Titel: Årsredovisning 2019 Rapportnummer: 2020:4
Utgivare: Boverket, februari, 2020 Upplaga: 100 ex
Tryck: Boverket
ISBN tryck: 978-91-7563-682-5 ISBN pdf: 978-91-7563-683-2 Diarienummer: 1.2 3647/2019
Rapporten kan beställas från Boverket. Webbplats: www.boverket.se/publikationer E-post: publikationsservice@boverket.se Telefon: 0455-35 30 00
Postadress: Boverket, Box 534, 371 23 Karlskrona Rapporten finns i pdf-format på Boverkets webbplats. Den kan också tas fram i alternativt format på begäran.
tagande
Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställ-ning.
Jag bedömer att det har funnits brister i den interna styrningen och kon-trollen under den period som årsredovisningen avser enligt följande: • Brister i ledning och styrning av ekonomi- och upphandlingsenheten.
Bristerna har konstaterats under våren 2019.
Karlskrona den 20 februari 2020
Anders Sjelvgren generaldirektör
1 GD har ordet ... 7
2 Om årsredovisningen ... 9
2.1 Indikatorer ... 9
2.2 Boverkets styrmodell ... 11
3 Resultatredovisning ... 13
3.1 Boverkets uppföljning av mål och prestationer ... 13
3.1.1 Ny målstruktur ... 14
3.2 Redovisning av resurser och prestationer inom Boverket ... 15
3.3 Boverkets organisation ... 18
3.4 Sektorsövergripande verksamhet ... 19
3.4.1 Uppföljning av Boverkets miljömålsarbete ... 19
3.4.2 Agenda 2030 ... 20
3.4.3 Miljömålsrådet ... 20
3.4.4 Rådet för hållbara städer ... 22
3.4.5 Friluftslivsmålen ... 23
3.4.6 Funktionshinderpolitiken, Instruktionen 3§ 2, 7§ ... 24
3.4.7 Jämställdhetsintegrering, Instruktionen 3§ 2 ... 24
3.4.8 Ungdomspolitiken, Instruktionen 3§ 2 ... 25
3.4.9 Boende för äldre, Instruktionen 3§ 2 ... 26
3.4.10 Integration och boendesegregation, Instruktionen 3§ 2... 26
3.4.11 Folkhälsa, Instruktionen 3§ 2 ... 27 3.4.12 Internationellt arbete ... 28 3.4.13 Sektorsövergripande samverkan ... 32 3.5 Städer ... 35 3.5.1 Måluppföljning Städer ... 36 3.5.2 Indikatorer ... 36
3.5.3 Byggd miljö - Instruktionen 1 §, 2 § 1-4, 8 §, 3§ p13 ... 40
3.5.4 Fysisk planering - bygglov, plangenomförande, översikts- och detaljplaner - Instruktionen 1 § p3, 2 § p1-4, 3§ p 4 och 8 ... 54
3.6 Boende ... 67
3.6.1 Måluppföljning Boende ... 67
3.6.2 Indikatorer ... 69
3.6.3 Boende och bostadsmarknad ... 73
3.6.4 Övrigt arbete med boende ... 78
3.7 Byggnader ... 80 3.7.1 Måluppföljning byggnader ... 80 3.7.2 Miljöindikatorer - Instruktionen 3§ p 1 ... 81 3.7.3 Byggregler ... 84 3.7.4 EU-kommittologi ... 90 3.7.5 Marknadskontroll ... 92 3.7.6 Energi ... 95 3.8 Garantihantering - Instruktion 6§ ... 100
3.8.1 Kreditgarantier för lån till bostadsbyggande ... 100
3.9 Bidragshantering - Instruktionen 1 §, 3 § 12 ... 103
3.9.1 Nytt bidragssystem ... 104
3.9.2 Investeringsstöd till äldrebostäder ... 104
3.9.3 Stöd till icke-statliga kulturlokaler ... 105
3.9.4 Stöd till allmänna samlingslokaler ... 105
3.9.5 Stöd till omstrukturering av kommunala bostadsföretag ... 106
3.9.9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och
bostäder för studenter ... 109
3.9.10 Stöd till radonåtgärder ... 110
3.9.11 Stöd till Innovativt och hållbart byggande ... 110
3.9.12 Stöd till grönare städer ... 111
4 Medborgar- och myndighetsservice ... 113
4.1 Svara på frågor och remisser ... 113
4.2 Boverket.se ... 115 4.2.1 Building in Sweden ... 115 4.3 Omboende.se... 116 4.4 Sociala medier ... 116 4.5 Nyhetsbrev ... 117 5 Organisationsstyrning ... 119
5.1 Boverkets ledningssystem - vårt arbetssätt ... 119
5.2 Kompetensförsörjning ... 119
5.2.1 Moderna beredskapsjobb – RB3 ... 121
5.2.2 Praktik för nyanlända och personer med funktionsnedsättning 121 5.3 Arbetsmiljöarbete och analys av sjukfrånvaro ... 121
6 Intern styrning och kontroll ... 125
6.1 Intern miljö och riskhantering ... 125
6.2 Internrevisionens uppdrag och resultat ... 127
7 Finansiell redovisning ... 129
7.1 Resultaträkning ... 129
7.2 Balansräkning ... 130
7.3 Anslagsredovisning ... 131
7.4 Tilläggsupplysningar och noter ... 134
7.5 Väsentliga uppgifter ... 142
7.6 Garantiverksamhet ... 143
8 Bilaga 1. Regeringsuppdrag ... 145
8.1 Avslutade och pågående uppdrag 2019 ... 145
8.1.1 Avslutade uppdrag från regleringsbrev 2019 ... 145
8.1.2 Pågående uppdrag från regleringsbrev 2019 ... 145
8.2 Uppdrag enligt tidigare regleringsbrev (Rb) eller särskilt regeringsbeslut (R) ... 145
8.2.1 Avslutade uppdrag ... 145
8.2.2 Pågående uppdrag ... 147
2019 har varit ett intensivt och händelserikt år. Vi är en viktig del i arbe-tet mot ett hållbart samhälle. Jag är väldigt nöjd med mina medarbetare – vi är kompetenta, engagerade.
Året startade med en övergångsbudget som senare justerades. Den påver-kade vårt arbete med investeringsstöden och några uppdrag fick ändrade ekonomiska förutsättningar. Vi arbetar i nära dialog med regerings-kansliet i frågor som rör energiområdet med målet att utveckla ett hållbart regelsystem. De fleråriga uppdrag som myndigheten fick år 2018 har re-sulterat i flera olika leveranser. Det är uppdrag inom arkitektur, digitali-sering, PBL-vägledning, god inomhusmiljö och klimatanpassning. Vi samverkar med sektorn inom uppdraget god inomhusmiljö. Boverket har inrättat en byggskadefunktion som ska identifiera, utreda och före-bygga systematiska fel inom före-byggandet och utbredda skador i byggnads-beståndet, som kan påverka människors hälsa och säkerhet. Vi ser en för-ändringsvilja inom sektorn när vi tillsammans arbetar för att öka kvali-teten i byggandet.
Antalet besökare på PBL kunskapsbanken, Boverkets digitala vägledning om plan- och bygglagen, ökar stadigt. Nya grupper hittar till vägled-ningen och vårt innehåll uppfattas som relevant och intressant. Vi syns och uppskattas hos användarna. Inom digitaliseringsområdet har vi tagit fram förslag på föreskrifter för digitala detaljplaner som har remissbe-handlats under året.
Inom arkitekturuppdraget har vi arbetat med att informera om uppdraget och hur vi vill arbeta med frågan. Vi har samlat, strukturerat och startat flera delprojekt. Riksarkitekten har arbetat aktivt för att sprida kunskap inom arkitekturområdet.
Vi har under året arbetat för att hitta mer innovativa arbetssätt. Projektet möjligheternas byggregler har skapats utifrån uppdraget att se över hela byggregelsystemet. Målet är att ta fram ett effektivare och mer funktion-ellt byggregelsystem som skapar förutsättningar för innovationskraft. Vi utgår från en agil arbetsmodell där regelverket utvecklas successivt. Till-sammans med sektorn utvärderar vi om det fungerar innan vi går vidare, en process som bygger på ett ständigt lärande. Vi bygger upp kunskap tillsammans, genom att utgå från grundläggande principer utan detaljstyr-ning.
passning av den byggda miljön, där vi ansvarar för den nationella sam-ordningen. Boverket har jobbat med förberedelser inför införandet av kli-matdeklarationer under flera år och genom flera olika regeringsuppdrag. Under 2019 har vi intensifierat arbetet.
Förutom återkommande analyser av bostadsmarknaden med byggprogno-ser, har vi också tagit fram långsiktiga byggbehovsberäkningar på reg-ional nivå. Byggemenskaper är ett område som vi har arbetat aktivt med under året och nästa år införs ett särskilt startbidrag.
Under året har vi arbetat fram de utvecklingsområden som vi ska foku-sera på under nästa år. Segregation, bostadsbrist, klimatanpassning och regelutveckling är områden med ett externt utvecklingsfokus. Digitali-sering och attraktiv arbetsgivare är områden som vi utvecklar internt. Vi har utvecklat en ny målstruktur och vision, som sätts i kraft under nästa år. Långsiktigt måste vi hitta nya arbetssätt för att anpassa oss till nya uppdrag och utmaningar. För att lyckas behöver vi utveckla en tillits-full organisation. Ett teamutvecklingsprogram har startats och vi har sett över den interna uppdragsprocessen. En ny modell för omprioritering inom myndigheten har tagits fram och vi har en handlingsplan för att öka Boverkets kommunikativa förmåga.
Den digitala dialogen har utvecklats genom att den tekniska infrastruk-turen har blivit bättre. Fler och fler möten hålls via Skype. Det mobila ar-betssättet har utvecklats och under året har vi minskat vår miljöbelastning från resandet.
Framtidens utmaningar kommer att vara att lösa bostadsfrågan, de sociala utmaningarna och att anpassa oss till klimatförändringarna. Vi har tydliga planer inom sektorn för att minska klimatpåverkan, men vi måste också anpassa oss till förändringarna. Klimatförändringarna kommer att ha en stor påverkan på den byggda miljön och blir en stor fråga för samhället.
I de två inledande avsnitten redovisas resursuppföljningen för myndig-heten samt Boverkets organisation. Därefter ligger sektorsövergripande verksamhet i ett separat avsnitt. Boverkets verksamhetsområden redovi-sas sedan under respektive fokusområde. Boverkets verksamhetsområden framgår av tabell 1 där de är grupperade på fokusområden.
Garanti- och bidragshantering redovisas dock i separata kapitel. Avsnittet om organisationsstyrning beskriver Boverkets interna utveckling.
Vid redovisning av uppdrag som återfinns i Boverkets regleringsbrev står det en förkortning i anslutning till rubriken, till exempel RB 2 för upp-drag 2 i regleringsbrevet. Regeringsuppupp-drag som redovisats i rapport till något departement redovisas som huvudregel enbart i Bilaga 1, Rege-ringsuppdrag. Undantag görs för vissa större uppdrag, i synnerhet flerå-riga där det har varit på sin plats att delredovisa i årsredovisningen. Alla regeringsuppdrag, oavsett om de kommer från regleringsbrev eller sär-skilda beslut, finns också listade i Bilaga 1. Där framgår också när upp-draget rapporterades och diarienummer.
2.1
Indikatorer
I enlighet med Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till 3 kap. 1 § för-ordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myn-digheten ta fram resultatindikatorer och redovisa enligt dessa i sin årsre-dovisning. För att fastslå lämpliga resultatindikatorer är bedömningen att ett omfattande analysarbete behövs för att komma fram till vilka indikato-rer som är mest lämpliga att årligen redovisas i årsredovisningen. Det har Boverket för avsikt att vidareutveckla i verksamheten under 2020. Boverket redovisar från 2019 ett antal indikatorer som är kopplade till de tre övergripande fokusområdena städer, boende och byggnader samt måluppfyllelsen för områdena. Indikatorerna redovisas i tabellformat un-der varje respektive avsnitt.
Dessa indikatorer redovisas:
• närhet till skyddad natur (del av miljömålsindikator Tillgång till ser-vice och grönska)
• bostäder i kollektivtrafiknära lägen
• antal beviljade bidrag för hyresgarantier samt antal kommuner som beviljats bidrag
• antal påbörjade bostäder
• boverkets byggbehovsbedömning och faktiskt påbörjade bostäder 2017–september 2019
• bygg- och fastighetssektorns andel av Sveriges utsläpp eller använd-ning för respektive miljöindikator
• energianvändning i bygg- och fastighetssektorn
• totala utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn • totala utsläpp av kväveoxider (N0x) från bygg- och fastighetssektorn • totala utsläpp av partiklar till luft (TSP- totala mängden luftburna
Boverket är en förvaltningsmyndighet som enligt förordningen
(2012:546) med instruktion för Boverket ansvarar för frågor om byggd miljö, hushållning med mark- och vattenområden, fysisk planering, byg-gande och förvaltning av bebyggelse, boende och bostadsfinansiering. Myndigheten ansvarar också för den centrala administrationen av statliga stöd och bidrag inom sitt verksamhetsområde.
Boverket ska även verka för kunskapsspridning inom sektorsområdet, följa miljömålet "God bebyggd miljö" och vara aktiv i internationellt ar-bete inom sektorsområdet.
Grunden för myndighetens arbete är plan- och bygglagen (2010:900), de-lar av miljöbalken och lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsför-sörjningsansvar, även kallad bostadsförsörjningslagen.
Boverket har delat in sin verksamhet i tre övergripande fokusområden för att tydliggöra ansvaret:
• städer • boende • byggnader.
Varje fokusområde styrs genom långsiktiga strategiska mål, som Bover-ket har formulerat utifrån de krav och mål som regering och riksdag har satt upp för myndigheten. Boverkets strategiska mål är i sin tur indelade i årliga etappmål.
Under hösten 2018 påbörjades ett arbete med att se över målstrukturen, konkretisera målen och koppla nyckeltal till dessa. Detta arbete avsluta-des under våren 2019 inför verksamhetsplaneringen för år 2020.
Hållbarhet genomsyrar allt arbete inom myndigheten och Boverket arbe-tar med alla tre dimensionerna inom hållbarhetsbegreppet; ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet.
Boverkets styrmodell tar även avstamp i myndighetens kärnvärden: • kompetens
• engagemang
3
Resultatredovisning
3.1
Boverkets uppföljning av mål och
prestationer
I inledningen av avsnittet Resultatredovisning redovisas intäkter och kostnader samt totala antalet årsarbetskrafter per verksamhetsområde. En sammanställning av resursåtgång och kostnader samt måluppföljning per fokusområde redovisas under respektive fokusområde.
För att mäta hur resurserna i arbetad tid och kostnad fördelar sig gente-mot fokusområden och verksamhetsområden, använder Boverket en stationsindelning. Från och med år 2017 har Boverket valt att mäta pre-stationerna mot verksamhetsområden som ligger fast mot instruktionen. På så vis blir det en mer stabil uppföljning även om målstrukturen föränd-ras.
Det finns sju prestationstyper som Boverket mäter sin verksamhet i: • bidragshantering
• föreskrift och allmänt råd • garantihantering
• kunskapsunderlag • svar på remiss • svar på förfrågan • tillsyn.
Prestationstyperna är ett samlingsbegrepp för verksamhetens produktion, alltså det arbete som Boverket utför under året. Den största prestationsty-pen består av tid och kostnad kopplat till att Boverket tar fram kunskaps-underlag. Denna prestationstyp omfattar även handböcker och vägled-ningar. Prestationstyperna motsvaras av myndighetens sex interna huvud-processer. Prestationstyperna svar på förfrågan och svar på remiss ingår dock i samma huvudprocess. Boverket har valt att arbeta processoriente-rat för att förenkla och framför allt skapa ett enhetligt arbetssätt för hela organisationen. Genom ett processinriktat arbetssätt med stöd i det inte-grerade ledningssystemet kan Boverket förbättra kvaliteten i sitt arbete. Det sker genom att myndigheten följer tydliga processkartor och har
stödjande dokument lätt tillgängliga vilket kan underlätta för alla medar-betare att snabbt komma in i verksamheten, och att alla arbetar på ett likartat sätt.
Boverkets verksamhet, baserad på myndighetens instruktion och uppdrag, analyseras inom de olika verksamhets- och fokusområdena och mäts i re-lation till prestationstyperna.
3.1.1 Ny målstruktur
Under hösten 2018 påbörjades ett arbete med att se över Boverkets mål-struktur, konkretisera målen och koppla nyckeltal till dessa. Detta arbete avslutades under våren 2019 och kommer realiseras inför verksamhets-planeringen för år 2020.
Arbetet genererade en målkarta som ska utgå från en ny vision med färre och mer konkreta mål, nyckeltal för uppföljning samt en tydligare kopp-ling mot vår verksamhet. Målkartan är indelad i tre olika områden som utgår från Boverkets instruktion och myndighetsförordningen. De tre om-rådena är benämnda "En myndighet för långsiktigt hållbart samhällsbyg-gande", "Effektiv leverans" samt "Goda interna förutsättningar för Bover-kets utveckling".
3.2
Redovisning av resurser och prestationer
inom Boverket
I tabellen nedan redovisas totala intäkter och kostnader samt totala antal årsarbetskrafter per verksamhetsområde under en treårsperiod. Verksam-hetsområden är grupperade i fokusområden, med undantag för garanti-hantering och bidragsgaranti-hantering som redovisas separat.
Tabell 1: Intäkter och kostnader per verksamhet och år
2019 2018 2017
Verksamhetsområde åak mnkr åak mnkr åak mnkr
Städer
Bygglov, detaljplaner och
översikts-planer Intäkter av anslag 80,1 63,7 52,8 Övriga intäkter 1,9 3,5 4,1 Kostnader -82,1 -67,2 -56,9 - Förvaltningskostnader -81,9 -64,8 -54,3 - Transfereringar -0,2 -2,4 -2,5 Årsarbetskrafter 61,9 45,0 41,2 Plangenomförande Intäkter av anslag 2,4 6,9 3,1 Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 Kostnader -2,4 -6,9 -3,1 - Förvaltningskostnader -2,4 -6,9 -3,1 Årsarbetskrafter 1,9 5,3 2,4 Regional utveckling Intäkter av anslag 7,6 13,7 8,2 Övriga intäkter 0,1 0,1 0,0 Kostnader -7,7 -13,8 -8,2 - Förvaltningskostnader -7,7 -13,8 -8,2 Årsarbetskrafter 7,0 13,0 8,0
Stadsutveckling och arkitektur
Intäkter av anslag 63,0 44,0 36,3 Övriga intäkter 6,0 3,1 2,4 Kostnader -68,9 -47,1 -38,7 - Förvaltningskostnader -68,8 -47,0 -38,3 - Transfereringar -0,1 -0,1 -0,4 Årsarbetskrafter 58,1 37,4 34,0 Boende
Boende och bostadsmarknad
Intäkter av anslag 33,6 43,1 39,4
2019 2018 2017
Verksamhetsområde åak mnkr åak mnkr åak mnkr
Kostnader -34,7 -44,5 -40,7 - Förvaltningskostnader -34,7 -44,5 -40,7 Årsarbetskrafter 31,8 38,5 37,0 Byggnader Byggregler Intäkter av anslag 63,4 64,3 49,2 Övriga intäkter 6,0 2,4 2,7 Kostnader -69,3 -66,8 -51,9 - Förvaltningskostnader -69,3 -66,8 -51,9 Årsarbetskrafter 51,7 49,6 41,5
EU-direktiv och standardisering
Intäkter av anslag 3,1 3,5 3,0 Övriga intäkter 0,0 0,0 0,1 Kostnader -3,2 -3,5 -3,0 - Förvaltningskostnader -3,2 -3,5 -3,0 Årsarbetskrafter 2,8 3,2 2,6 Marknadskontroll Intäkter av anslag 9,4 7,9 6,8 Övriga intäkter 0,0 0,0 Kostnader -9,4 -7,9 -6,8 - Förvaltningskostnader -9,4 -7,9 -6,8 Årsarbetskrafter 8,4 6,7 4,6 Energi Intäkter av anslag 33,8 32,5 24,4 Övriga intäkter 0,6 1,8 1,8 Kostnader -34,4 -34,3 -26,2 - Förvaltningskostnader -34,2 -34,3 -26,2 - Transfereringar -0,2 Årsarbetskrafter 17,9 15,7 14,9 Bidrag Intäkter av anslag 2 307,7 4 677,9 3 118,4 Övriga intäkter 740,3 609,2 239,8 Årets kapitalförändring -9,2 0,0 0,0 Kostnader -3 038,9 -5 287,2 -3 358,2 - Förvaltningskostnader -35,5 -52,9 -38,5 - Transfereringar -3 003,4 -5 234,3 -3 319,7 Årsarbetskrafter 24,4 33,9 25,2 Garantier Intäkter av anslag 0,0 0,3 Övriga intäkter 56,2 55,1 -88,7 Årets kapitalförändring -19,4 -44,8 81,3
2019 2018 2017
Verksamhetsområde åak mnkr åak mnkr åak mnkr
Kostnader -36,8 -10,3 7,1 - Förvaltningskostnader -36,8 -10,3 7,1 Årsarbetskrafter 3,1 2,6 2,5 TOTALT Intäkter av anslag 2 603,9 4 957,6 3 341,9 Övriga intäkter 812,4 676,6 163,5 Årets kapitalförändring -28,6 -44,8 81,3 Kostnader -3 387,7 -5 589,4 -3 586,7 - Förvaltningskostnader -383,8 -352,6 -264,1 - Transfereringar -3 003,9 -5 236,7 -3 322,6 Årsarbetskrafter 269 251 214
Tabell 2: Kostnad per redovisad prestationstyp
2019 2018 2017
Prestationstyp åak mnkr åak mnkr åak mnkr
Föreskrift och allmänt råd 18,1 -19,8 22,1 -26,9 18,6 -22,7
Svar på remiss 4,3 -4,4 7,6 -7,6 7,1 -6,8 Svar på förfrågning 19,1 -19,5 22,7 -22,8 21,2 -20,4 Bidragshantering 20,2 -30,8 28,8 -47,6 21,6 -35,8 Garantihantering 3,3 -11,5 2,9 -19,4 2,6 -19,5 Tillsyn 19,9 -23,1 15,2 -17,9 11,0 -14,3 Kunskapsunderlag 184,2 -249,1 151,7 -219,3 131,8 -171,1 Totalt 269 -358,2 251 -361,5 214 -290,6
Under 2019 har en aktivitet bytt prestationstyp från Kunskapsunderlag till Före-skrift och allmänt råd. Det innebär att fördelningen mellan prestationstyperna för år 2018 i denna tabell skiljer sig något från fördelningen i 2018 års årsredovis-ning. Alla siffror i den här tabellen är dock jämförbara mellan de tre åren. Tabell 3: Boverkets regeringsuppdrag
2019 2018 2017
Totalt antal aktiva
regeringsuppdrag 41 61 52
Avrapporterade
regeringsuppdrag 17 32 25
Pågående regerings-
3.3
Boverkets organisation
Boverkets organisation den 31 december 2019.
Figur 1: Boverkets organisationUnder år 2019 har ett stort arbete pågått för anpassning till den större or-ganisationsförändring som genomfördes under år 2018. Vissa mindre för-ändringar i organisationen har behövt göras i den anpassningen. Avdel-ningen för verksamhetsstöd, som har ändrat namn från administrativa av-delningen, har under året haft en tillfällig enhet för servicecenter och svarstjänst.
En ny tjänst, riksarkitekt, har tillsatts. Riksarkitekten ska arbeta boverksö-vergripande med frågor om arkitektur och gestaltad livsmiljö samt vara sammankallande för det myndighetsövergripande arbetet inom området. Tidigare personalchefen benämns nu HR-chef och är direkt underställd GD. Syftet är att värna och utveckla arbetsgivarpolitiken utifrån den stat-liga arbetsgivarstrategin ur ett mer strategiskt och långsiktigt perspektiv. Boverket har fortsatt kontor på tre orter; Karlskrona, Malmö samt Stock-holm.
3.4
Sektorsövergripande verksamhet
Många av Boverkets frågor är sektorsövergripande. Det innebär att flera verksamheter ingår i mer än ett fokusområde och att samverkan med andra myndigheter är en förutsättning för att lösa frågorna.
3.4.1 Uppföljning av Boverkets miljömålsarbete
Boverket har i uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen. I handlingsplanen för Boverkets miljömålsarbete för åren 2016–20191 finns de åtgärder som myndigheten identifierat som medel
för att nå ett flertal miljömål. Åtgärderna ska även bidra till FN:s globala mål, se avsnittet Agenda 2030. Åtgärderna följs upp årligen i årsredovis-ningen till och med år 2019. De aktiviteter som redovisas enligt planen ingår som aktiviteter i Boverkets ordinarie verksamhetsplan, under re-spektive fokusområde.
Pågående aktiviteter 2019: • goda ljudmiljöer
• ekosystemtjänster och grön infrastruktur - aktiviteten avslutas under år 2019
• miljöindikatorer.
Några aktiviteter i handlingsplanen avslutades redan under år 2016 eller 2017, medan ett större antal har pågått under 2018, och tre fortsatt till och med 2019.
3.4.1.1 Miljömålsuppföljning
Boverket färdigställde och levererade underlag till Naturvårdsverket för miljökvalitetsmålet ”God bebyggd miljö – Årlig uppföljning 2019” samt för etappmålet Integrering av stads-grönska och ekosystemtjänster i ur-bana miljöer och etappmålet ”Metod för stadsgrönska och ekosystem-tjänster i urbana miljöer”. Underlaget ingår i Naturvårdsverkets redovis-ning av uppdraget om uppföljredovis-ning av miljökvalitetsmålen. Miljökvalitets-målet ”God bebyggd miljö” bedöms inte kunna nås till år 2020 och ut-vecklingen visar en neutral trend. Högkonjunktur, en kraftigt ökad
1 Boverket (2016). Handlingsplan för Boverkets miljömålsarbete för åren 2016-2019.
https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/publikationer/2016/hand-lingsplan-for-boverkets-miljomalsarbete-for-aren-2016-2019/ Hämtad 2020-02-04.
befolkning och ett ökat bostadsbyggande har lett till större påfrestningar på miljön. Samtidigt görs många åtgärder som är positiva för målet. Båda etappmålen bedöms kunna nås inom den utsatta tiden.
3.4.2 Agenda 2030
Vid FN:s toppmöte under september 2015 antog världens stats- och rege-ringschefer Agenda 2030 med 17 globala hållbarhetsmål. Många av de mål och delmål som ingår i Agenda 2030 arbetar Boverket med i sin ordi-narie verksamhet. Mål 11 handlar om hållbara städer och samhällen och är det mål som allra mest berör ett flertal av Boverkets verksamhetsområ-den.
Inom GD-forum förs en strategisk dialog på ledningsnivå, samtidigt som det skapar möjligheter för samverkan, konkreta samarbeten och partner-skap på operativ nivå. Under år 2018 deltog Boverket på GD-forum i samverkan för Agenda 20302. Något forum för Agenda 2030 har inte
hål-lits under år 2019.
Under verksamhetsplaneringen inför år 2019 skapades en möjlighet, i det planeringsverktyg som Boverket använder, att koppla en aktivitet till det/de mål inom Agenda 2030 som den eventuellt bidrar till att uppfylla.
3.4.3 Miljömålsrådet
Boverket ingår som strategisk part i Miljömålsrådet3 och medverkar
där-med till att försöka nå de nationella miljömålen. Boverket är representerat genom generaldirektören, och bistår rådet i arbetet med att identifiera ef-fektiva samarbeten och åtgärder inom myndigheternas verksamhetsområ-den. Syftet är att på ett kostnadseffektivt sätt öka takten i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet.
Miljömålsrådet presenterar årligen de åtgärder som myndigheterna ska genomföra i samverkan för att öka takten i arbetet med att nå miljömålen. Miljömålsrådets samverkanslista finns på miljömålsportalen4.
Boverket har under år 2019 medverkat i flera samverkansåtgärder, där andra myndigheter i Miljömålsrådet har ansvaret att driva dessa. Åtgär-derna presenteras i tabellen nedan.
2 Länk till: Webbplatsen samverkan för Agenda 2030 Hämtad 2020-02-19 3 Länk till: Webbplatsen Miljömålsrådet Hämtad 2020-02-19
Från och med år 2020 ändras arbetssättet så att myndigheterna ska sam-verka i nya programområden. Inga nya samsam-verkansåtgärder föreslås.
Tabell 4: Boverket medverkar inom flera samverkansåtgärder
Tema Åtgärder Drivansvarig myndighet
Hållbar tillväxt och konsumtion Samverkan för en miljömässigt
an-svarsfull offentligupphandling. Naturvårdsverket Giftfri miljö Påskynda tillgängliggörandet av
in-formation om farliga ämnen i bygg- och anläggningsprodukter - med fokus på sammansatta varor.
Trafikverket
Grön infrastruktur och landskap Regionallandskapsanalys (test av). Trafikverket Grön infrastruktur och landskap Kommunikation om
ekosystem-tjänster genom etablerat nätverk bestående av personer från kom-muner, länsstyrelser, jord- och skogsbruk samt bygg- och infra-struktur.
Naturvårdsverket
Grön infrastruktur och landskap Samverkan i samhällsplaneringen. Länsstyrelserna Havs- och vattenförvaltning En samordnad plan
förhavsmiljö-förordningens och vattenförvalt-ningsförordningens åtgärdspro-gram.
Havs- och vattenmyndigheten
Hållbar stadsutveckling Storstadsutveckling - behov av
un-dermarksplanering. Sveriges Geologiska Undersök-ning Hållbar stadsutveckling Förstudie om framtagande av
nat-ionellt system för ökad spårbarhet av radionuklider i kontaminerad torv- och trädbränsleaska.
Strålsäkerhetsmyndigheten
Hållbar stadsutveckling Samverkan om genomförandet av förslag inom den nationella hand-lingsplanen för radon.
Strålsäkerhetsmyndigheten Hållbar stadsutveckling Scenarioanalys för klimatneutral
bygg- och anläggningssektor. Trafikverket Hållbara transporter Vägledning LCA
förtransportinfra-struktur. Trafikverket
Resurseffektivitet Utreda möjligheten att tillämpa be-fintliga metoderför att ekonomiskt kvantifiera hälsorelaterade effekter av miljörelaterade åtgärder.
3.4.3.1 Klimatscenarier
Naturvårdsverket och Boverket har, inom ramen för Miljömålsrådets ar-bete, gemensamt tagit fram en modell och ett referensscenario5 som visar
utsläpp av växthusgaser från den svenska bygg- och fastighetssektorn fram till år 2050.
Modellen för scenarierna är tänkt att på sikt kunna användas som stöd för att analysera den pågående utvecklingen inom bygg- och fastighetssek-torn, möjligheterna för sektorn att bidra till de nationella klimatmålen samt för sektorn att själv följa upp sina egna klimatmål.
Arbetet kommer att fortsätta inom ordinarie verksamhet med validering av modellen. Syftet är att i förlängningen kunna ta fram åtgärdsscenarier för att bedöma effekten av olika åtgärder längs bygg- och fastighetssek-torns värdekedjor.
3.4.4 Rådet för hållbara städer
Rådet för hållbara städer inrättades i december 2017, enligt ett regerings-uppdrag och regerings-uppdraget varar fram till år 2022. Avrapportering ska årligen ske på webbplatsen Hållbar Stad. Rådet för hållbara städer ska bidra till en långsiktig hållbar utveckling av städer samt fungera som ett nationellt forum för genomförande av politiken för hållbar stadsutveckling. Arbetet är en del av den samlade politiken för ”Gestaltad livsmiljö”. I sitt uppdrag ska rådet föra dialog, samverka och involvera kommuner och aktörer med regionalt utvecklingsansvar samt övriga berörda aktörer på nationell, reg-ional och lokal nivå. Boverket ingår som en av 13 medlemmar i rådet och leds av Boverkets riksarkitekt. Boverket ingår även i det expertnätverk som är knuten till rådet.
I den årliga avrapporteringen6 redovisades i mars en gemensam
åtgärds-lista av genomförda och planerade åtgärder som främjar en hållbar stads-utveckling och som myndigheterna avser utföra i samverkan. Av rappor-ten framgår att rådet under år 2019 fokuserade på:
• ta fram övergripande mål och strategier för arbetet 2019–2022 • inrätta ett nytt kansli vid Boverket
• flyttat över rådets webbplats www.hallbarstad.se från Sveriges nat-ionella centrum för arkitektur och design (ArkDes) till Boverket
5Länk till: Webbplatsen Naturvårdsverket Hämtad 2020-02-19 6 Länk till: Webbplatsen Rådet för hållbara städer Hämtad 2020-02-19
• påbörjat en vidareutveckling av webbplatsen • arrangerat ett seminarium under Almedalen.
Boverket har under året varit ansvarig för att driva åtgärder kopplat till ekosystemtjänster7. Den 5–6 december arrangerade Boverket (i
samver-kan med bland annat Rådet för hållbara städer) konferensen ”Låt staden grönska” i Stockholm med syfte att bland annat lansera det nya verktyget för ekosystemtjänster. Arbete pågår fortsatt med att ta fram metoder för kartläggning och uppföljning av förutsättningar för ekosystemtjänster. Boverket har även medverkat i flera av de andra listade åtgärderna.
3.4.5 Friluftslivsmålen
Riksdagen antog år 2012 tio mål för friluftslivspolitiken. Ansvaret för målen är delat mellan olika myndigheter med Naturvårdsverket som sam-ordnande myndighet. Boverket fick genom regleringsbrevet år 2015 i uppdrag att följa upp friluftslivsmålen ”Tillgänglig natur för alla” och ”Attraktiv tätortsnära natur”.
Boverket var i maj 2019 medarrangör till ”Tankesmedjan8 för friluftsliv”
i Kristianstad. Konferensens tema var det hållbara friluftslivet. Boverket föreläste om mångfunktionella ytor och urbana ekosystemtjänster och samverkade med Naturvårdsverket i en workshop på tema ”Plats för fri-luftsliv - verktyg och arbetssätt för att ge frifri-luftsliv plats i planeringen”. I oktober 2019 levererade Boverket underlag för uppföljning av frilufts-målen ”Tillgänglig natur för alla” och ”Attraktiv tätortsnära natur ”till Naturvårdsverket, som är samordnande myndighet för arbetet.
Målet om tillgänglig natur bedöms ha positiv utvecklingsriktning. Arbete pågår i landet för att öka tillgängligheten till och i natur- och kulturland-skapet, både för befolkningen i stort och för särskilda grupper. Utveckl-ingen för målet om attraktiv tätortsnära natur bedöms som oklar på grund av bristande kunskapsunderlag. Allt mer tätortsnära natur skyddas men att andra naturområden riskerar samtidigt att utsättas för exploaterings-tryck, när tätorter växer och förtätas.
7 Boverket (2019). Ekosystemtjänster i den byggda miljön – vägledning & metod.
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/teman/ekosystemtjanster/ Hämtad 2020-02-04.
3.4.6 Funktionshinderpolitiken, Instruktionen 3 § 2, 7 §
Boverket har under året genomfört tre möten inom det permanenta samrå-det med funktionshindersförbunden, länsstyrelserna och Sveriges kom-muner och landsting. Boverket har även anordnat två utbildningstillfällen för nyanställda gällande funktionshinderspolitiken.
Under året har Boverket varit representerat i Myndigheten för delaktig-hets tjänstemannanätverk för funktionshinderspolitiken. På mötena i tjänstemannanätverket har GD-nätverkets träffar både förberetts och ef-terbehandlats.
Boverket hade under år 2019 ambitionen att driva ett nordiskt samarbets-projekt om tillgänglighetsforskning via NTNU i Norge med utgångspunkt i bostadsministermötet den 29 maj 2018. Dock fick projektet läggas ner på grund av avsaknad av finansiering.
3.4.7 Jämställdhetsintegrering, Instruktionen 3 § 2
Boverket är en av de myndigheter som deltagit i regeringens utvecklings-program för jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM). Boverket har deltagit sedan starten år 2013. Boverket har en samordningsgrupp för jämställdhetsintegrering (JiM-grupp) som fungerar som ett stöd till verk-samheten när det gäller frågor om jämställdhet och jämställdhetsintegre-ring.
År 2018 togs ett inriktningsbeslut fram för det fortsatta arbetet med jäm-ställdhetsintegrering. Inriktningsbeslutet var ett sätt att fördela ut ansvar för det som kvarstår i handlingsplanen men också för att avgöra hur Bo-verket ska arbeta vidare inom området. Under 2019 har därför utbildning i genuskunskap ingått under ett tillfälle vid introduktionsutbildning av nyanställda medarbetare.
Under år 2019 har en utbildningssatsning, riktad mot enheterna, med skräddarsydda utbildningar i jämställdhetsintegrering planerats.
Delar av Boverkets samordningsgrupp deltog i Forum Jämställdhet9 i
Lu-leå den 30–31 januari 2019. Boverket har även deltagit i det regionala nätverket för jämställdhet i Blekinge som Länsstyrelsen Blekinge sam-ordnar.
Boverkets generaldirektör deltog i oktober, tillsammans med generaldi-rektörer för de 60 myndigheter som omfattades av JiM-programmet, i ett möte på regeringskansliet arrangerat av jämställdhetsministern. Syftet med mötet var att följa upp resultat och diskutera kvarstående utmaningar för jämställdhetsarbetet.
3.4.8 Ungdomspolitiken, Instruktionen 3 § 2
Boverket presenterade i november en lägesrapport som underlag till rege-ringens ungdomspolitik: Bostäder och platser för ungdomar. Lägesrap-port till ungdomspolitiken10. Rapporten utgår från regeringens
ungdoms-politiska mål och lyfter fem aspekter som Boverket anser är särskilt rele-vanta:
• goda boendeförhållanden • utrymmen och platser för unga
• möjligheter att etablera sig på bostadsmarknaden • att kunna ta sig fram själv
• delaktighet i utvecklingen av sin närmiljö.
Utmaningar som lyfts fram i rapporten är bland annat att ungdomar i so-cioekonomiskt svaga bostadsområden och ungdomar av utländsk här-komst betydligt oftare än andra lever i trångbodda familjer, att 15 procent av alla hemlösa är under 25 år och att antalet vräkningar av barnfamiljer har ökat. Fler utmaningar är att möjligheterna att flytta hemifrån motver-kas av ungdomars låga och ofta osäkra inkomster, i förhållande till aktu-ella hyresnivåer, inte minst i nyproduktionen. En ytterligare utmaning är att konkurrensen om marken gör att barn och ungdomar i nybyggda om-råden får allt mindre ytor att röra sig på samt att ungdomars cyklande har minskat kraftigt sedan mitten av nittiotalet. Slutligen pekar Boverket på att bristen på samlingslokaler för unga i socialt utsatta bostadsområden försvårar för ungas delaktighet i demokratiska processer.
På inbjudan av kulturministern medverkade Boverket i december år 2019 i en hearing om ungdomspolitiken. Boverket redogjorde för verkets
10 Rapport 2019:25 Boverket (2019). Bostäder och platser för ungdomar.
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/olika-grupper/ungdo-mar/lagesrapport-till-ungdomspolitiken/ Hämtad 2020-02-04.
uppfattning om vad som behöver göras, de viktigaste utmaningarna samt förslag till prioriterade insatser.
Boverket tillstyrkte regeringens förslag i PM från Finansdepartementet i juli 2019 att tio procent av de lägenheter som framöver erhåller statligt investeringsstöd ska reserveras för personer under 27 år samt att fem pro-cent av lägenheterna ska erbjudas kommunen för att kunna hyra ut till so-cialt utsatta hushåll.
3.4.9 Boende för äldre, Instruktionen 3 § 2
Boverket har under året medverkat med expertkunskap i ”Dialog Bygg Hållbart för Seniorer” (DIABAHS), ett flerårigt forskningsprojekt som avslutades under år 201911. DIABAHS är ett samarbete mellan
Göte-borgsregionen, FoU i Väst samt Chalmers Arkitektur och samhällsbygg-nadsteknik, med Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhälls-byggande (FORMAS) som huvudfinansiär. Syftet är att undersöka om di-alog är ett sätt för arkitekter och byggherrar att skapa en hållbar boende-miljö för seniorer. Boverket medverkade i slutkonferensen i Göteborg i april.
Boverkets interna nätverk ”Äldres boende” har legat nere under ett par år men verksamheten återupptogs hösten 2019. Nätverket underlättar bevak-ning och samordbevak-ning av frågor som rör äldres boende.
I samband med den statliga utredningen om översyn av grundskyddet för pensionärer har Boverket tillstyrkt förslag till justeringar av bostadstilläg-get för pensionärer som avser förbättra äldres ekonomiska förutsättningar att efterfråga en lämplig bostad.12
3.4.10 Integration och boendesegregation, Instruktionen 3 § 2
Boverket medverkar kontinuerligt i konferenser och seminarier där frågor om integration och boendesegregation belyses och diskuteras från olika utgångspunkter. Boverket har som exempel deltagit vid två möten under året med Jämlikhetskommissionen13, då frågor om integration och
boen-desegregation kommit upp.
11 Länk till: Webbplatsen DIABAHS Hämtad 2020-02-19
12 Länk till: Webbplatsen Yttrande förslag grundskydd pensionärer Hämtad 2020-02-19 13 Länk till: Webbplatsen Jämlikhetskommissionen Hämtad 2020-02-19
Boverket medverkade i april år 2019 på ett seminarium i riksdagshuset med temat ”BID – ett kunskapsseminarium: Trygga och levande platser i hela Sverige”, arrangerat av Fastighetsägarna på uppdrag av riksdagspoli-tiker. Business Improvement Districts (BID) är en organisationsform för centrumförnyelse. Organisationen bygger på att berörda parter, till exem-pel fastighetsägare, näringsidkare och kommun, träffar avtal om en ge-mensam, långsiktig strategi och finansiering av ett förnyelsearbete i ett visst område.
Inom ramen för regeringens strategi för romsk inkludering åren 2012– 2032 har Boverket under år 2019 haft regeringens uppdrag att fortsätta med en kunskapshöjande insats för att motverka diskriminering av romer på bostadsmarknaden. Detta görs i form av en webbaserad utbildning14
med romska utbildningsledare, som erbjuds hyresvärdar och fastighetsä-gare. Under år 2019 har sju utbildningar hållits. Under året har Boverket också samverkat med Uppsala kommun, en utvecklingskommun inom re-geringens strategi för romsk inkludering, och där bjudit in till utbild-ningar med en bredare sammansättning av deltagare.
3.4.11 Folkhälsa, Instruktionen 3 § 2
Det övergripande nationella målet för folkhälsopolitiken15 är att skapa
samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela be-folkningen.
Utgångspunkten för folkhälsoarbetet i Sverige är de elva övergripande målområdena för folkhälsa, vilka anger centrala bestämningsfaktorer för hälsan. De mest relevanta målområdena utifrån ett planeringsperspektiv är:
• delaktighet och inflytande i samhället • ekonomiska och sociala förutsättningar • barn och ungas uppväxtvillkor
• miljöer och produkter • ökad fysisk aktivitet.
14 Boverket (2020). Utbildning för likabehandling av romer på bostadsmarknaden.
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/uppdrag/motverka-diskriminering-av-ro-mer-bostadsmarknaden/utbildning-likabehandling/ Hämtad 2020-02-04.
Boverket har under året arbetat med folkhälsoperspektivet i den del av ar-kitekturuppdraget som handlar om att utveckla vårdens miljöer16. Ny
forskning visar på att god yttre och inre livsmiljö och arkitektur kan fun-gera som medicin, ge människor hälsa, en insikt som är av stor vikt att sprida och bruka. Den nya kunskapen kan ge möjligheter att inarbeta nya kvalitéer i den ständigt pågående processen att omvandla, utveckla och bygga samhälle. Kunskapen är ytterst betydelsefull vid utformning av miljöer för vård och hälsostöd.
Boverket har även i uppdraget att utveckla skolors och förskolors mil-jöer17 folkhälsoperspektivet som grund. En vägledning ska förmedla
kun-skap och verktyg som möjliggör kvalitativ, tillgänglig och hållbar gestalt-ning av skolors och förskolors fysiska miljö. Även förvaltgestalt-ningsfrågor som rör fysiska miljöers koppling till pedagogik, lärande, lek och hälsa ska redovisas i vägledningen.
3.4.12 Internationellt arbete
3.4.12.1 Nordiskt samarbete
Boverket samarbetar med de nationella nordiska plan-, bygg- och bo-stadsadministrativa myndigheterna och Nordiska ministerrådet genom strategiska informationsmöten, nätverk för sakfrågor och projekt. Inform-ation om väsentliga förändringar i våra grannländer ger incitament till vi-dareutveckling av svenska förhållanden. Boverkets medarbetare ges möj-lighet till fördjupat utbyte i sakfrågor och projektsamverkan. Inom ramen för det nordiska ministersamarbetet pågår ett samarbete kring hur de nor-diska ländernas byggregler kan harmoniseras, först och främst vad gäller kraven på fysisk tillgänglighet. Boverket deltar även i Nordiska minister-rådets arbetsgrupp för små och medelstora städer.
Under år 2019 deltog Boverket på Nordiska ministerrådets arbetsmöte med de nordiska byggmyndigheterna den 26 april i Köpenhamn för dis-kussion om behov och möjligheter för nordiskt samarbete inom området byggregler och utsläpp av växthusgaser. Mötet var en uppföljning av
16 Boverket (2019). Utveckla vårdens miljöer.
https://www.boverket.se/sv/samhallsplane-ring/arkitektur-och-gestaltad-livsmiljo/boverkets-uppdrag/utveckla-vardens-miljoer/ Hämtad 2020-02-04.
17 Boverket (2019). Utveckla skolors och förskolors miljöer.
https://www.bover- ket.se/sv/samhallsplanering/arkitektur-och-gestaltad-livsmiljo/boverkets-uppdrag/ut-veckla-skolors-och-forskolors-miljoer/ Hämtad 2020-02-04.
mötet med de nordiska ministrarna i maj 2018 i Stockholm där beslut om att påbörja en nordisk harmonisering av byggregler togs.
Under år 2019 var Boverket värd för det nordiska byggmyndighetsmötet den 28–30 augusti i Uppsala. Vid mötet behandlades aktuella frågor inom de nordiska länderna, särskilt temana digitalisering, klimatdeklarationer och cirkulär ekonomi inom byggsektorn. Finlands ordförandeskap inom EU hösten 2019 satte även fokus på EU-anknutna frågor, främst den före-stående revideringen av byggproduktförordningen.
Boverket deltog även i det nordiska planmyndighetsmötet den 21–23 au-gusti i Köpenhamn, där huvudstadsregionens landutfyllnad i Öresund samt klimatanpassningsfrågor stod på agendan.
Det nordiska bostadsmötet hölls den 10–11 september i Torshamn och behandlade utvecklingen i ländernas bostadsmarknader och problemati-ken att få tillgång till prisrimliga bostäder.
Miljöministeriet i Finland och Boverket arrangerade konferensen ”Nordic Climate Forum for Construction” den 3 oktober i Malmö. Syftet var att starta upp arbetet med nordisk harmonisering av byggregler om klimatut-släpp. Ett 80-tal personer från akademi, industri och myndigheter deltog från de nordiska länderna. En av keynote-talarna var Josefina Lindbom från EU-kommissionen. För att komma vidare med samverkan har ett nät-verk bildats där Swedish Life Cycle Center på Chalmers har fått i upp-drag av Boverket och Miljöministeriet att vara koordinator och facilitera nätverket18. Det finska Miljöministeriet har även initierat ett nordiskt
samarbete om cirkulär ekonomi.
Utöver aktiviteterna ovan har Boverket deltagit i ett flertal tematiska mö-ten, bland annat plan- och juristmöte samt digitalisering.
På uppdrag av regeringskansliet har Boverket under år 2019 haft ordfö-randeposten i en tjänstemannagrupp för hållbara städer inom Nordiska ministerrådet. Gruppen har tagit fram en handlingsplan om Håll-bara/Gröna städer för perioden fram till år 2022 som beslutats av Nor-diska ministerrådet i juni.
Boverket hade under år 2019 ambitionen att driva ett nordiskt samarbets-projekt om tillgänglighetsforskning via NTNU i Norge med utgångspunkt
i Bostadsministermötet den 29 maj 2018. Dock fick projektet läggas ner på grund av avsaknad av finansiering.
3.4.12.2 Internationellt/-EU-samarbete
Under år 2019 har Boverket breddat och utvecklat EU-samarbetet, såväl vad gäller sakfrågornas innehåll som kontaktnätet.
Den 2–4 april 2019 i Stockholm hölls möten med ett flertal aktörer: Fi-nansdepartementet, Kommerskollegium, Tillväxtverket, Formas, SIS, IQ Samhällsbyggnad, Sveriges Byggindustrier, Byggmaterialindustrierna, Sveriges arkitekter och Europeiska kommissionen i Stockholm.
Den 14–17 maj 2019 i Bryssel hölls möten med: Sveriges ständiga repre-sentation vid EU, Miljö, Regional policy, Grow, DG-Finance, Joint Research Centre Policy Lab, Vinnova/Vetenskapsrådet, In-ternational Union of Property Owners, InIn-ternational Union of Tenants, Small Business Standards, Sveriges Byggindustrier, Housing Europe, Malmö stad och Mid Sweden.
I Berlin den 1–2 oktober 2019 samtalade Boverket med förbundsministe-riet (BMI) som hanterar bygg-, bostads- och planfrågor och relaterade EU-frågor samt Berlins senat för stadsutvecklings- och bostadsfrågor. In-formationsinhämtningen syftar till att bidra till det gemensamma EU-arbetet i tidiga skeden där det är enklast att påverka och därmed minska risken för att behöva göra insatser i sena, reaktiva skeden.
Boverket har under år 2019 även bevakat Construction 2020, framförallt grupperna TG 1 och TG 3 där Boverket har deltagit vid ett flertal till-fällen.
3.4.12.3 Övrigt internationellt samarbete
Boverket har under år 2019 fortsatt medverkat i regeringsuppdraget ”Smart City Sweden”19 som leds av Energimyndigheten. Under året har
fokus legat på urval av goda projekt att visa fram för utländska delegat-ioner som besöker Sverige. Vidare har information samlats om aktörer och företag som kan knytas till de goda exemplen, liksom ”story-telling”, beskrivningar av hur de framgångsrika lösningarna har utvecklats. På Boverkets initiativ, och med finansiellt anslag från Svenska institutet, har en tävling "Young planers’ Contest" för unga professionella planerare
genomförts mellan de tio länderna runt Östersjön. Tävlingen genomför-des den 26–29 augusti 2019 i Poznan och syftade till att få kunskap om den unga generationens syn på önskvärd stads- och regionalutveckling, trafikinfrastruktur och havsplanering samt att hjälpa dem att utveckla ett nätverk med kollegor i makroregionen. En jury bedömde förslagen och de deltagare som lämnat de intressantaste förslagen belönades med att få delta i Storbritanniens konferens för unga planerare som hölls den 1–2 november 2019 i Newcastle.
Den 16–20 september 2019 tog Boverket emot en grupp från Lettlands ministerium för regional utveckling och miljö. Programmet inkluderade möten med Karlskrona stad, Region Blekinge, Lunds tekniska högskola och Malmö stad. Samma vecka medverkade Boverket även i ett besök från Vitrysslands ministerium för arkitektur och konstruktion.
Den 26–27 september 2019 i Stockholm mötte Boverkets ledning vice minister Zhao och den kinesiska centralregeringens nya naturresursmini-sterium, som framgent hanterar alla fysiska planeringsfrågor i ett nytt plansystem.
Boverket har under år 2019 deltagit vid ett Inter-jurisdictional Regulatory Collaboration Committee (IRCC) möte tillsammans med deltagare från kommittén för modernare byggregler. Boverket presenterade förslaget på kommande lagstiftning om klimatdeklarationer samt pågående införande av EUs energidirektiv. Boverket har även tackat ja till att delta i Internat-ionella Energirådets (IEA) arbetsgrupp om byggregler om energihushåll-ning (IEA-EBC).
Boverket har under år 2019 medverkat i två Sida-finansierade utveckl-ingssamarbeten i Afrika. Det ena, som koordineras av Naturvårdsverket, kallas Strengthened Institutions for a Sustainable Climate with Capacity Building on Sustainable Urbanisation och omfattar Etiopien, Kenya, Uganda, Zimbabwe och Mocambique.
Under år 2019 har Boverket deltagit i Kampala och i Nairobi i två peer-to-peer learning om klimatfrågor och urban utveckling, respektive om projektplanering och genomförande för samtliga afrikanska projekt. De ingående projekten coachas av svenska experter och Boverket genom-förde också en studieresa i Uganda med besök till tre av projektens studi-eområden och träffade representanter från myndigheter och organisat-ioner. Det andra leds av Lantmäteriet och rör Rwanda.
Under året 2019 deltog Boverket i tre missioner på plats i Rwanda. Den huvudsakliga uppgiften är att bistå Rwanda Land Management and Use Authority (RLMUA) i arbetet med att ta fram en ny nationell plan för Rwandas markanvändning. Den svenska insatsen koordineras av Lantmä-teriet.
3.4.13 Sektorsövergripande samverkan
Samverkan och samarbete med andra aktörer inom samhällsbyggnadssek-torn är viktigt för Boverket, både för att fånga upp behov och krav från myndighetens intressenter men även för att tillsammans hitta bra lös-ningar. Under året deltog Boverket i ett flertal seminarier och konferen-ser, nedan följer ett exempel. Se vidare även under respektive fokusområ-des avsnitt.
3.4.13.1 Almedalsveckan
I juli 2019 deltog Boverket i Almedalsveckan. Almedalen är ett bra till-fälle att på kort tid träffa många av myndighetens samarbetspartners, branschen och andra relevanta aktörer. Delar av ledningen och ett antal experter var på plats för att delta i andras seminarier och bevaka viktiga frågor. Boverket höll även tre seminarium med den gemensamma nämna-ren ”Sverige bygger hållbart” där fokus låg på åtgärder mot byggskador, arkitekturen som ett verktyg för hållbar samhällsutveckling samt klimat-förändringarna och den byggda miljön.
3.4.13.2 Boverkets konferenser
Bygg hållbara samhällen med plats för alla
Den 21 november 2019 anordnade Boverket konferensen ”Bygg hållbara samhällen med plats för alla”20. Konferensen anordnades i Stockholm
med 270 deltagare. Temat var hur vi skapar förutsättningar för att husen, rummen mellan husen, städerna och samhällena i Sverige ska vara håll-bara.
Låt staden grönska
Senast år 2025 ska en majoritet av Sveriges kommuner ta tillvara och in-tegrera ekosystemtjänster och stadsgrönska i planering, byggande och förvaltning av den byggda miljön.
20 Boverket (2020). Dokumentation från konferensen "Bygg hållbara samhällen med plats för alla!". https://www.boverket.se/sv/om-boverket/boverkets-uppdrag/sa-bygger-vi-ett-hallbart-samhalle/konferensdokumentation/ Hämtad 2020-02-04
Den 5–6 december 2019 arrangerade Boverket därför konferensen ”Låt staden grönska!”21 i Stockholm. Boverket arrangerade konferensen i
sam-verkan med ArkDes, föreningen C/O City, Naturvårdsverket, Nordiska ministerrådets samarbetsgrupp för hållbara städer, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Tankesmedjan Movium och Utredningen Samord-ning för bostadsbyggande.
Konferensen riktade sig till dem som arbetar med eller ansvarar för stads-byggnad och vill veta mer om varför och hur ekosystemtjänster kan inte-greras i den byggda miljön.
Syftet med konferensen var att kraftsamla kring stadsgrönska och eko-systemtjänster. Deltagarna fick ta del av goda exempel, forskning och nätverkade med aktörer och kollegor.
3.4.13.3 Riksarkitektens samverkan
2019 var ett mycket utåtriktat år för riksarkitekten i syfte att kommuni-cera till en bred målgrupp att det finns riksdagsmål för arkitektur och ge-staltad livsmiljö och vad de innebär. Riksarkitekten har haft över 80 stora nationella, internationella och några lokala föreläsningar samt tackat ja till över 25 intervjuer i tidskrifter och ett antal intervjuer i SR och SVT.
3.4.13.4 GD-möten
Återkommande GD-möten hålls mellan Boverket och andra myndigheter som har ansvarsområden och beröring inom samhällsplanering, byggande och boende. Det är en viktig dialog där nuläge och frågor i fokus för re-spektive myndighet diskuteras.
Under 2019 har Boverkets generaldirektör deltagit i GD-möten med Sve-riges Geotekniska Institut (SGI), Myndigheten för delaktighet, Konsu-mentverket, Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), Havs- och vat-tenmyndigheten, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket samt Post- och telesty-relsen.
3.4.13.5 Nordiska ministerrådet
Boverkets generaldirektör deltog i oktober 2019 på ”Bo- och Byggminis-termöte” i Reykjavik. Syftet med mötet var bland annat att fatta beslut om en deklaration med kärnbudskapet att koldioxidutsläppen från boende
21 Boverkets konferens ”Låt staden grönska!”
och byggande i norden bör minska samt att byggsektorn i allt högre grad bör övergå till cirkulär ekonomi.
I samband med ministermötet hölls rundabordssamtal där Boverkets ge-neraldirektör tillsammans med andra direktörer från den nordiska sektorn deltog. Avsikten var att arbeta fram konkreta förslag på hur bygg-sektorn, via ett ökat nordiskt samarbete, kan göra det billigare att bygga och bo genom att underlätta för företag att verka över landsgränserna och på så sätt bidra till ökad konkurrens.
3.5
Städer
Under fokusområde städer redovisar Boverket sitt arbete med att nå de mål som gäller för området. Boverket arbetar kontinuerligt för att trygga en god livsmiljö och verka för att skapa goda förutsättningar för byg-gande av bostäder och lokaler, och i vidare mening etablering av företag och annat samhällsbyggande. Fysisk planering handlar om att bestämma hur mark- och vattenområden ska användas. Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska olika samhällsintressen vägas mot varandra i en öppen och de-mokratisk process samtidigt som enskildas rättigheter ska beaktas.
Tabell 5: Årsarbetskrafter och kostnader fördelat på prestation inom fokusområde städer
2019 2018 2017
Verksamhetsområde åak tkr åak tkr åak tkr
Bygglov, detaljplaner och översiktsplaner 61,9 -80 508 45,0 -69 556 41,2 -57 272
Föreskrift och allmänt råd 1,8 -1 601 1,4 -1 099 0,0 -1
Svar på remiss 1,0 -811 1,1 -814 1,8 -1 438 Svar på förfrågning 3,1 -2 556 4,2 -3 083 4,0 -3 156 Kunskapsunderlag 56,0 -75 541 38,3 -64 560 35,4 -52 678 Plangenomförande 1,9 -2 564 5,3 -7 082 2,4 -3 477 Kunskapsunderlag 1,9 -2 564 5,3 -7 082 2,4 -3 477 Regional utveckling 7,0 -6 798 13,0 -11 011 8,0 -7 558 Svar på remiss 0,9 -770 1,6 -1 126 1,4 -1 091 Kunskapsunderlag 6,1 -6 028 11,5 -9 885 6,6 -6 467
Stadsutveckling och arkitektur 58,1 -63 759 37,4 -45 378 34,0 -36 766
Svar på remiss 0,8 -694 1,1 -832 1,6 -1 233
Svar på förfrågning 0,8 -709 0,8 -554 0,6 -437
Bidragshantering 0,4 -340
Kunskapsunderlag 56,5 -62 356 35,5 -43 991 31,5 -34 755
TOTALT 128,9 -153 629 100,8 -133 027 85,6 -105 072
Antalet årsarbetskrafter (åak) inom fokusområdet städer uppgick till totalt 128,9 åak under år 2019, vilket är en ökning med cirka 28 åak jämfört med år 2018. Störst var ökningen procentuellt sett inom verksamhetsområdet stadsutveckling och arkitektur.
3.5.1 Måluppföljning Städer
Boverkets strategiska mål för fokusområdet var under 2019 följande:
Fler urbana miljöer svarar mot människors behov av en fungerande vardag.
Målet innebär att människor ska ha en fungerande och attraktiv boende-miljö, med närhet till service, kollektivtrafik och grönska för rekreation. Sådana hänsyn måste tas i samband med planeringen på olika nivåer. Boverket bidrog under året på flera sätt till att på sikt uppfylla målet. Till exempel genom uppdraget Arkitektur och gestaltning och genom Rådet för hållbara städer med riksarkitekten som ordförande. Boverket deltog även i olika referensgrupper och studier kopplade till hållbar stadsut-veckling.
Läs mer under avsnittet Byggd Miljö, 3.5.3.
Vi verkar för en effektiv samhällsbyggnadsprocess och till att minska bristerna vid planering
Det är av största vikt att samhällsplaneringen fungerar effektivt och att den löpande kan förbättras för att minska brister i planeringen.
För att bidra till att uppfylla detta mål satsade Boverket bland annat stort på att bygga upp kompetensen hos olika aktörer inom samhällsbyggnads-processen, framförallt genom PBL kunskapsbanken och PBL kompetens med en bred mix av moderna utbildningar på webben och fysiskt för bransch, region, kommun och länsstyrelsen.
För att öka effektiviteten i tillämpningen av PBL har arbete för att digita-lisera samhällsbyggnadsprocessen genomförts.
En reform av Boverkets byggregler i syfte att förenkla och främja genom enhetlig struktur och detaljeringsgrad har påbörjats.
Boverket följer också löpande upp tillämpningen av plan- och bygglag-stiftningen.
Läs mer under avsnittet Fysisk planering, 3.5.4
3.5.2 Indikatorer
För fokusområde städer redovisar Boverket indikatorer som är kopplade till miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, Bostäder i kollektivtrafiknära
lägen, Närhet till skyddad natur (del av Tillgång till service och grönska) samt Andel av grundskoleelevers tillgång till friytor.
Bostäder i kollektivtrafiknära lägen
Boverket ansvarar för att samordna uppföljning, utvärdering och rappor-tering i fråga om miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Det framgår av förordning (2012:546) med instruktion för Boverket. Det gör vi med hjälp av ett antal indikatorer vilka redovisas på Sverigesmiljömål.se. En av indikatorerna är Bostäder i kollektivtrafiknära lägen.
Bostäder i kollektivtrafiknära lägen följer upp andelen boende och nytill-komna bostäder i närheten av kollektivtrafikens knutpunkter, och ger ett mått på tillgången till kollektivtrafik inom ett gångavstånd från bostaden. Statistiken baseras på hållplatser som har minst en avgång per timme på vardagar mellan 06:00 och 20:00. Samtliga trafikslag ingår.
Tillgången till knutpunkter för kollektivtrafik varierar över landet, samt inom och utanför tätort. År 2017 hade 83 procent av befolkningen som bor inom tätort en knutpunkt inom 400 meter från bostaden. Av de nytill-komna bostäderna låg 83,4 procent inom 400 meter från en hållplats år 2017.
Bostäder i kollektivtrafiknära lägen baseras på underlag från Statistiska centralbyrån (SCB) och det är cirka 2 års fördröjning av data. Data som redovisas 2019 gäller därför för 2017 (senast tillgängliga data från SCB22).
Närhet till skyddad natur
Indikatorn är en del av miljömålsindikatorn ”Tillgång till service och grönska”, och visar bland annat hur stor andel av befolkningen som bor inom ett avstånd av upp till 1000 meter från nationalparker, naturreservat eller naturvårdsområden. Närhet till skyddad natur är av särskild bety-delse för människors hälsa, friluftsliv och rekreation. Att naturen är skyd-dad gör att människor har tillgång till den långsiktigt, vilket är särskilt viktigt i tätortsnära områden där exploateringstrycket är hårt.
År 2017 hade 24 procent av befolkningen närhet till skyddad natur. Indi-katorn baseras på SCB:s statistik23 över folkmängd inom zon runt
skyd-dad natur och medelavstånd till skydskyd-dad natur, efter region.
Andel av grundskoleelevers tillgång till friytor
Under 2018 gjorde Boverket tillsammans med Statistikmyndigheten SCB, en nationell kartläggning av barns och ungas tillgång till skolgår-dar24Syftet med kartläggningen var att få ett bättre kunskapsunderlag
gäl-lande den faktiska situationen och utvecklingen över tid. Den framtagna kartläggningen indikerar att skolgårdarna krymper och barn får mindre tillgång till rymliga utemiljöer. Bland annat visar kartläggningen att den genomsnittliga skolgårdsytan minskade med nästan fyra kvadratmeter per elev mellan åren 2014 och 2017.
Minskningen beror både på att antalet elever i skolorna blivit fler samti-digt som utrymmena också blivit mindre.
3.5.2.1 Andel av befolkning inom tätort som har tillgång till hållplats inom 400 meter
Tabell 6: Andel av befolkning inom tätort som har tillgång till hållplats inom 400 meter
2017 2016 2015
Andel av befolkning inom tätort som har tillgång till hållplats
inom 400 meter 83 82,9 83
3.5.2.2 Andel nybyggda bostäder inom 400 meter från hållplats
Tabell 7: Andel nybyggda bostäder inom 400 meter från hållplats
2017 2016 2015
Andel nybyggda bostäder
inom 400 meter från hållplats 83,4 82,6 81,4
3.5.2.3 Andel av befolkningen med mindre än 1 km till skyddad natur
23 Länk till: Webbplatsen Statistikdatabasen SCB Hämtad 2020-02-19 24 Boverket (2018). Nationell kartläggning visar att skolgårdarna krymper.
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/stadsutveckling/barns-och-ungas-ute-miljo/nationell-kartlaggning-visar-att-skolgardarna-krymper/ Hämtad 2020-01-27
Tabell 8: Andel av befolkningen med mindre än 1 km till skyddad natur
2017 2016 2015
Andel (i %) av befolkningen med mindre än 1 km till
skyd-dad natur 24 23 22
3.5.2.4 Andel av grundskoleelevers tillgång till friytor
Tabell 9: Andel av grundskoleelevers tillgång till friytor, m2 per elev
2016-2017 2015-2016 2014-2015
3.5.3 Byggd miljö - Instruktionen 1 §, 2 § 1–4, 8 §, 3 § 13
3.5.3.1 Barns och ungas utemiljö - Instruktionen 2 § 2
Skolans och förskolans utemiljöer är centrala delar av vardagen för de flesta barn. Tätare städer, ökande trafik och en stressig vardag för många vuxna har resulterat i en minskad rörelsefrihet och att allt fler barn skjut-sas till skolan och fritidsaktiviteter. Därför måste skolgårdar och förskole-gårdar erbjuda miljöer som främjar barns och ungas allsidiga utveckling. Trenden i stadsbyggandet idag är att friytorna för barn och unga minskar så att deras rörelsefrihet begränsas. Samtidigt stiger ohälsotalen bland barn och unga med ökad psykisk ohälsa och mindre fysisk aktivitet.
Nationell konferens om plats för barn i framtidens städer
Inom ramen för Boverkets arkitekturuppdrag och i syfte att lyfta barns och ungas behov av bra utemiljöer vid skolor och förskolor anordnade Boverket tillsammans med ArkDes, Folkhälsomyndigheten, Tankesmed-jan Movium, Arwidssonstiftelsen och nätverket BUMS konferensen ”Får barnen plats i framtidens städer?” den 20 mars 2019 på ArkDes i Stock-holm25. Konferensen hade fokus på hur vi planerar och bygger
stadsmil-jöer för barn med fokus på konsekvenser och möjligheter. Med avstamp i historiska perspektiv, ny forskning, samhällsekonomiska aspekter och po-litik diskuterades vilka vinsterna är med att inkludera barnperspektivet i stads- och samhällsbygget. Boverkets riksarkitekt skrev också en de-battartikel om stadsplanering och barn som publicerades i Svenska Dag-bladet i samband med konferensen26.
Boverkets allmänna råd ger inte önskad effekt
Sedan 2015 har Boverket följt upp kommunernas tillämpning av Bover-kets allmänna råd gällande friytor vid skolor, förskolor och fritidshem BFS 2015:1. Uppföljningen visar att de allmänna råden inte har önskad effekt och att tydligare vägledning och reglering behövs. Boverket saknar idag föreskriftsrätt för 8 kap. 9 § andra stycket PBL, den paragraf som re-glerar att det ska finnas en friyta som är tillräckligt stor och lämplig för lek och utevistelse vid bostäder, skolor, förskolor och fritidshem.
25 Länk till: Webbplatsen Hållbar stad Hämtad 2020-02-19 26 Länk till: Webbplatsen Svenska Dagbladet Hämtad 2020-02-19
Yttrande till mark- och miljööverdomstolen
På begäran av mark- och miljööverdomstolen yttrade Boverket sig i mars 2019 över ett ärende i Solna kommun gällande en detaljplan för kvarteret Bollen. Den nya detaljplanen innebär att en befintlig förskolegård tas i anspråk för bebyggelse. Gården ersätts med flera mindre ytor som till-sammans blir lika stora som den ursprungliga. Boverkets bedömning var dock att den föreslagna friytan kommer att ha betydligt sämre lekkvali-teter och inte uppfylla lagens krav på tillräckligt stor friyta som är lämp-lig för lek och utevistelse.
3.5.3.2 Hälsa, risk och säkerhet, instruktionen 2 § 4
Bättre plats för arbete
Under år 2018 påbörjade Boverket ett projekt som syftar till att ge ut all-männa råd om markanvändning i närheten av Sevesoverksamheter och att utreda hur handboken ”Bättre plats för arbete” (BPFA) ska ersättas. Un-der år 2019 har Boverket fortsatt med detta arbete där bland annat en juri-disk granskning av materialet har genomförts.
Boverket deltog i maj 2019 tillsammans med MSB i en konferens om kvantitativ riskanalys, anordnad av intressentföreningen för processäker-het (IPS) i syfte att informera om arbetet med projektet.
Vägledning hälsa, säkerhet och risker
Boverket har under året 2019 uppdaterat vägledningen i temat om "hälsa, säkerhet och risker" på PBL kunskapsbanken.
Farligt gods
Boverket arbetade under året 2018 med att sammanställa och analysera befintliga regler, rekommendationer och riktvärden för fysisk planering invid vägar och järnvägar med hänsyn till riskerna med transporter av far-ligt gods. Arbetet resulterade i en rapport "Studie om farfar-ligt gods i januari 2019.
Samverkan
Boverket deltog under året 2019 i arbetsgruppen mot naturolyckor som samordnas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Denna samverkan resulterade i en nationell åtgärdsplan mot naturolyckor
