Examensarbete
Ämneslärarprogrammet 300 hp
"Skolläraren klappade den lilla flickan på
huvudet"
En analys av språket och genuskonstruktioner i sex
läroböcker inom svenska som andraspråk under två
tidsperioder
Examensarbete i svenska: svenska
språket
Halmstad 2020-06-23
Robert Yngve
Högskolan i Halmstad
Akademien för lärande, humaniora och samhälle Uppsats 15 hp, Svenska språket 91–120
Författare: Robert Yngve
”Skolläraren klappade den lilla flickan på huvudet”
En analys av språket och genuskonstruktioner i sex läroböcker
inom svenska som andraspråk under två tidsperioder
Abstract
In this essay, the focus is on descriptions of women and men, by the use of nouns, adjectives and verbs in six textbooks for the subject of Swedish as a second language. The purpose is to examine if and how gender is created in such descriptions. The method used is language analy-sis, where the focus is on finding noun suffixes in work titles which separate women from men; as well as finding neutral noun titles, generic references, verb processes as well as adjectives used to describe both genders. In a comparison between the two periods, the results indicate that the variation of adjectives used differs between women and men. Specifically, women’s feel-ings, behaviors and traits are described to a greater extent. Furthermore, gender neutral suffixes appear to a greater extent in the latter period. Finally, the result suggests that women are involved in fewer physical and verbal processes than men in the first period. However, there is an opposite situation in the second period. Also, in both periods, women are involved in a greater number of stereotypical activities situated in a domestic environment, while men participate in stereo-typical activities related to the work environment. Therefore, verb processes, as well as nouns and adjectives, create symbolic gender in two periods by the lack of equal recognition of women and men.
Keywords: Läromedelsanalys, genus, kön, processer, personbeskrivningar, jämställdhet
1. Inledning ... 1
2. Syfte och frågeställningar ... 2
3. Tidigare forskning ... 3
4. Teori ... 6
4.1. Kön och genus ... 6
4.2. Språklig könsneutralitet ... 8
5. Material ... 11
5.1. Läroböcker från den första perioden ... 11
5.2. Läroböcker från den andra perioden ... 12
5.3 Avgränsningar i materialet ... 13 6. Metod ... 14 6.1. Excerpering ... 14 6.2. Kodning ... 16 6.2.1. Kodning av adjektivfraser ... 17 6.2.2. Kodning av verbfraser ... 19 7. Resultat ... 25
7.1. Den första perioden (1989–1995) ... 25
7.1.1. Substantiv ... 25
7.1.2. Adjektiv ... 26
7.1.3. Processer ... 28
7.2. Den andra perioden (2013–2016) ... 31
7.2.1. Substantiv ... 31
7.2.2. Adjektiv ... 33
7.2.3. Processer ... 35
7.3. Jämförelse mellan perioderna (1989–1995 och 2013–2016) ... 37
8. Diskussion ... 42
8.1. Personbeskrivningar ... 42
8.2. Återskapande av genus i personbeskrivningar ... 45
1. Inledning
I den här studien undersöks framställningar av kvinnor och män, samt konstruerandet av genus i sex läroböcker, som har använts eller används inom svenska för invandrare och grundläggande svenska som andraspråk. Även om det finns läroboksstudier om konstruerandet av genus i fram-ställningar av kvinnor och män, så finns det inte mycket forskning inom svenska som andra-språk. Det saknas studier där läroböcker från två skilda tidsperioder jämförs. Eftersom språkliga regler och normer ändras över tid är det viktigt att vara medveten om hur beskrivningar av kvinnor och män har utformats i tidigare läroböcker, samt hur könsstereotypa roller synliggörs genom språket. Därför är det intressant att undersöka läroböcker från två skilda tidsperioder, vilket görs i den här studien. Böckerna utgörs av Castegrens och Söderbergs Här och nu (1994), Fasts och Kannermarks Goda grunder (1989), Enströms och Holmegaards Dikt och verklighet (1995), Ekblads och Söderqvists Språkvägen C (2013), Språkvägen D (2015), samt Askers Grundhjulet (2016).
Läromedelsforskning är inget nytt forskningsområde. Däremot har enbart en studie om ge-nuskonstruktion i läromedel för svenska som andraspråk kunnat identifieras. Den studien visade att genus återskapas med anledning av att ett kön görs till norm, genom avsaknad av andra könsrepresentationer (Mattlar 2008). I övrigt har ytterligare forskning om konstruerandet av genus i läromedel inom svenska som andraspråk alltså inte återfunnits och avsaknaden av forsk-ning visar därmed på betydelsen av den här studien. Inom andra ämnen, exempelvis engelska, visade studier att genus skapas genom att kvinnor och män är involverade i olika processar, där kvinnor tilldelas roller i hemmet och män tilldelas roller utanför hemmet (Jasmani m.fl. 2011; Hamid m.fl. 2008). I en undersökning av fysikläroböcker visade en studie att genus skapas genom att representationen av kön inte återspeglar målgruppen (von Wright 1998). Ytterligare studier av läroböcker inom samhällskunskap visade att genus även återskapas i läroböcker där det utgivande förlaget haft som syfte att skapa en jämställd lärobok (Lind Palicki 2005; SOU 2010:33).
Som blivande och verksam lärare har jag kommit i kontakt med tre av de läroböcker som används i den här studien och ur ett genusperspektiv har jag upplevt dem som problematiska att använda. Skolan har genom rektorn ett ansvar att säkerställa att elever får tillgång till läro-medel av god kvalitet (Skolverket 2011:11). Det är därför viktigt ur ett vetenskapligt perspektiv att synliggöra vad som är problematiskt i läroböckerna för att kunna uppnå Skolverkets krav.
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnor och män framställs genom användningen av substantiv, adjektiv och verb, men också hur genus återskapas i personbeskrivningar. Detta undersöks i sex läroböcker från perioderna 1989–1995 och 2013–2016. Syftet är även att un-dersöka vilka skillnader det finns mellan de två tidsperioderna mellan de undersökta företeel-serna substantiv, adjektiv och verb. I studien kommer följande tre frågor att besvaras:
1. Hur framställs kvinnor och män genom språkliga konstruktioner bestående av substantiv, adjektiv och verb i Här och nu, Goda grunder, Dikt och verklighet, Språkvägen C Språkvägen D samt Grundhjulet?
2. Hur skiljer sig användningen av substantiv, adjektiv och verb i beskrivningar av kvinnor och män åt, mellan läroböckerna från perioderna 1989–1995 och 2013–2016?
3. Hur återskapas genus i personbeskrivningar som återfinns i faktatexter och övriga exempel-texter?
3. Tidigare forskning
I detta kapitel redogörs för forskning kring genus och jämställdhet i läroböcker, samt hur in-samlings- och analysmetoder kan utformas. Eftersom genuskonstruktioner och jämställdhet i läroböcker är ett universellt ämne redovisas både forskning i och utanför en svensk kontext. Sannolikt finns det forskning som inte redovisas här, men det som presenteras ger en inblick i resultat som synliggjorts med avseende på hur genus kan konstrueras i läroböcker i svenska som andraspråk och i andra ämnen.
Inom läromedelsforskning med genus som forskningsinriktning är en central fråga hur kvin-nor och män beskrivs och framställs i text. En hypotes är att kvinkvin-nor på olika vis framställs som underordnade män. Det kan både handla om att kvinnor beskrivs särskiljande i relation till män och de inte tilldelas ett lika stort utrymme i text som män. Det kan även handla om att samman-hangen kvinnor och män beskrivs inom är särskiljande, genom att de involveras i olika typer av handlingar.
Maskulin dominans synliggjordes i undersökningen av fem läroböcker inom svenska som andraspråk (Mattlar 2008). Det som undersöktes var representationen av kvinnor och män i bland annat fiktiva namn, företag, varumärken, samt historiska och nu levande personer. Män dominerade i alla utom ett läromedel, där kvinnor istället hade en relativt hög representations-nivå på 42 procent (Mattlar 2008:78). Oavsett etnicitet var maskulin representation domine-rande i flera av läroböckerna. Femininitet som inte gick att härröra till en västerländsk kontext var bortskriven ur flera av läroböckerna (Mattlar 2008:75–78).
En maskulin dominans synliggjordes även i en studie av verb i sammanlagt sex läroböcker i engelska (Jasmani m.fl. 2011:61). I studien excerperades verb som innefattade någon form av process i relation till vilket kön som utövade handlingen. Resultatet visade bland annat att 36 procent av samtliga verb i läroböckerna innefattade handlingar av kvinnor och 68 procent lingar av män. Resultatet visade även att de mest frekventa verb som beskrev kvinnors hand-lingar utgjordes av tala, gå, vänta, fråga och städa. De mest frekventa verb som innefattade handlingar av män utgjordes av uppnå, anpassa, spela, acceptera, träna och träffa (Jasmani m.fl. 2011:67–68). Förutom att kvinnor var underrepresenterade till antalet i läroböckerna var de till stor del underordnade män i handlingar. Underordningen synliggjordes genom att kvin-nors handlingar främst utfördes inom hem och hushåll medan mäns handlingar främst utfördes utanför det (Jasmani m.fl. 2011:71).
En ojämn könsfördelning framkom även i studier av engelskläroböcker (Hamid m.fl. 2008). I Hamid m.fl. (2008:51–52) undersöktes bland annat vilka handlingar kvinnor och män utförde.
Utifrån undersökningen av sammanlagt 21 läroböcker i engelska visade resultatet att hand-lingar kvinnor utförde främst innefattade sysslor med anknytning till hem och hushåll. Män var involverade i handlingar som innefattade arbete, men återfanns även i handlingar som inbegrep barnuppfostran (Hamid m.fl. 2008:58–59).
Särskiljande beskrivningar av kvinnor och män upptäcktes även i en undersökning av ge-nuskonstruktioner i fysikläroböcker (von Wright 1998:7). Syftet med studien var att undersöka jämställdhet i sammanlagt sju läroböcker, varav tre var avsedda för gymnasiets första kurs i fysik och fyra för årskurs sju till nio på högstadiet. Metoden utgjordes bland annat av en texta-nalys, där ett genusperspektiv användes för att undersöka konstruktioner som beskrev kvinnor och män (von Wright 1998:33–34). Genom undersökningen utformades ett antal jämställdhets-kriterier, som bland annat gällde språkbruket om kvinnor och män i texter. Kriterierna handlade även om vad som beskrevs och vad som utelämnades, samt hur målgrupper inkluderades eller exkluderades (von Wright 1998:30–32). Utöver textuellt innehåll analyserades även bilder när dessa härrörde till textinnehållet.
Några relevanta resultat för min studie var att vetenskapskvinnor och kvinnliga forskare till stor del åsidosattes, till skillnad från vetenskapsmän och manliga forskare. Detta skedde både genom att kvinnor och män omnämndes olika mycket, men även genom avsaknad av beskriv-ningar om kvinnors arbeten, forskbeskriv-ningar, samt övriga bedrifter (von Wright 1998:45–46). Uti-från resultaten drogs bland annat slutsatserna att vetenskapskvinnorna och de kvinnliga fors-karna i de undersökta läroböckerna inte fick samma erkännande inom utvecklingen av fysiken, som de beskrivna männen fick. De undersökta fysikläroböckerna uppfyllde inte de utformade kriterierna för vad en jämställd lärobokstext kunde förväntas innehålla (von Wright 1998:62– 64).
Utifrån von Wrights (1998:30–32) jämställdhetskriterier undersöktes språkliga konstrukt-ioner i en annan läromedelsstudie (Lind Palicki 2005:185). Den undersökta boken hade publi-cerats i syfte att utgöra en jämställd lärobok och användes bland annat i samhällskunskap på gymnasiet. Författarna hade velat skapa en nyanserad lärobok, utan att samtidigt framställa den som feministisk (Lind Palicki 2005:162). Först excerperades samtliga könsmarkerande sub-stantiv, adjektiv och verb. Därefter analyserades kontexten de användes i (Lind Palicki 2005:169). Resultaten från undersökningen visade bland annat att det förekom 841 ord relate-rade till kvinnor och 722 relaterelate-rade till män (Lind Palicki 2005:173). Bland orden återfanns
Att kvinnor och män framställs olika var något som även Ohlander (SOU 2010:33) kom fram till i sin undersökning av läroböcker inom samhällskunskap för grundskolan och gymna-siet. I de fyra böcker som undersöktes fanns stora skillnader i hur mycket utrymme som tillde-lades pojkar i relation till flickor. Utöver att det var fler män och pojkar än kvinnor och flickor som avbildades, så innehöll böckerna fler maskulina egennamn än feminina (SOU 2010:33). Genus och jämställdhet togs upp i enstaka kapitel i flera av böckerna och problematiserades inte genomgående (SOU 2010:33:67–68). Samtidigt förekom det fler bilder av män och pojkar än kvinnor och flickor, samt språkliga stereotypiseringar av kvinnor och män i bland annat användningen av yrkestitlar tillsammans med adjektiv (SOU 2010:33:68). Böckerna som an-vändes på grundskolan var strukturellt mer jämställda än de som anan-vändes på gymnasiet.
4. Teori
I detta kapitel redogörs för de teoretiska begrepp som är centrala i undersökningen. Först redo-görs för kön och genus och därefter redoredo-görs för språklig könsneutralitet.
4.1. Kön och genus
Genomgående i den här undersökningen tillämpas begreppen kön och genus. Dessa kan framstå som synonyma, men det finns skillnader mellan dem. Genusbegreppet utvecklades ur behovet att kunna urskilja och problematisera könsroller som uppstod genom särskiljandet av kvinnor och män (Hirdman 2001:13). Könsbegreppet har sin grund i biologiska förklaringar om skill-nader mellan kvinnor och män. Det begränsar möjligheten att problematisera särskiljande av kvinnor och män till skillnad från genusbegreppet, eftersom det avser ett socialt konstruerat kön (Adelswärd 1999:14–15).
En vidare distinktion kan göras mellan kön, könsroller och genus. Kön kan förstås som so-cialt överenskomna föreställningar om kvinnor och män baserat på biologiska skillnader. Köns-roller kan förstås som egenskaperna ett kön tillskrivs i olika vardagliga situationer (West & Zimmermann 1985:127). Att exempelvis vara hemmafru är en könsroll som tillskriver en kvinna egenskaperna att kunna sköta hem, hushåll och eventuella barn. Könsroller kan vara mer eller mindre normerande. Det kan exempelvis vara svårt att tänka sig en man som är hemma, städar, diskar, lagar mat och tar hand om eventuella barn, medan en kvinna arbetar och försörjer mannen. I kontrast till kön och könsroller utgör genus en social konstruktion som innefattar beteenden och handlingar som anses passa ett visst kön (West & Zimmermann 1985:127; Bri-nes 1994:655).
Tillämpandet av genusbegreppet i studier om jämlikhet tenderar dock att enbart fokusera på hur individer blir behandlade. Det leder till att genusbegreppets flerdimensionella tillämpning ur ett samhällsperspektiv förbises (Harding 1986:52–57). När genus konstrueras socialt kan begreppet delas in i individuellt, strukturellt och symboliskt genus. Individuellt genus är den egna, socialt konstruerade identiteten. Utifrån det begreppet undersöks vanligtvis hur kvinnor stängs ute från arbeten och utbildningar på grund av kön (Harding 1986:52). Problemet är att en snäv syn på genusbegreppet tenderar att osynliggöra strukturellt genus. Det kan beskrivas
av samhället som helhet (Harding 1986:53–54). De utgör grundläggande värderingar om män-niskor vilket vanligtvis framträder genom språkanvändning.
Att benämna genus som en social konstruktion är samtidigt en aning problematiskt. Bety-delsen av social kan då likställas med ett möte mellan människor där den sociala konstruktionen försvinner samtidigt som mötet tar slut. Den är dock inget som sker i socialt konstruerande könsroller mellan kvinnor och män (Hirdman 1988:50–51; Connell 2009:18–19). Genus är mer omfattande, vilket kan synliggöras genom det så kallade genuskontraktet som antas finnas mel-lan kvinnor och män (Hirdman 2001:84–85). Utifrån ett normerande synsätt ställs kvinnors egenskaper gentemot mäns. Medan kvinnor bör sträva efter att föda och ta hand om barn, hus-hållssysslor och matlagning, bör män sträva efter att arbeta och tjäna pengar, för att kunna ta hand om kvinnor och barn (Berk 1985:33; Hirdman 2001:80). Av den anledningen kan genus-begreppet beskrivas som en form av kulturell konstruktion. Föreställningar om kvinnor och män formuleras och omformuleras kognitivt av människor, vilket skapar sociala handlingar (Hirdman 1988:50–51, 2001:84).
Samtidigt kan det även vara problematiskt att förklara genus som en kulturell konstruktion, eftersom det innebär att genus således inte har något med biologiskt kön att göra. Det utesluter att det finns skillnader mellan kvinnor och män (Mattlar 2008:54). Det utesluter även möjlig-heten att det kan finnas fler genus än de två som konstrueras om kvinnor och män. Att därför avgränsa definitionen av genus till att det endast utgörs av en social eller kulturell konstruktion är att förenkla innebörden av genus (Mattlar 2008:54–55).
Varken kulturella och sociala förklaringar synliggör alltid kulturella och sociala faktorer som påverkande på vilka synsätt om feminina och maskulina kroppar som utvecklas i samhällen. Även om genus inte är biologiskt bestämt så är förmågan att reproducera en påverkande upp-fattning som används av samhällen för att särskilja kvinnor och män. Genus kan därför ses som ett samhälles förhållningssätt till människors kroppar och vilka olika konsekvenser förhållning-sätten kan leda till för den enskilde individen (Connell 2009:25).
I min egen förståelse av skillnaden mellan kön och genus håller jag med om att genus som enbart en social konstruktion är otillräcklig, för att beskriva essensen i förhållande mellan kvin-nor och män (se t.ex. Hirdman 1988:51). Däremot tolkar jag att strukturellt, individuellt och symboliskt genus är användbara i konkretiserandet av hur genus som en social konstruktion skapas (se t.ex. Harding 1986:52–57). Med anledning av det tillämpas definitionen av genus i den här studien som en form av social konstruktion av ett samhälles värderingar och handlingar i vilken människor anpassar sig gällande beteenden, normer och värderingar oavsett kön. Sam-tidigt är mitt förhållningssätt öppensinnat gentemot eventuella invändningar.
4.2. Språklig könsneutralitet
Ord är aldrig isolerade företeelser utan hänger samman i grupper med andra ord och fungerar i samspel med varandra (Fairclough 1992:185). Vid användning av ord ställs därför användaren inför hur orden ska användas och vilken betydelse de ska få. Om endast den som yttrar något fick bestämma ordens innebörd skulle det vara svårt att urskilja språkliga förminskanden samt synlig- och osynliggöranden. När även mottagaren ställs inför att tolka ords betydelser i olika kontexter kan språkanvändning aldrig bli neutralt (Fairclough 1992:185). Däremot finns det sätt att använda språket för att undvika att förtrycka eller osynliggöra människor.
Med förtryck menar jag att språk kan användas till att hierarkiskt underordna människor eller grupper. Som exempel går det att tänka sig en text som handlar om ledarskap. Om beskrivningar av mäns och kvinnors erfarenheter av ledarskap skulle innebära att fler män än kvinnor får beskriva sina erfarenheter, så är det ett förminskande av kvinnor. Kvinnornas erfarenheter av ledarskap värderas med andra ord inte lika mycket, eftersom de inte tilldelas ett lika stort ut-rymme som män. Med osynliggörande menar jag att människor eller grupper helt utelämnas vilket i mitt exempel skulle innebär att inga kvinnors erfarenheter förmedlades i texten. Även otillbörligt synliggörande av människor eller grupper kan inverka negativt, eftersom det samti-digt kan leda till att andra människor eller grupper osynliggörs (Lind Palicki 2005:167).
Förminskande samt osynlig- och synliggörande tar sig bland annat uttryck i användning av skällsord. Användning av skällsord om kvinnor och män synliggör värderingar och synsätt som existerar i samhällen. Det blir en slags kompass för vilka beteenden som förväntas och förkastas av människor (Svahn 1999:10). Det är till exempel vanligt bland skällsord om kvinnor i Sverige att använda anspelningar på fri sexualitet som exempelvis hora eller slampa. De som används om män anspelar ofta på uppfattningar om avsaknad av manlighet, som exempelvis bög (Ed-lund m.fl. 2007:185). Förmågan att inte använda skällsord är dock inte det enda som bidrar till att neutralisera konstruerandet av normer kring kön i språk.
En utveckling till ett könsneutralt språk kommer bland annat av att inte använda särskiljande yrkestitlar, generiska referenser, adjektiv, samt att tilldela kvinnor och män lika mycket textu-ellt utrymme (Milles 2016:66–69). När det gäller verb så kännetecknas ett könsneutralt språk av att kvinnor och män gör liknande saker som att gå, springa, diska eller laga mat. Det behöver inte vara exakta samma handlingar, utan det viktiga är att inte ett kön framställs som passivt
användandet av generiskt han, man och hon kan göra det svårare att veta vilket kön som avses (Teleman 1995:7; Jobin 2004:21; Edlund m.fl. 2007:194, 201–202).
I användningen av yrkestitlar kan det vara problematiskt att synliggöra könet på utövaren genom att använda feminint eller maskulint könsbundna ändelser. Det kan leda till att föreställ-ningar om kön synliggörs (Milles 2016:35–44). Tidigare var ändelserna -are och -ör maskulina, men de används som könsneutrala. Det enda som dock har ändrats är hur kvinnor tituleras (Jobin 2004:21; SOU 2004:43:3–4). Ändelserna gör att det inte går att avgöra om en lärare, lagerarbetare eller busschaufför är en man eller kvinna. Könstillhörighet synliggörs däremot i yrkestitlar med feminint könsbundna ändelser som -tris, -inna och -(er)ska och maskulint köns-bunden ändelse som -man (SOU 2004:43:264).
I flera yrkestitlar med feminint könsbundna ändelser som servitris, lärarinna och skådespe-lerska finns det även maskulina motsvarigheter, vilket upprätthåller särskiljande av kön. I yr-kestitlar med den maskulint könsbundna ändelsen -man som i brandman och tjänsteman finns inga feminina motsvarigheter, vilket leder till att ändelsen starkt förknippas med män (Edlund m.fl. 2004:190–191). För att luckra upp könsbundna yrkestitlar har det förts diskussioner i Sve-rige kring användningen av feminint könsbundna som barnmorska och sjuksköterska på män. Det i sig har lett till ytterligare diskussioner inom branschorganisationer, eftersom använd-ningen anses leda till osynliggörande av män (se t.ex. SOU 2004:43:13).
En annan företeelse som kan användas för att markera betydelsen av kön i ett substantiv är generiska referenser. Det är konstruktioner som används för att representera en grupp eller po-pulation. Bland annat kan värderingar, osynliggöranden och förminskanden förmedlas, ef-tersom användningen leder till generaliserande (se t.ex. Bolander 2012:121; Milles 2016:55– 56). Värdering om ett specifikt kön behöver inte förmedlas i en generisk referens som: Ett barn ska vara lydigt. Däremot synliggörs värderingar om kön i exemplet: En flicka ska vara lydig. Även inkonsekvent användning av adjektiv i beskrivningar av kvinnor eller män riskerar att förmedla stereotypiseringar. Om adjektiv används bör de därför var lika för kvinnor och män (Milles 2016:66–67). Vissa adjektiv beskriver egenskaper som stereotypt förknippas med kvin-nor och män som i exemplen: kvinkvin-nor är snälla och skötsamma och män är självsäkra, modiga och initiativtagande (jfr Hene 1984:247–248). Adjektiv är aldrig neutrala eftersom funktionen är att beskriva egenskaper och tillstånd. Däremot går det att undvika användningen av adjektiv som leder till stereotypiseringar.
Könsneutralitet kan även skapas genom att kvinnor och män gör liknande saker, som att exempelvis dansa, köra, handla, diska och tvätta. Användningen av verb möjliggör att skriva fram kvinnor och män som mer eller mindre aktiva i handlingar (se t.ex. Hamid m.fl. 2008:58–
59; Jasmani m.fl. 2011:71–72; Milles 2016:67). De kan samtidigt användas för att förstärka stereotypiseringar om ett specifikt kön. Även om diska och städa är aktiva handlingar oavsett kön så kan de samtidigt konstruera genus. Det sker exempelvis om en kvinna diskar och städar i relation till att en man läser tidningen eller mekar i garaget (jfr Berk 1985:201).
Ett genomgående könsneutralt språk är svårt att uppnå, även om ett sådant språk främst kän-netecknas av att det inte förmedlar stereotypa könsroller där kvinnor är hierarkiskt underord-nade män (Hirdman 1988:51). Riskerna finns att maktordningar mellan kvinnor och män upp-rätthålls, vid ett fullständigt övergivande av könskonstruktioner. Istället bör dessa synliggöras och problematiseras (von Wright 1998:29; Lind Palicki 2005:185). Ett könsneutralt språk är med andra ord eftersträvansvärt men samtidigt inte oproblematiskt.
5. Material
I detta kapitel redogörs för de sex läroböcker som utgör det undersökta materialet, samt vilka avgränsningar som gjorts i materialet. Här och nu, Goda grunder samt Dikt och verklighet utgör den första perioden och Språkvägen C, Språkvägen D och Grundhjulet utgör den andra peri-oden. Periodindelningen baseras på utgivningsår. I den här studien undersöks fysiska utgåvor av böckerna från den första perioden och digitala utgåvor från den andra perioden.
5.1. Läroböcker från den första perioden
Här och nu är skriven av Castegren och Söderberg (1994) och är en lärobok med sammanlagt 181 sidor uppdelade på tolv kapitel. Målgruppen är vuxna nybörjare i svenska som andraspråk och bokens utformning följer progressionsnivåerna hos andraspråksinlärarna. Exempeltexterna som varvas med grammatiska övningar blir svårare för varje kapitel och är av berättande ka-raktär. Dessa handlar främst om olika vardagliga situationer som människor kan ställas inför. Vissa karaktärer återkommer även i flera kapitel. I boken är det fokus på samhällsorientering varpå det inte finns faktarutor om företeelserna som exempeltexterna handlar om. Istället finns det diskussionsfrågor och övningar där eleverna själva får ta reda på saker från textinnehållet.
Goda grunder är skriven av Fasth och Kannermark (1989) och är en lärobok med samman-lagt 128 sidor uppdelade på 20 kapitel. Målgruppen är vuxna nybörjare i svenska som andra-språk och bokens fokus är att öva det andra-språk som eleverna möter i sin vardag. Med anledning av det handlar bokens texter om vardagliga händelser och till dessa texter finns en del diskussion- och samtalsuppgifter samt mindre grammatikuppgifter.
Dikt och verklighet är skriven av Enström och Holmegaard (1995) och är en lärobok med sammanlagt 238 sidor indelade i 13 kapitel. Målgruppen är vuxna såväl som ungdomar som läser svenska som andraspråk inom vuxenutbildningen eller gymnasiet. Boken innefattar olika ämnen som historia och samhällskunskap. Den är tänkt att kunna användas ämnesövergripande i fler ämnen än svenska som andraspråk. Innehållet utgörs bland annat av faktatexter om per-soner och företeelser. Det finns även en del exempeltexter av utomstående författare med till-hörande frågor som kan besvaras enskilt eller i grupp.
5.2. Läroböcker från den andra perioden
Språkvägen C är skriven av Ekblad och Söderqvist (2013) och utgörs av 194 sidor indelade i 18 kapitel. Bokens målgrupp är personer som läser kurs C inom utbildning i svenska för in-vandrare (Sfi). Innehållet i läroboken lämpar sig främst för läsning i interaktion med lärare. Uppbyggnaden följer strukturen lyssna-tala-skriva utifrån resonemanget att det är så språkin-lärning sker. Läsaren ska i början av varje kapitel först lyssna till sin lärares läsning av en längre text och följa med i en tankekarta bestående av bilder. Därefter ska eleven få möjligheter att diskutera texten och även själv läsa den, för att sedan arbeta med tillhörande skriftliga och muntliga uppgifter. På internet finns texterna tillgängliga att lyssna på. Innehållet i boken hand-lar bland annat om Oprah Winfrey, Astrid Lindgren, Olof Palme, klädbibliotek, flykt och soff-surfing.
Språkvägen D är i likhet med Språkvägen C skriven av Ekblad och Söderqvist (2015) och innehåller 120 sidor uppdelade på 10 kapitel. Författarna beskriver i förordet att bokens mål-grupp är elever som läser kurs D på Sfi och som har tillgodogjort sig grundläggande kunskaper i det svenska språket. I likhet med Språkvägen C är utgångspunkterna för varje kapitel en hu-vudtext med tillhörande uppgifter, som varierar mellan att svara på frågor till texter, skriva mindre texter och muntliga grupp- och paruppgifter. Till skillnad från Språkvägen C är inne-hållet i varje kapitel utformat efter en textgenre, som exempelvis insändare, lyrik, blogg, in-struktioner och reportage. Texterna är även möjliga att lyssna på via bokförlagets hemsida.
Grundhjulet är skriven av Asker (2016) och innehåller 347 sidor uppdelade på 24 kapitel. Varje kapitel tillhör en av de tre delarna jag, du och vi. Jag-delen är avsedd för elever som läser grundläggande svenska som andraspråk i kurs ett och två. Du-delen och vi-delen är avsedda för elever som läser kurs tre respektive kurs fyra (Asker 2016:2). Titeln på boken syftar till en metafor om ett hjul som snurrar och gång på gång återkommer till samma punkt där det startar. Språkutveckling liknas vid det snurrande hjulet vilket handlar om att återkommande repetera saker. De tre delarna består till stor del av liknande texter och övningsuppgifter, med en stigande svårighetsgrad i texternas språk i du- och vi-delen (Asker 2016:1). Läsaren får i boken ta del av informella texter som sånger, dikter, sagor, fabler, talmanus, intervjuer, kåseri och mer formella som debattartiklar, artiklar, reportage och olika former av instruerande texter.
5.3 Avgränsningar i materialet
Eftersom språkliga förändringar tar tid föll valet på att undersöka läroböcker där det var minst 20 år mellan den senast utgivna boken i den första perioden och den tidigast utgivna boken i den andra perioden. Valet av 20 år har sin grund i ett antagande från mig utifrån tidigare forsk-ning om att 20 år kan antas vara en rimlig tid för att urskilja språkliga förändringar, exempelvis avskaffande av officiella titlar som lärarinna, författarinna och konstnärinna med det feminint könsbestämda efterledet -inna under slutet av 1900-talet (se t.ex. SOU 2004:43:3–5; Jobin 2004:22). När det gäller valet av läroböckerna från den första perioden valdes dessa efter sök-ningar i databaser där det framkom att böckerna fanns i flera upplagor. Det indikerar att läro-böckerna har sålts under en längre period. Bland läro-böckerna från den andra perioden har jag i mitt yrkesliv kommit i kontakt med samtliga tre böcker. Av egen erfarenhet vet jag att samtliga läroböcker från den andra perioden används i undervisning av andraspråkselever av privata och kommunala utbildningsaktörer i minst tre kommuner i Sverige.
Inledningsvis består avgränsningarna i att inga andra medier än text undersöks i samtliga böcker. Det enda som undersöks är det textuella innehållet, vilket utesluter innehållsförteck-ningar och referenslistor. Varken bildanalyser eller andra multimodala analyser görs då språket är fokuset i den här studien. De sex läroböckerna är lika varandra på det viset att samtliga in-nehåller litterära texter, som antingen är skrivna av läroboksförfattarna själva eller av utomstå-ende personer. Det finns däremot en skillnad mellan å ena sidan Här och nu och Goda grunder å andra sidan Dikt och Verklighet och de tre böckerna från den andra perioden. Skillnaden består i att Språkvägen C, Språkvägen D, Grundhjulet samt Dikt och verklighet, innehåller faktatexter om bland annat kända kvinnliga och manliga artister, skådespelare och politiker. Motsvarande textform och innehåll återfinns inte i Här och nu eller Goda grunder. Det handlar dock inte om en omfattande del av läroböckerna som utgörs av faktatexter och de flesta är kortare än 100 ord. Min uppfattning är därför att de inte nämnvärt påverkar undersökningens jämförande syfte av de två tidsperioderna. Skillnaden mellan böckerna hanteras i att jag genomför två kvantitativa delundersökningar, där den första undersökningen inriktas mot faktatexter om kända personer medan den andra undersökningen på övriga exempeltexter. Även om vissa av de övriga exem-peltexterna har skrivits av andra författare så utgör de en integrerad och synliggörande del av läroboksförfattarnas val av innehåll och därför undersöker jag dem.
6. Metod
I syfte att besvara de tre frågeställningarna i den här studien genomförs först en excerpering av substantivändelser i yrkestitlar, generiska referenser, adjektiv och verb. Därefter genomförs en kodning av de excerperade adjektiven och verben. I detta kapitel redogörs för excerperingen och kodningen som genomförs av adjektivfraser och verbfraser.
6.1. Excerpering
I en första delundersökning excerperas samtliga substantivändelser i yrkestitlar och samtliga adjektiv och adjektivfraser som återfinns i faktatexter om kända kvinnor och män. Bland yrkes-titlarna undersöks de tidigare maskulina ändelserna -ör och -are, de feminint könsbundna -inna, -(er)ska, -tris, samt den maskulint könsbundna ändelsen -man (se t.ex. Jobin 2004:22). Det är enbart variationen av yrkestitlar som undersöks, eftersom det är variationen i förekomsten av könsneutrala, maskulint samt feminint könsbundna ändelser som är intressant att undersöka. Av den anledningen noteras därför inte om samma yrkestitel återkommer flera gånger om samma kön. Bland adjektivfraserna excerperas samtliga huvudord med för- och efterställda be-stämningar som beskriver kvinnor och män. Anledningen är att de för- och efterställda bestäm-ningarna bland annat kan markera gradskillnader.
(1) Astrid Lindgren heter en välkänd och prisbelönt författare (Asker 2016:30).
(2) En av världens mest framgångsrika fotbollsspelare heter Zlatan Ibrahimović (Asker 2016:37).
Som synliggörs i (1) och (2) beskrivs Astrid Lindgren som välkänd och prisbelönt, medan Zla-tan Ibrahimović beskrivs som framgångsrik, vilket inte är en så stor skillnad betydelsemässigt gentemot beskrivningen av Astrid Lindgren. Däremot leder användandet av de förställda be-stämningarna en av världens mest till huvudordet framgångsrika att betydelsen ändras något. Enligt min tolkning betonas Zlatans framgång i högre grad än Astrids, vilket synliggör skillna-der mellan beskrivningarna. Med anledning av att jag vill synliggöra nyanserna i beskrivningar av kvinnor och män kommer jag därför att undersöka adjektiv med eventuella för- och efter-ställda bestämningar. Det innebär att jag undersöker hela adjektivfraser och i de fall där för- och efterställda bestämningar inte finns är det istället enskilda adjektiv som undersöks. I resul-tatdelen är det dock endast antalet huvudord som återfinns i tabellerna, medan eventuella för-
Vid excerperingen av adjektiv i faktatexter utelämnar jag sådana som används för att besk-riva andra saker än personer. Det betyder att jag har utelämnat ett adjektiv eftersom det inte beskriver en person. Det adjektivet förekommer i en faktatext om Ulf Lundell, som återfinns i Grundhjulet. Han beskrivs ha mottagit titeln ”årets svenska manliga artist” (Asker 2016:9). Eftersom adjektivet manliga utgör en bestämning till huvudordet artist, som i sig utgör namnet på ett pris, så har jag inte tolkat att manlig beskriver Ulf Lundell som person. Vid undersök-ningen av faktatexter återfinns inga fler exempel på adjektiv som används för att beskriva annat än personer.
Slutligen sammanställs resultaten från den första delundersökningen av substantiv och ad-jektiv i tabeller för att underlätta översikten (se tabell 1 och 7 respektive tabell 3 och 9). Resul-taten från den första delundersökningen är åtskilda från resulResul-taten från den andra delundersök-ningen av exempeltexterna, eftersom de fyra tabellerna innefattar resultat av två olika texttyper. Medan faktatexterna är informerande till sin karaktär är exempeltexterna av berättande karak-tär.
I en andra delundersökning excerperas samtliga substantivändelser i yrkestitlar utifrån om det går utläsa ifall det är en kvinna eller man som tituleras. Det som utelämnas är dels yrkesut-övare av okänt kön, dels om samma yrkestitel återfinns flera gånger hos utyrkesut-övare av samma kön, eftersom det är variationen av könsbundna ändelser i relation till könet på utövaren som är intressant för den här studien. Vidare excerperas samtliga adjektiv inklusive för- och efterställda bestämningar som återfinns i exempeltexter. Detta görs för att undersöka om och hur beskriv-ningar av kvinnor och män skiljer sig åt. I resultatdelen är det dock endast antalet huvudord som återfinns i tabellerna, medan eventuella för- och efterställda bestämningar analyseras i den löpande texten.
Slutligen undersöks förekomsten av generiska referenser. En generisk referens innefattar en nominalfras och jag excerperar samtliga generiska referenser där antingen ett substantiv eller ett pronomen synliggör att beskrivningarna handlar om kvinnor och män (se t.ex. Bolander 2012:120). Resultaten från den andra delundersökningen innefattande substantivändelser i yr-kestitlar och generiska referenser återfinns i tabell 2 och 6, medan resultatet innefattande ad-jektiv återfinns i tabell 4 och 8. En mer utförlig beskrivning av mitt tillvägagångssätt vid kod-ningen av adjektiv redogörs för i avsnitt 6.2.1.
I en tredje delundersökning excerperas samtliga verbfraser i faktatexter såväl som exempel-texter som beskriver handlingar kvinnor och män är involverade i. Undersökningen av de båda texttyperna sammanslås eftersom det är det totala antalet handlingar kvinnor och män utför som är intressant att undersöka. Bland verben undersöks fraser där det av sammanhanget eller
genom användning av pronomen eller egennamn går att utläsa om det är en kvinna eller man som gör något. Det görs för att ta reda på om kvinnor och män utför liknande handlingar eller om verbfraserna reproducerar stereotypiseringar (se t.ex. Milles 2016:67). Avgränsningen som har gjorts är att endast pågående och avslutade handlingar undersöks, vilket i detta fall innefattar innehållsverb i presens, preteritum och supinum. Användningen av infinitiv och modala hjälp-verb är visserligen inte oväsentligt för att synliggöra det totala antalet handlingar kvinnor och män utför. Min tolkning är dock att det är svårt att synliggöra genuskonstruktioner och stereo-typiseringar i handlingar som varken genomförs eller har slutförts, utan endast utgör någon form av planerad, potentiell handling. Ett exempel från materialet där verbformen presens syn-liggör en könsstereotyp handling ser vi i (3). Lagar mat är en pågående handling till skillnad från om Anna istället ska laga mat eller vill laga mat. Vidare tas även hänsyn till om satsad-verbial används tillsammans med handlingarna. Användningen av satsadsatsad-verbial kan synliggöra frekvensen i genomförandet av en handling och således även synliggöra om handlingen är köns-stereotyp, beroende på vem som utför eller inte utför den.
(3) Anna lagar mat (Fasth & Kannermark 1989:94). (4) Lennart lagar inte mat (Fasth & Kannermark 1989:94).
I detta fall synliggör användningen av satsadverbialet inte i exempel (4) att mannens handling är könsstereotyp i likhet med kvinnans (3). Eftersom kvinnan i exempel (3) till skillnad från mannen i exempel (4) utför en handling som sker inom hem och hushåll, kan det tolkas som stereotypt kvinnligt (se t.ex. Berk 1985:201). En mer utförlig beskrivning av mitt tillvägagångs-sätt vid kodningen av könsstereotypa handlingar redogörs för i avsnitt 6.2.2. Det sammanlagda antalet excerperande verbfraser i varje lärobok från den första perioden återfinns i tabell 5 i avsnitt 7.1.3. I tabell 11 under avsnitt 7.2.3. återfinns det sammanlagda antalet excerperande verbfraser i varje lärobok från den andra perioden.
6.2. Kodning
Utifrån resultaten från de två kvantitativa undersökningarna av faktatexter och övriga exempel-texter har jag kodat samtliga excerperade adjektiv, samt verbfraser. Kodningen har genomförts i datorprogrammet NVivo12 där jag först har lagt in dokument med de excerperade
adjektiv-utgör materiella, mentala eller verbala processer. I avsnitt 6.2.1. redogörs vidare för kodningen av adjektivfraser och i avsnitt 6.2.2. redogörs vidare för kodningen av verbfraser.
6.2.1. Kodning av adjektivfraser
Efter flera genomläsningar av dokumenten över de excerperade adjektivfraserna från faktatex-terna och exempeltexfaktatex-terna har dessa försetts med etiketter i dataprogrammet NVivo 12. Etiket-terna som har framträtt under genomläsningarna utgörs av utseende, kompetens, beteenden, känslor, egenskaper och karriär. Jag har litat till min egen språkförmåga men i de fall jag blev osäker på betydelsen av adjektiv, som exempelvis snudig, tillämpades de tre internetbaserade ordböckerna SO, SAOL och SAOB. Det ska tilläggas att flera av adjektivens betydelser befin-ner sig nära varandra vilket i vissa fall gjorde det svårt att avgöra vilken kod som skulle tilläm-pas. Den första koden som utgörs av utseende har tillkommit genom att resultatet från den kvantitativa undersökningen har synliggjort flera adjektiv som beskriver utseende hos kvinnor och män. I materialet återfinns bland annat adjektiv som lång, mörk och blond. Under kod-ningen av adjektiv relaterade till utseende uppstod inte komplikationer.
Den andra kategorin utgörs av kompetens och har tillkommit eftersom flera adjektiv beskri-ver förmågor hos både kvinnor och män. I materialet har adjektiv som klok, språkkunnig och intellektuellt utrustad återfunnits och dessa har jag tolkat som beskrivningar av kompetens. Vid kodningen av adjektiv härrörande till kompetens uppstod heller inga tolkningssvårigheter.
Den tredje kategorin utgörs av beteende och har tillkommit eftersom flera adjektiv används för att beskriva kvinnor och män i olika former av handlingssätt. I materialet återfinns adjektiv som trotsig, vild, lättjefull, stel och allvarlig, vilka inte har utgjort några svårigheter under kod-ningen. Ett adjektiv som har varit lite svårare att tolka huruvida det utgör ett beteende eller inte utgörs av rutinerad. Adjektivet återfinns i en beskrivning av en kvinna som ”en rutinerad ser-vitris” (Asker 2016:157). Att vara rutinerad går enligt min tolkning att förstå som någon form av invant beteendemönster som bygger på att en person har upprepat handlingen vid ett flertal tillfällen och kan utföra den utan större hinder. I fallet med servitrisen tolkar jag rutinerad som en form av utvecklad kompetens som bygger på ett invant beteende. Däremot har jag inte tolkat rutinerad som ett beteende i likhet med att exempelvis vara snäll eller ordningsam, som också återfinns i materialet.
Den fjärde kategorin utgörs av känslor och har tillkommit eftersom flera av adjektiven som används beskriver emotioner hos kvinnor och män. I materialet har bland annat adjektiv som
glad, arg, ledsen, ensam och melankolisk återfunnits. Under kodningen uppstod inga svårig-heter i att avgöra vilka adjektiv som kunde tolkas utgöra känslor hos kvinnor och män.
Den femte kategorin utgörs av egenskaper och har tillkommit då jag i materialet har funnit fler adjektiv som beskriver karaktärsdrag hos kvinnor och män. Bland adjektiven som har åter-funnits finns exempelvis kreativ, stark, ung, vuxen och gammal. Kodningen av denna kategori var den allra svåraste och det berodde främst på svårigheter att tolka ordens betydelse. Två adjektiv som var svåra att kategorisera var stark och klen. Enligt min tolkning kan styrka och svaghet både vara något som syns utanpå kroppen i form av muskler eller avsaknad av sådana. Samtidigt kan styrka och svaghet även vara en form av egenskap på så vis att någon har eller saknar en fysisk eller mental kapacitet att genomföra något kraftansträngande. Eftersom jag inte har funnit någon adjektivfras som handlar om ett muskulöst utseende eller avsaknad av ett sådant så har jag därför kodat dem som egenskaper.
Andra adjektiv som också vållade svårigheter i tolkningen var ung, vuxen och gammal. De tre adjektiven kan beskriva utseende, eftersom det är möjligt att se om en människa är ung, vuxen eller gammal utifrån hur kroppen har åldrats. Däremot är de tre adjektiven enligt min tolkning en form av egenskap eftersom de går att tillskriva människor utifrån hur de ser ut. Ung, vuxen eller gammal är inga direkta egenskaper som jag tolkar skapas av en person själv, utan de tillskrivs av omgivningen.
Den sjätte och sista kategorin utgörs av karriär och innefattar både adjektiv relaterade till privat och yrkesmässiga karriärer. Kategorin har tillkommit då resultaten från undersökningen av adjektiv visade att det fanns adjektiv som kunde härledas till sociala och yrkesrelaterade framgångar och motgångar hos kvinnor och män. Bland adjektiven som har kodats inom denna kategori återfinns fattig, rik, framgångsrik, känd, ogift, självförsörjande och omtyckt, vilka inte var svåra att tolka eftersom de kunde härledas till någon form av inkomst- eller yrkesrelaterad karriär. Ett adjektiv som återkommer i materialet är omtyckt vilket jag har tolkat som en form av social karriärsutveckling, på så vis att en kvinna eller man har agerat på ett vis som omgiv-ningen uppskattar. När kodomgiv-ningen av adjektiven i de sex kategorierna har genomförts, analys-eras och jämförs adjektivfraserna med varandra för att avgöra huruvida adjektiven används sär-skiljande om kvinnor och män. I de flesta fallen har inga problem uppstått i kodningsprocessen i att urskilja särskiljande beskrivningar, genom att särskiljande adjektiv används om kvinnor och män som i följande exempel.
Med särskiljande menas i detta fall att ett adjektiv som används om en kvinna inte återfinns i beskrivning av en man och vice versa. Det finns inga exempel där adjektiven liten och splittrad används som bestämningar till ett manligt huvudord, som det görs till kvinnliga huvudord i exempel (5) och (6). Det har inte varit några svårigheter i de fall där samma adjektiv används om både kvinnor och män, eftersom det då inte handlar om en särskiljande användning enligt min tolkning. Det som särskiljer adjektiven är förekomster av bestämningar till adjektiven, som synliggörs i exempel (8).
(7) Astrid Lindgren heter en välkänd och prisbelönt författare (Asker 2016:30).
(8) En av världens mest framgångsrika fotbollsspelare heter Zlatan Ibrahimović (Asker 2016:37).
Även om adjektiven används för att beskriva båda personernas karriärer som någon form av framgångsrika i exempel (7) och (8), så är det enligt min uppfattning någon form av gradskill-nad mellan att som kvinna beskrivas som välkänd och prisbelönt och som man beskrivas som en av världens mest framgångsrika. Enligt min tolkning är det mer prestigefullt att vara en av världens mest framgångsrika fotbollsspelare än välkänd och prisbelönt författare. Utöver ex-emplet om Astrid Lindgren och Zlatan Ibrahimović förekommer det fler adjektivfraser där kvin-nor och män beskrivs med olika adjektiv, vilka inte tolkas ha samma betydelse. När svårigheter har uppstått i att inte direkt kunna urskilja om adjektiven är olika har jag analyserat adjektivens betydelse, för att se vilka skillnader som finns och om det utgör ett särskiljande av kvinnor och män eller inte. När kodningen av adjektivkategorier har genomförts sammanställs uppgifterna i tabeller. Resultaten från kodningen av adjektiv i faktatexter återfinns i tabell 3 respektive 9 i avsnitt 7.1.2. respektive avsnitt 7.2.2. Resultaten från kodningen av adjektiv i exempeltexter återfinns i tabell 4 respektive 10.
6.2.2. Kodning av verbfraser
I den första kodningen av verben har samtliga 1838 excerperade verbfraser kodats utifrån om de utgör materiella, mentala eller verbala processer i relation till Holmbergs och Karlssons (2013:78) verbkategorier. Utifrån det kodade antalet processer har jag därefter undersökt varje enskild verbfras för att urskilja om könsstereotypa handlingar förekommer. Båda verbkodning-arna har i likhet med adjektiven genomförts i NVivo, där jag har försett de excerperade verb-fraserna med etiketter beroende på vilken form av process som beskrivs.
De excerperade verben har kodats utifrån om de utgör materiella processer som inbegriper fysiska handlingar, i form av att exempelvis springa, dansa eller hoppa. De har även kodats utifrån om de utgör mentala processer, som innefattar kognitiva handlingar genom exempelvis
att tänka, se och känna saker. Slutligen har verben kodats utifrån om de utgör verbala processer, som innefattar verbala uttryck. Det finns även relationella processer med utgångspunkt i verb som vara, har och hade (Holmberg & Karlsson 2013:89–91). Relationella processer undersöks dock inte, eftersom det är skillnader mellan kvinnors och mäns konkreta handlingar som är fokus i den här studien. Under processen har samtliga verbfraser kodats som antingen materi-ella, mentala eller verbala processer, i de fall då det går att utläsa om det gäller en kvinna eller man. Vid förekomsten av verb som springa eller gå har kodningen inte varit komplicerad, ef-tersom det handlar om tydliga fysiska rörelser.
Kodningen av verb som att gifta (sig) är däremot svårare. Det är en process som enligt min tolkning både kan ta sig uttryck i en materiell process genom fysisk tillställning och en mental process, när två personer upplever känslor som sammanför dem mentalt med varandra. I fall där det verbfrasen inte uttryckligen handlar om ett bröllop har det därför kodats som en mental process. Om verbfrasen synliggör att två personer gifter sig med varandra kodas det som en process utförd av vardera kön. Samma princip tillämpas i andra fall med flera utövare av en process. Ett annat verb där det finns en liknande dikotomi är komma. I materialet återfinns flera exempel där personer kommer hem och kommer från ett annat land. I det första fallet har komma kodats som en materiell process och i det andra fallet har det kodats som en mental process, vilken härrör till personens identitet. Det finns andra verb i materialet som leder till liknande tolkningsbehov och därför avgörs kodningen av verbfrasen (Holmberg & Karlsson 2013:79– 81).
När den första kodningen av de 1883 excerperade verbfraserna har genomförts analyseras varje enskild verbfras för att undersöka om processen är könsstereotyp eller inte. För att till-lämpa en enhetlig terminologi benämns hädanefter könsstereotypa handlingar som könsstereo-typa processer. Det är en svår gränsdragning mellan vad som kan räknas som könsstereotypt i språkbruket som används av författarna till läroböckerna och vad som utgör en återspegling av könsstereotyper i den verklighet som texterna handlar om. Enligt min tolkning hade det varit för enkelt att fastslå att det inte går att dra några slutsatser om språkbruket i texterna. Det hade även varit att förenkla problematiken genom att fastslå att både den som skriver och den som läser gör en tolkning av ord och därför är det endast en tolkningsfråga om vad som är eller inte är könsstereotypt.
det att tänka sig att det inte finns könsstereotypa processer på så vis att om författaren vill be-skriva vad en person specifikt gör, så blir det fel att inte bebe-skriva specifika processer. Det syn-liggörs bland annat i exemplet: ”Anna lagar mat” (Fasth & Kannermark 1989:94). Om förfat-tarna vill berätta att Anna lagar mat så blir det således konstigt att skriva att hon inte gör det eller skriva att hon gör något annat som att gå ut med soporna. Det könsstereotypa draget i en framskriven process blir dock enligt min tolkning inte mindre oavsett vilken avsikt författaren bakom hade, eftersom ord aldrig är neutrala. Att vara medveten om stereotypiseringar handlar inte om att undvika att skriva vilka processer kvinnor och män är involverade i, men för att framställa kvinnor och män nyanserat bör processerna de utför inte vara konsekvent olika (se t.ex. Milles 2008:66–67).
Under kodningen av könsstereotypa processer undersöker jag samtliga processer som ge-nomförs av kvinnor och män, eftersom det är svårt att dra slutsatser om hela läroböcker utifrån enskilda undersökta processer. Däremot fokuserar jag inte nämnvärt på de processer som utförs av både kvinnor och män, utan det huvudsakliga fokuset läggs på sådant som är särskiljande. Därför studeras först vilka processer som utförs av män respektive kvinnor. Därefter jämförs processerna för att identifiera de som enbart utförs av kvinnor eller män. De två kontexter som processer kategoriserats under är huruvida de kan anses ske inom- respektive utom hem och hushåll. Det eftersom det i samband med excerperingen av processer framgick att de kunde tolkas som utförda antingen i eller utanför hemmet (se t.ex. Berk 1985:201; Hamid m.fl. 2008:58–59; Jasmani m.fl. 2011:71–72; Milles 2008:68). Det är således huruvida processer utförs av både kvinnor och män, samt huruvida de utförs i eller utanför hem och hushåll som undersöks. Ett exempel på det synliggörs i (9), vilket är det enda tillfället i läroboken Goda grunder där en kvinna kör en bil, medan det återfinns flera exempel där män kör bil.
(9) Jag har lite ont i huvudet. Kan du köra Annette? […] Ja, Okej!” (Fast & Kannermark 1989:49).
Citatet är intressant eftersom det gestaltar en process som sker utanför hem och hushåll och samtidigt enbart utförs av en kvinna vid ett tillfälle. Det medan kvinnor färdas genom att åka i större utsträckning än vad män gör. Processen köra bil tolkar jag därför som stereotypt manlig, vilket jag inte hade gjort om även kvinnor hade kört bil i samma omfattning som män. Samtidigt går det inte att tolka en process som könsstereotyp enbart för att den inte utförs av både män och kvinnor, men det går däremot att tolka att könsstereotypa uppfattningar om mer eller mindre aktiva roller kan förmedlas när kvinnor inte utför samma processer som män, alternativt i mindre utsträckning som män och på mäns villkor. Gällande materiella processer är jag dels
inriktad på vilka olika processer kvinnor och män utför, dels huruvida kvinnor och män utför materiella processer i eller utanför hem och hushåll, samt vad dessa i sådana fall består av. Min avgränsning att fokusera på processer med och utan koppling till hem och hushåll består i att tidigare forskning har visat att könsstereotypa processer av kvinnor vanligtvis utförs i hemmet, medan könsstereotypa processer av män vanligtvis utförs utanför hemmet (se t.ex. Berk 1985:201; Hamid m.fl. 2008:58–59; Jasmani m.fl. 2011:71–72; Milles 2008:68).
Under kodningsprocessen har det varit enkelt att tolka huruvida en process är könsstereotyp eller inte, i de fall där det finns motsatta processer i kontexter inom hem och hushåll utförda av kvinnor och män som i (10).
(10) Anna lagar mat. Lennart lagar inte mat (Fasth & Kannermark 1989:94).
I exemplet finns ett slags motsatspar där kvinnan Anna utför en process som är förknippad med hem och hushåll och som blir könsstereotyp i kontexten. Det med anledning av att mannen Lennart inte lagar mat (se t.ex. Jasmani m.fl. 2011:71). Ett annat exempel på könsstereotypa processer är (11).
(11) Lennart kommer hem från jobbet […] Ulla sitter och läser en tidning. Maten står i ugnen (Fast & Kannermark 1994:24).
Det är viktigt att notera att det är processerna i förhållande till varandra som i detta fall synliggör stereotypiseringen av en kvinna och en man. Detta eftersom det varken är könsstereotypt att komma hem från jobbet eller sitta och läsa. I citatet går det att tolka att mannen kommer hem från jobbet och att en kvinna han har någon form av relation till är hemma och har lagat mat. Att kvinnan framställs genomföra sysslor inom hem och hushåll, i förhållande till att mannen kommer från jobbet, gör att jag tolkar processerna Lennart och Ulla utför som könsstereotypa (Berk 1985:201; Hirdman 2001:85).
När det gäller mentala och verbala processer är jag inriktad på om kvinnor och män utför könsstereotypa processer utifrån Adelswärds (1998:178) motsatspar. Det handlar inte om att dra någon statisk skiljelinje mellan vad kvinnor och män orienterar sig mot i sina processer, utan endast synliggöra vad som är könsstereotypt i de undersökta processerna. Utifrån Adel-swärds (1998:178) motsatspar är könsstereotypa mentala och verbala processer utförda av män bland annat inriktade mot sak, förstånd, objektivitet och aktivitet. Könsstereotypa mentala och verbala processer utförda av kvinnor är inriktade mot person, känsla, subjektivitet och
passivi-Det svåraste var att urskilja om en mental process var stereotypt kvinnlig eller manlig. I likhet med materiella processer fick jag undersöka verbfraserna, men i de fall detaljerna var få var det svårt att urskilja stereotypiseringar. Två sådana exempel är de mentala processerna tänka och känna som återfinns ett flertal tillfällen i materialet. Att tänka och känna är aktiva mentala processer, som inte syns utanpå kroppen, vilket kan göra att en person framstår som passiv (se t.ex. Milles 2008: 67). Detta kan synliggöras om det är många kvinnor, men få män, som tänker och känner, samtidigt som få kvinnor men många män utför materiella och verbala processer. Det är dock inte könsstereotypa processer för vare sig kvinnor eller män, vilket gör att jag istället i materialet undersöker vad kvinnor och män tänker på och vad de känner. Detta görs för att kunna se om processer som utförs är könsstereotypa utifrån Adelswärds (1998:178) motsatspar. I kodningen av mentala processer i den första perioden har inga könsstereotypa processer återfunnits, vilket beror på att kvinnor och män inte utförde olika processer. Det beror även på att verbfraserna inte skiljer sig åt, men även att kvinnor i likhet med materiella och verbala processer utför färre mentala processer. I den andra perioden utför kvinnor fler mate-riella och mentala processer än män. Det har även varit lättare att urskilja könsstereotypa tala processer eftersom verbfraserna synliggjorde att kvinnor och män delvis utför olika men-tala processer.
När det gäller kodningen av verbala processer har det i likhet med materiella processer varit något enklare att urskilja stereotypiseringar eftersom verbfraserna var detaljerade. Många av de verbala processerna i de två perioderna består av att en kvinna eller man säger något. Att säga något eller prata är i sig varken könsstereotypt för kvinnor eller män, men eftersom verbala processer i likhet med materiella processer synliggör en person för sin omgivning kan kvanti-tativa skillnader leda till att processen blir könsstereotyp (se t.ex. Milles 2008:66–67; Lind Palicki 2005:171–172). I kodningen av könsstereotypa verbala processer var utgångspunkten en relativ jämn fördelning i antalet verbala processer som både kvinnor och män utförde i båda perioderna. Återigen är det verbfraserna i kontext som avgör huruvida en process går att tolka som könsstereotyp eller inte.
Ett exempel på en könsstereotyp verbal process är när en kvinna visar sina känslor genom att gråta, hulka och snörvla samtidigt som en man sitter jämte henne och håller sig lugn (Asker 2016: 222). Att gråta, snörvla och hulka behöver inte vara stereotypt kvinnligt, men avsakna-den av känsloyttringar från mannen indikerar att han står i kontrast till henne. Processerna som kvinnan utför är möjliga att tolka som inriktade mot känsla och processen mannen utför går att tolka som inriktad mot förstånd utifrån Adelswärds (1998:178) motsatspar. Antalet kodade könsstereotypa processer har sammanställts i tabell 6, 12 och 17. I tabellerna är uppgifter
sammanställda över vilken procentuell andel de könsstereotypa processerna utgör, i relation den totala mängden processer kvinnor och män utför i respektive period. Detta har gjorts för att tydliggöra resultatet och tabellerna återfinns i avsnitt 7.1.3. och 7.2.3. I avsnitt 7.3. har jag sam-manställt resultaten från samtliga undersökningar, för att kunna jämföra uppgifterna från de två perioderna med varandra och synliggöra skillnader och likheter (se tabell 13–17).
7. Resultat
I detta kapitel presenteras resultaten från undersökningen i avsnitt 7.1. och 7.2., som är uppde-lade mellan läroböckerna från den första och den andra perioden. I avsnitt 7.3. jämförs de olika resultaten från de två tidsperioderna med varandra.
7.1. Den första perioden (1989–1995)
Resultaten från undersökningarna av faktatexter i Dikt och Verklighet och exempeltexter i Här och nu, Goda grunder samt Dikt och Verklighet presenteras under detta avsnitt.
7.1.1. Substantiv
I tabell 1 redovisas resultaten av substantivändelser från undersökningen av faktatexter i Dikt och verklighet.
Tabell 1: Översikt över könsmarkerande substantivändelser i faktatexter från den första perioden
Ändelser Kvinna Man
-ör 0 0 -are 5 24 -inna 2 0 -(er)ska 0 0 -tris 0 0 -man 0 1 Totalt 7 25
I tabell 1 redovisas resultaten av substantivändelser som återfinns i faktatexterna i Dikt och Verklighet. Som framgår återfinns en variation i tituleringar av män och kvinnor med den tidi-gare maskulina ändelsen -are i faktatexterna. Fler varianter av tituleringar används dock för män än för kvinnor, men några likheter är att både kvinnor och män tituleras som författare, folkskollärare och diktare. Utöver det tituleras män som statare, arbetarförfattare, proletärför-fattare, eldare, skollärare, kolare, skogsarbetare, arbetardiktare, stenarbetare, flottare, lant-bruksarbetare, visdiktare, målare, plåtslagare, torpare, skräddare, textilarbetare, postmästare, tillfällighetsarbetare, läkare och fyrmästare. Utöver de gemensamma tituleringarna tituleras kvinnor som musiklärare och tonsättare. Bland övriga könsmarkerande ändelser tituleras kvin-nor som författarinna och lärarinna, medan en man tituleras tidningsman.
Tabell 2: Översikt över könsmarkerande substantivändelser i exempeltexter från den första perioden
Här och nu Goda grunder Dikt och verklighet Ändelser och generiska referenser Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
-ör 1 1 0 4 0 1 -are 1 3 1 5 0 24 -inna 0 0 0 0 2 0 -(er)ska 1 0 0 0 5 0 -tris 0 0 0 0 0 0 -man 0 0 0 0 0 2 generiska referenser 0 0 0 0 0 0 Totalt 3 4 1 9 7 26
I exempeltexter från de tre läroböckerna återfinns yrkestitlar som används för att titulera kvin-nor och män. Av resultaten i tabell 2 framgår det hur den tidigare maskulina ändelsen -ör åter-finns i tituleringar av både kvinnor och män. Detta sker genom användandet av yrkestiteln buss-chaufför. Det återfinns dock fler varianter bland tituleringarna av män än av kvinnor med än-delsen -ör, som frisör, regissör, kassör, kompositör och taxichaufför. Den tidigare maskulina ändelsen -are används i tituleringar av kvinnor genom yrkestiteln lärare. Män benämns med fler yrkestitlar innehållande ändelsen -are än kvinnor. Dessa utgörs av fotbollsspelare, tandlä-kare, lätandlä-kare, snörmatandlä-kare, kardare, spinnmästare, skolmästare, flottare, eldare, kolare, rallare, skogsarbetare, arbetsgivare, kolvaktare, godsägare, rättare, torpare, snickare, målare, plåtsla-gare, butiksinnehavare, skräddare, uppfinnare och statare. Det händer även att kvinnor titule-ras med den feminint könsbundna ändelsen -inna genom författarinna och lärarinna. Yrkestit-lar med den feminint könsbundna ändelsen -(er)erska som används för att titulera kvinnor är sömmerska, sjuksköterska, förestånderska, väverska och kassörska.
7.1.2. Adjektiv
I tabell 3 är resultaten sammanställda över adjektiven i faktatexterna i Dikt och verklighet.
Tabell 3: Översikt över adjektiv i faktatexter från den första perioden
Dikt och verklighet
Adjektiv(kategorier) Kvinna Man
Utseende 0 0
Kompetens 0 1
Utöver antalet texter finns en skillnad mellan beskrivningarna i vilka adjektiv som används. De som används om kvinnorna är få, som det framgår av resultatet i tabell 3 och inriktade på bland annat känslor, som adjektivfrasen djupt splittrad i beskrivningen av Karin Boye. Selma Lager-löfs och Agnes von Krusenstiernas karriärer är de enda som beskrivs med adjektiv. Medan Selma Lagerlöf beskrivs som mycket omtyckt och berömd, beskrivs Agnes von Krusenstierna som mycket omstridd. Det huvudsakliga resultatet som framgår i tabell 3 är att mäns karriärer beskrivs med fler adjektiv än övriga kategorier. Mäns karriärer beskrivs genom adjektiv som berömd, känd, mycket känd, mycket populär, folkkär, framgångsrik, erkänt största, mest mångsidiga, en av världslitteraturens verkligt stora, mycket populär och framträdande. Det enda adjektiv som går att härröra till en beskrivning av kompetens hos en man är läshungrig.
Tabell 4: Översikt över adjektiv i exempeltexter från den första perioden
Här och nu Goda grunder Dikt och verklighet
Adjektiv(katego-rier)
Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
Utseende 4 3 1 0 6 7 Kompetens 0 1 0 0 5 1 Beteenden 2 1 0 1 9 2 Känslor 2 5 2 0 9 8 Egenskaper 5 4 2 2 3 4 Karriär 0 0 0 0 6 1 Totalt 13 14 5 3 38 23
Som framgår av tabell 4 återfinns de flesta adjektiv om både kvinnor och män från exempel-texter i Dikt och verklighet. Det lägsta antalet adjektiv återfinns i Goda grunder. I kolumnerna är den kvantitativa fördelningen till stor del jämn mellan könen. Det främsta siffrorna som sticker ut är att kvinnor i Dikt och verklighet beskrivs med fler adjektiv relaterade till beteenden än vad män beskrivs med. I övrigt finns det skillnader i antalet adjektiv under de olika katego-rierna som används för att beskriva kvinnor och män, men överlag handlar det inte om stora skillnader. Istället utgörs den största skillnaden av vad adjektiven beskriver hos kvinnor och män. Flera av adjektiven som beskriver utseende, som mörk, lång, klen, liten och mager och flera av adjektiven som beskriver egenskaper, som gammal, unga och stark används om både kvinnor och män. Den tydligaste kontrasten i beskrivningar av kvinnors och mäns utseenden återfinns på en sida med kontaktannonser i läroboken Här och nu.
(12) Jag är en lång, mörk, lite blyg kvinna (Castegren & Söderberg 1994:115). (13) Två killar […] söker två blonda tjejer (Castegren & Söderberg 1994:115).
(14) Tjej […] söker mörk snygg kille […] Svar till: Mullig optimist (Castegren & Söderberg 1994:115).
I både (12), (13), och (14) återfinns exempel på beskrivningar av utseende hos kvinnor och män. Medan den första kvinnan beskrivs som mörk (12), eftersöks blonda kvinnor i (13) och i (14) beskrivs tjejen som mullig. Bland männen är det bara en kille som beskrivs med adjektiven mörk och snygg (14). Utöver utseende används några adjektiv för att beskriva kompetens hos kvinnor och män. Bland variationen av de adjektiv som beskriver kvinnors kompetens återfinns i Dikt och verklighet: inskränkt, beräknande, bondslug, bildad, intelligent och läshungrig. Tre av adjektiven används för att beskriva en kvinna vid ett och samma tillfälle (15), men i övrigt används de vid olika tillfällen för att beskriva olika kvinnor.
(15) Hon var inskränkt utan ringaste charm, men bondslug och beräknande (Enström & Holmegaard 1996:202).
De två adjektiv som används för att beskriva mäns kompetens utgörs av välutbildad och riktig ’klok’. Bland de adjektiv som används för att beskriva kvinnors och mäns beteenden återfinns i beskrivningar av kvinnor adjektiv som bland annat förnäm, snudig ’flink’, präktig, beskedlig, lättjefull, trotsig, vild och hygglig. Det adjektiv som beskriver beteende hos män utgörs bland annat av stel, och allvarlig. När det kommer till de adjektiv som beskriver känslor återfinns flera likheter mellan de som används om kvinnor respektive män. Både kvinnor och män besk-rivs som trötta, sjuka, sömniga, stolta, ängsliga, oroliga och glada. Resultaten synliggör i öv-rigt ingen nämnvärd skillnad. Bland de adjektiv som används för att beskriva kvinnors och mäns privata och yrkesrelaterade karriärer återfinns i beskrivningarna om kvinnor adjektiv som omyndig, ogift och omtyckt. Det enda adjektiv som återfinns om en mans karriär i exempeltex-terna är att han är fattig.
7.1.3. Processer
I tabell 5 redogörs för resultaten från undersökningen av processer i den första perioden.
Tabell 5: Översikt över sammanlagt antal processer i exempeltexter från den första perioden
Böcker Materiella processer Mentala processer Verbala processer
Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man
