbetsmarknaden är viktiga för att främja integrationen i de utsatta, socioekonomiska områdena. Integrationen i sig handlar om att skapa en helhet i samhället men hur åstadkommer vi den? Här handlar det om att se till så att alla i samhället känner sig delaktiga oavsett situation, att sträva efter en ökad sammanhållning och att möjliggöra så att exempelvis nya nätverk av kontakter kan skapas som kan resultera i bättre etablering osv.
Slutligen har vi kommit fram till att vuxna nyanländas systematiska förutsättningar finns men går att utveckla enormt då problematiken kring etablering av arbete samt fördelning av bosättning fortfarande är problematisk. Åtgärderna man har tagit till för att motverka har fungerat i viss mån men inte långsiktigt. Detta leder till att segregationen än idag kvarstår och klyftorna mellan olikheterna ökar. Vuxna nyanländas sociala förutsättningar påverkas dessutom av de systematiska vilket leder till att engagemang och involvering av målgruppen inte tillgodoses i samma utsträckning som för andra.