1
Intäktsregleringens påverkan på svenska
eldistributörer
Examensarbete utfört på avdelningen för Produktionsekonomi
Lunds Tekniska Högskola, Lunds Universitet
Juni 2018
Josefin Sundström och Frida Schedin
Denna artikel baseras på ett examensarbete genomfört vid Vattenfall Eldistribution AB under våren 2018. Genom en kvalitativ jämförelse och en kvantitativ modellering, där Vattenfalls data använts som input, har olika länders intäktsregleringar av elnätet jämförts. Resultaten har legat till grund för en analys om hur svenska eldistributörer kan förväntas agera om regelverket i Sverige kom att ändras åt något av de undersökta ländernas håll.
BAKGRUND OCH
PROBLEMFORMULERING
Då elnätsbranschen är ett så kallat naturligt monopol regleras nätbolagens maximala tillåtna intäkter från statligt håll. I Sverige sköts denna reglering av myndigheten
Energimarknadsinspektionen [1]. Hur regelverket ser ut har ändrats mycket genom åren [2], och det är därför viktigt att nätbolagen är förberedda inför möjliga förändringar. Då regelverket uppdateras inför en reglerperiod är det möjligt att Energimarkandsinspektionen hämtar inspiration ifrån regelverken i andra länder. Det är därför av intresse för nätbolagen att analysera hur deras verksamhet skulle påverkas om de verkade under en utländsk reglering, och få en förståelse för de möjliga förändringar som myndigheten skulle kunna göra.
SYFTE
Examensarbetets syfte var att identifiera och analysera hur ett antal utländska intäktsregleringar skulle kunna påverka svenska eldistributörers strategier och utformningen av det svenska elnätet.
METOD
Studien utfördes med en kombination av en beskrivande kartläggning och en typ av experiment innefattande modellering och simulering. Ett urval av länder att studera gjordes med hjälp av icke-sannolikhetsurval, där Storbritannien och Finland var de länder som valdes ut.
Finland och Storbritannien är två länder som införde intäktsreglering av elnätsbranschen relativt tidigt. De har därför haft tid på sig att testa olika typer av regelverk och genomföra nödvändiga justeringar. Båda dessa länder ansågs även, av representanter från Vattenfall Eldistribution AB, ligga i framkant när det kommer till intäktsreglering. De valdes därför ut för närmare undersökning och modellering.
De valda ländernas, inklusive den svenska, respektive intäktsreglering kartlades och modellerades med hjälp av Excel. I modellerna användes data från Vattenfall Eldistribution AB som input för att få realistiska utfall i form av intäktsramar. Input-datan modifierades även för att skapa simuleringar av hur förändringar i verksamheten avspeglas på de olika intäktsramarna.
2
TEORI
Samtliga undersökta intäktsregleringar har vissa gemensamma drag. En översikt av de olika ingående delarna presenteras i figur 1.
De löpande kostnader som betraktas som opåverkbara ges full täckning i intäktsramen. Återstående löpande kostnader, som ses som påverkbara, utsätts för ett effektiviseringskrav. Det investerade kapitalet har företagen rätt till avkastning på. Metoden som används för värdering av elnätet skiljer sig åt mellan länder, men avkastningsgraden beräknas i alla undersökta länder med WACC-metoden. Även avskrivningar ges täckning i intäktsramen, där avskrivningstiden skiljer sig åt mellan regleringar. Slutligen kan intäktsramen justeras upp eller ner beroende på företagens prestationer inom ramen för så kallade incitament. Vilka incitamenten är skiljer sig mellan länder men kan exempelvis ha att göra med avbrottsstatistik, nätförluster eller kundnöjdhet [3] [4] [5].
För att analysera eldistributörernas strategier har ramverket Business Model Canvas använts. Ramverket fungerar som en utgångspunkt vid diskussioner kring ett företags affärsmodell och som en ritning över verksamheten och de interna processer som krävs för att den ska fungera [6]. Ramverket och dess nio byggstenar presenteras i figur 2.
Figur 2 - Business Model Canvas
Tillsammans bildar teorin som
presenteras i rapporten ett teoretiskt ramverk som rapportens analys utgår från. Detta presenteras i figur 3.
Figur 3 - Teoretiskt ramverk
RESULTAT
De modellerade intäktsramarna med Vattenfall Eldistribution AB:s verkliga data som input presenteras i figur 4, med normaliserade värden där den svenska intäktsramen tilldelats värdet 100 och de andra relaterats till detta.
Figur 4 - Modellerade intäktsramar Figur 1 - Intäktsramens ingående delar
3
SLUTSATS
Resultaten från de simuleringar som gjordes i de utvecklade modellerna visade att den brittiska regleringen gav den lägsta intäktsramen och den finska regleringen den mest generösa.
Många olika skillnader regeringarna emellan observerades, och ett antal av dem presenteras i tabell 1.
Sverige Storbritannien Finland
Värdering av
kapitalbas Normpris- lista
Marknadsvärde vid privatisering, årligen uppdaterad med investeringar Normpris-lista Avkastnings- grad 5,85 % 3,6 % 6,5 % Längd på reglerperiod 4 år 8 år 4 år Uppdelning av kostnader Enligt kostnads- slag Schablonmässigt Enligt kostnads- slag Viktiga incitament Leverans-kvalitet, effektivt nät-utnyttjande Leveranskvalitet, anslutningar, kundnöjdhet, miljö, innovation Leverans-kvalitet, innovation
Tabell 1 – Skillnader mellan regleringarna
Kapitalbasen består framför allt av själva elnätet. Om detta värderas enligt en normprislista innebär det att alla olika typer av komponenter tilldelas ett fast regulatoriskt värde, oavsett den faktiska investeringskostnaden. I både Sverige och Finland används denna metod, där den finska normprislistan värderar elnätets komponenter högre. Avkastningsgraden appliceras på elnätets regulatoriska värde. Uppdelning av kostnader syftar till hur man bestämmer vilka kostnader som ska kapitaliseras, alltså ingå i kapitalbasen, och vilka som ska ses som löpande kostnader. Incitament kan ge både tillägg och avdrag till intäktsramen, beroende på hur företaget presterar i relation till uppsatta mål.
I Storbritannien är regleringen av eldistributörer till större delen baserad på
en dialog mellan företagen och regulatorn Ofgem, vilket inte är fallet i Finland och Sverige där regleringen sker med en mer klinisk metod. Även regulatoriska avskrivningstider skiljer sig åt mellan de undersökta intäktsregleringarna.
De identifierade skillnaderna i regelverken har analyserats med hjälp av Business Model Canvas, och vissa möjliga strategiska implikationer för eldistributörer har kunnat urskiljas. Införande av en dialogbaserad reglering i Sverige skulle kunna innebära att Energimarknadsinspektionen blir en viktig nyckelpartner. Värderingen av kapitalbasen påverkar företagens investeringsplanering och vilja att investera. Den finska normprislistan gör att företagen får bättre täckning för sina investeringar, vilket kan öka deras vilja att investera i anläggningar. Om man istället införde en schablonuppdelning av TOTEX i Sverige skulle de svenska eldistributörerna inte behöva tänka strategiskt kring vilken typ av kostnader deras val resulterar i, utan rikta fokus på vilket alternativ som gynnar verksamheten i stort.
Även de varierande avskrivningstiderna implicerar olika strategiska val hos eldistributörerna. Om de finska reglerna för avskrivningsberäkning infördes i Sverige hade elnätskomponenter förmodligen hållits i bruk längre än i dagsläget.
De incitament som finns i de olika regleringarna hade även dem kunnat påverka de strategiska valen hos de svenska eldistributörerna. Införandet av ett incitament för innovation hade kunnat motivera eldistributörerna att göra forskning och utveckling till mer av en nyckelaktivitet än vad det är idag. Incitamentet för leveranssäkerhet som finns i Finland är hårdare än dagens i
4 Sverige, och en övergång mot en hårdare kvalitetsreglering hade förmodligen fått företagen att investera mer för att öka sin leveranssäkerhet. Vidare hade ett införande av incitament liknande de brittiska rörande anslutningstider och kundnöjdhet kunnat driva de svenska företagen till att satsa mer resurser på att effektivisera sina verksamheter i dessa avseenden, vilket hade kunnat påverka företagens kundrelationer och värdeerbjudanden.
Det går att dra vissa slutsatser kring hur det svenska elnätet i stort hade påverkats av förändringar i intäktsregleringen. En intäktsreglering mer lik den brittiska skulle kunna göra att den svenska elnätsmarknaden utvecklades mot att likna en konkurrensutsatt marknad, med kunden i centrum och fokus på att utveckla lösningar som skapar mervärde för denna. En övergång mot ett regelverk mer likt det finska skulle istället kunna uppmuntra till större investeringar i det svenska elnätet som bland annat skulle kunna höja leveranssäkerheten i det. Vidare hade införandet av ett innovationsincitament, likt något av dem som finns i Storbritannien och Finland, förmodligen snabbat på den svenska övergången mot ett smartare elnät.
REFERENSER
[1] Energimarknadsinspektionen, "Ei:s uppdrag och styrning," 2017. [Online]. Tillgänglig: https://www.ei.se/sv/ei-s-verksamhet/Eis-uppdrag-och-styrning/. [Hämtad 14 06 2018].
[2] H. Heden, Energimarknadsinspektionen: En sekellång historia, Eskilstuna:
Energimarknadsinspektionen, 2015. [3] Energimyndigheten, "Tillsynsmetoder under fjärde (1.1.2016–31.12.2019) och femte (1.1.2020–31.12.2023) tillsynsperioden," 2015. [Online]. Tillgänglig: https://www.energiavirasto.fi/documents/10 191/0/Liite_2_Valvontamenetelmät_Sähkönja kelu_final_261115_sv%28fi%29.pdf/7076eac 3-2cf5-418e-9551-26d8a5839cfa. [Hämtad 14 06 2018].
[4] Energimarknadsinspektionen, "Bättre och tydligare reglering av elnätsföretagens intäktsramar," 2014. [Online]. Tillgänglig: https://www.ei.se/Documents/Forhandsregle ring_el/2016_2019/Beslut_om_intaktsramar_o ch_darpa_foljande_dokument/Gemensamma_d okument_A1/Bilaga_9_Ei_yttrande_sept_2016. pdf. [Hämtad 14 06 2018].
[5] Ofgem, "Guide to the RIIO-ED1 electricity distribution price control," 2017. [Online]. Tillgänglig:
https://www.ofgem.gov.uk/system/files/docs /2017/01/guide_to_riioed1.pdf. [Hämtad 14 06 2018].
[6] A. Osterwalder and Y. Pigneur, Business Model Generation: A Handbook for
Visionaires, Game Changers and Challengers, Hoboken: John Wiley & Sons Inc., 2010.
