Vems mänskliga rättigheter?
- en kvantitativ innehållsanalys och en tematisk narrativanalys av den
offentliga debatten omkring manlig icke-medicinsk omskärelse
Student: Josefin Björk
Personnummer: 890504 -4064 Handledare: Andreas Önnerfors Antal ord: 12 688
Kandidatuppsats VT 2014 Mänskliga rättigheter Globala Politiska Studier
Abstrakt
Uppsatsen syftar till att undersöka på vilket sätt mänskliga rättigheter används som narrativ i den offentliga debatten om manlig icke-medicinsk omskärelse. Den utvalda empirin är debattinlägg publicerade av den svenska dagstidningen Dagens Nyheter och den danska dagstidningen Politiken. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är diskussionen om individuella och grupprelaterade rättigheter. Utifrån den har en matris skapats som fungerar som verktyg i den första av uppsatsens två analysdelar, en kvantitativ innehållsanalys. Efter den kvantitativa innehållsanalysen kommer en tematisk narrativanalys att genomföras, delvis baserat på de resultat som framkom genom innehållsanalysen. Det överordnade resultatet av undersökningen som uppsatsen presenterar är att det förekommer två slags metanarrativ i debatten om manlig icke-medicinsk omskärelse. Ett mer individorienterande metanarrativ och ett mer grupporienterat metanarrativ.
Nyckelord: manlig omskärelse, Dagens Nyheter, Politiken, innehållsanalys, tematisk
narrativanalys, Okin, Kymlicha
Abstract
The thesis aim is to evaluate in what way human rights are used as a narrative in the public debate concerning non-medical male circumcision. The Swedish newspaper Dagens Nyheter and the Danish newspaper Politiken was chosen as research subject. The theoretical base, which is this thesis ground, is the discussion between individual and group-related rights. To be able to go through with the research, a model for decoding of the articles concerning the debate was created. This model was then used in the content analysis made in this thesis, which results where used in a further analysis, a thematic narrative analysis. The overall result of the thesis was the discovering of two metanarratives which where represented in the debate about non-medical male circumcision. The two metanarratives where one more individual-oriented and the other one more group-individual-oriented.
Innehållsförteckning
1. Introduktion 1 1.1. Inledning 1 1.2. Syfte och frågeställningar 1 1.3. Bakgrund 2 1.4. Avgränsningar 5 1.5. Disposition 8 2. Teoretisk utgångspunkt 9 3. Empiri 12 3.1 Primärkällor 12 3.2 Sekundärkällor 16 4. Metodologi 16 4.1 Forskningsstrategi 16 4.2 Innehållsanalys 17 4.3 Tematisk narrativanalys 18 4.4 Matris 19 5. Analys 22 5.1 Kvantitativ innehållsanalys 22 5.1.1 Rättighetsargument 23 5.1.2 Argument kopplade till sexualitet 29 5.1.3 Medicinska argument 30 5.1.4 Värderande argument 31 5.1.5 Begreppsanvändning 32 5.2 Tematisk narrativanalys 33 5.2.1 Definition av det omdebatterade ämnet 33 5.2.2 Moraliska och värderande bedömningar 36 5.3 Sammanfattning 38 6. Slutsats 39 6.1 Besvarande av frågeställningar 39 6.2 Avslutande reflektioner 42 Referenslista 43
1. Introduktion
1.1 Inledning
Under mer än tusen år har manlig omskärelse praktiserats inom olika religioner och kulturer. Idag praktiseras sedvänjan främst av muslimska och judiska grupper, och blir sett på som en central och mycket viktig ritual inom dels den muslimska, men även den judiska tron. Ingreppet sker i de flesta fall när pojken fortfarande är ett barn i lagens mening1. Precis när det ska göras, vid vilken ålder, och hur, varierar mellan religionerna, grupperingar inom religionerna, och i sin tur kulturella grupperingar inom dessa.
Barns rättigheter har sedan Barnkonventionen trädde i kraft 1989, varit häftigt omdebatterade på olika sätt. Det handlar ofta om avgränsningar mellan föräldrars rättigheter gentemot sina barn, och barnens rättigheter i förhållande till sina föräldrar. Frågorna kan handla om allt från val av skola, till val av framtida partner, val av religion till skydd från skadliga sedvänjor och aga.
I samband med diskussionerna om barns rättigheter har manlig omskärelse på icke-medicinska grunder de senaste åren tagit upp mer och mer av debatten, inte bara i Sverige, men på flera ställen i Europa och även i Nord Amerika. Via debatter i tidningar, på tv och på internet har ämnet diskuterats häftigt, och ofta har förhållningssättet varit att ingreppet ses som antingen en kränkning eller ett uppfyllande av barns mänskliga rättigheter.
Denna text syftar inte på att undersöka huruvida ingreppet är en kränkning eller inte, om det borde förbjudas eller inte, utan ämnar undersöka de narrativ som de två ståndpunkterna ger uttryck för i en rättighetskontext där individuella rättigheter ofta ställs mot grupprelationella rättigheter, dvs. barnets rätt som individ och barnets rätt som del av en grupp.
1.2 Syfte och frågeställningar
Uppsatsens syfte är att genomföra en kvantitativ innehållsanalys och en tematisk narrativanalys av den offentliga debatten i Politiken och Dagens Nyheter om manlig omskärelse som genomförs på icke-medicinska grunder för att undersöka hur mänskliga rättigheter används som narrativ i debatten.
• Hur används mänskliga rättigheter som narrativ i debatten om manlig omskärelse?
• Finns det en tydlig uppdelning mellan de olika ståndpunkterna i förhållande till individuella och grupprelaterade rättigheter?
• Finns det några tydligt skilda tendenser i hur mänskliga rättigheter används i debatten mellan de två tidningarna?
o Hur ser skillnader och likheter i tendenserna eventuellt ut, kan det möjligtvis talas om olika debattklimat?
1.3 Bakgrund
• Vad är manlig omskärelse?
Omskärelse av pojkar betyder att en del av, eller hela förhuden tas bort från penis. Ingreppet kan genomföras när som helst efter att barnet är fött, och det förkommer även att ingreppet först görs i vuxen ålder. Beräkningar pekar på att ca 30 % av alla män, globalt sett, är omskurna2.
I Sverige är omskärelse av omyndiga pojkar tillåtet sedan 2001, också när medicinsk orsak saknas. Ingreppet får utföras på begäran av eller efter medgivande från pojkens föräldrar eller vårdnadshavare. Information måste ges till dessa om ingreppets eventuella komplikationer och innebörden av det, och även till pojken om han är stor nog att förstå sådan information. Är pojken över 2 månader måste ingreppet utföras av legitimerad läkare, görs det tidigare krävs det att den som utför ingreppet har en särskild tillåtelse. Oavsett ålder hos pojken, och utförare av ingreppet, måste det alltid genomföras med smärtlindring som ges av legitimerad läkare eller sjuksköterska3.
Ingreppet är oåterkalleligt och en borttagen förhud kan inte fås igen genom operation. Detta eftersom att förhuden inte bara är ett stycke skyddande hud för ollonet, men en stycke hud innehållande flera nervtrådar och körtlar som bland annat fungerar som erogena zoner, men också då förhuden är förbundet med en tunn muskelhinna som hjälper till med temperaturregler av pungen och att hålla den på plats4.
• Den globala debatten i korthet
Debatten om manlig icke-medicinsk omskärelse är mycket gammal. Människokroppen med alla dess funktioner har alltid fungerat som ett centralt tema för ideologier och religioner globalt sett. Normer för hur dessa funktioner ska fungera och komma till uttryck är påtagliga
2 ”Omskärelse av pojkar och män. Fakta och rättigheter” ett informationsblad från RFSU. 3 Ibid.
inom alla ideologier, religioner och andra tankemönster. Utifrån ett sådant perspektiv, ter det sig inte särskilt konstigt att debatten om manlig icke-medicinsk omskärelse då och då blossar upp.
För att skapa en bild av debatten och angelägenheten att behandla ämnet i exempelvis vetenskapliga texter, har en snabb sökning gjort med hjälp av Google Scholar. Sökorden som användes var; ”male circumcision” human rights, och utan någon begränsning i förhållande till tidsram, gav sökningen ca 10 500 resultat. När sökningen sedan begränsades i tid, med startintervallet 1990, gav det ca 9 200 resultat. Därefter begränsades sökningen ytterligare i tid, med startintervallet år 2000, vilket resulterade i ca 8 300. Med startintervallet 2005, hittades ca 6 400 artiklar, och med startintervallet 2010 hittades ca 4 000.
Även om undersökningen genomfördes relativt snabbt och ytligt, ger det ändå en bild av frekvensen av diskussionen om manlig omskärelse och mänskliga rättigheter. En absolut majoritet av de vetenskapliga texterna var publicerade efter år 2000, och av dessa var majoriteten publicerade efter 2005. Om resultaten av den snabba sökningen hade presenterats detaljerat med hjälp av en graf, hade det blivit en tydlig s.k. J-kurva, dvs. en kurva som tydligt indikerar en ökad frekvens av användandet. Resultatet skulle alltså kunna visa på en tendens till ökat intresse för frågan om manlig omskärelse och rättigheter. När vetenskapen visar tendenser till ett ökat intresse för just detta område, är det möjligtvis inte speciellt underligt att diskussionen även sprids till den offentliga debatten, utanför akademiens rum.
I juni 2012 kom ett domstolsavgörande från ett rättsfall i Tyskland som handlade om komplikationer som en 4 årig pojke fått i samband med icke-medicinsk omskärelse. Domen fastslog att omskärelse på icke-medicinska grunder skulle likställas med påförande av
kroppslig skada5. Jurisdiktionen för domen är endast det berörda fallet, men domen fick stor
uppmärksamhet, även utanför Tyskland. Medier i Storbritannien och Israel samt flera internationella hemsidor rapporterade om den6. Om de avvägningar som gjort i domstolen är påverkade av de tendenser som kunde ses inom ämnet kan inte sägas, heller inte om uppmärksamheten omkring domen hade blivit lika stor, om intresset för frågan hade varit svalare inom exempelvis akademien. Däremot kan det med stor sannolikhet antas att domslutet figurerar som utgångspunkt för en del av de debattinlägg som ligger till grund för
5 http://www.bbc.com/news/world-europe-18604664. BBC News (2012) ”German court rules circumcision is
’bodily harm’”. (Hämtat 2014-07-12).
6 Artiklar finns att hitta genom att söka via Google med sökorden; German Judge Male Circumcision. Här dyker
uppsatsen. Samtidigt kan en ökad frekvens av debattinlägg under perioden efter domslutet eventuellt komma att registreras.
• Europarådet och resolution 1952 (2013)
Det finns många institutioner inom det europeiska samarbetet. En av dessa är Europarådet som bildades 1949 och som har 47 medlemsstater. Syftet med denna institution är att skydda och värna de mänskliga rättigheterna i Europa. Till skillnad från många andra institutioner inom det europeiska samarbetet har Europarådet både en politisk, övervakande och juridisk sida. Rådets kommissarie för mänskliga rättigheter har som uppdrag att kontrollera att medlemsstaterna följer Europakonventionen7.
Under 2013 antogs en resolution i Europarådet med titeln ”Children’s right to physical
integrity”. Resolutionen är formulerad som en punktlista och på punkt 2 går det att läsa; ”The Parliamentary Assembly is particularly worried about a category of violation of the physical integrity of children, which supporters of the procedures tend to present as beneficial to the children themselves despite clear evidence to the contrary. This includes, among others, […] the circumcision of young boys for religious reasons […].”. Längre ner uppmanas
medlemsstaterna bl.a. att ”initiate a public debate, including intercultural and interreligious
dialogue, aimed at reaching a large consensus on the rights of children to protection against
violations of their physical integrity according to human rights standards;”8.
Resolutionen fördömer inte ingreppet, och uppmanar inte medlemsstaterna någonstans att förbjuda det. Men formuleringen att man uttrycker särskild oro över ingreppets
förekommande och kategoriserar det som en kränkning av barns rätt till fysisk integritet, är väldigt tydlig. I förhållande till att praktiken har diskuterats häftigt de senaste åren globalt, kan resolutionen ses som ett slags politiskt tydliggörande och möjligtvis ett ställningstagande i relation till barns rättigheter från Europarådets sida.
7 http://www.europaportalen.se/tema/europaradet (hämtat 2014-07-01) 8 Resolution 1952 (2013) från Europarådet.
1.4 Avgränsningar
För att syftet med uppsatsen ska kunna uppnås behövs en del avgränsningar göras. Dessa avgränsningar berör specifikt vissa aspekter; tid, val av tidningar och val av termologi.
• Tid
Utifrån sökningen på dn.se, kan det konstateras att manlig omskärelse inte var ett debattämne 2006, 2007 och 2008 hos Dagens Nyheter9. Under 2009 omnämns ingreppet i ett inlägg som inte har ensidigt fokus på just detta. 2010 är debatten tyst, och sedan 2011 återkommer debatten en gång om året. Hos Politiken publiceras 4 inlägg från startintervallet i augusti 2008, och därefter är debatten stilla fram till 2012, då 41 inlägg publiceras. Under 2013 fortsätter debatten, med 5 inlägg, och under 2014 har 11 inlägg publicerats under årets 3 första månader10.
Sökningen hos Dagens Nyheter hade inte någon tidsbegränsning. Dock finns det anledning att tro att texter som publicerats innan en övergång till helt digitala system inte kan hittas via sökfunktionen. Att det aldrig tidigare i tidningens historia har publicerats ett debattinlägg där ingreppet omnämns ter sig förhållandevis osannolikt.
Sökningen hos Politiken hade en tydlig tidsbegränsning. Den behandlar perioden 2008-08-01 till 22008-08-014-03-31. Själva sökfunktionen fungerar olika hos de två olika tidningarna. Vid sökningen hos Dagens Nyheter behövdes en tidsbegränsning inte göras, hos Politiken var det ett måste att ange datum för att sökningen skulle vara möjlig. Valet av denna tidsperiod er delvis baserat på det resultat den första sökningen gav, på dn.se. Utfallet var 17 inlägg, och i förhållande till de tidsbegränsningar som finns för uppsatsens utförande och att det tidigast publicerade inlägget hos Dagens Nyheter var 2009, verkade det rimligt att göra en sökning på den tidsperiod som presenterats ovan. Förväntningen var att det fanns någorlunda samma antal inlägg hos de båda tidningarna, möjligtvis lite fler hos Politiken, men resultatet var 61 inlägg hos den danska tidningen under angiven tidsperiod.
• Val av tidningar
Dagens Nyheter är en av Sveriges största dagstidningar, närmare 800 000 läser
papperstidningen och hemsidan har ca 1,5 miljoner unika besök, varje vecka. Tidningen är en del av Bonnierkoncernen och definierar sig själv som oberoende liberal, partipolitiskt och organisatoriskt obunden och fri från ekonomiska maktsfärer11. Ofta fungerar Dagens Nyheter
9 Vid sökningen hittades en publikation från 2007 som handlade om kvinnlig omskärelse, och ett inlägg från
2006, vilket inte var ett debattinlägg, och dessa två texter är således inte en del av denna studie.
10 Undersökningsperioden sträcker sig t.o.m. 2014-03-31. 11 http://info.dn.se/info/om-oss/ (hämtat 2014-06-01)
som kanal när olika aktörer i samhället vill skapa en debatt som många tar del av, bland annat forskare eller politiker som gärna publicerar olika typer av utspel via tidningens debattsidor. Detta är grunderna till att valet föll på Dagens Nyheter.
Politiken är en av Danmarks största dagstidningar, närmare 800 000 läser papperstidningen
varje vecka, inga tillgängliga upplysningar finns omkring hur många läsare nätupplagan har12. En skillnad mellan Dagens Nyheter och Politiken är att det inte finns någon begränsning för hur många artiklar som är gratis via nätupplagan hos Dagens Nyheter, medan det hos
Politiken finns en begränsning på 15 artiklar per månad13. Politiken ägs av JP/Politikens Hus
A/S, en mediekoncern som även äger Jyllands-Posten och Ekstra Bladet, två andra stora dagstidningar i Danmark. Det förekommer inget redaktionellt samarbete tidningarna emellan, och de har skild ekonomi14. Precis som Dagens Nyheter, fungerar Politiken som en kanal för olika aktörer i samhället som vill skapa en debatt som når ut till många, och som bland annat även används för politiska utspel. I förhållande till Politikens ideologiska utgångspunkt, så nämns det inte i deras egen presentation. Tidningen är dock partipolitiskt och organisatoriskt obunden samt fri från ekonomiska intressen, grupper eller individers inflytande. I den presentation som ges förhåller sig tidningen till etiska och journalistiska frågor, och kan genom sin beskrivning sägas ha en liberal utgångspunkt, bland annat nämns att respekt måste visas för människors olikheter, så som kön, nationalitet och livssyn15.
De båda tidningarna påminner på många sätt om varandra, den liberala utgångspunkten och deras ställning inom samhällsdebatten samt som de har någorlunda samma antal läsare per vecka. I förhållande till tidningarnas likheter skulle ett eventuellt antagande kunna vara att de har lite av samma slags läsare. Samtidigt har de båda ett väldigt stort antal läsare vilket gör att spridningen av innehållet och eventuella debatter möjligtvis är större än i andra dagstidningar.
En snabb sökning på Svenska Dagbladets hemsida, svd.se, visade 19 inlägg publicerade under ”Opinion”, med sökorden; ”omskärelse” ”pojkar”. I tid sträcker de sig mellan 2002 – 2011. Det visar att debatten även förgått i andra stora dagstidningar i Sverige.
Den intressanta aspekten av att undersöka Dagens Nyheter och Politiken i förhållande till att eventuellt undersöka Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, är att analysen även kan visa på om det finns skilda tendenser mellan tidningarna, på olika sätt, vilket är intressant då
12 http://politiken.dk/om_politiken/ECE690445/politiken-besvarer-dine-spoergsmaal/ (hämtat 2014-06-01) 13 www.dn.se och http://politiken.dk/bruger/koebabonnement/faq (hämtat 2014-06-01)
14 http://politiken.dk/om_politiken/ECE690445/politiken-besvarer-dine-spoergsmaal/ (hämtat 2014-06-01) 15 http://politiken.dk/om_politiken/ECE874841/politikens-journalistik-og-etik/ (hämtat 2014-06-01)
de har liknande status i bägge länder, liberal utgångspunkt, möjligtvis samma breda grupp läsare, vardera en av respektive landets största antal läsare men eventuellt med olika debattörer och utgångspunkter samt infallsvinklar i debatten. Detta är extra intressant då debattklimatets likheter och skillnader i de båda länderna ofta är ämne för debatt i sig själv. Exempelvis kan debatter om feminism och debatter om invandring nämnas som områden där debattklimatet ofta bedöms som vara väldigt olika i de båda länderna. Samtidigt bör det nämnas att Dagens Nyheter och Politiken har samarbetat i olika sammanhang, bl.a. i en transnationell debatt med utgångspunkt i ett program som sändes i DR med feministiska förtecken16.
• Val av uttryck
Genomgående i studien kommer termen manlig omskärelse användas som beskrivning på det ingrepp som tas upp i debattinläggen. Ett annat möjligt ordval hade kunnat vara manlig könsstympning. Enligt Svenska Akademiens Ordlista är stympning ett ord av samma karaktär som lemlästa, vanställa genom avskärning; förkorta17. Omskärelse betyder ”skära bort del av
förhuden på pojkar”18. I förhållande till termernas betydelse enligt SAOL, och då stympning
kan betraktas som ett starkt, värdeladdat ord i förhållande till ingreppets karaktär är omskärelse det begrepp som bör användas i en vetenskaplig text. Samtidigt är syftet att undersöka narrativen i en rättighetskontext, och inte ingreppets karaktär i förhållande till gällande rättighetskonventioner, och det skulle troligen underminera uppsatsens syfte att använda sig av en värdeladdad term om själva ingreppet. I kontrast kan engelskans uttryck för samma begrepp sättas; circumcision och mutilation.
I modellen/mallen för analys av debattinläggen kommer en parameter handla om just val av uttryck eller hur inläggsförfattaren med hjälp av olika sätt att formulera sig omkring ingreppet, försöker illustrera olika slags bilder, beroende på syftet med sitt inlägg. Val av begrepp och diskussion om begreppet blir således även ett sätt för debattörerna att visa sitt förhållande till ingreppets karaktär och möjligtvis även hur deras resonemang kan analyseras utifrån en rättighetskontext. 16 http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/kare-svenskere (Hämtat 2014-08-17) 17 http://www.svenskaakademien.se/svenska_spraket/svenska_akademiens_ordlista/saol_pa_natet/ordlista (hämtat 2014-06-01) 18 ibid.
1.5 Disposition
Uppsatsen består av sex kapitel. Det inledande kapitlet syftar till att placera uppsatsens ämne inom en vetenskaplig kontext, samt att visa på de aspekter av uppsatsens syfte och frågeställningar som är relevanta för en analys inom mänskliga rättigheter. En bakgrundsorientering presenteras därefter indelad under 3 punkter; vad är manlig omskärelse?, den globala debatten i korthet och Europarådet och resolution 1952 (2013). Avslutningsvis redogörs för uppsatsens avgränsningar, vilka även de är indelade under 3 punkter; tid, val av tidningar, val av uttryck.
Det andra kapitlet handlar om uppsatsens teoretiska utgångspunkt, diskussionen om individuella och grupprelaterade rättigheter med stöd av Okin och Kymlicha19. Därefter presenteras uppsatsens empiriska material i kapitel tre.
Det fjärde kapitlet tar upp och motiverar uppsatsens forskningsstrategi och metodologi. I avsnittet redogörs det även närmare för uppsatsens två metoder; kvantitativ innehållsanalys och tematisk narrativanalys, samt presenteras den matris som ska ligga till grund för innehållsanalysen. I samband med presentationen av matrisen, ges en redogörelse för övervägningar som gjorts i skapandeprocessen.
I kapitel fem presenteras analysen. Först presenteras resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen, och därefter genomförs en tematisk narrativanalys med stöd av resultatet från den tidigare innehållsanalysen samt den teoretiska utgångspunkten.
Det avslutande kapitlet innehåller en presentation av uppsatsens resultat tillsammans med svar på uppsatsens frågeställningar. Här diskuteras resultatet i förhållande till validitet och tillförlitlighet, men uppsatsens betydelse i en vetenskaplig kontext utvärderas också, samt kommer förslag på framtida forskning presenteras.
2. Teoretisk utgångspunkt
Det teoretiska perspektivet som uppsatsen utgår ifrån är den diskussion som finns inom mänskliga rättigheter om individuella rättigheter kontra grupprättigheter. Många rättigheter behöver alltid avgränsas i förhållande till varandra. Ofta nämns yttrandefrihet i förhållande till rätt till ett privatliv eller hets mot folkgrupp20, som ett ställe där rättigheter behöver avgränsas gentemot varandra. Diskussionen återkommer dock ofta när det handlar om barns rättigheter. Där handlar det ofta om en avvägning mellan barnens rättigheter och föräldrarnas rättigheter. En enkel uppfattning av rättighetsproblematiken är att barnets rättigheter som individ står i kontrast till de rättigheter föräldrarna har i förhållande till att uppfostra barnet inom gällande
grupp. Men barns rättigheter är inte enbart individuella rättigheter, och föräldrars rättigheter
är inte enbart grupp/familjerelaterade rättigheter. Barn har som individuell rättighet att tillhöra en grupp och/eller kultur, och har därmed även de relevanta grupprättigheterna därefter. Föräldrarna fungerar inte bara som grupp och/eller familj, utan har även individuella rättigheter som inte handlar om deras grupptillhörighet eller funktion som familj.
Grupprättigheter är ett samlingsnamn för rättigheter som inte enbart är till för individen, men som berör individens funktion som del av olika grupper. Det är viktigt att komma ihåg att det kan finnas intersektionalitet här, att en individ kan tillhöra flera olika grupper och därmed åtnjuta olika typer av grupprättigheter på samma gång. Exempel på olika typer av grupprättigheter är; språkrättigheter, kulturspecifik näringsverksamhet, garanterad politisk representation, jordanspråk, och äktenskaps/arvs rättigheter. I de flesta fall handlar grupprättigheter om att skydda minoritetskulturer och de traditioner som finns hos dessa. Parallellt har alla individer individuell rätt till kultur, religion och även till sin kulturella särart och dess uttryck, dock inom ramen för samma avgränsningar som gäller för yttrandefriheten angående kränkningar av andra personer och rättigheter.
Susan Moller Okin lyfter upp problematiken med individuella kontra grupprättigheter i sin inledande artikel i Mångkulturalism – kvinnor i kläm?21. Hon argumenterar för att
grupprättigheter aldrig får inskränka på individens rättigheter i förhållande till frihet, autonomi och förmåga till personlig utveckling, dvs. att grupprelaterade rättigheter aldrig får trumfa eller övergå individuella rättigheter. I hennes resonemang står det mångkulturella samhället, med många minoritetskulturer och religioner som ställer krav på grupprättigheter i
20 Begränsningar av yttrandefriheten är vanligt i de flesta länder i förhållande till exempelvis kränkning av
person eller ära.
skarp kontrast till feminismens mål om ett jämställt samhälle22. Utgångspunkten för Okins diskussion är kvinnors situation och ställning inom de minoritetskulturer och religioner som gör krav på olika typer av grupprättigheter. Hon framhåller att majoriteten av alla kulturer och religioner globalt sett är patriarkala och att det i majoriteten av dem är kvinnans uppgift genom reproduktionen att bevara traditionen och kulturen, vilket på så sätt sätter kvinnor inom minoritetskulturer och religioner i en komplicerad situation där den personliga friheten och möjligheten till autonomi kraftigt begränsas av eventuella grupprättigheter. Specifikt betonar hon att en del av problematiken handlar om det statiska synsätt som finns på kulturer som enhetliga institutioner vars medlemmar är en homogen grupp med liknande intressen och uppfattningar av kulturen och traditionen. I kombination med den patriarkala struktur som återfinns hon majoriteten av alla kulturer, frågar hon sig vem som egentligen får vara med att bestämma vilka kulturella särdrag och uttryck som behöver skyddas. Kommer exempelvis unga kvinnor till tals i diskussionen? Grupprättigheter kan på så sätt vara ett hinder för intern reformering inom minoritetskulturer och religioner.
Okins argumentation utgår från ett tydligt genusperspektiv, och hennes fokus ligger på kvinnors och flickors situation och ställning. Men med ett övergripande genusperspektiv kan även pojkar och mäns situation inom minoritetskulturer och religioner diskuteras enligt samma linjer. En patriarkal struktur betyder inte att alla män anses mer värda än alla kvinnor – det finns ofta en uttalad och mycket tydlig hierarki mellan männen, och även pojkar och män kan känna ett starkt tryck från gruppen att bevara traditionen på ett sätt som begränsar deras autonomi, frihet och möjlighet till personlig utveckling. Samtidigt kan frågan ställas, hur ofta kommer barn, både flickor och pojkar, till tals i diskussionen om vilka kulturella särdrag och uttryck som bör bevaras och skyddas? På grund av den starka hierarki som är förbundet med patriarkala system kan frågan även ställas om de män som befinner sig i den nedre änden, eventuellt unga män, kommer till tals i denna samma diskussion.
En annan forskare inom demokrati och medborgarrättsfrågor, Will Kymlicha, replikerar Okin i hennes bok23. Kymlicha argumenterar för att grupprättigheter är en nödvändighet i ett mångkulturellt samhälle, då personer tillhörande minoriteter behöver få vissa rättigheter tillgodosedda för att minska sin sårbarhet gentemot majoritetssamhällets ekonomiska och
22 Ibid. Del 1.
23 Boken är en sammansättning av olika artiklar skrivna av olika forskare. Okin skriver första inlägget, och
därefter presenteras olika repliker, däribland Will Kymlichas, för att därefter avslutas med en slutreplik från Okin.
politiska makt24. Jämställdhetsproblematiken som lyfts upp av Okin kommenterar Kymlicha med att jämställdhet inom gruppen är lika viktig som jämställdheten mellan grupperna. Kymlicha gör en uppdelning av grupprättigheterna i sin diskussion som interna och externa. De interna är rättighetsanspråk som begränsar individens möjlighet att ta egna beslut inom gruppen, en slags intern restriktion i förhållande till traditioner och kulturella bakgrund. Dessa rättighetsanspråk accepteras inte av Kymlicha, då han anser att de motverkar sitt syfte i det att det kränker individens självständighet. De externa är de grupprättigheter han förespråkar; det kan handla om bl.a. jordanspråk, språkrättigheter, stöd åt etnisk press och garanterad politisk representation25.
Kymlicha kan sägas inta en mer förhandlande position än Okin, i sitt sätt att argumentera omkring individuella kontra grupprelaterade rättighetsanspråk. I många hänseenden uttrycker han en enighet med Okin, men han ställer sig frågande till hennes argumentation och förhållningssätt där hon ställer feminism och mångkulturalism mot varandra, som att det vore varandras diametrala motsats. Kymlicha argumenterar istället för att minoritetsrättigheter fungerar lite på samma sätt som kvinnors rättigheter; jämställdhet mellan könen, eller mellan etniska grupper, uppnås inte bara för att man ger samma uppsättning rättigheter till kvinnor som till män; till minoriteter som till majoriteter. Man måste undersöka strukturer, förväntningar och normer för att förstå vilka rättigheter som behövs för att uppnå jämställdhet på alla plan, framhåller han26.
På många sätt är Okin och Kymlicha eniga. Grupprättigheter som kränker eller försvårar den individuella självständigheten kan aldrig accepteras. Men Okin intar en position där hennes argumentation i hög grad kretsar kring individen, en slags individorienterad argumentation. Kymlicha är även han individorienterad i sin argumentation, men samtidigt lyfter han fram betydelsen av grupptillhörighet, och betydelsen av gruppen för individen, vilket gör att han i slutändan har en mer grupporienterad argumentation, i förhållande till Okin. Grupporienterad betyder inte att man inte ser till individen alls, men däremot att man förhåller sig till att alla individer är del av en grupp, och den grupptillhörigheten är viktig för individen, på så sätt är gruppens välmående även en del av individens välmående.
24 Kymlicha, Will; Liberal självhävdelse. I: Okin, Susan Moller (2002): Mångkulturalism – kvinnor i kläm?,
Bokförlaget Diadalos AB: Göteborg.
25 Ibid. 26 Ibid.
3. Empiri
Nedan följer först en presentation av det samlade materialet, uppdelat efter primärkällor och sekundärkällor.
3.1 Primärkällor
Det empiriska materialet som uppsatsen använder sig av är debattinlägg publicerade av tidningarna Dagens Nyheter och Politiken. Den första delen av det empiriska materialet är således debattinlägg publicerade av Dagens Nyheter.
För att hitta debattinlägg publicerade av Dagens Nyheter har sökfunktionen på dn.se använts, det är detta urval som ligger till grund för uppsatsen. Sökfunktionen fungerar på så sätt att de valda sökorden skrivs in och alla publikationer där sökordet finns med presenteras på en lista. Här finns möjligheten att snäva in sitt sökresultat genom antingen att välja ett specifikt årtal eller en specifik del av tidningen, exempelvis debatt, kultur, sport osv. Sökordet som användes för detta urval är ”omskärelse”. Därefter valdes endast publikationer på debattsidorna. Ingen tidsbegränsning angavs vid sökningen, och resultatet angav att det tidigast publicerade inlägget var från 2007. Ett inlägg utav de 17 som hittades med hjälp av sökningen handlade inte om manlig omskärelse, utan om kvinnlig omskärelse, och är således inte med som material i denna studie27. Ett inlägg hittades inte med hjälp av sökningen28, då omskärelse inte omnämns direkt i texten, men där religionsfrihet och barns rättigheter diskuteras. Det är repliken till ovanstående inlägg som manlig omskärelse nämns, och därför är den med i följande tabell (17 inlägg totalt), sorterade efter tid för publicering;
Tabell 1. Presentation av empiriskt material från Dagens Nyheter.
Årtal Datum Titel på debattinlägg Antal/år
2009 2009-06-18 ”Därför är det viktigt med ett sekulärt samhälle” 1 2011 2011-11-18 ”Därför måste regeringen stoppa omskärelse av pojkar”
2011-11-18 ”Därför bör manlig omskärelse inte förbjudas”
2011-11-21 ”Manlig omskärelse överskrider medicinens och religionens gränser”
2011-12-06 ”Tillåt omskärelse först i vuxen ålder” 4
2012 2012-04-22 ”Övergreppen på barn i religionsfrihetens namn måste stoppas”
2012-04-26 ”Barn ska skyddas mot övergrepp i religionens namn”
27 Det var även detta inlägg som publicerades 2007.
2012-06-22 ”Vi måste visa respekt för rätten att vara annorlunda” 2012-07-02 ”Lagligt skydd för småpojkars kroppsliga integritet”
2012-07-03 ”Rätten att höra till” 5
2013 2013-09-28 ”Omskärelse strider mot barns mänskliga rättigheter” 2013-09-30 ”Också andra operationer görs av kulturella skäl” 2013-09-30 ”Tendensiös och ovärdig felcitering”
2013-10-01 ”Bristande insikt om två av världsreligionerna” 2013-10-02 ”Intoleransen slår mot redan utsatta grupper” 2013-10-04 ”BO sviker judiska barns mänskliga rättigheter”
2013-10-07 ”Argumenten utgår från vuxnas rättigheter” 7
Den andra delen av det empiriska materialet är debattinlägg publicerade av den danska tidningen Politiken. Urvalet är gjort via en sökning i infomedia.dk arkiv, med hjälp av en medarbetare på Politiken29. Sökningen innefattar tidsperioden 2008-08-01 till 2014-04-01, och de sökord som angavs var ”omskærelse” tillsammans med antingen ”mand” eller ”dreng”. Därutöver begränsades svarsalternativen av att endast texter med märkning ”debatt” valdes ut. Urvalet har därefter gåtts igenom, då inte alla inlägg och artiklar som kommit fram är relevanta för studien30 (totalt antal 61). Inläggen presenteras nedan, i kronologisk ordning;
Tabell 2. Presentation av empiriskt material från Politiken.
Årtal Datum Titel på debattinlägg Antal/år
2008 2008-11-23 ”Tankeløst angreb på omskæring” 2008-11-27 ”Omskæring – vis vejen med et forbud” 2008-11-27 ”Omskæring af piger er jo en krænkelse”
2008-12-03 ”Omskæring – lad drengene bestemme selv” 4
2012 2012-07-17 ”Omskæring er ikke et ligegyldigt snuptag med en skalpel” 2012-07-17 ”Omskæring (1)”
2012-07-17 ”Omskæring (2)”
2012-07-18 ”Jeg er omskåret og kan idag sige, at det er det rene tortur”
29 Kontakt togs till avdelningen Politiken Oplysning via mail, och det var en medarbetare vid denna avdelning
som gjorde sökningen i arkivet.
30 Bl.a. inlägg som handlar om kvinnlig omskärelse, men där ordet ”dreng” eller ”mand” också finns någonstans
i texten. Denna typ av inlägg värderas inte vara relevanta för studien, och är därför bortsorterade. Samt andra typer av texter som kommer fram vid en sökning på enkla, vanliga ord (dreng, mand) men som innehållsmässigt ej har varit relevanta för denna studie.
2012-07-19 ”Intet nyt fra forhudsfronten” 2012-07-19
”Vi burde forbyde omskæring af drenge – for børnenes skyld”
2012-07-20 ”Hvor er listerne, Lexner?” 2012-07-20 ”Omskæring er en privat sag” 2012-07-20 ”Det er da ikke kun jødisk praksis” 2012-07-20 ”Hvor har Lexner været i praktik?” 2012-07-20 ”3.000 år gamle religiøse ideer” 2012-07-20 ”Indfør 18-års grænse”
2012-07-20 ”Et spørgsmål om ligestilling” 2012-07-20 ”Tak til Mosaisk Troessamfund” 2012-07-20 ”Jeg ved, hvad jeg taler om” 2012-07-20 ”Reformer ritualet”
2012-07-20 ”Hvor er de omskårne i debatten?” 2012-07-20 ”Gudfrygtige mennesker”
2012-07-20 ”I gør børnene en bjørnetjenste” 2012-07-21 ”Omskårne mænd giver bedre sex” 2012-07-21 ”Min søns krop er hans egen”
2012-07-22 ”Hvad er op og ned i omskæringsdebatten?” 2012-07-22 ”Omskæring”
2012-07-22 ”Omskæring kan ikke gøres om” 2012-07-25 ”Stilhed fra omskæringsfortalere” 2012-07-26 ”Kildekritik på forhudsfronten, tak!” 2012-07-27 ”Omskæring”
2012-07-27 ”Krasnik: Nu må det være nok!” 2012-07-28 ”Omskæring”
2012-07-28 ”Omskæring”
2012-07-28 ”Selvfølgelig skal vi diskutere omskæring” 2012-07-29 ”Krasnik taler udenom”
2012-07-29 ”Jødisk identitet skabes ikke af omskæring”
2012-08-01 ”Krasnik kan ikke statistik” 2012-08-02 ”Upopulær omskæring” 2012-08-05 ”Røg vi på limpinden?”
2012-08-12 ”Habermas revser domstol, der forbød religiøs omskæring” 2012-08-27 ”Mænd og HIV”
2012-08-31 ”Grabberne væk fra forhuden!”
2012-09-30 ”En herreløs dialog har ikke brug for trusler fra nogen side” 41 2013 2013-03-23 ”Dækker vores religionsfrihed omskæring af spædbarn?”
2013-06-30 ”I glemte de etiske aspekter”
2013-07-08 ”I Danmark skærer vi ikke bare i børnene” 2013-07-13 ”Sommerferie, agurketid”
2013-09-18
”De radikales omskæringsforslag er mere populisme end
viden” 5
2014 2014-01-24 ”Selvfølgelig skal omskæring af børn forbydes” 2014-02-11 ”Mindretal kan ikke fratages deres historie” 2014-02-13 ”Uværdigt at spille nazikortet, Jerichow” 2014-03-03 ”Omskæring”
2014-03-04 ”Kære forældre – hvor er min forhud?” 2014-03-04 ”Vejledning om lemlæstelse af drenge” 2014-03-04 ”Omskæring”
2014-03-07 ”Frisch fremsætter forkerte oplysninger”
2014-03-07 ”Overlæge: Ingen lande har forbudt omskæring af drenge” 2014-03-09 ”Ingen griner ad drengeomskæring”
2014-03-14 ”Omskæring” 11
Materialet är ganska omfattande, 17 debattinlägg publicerade av Dagens Nyheter och 61 debattinlägg publicerade av Politiken. Uppgifter eller påståenden som anges i inläggen kommer inte att kontrolleras för äkthet eller relevans, då det inte är relevant i förhållande till studiens syfte, som är att undersöka, i en rättighetskontext, de narrativ som skapas och berättas.
Antalet debattinlägg är inte jämt fördelat mellan de två tidningarna. Även om innehållsanalysen presenterar resultatet i procent, kommer även antal av debattinlägg att
presenteras, då det även kan vara relevant information, speciellt i hänseende till jämförelser tidningarna emellan.
3.2 Sekundärkällor
I avsnittet som behandlar uppsatsens teoretiska utgångpunkt refereras det till främst två forskare; Susan Moller Okin och Will Kymlicha. Nedan följer en kort presentation av dem och deras forskningsområde.
Susan Moller Okin var professor i statskunskap vid Stanford Universitetet31. Hon kallade sig både liberal och feminist, och ägnade sig åt forskning inom gränslandet mellan genus, politik och filosofi32.
Will Kymlicha är professor i filosofi vid Queens Universitetet i Kingston, Kanada. Hans forskning fokuserar sig på demokrati och mångfald, och speciellt för frågorna om medborgarskap och social rättvisa i ett multikulturellt samhälle33.
4. Metodologi
4.1 Forskningsstrategi
Uppsatsen använder sig av två metoder, en kvantitativ och en kvalitativ. Användandet av två metoder på det sätt som är tänkt för denna studie kallas för mixed methods. Definitionen för mixed methods är; en form för forskning där forskaren använder sig av både en kvantitativ och en kvalitativ metod för att samla in och analysera data, samt integrera de fynd som gjorts. Anledningarna till att välja just mixed methods kan vara flera, exempelvis handlar det ibland om att en initierande studie gjorts och att dessa resultat sedan undersöks vidare, eller att forskaren söker ett starkare forskningsresultat, ett som ger större bredd, än användandet av endast en metod34.
Inom mixed methods finns det olika sätt att göra kombinationen av de två metoderna på. För denna studie kommer den kvantitativa undersökningen med hjälp av en innehållsanalys vara första steget, och därefter kommer de resultat som därigenom framkommit att analyseras med hjälp av en tematisk narrativanalys, en kvalitativ metod. Denna typ av mixed methods kallas för explanatory sequential mixed methods design35.
31 Okin, Susan Moller (2002): Mångkulturalism – kvinnor i kläm?, Bokförlaget Diadalos AB: Göteborg. 32 http://news.stanford.edu/news/2004/march10/obitokin-310.html (hämtat 2014-07-01)
33 http://post.queensu.ca/~kymlicka/ (hämtat 2014-07-01)
34 Creswell, W. John, Mixed Methods Research. I: Given, M. Lisa (2008): The SAGE Encyclopedia of
Qualitative Research Methods. Thousand Oaks: SAGE Publications, Inc.
Forskningsstrategin för denna uppsats är till stor del deduktiv, men innehåller även induktiva element. Det finns väldigt lite tidigare forskning angående narrativ, media och mänskliga rättigheter, vilket betyder att det inte finns någon sammanhängande vedertagen metod, matris eller teoretiskt förhållningssätt att utgå ifrån. För att kunna genomföra den kvantitativa innehållsanalysen behövdes alltså en matris tas fram som analytiskt verktyg. Skapandet av matrisen har föregått relativt deduktivt, då matrisen är skapad utifrån en snabb läsning av alla de debattinlägg som ligger till grund för studien och samt med den teoretiska utgångpunkten som grund. Det var en nödvändighet att genomgå materialet en första gång för att ta fram matrisen, detta för att den i slutändan skulle kunna användas som ett relevant verktyg i analysen och för att den skulle kunna fånga in så mycket som möjligt av de argument och synpunkter som förs fram i debatten.
De delvis induktiva elementen kommer fram i den sista analysen som genomförs i samband med denna studie. Den tematiska narrativanalysen använder resultaten av innehållsanalysen som grund samt matrisens förslag på narrativ, vilken relaterar till den teoretiska utgångspunkten, men när denna är färdig kommer även ett avsnitt ägnas åt en mer fri narrativanalys kopplat till resultaten, där narrativ som möjligtvis upptäckts men som går på tvärs av den teoretiska utgångpunkten och matrisen kommer presenteras.
4.2 Innehållsanalys
En innehållsanalys är en metod som används för att analysera innehållet i något, ofta någon form av kommunikation, för att därigenom kunna dra slutsatser. Metoden kräver att forskaren har en slags modell eller på något sätt förutbestämd procedur för att undersöka innehållet, ofta omtalat som kodning. En typ av innehållsanalys som är relativt lätt att replikera är exempelvis att räkna förekomsten och/eller frekvensen av ett visst ord eller begrepp i ett utvalt material. Beroende på forskningens syfte och utgångspunkter kan innehållsanalysen fungera på olika sätt; det kan användas för att se mönster, även ytliga sådana, men även användas för att försöka hitta en djupare mening i det som kommunicerats36. Strategierna för innehållsanalyser kan alltså se väldigt olika ut, beroende på forskningens syfte och empiri.
36 Breuning, Marijke, Content Analysis. I: Ishiyama, T. John & Breuning, Marijke (2011): 21st Century Political
Innehållsanalysen som metod är inte ett nytt fenomen. Det finns daterat användande av en slags form för innehållsanalys från 1600-talet, men den mer moderna formen växte fram i början på 1900-talet i studier om massmedia/masskommunikation37.
Då uppsatsen använder sig av debattinlägg som empiriskt material, vilket är en form för kommunikation genom text, framstår det som mycket relevant att innehållsanalys används som metod för genomgång av dessa. I förhållande till syftet behövs dock även en tematisk narrativanalys göras, och därför förefaller det relevant med en kvantitativ innehållsanalys till fördel för en kvalitativ.
4.3 Tematisk narrativanalys
I sin mest grundläggande form kan ett narrativ definieras som en redogörelse för något som har hänt, men termen kan även beskrivas i breda termer som en form för struktur som universellt används för språkliga uttryck. Närmare kan ett narrativ beskrivas som den tolkningsram i vilken människor organiserar sina erfarenheter och därigenom förstår verkligheten38.
Narrativanalys används på olika sätt i olika sammanhang och kontexter, men gemensamt är att metoden syftar till att tolka och förstå hur värden, mening och kunskap uppstår och sprids i samhället, eller i annan given kontext. Metoden skapar utrymme för en fördjupad förståelse och tolkning mening och värden, samt ger den möjlighet att få grepp om abstrakta budskap. Främst används narrativanalys inom kvalitativa studier. Då studier oftast görs med en specifik teoretisk utgångspunkt finns det en risk att vissa aspekter av narrativ som möjligtvis finns representerade inte uppfattas eller uppfångas med hjälp av analysen. Samtidigt kan det argumenteras att de som ändå framträder inte hade kunnat beskrivas eller uppfattas med någon annan tillgänglig metod39.
Det är viktigt att ha i åtanke vid studier av medienarrativ eller narrativ som kommer fram eller uppstår i ett medialt sammanhang, att dessa inte är en direkt reflektion av den verklighet som omger oss, utan är utformade utifrån olika perspektiv och medför mallar för hur vi förstår och uppfattar verkligheten. Ofta uppträder metanarrativ i media, vilket är en slags övergripande narrativ som syftar till att göra förklaringen och berättandet enklare angående det ämne som tas upp. Att en författare till ett inlägg väljer att använda sig av ett metanarrativ
37 Ibid.
38 Nilsson, Sofie (2013): Krigsjournalistik eller Fredsjournalistik? En kvantitativ innehållsanalys och tematisk
narrativanalys av Svenska Dagbladets skildringar av konflikten i Syrien. Kandidatuppsats Freds- och konfliktvetenskap, Malmö Högskola
är ofta för att förtydliga sin ståndpunkt eller perspektiv, och det innebär att författaren lyfter fram vissa delar av en uppfattad och upplevd verklighet samtidigt som andra delar blir mindre undersökta. De metanarrativ som skapas påverkar hur läsarna uppfattar ämnet och de olika ståndpunkterna40.
Den individorienterade argumentationen och den grupporienterade argumentationen kan således uppfattas som två konkurrerande metanarrativ som uppstår i debatten omkring icke-religiös manlig omskärelse. Det är utifrån dessa två metanarrativ som debatten presenteras, skapas och reproduceras. I förhållande till att denna uppsats syftar till att undersöka debattinlägg, är det viktigt också att komma ihåg att de inlägg som publicerats har valts ut av tidningarnas redaktion på något sätt, och således finns det någon som gjort ett urval om vad som ska publiceras eller inte, vilket i förlängningen även kan ha betydelse för frekvensen av de olika metanarrativen i respektive tidning.
Uppsatsen använder sig av en tematisk narrativanalys för att undersöka hur mänskliga rättigheter används i de narrativ som kommer till uttryck i ett urval debattinlägg från Dagens
Nyheter och Politiken från debatten om manlig icke-medicinsk omskärelse. Syftet är således
att genom en analys av den historia, eller narrativ, som berättas i de utvalda inläggen urskilja de teman och värden som hamnar i fokus, specifikt hur mänskliga rättigheter används.
De aspekter av det empiriska materialet som kommer undersökas med en tematisk narrativanalys är;
• Definition av det omdebatterade ämnet - Hur beskrivs ämnet, fördelar och nackdelar. • Moraliska och värderande bedömningar
- Hur ser de moraliska och värderande antaganden ut? 4.4 Matris
Som nämndes ovanför är matrisen skapad dels med grund i den teoretiska utgångpunkten, dels genom en snabb läsning av materialet. Inspirationen till matrisens utformning är det teoretiska ramverk framtaget av Galtung 41 i relation till krigsjournalistisk och fredsjournalistik. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt fungerar på så sätt som teoretiskt ramverk för både den kvantitativa innehållsanalysen och för den tematiska narrativanalysen.
40 Ibid.
41 Galtung, Johan, Peace Journalism. I: Galtung, Johan & Webel, Charles (2007): Handbook of Peace and
En risk med skapandet av matrisen genom att den bygger på dels en genomgång av materialet, samt att den teoretiska utgångspunkten fungerar som ramverk, är att resultatet av analysen blir en bekräftelse av eventuella antaganden. Samtidigt är det även en utmaning att skapa en välfungerande matris som även är replikerbar, utan stöd från någon redan utarbetad modell för den här typen av studie inom mänskliga rättigheter.
Då den teoretiska utgångspunkten tar avstamp i diskussionen omkring individuella och grupprelaterade rättigheter, är matrisen konstruerad med en uppdelning mellan individorienterade argument och grupporienterade argument, de två metanarrativen. Samtidigt finns en uppdelning i fem kategorier, mellan olika typer av argument eller opinionsyttringar. Dessa är; (I) rättighetsargument, (II) medicinska argument, (III) argument kopplade till sexualitet, (IV) värderande argument och (V) begreppsanvändning.
Förväntningen är att genom en sådan konstruktion, minskar risken för att resultatet blir missvisande i förhållande till att debattinläggen kan innehålla både individ- och grupporienterade argument på ett tydligt sätt. På så sätt är heller inte resultatet av den efterföljande tematiska narrativanalysen givet på förhand. Samtidigt vidrör alla argument, och inte enbart de som relaterat direkt till en rättighetsproblematik, i sin förlängning till en rättighetsdiskussion. Exempelvis kan argument kopplade till sexualitet även fungera i en rättighetskontext, och argumentationen innehåller möjligtvis hänvisningar till rättigheter kopplade till sexualitet i något av de debattinlägg som ligger till grund för studien.
Tabell 3. Matris för avkodning genom kvantitativ innehållsanalys.
Individorienterad Grupporienterad I Rättighetsargument Betonar individens/barnets
eget beslut
Betonar tradition och
grupptillhörighetens viktighet för individen
Jämför ingreppet, i olika grad, med kvinnlig könsstympning.
Skiljer tydligt på manlig omskärelse och kvinnlig könsstympning
Betonar barnets rätt till fysisk integritet
Betonar barnets rätt till kultur och religion
Betonar ingreppets oåterkalleliga karaktär
Betonar grupptillhörighet i förhållande till skapande av identiteter
Barnets rätt till kultur och religion betyder att hen själv väljer kulturell/religiös tillhörighet
Alla föds vi in i en kulturell
omgivning, vi har rätt att vara en del av denna
Individens rättigheter går här före kultur- och
religionsfriheten
Grupprättigheter begränsar inte individen, de ger individen möjlighet att vara på jämn fot med det
omgivande majoritetssamhället
II Medicinska argument
Framhåller ingreppets
eventuella komplikationer och negativa hälsoaspekter, även psykologiska
Framhåller ingreppets positiva hälsoaspekter
III Argument kopplade
till sexualitet Sexualiteten påverkas negativt Sexualiteten påverkas positivt
IV Värderande argument Fördömer ingreppet Tillbakavisar fördömandet.
Omtalar ingreppet som ett uttryck för barbari
Kulturimperialism, motsätter sig påtvingande av levnadssätt av andra grupper
V Begreppsanvändning Använder sig av stympning
5. Analys
I detta avsnitt kommer analysen att genomföras. I den första delen presenteras den kvantitativa innehållsanalysen. Därefter genomför den tematiska narrativanalysen.
5.1 Kvantitativ innehållsanalys
För att se en fullständig karta över inläggen avkodade enligt matrisen, se Appendix A. Presentationen nedan sker främst i form av tabeller och några diagram, samt med tillhörande kommentarer och eventuella citat från det undersökta materialet för att understödja analysen. Matrisen är i första hand uppdelad efter de två metanarrativ som tar utgångspunkt i den teoretiska diskussion som uppsatsen använder sig av; individorienterad argumentation och grupporienterad argumentation. Då det är ganska troligt att inte alla inlägg behandlar samma typ av argument, finns det i presentationen nedan även en kolumn kallad ej registrerade, där antal och procent av det undersökta materialet som inte gav uttryck för antingen det individorienterade eller grupporienterade argumentet redovisas. Anledningen till att denna kategori behöver skapas i samband med presentationen av innehållsanalysen, är att svaren annars inte blir uttömmande, samtidigt som redogörelsen blir tydligare och i högre grad matematiskt och statistiskt korrekt.
Redogörelsen för avkodningen av det empiriska materialet i matrisen kommer att delas upp efter de kategorier som matrisen föreslår; rättighetsargument, medicinska argument, argument kopplade till sexualiteten, värderande argument och begreppsanvändning. Under varje kategori presenteras de argument som undersökts i varsin tabell med tillhörande analys och diagram.
Avgränsningen för avkodningen är att debattinlägget på tydligt sätt yttrar en åsikt som återspeglas av det relevanta argumentet eller att argumentet förekommer i texten. Samtidigt förekommer det att debattinläggen återger motståndarens argumentation, och då är avgränsningen gjord på så sätt att det krävs att syftet med debattinlägget på något sätt återspeglas i den argumentation som återges för att ett kryss ska kunna sättas i matrisen. I förhållande till den sista kategorin, begreppsanvändning, ska även vissa avgränsningar tas i beaktande. Då matrisen är gjord på svenska, men det empiriska materialet i hög grad är formulerat på danska finns det en viss problematik i förhållande till att på förhand definiera olika begrepp som kan användas istället för omskärelse, samt kan en viss begreppsförskjutning komma att ske. Därför är avgränsningen gjord på så sätt att omtal om ingreppet med andra ord än omskärelse, i syfte att belysa ingreppets karaktär som ett
avlägsnande av kroppsdel, likställs med användandet av stympning. Exempelvis kan det handla om användandet av lemlästning/lemlæstelse/skamfering/misshandel.
Diagrammen nedanför tabellerna redovisar i procent hur fördelningen mellan debattinläggen har sett ut. Ej registrerade är den del av debattinlägg som inte nämnt eller betonat något av argumenten. Det gröna diagrammet presenterar den totala fördelningen, det blå fördelningen bland debattinlägg publicerade i Dagens Nyheter och det lila fördelningen bland debattinläggen publicerade i Politiken.
5.1.1 Rättighetsargument
Tabell och diagram 1.
Argument Betonar individen/barnets eget beslut
Betonar tradition och grupptillhörighetens viktighet för individen Ej registrerade Antal Dagens Nyheter: 6/17 (35%) Politiken: 22/61 (36%) Totalt: 28/78 (36%) Dagens Nyheter: 8/17 (47%) Politiken: 6/61 (10%) Totalt: 14/78 (18%) Dagens Nyheter: 3/17 (18%) Politiken: 33/61 (54%) Totalt: 36/78 (46%)
Resultatet av undersökningen av första argumentationen visar att 36% av det totala antalet debattinlägg tydligt betonar individens eller barnets möjlighet till att fatta ett eget beslut angående ingreppets genomförande. 18% av inläggen lyfter fram vikten av tradition och grupptillhörighet för individen. I 46% av debattinläggen nämns varken ett tydligt ställningstagande för individens eller barnets möjlighet till eget beslutsfattande eller vikten av grupptillhörighet. Andelen inlägg som tillhör något av metanarrativen är större än andelen som inte kan registreras inom något av dem. Det individbetonade metanarrativet är det mest dominerande av de två.
De två argumenten förekommer alltså i lite mer än hälften av alla undersökta debattinlägg. En formulering som är återkommande bland de inlägg som betonar individens/barnets eget beslut är; ”… är för individens rätt att själv välja”42 ofta tillsammans med en hänvisning till
42 ”Tillåt omskärelse först i vuxen ålder” (2011-12-06)
Ej registrerade 46% Betonar individens/ barnets eget beslut 36%
Betonar tradition och grupptillhörighetens viktighet för individen, 18% Betonar individens/ barnets eget beslut 35% Ej registrerade 18%
Betonar tradition och grupptillhörighetens viktighet för individen, 47% Betonar individens/ barnets eget beslut 36% Ej registrerade 54%
Betonar tradition och grupptillhörighetens viktighet för individen, 10%
Barnkonventionen och dess utgångspunkt att barnet ska rådfrågas i alla beslut som rör dem. Bland de debattinlägg som betonar vikten av tradition och grupptillhörighet refereras det även där en del till Barnkonventionen, men här lyfts bl.a. artikel 30 upp, angående barn som är en del av en etnisk eller religiös minoritet, där just rätten att få ta del av sitt kulturliv och bekänna sig och utöva sin religion fastslås.
Förekomsten av argument som betonar individens/barnets eget beslut är ganska lika mellan de olika tidningarna, och när de räknas tillsammans. Däremot förekommer argumentationen som betonar tradition och vikten av grupptillhörighet oftare i debattinläggen från Dagens
Nyheter (47%) än i Politiken (10%).
Tabell och diagram 2.
Argument
Jämför ingreppet, i olika grad, med kvinnlig könsstympning.
Skiljer tydligt på manlig omskärelse och kvinnlig könsstympning Ej registrerade Antal Dagens Nyheter: 5/17 (29,5%) Politiken: 11/61 (18%) Totalt: 16/78 (21%) Dagens Nyheter: 5/17 (29,5%) Politiken: 2/61 (3%) Totalt: 7/78 (9%) Dagens Nyheter: 7/17 (41%) Politiken: 48/61 (79%) Totalt: 55/78 (70%)
Resultatet av de totala antalen inlägg talar för att en klar majoritet av debattinläggen inte nämner manlig omskärelse i relation till kvinnlig könsstympning (70%). Undersöks sifforna närmare blir det tydligt att kopplingen mellan de två ingreppen oftare äger rum i de inlägg som är publicerade av Dagens Nyheter (59%) än hos Politiken (21%).
I flera fall där manlig omskärelse jämförs med kvinnlig könsstympning motiveras
jämförelsen med ett könsneutralt förhållningssätt till barns kroppar. Samtidigt pekar flera debattörer på den jämställdhetsproblematik som uppstår när olika skydd ges för barn, beroende på kön; ”Det, at rituel omskæring af drenge er tilladt i Danmark, giver, […] også et
allvorligt ligestillingsproblem”43. De inlägg som tydligt skiljer mellan manlig omskärelse och
kvinnlig könsstympning refererar i hög utsträckning till undersökningar om de olika ingreppens konsekvenser och hälsoaspekter, där inga positiva effekter finns att finna av 43 ”Et spørgsmål om ligestilling” (2012-07-20). Ej registrerade 70% Jämför ingreppet med kvinnlig könsstympning, 21% Skiljer tydligt på manlig omskärelse och kvinnlig könsstympning. 9% Ej registrerade 41% Jämför ingreppet med kvinnlig könsstympning, 29,5% Skiljer tydligt på manlig omskärelse och kvinnlig könsstympning, 29,5% Ej registrerade 79% Jämför ingreppet med kvinnlig könsstympning, 18% Skiljer tydligt på manlig omskärelse och kvinnlig könsstympning 3%
