Hur förändras trafiksignaler i drift : Effekter av driftstid i olika trafikmiljöer. Delrapport 1

V Pfmeddelande dä

495 1986

Hur förändras trafiksignaler i drift? Effekter av driftstid i olika trafikmiljöer.

Delrapport 1

Berit Nilsson och Gösta Werner

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) och Statens provningsanstalt (SP)

, Väg:och Trafik-

Statens väg- och trafikinstitut (VT!) * 581 01 Linköping

Institutet sweaish Road and Traffic Research Institute * $-581 01 Linköping Sweden

ISS/V 0347-6049

495

1.986

Hur förän dras trafiksignaler i drift?

Effekter av driftstid i olika traf/kmily'öer.

De/rapport 7

Berit Nilsson och Gösta Werner

Statens väg- och trahk/nstitut (VTI) och Statens provn/ngsansta/t (SP)

VTI, Linköping 1 986

I Väg' 7;' Statens väg- och trafikinstitut (VTI) 0 58 7 07 Linköping '7 " 1111' Swedish Road and Traffic Research Institute - 8-587 0 7 Linköping Sweden

FÖRORD

Statens väg- och trafikinstitut svarar för att arbetet avseende hur driftstiden påverkar trafiksignalers synbarhet och ljustekniska egenska-per genomförs på uppdrag av Vägverket. Huvudförfattare är Berit NiSson

(VTI), Gabriel Helmers (VTI) har bidragit med väsentliga synpunkter och

idéer. Gösta Werner (SP) har genomfört samtliga mätningar och är

författare till metod- och resultatdelen, detta med hjälp av Hans

Isaksson (SP).

Projektet leds av den arbetsgrupp som består av förutom VTI och SP även av uppdragsgivare Alf Peterson (Vägverket), Bernt Johansson

(Vägverket i B-län), Benny Bergstrand (Göteborgs gatukontor), Kenny

Abrahamsson (Göteborgs energiverk) och Chester Bernsten

(Trafiksäker-hetsverket). Detta arbete redovisar enbart det första och andra årets mätningar. När samtliga mätningar är slutförda efter 6 år redovisas

resultaten i en avslutande rapport.

INNEHÅLLSFÖRTECKING REFERAT ABSTRACT 1 BAKGRUND 2 SYFTE

3

FÖRSÖKSUPPLÃGGNING

3.1 Mätprogram 3.1.1 Laboratoriemätning 3.1.2 Fältmätning 4 MÄTMETODIK 4.1 Laboratoriemätningar 4.1.1 Lampkalibrering 4.1.2 Färgmätning 4.1.3 Ljusförde1ning 4.1.4 Ljusnivå 4.2 Fältmätningar 4.2.1 Ljusnivå 5 RESULTAT 5.1 Laboratoriemätningar 5.1.1 Glödlampskaübrering 5.1.2 Färgmätning 5.1.3 Ljusfördelning 5.1.4 Ljusnivåmätning 5.2 Fältmätningar 5.2.1 Ljusnivâ 6 DISKUSSION 6.1 Ljusfärg 6.2 Ljusstyrka/11'usfördelning 6.3 Ljusnivå REFERENSER

Bi1aga 1: Fotografier av samtüga signaler

(10 sidor)

Bi1aga 2: Isocandela- och nivå-v1nke1diagram

(33 sidor)

VTI MEDDELANDE 495 Sid II . -4 ? m m m r ' -F -* \ D O O O O 0 \ G \ O \ H H - | -M M D P N N N N 23 23 23 4 23 25

Hur förändras trafiksignaler i drift? Effekter av driftstid i olika trafikmiljöer.

av Berit Nilsson och Gösta Werner Statens väg- och trafikinsitut 581 01 LINKÖPING V

REFERAT

I denna studie redovisas mätresultat från första och andra årets mät-ningar avseende projektet "Trafiksignalers ljustekniska egenskaper som funktion av driftstid - åldring". De ljustekniska mätningar som

genom-förts är laboratoriemätningar avseende ljusfördelning, "ljusnivå" och

ljus-färg. Fältmätningar har också genomförts där enbart "ljusnivån" upp-mätts.

Resultaten visar att rekommenderad ljusstyrka uppnås av samtliga signa-ler. Ljusspridning och ljusfärg uppfylls i stort.

Projektet, som skall avslutas 1990, kommer att omfatta en fältmätning per år och signallykta samt en avslutande laboratoriemätning.

När samtliga mätningar är genomförda redovisas dessa i en avslutande rapport.

II

How does the performance of running traffic light signals change? Effects of running time in different traffic environments.

by Berit Nilsson and Gösta Werner

Swedish Road and Traffic Reserch Institute (VTI) 5-581 01 LINKOPING Sweden

ABSTRACT

This study reports the measurement results from the first two years regarding the project "The light properties of traffic light signals as a

function of running time and ageing". The light properties measured in the laboratory arelight distribution, "light level" and light colour. Field measurements have also been carried out where only the "light level" was measured.

The results show that the recommended intensity of light is reached by

all the traffic light signals. The required properties of light distribution and light colour are mostly fulfilled.

The project, which will be completed in 1990, will include an annual field

measurement for each traffic light signal as well as a final laboratory

measurement.

A final report will be published once all the measurements having been

carried out.

l BAKGRUND

I ett tidigare VTI Meddelande 394 redovisas en litteraturstudie som

behandlar trafiksignalers synbarhet och ljustekniska egenskaper samt

ljustekniska mätningar på ett antal nya exemplar av trafiksignaler. De

ljustekniska egenskaperna omfattar trafiksignalernas ljusstyrka,

ljusför-delning och ljusfärg, se :figur 1 och 2. Arbetet avslutas med förslag till

svenska normer och rekommendationer, som bearbetas av

Trafiksäker-hetsverket (TSV).

i;

V U 30° 20° 10' 5' 5' 10' 20' 30° H U IBTWM -S' 100 cd 10' 25cd

20'

'

15cd _ '.

V

Figur 1 Den av CIE (1980) rekommenderade ljusfördelningen för en röd

trafiksignal

0. 8 _ \ b : u - 1 . d 570 ' 5 GRON _: %& Ä ^ 0.2 : _ / . / _I ED Lao\ BLÅ > / _i b I i : OJ / _. E. 0 / VlOLETT _i : I I 1 I L A A J

Figur 2 Rekommendrade gränsvärden för signalfärgerna grönt, gult

(CIE/l975) och rött (GiB/1980). Förklaring till färgdiagrammets

två koordinater x och y, se meddelande 394L sid 12

Resultaten från de ljustekniska mätningarna visade att trafiksignalernas

ljusstyrka ofta avviker från de rekommenderade värdena. Signalernas ljusfördelning uppfyller ej rekommendationen på sidospridning med något undantag. Då det gällde signalernas ljusfärg för rött och grönt låg de

med något undantag inom rekommenderat område medan signalfärgen gul låg utanför, se figur 3 och 4.

Det finns efter att detta arbete avslutats, kunskap om hur trafiksignaler

bör fungera och hur nya trafiksignaler som förekommer i Sverige funge-rar när det gäller synbarhet och ijustekniska egenskaper.

Den kunskap som saknas idag är erfarenheter om hur trafiksignalerna i

drift åldras, hur synbarheten och de ljustekniska egenskaperna förändras

med tiden.

0, 450 ' /GUL

°»4°°.-W \

'

0,350

.0300 '

_{' .. .. \} .g /ROD 0.250n1111 1111 11111111 1111

0.500 0.550 0.600 '0.650 , 0,700 x

Figur 3 Färgområdet för gul och röd trafiksignal. De heldragna linjerna

visar de av CIE (1975 resp 1980) rekommenderade gränsvärdena.

De skuggade partierna visar var de uppmätta signalernas färg-område befinner sig.

.Y .T

0.800_

\

á

du

°°°1 \'

0,600:

.\

_

i

c

I - X ,

0.500_ .

/

/

-

\

0,000:

/

0.300'41111111 111111111 111111111111111111111111111 0 , .0,100 0,200 0,300 0,400 0,500 . X

Figur 4 Färgområdet för grön trafiksignai. De heidragna linjerna visar

de av CIE (1975) rekommenderade gränsvärdena. Det skuggade

partiet visar var de uppmätta signalernas färgområde befinner

sig.

åldras. Vägverket har därför givit Statens väg- och trafikinstitut (VTI)

och Statens provningsanstalt (SP) i uppdrag att undersöka detta.

2 SYFTE

Detta arbete syftar till att beskriva hur ett antal trafiksignaler

förän-dras i drift - åldring genom uppmätning av de ljustekniska egenskaperna

hos 30 trafiksignaler i laboratorium som nya och efter 6 år. I fält görs en mätning varje år.. Målet är att få fram ett mått på en

bibehållningsfak-tor.

3 FÖRSÖKSUPPLÄGGNING

I försöket ingår 30 trafiksignaler av tre olika fabrikat, lO signaler av

varje fabrikat. De fabrikat som valts ut är Granström, Ericsson och

Trafik- och Väg (Futurit). Det är dessa fabrikat som idag finns represen-terade på den svenska marknaden.

Urvalet av signalerna gjorde Göteborgs gatukontor. Ur centralförrådet plockades slumpmässigt lO signaler av märket Trafik- och Väg. För fabrikaten Granström och Ericsson gjordes en beställning på vardera 10 signaler till centralförrådet.

De signaler som ingår i försöket är halogenbestyckade

treljusfordonssig-naler med 200 mm:s ljusöppning. Sigtreljusfordonssig-nalerna är utplacerade i Göteborg då

Göteborgs gatukontor är engagerat både vid försökets planering och genomförande samt i huvudsak står för sina egna kostnader. Hälften av

signalerna, fem av varje fabrikat, är placerade i s k mjuk trafikmiljö, villaområde, resterande i hård trafikmiljö, industriområde. Skillnaden

ligger framför allt i trafikmängd, typ av trafik och i industriutsläpp. Ur dessa miljöer valde Göteborgs gatukontor 10 signalanläggningar. Efter detta valde arbetsgruppen ut 2-6 signalplaceringar, som löpte minst risk att bli nerkörda. Dessa rangordnades sedan efter miljörang i korsningen,

miljörang 1-6 där 1 är den placering som är mest utsatt för

nedsmuts-ning. Arbetsgruppen gjorde en subjektiv bedömning av placeringen efter närhet till körbanan och vindriktningen. Därefter slumpades signalernas placering i var korsning för att undvika att gynna/missgynna ett fabrikat. Samtliga signaler märktes, se fotografier nr 18 och 19, bilaga 1. Nedan

redovisas en sammanställning över miljögrupp, trafikmängd, varje signals

nummer (från 1 till 30) och miljörangsplacering.

Miljö Anläggn. Gatunamn Trafikflöde Miljörangsplacering

grupp nr. per dygn 1 2 3 4 5 6

Hård 3055 Södra Hamleden-Smedjeg 55.000 Al 82 C3

6103 Stålhandskeg-Sannegårdsg 31.000 C6 A4 85 '

6101

Lundbyleden-Ättestupan

30.000

88

C9

A7

6301 Torslanda-Sörredsv 17.000 C12 811 A10

6402 Ivarbergsmotel, västra 10.000 A13 C15 814

Mjuk 1207 Munkebäcksg-Collianderg 9.500 C18 817 A16 A19 C21 820

1825 Utbyv-Orrebäckg 7.000 823 A22 C24

4801 Fjällg-Vattug 5.900 A25 826

5824 Tunnlandsg 5.600 C27 A28

5802 Gla Säröv-Askims Rösev 3.500 829 C30

A = Granström Lamptyp: instickslampa

8 : Ericsson Lamptyp: H3 lampa

C = Trafik- och Väg Lamptyp: H3 lampa

Signalens placering i korsningen, se fotografier 1-17, bilaga 1.

_ 3.1 Mätprogram

Samtliga signaler uppmättes som nya i laboratorium före utplacering i fält. Efter utplaceringen i oktober 1985 genomfördes en första mätning i fält och en andra mätning i fält skedde i april 1986. Dessa fältmätningar

kommer sedan att upprepas en gång per år upp till 6 år i drift. Därefter genomförs en avslutande laboratoriemätning. Utifrån dessa mätningar

kan en bibehållningsfaktor beräknas. Denna definieras som ljusnivån efter åldring i förhållande till ljusnivån för ny signal.

3.1.1 Laboratoriemätning

På samtliga signaler uppmättes:

ljusfördelningen och "ljusnivån" (se 4.1.4) på röd signal September 1985

ljusfärgen på röd, gul och grön signal September 1985.

"ljusnivân" på röd signal nov 1985.

"ljusnivân" på röd signal april 1986

4 MÄTMETODIK

Mätmetodiken beskriver varje enskilt prov med översiktlig metodik

kopp-lat till apparatur och onoggrannhetsvärde pga apparatprestanda och mät-I

metodik.

4.1 Laboratoriemätningar

l.kl.l Lam pkalibrering Metodik:

Apparatur:

Två exemplar av varje lamptyp utvalda för bestämning av ljusflöde vid varierande polspänning. Varje lampa brändes

in under en timme vid märkspänning innan ljusflödes-bestämning utfördes.

Ljusflödesmätningen sker i ett s k integrerande klot där

provlamporna jämförs med SP:s arbetsnormaler för

ljus-flöde. Lamporna mäts i fyra olika riktningar varefter medelvärdet beräknas.

Kopplat till ljusflödet mäts också polspänning och matad

ström. Se figur 5.

Integrerande klot, fabrikat Hensch 1,5 meter idiameter. Detektor, fabrikat Lichtemesstechnik, Berlin.

Förstärkare, fabrik UDT, USA. Multimeter, fabrikat Datron, UK. Normalmotstånd, fabrikat YEW.

Onoggrannhet: *5%

mms müZøÃmDOmE :.>

.222 Emm mcêmewhmm w äwE

Apparatur:

Onoggrannhet: 15%

H

4.1.3

halogen-lampa är uppmätt till färg med märkspänning på

halogenlampans poler. Mätning utförs med en

monokro-mator där ljuset från lyktan uppdelas spektralt via ett dubbelprisma. Den upptagna spektralkurvan omräknas och

bearbetas med viktningsfunktioner för att färgbestäm-ningen skall kunna ske enligt CIEzs färgkoord'inatsystem x, y, 2.

Ingående ljus till monokromatorn är integrerat i ett litet integrerande klot. Detta betyder att allt ljus som lämnar linsen ingår i mätningen, se vidare mätmetod SP-FEt-421

samt figur 6.

Monokromator, fabrikat Zeiss MMlZ med tillbehör. Multimeter, fabrikat Datron.

Detektor, fabrikat UDT°

Ljusfördelning

Metodik: Mätning av ljusfördelning har för de 30 lyktorna skett för

röd funktion. Lyktorna är därvid uppsatta i laboratoriets

ljusfördelningsgoniometer.

Uppsättningstoleransen är 1*10 i vertikal led och i2° i

horisontell led. Mätsträckan är 25 meter och

mätupplös-ningen (detektorerna) på 25 meter motsvarar 0,140.

Mät-ningar av varje signallykta har utförts i två delar. Bestämning av den centrala ljusbilden har skett med hjälp av horisontella svepningar vid stegad vertikalvinkel i området i200 såväl horisontellt som vertikalt. Bestämning

av randljusbilden utfördes med tre horisontella svep

mellan plus och minus 90°.

Vertikalvinklarna var 00, -150 och 300 där minustecknet

anger ljusstrålar riktade nedåt från horisontalplanet sett. Matningsspänningen under mätningen har varit lika med angiven driftsspänning 220 V. Ingående halogenglödlampor

Apparatur:

Onoggrannhet:

Apparatur:

har varit de som anges i respektive resultattabell, se vidare mätmetod SP-CB-Sll samt figur 7.

Fotogoniometer, fabrikat Döbele.

Detektor, fabrikat Lichtmesstechnik. Förstärkare, fabrikat Keithley.

Voltmeter, fabrikat Hewlett Packard. Multimeter, fabrikat Datron.

Normalmotstånd, fabrikat YEW.

Med inriktning undantagen har den fotometriska mät-ningen i5°/o i onoggrannhet.

"Ljusnivå"

Mätning av s k ljusnivå har gjorts med ett

specialinstru-ment för integrering av totalt utsänt ljus från respektive signalljusöppning. Då instrumentet av mättekniska orsaker

inte viktar ljusstrålar med olika riktningar på samma sätt,

kan uppmätta resultat inte sägas representera totalt

ljus-flöde ut från lykta. Därför används beteckning ljusnivå för att kunna göra en kvantifiering i fält, som ett relativt begrepp, bestämd av befintlig mätgeometri för ifråga-varande signallyktor och uppmätt med konstruerat

instru-ment (beskrivet under apparatur nedan).

Mätning har tillgått så att tuben har pressats mot ljusöpp-ningen så att full tätning erhållits. Uppmätt värde regi-streras (se vidare detaljerad metodik under fältmätningar

nedan). Matningsspänningen har under provet varit 220 V AC, se figur 8.

Mättub: Specialkonstruktion. Cylinder längd 500 mm

dia-meter 200 mm

Tuben är invändigt målad med reflekterande vit färg med

reflektionsfaktor :0,80. Belysning sker av två parallella

opalglasskivor på vilka i sin tur en V( )-korrigerad

detek-tor tittar. V( )-korrigering betyder anpassning till ögats

spektrala känslighetskurva.

n/ / / Detektor \

LL

\

Goniomeier thstub * vi k il'd ' :3=

:

_ _Têtéala__________ -i

; styrning I 7 DATOR

lagring och bearbetn. av data i I i I T

W

i

W

4

mmm

w

\_/

1'

_.

tabell polardiagr. ljusstyrke- beiysnings- rapport

fördelning styrketrappa '

Figur 7 Princip för ijusfördeining.

Figur 8 Princip för ijusnivåmätning.

ll

Detektor, fabrikat Lichtmesstechnik. Förstärkare, Fabrikat UDT, 81. Multimeter, fabrikat Datron.

Onoggrannhet: :5%

4.2 Fältmätningar

. 4.2.1 "Ljusnivå"

Mätmetodik: Användning som beskrivet ovan. I övrigt enligt nedan. Mätning i fält har skett med mätutrustningen i rådande utomhustemperatur. Följande tillvägagångssätt har följts

för att uppnå en god reproducerbarhet.

Mätning utföres på röd funktion.

Mätlampa monteras.

Aktuell spänning registreras eller inregleras.

Mätområde inställs varefter nollställning sker.

* I I -P h ) d e

Tuben trycks med jämt tryck mot signallampans utgångsöppning så att deras optiska axlar samman-faller. Tuben invinklas så att den är vinkelrät mot

lyktans optiskaaxel.

6. Mätvärde registreras vid stabilt utslag hos visat värde och matande spänning.

7. Tuben tas bort varefter punkt 6 äterupprepas ännu en

gång. Medelvärde beräknas.

8. Därefter rengöres signallyktans lins varefter ny mät?

ning enligt punkt 6 utföres. '

9.

Återupprepning enligt punkt 7 utföres.

lO. Mätlampa demonteras.

5 RESULTAT

501 Laboratoriemätningar

5.1.1 Glödlampskalibrering

Redovisning sker av uppmätt ljusflöde i tabell 1, vilket gäller vid

respek-tive glödlampas märkspänning. I diagram 61-63, bilaga 2 sid 31-33

pre-senteras ljusflödet för respektive lamptyp som funktion av lampans

pol-spänning. Detta för att möjliggöra en uppskattning av ljusflödets bety-delse vid ljusnivâmätningarna i fält.

Tabell 1 Lampkalibrering

Lamptyp

Philips 12 V/SOW Philips 10 V/SO W Philips 10 V/35 W

Ex Ljusflöde Ex Ljusflöde Ex Ljusflöde

(lm)

(lm)

(lm)

HAI 892 HBl 816 HCl 537

HAZ 903 HBZ 816 HCZ 539

HAB 920

Ändring av provlampans ljusflöde under utförd mätning bedöms som liten.

5.1.2 Färgmätning Redovisning sker i tabell 2.

Samtliga färgkoordinater ligger lika inom varje fabrikat med undantag för Ericsson gul funktion vilken har färgfilter i två olika grupperingar, se vidare figur 9 och 10.

13

.v I

0,450 1: < VGUL , *\ QLOQ E N\\ 0,350 0300 ; o . , p 0. \

-

/ROD

1111 11.11_111111_111 1111_

0, 500 0,550 0,600 0,650 0,700 x

Figur 9 Färgområdet för gul och röd trafiksignal. De heldragna linjerna

visar de av CIE (1975 resp 1980) rekommenderade gränsvärdena.

De skuggade partierna visar var de uppmätta signalernas

färg-omrâde befinner sig. 3/ C'

0.800 : /_\\

0700 :I

5

\

0,600 :

>

. '\

a

0,500

'

/

V

\

0, 1.00

V

QBOO 11111111 111111111 111111111 111111111 111111111 0 , 0,100 0,200 0,300 OAOO 0,500 . . x

Figur 10 Färgområdet för grön trafiksignal. De heidragna linjerna visar de av CIE (1975) rekommenderade gränsvärdena. De skuggade

partierna visar var de uppmätta signalernas färgområde

befinner sig. 1 l 1 1 1 1 1 1 1 T ñT I I I U I

VTI MEDDELANDE 495

5.1.3 Ljusfördelning

Resultatet redovisas i bilaga 2 för varje signals röda funktion med två skilda diagram, dels ett isocandeladiagram och dels ett nivå-vinkeldia-gram med tre horisontella svep. Varje isocandelakurva är märkt med

aktuell ljusstyrkenivâ. Aktuella isocandelanivâer är 15, 25, 100, 200 och

400 candela.

Ljusbildens maxpunkt är angiven till storlek och läge i varje diagram. Att

observera härvidlag är att mätupplösningen är en grad, varför det

abso-luta maxvärdet naturligtvis kan vara högre och beläget utanför uppmätta

punkter.

I nivå-vinkeldiagrammen är vertikalvinklarna 00, -150 och -300 i

förhåll-ande till den optiska axelns plan. Vid betraktelse av resultaten bör uppsättningstoleransen *10 i vertikal led och *20 i horisontell hållas i

minne.

Lyktnummer och diagram enligt nedan:

Ernst Granström Ex 1, 4, 7, 10, 13, 16, 19, 22, 25, 28. Diagram 1-20 Ericsson Ex 2, 5, 8, 11, 14, 17, 20, 23, 26, 29. Diagram 21-40. Trafik öc Väg Ex 3, 6, 9, 12, 15, 18, 21, 24, 27, 30. Diagram 41-60. 5.1.4 "Ljusnivâ"mätning

Laboratoriemätningar av ljusnivå för röd funktion är redovisade i tabell 3.

Den relativa ljusnivân anges för aktuell polspänning samt efter

omräk-ning till respektive glödlampas märkspänomräk-ning.

15

5.2 Fältmätningar

5.201 "Ljusnivä"

Fältmätningarna för ljusnivä' är redovisade i tabell 4 och 5. I tabell 6

jämföres ljusnivåerna i november 1985 och april 1986.

Den relativa ljusnivån anges för aktuell provspänning före och efter tvätt

samt efter omräkning till respektive glödlampas märkspäning. Observera

att ljusnivämätningen i fält är utförd med H3-lampa lOV/35 W jämfört

med H3-lampan lO V/5O W som använts i laboratoriemätningen. För att få överensstämmande relativa ljusnivâer måste således relativa ljusnivån för 35 Wzs lampan multipliceras med faktorn 1,514. Detta gäller för

HCZ-lampam

E D D E L A N D E 0 9 5 Fabrikat Ernst Granström Löpnr 22 25 28 Matnsp 12,0 V

0,690

0,690

0,690

0,690

0,695

0,690 0,690

0,695

0,690 0,690 0,306

0,306

0,306

0,306

0,306

0,306

0,306

0,305

0,306 0,306

0,569

0,567

0,570

0,569

0,567

0,569

0,567 0,569 0,569

0,567

Färgkoordinater 0,021

0,022

0,020

0,021

0,022

0,021

0,022

0,020

0,020

0,022

0,182

0,178

0,180 0,180 0,186

0,180

0,186 0,180 0,180 0,180 0,066 0,065 0,065

0,065

0,060

0,062 0,058 0,063 0,063 0,066 16

Tabell 2 _{Uppmätta färgkoordinater (2)} Färgkoordinater Röd Gul Grön Fabrikat Löpnr Matnsp x y x y x y V T I M E D D E L A N D E ÅG S Ericsson 20

23

26 29

10,0 v

0,696

0,692

0,693

0,696

0,696

0,695

0,696

0,695

0,696

0,670

0,300 0,308

0,307

0,300

0,300

0,305

0,300

0,305

0,300

0,312 0,020 0,006

0,005.

0,020

0,020

0,000 0,000 0,000

0,020

0,006

0,175

0,175

0,175 0,175

0,175

0,176

0,176

0,176

0,175

0,175 0,059 0,059

0,058

0,059 0,058 0,060 0,059 0,058 0,058

0,057

17

E D D E L A N D E 0 9 5 Fabrikat

Trafik a Väg

Löpnr 15 18 21 20 27 Matnsp

10,0 v

0,682

0,682

0,683 0,680 0,680 0,682

0,682

0,682

0,685 0,316 0,316 0,315 0,315 0,315 0,316 0,316 0,316 0,310 0,557 0,557 0,556 0,556 0,556 0,556 0,556 0,555 0,558 Färgkoordinater

0,020

0,020

0,025

0,020

0,025

0,025

0,025

.0,026

0,020

0,202

0,200

0,196

0,197

0,197

0,201

0,201

0,201

0,198 0,073 0,072 0,062 0,060 0,063 0,072 0,071 0,072 0,066 18

19

Tabell 3 Ljusnivåmätningar i laboratoriemiijö, röd funktion, vid 220 V

AC märkspänning på plint.

Fabrikat Lykta Mätlampa Märksp. Ljusnivâ Märksp Omräknad 1jusnivå

nr nr (V) relativ (V) relativ ' ' Granström 1 HAi 10,65 254 12,0 371 12 V/50 W 4 HAl 10,67 235 12,0 340 7 HAl 10,68 255 12,0 369 10 HAi 10,66 253 12,0 368 13 HAi 10,67 247 12,0 358 16 HAl 10,67 247 12,0 358 19 HAl 10,67 249 12,0 361 22 HAl 10,67 247 12,0 358 25 HAl 10,68 257 12,0 372 28 HAI 10,66 239 12,0 348 Ericsson 2 HBI 8,62 251 10,0 408 10 V/50 W 5 HBl 8,56 249 10,0 415 8 H51 8,64 277 10,0 445 11 HBl 8,69 259 10,0 409 14 Hål 8,61 247 10,0 403 17 HBl 8,59 245 10,0 403 20 HBi 8,68 255 10,0 404 23 HBl ' 8,56 243 10,0 404 26 HBl 8,64 252 10,0 405 29 HB1 8,60 245 10,0 401 Trafik åc Väg 3 HBl 8,73 351 10,0 546 10 V/50 W 6 HBl 8,71 349 10,0 547 9 HBl 8,67 324 10,0 516 12 HBI 8,76 331 10,0 509 15 HBl 8,75 324 - 10,0 499 18 HBl 8,68 348 10,0 553 21 HBl 8,76 358 10,0 551 24 HBl 8,74 357 10,0 552 27 HBi 8,74 355 10,0 549 30 HBi 8,66 297 10,0 475 VTI MEDDELANDE 495

Ljusnivåmätningar i fält är 0 november 1985, röd funktion vid Tabe11 4

existerande 1ampspänningar.

Fabrikat Lykta Mät- Mätsp. Uppmätt 1jusnivå Omräknad1jusnivå

nr 1ampa re1. tai för märksp. re1. tal.

f tvätt e tvätt f tvätt e tvätt Granström 1 HA3 11, 01 239 295 312 385 12 V/50 W 4 HA3 10,51 223 248 340 378 7 HA3 10,83 252 282 346 387 10 HAZ 10 , 53 238 238 364 364_ 13 HA3 10,78 i 260 271 362 378 16 HAZ 9,45 159 163 351 360 19 HAZ 9,40 161 165 363 372 22 HA3 10,75 2,42 250 343 354 25 HA3 10,31 249 250 402 404 28 HA3 10,72 261 260 371 370 Ericsson . 2 HC2 9,66 2,41 261 273 296 10 V/35 W 5 HC2 9,15 223 233 298 311 ' 8 HC2 9,54 234 265 275 311 11 HC2 9,27 220 229 281 292 14 HC2 9,39 205 238 252 293 17 HC2 8,17 141 141 275 275 20 HC2 7,95 136 134 292 288 å 23 HC2 9,37 228 231 281 285 26 HC2 9,00 217 214 307 303 29 HC2 9,38 237 237 292 292 Trafik år Väg 3 HC2 9,43 293 308 355 373 10 V/35 W 6 HC2 8,97 231 267 329 381 9 HC2 9,63 278 311 317 354 12 HC2 8,85 200 232 298 345 15 HC2 9,18 244 254 322 336 18 HC2 8,03 173 179 360 373 21 HC2 7,59 143 149 362 377 24 HC2 9,11 270 278 366 376 27 HC2 9,10 275 278 374 378 30 HC2 9,09 247 249 338 341

Omräkningsfaktor me11an 10 V/35 W ti11 10 V/50W är för 1jusf1ödet 1,514

(lampa HC2), se även kapitei 5.2.1.

21

Tabe115 Ljusnivåmätningar i fä1t år 1, apri1 1986, röd funktion Evid existerande lampspänningar.

Fabrikat Lykt Miljö Mät- Mätsp. Uppmätt 1jusnivå Omräknad ljusnivâ

nr lampa re1. tal för märksp. re1. tal.

f tvätt etvätt f tvätt e tvätt Granström 1 H HA2 10,93 136 269 185 365 12 V/50 W 4 HAZ 10,53 80 238 122 364 7 HAZ 10,71 247 244 358 354 10 HAZ 10,37 173 237 278 380 13 HAZ 10,58 204 249 307 375 16 M HA2 9,40 159 185 359 418 19 HAZ 9,72 171 190 343 381 22 HAZ 10,64 224 249 331 368 25 HAZ 10,44 217 245 342 386 28 HAZ 10,52 191 224 294 345 Ericsson 2 H HC2 9,56 166 238 194 278 10 V/35 W 5 HC2 9,20 103 226 135 296 8 HC2 9,32 129 228 162 286 11 HC2 9,09 118 199 161 272 14 HC2 9,32 182 213 229 268 17 M HC2 8,29 139 151 258 281 20 HC2 8,26 138 149 260 281 23 HC2 9,28 201 221 256 282 26 HC2 9,14 183 218 244 291 29 HC2 9,58 229 240 264 277 Trafik åc Väg 3 H HC2 9,32 130 284 163 357 10 V/35 W 6 HC2 9,00 149 267 211 378 9 HC2 9,47 154 286 184 343 12 HC2 8,79 165 214 251 326 15 HC2 9,04 211 244 293 339 18 M HC2 8,22 184 200 352 382 21 HC2 7,74 158 160 370 375 24 HC2 9,02 211 236 295 330 27 HC2 8,91 223 258 324 376 30 HC2 9,21 234 260 306 340 1-1 = Hård trafikmiljö M = Mjuk trafikmüjö VTI MEDDELANDE 495

VTI MEDDELANDE 495 TabeU,6

OCh ändring i %.

Ljusnivå re1 ta1 Före tvätt

År 0

År 1

312 185 340 122 346 358 364 278 362 307 351 359 363 343 343 331 402 342 '371 294 273 194 298 135 275 162 281 161 252 229 275 258 292 260 1281 256 307 244 292 264 355 163 329 211 317 184 298 251 322 293 360 352 362 370 366 295 374 324 338 306

Ändring i %

-21 -=10. -54 -36 »42 16 -= 9 == 2 + 2 »19 -13 m 9

Jämföreise me11an Fältmätning år 0 och år 1 i relativa tal

Lj usnivå re1 ta1 Efter tvätt År 0 385 378 387 364 378 360 372 354 404 370 296 311 311 292 293 275 288 285 303 292 373 381 354 345 336 373 377 376 378 341 År1 365 364 354 380 375 418 381 368 386 345 278 296 286 272 268 281 281 282 291 277 357 378 343 326 339 382 375 330 376 340

Ändring i %

23

6 DISKUSSION

Kommentarer till mätresultaten.

661 Ljusfärg

Vid uppmätningen av signalernas ljusfärg låg i princip samtliga värden

inom de rekommenderade gränserna, se figur 9 och 10. Vid en tidigare . mätning som redovisas i VTI Meddelande 394 förelåg det uppenbara svårigheter att uppfylla rekommenderade värden för gul signalfärg.

Det visade sig att man inte använt exakt samma mätmetod vid dessa två mätningar. Detta gör att man idag inte vet om de olika resultaten beror

på mätmetoden eller om färgfiltren justerats efter föregående negativa

mätresultat. SP ska genomföra en jämförande mätning inom en snar framtid.

6.2 Ljusstyrka/ljusfördelning

Den tidigare mätningen (VTI Meddelande 394) visade att de flesta signa-lerna hade alldeles för höga eller för låga ljusstyrkor i maxpunkten i förhållande till föreslagna rekommendationer. Vid mätningarna, som

redovisas nu, klarade samtliga signaler kravet på ljustyrkan i maxpunkten

medan några fortfarande ligger väl högt.

Då det gäller ljusspridningen har även den förbättrats avsevärt, dels är det mycket lite ljus riktat över horisonten och dessutom uppfylls i det närmaste ljusstyrkan i ljusfördelningens periferi under horisonten för samtliga signaler.

6.3 "Ljusnivån"

Vid en jämförelse av "ljusnivån" efter tvätt år 0 och år 1 ser man att ljusnivån ökat efter 1 år för några signaler speciellt för fabrikat Granström i mjuk miljö. Detta kan troligtvis förklaras av att

mentth är svårt att placera framför ljusöppningen. Det felet ska

åtgär-das i möjligaste mån. För fabrikat Ericsson har ljusnivån i genomsnitt

försämrats med 7,0% i hård miljö medan de i mjuk miljö försämrats i genomsnitt med 2,0%.

För Trafik och Väg i hård miljö har ljusnivån försämrats med 2,6% och i mjuk miljö en försämring med 2,4%. I det sista fallet är det framför allt en signal som har försämrats med hela 12,0% som inte kan förklaras. Sammanslaget över fabrikat finner man en försämring på. 4,2% i hård

miljö och 0,7% i mjuk miljö. Dessa resultat tyder på att den hårda miljön påverkar signalernas "ljusnivå" mer än den mjuka, men här måste

poängteras att det är för tidigt att dra några generella slutsatser efter endast ett mätâr.

Dessa mätningar av "ljusnivân" i relativa tal ger oss information om och när en försämring sker under 6 mätår. Hur stor denna försämring är och

vad den innebär i upptäcktsavstånd vet vi först när den avslutande

laboratoriemätningen är genomförd. Därför är det mycket viktigt att projektet fortsätter som planerat i 6 år.

När det gäller fältmätningen kommer SP att göra en kontrollmätning av

mätinstrumentet i olika temperaturer. Det ska även göras en

kontroll-mätning av hur temperaturkänsliga färgfiltren är.

25

REFERENSER

Helmers G, Nilsson B öc Werner G (1984) Trafiksignalers synbarhet. Meddelande 394,5tatens väg- och trafikinstitut, Linköping, Sverige.

Bilaga 1

Sid 1(10)

Fotografi i och 2 Anläggning 3055 Södra

Signal l Signal 2 Signal 3 wa -»B ' t Hajar ;ävä-iñ "ng

Hamnleden-Smedjegatan Hård Miljö Trafikflöde/dygn 55.000

Miljörang i Fabrikat Granström

Miljörang 2 Fabrikat Ericsson

Miljörang 3 Fabrikat Trafik åc Väg VTI MEDDELANDE. l+95

v* www.._LVV?_

'm;m 'I

Fotografi 3,4 oclTS Anlägning 6103

'ESâlhandskegatan-Sannegårds-gatan Hård Miljö Trafikfköde/dygn 31.000

Signal 4 Miljörang 2 Fabrikat Granström

Signal 5 Miljörang 3 Fabrikat Ericsson

Signal 6 Miljörang i Farbrikat Trafik åc Väg

Bilaga 1 Sid 3

1,

Fotografi 6 och 7

Anläggning 6101

_{Lundbyleden-Ättestupan}

Hård Miljö Trafikflöde/dygn 30.000

Signal 7 Miljörang 3 Fabrikat Granström

Signal 8 Miljörang l Fabrikat Ericsson

Signal 9 Miljörang 2 Fabrikat Trafik år Väg

Fotografi 8 Anläggning 6301 Torslandavägen-Sörredsvägen

Hård Miljö

Trafikflöde/dygn 17.000

Signal 10 Miljörang 3 Fabrikat Granström

Signal ll Miljörang 2 Fabrikat Ericsson

Signal 12 Miljörang l Farbrikat Trafik år Väg

Bilaga 1 Sid 5

Fotografi 9 och 10 Anläggning 6402 Ivarbergsmotel, västra

Hård Miljö Trafikflöde/dygn 10.000

Signal 13 Miljörang i Fabrikat Granström

Signal 14 Miljörang 3 Farbrikat Ericsson

Signal 15 Miljörang 2 Fabrikat Trafik år Väg

VTI MEDDELANDE 495 3.95; . ,N .4 .tt-.Jimi N

Fotografi ll och 12

»0 .'.ø 0'' \ lai :Wu 4% tajta* ;, , k

gatan Mjuk Miljö

Signal 16 Miljörang 3 Signal 17 Miljörang 2 Signal' 18 Miljörang l Signal 19 Miljörang 4 Signal 20 Miljörang 6 Signal 21 Miljörang 5 VTI MEDDELANDE 495

Fabrikat Fabrikat Fabrikat Fabrikat Fabrikat Fabrikat Subolcuvito ' ?nu { __ : 'Want _--n Anläggning 1207

Munkebäcksgatan-Colliander-Trafikflöde/dygn 9.500

Granström Ericsson Trafik åc Väg Granström Ericsson Trafik år Väg

.4

.-Bilaga 1 Sid 7

Fotografi 13 och 14 Anläggning 1825 _{Utbyvägen-Orrebacksgatan} Mjuk Miljö Trafikflöde/dygn 7.000

Signal 22 Miljörang 2 Fabrikat Granström

Signal 23 Miljörang l Fabrikat Ericsson

Signal 24 Miljörang 3 Fabrikat Trafik år Väg

Bilaga 1 Sid 8

>'

'

k r: ' :i

l,

\ :Ä l V ,0; 5_ N *5wa ga_

Fotografi 15 Anläggning 4801 Fjällgatan-Vattugatan Mjuk Miljö Trafikflöde/dygn 5.900

Signal 25 Miljörang i Fabrikat Granström

Signal 26 Miljörang 2 Fabrikat Ericsson

Fotografi 16 Anläggning 5824 Tunniandsgatan

Mjuk Miljö Trafikflöde/dygn 5.600

Signal 27 Miljörang l Fabrikat Trafik åc Väg

Signal 28 Miljörang 2 Fabrikat Granström

Bilaga 1 Sid 9

Fotografi 17 Anläggning 5802 _{Gamla Särövägen-Askims Röseväg}

Mjuk Miljö Trafikflöde/dygn 3.500

Signal 29 Miljörang i Fabrikat Ericsscn

Signal 30 Miljörang 2 Fabrikat Trafik åc Väg

i

.wr.. Mum.: (MW - x « .rm mer:

»Var pa _ç' _ xp -V

_._ ._. »a n n a n _ Fotografi 18 och 19

Exempel på hur uppmärkningen av signalerna ser ut.

Ti ll hör ra pp or t 85 Fh 6h 06 Di ag ra m l Ti ll hör ra pp or t 85 Fh 6h 06 Di ag ra m 2

nanm daxcw>HOuC09yLOI RUS-SSISÃÃåV.

mmw mmz<gmammz HH> szaaurrg 0rwuLM> mñusdaxcd aoxanna> M 0 uwuxcw>MUrøvtuu UGL LC EQLODCDLU_ GLD F _ 0 d 0 *I DHJUCUU urt\nøoññ1 mnowmm.xvrzcr03ñJuuwuraw I /l Ir ,/ V

/

+ 4 / : / / ; / ) l l + 4 4 C.

\

_.J

WN,// M +M r«4 *4 «4 »+ w+ «4 -+ m+ -m»

»Ho> ommumcwccouw |a .om vor M L: soaumcoçou>ona

Anm: Bm

N mmmam

UULU l l üö mecw>ñuucca,xcx mmv moz<doomz H; u h 8 9 U 0 G 4l L' 09 _O Di agra m h Ti ll hör ra pp or t 85 Fh 6h 06 Di agra m 3 Ti ll hör ra pp or t 85 Fh 6h 06

m w omruaaxcaäau vaax mnanuaxcw>auxwona> 0 udaxrwxworHuLaw OHGUCOU OeruoøvñJ

UGL acc EOLUOCULD.) wuaøna.rwczwneijunwmxun

C J +«- +-4 -4 4 -0 --ev I / 4 4 o 4 + -max :aznmcdczxxml ».0m J, upp» Lau nu soumowvqumvcooomH UQL nu: e mecøuu.>oçm

N Bm

N mmmzm

Di ag ra m 6 Ti li hör rapp or t 85 Fü6 ü0 6 Diag ra m 5 Ti ll hör ra pp or t 85 Fh 6h06 ' [0 6 mg mazjmoomz : 9 U U U O O " 06 " -- Ii :nl :trilla L. t|n+|41 j!!-1s--l.ili||+ 3.2 1..--.. a lg C L 1... ; I . . II' .,I u,

Dmlnwürca>w01«uL7> W malla!XCw uoanLa> D Jamrtaxuñrwanx OHQUCO) OIL\0903.1 UGL LC EOLumC0L0->0Ln moaawm.1ucr0003ñJthullü I '41 i Jr 4 L. WN. C') -4 --»+ »«+-+ §5 4 * - +w-+»+ -4 -4

w'

pMow owmuucwcummm UGL mac souuwcnco" 0Lm

m Bm

N mmmam

BG Spcnningzââü Volt

SP-FEF-Ljnncknxk. 851007 ;vaGranstrom nrlO rod

-. 9 0 p 1 --50

T

VTI MEDDELANDE 495 LJJSSCyPKO candela 400.0.T å Jarntkalvtnkalu D i Varttkalvtnkal--IS ; VartxholvtnñeI=-3G 300.0.L -. ..._-- ....17

i W u.. ..u...«.._...._-.._.._..+_...-.- Hr-. . . . -7--__..-C) D m C(D

J.

90 W9 n3 59 :J od de J J9 Wl l! l 90 w9 n3 58 :J od dE Jng ll li 8 wE JÖE !Q

Di ag ra m 10 Ti ll hör ra pp or t85 Fü6 ü0 6 Di ag ra m § Ti 11 hör rapp or t 85 Fh 6ü0 6 qll|l 1 0 6 m3 moz<doomz :.> .L -. ,.. . 0 0 °* _ _ E 9 0 0 C 0 val. . ill-+1,7... ..|..,.|2||l\|l.\l|l|ll..llr||m i .1. om:awyrcH>M0xøuLa> MallñaxC«x«BquLG> O añatcø>aurw0Lo> M M r,0.oma UAQVCUU OXLxuønjñs

UGL mec EOLuwCOLUa\ hooumm.xaczldiuñJlmMuanm i. ,/// DNv

«4 mup m+ w4 «< -«4 «- %-+. 4«+ »+ «+ <3 Ma

HT

/

away owmnmcwccomm fâ sopmognucñwncuoomw no; m#çc Bonumconuu>oçm

n Em

m mmmzm

Diag ra m 12 är ra pp or t 85 Fü6 ü0 6 q. - 5 Dåa gr am 2% r ra ap or â 85Fü6 h0 6 ?' 08 mod mcz<doamz :.>

.L

Dmtümwxcq>adrNUL3> m maauaaxcu guz«una> M Q Hmwxca>u0xn0LG> , DOL DHLC EOLDQCULU.>OLQ 00050 .1 .czIocJñJtumulam \\\\\\\\|IIIIII, .womt . mm1\

+

bü % L _A L

01.

:?

L

,

t c r ' O -+ »+ 4-4. F-«+ u+ 4- +-WN_

/

a--u + 4» , . LH0> omm.mcwccøgw ou noL mwgc eonumcagwnnoam

m. Bm

N mwåm

socmowvaoñwucauomw

Di aq ra m 1h TääE hör ra pp ort 85 Fü6 h06 Diag ra m 13 här ra pp ort SS Fh öh üö E i TH ' mmq moz<4moamz HH> . L ' 3 6 . _ OmtlaarcgädørwuLOu mauldlxc«aox«unas N O saurcauaoanLa> OHJUCOQ DrL\uømjñJ ?CL mn LC EOLUOCOLunlea mooua.mnaø.1ucraa|3ñJIumuttø \\\ma \\ Ju\ \ OOv (D A.+ -4 . 4 4 1 1-4." 4 .+ 4-*+

4-nya» mumnçc ccnam 1 C; r:

nOL .H nu eogumcoço.>ogm eogmownxuwmncuuomg

,.

k Em

Di ag ram 16 Di ag ra m 15 Ti ll hör ra pp or t 85 Fü6 ü0 6 Täi lh ör ra ppor t 85 Fh 6h 06 DOLU 8 0

Hur: NI. HCUHCCG v 'Lt-3

mmw mozcjmommz H._.> . 9 D 'L 06 -'

omxümurcg>aDrHuLu» maxañarc aux«uLa> n namxca auranaan Damncuu uxr\uwøa.J UGL NLC EOLuøCULO.3OLn mouanm.x cxao|3ñ4-mmulum

«+ 4m +m nq + n«4 IW. 4._

+

+ P I J. ?I uHc» onmnvawcc06u nog mmçc soaumc0L0.>QLa

w Em

N mwmzm

soumownnoawncooomw

Isocandela*diagrom

Bilaga 2 Sid 9

Prov:Grcn9 rom nrâi rod Spanning:220 ?01:

_r-+ *+ w+ w *SP-FEF-LJmcaá-qnin. 858008

av; ronderom nPZS rod

9 0 , 1 VTI MEDDELANDE 495 -JJSBü/PKO 400.ü 300.0 k" h% '+ + _h %m+f ñ --.aj 5 ' uandelo .-VGP51WG1V1nKê1= D Vartikalvtnhal--IS VGPbtKülvanalä"30 Q U J L 90 h9 há5 8 :J DÖÖE J JQ Hâl åi 592% we ; ia . 90 W9 W3 58 :J od de J JQ HI I! 1 81 we r e g g

Di ag ra m 20 Till hör ra pp or t85 F4 6h 06 .D åa gram 19 Ti Ei hör ra pp or t 85 Fh 6h 06 Dmsxduxcg>würwuLau mannauxc« NwauLa> D IdaxcwsmüruuLm OHGUCUO Oxixuømjñj mmH. .\ + mmw mozjmoomz H; m 9 nu hihi 4 UGL mNLc EOLuQCULU.>0 hoounm.zdczuoaañ41mmutam

/

N

_mm_ .wow uHc) mmnmcpccüam o o(Xi nog mmLc eonumconm.>0Lm

S Em

m mwmzm

suLmuuwsuvacooomw

mammm N mmm H_

mno<.rx mwwommon 31m :om

Jo.: mnoazMaa.m 3.kbhhll||g moooaamwoaawomjoa

-i

F.p. 2%-0-4 -4 '\ _-«+*r &-«c »-rv«+» q: w+ -+

?

U

i » _LT) k -f atlhmmlFLCIUOIJAI.mGHOO U10<.F3 m1H00003 31 N 10a Fgcocnw1xo noaanyo m 0 F) 0 _a.. _ _ * . _ <o1nwxüpcñ310wl 0 _ _ <01d»x0w<naxlwllum . W <o1nnxnw<MJJDHIImO aoo.owk xx / / ' -\ -, O A -' r . . . -0 , _ 5_ . . . z-" ' -' vi ,U 0

4

6

O 8 0 1 0 Ja ₃ <HH 2mcømr>2om pmm v53f$ltltxwipuPp QO J §G h9 h3 53 låo dd âi quâg gi ;z me göe gg 90 h9 wa 58 ll odÖE J JQ HI I! 1 zz wE Jb 9! G

Spannin*-"

SP-FEF-;Juosehnlh.851004 pPOVIhM Ericsson an rod

VTI MEDDELANDE 495 'Håágnunnklnuk ;jussnyrka 800.0 L 1 l

3

! ;andula Vurtikclvinhela O Vartikalvtnk-l--ls Vertikalvinñalu 30

,x

\

#_:/ hd///H\yV/W\\\\_z:§h 5 0 4 Q O J L HorisonCleinkal grad 90 n9 n3 58 :J od dE J JQ Hl lêi 90 h9 h3 58 :J od de i JQ Hl ll l Ez wB Jñe io qz we Jñe gg

Di agra m 26 TåE Ih ör ra pp or t85 Fü6 h0 6 Di ag ra m 25 Ti il hör ra pp or t 85 Fh 6b 06

UGLm Harcø ñ00C0aHLOI äaä.::il!åfüfl

mmw moz<daomz H._.> h 9 U ' 0 6 *

m

410.onww

J

w a

\

m W M M . E m N / 4.0.Dmn Omvlüørcu>ñorguLaxr$/ \)(\ F ndusanxcw>auxpona> / M\_{_} , O awarCH>MUruuLa> .g UHIUCOU UthumøjñJ UGL mLc commowLm XJ.>0L1 anta; .moon .x ExloiañJxmwnTuo

I...

uNO> ON .mCHCCOQw .rom

v0; mac commuwnm :4">0Lm soumownnogancuoomw

MH Umm

Diag ra m 28 Till hör ra pp or t 85 Fü6 ü0 6 Di ag ra m 27 Ti ll hör ra pp or t 85 Fü6 h0 6

UULm axcw>aouc0|HLOI »5:I.§J!i.1fll

mmv moz<4moamz HH>

»

9

0 06

-rue L09 .. ,, ...lilllll08 01._ L 08:-Alllrlnl L .

'I

omssguxcw>ñuxøuga> _\

muunHuxc« Hox«uLa> /a

0 uduxcg>M0xHaLu>

UMGUCQU uxtxnoonñJ

UDL NHL: coooowLm z4.>utn hnadnm.xucx!uIJñJlmmulna

lwl n+ w+ -+ *+ -( D _"U

\

D E_ omm mÃäm

OL L: commownu J.>oç_{..2_ a}

3 va

m mmmzm

eoumownuodmncnoowu

Di ag ra m 30 Ti ll hör ra pp ort 85 Fü6 ü0 6 Di ag ram 29 Ti ll hör ra pp ort 85 Fü6 ü0 6 UOLm WrC«3«0uC0meOI 05 mod moz<4maamz Hh> 0 9 _G r O E " ' 0 9 -D .. ' . ' 4.0.0ow Omlnwwrca>aüxuutm> . mannñaxca aoxauca> O üñwrcuxwürHULd> GHGUEUU OKLXummjñJ UOL vNLC Cümmüwtm IJ0>0Ln huoumm .Ecroungrmmuucm

i ) . . upp» ammum:wncoom l +-4w4 -4 -+4 -, (1 ) T V

noç vag: commowgm x». 0Lm

E Em

N mmmzm

euumownlowmucuoomw

SP-FEF-LJuocakntk.1885.10.D4

'cv-LM Ericsson an7 rod

Ljusstyrka condola Vertikolvinhe1= 0 3 Vartikalvinkøl--XS Vartikalvinkal= 30 0-9 0 1. mmm :sm I ,I i 1/ _{Li. El A3_ ___--, ...-_._. _. g,-..}' _{r -i} C3 C: D CI m (3 U -C G T -. 3 0 * L VTI MEDDELANDE 495 Horisoncclvinkal grad 90 h9 h3 58 :J od de á JQ Hl lål lg WB JÖE QG 90 h9 w3 58 lJ od dP J JQ Hl l! l zg wE JÖE gg

Bilaga 2 Sid 17

Isocondela-diagrcm ProszM Ericsson nr 20 rod Spannin *220 V lt i oVILM-Ericoeon nr 20 rad Ljusstyrka ccndela 800.0.E å Vertikalvinkaiu 0 : Varsikalvinkal--IS : Vertikclvinkel*-3C 600.0.ç i

m

;ä

/ g 2 / g / y z / ' 400.0.L * ! z 5 l i ' ? i I : 1 .i 2 \. i E E 5_i

/'

%

3 'I d-f _{__////\\L/p\\\\\_} be _{%; 5.5i; ?5%_Ww u..} r _F4 0 0 0 o 0 0 m ç 9 _{m m 8} VTI MEDDELANDE 495

-yuamuxanumcs _{Horischleinkal grad}

go vg nsse :J od dE JJQ HR EE L gg ME Jöe gg 9O W9W3 58 34 °d d9 J JQHl ll i hg w9 46 9g g

Di ag ra m 36 Ti ll hör ra pp ort 85 Fh 6h 06 üêa g r a m 35 Ti iäh ör ra pp or t 85 Fh 6h 06 UGLw 0 6 vadnña_zvlålåfñYh mmw moz<4maomz HH> MQICH>MUUCOWHLOI 0 9 ** 06 0 -LJ L O E M 0 . L OMngwaw>MüxwuL3> m«nu«uxc« auxaunu> O üøwxcw>aoxwuLaa { 0.00m OHGUCUJ QeruwmjñJ UGL WN LC EQm00«Lm XJ.>DLQ ».00 ?Om ox acravgñJlmmmaam DN

h+ m+ nk +u+ 4m ^ NN$WÄSSHW

vOL mm L: commowLw z4u>oçm

2 Em

N mwmzm

wcmmm N mmm Hm

mooosnmwøaawumüma v10<urx mwwnmmos 31mm noa

mm 1 mmosswzm.uvo <0.-vaWMwancoaaxapx.mm»004 u<.Fx mü»nøø03 31mm 10a Fucwøn\1än OOJQDMQ moc.a 1 m m xDünnrDH<M37ch 0 M <nuanxnp<gaxøpnspu M <D1naxnw<aazmwntmc m00.0.+ 1 \ . . -. --. .i

\

,

.\

.

\ N00.0;- M \ m M \ / \ 90 n9 n3 58 :J od dE J ng la sl [g wE Jöe gg 90 W9 h3 58 JJ OÖÖB J JQ Hl ll l \ 7 \ p|I| _{4 4|}. /r \ \\ lk\\\)/l\\/I//ll /,_ I. P UILW a 0. T U 6 0 . 0 3 " 9 0 . D "ro * 3 0 <HH :mocmr>zom bom ;ut BEN [7.104 b)|.7\:.. ...,.|"| , 9 0 4 * gg wE Jöe gg

q Volt Sponnzngzââ

sp-FEF-EJucuannxh.951004

PPGViLM Ericsson nrag rod

LJUSSC/PKO condulo Marcxkalvinkel= S Vertikalvtnkel-IS Vartiholvinkal=-Sü

-?

\

1-* T* :L H ;1 F I O O C3 (3 D 0 O CJ: :0 m m (0 CD I 1 VTI MEDDELANDE 495

Wijk-:anti: 851314 Hortsontalvinkel grad

90 n9 n3 58 :J od de J JQ Hl têl 90 h9 n3 58 Id od de J JQ Hi âåi 0h wE Jöe gg

Diag ra m 42 Ti äihör ra ppor t 85 Fh 6ü0 6 Däa gr am k? '1 i * här ra pp or â85 Fh 6ü0 6 e s i a v"

.v\l\l|ll nfyln.l| vä, nçLtrLa ...LCI

6 U ' 0 9 E N85- :Ezluifpu'tø m3 mozjmaomz H.: 06 -. 9 U Dmuagarcw>gurwuLa> mallaUXC«>H01wuLO> D uwarcw>aürguLa> 0.00ma DHOUCOU oerommjñJ UOL mLc m0» 0 rgmULP.>OLa

NO .0a ommau .IøCIIOUJWJltwullm

.. 9.

N

L'

ma _:

#0> ommumcwccomm .om UOL m a: mu con xgmoçwu0La

HN Em

m mmmzm

Di ag ra m ÄB Tåäi hör ra pp or t 85 Fü6 ü0 6 Di ag ra m hä Ti ll hör ra pp or t85 Fh 6h 06 UULm waCH>H0uCOmHL0I ' 0 6 Nu .9 cm.. 5:50.91? mmw mazjmoowz H; Lus 0 0 . Lo gm ₀₆» 9 U ./ 1

W

0.000" Om1HHWKEW>HUIMuL03 mallaGCH>aUIHULa> O MHMECH>A0xwuLO> |.D.ODmH UMQUEOU OxLxuømjñJ UGL m LC m0) :00 xmeLk.>0La No.oa.wmaa.x cxcquñJammuumm WN DH .YOH m 0» ommnmcwccomm krom

UOL w Lz m0> zoo xvmoghu>0Lm

NN Em

N mwåm

Di agra m §6 Ti ll hör ra pp cr t85 Fh 6b 06 Di agra m 5 Ti ll hör ra pp or t 85 Fh 6h06

MUICH\.MOUCOU.«LOI Pang tail):

mod moz<äoom2 :.> , . . -_ _ _ -M -a , N .10.OODH DMInerCH>HoxHuLG> møtlaawa>H0xvaa> 3 namrcg>H0xNuLa> u.. . . u . L.0.oomH OHQUCOU DIonUOjñJ UCL mLC m0> O xwwoth.>0Ln mooømm.x*cxI003inmmuiaw

.\

IY

item-Lr

F

...r +

_ i

LMhN ..cw mmmi % l 1 Ha L_ +»4 -_ F-+n i

UFO> omm mcwccoam

om

UOL mL: me» 0 xwwoLpn>oLa EOLmownionncooomH

mm Em

Isocandela-diagrcm Prov:TraFiK o vag nr12 rod I 20 SpanningzâlD 'J 'in Bilaga 2 Sid 24 +- r- f- +-r+ - H- +-»9 -o -»+ -+ < e

+«+ _+ -1 b -ZDu 1» W v SPvFEFaLJuocekntk.851003 ProVnTraFik o vag nr12 vad

9 0 'rm-LMM '515133 VTI LJusstyrka candala 1500.0 ? (Ål L 2 Varcikolvinkelå D Vartikalvinkal--IS Vertikalvtnkel=-30 1000. 4 B O MEDDELANDE 495 9 0 . , HartsonCGLvinkal grad 90 n9 na sa :J od de i JQ Hl l! 1 [q m9 46 9g q 90 h9 v3 58 :J od dE J Je ql ls l gq we Jöe gg

Di ag ra m 50 Ti ll hör ra pp or t 85 Fh 6ü0 6 Uåa gr am Q9 Täi åh ör ra pp or t 85 Fh 6ü0 6 gu'Å|!I|.J ...'w I' UOLm MGXCH>HOucooaLDI 0 6 mg mozajmoamz :.> ms 6 U 09 05 0 _Lo e-// -1 OmeOm _._.

.W .r

å

,

M

a

%w

M-.xmu .mununuw _,. \r . I Omllamrcu>wuraoL0> maxaauxcu>aox«oL0> D namrcøbønrw0La> -v0.00ma OMUUCDU oeruOIDñJ

UGL maLc m0) D ramOLk.>0Ln mooamm.1«cxnø|3ñ41mwulau 4 om: ,/ //1/ .v 4 D? WN MH

M0> ommumcrccomw L.om

non mHLc m0> o xwmoLw>0Lm schuwnroamncooomH

2 Em

20 Sponning:220 Volt

\\\

15 + +«+ -+ »-4 A I 1 r .25 \ 100 I 1 L 1 x « --+--4- +»+ <-«1 I r T T T a OFJ N ZSGI 1\\\\ //// \ .b // \, I / \\\\\ -20i: /f///, ///// SP-FEF-LJuocahnik.1985.10.82 *høVnTroFik o vag nrla rod

LJusscyrko candelo 1500.0.T ' VartiHGIVInhei= U Vprtikalvlnkal--ls Jgrtihclvxnkel=*30 I l a I I I

!

1000.0.4 i a l i I G 03 BD . 8 0 . , C3 (31'.) m 9 0 . VTI MEDDELANDE 495

Hamann: :51002 _{Hari sontol v 1 nhe 1 grad}

90 v9 n3 58 :J od dE J JQ HI II L 15 m E J ñe g g 90 n9 wá5 8 14 0d d9 4 J9 q1 111 zg we Jöe gg

Di ag ra m 54 Ti ll hör ra ppor t 85 Fh 6h 06 D i ag r a m S3 Tål ih ör ra ppor t 85 Fü6 40 6 UULm MmKCa>HOuC0wHLOI 0 6 §5. 551001641. mmv moz<4mammz HH> 4k 0 9 U . . . q -. l . . . -_. .. .ø-. . . a n -H M . . . a -... -Omvnaurcø>H0anLab malI«OXCu>ADx«uLG> O ngwrcwäHoxñøLmn UMGUCUO 0 U ' L 0 9 -d L D G _ lyowoom W

\N

.N

.\

L;O.ODOH r 0.0ome oeruwøjñJ

UGL NLC WU) 0 xwanF.>UL.

moonnm.x»cxøuaañ41çmuvan Mn

/

UCL HmLc m0» o rwmouk.>0La

.R Bm

N mwmam

Udo) ommnmcwccoam. : soçmowncoñmncooomH

Di ag ram 56 Ti ll hör rapp or t 85 Fh 6h 06 Di ag ram 55 Ti iüh ör ra pp or t 85 Fü6 40 6 UGLm aøxcøbwüucomaLOI . . 0 6 HöñwalllâfáYl mmw maz<4mammz HH> , . E 9 4 U S F " 09 h. ?EN .km.uood OMIHHWICH>MOIH0LO> mansdoxc« aaxwuça> O daera>MOrapLG> rvo.ooma OMOUCOO UerummjñJ

UOL áNLC m0> O ImeLP. OL_ No .0 a .maa .x acxønnañJÅqunm

MH

32._ omm "msccâm ., om

nOL am Lc m0> zoo xwmoLhu>0Lm

mN Bm

N mwmzm

moooaamWOIQMQmwoa

\\\

\

mm I mammm N mma Nm v10<ua10mwx o <cm :www 10a mwoså am" mmo å n

mnsnmerLCCnaxJ»x.Homm.»0.0m

.O<.41nm»x 0 (om 31mq 30a

<4H 31373015.: .9ch FLCWWOX1ID Hm00.04-wDOD.DLr E M M _ -N _ än -ä* mon? _"b !" -6 0_ L " 3 0 1 0 3mcomr>20m bom OGBQDFD <nunnlnw<walmwl 0 <010»Inw<naxlwlløm <01nHIüH<HJImHMth C 0 5 [1)14 :317). \ L |tr\\,.u 'l' 1» 9 0 4 _ 90 h9 h3 58 :J od dE J JQ Hl lål [g we Jñe gg 9O W9 W3 58 3J °d d9 4 JQ Hl ll l gg wE JÖE !Q

20 - +-+»+ -+ »+ w+ u+ +m+ »+ m+ «1

Spanningzê Volt _\\ I LA1_ I; L L L 1._ L_. L 7 T F T 7 r 7 I r ' CJ :3 D* \ _20 I SP-FEF-LJu-cahnlk.1985.10.02

O/r""cf1ñ OLH /cg WPQO *0;

_iqesç/"mc condalc

15n5.0_r

Jañtihqlz;nmelä G Vertikalvtnkal-ls I Vart . mal v'irzrtel'á -53 H 1 I ! ?. 41300.. i; ;M i '1 | . y,

5 "1

1 a I i ' .

.r ' a

! ; : 2 . |

_ i

:BUN 4. .I . / f \\ ! \ 1 I\\ I \ I . I 1 5 \ ; . ; i g \ i 3 '-.7 L 1 r - ?vi ' 1 4 3 D G G Q 3 m G) to ur VTI MEDDELANDE 495

*Jin-1 !.:-r ...'..m4b ('31: in 11) *1 1:11*-1* . * 'IHH'EJa I" D'q ."Aif

90 n9 n3 58 :J od de d JQ Hl lål O O 90 h9 n3 58 1J 0d dE J Jo q||g l 65 wE Jöe gg 09 me göe gg

900 800 700 600 500 400 Bilaga 2 Sid 31 Diagram 51 Ljusflöde som funktion av lampas polspänning

12 V / 50 W \ _A1 ..._4_____ A2 _____,_____ A3 Ljusflöde d (lm) Spänning(V) A A A Å Ä 11,0 12,0 VTI MEDDELANDE 495

800 700 600 500 400 Ljusflöde (lm) H VH MEDDELANDE #95

Ljusflöde som funktion av lampas polspänning H3 10 V / 50 W Diagram 62 Spänning L ...Ä 10,0

(v

Bilaga 2

Sid 33

Diagran163 Ljusflöde som funktion av lampas polspänning

'H31OV/35w LEusflöde (lm) 1 500 400 I.. 300 0 200 : Spänning(V) \J N C. ) 00 N O \0 N 0 10,0 VTI MEDDELANDE 495