Tanten och småkrypen

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Kultur, medier och estetiska

uttrycksformer

Examensarbete

Tanten och småkrypen.

Auntie and the bugs.

Nina Axelson

Lärarexamen 140 poäng

Kultur, medier och estetiska uttrycksformer 2007-01-17

Examinator: Feiwel Kupferberg Handledare: Carl-Erik Blomberg

Sammanfattning

Jag har gjort en bok som handlar om fem vanliga småkryp samt några av deras närmaste släktingar (fluga och mygga, spindel, geting, bi och humla, myra samt silverfisk). Boken kan klassas som en populärvetenskaplig bilderbok med faktainnehåll. Då en antropocentrisk syn på djur, i detta fall småkryp, är vanlig i skolans värld vill jag försöka skapa diskussion kring småkrypens egenvärde, istället för att endast se vilken nytta vi människor kan ha av dem. När jag efter många om och men valt vilka småkryp som boken skulle handla om plockade jag ut ett antal fakta om dem, och varvade då den mest basala faktan med lite mer udda information som kanske inte återfinns i varje uppslagsverk. Efter att ha skissat upp mina bilder på vita A4-papper skannade jag in dem i datorn och bearbetade dem i ett bildbehandlingsprogram.

Nyckelord: småkryp, etik, faktabok, bilderbok

Abstract

I have made a book about five common bugs, and some of their closest relatives (fly and mosquito, spider, wasp, bee and bumblebee, ant and silverfish). The book can be classified as a popular scientistic picture book with a fact content. As an anthropocentric view on animals, in this case bugs, is common in the world of school, I would like to create a discussion about the bugs own value, instead of seeing what use they can be of to man. When I finally had chosen which bugs the book was to be about I picked out a number of facts about them, and mixed the basal facts with some more rare information that you might not find in the usual encyclopedia. After having sketched my drawings on white A4-papers I scanned them into the computer and worked on them in a picture editing program.

Innehållsförteckning

Inledning _______________________________________________________ s. 4

Litteraturgenomgång _____________________________________________ s. 5

Syfte ___________________________________________________________ s. 8

Beskrivning av projektet __________________________________________ s. 8

Analys och tolkning ______________________________________________ s. 12

Diskussion ______________________________________________________ s. 14

Bilaga 1, referenser ______________________________________________ s. 15

Inledning

Jag såg en gång ett etiskt test i en bok jag hade under mitt NO-sidoämne, som gick ut på att man fick beskriva och sedan ta ställning till vilka av ett antal småkryp (fästing, daggmask, fjäril, och eventuellt några till, minnet sviker mig lite på den punkten för tillfället) man anser sig själv ha rätten att döda. Rent lagligt har man självklart rätten att döda dem alla, såvida de inte är fridlysta, men testet går mer ut på vilka man anser sig att ha rätten att döda på ett moraliskt plan. Testet utfördes i klassrummet, och många beskrev daggmasken som äcklig och slemmig, fjärilen som vacker, och ansåg sig inte ha några problem med att döda de i mångas ögon mindre estetiskt tilltalande krypen som just daggmask. Detta test väckte intresset till mitt examensarbete, och från början tänkte jag ha en liknande ingång i min bok, där man efter varje kryp skulle ta ställning till om man ansåg sig ha ”rätten” att döda dem. Jag valde dock att inte ha med detta, mer än den sista meningen i boken: ”Skulle du slå ihjäl dem?”. Detta för att jag inte ville bli för tjatig, och för att jag tycker att det blev bättre flyt i boken att länka ett småkryp till ett annat på det sätt jag gjort. Flugan äts gärna av spindeln som inte vill ha getingen i sitt nät, som är släkt med myran som gärna äter sött, och det gör silverfisken med.

Jag har alltså valt att göra en bok som examensarbete. Kanske kan man säga att den är en blandning mellan bilderbok och undervisningslitteratur, och tanken är att den ska gå att använda i såväl NO- som etikundervisning i förskola och grundskolans tidigare år. Min bok tar upp fakta om fem olika småkryp samt några av deras släktingar, som samtliga är vanliga i Sverige. Att välja vilka småkryp jag skulle ha med har inte varit helt lätt. Jag har velat fram och tillbaka länge om vilka jag skulle presentera, även hur jag skulle framställa dem, såväl utseendemässigt som miljömässigt, och vilken ingång jag skulle ta. Till slut kom jag fram till de fem det blev, fluga (med släktingar från gruppen mygga), spindel, geting (med släktingarna bi och humla), myra och silverfisk. Av dessa är de fyra förstnämnda ”naturliga” i Sverige, silverfisken kommer från varmare breddgrader, men jag valde ändå att ha med den. Boken heter ”Tanten och småkrypen”, och approachen till dessa småkryp är att jag ofta stöter på dem i min vardag. Det är således jag som är ”tanten”. Jag är medveten om att det finns andra småkryp som också är vanliga, men jag har valt att ha med dessa på grund av min

personliga erfarenhet kring dem, och för att jag var nyfiken på att lära mig mer om just dem.

Litteraturgenomgång

Ute i skolorna råder enligt Margareta Svennbeck (s 227ff) främst en antropocentrisk syn på djur, dvs att djuren är till för att utnyttjas av människan. Om vi har någon nytta av djuret tycker vi om det, om vi inte har någon användning för det tycker vi mindre om det, eller så ger vi det lite eller ingen uppmärksamhet. Utdrag ur http://ne.se om antropocentrism under rubriken ”miljöetik”: ”Å ena sidan finns en permissiv,

antropocentrisk etik, som betonar människans rättigheter att betjäna sig av naturens tillgångar. Antropocentrikerna åberopar gärna kristen tradition, enligt vilken människans roll som överordnad annat liv är ett uttryck för Guds vilja. Å andra sidan finns en restriktiv, stundom biocentrisk etik, som genom att skänka naturen olika grad av egenvärde vill inskränka människans handlingsfrihet och i stället betonar hennes ansvar.” Mikael Stenmark (s 79) definierar motsatsen till antropocentrism med dessa

ord: ”Icke-antropocentrisk miljöetik är synsättet att också andra levande varelser

eller andra naturliga objekt än människor har ett egenvärde eller är moraliskt signifikanta.”

Jens Glebe-Møller (s 31ff) skriver om den amerikanske psykologen Lawrence Kohlberg, som studerat moralutvecklingen hos barn i 20 år. Kohlberg menar att varje människa går igenom olika moraliska stadier, att vi utvecklar våra moraliska överväganden och handlanden stegvis och att man måste ta sig igenom ett av dessa stadier för att kunna nå nästa. Moralutvecklingen sker genom sex olika stadier fördelade på tre olika ”trappsteg”/nivåer, och dessa är enligt Kohlberg relaterade till Jean Piagets utvecklingsstadier.

Om konstnärens vision och gestaltande skriver Ragnar Josephson (s 24ff), och han utreder de två olika synsätt som råder kring hur ett konstverk blir till, och om det är så att det finns två olika typer av konstnärsnaturer. Förenklat menar han att det ena synsättet, som bland annat Paul Frankl står bakom, är att ett konstverk kan leva och klassas som konst även när det bara existerar i visionen. Många konstnärer ställer sig

bakom det här synsättet, Thèorore Rousseau menar att en tavla är klar redan i tanken och uttrycker det såhär: ”Målaren låter den icke födas på duken; han tar endast

succesivt bort de slöjor, som gömma den”. Enligt det andra synsättet som stöds av

bland annat H. Delacroix är ett konstverk något som växer fram metodiskt under själva fabrikationen. S. Alexander menar att ”Konstnären utför inte i allmän form en

bild av vad han önskar uttrycka, utan han upptäcker, vad han tänker uttrycka genom att uttrycka det. Han har i allmänhet ingen ursprunglig bild av sitt verk, och han vet inte, vad han vill säga, förrän han sagt det; det kommer till honom själv som en uppenbarelse”. Josephson summerar att resultatet är klart i början av vägen hos det

ena synsättet, och i slutet hos det andra.

Själv tror Josephson på en kombination av dessa båda, att konstnärer visserligen kan ha olika ingångssätt till sitt skapande men att deras metod ändå växlar mellan vision och gestaltande, och att visionären utför bearbetningar under arbetets gång samtidigt som den mer reflekterande konstnären också haft en inre synupplevelse.

Här nedan följer ett utdrag från plattformen för KME:

Kultur, språk, estetik och medier har fått en allt viktigare roll både när det gäller att konstruera samhällen och individer och skapa mening. Det talas om ”the linguistic turn”, och ”the cultural turn”. ”Den språkliga och kulturella vändningen” innebär för oss en kunskaps- och människosyn där alla människor är delaktiga i att skapa, bevara och förändra kultur och kunskap, i sociala och språkliga relationer med andra, och i relation till det som ska läras. För oss är också ”the visual turn” viktig, allt mer av den mellanmänskliga kommunikationen sker idag i form av bilder och visuella meddelanden - och inte uteslutande i textform som tidigare.

Det talas också om ”the political turn”, som hänger starkt samman med de tre andra vändningarna. Det är i olika demokratiska offentligheter vi kan utöva vår yttrandefrihet, skapa och kommunicera mening, uttrycka oss estetiskt och/eller språkligt och förhandla om vad som måste vara gemensamt och vad som kan vara olikt. Svaren på våra frågor om samhället, världen och vår egen plats däri är inte en gång för alla givna. Kunskap är något som aktivt konstrueras av oss alla - i samspel, men också i konflikt.

Jag har strukit under de delar där jag kan ta stöd gällande mitt examensarbete. Skolan har enligt Svennbeck en antropocentrisk syn, och min bok är såväl en faktabok om småkryp, som en grund för etiska och livsfrågor. Formen är bilderbok, och om detta

skriver http://ne.se : (en bilderbok är en) ”barnbok som till stor del består av bilder

vilka är minst lika viktiga som texten”. Maria Nikolajeva (2000 s 15) skriver att

”Summan av ord och bilder i en bilderbok är oftast något helt annat och mycket mer

än bilder och ord, tagna var för sig”, och så förhåller väl sig bild och text i min bok

till varandra. Eventuellt hade boken kunnat klassas som en ”illustrerad småbarnsbok, där texten även kan fungera utan bilder” (Nikolajeva, 2000 s 16), om det inte varit för ett fåtal uppslag, som till exempel ett om silverfisken som sett likadan ut i miljontals år. Den sista understrykningen i KME-plattformen vill jag motivera med att jag med min bok vill skapa diskussion och eftertanke om några av de jämfört med människan storleksmässigt små liven på vår jord.

Jag har använt mig av ett antal olika källor för inhämtning av information till min bok. Då dessa endast står för en faktainsamling väljer jag att inte utforska dem vidare i detta kapitel, mer än att nämna att de går att finna i bilaga 1.

Utdrag ur läro- och kursplaner som mitt examensarbete kan kopplas till:

LpFö 98

Mål:

Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar

- sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,

- respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.

Riktlinjer, arbetslaget skall:

- lyfta fram och problematisera etiska dilemman och livsfrågor

Lpo 94

Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Perspektivet skall prägla skolans verksamhet för att ge grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden.

Biologi, ämnets karaktär och uppbyggnad

De vardagliga upplevelserna av mångfalden i naturen är ofta av etisk och estetisk karaktär och kommer exempelvis till uttryck i olika former av miljöengagemang. Ett

av biologiämnets viktigaste bidrag till bearbetningen av människans relation till naturen är därför att belysa mångfalden av livsformer ur såväl de naturvetenskapliga som de estetiska och etiska perspektiven.

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Eleven skall

beträffande natur och människa

– känna igen och namnge några vanligt förekommande växter, djur och andra organismer i närmiljön samt känna till deras krav på livsmiljö.

Syfte

Mitt syfte har varit att lära mig lite mer om hur man kan skapa en bok för barn i förskolans senare år samt grundskolans första år (omkring åldern fyra till åtta) som informativt handlar om några av våra vanliga småkryp, och som även går att använda i etiska diskussioner, samt vid frågor om liv och död. Jag har sökt men inte hittat någon liknande bok, och då jag tycker att kombinationen småkryp och etik är intressant valde jag att skapa ett eget material utifrån vilket dessa ämnen kan diskuteras och bearbetas.

Min problemställning har varit hur jag under ett gestaltande arbete skapar ett läromedel som har ovannämnda syfte.

Beskrivning av projektet

Från början kretsade mina tankar kring saker som att få med vad småkrypen gör för nytta, att jag skulle få med ett positivt perspektiv för att vädja till läsarens/mottagarens empati. Men den synen hade jag inte längre när jag väl skapade boken, för jag tycker att vare sig ett kryp gör något i våra mänskliga ögon ”bra” för vare sig oss eller naturen som vi ser den, eller inte, har den ett egenvärde, den är fulländad för det den gör och i sitt sammanhang, och det räcker.

Ett tag var jag också inne på att helt frångå att förmänskliga småkrypen. Jag tänkte på disneyfieringen, hur småkryp just oftast framställs med mänskliga känslor, tankar och

levnadssätt i filmer och i tecknade serier för barn. Kanske hade det också varit lättare att identifiera sig med småkrypen om jag döpt dem till ”gråsuggan Gullan”, ”myran Malte” och så vidare. Men jag ville undvika just dessa företeelser då de kanske kan hjälpa till att skapa en ”söt” och möjligtvis tilltalande bild av småkryp, men dock felaktig, och jag vill ju istället visa krypen för vad de är, vad de gör och hur de lever. Men ändå valde jag att i viss mån förmänskliga krypen i mina bilder en del, bland annat genom att låta dem le, vinka mot mottagaren, prata/tänka med ord, använda städredskap (med en reservation i texten bredvid) samt röra om i en honungsburk med en sked. Detta för att påkalla uppmärksamhet, samt skapa diskussion. Städredskapsbilden är mer en liknelse, och gällande de andra bilderna är min förhoppning att man vid till exempel högläsning för (ett) yngre barn läser boken i en takt som ger utrymme till samtal kring bilderna. En annan sak som kan vara värd att diskutera är proportionerna i boken. Hur stor är en harkrank egentligen? Om man skulle ha silverfiskar i badrummet, skulle man då se dem så tydligt? Skulle en fluga kunna manövrera en dammsugare?

Jag tittade runt efter och läste många barnböcker i ingången till mitt arbete, och en anledning att jag gjort boken är att jag inte hittat några liknande böcker, en kombination av tecknad barnbok och faktabok om småkryp. Den litteratur om insekter och spindeldjur jag hittat har varit mer som uppslagsböcker, inga böcker man sätter sig ner och nöjesläser från pärm till pärm, och de flesta har haft fotograferade bilder. Om man vill kan man ha den typen av uppslagsbok nära till hands när man läser min bok, det kan vara ett steg på vägen till att ta sig iväg och leta upp småkrypen i verkliga livet för att studera dem i sin naturliga miljö. För det ser jag gärna att man gör i samband med att man läser boken, att man tar reda på ännu mer om småkrypen, tittar på dem, kanske avbildar dem själv genom fotografering, målning eller modellbyggning, gör improvisationer eller andra typer av dramaövningar, exempelvis ställningstaganden, om småkryp, sätter upp ett litet skådespel med småkryp i huvudrollerna, och så vidare.

Det har också varit väldigt svårt att bestämma vilken information jag ska ha med om de olika krypen. Jag tog med det som verkar vara den mest basala faktan, dvs det man hittar i så gott som alla texter/böcker om krypet, men jag valde också att ta med några mer annorlunda fakta som t.ex. att myran mjölkar bladlöss. Jag försökte hitta en

balansgång mellan ”tråkig vardag” och ”rolig sensation”, för att ge en så nyanserad bild av småkrypen som möjligt. Någon av bilderna, t.ex. den med en fluga som är på väg att slå sig ned på ett fågellik, samt den där en stor fågel med öppet gap är på väg att fånga en fluga, kanske kan anses skrämmande av yngre barn, men jag hoppas att de ska leda till frågor om naturens kretslopp och den oundvikliga döden, som är en naturlig del av livscykeln och kretsloppet.

Rent praktiskt gjorde jag så att samtidigt som jag höll på att bestämma mig för vilka småkryp jag skulle ha med, och höll på att samla in och välja den fakta om dem som boken skulle innehålla, gjorde jag ett antal snabba skisser. En hel del av dessa skisser kom inte med i boken, då de var på småkryp som jag i slutänden valde att inte ha med, som t.ex. gråsuggan och pälsängern. Under arbetsgången då jag sållade ut bokens småkryp blev skisserna fler och fler om varje kryp, och en del av dessa blev aldrig några färdiga bilder då jag valde att (endast) ha med tre uppslag, dvs sex sidor med varje småkryp/småkrypsgrupp. Detta för att skapa balans, vissa småkryp skulle det ju gå att göra en helt egen bok om, medan t.ex. silverfisken hade varit svårare att få ihop alltför många sidor till om, då jag inte hittat så mycket litteratur om den, varken på nätet eller i böcker. En enda bok hittade jag som var tillägnad silverfisken, ”Från silverfisk till hälsorisk” (Åkerlund, Flato, Hellekant) heter den, och den handlar om skadan silverfisken gör på människans saker, och hur man på bäst sätt utrotar den och andra ”vanliga skadegörare” med mekaniska, fysikaliska, biotekniska och kemiska metoder.

Den antropocentriska synen på småkryp som jag tidigare nämnde är vanlig även utanför skolans värld. I många insektsböcker med mera nämner författarna ofta om djuret är till någon nytta för människan. Exempelvis i Stenberg, ”Allt möjligt om

bin”, får vi lära oss om nyttan biet gör för människan. Jag menar inte att jag sitter och

dömer om det är rätt eller fel att göra en bok utifrån denna synen, jag vill bara framhäva att det verkar vara vanligt att göra en bok om ett kryp, när krypet gagnar oss, istället för att göra en bok om ett kryp bara för att ”se” just det krypet.

Men självklart finns det böcker som är annorlunda. ”Aktivitetsbok: Liv” (Andréasson, Göth, Lycken) är en biologibok för grundskolans senare år, och i den väcks frågor om t.ex. en husflugas liv är någonting att ta på allvar (s 42) och om det millimeterlånga björndjuret är levande även när den gått in i sitt osårbara stadium utan

ämnesomsättning (s 4), etcetera. Och det är lite sådana frågor jag önskar att ska väckas när man läser min bok, att när man lär sig mer om småkrypen och får ett större medvetande om deras liv och aktiviteter blir man även intresserad att ta ställning kring var man själv står gentemot dem.

När alla skisser (kulspetspenna på vitt A4-papper) var klara skannade jag in dem i datorn och ritade av dem i bildredigeringsprogrammet Adobe Photoshop CS. Då skisserna var väldigt enkla kompletterade jag med fler detaljerade bilder som jag ritade på fri hand med pennverktyget. Sedan färglade jag och skrev in texterna, som jag tidigare författat. Jag lade till en centimeter vit färg i marginalen, så att inget av bilderna försvinner vid ”bindningen” (häftningen) av boken.

Jag har valt att låta bakgrunderna i min bok vara ljusa och pastellfärgade. De bilder som har en utomhusmiljö visar att det är grönt ute med en klar himmel, och det är uppenbarligen varmt ute då tanten sitter utomhus och fikar iklädd en kortärmad tröja. Maria Nikolajeva (1998 s 53) skriver att ”På det symboliska planet står sommaren

emellertid för friheten och barndomens oskuld”, och det tycker jag förmedlar en

positiv känsla i boken. En annan och mer avgörande anledning till att det är sommar i boken är att man sällan ser småkryp utomhus på vintern, då de flesta antingen övervintrar sovandes på ett undangömt ställe, eller så har deras naturliga livscykel tagit slut. Nikolajeva skriver även att sommaren på landet eller i en liten stad är den vanligaste miljön i barnböcker, men där har jag medvetet gjort annorlunda och tagit med ett höghus i boken. Jag har för att skapa variation växlat mellan ett inomhusperspektiv, ett utomhusperspektiv och ett rumsligt oidentifierbart perspektiv, där tanten och/eller småkrypen presenteras på en bakgrundsfärg som endast har som syfte att lyfta fram objekten. Jag har i några fall använt mig av kontrasterande komplementfärger för att ytterligare framlyfta tanten/småkrypet. Då man trots allt oftast ser dessa typer av småkryp utomhus på dagtid är många av bakgrunderna ljusblåa och ljusgröna (himmel/gräs). För att hålla en enhetlig känsla i boken går även de bakgrunder som inte är blåa och gröna i samma ljusa pastelliga nyanser. Ett uppslag är dock lite mörkare i nyansen än resten av boken, det är det första uppslaget om myran, och där är färgen mossigt mörkgrön för att ge känslan av en djup skog. Jag har försökt att med så få detaljer som möjligt få med de delar som är specifika för småkrypet. Att flugans snabel inte alltid syns har jag skrivit ut i boken, men jag har

ändå valt att ha den synlig på samtliga bilder för att snabeln är en så typisk del av flugan. En bild på spindeln är mer detaljerad än de andra, i övrigt har jag förenklat även spindeln, men den har såväl pedipalper (”armar”) som chelicerer (käkar) ändå, förutom på uppslaget om den lilla spindeln som flyger iväg med med sin tråd. Getingen har en avsmalnande bakkropp, och sina karakteristiska svarta och gula ränder, även om dessa också är förenklade. Däremot ser man inte getingens gadd vid något tillfälle, och detta av den anledningen att jag själv aldrig upplevt en getinggadd. I boken står det att ”Getingar sticks bara om de känner sig hotade”, och det får räcka som information om den biten. Myran har sina käkar utritade, då dessa används frekvent. Silverfisken har fått behålla sina tre spröt som sticker ut från bakkroppen. Källor till faktan om småkrypen återfinns i bilaga 1.

Analys och tolkning

Margareta Svennbeck menar att skolorna har en antropocentrisk syn, och att värdegrundsfrågor och etiska frågor ska genomsyra hela skolan, även NO-undervisningen, och med min bok sammankopplas etiska frågor med naturkunskap. Jag är av en uppfattning att det aldrig kan skada att öka respekten för livet, inte bara för våra egna liv utan för livet i sig, och även dessa småkryp har liv som är värda något åtminstone för dem själva. Min förhoppning är att jag genom dessa enkla bilder och fakta öka förståelsen för krypet, lite om hur de lever och vad de gör, och att detta i förlängningen ger en ökad respekt för småkrypets liv. Om man lär sig fakta om ett småkryp kanske det väcker en nyfikenhet och ett intresse för det, vilket leder till att man ger sig ut för att studera det i verkligheten, ser krypen med nya ögon och upptäcker nya detaljer hos dem och deras liv och död, som en del av ett livslångt lärande. Stenmark skriver att motsatsen till antropocentrism är att se på andra levande varelser än människor som något moraliskt signifikant. Och i det ligger det jag vill komma åt: att även det lilla, som ett ”småkryp” har ett egenvärde.

Nikolajeva skriver om att i bilderboken har bild och text lika stor betydelse, men trots att stora delar av min text skulle kunna vara fristående och ändå begriplig anser jag att bild och text i min bok hör ihop på ett sådant sätt att det inte blivit mycket till bok om man tagit bort det ena. Text utan bild hade utgjort en kortfattad faktasamling om några av våra vanliga småkryp, och bild utan text hade inte gett mycket i

undervisningssyfte. I stora delar av min bok skulle texten trots allt kunna klara sig utan bilder, men på en del ställen är texten beroende av bilden, t.ex. på uppslaget om hur silverfisken har sett likadan ut i miljontals år. Texten ”Människa för en miljon år sedan. Människa idag. Silverfisk för en miljon år sedan. Silverfisk idag.” är en beskrivning av bilderna på uppslaget, och hade inte kunnat stå för sig själv. Det finns även andra bildbeskrivande texter i boken som inte skulle fungera utan bilderna som komplement, och därav drar jag slutsatsen att min bok kan klassas som en bilderbok.

Något jag inte tänkte på vid skapandet av boken är huruvida barn i min målgrupp kan tänka kring den här typen av etiska dilemman, ifall man anser sig att ha rätten att slå ihjäl ett småkryp. Nästa forskningssteg skulle kunna vara att tillsammans med en grupp barn/elever utforska boken, läsa den tillsammans och se vilka frågor som dyker upp hos barnen för att kunna arbeta vidare utifrån deras synpunkter. Det skulle vara intressant att få veta mer om hur barn i min målgrupp tänker om småkrypens liv, anser de att ett småkryp har ett egenvärde? Är de intresserade av att få veta mer om hur småkryp lever? Och beroende på barngruppens respons skulle man kunna fokusera på såväl den naturvetenskapliga aspekten som den etiska, man skulle till exempel kunna fördjupa sig kunskapsmässigt i ett småkryp åt gången eller ge sig djupare in i diskussioner om liv och död. Och jag vill framhålla att trots att jag skapat en bok som ställer en fråga om rätten att slå ihjäl ett småkryp är jag inte på något sätt ute efter att fördöma handlingen, enbart låta mottagarna av innehållet fundera över var de själv står i frågan och varför de agerar som de gör. Jag har som sagt inte undersökt det här med barns etiska och moraliska tankar i en viss ålder, men jag vet att det finns teorier kring detta som jag i ett potentiellt fortsatt arbete gärna satt mig mer in i. Som Glebe-Møller skriver går vi enligt Kohlbergs teorier igenom vissa bestämda faser i vår moralutveckling, och om barn i målgruppen är mottagliga för min bok på ett djupare plan eller ej är ytterst relevant, och något jag gärna skulle undersöka.

Som Josephson skriver om konstnärliga visioner och skapande kan jag till viss del känna igen mig i de båda synsätten jag nämner ovan i litteraturkapitlet. För även om jag hade en vision av hur min bok skulle se ut från början har den ändrats under resans gång, jag har skissat och tänkt växelvis, och kasserade idéer har lett till nya. Skapandet av boken har varit intressant och givande. Jag är nöjd med mitt resultat,

även om jag såhär i efterhand kanske hade gjort några saker annorlunda. Med tanke på att jag uttryckt mig konstnärligt och inte tagit någon direkt hänsyn till proportioner finns det en risk att målgruppen blir förvirrad, särskilt om bilderna inte diskuteras samtidigt som man läser boken. Kanske borde jag ha varit tydligare att nämna något om objektens proportioner i boken, till exempel på uppslaget där harkranken är med. Jag kan också känna att jag borde ha varit mer konsekvent i min spindelbilder, och åtminstone låtit samtliga spindlar behålla sina pedipalper och chelicerer, då dessa är karakteristiska för spindlar. Dock har spindlarna som saknar dessa kroppsdelar på bilderna något annat arttypiskt utritat, samtliga åtta ben är synliga. När jag tittar på boken som helhet upplever jag att problemställningen och syftet är uppfyllt och att boken blev vad jag hoppades på, en faktabok om några av våra vanligaste småkryp, och jag är även hoppfull om att den kommer att kunna användas som grund för etiska diskussioner.

Från det här arbetet har jag fått med mig en inblick i hur man kan skapa en bok med såväl fakta- som mer moraliskt innehåll, och jag har lärt mig mer om några av våra vanligaste småkryp.

Diskussion

Alla är vi olika, någon kanske kan stå vid en busshållplats och lägga märke till vilka märken det är på alla bilar som kör förbi, medan en annan studerar hur myrorna går tillväga när de nyss upptäckt en halväten klubba på marken. Jag är ju definitivt den som ser småkrypen, och nu har jag på egen hand gjort en faktabaserad bilderbok om småkryp, ett arbete som varit väldigt roligt, men också tidskrävande att framställa. Själva insamlingen och sorterandet av faktan och vilka småkryp som skulle vara med är det som tagit allra längst tid, då världen är full av små surrande, flygande, slemmiga, färgglada, krälande, grävande, simmande, klättrande, kryllande spännande kryp som alla är värda sin plats i rampljuset. Men trots tidåtgången tror jag att detta skulle vara en givande sak att göra tillsammans med sin klass/barngrupp, kanske skulle man kunna utgå från de småkryp som finns i boken och skapa egna böcker om vart och ett av dem baserat på studier av dem från verkliga livet. För det som är så enkelt med just de småkrypen jag har valt att ha med i boken är att de är väldigt tillgängliga, de flesta av dem går att finna i en mängd miljöer. Det spelar ingen roll

om ens skola ligger mitt i stan, nog finns där ganska säkert spindlar, flugor, myror och getingar ändå, och säkert en och annan silverfisk med, som lurar under golvlisterna. Jag har varit noga med att dubbel- och trippelkolla källorna till faktan i boken, även om jag sedan barnsben själv kunnat en del om småkryp, och trots att jag inte hunnit prova min bok i en autentisk undervisningssituation hoppas jag att den enkla populärvetenskapliga informationen och layouten kommer att tilltala förskolebarn och skolelever, och ge dem lika mycket som bokskapandet gett mig. Det är beklagligt att jag inte fått tid att använda boken ute i en barn- eller elevgrupp i förskolan/skolan, och därför har jag inte än någon bild av hur den fungerar som läromedel. Min tanke är som sagt att man ska kunna läsa denna bok när man ska titta lite närmre på småkryp, eller när man vill diskutera livsfrågor och etik, eller varför inte bara för att man tycker om färgglada bilder med figurer på. Tänkt åldersgrupp är fyra till åtta år, men man kan säkert diskutera den även med yngre och äldre barn. Ett äldre barn kan läsa den själv, de yngsta läskunniga barnen får möjligtvis problem att följa texten då jag valt ett typsnitt utan seriffer (Comic sans), men frågan är om äldre barn uppskattar de naivistiska bilderna.

Då flera av styrdokumenten för förskola och skola tar upp ämnen som att etiska dilemman och livsfrågor ska lyftas fram, att allt levande ska respekteras och att elever ska kunna känna igen och namnge några vanligt förekommande organismer i närmiljön känner jag att boken kan komma att nyttjas inom flera viktiga arbetsområden. Vare sig jag kommer att arbeta inom förskolans eller skolans värld kan min bok leda till diskussioner om etik, moral och frågor om liv och död, samt användas som en kunskapskälla.

Bilaga 1

Referenser för projektredogörelsen.

Andréasson, Berth och Göth, Lennart och Lycken, Katarina 2005 Aktivitetsbok: Liv, Stockholm: Natur och Kultur

Glebe-Møller, Jens 1980 Om moralen, Köpenhamn: G.E.C Gads förlag

Josephson, Ragnar 1991 (1955) Konstverkets födelse, Lund: Studentlitteratur

Nikolajeva, Maria 1998 Barnbokens byggklossar, Lund: Studentlitteratur

Nikolajeva, Maria 2000 Bilderbokens pusselbitar, Lund: Studentlitteratur

Plattform för huvudämnet KME:

http://webzone.lut.mah.se/projects/kme_03/KMEplatta.pdf 2007-01-03

Stenberg, Birgitta 2005 Allt möjligt om bin, Västerås: Ica

Stenmark, Mikael 2000 Miljöetik och miljövård, Lund: Studentlitteratur

Svennbeck, Margareta 2003 Omsorg om naturen, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis

Åkerlund, Monika och Flato, Sylwia och Hellekant, Anna 1998 Från silverfisk till

hälsorisk, Stockholm: LT

Referenser - skapandet av och info till boken.

Bergkvist, Karin och Neiman, Eva-Lena 1999 Läbbiga djur, Stockholm: Rabén & Sjögren

Bonniers 1999 Lilla djurbiblioteket – Bin och humlor, Stockholm: Bonnier Utbildning AB

Eidissen, Björn och Ransedokken, Olgunn 2006 Mats och Mia hittar småkryp, Stockholm: Alfabeta

Fischer-Nagel Heiderose och Andreas 1990 Husflugan, Stockholm : Bergh

Jansson, Hasse 2000 Se på små djur! Stockholm: Rabén & Sjögren

Preston-Mafham, Ken 1999 Spindlar, Köln: Könemann

Rundgren, Helen och Nygren, Tord 2006 Kryp i skåp och skafferi, Stockholm: Alfabeta

Sandhall, Åke och Douwes, Per 1996 Fantastiska insekter, Stockholm: Interpublishing

Sandhall, Åke och Hedqvist, Karl-Johan 1977 Humlor, bin och andra steklar, Västerås: ICA http://www.anticimex.se/default.asp?objectid=415 2007-01-03 http://www.biol.lu.se/zoofysiol/Svar/Sinne.html#Ins 2007-01-03 http://www.bioresurs.uu.se/myller/stad/geting1.htm 2007-01-03 http://www.bioresurs.uu.se/pdf/Bladlusen.pdf 2007-01-03 http://www.djurskydd.org/z0406myror.html 2007-01-03 http://www.entomologi.se/cgi-bin/enter.cgi?iljwhat=17001 2007-01-03 http://www.ext.vt.edu/departments/entomology/factsheets/silverfi.html 2007-01-03 http://www.illvet.se/Crosslink.jsp?d=184&a=1010&category=Zoologi 2007-01-03 http://www.myra.nu/insekter.html 2007-01-03 http://www.nyfikenvital.org/?q=node/1127 2007-01-03 http://pick5.pick.uga.edu/mp/20q?search=Thysanura 2007-01-03 http://www.sef.nu/ 2007-01-03 http://sydsvenskan.se/skane/hoor/article77794.ece 2007-01-03 http://www.the-piedpiper.co.uk/th8h.htm 2007-01-03