Mål för att minska och motverka segregation boende och arbete

Regeringen har övergripande mål för att minska och motverka segregation samt fem delmål över prioriterade områden. Delmålen är grundläggande för att Regeringens övergripande mål ska uppnås. Delmålen har antal insatsområden som redogörs för att på bästa sätt uppnå målet. De övergripande målen och strategi har i helhet ett tioårsperspektiv som sträcker sig mellan 2018–2028 (Regeringskansliet, 2018).

Övergripande målen

De övergripande målen är bland annat minskad segregation, jämlika uppväxt- och levnadsvillkor samt goda livschanser för alla. Det första målet innebär att områden med socioekonomiska utmaningar ska förbättras och motverka strukturella orsaker till segregation. Målet innebär att Sverige inte ska ha några utsatta områden med socioekonomiska utmaningar. Andra målet omfattar alla barns rätt till goda uppväxtvillkor i trygga hem med trygga vuxna. Det sista övergripande målet är att alla ska ha goda möjligheter till att utveckla sitt liv, sina förmågor och goda kompetenser utifrån intressen och behov (Regeringskansliet, 2018).

Delmål och insatsområden

Delmålen består av boende, arbetsmarknad, utbildning, demokrati, civilsamhälle och brottslighet. Regeringen anser att delmålen är centrala för arbetet, hänger nära samman och påverkar varandra. En utbildning på gymnasienivå är viktig för att få arbete och ett arbete avgör människans möjligheter att välja sitt boende (Regeringskansliet, 2018) Nedan behandlas de delmålen som endast är relevanta för denna uppsats.

Boende

Delmålet boende ska minska boendesegregation, tillföra bra bostäder och stärka samhälls- service för alla. Några av insatsområdena bygger på en blandad bebyggelse och ett förtydligande socialt hållbarhetsperspektiv (Regeringskansliet, 2018).

Insatsområde för blandad bebyggelse innebär att mångfald av olika bostadstyper kan bryta boendesegregation. Det innebär en blandning kring upplåtelseform, storlek, boendetyp och prisnivå på områdesnivå som bidrar till att motverka segregation (ibid)

I insatsområde för socialt hållbarhetsperspektiv i samhällsplaneringen framgår det hur planeringen och utformningen av städer och tätorter påverkar möjligheterna att minska boendesegregation, det är något som kommunerna ansvarar för. Regeringskansliet arbetar med att ta fram en strategi för fysisk planering med inriktning mot bostadsförsörjning. Arkitektur, form och design kan även bidra med att bryta segregation och utjämna socioekonomiska skillnader (ibid). För en ökad blandning och för ökade rörelser av människor behöver städer och tätorter planeras i högre utsträckning. Detta för att exempelvis öka den upplevda tryggheten och minska fysiska barriärer mellan områden. Andra exempel för ökad rörlighet är att bygga om trafikleder där gående, cyklister och kollektivtrafik främjas. Regeringen vill öka möjligheterna för möte mellan boende från olika områden, både i områden med socioekonomiska utmaningar och i mer välbärgade områden. Detta kan ske genom planering av olika mötesplatser som bidrar till attraktiva livsmiljöer som gynnar inkludering och sammanhållning. Detta gäller för nya bostadsområden såväl som i befintliga områden (ibid).

Arbetsmarknad

Delmålet arbetsmarknad syftar till att öka sysselsättning och lägre långtidsarbetslöshet i områden med socioekonomiska utmaningar. Några av insatsområdena i detta delmål är bland annat ökad jämställdhet på arbetsmarknaden och effektivare etablering av vuxna nyanlända på

arbetsmarknaden (Regeringskansliet, 2018).

Insatsområde för ökad jämställdhet på arbetsmarknaden innebär att med hjälp av jämställdhet mellan kvinnor och män ska segregation minska. Sysselsättning bland utrikes födda kvinnor måste öka ifall man vill nå jämställdhetspolitiska mål. Både män och kvinnor ska ha samma möjligheter för att både etablera sig i arbetslivet och samhällslivet oavsett bakgrund. Sysselsättningsgraden bland utrikes födda män och kvinnor bör fortsätta öka, speciellt för kvinnor födda utanför Europa. Regeringen arbetar hårt med att få utrikes födda kvinnor från områden med socioekonomiska utmaningar att delta i arbetsmarknaden (ibid). Arbetsförmedlingen samarbetar med regeringen och har fått i uppdrag att redovisa en handlingsplan för hur mycket myndigheten avser att öka andelen utrikes födda kvinnor som arbetar eller studerar. I handlingsplanen redovisas en förändring av normer och kunskapsbyggnad inom myndigheten samt utformning av service. I sin tur ska utrikes födda kvinnor få ta del av utbildningar, program och insatser i samma utsträckning som andra inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Statskontoret har valt att undersöka kunskapen om varför just utomeuropeiska kvinnor i jämförelse med andra står utanför arbetsmarknaden (ibid).

Insatsområde för effektivare etablering av vuxna nyanlända på arbetsmarknaden innebär att socioekonomisk segregation kan utgöras av bristande etablering av vuxna nyanlända. Regeringen gav i februari 2018 i uppdrag åt Tillväxtverket att utöka framgångsrika initiativ för att skapa enklare vägar till jobb i näringslivet. Vuxna nyanlända och personer utan arbete är målgruppen för detta uppdrag (ibid). Regeringen har tagit fram ett regelverk för vuxna nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet som trädde i kraft 1 januari 2018 (2017:584), det är en lag om ansvar för etableringsinsatser. För att öka möjligheterna för vuxna nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden avser regering att utöka och förlänga satsningen Jobbsprånget. Det innebär att vuxna nyanlända som har högre utbildning inom områden där efterfrågan är stor exempelvis ingenjörer, naturvetare och ekonomer, får fyra månaders praktik inom sitt yrkesområde. De personer som har oavslutad gymnasieutbildning kan både studera färdigt för att uppnå eftergymnasial utbildning och studera SFI. Utbildningsplikt som också infördes 1 januari 2018 innebär att alla vuxna nyanlända som tar del av Arbetsförmedlingens etableringsinsatser kan anvisas att söka och ta del av utbildning. Här tydliggörs individens ansvar för att skaffa sig de kunskaper som krävs för att kunna matchas mot arbete (Regeringskansliet 2018).