Malmö högskola
Lärarutbildningen
Studie- och
yrkesvägledareprogrammet
Examensarbete
10 poäng”Helping Hand”
En studie om hur den optimala studie- och yrkesvägledningen kan se ut
A study on the formation of an optimal guidance and career counselling
strategy
Anna Nilsson
Cathrine Wallmark
Studie- och yrkesvägledareprogrammet 120 poäng
ABSTRACT
Vi har i denna uppsats diskuterat och belyst hur den optimala vägledningen skulle kunna se ut. Anledningen till detta är att vi planerar att starta ett eget företag inom vägledning och vi har genom detta examensarbete lagt grunden till en affärsidé kring hur vårt företag i framtiden kan arbeta med studie- och yrkesvägledning. Detta har vi gjort genom intervjuer med studie- och yrkesvägledare på Infoteket och Malmö högskola samt intervjuer med sökande som varit och besökt dessa verksamheter. Vi har kommit fram till att varken Malmö högskola eller Infoteket bedriver det som vi efter denna uppsats anser vara den optimala vägledningen. Verksamheterna har inte någon möjlighet att individanpassa vägledningen på ett sådant sätt att vi kallar det optimalt, de väljer ibland att inte klargöra ramar och samtalsinnehåll för de sökande dessutom känner de sökande ibland att de inte satt igång någon process överhuvudtaget när de gått därifrån. Utifrån detta arbete har vi insett att det krävs en hel del för att kunna erbjuda den optimala vägledningen. Det allra viktigaste, och kanske svåraste, som vi kommit fram till är att vägledningen alltid måste individanpassas. Det som är optimal vägledning för en sökande är inte den optimala för en annan. För att kunna individanpassa samtalen har vi kommit fram till att det krävs flexibilitet, resurser m.m. Detta för att kunna skapa ett forum där det finns möjlighet att anpassa miljön, samtalsklimatet och vägledningsprocessen till varje individ. Vi vill dock tillägga att det viktigaste av allt är att den optimala vägledningen ska utgå ifrån att den sökande känner sig nöjd och fått den hjälp som han eller hon var ute efter.
Nyckelord:
Optimal vägledning, Studie- och yrkesvägledning, vuxen, vägledningsbehov, vägledningsmiljö, vägledningsprocess
FÖRORD
Denna uppsats på 10 poäng är det sista momentet i vår utbildning till Studie- och yrkesvägledare. Vi har genom denna uppsats lagt grunden till en affärsidé till ett framtida företag inom vägledning som vi funderar på att starta. Genom att undersöka hur vägledningen bedrivs idag samt hur den enligt teoretiker och tidigare litteratur bör bedrivas har det varit lärorikt och intressant att själva formulera vår syn på vad optimal vägledning är. Vi tycker att vi har fått bra tips och idéer som vi kommer att beakta den dagen som vi förhoppningsvis startar vårt företag.
Vi vill framföra ett stort tack till alla som har hjälpt oss att genomföra denna uppsats. Ett stort tack till våra intervjupersoner på Infoteket och Malmö Högskola samt våra två sökande som besökt båda verksamheterna för att sedan ställa upp på intervju. Vi vill även framföra ett särskilt tack till Carina, Pinky och Tomas som hjälpt oss mycket i vårt arbete.
Malmö Maj 2006
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING... 7
2. BAKGRUND... 8
3. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING... 10
4. AVGRÄNSNING ... 11 5. BEGREPPSFÖRKLARING... 12 5.1 Optimal vägledning ... 12 5.2 Vägledningsprocess ... 12
5.3 Studie- och yrkesvägledning ... 12
5.4 Vuxen ... 13 6. FAKTABAKGRUND ... 14 6.1 Malmö Stad ... 14 6.2 Infoteket ... 14 6.3 Malmö högskola... 15 7. LITTERATURBAKGRUND ... 16 7.1 Karriärteorier... 16 7.2 Klientcentrerad teori ... 16
7.3 Studie- och yrkesvägledning ... 17
7.4 Pedagogisk vägledning ... 18
7.5 Innehållet i en vägledningsprocess... 19
7.6 Vuxenpedagogik ... 21
7.7 Arbetsmarknaden ... 23
7.8 Tidigare Forskning ... 24
7.8.1 Studie- och yrkesvägledning ... 24
7.8.2 Vuxenpedagogikens uppgift ... 26 7.8.3 Arbetsmarknaden ... 27 8. METODGENOMGÅNG... 28 8.1 Val av metod ... 28 8.2 Urval ... 29
9. RESULTAT ... 31
9.1 Intervjuresultat, studie- och yrkesvägledarna ... 31
9.2 Intervjuresultat, sökande ... 36
10. ANALYS OCH DISKUSSION ... 41
10.1 Kommentarer till metod och resultat ... 41
10.2 Analys och diskussion ... 41
11. SAMMANFATTNING ... 50
12. ”HELPING HAND”... 51
13. FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING ... 52 KÄLLFÖRTECKNING
1. INLEDNING
Det här arbetet syftar till att ge en bild över hur vuxenvägledning på bästa sätt kan bedrivas idag. Denna kartläggning skall sedan ligga till grund för ett förslag till en eventuell affärsidé inom området studie- och yrkesvägledning för vuxna. Utifrån våra resultat och litteraturgenomgång skall vi försöka utforma hur vi, i vårt företag, på bästa sätt och i bästa miljö skall arbeta med vägledning för vuxna.
2. BAKGRUND
Arbetsmarknaden genomgår just nu en stor förändring där enklare jobb ersätts av mer avancerade arbetsuppgifter och stora företag flyttar sin produktion utomlands. Gamla yrken försvinner och ersätts av nya som kräver mer utbildning och högre kompetens än de som fanns tidigare1. Arbetsmarknadens förändringar tillsammans med att utbildningsalternativen hela tiden blir fler tror vi leder till att behovet av vägledning ökar och därmed också behovet av fler verksamheter som arbetar med detta. Vi tror att vägledning är av betydelse både för den enskilda individen och för samhälle då det ligger i bådas intresse att rätt man hamnar på rätt plats. Studie- och yrkesvägledningen är även av betydelse då det kan bidra till att stötta otraditionella yrkes- och utbildningsval vilket i sin tur kan utjämna klyftorna mellan olika sociala grupper och mellan män och kvinnor2.
Vi tror på ett livslångt lärande och att människor hela tiden utvecklas, detta tillsammans med dagens snabba samhällsförändringar och att individer allt oftare byter jobb tror vi leder till att människor alltid kommer att vara i behov av vägledning. Bakgrunden till detta arbete är en idé om att starta ett eget företag inom just vägledning. Vår tanke med företaget är att det ska erbjuda olika former av vägledning, inte bara studie – och yrkesvägledning, till vuxna. Vi tänker oss allt från vägledning för att nå bästa resultat inom en idrott till vägledning för att kunna gå ner i vikt eller lära sig att slappna av. I Gunnel Lindhs bok, ”Vägledningsboken”, har hon utifrån Lewis definition definierat vägledning enligt följande:
”Vägledning är en process i vilken en person med problem (klient) får hjälp att känna och bete sig på ett personligt mera tillfredställande sätt genom interaktion med en icke inblandad person (vägledare) som ger information och reaktioner som stimulerar klienten att utveckla beteende som hjälper klienten att hantera sig själv och omgivningen på ett effektivare sätt.” 3
Vi tycker att denna definition stämmer överens med hur vi själva ser på vägledning. Detta tankesätt är grunden i vår företagsidé, vi vill hjälpa individer att utvecklas så att de blir mer tillfredställda med sig själva och sina val samt hjälpa dem att nå önskade resultat.
Idén med företaget är att vi skall vara som en ”spindel i nätet” och ha ett brett kontaktnät t ex. psykologer, personliga tränare och andliga vägledare. Denna studie kommer dock endast att
1 Abrahamson, 2002 2 Hägg, Kuoppa, 1997 3 Lindh, 1988, sid 15
beröra den del av företaget som ska bedriva just studie- och yrkesvägledning. Studien kommer att grunda sig på teorier och forskning kring hur studie- och yrkesvägledning för vuxna bör bedrivas för bästa resultat samt undersökningar kring hur studie- och yrkesvägledning för vuxna bedrivs idag.
Vi har stött på relativt lite forskning kring studie- och yrkesvägledning som riktar sig mot vuxna och känner därför att det är viktigt att undersöka detta ämne innan vi själva kan starta upp ett företag inom branschen. Eftersom det inte finns så mycket litteratur i ämnet är vår målsättning att denna studie även ska kunna användas på de befintliga verksamheter som bedriver vägledning för vuxna idag. Vår tanke är att alla som bedriver vägledning för vuxna ska kunna ha glädje av det som vi kommer fram till och därför kommer studien enbart att handla om studie- och yrkesvägledning. Vi kommer inte att gå in i detaljer kring hur vårt eventuella företag skall bedriva de andra inriktningarna, finansieras eller marknadsföras.
3. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Vårt syfte är att konstruera det optimala sättet att bedriva vägledning. Genom att undersöka hur studie- och yrkesvägledning för vuxna bedrivs på Infoteket och Malmö högskola samt hur denna kan upplevas av de sökande ska vi försöka få fram det bästa ur dagens sätt att bedriva vägledning och samtidigt ta reda på vad som skulle kunna förbättras. Därefter skall vi utifrån våra intervjuresultat och litteraturgenomgång utforma hur vi i vårt företag skulle kunna bedriva studie- och yrkesvägledning för vuxna. För att kunna starta ett företag känner vi att det är viktigt att även undersöka hur arbetsmarknaden och om dess förändringar påverkar behovet av vägledning och om det då också finns en marknad för vårt företag.
För att uppnå vårt syfte kommer vi att använda oss av följande frågeställningar:
• Hur beskrivs Infotekets och Malmö högskolas studie- och yrkesvägledning av dess studie- och yrkesvägledare och av sökande?
• Vilka är kriterierna för god vägledning och hur skulle dessa kunna anammas i vårt företag?
4. AVGRÄNSNING
Eftersom detta arbete skulle vara klart på mindre än tio veckor har vi varit tvungna att göra vissa avgränsningar. En utav dessa är att vi enbart har gjort vår undersökning med studie- och yrkesvägledare och sökande i Malmö. Anledningen till att vi valde just Malmö är dels att vi ansåg att det, på grund av tidsbrist, inte fanns möjlighet att undersöka fler städer men också för att det är i denna stad vi planerar att starta vår verksamhet. Därav var Malmö mest intressant för vår del. Tidsramen begränsade naturligtvis även antalet intervjuer och vi inser att fler intervjuer hade gett oss ännu mer att grunda vårt förslag på till den mest optimala vägledningen.
Vi har även valt att avgränsa detta arbete till den optimala studie- och yrkesvägledningen vad gäller miljö, tillgänglighet och samtalsinnehåll. Vi kommer inte att fördjupa oss i vägledningsmodeller och den optimala samtalsstrukturen. Vi har istället valt att bl a fokusera på vad det optimala studie- och yrkesvägledningssamtalet bör innehålla, alltså inte dess struktur då alla studie- och yrkesvägledare är enskilda individer med specifika arbetssätt. Vi kommer inte heller att fördjupa oss i olika grupper av människor, t ex kvinnor, arbetslösa eller invandrare, utan vi kommer att utgå ifrån att alla är människor är olika individer med olika behov. Vi har även valt att inte gå in på detaljer kring startandet av vårt eventuella företag då det inte finns tid för detta och då det inte heller är vårt syfte med detta arbete.
5. BEGREPPSFÖRKLARING
5.1 Optimal vägledning
Enligt Bonniers svenska ordbok är ordet optimal det samma som bästa eller gynnsammast möjliga.4 I detta arbete använder vi oss av begreppet optimal vägledning i avseende att
förklara det bästa eller mest gynnsamma sättet att utföra vägledning utifrån de resultat vi får genom vår litteratur och våra intervjuer.
5.2 Vägledningsprocess
Vägledningsföreningen beskriver valet av yrke, utbildning och livsstil som en process som pågår nästan hela livet. Det val som görs skall grundas utifrån individens självkännedom och kunskap om sina alternativ, möjligheter och hinder.5 Enligt vägledningsföreningen är personlig vägledning ett alternativ för att få hjälp med denna process. Enligt Peavy ska en vägledningsprocess underlätta för den sökande att reflektera över sin situation för att sedan acceptera eller förändra denna.6 I detta arbeta definiera vi en vägledningsprocess som en
process där individen utvecklar sin nu-situation till något som är bättre utifrån deras eget perspektiv. Det kan handla om ett eller flera samtal där slutresultatet är att den sökande känner sig tillfreds med sin situation och/eller sin eventuella förändring. Det behöver inte vara en fysisk förändring utan ibland kan det bara vara sättet att tänka och tolka sig själv och sin omgivning.
5.3 Studie- och yrkesvägledning
Vägledning kan både innebära och utfärdas på olika sätt och vägledning existerar dessutom inom många områden. För vissa kan vägledning handla om att få information medan för andra innebär det att få hjälp att även tolka denna information. Enligt Lewis är vägledning en process där en individ får hjälp av en vägledare att bete sig på ett personligt mer tillfredställande sätt. Vägledaren hjälper den sökande att utveckla ett beteende som är mer effektivt och där denne kan hantera både sig själv och sin omgivning på ett mer produktivt sätt. Eftersom denna definition kan täcka all vägledning har Lindh gjort en smalare definition
4 Malmström, Györki, Sjögren, u.å. 5 www.vagledarforeningen.se 6 Peavy, 1998
för just studie- och yrkesvägledning vilken innefattar samma sak men den sökandes problem skall vara relaterade till studier, yrken och arbete.7 Enligt Uppsala universitets regler kring studie- och yrkesvägledning skall det vara en professionell verksamhet som riktar sig mot personer som behöver hjälp med sitt framtida studie- och yrkesval. Vägledningen skall leda till att den sökande får bättre kännedom om sina egna resurser samt vad samhället kan erbjuda vad gäller möjligheter och hinder så att den sökande själv slutligen kan fatta ett väl genomtänkt beslut.8 I detta arbete syftar vägledning på professionell studie- och yrkesvägledning som bedrivs av en utbildad studie- och yrkesvägledare. Angående vår definition av begreppet studie- och yrkesvägledning är den likadan som Lindhs. Den sökande uppsöker en studie- och yrkesvägledare då de upplever en problemsituation kring antingen studier, arbeten eller karriär.
5.4 Vuxen
Att definiera ordet vuxen är svårt och vi anser att det egentligen inte har med ålder att göra men enligt Bonniers svenska ordbok är en vuxen en person som inte längre är barn och som kan klara av ett problem.9 Det förekommer många olika kriterier för när en person räknas som vuxen. Enligt den kommunala lokaltrafiken räknas du som vuxen redan vid 16-års ålder medan du hos SJ kan utnyttja ungdomspriset fram tills du är 26 år. Du blir myndig och har rätten att rösta i riksdagsval vid 18 års ålder men på systembolaget, vilken är en statlig myndighet, ska du ha fyllt 20 år för att få handla. Vår definition av vuxna är personer som är över 20 år. Detta grundar vi på att det är kommunens ansvar att alla under 20 år har tillgång till studie- och yrkesvägledning.
7 Lindh, 2000
8 http://info.uu.se/Internt.nsf/regelsamlingen/4F3F0AB7FB9F04EAC1256A500045CB2D 9 Malmström, Györki, Sjögren, u.å.
6. FAKTABAKGRUND
6.1 Malmö stad
Malmö är Sveriges tredje största stad som är indelad i 10 olika stadsdelar. Befolkningssiffran var vid årsskiftet 271 271 varav 176 533 är mellan 16 och 65 år. Andelen invånare med utländskbakgrund var, vid samma period, 34.5 procent vilket kan jämföras med hela Sverige där andelen invånare med utländskbakgrund är 16 procent.10 Under 90-tals krisen försvann 27 000 jobb i Malmö vilket gjorde att staden hade landets högsta öppna arbetslöshet samt också den lägsta förvärvsfrekvensen i landet. Idag har det ekonomiska läget i staden förbättras och 132 031 är sysselsatt i Malmös näringsliv. För närvarande är arbetslösheten 5,2 procent och riksgenomsnittet ligger på 4,1 procent.11 Enligt förordningen om kommunal
vuxenutbildning bör Malmö stad, liksom alla andra av Sveriges kommuner, erbjuda alla studerande studie- och yrkesvägledning för att underlätta deras yrkesval.12
6.2 Infoteket
Infoteket startade 1996, hette då Passage och vände sig till ungdomar. Något senare kom kunskapslyftet och i samband med det var Infoteket ett projekt där arbetsförmedlingen och kommunen tillsköt personal och medel. Efter några år drog sig arbetsförmedlingen ur men Infoteket har sedan dess fortsatt sin verksamhet på egen hand. Infoteket i Malmö har ett huvudinfotek och fyra filialer ute i olika stadsdelar. Sammanlagt har infoteket 12 anställda varav alla är utbildade studie- och yrkesvägledare. Alla studie- och yrkesvägledarna utgår från huvudinfoteket som har öppet alla dagar i veckan utan söndagar. Filialerna däremot har endast öppet vissa dagar i veckan. Gymnasieskolorna i Malmö har enligt lag ansvar för studie- och yrkesvägledning tom 20-års ålder så Infotekets primära målgrupp är vuxna över 20 år. Eftersom infoteket är finansierat av kommunala skattepengar riktar sig Infoteket först och främst till Malmöbor.
10 www.scb.se/templates/publikation_160785.asp.
11 www.malmo.se, kommunikation och utveckling i Malmö stad 12 SFS 2002:1012
6.3 Malmö Högskola
På Malmö högskola finns dels sex studie- och yrkesvägledare som är placerade på studentcentrum samt minst en vägledare ute på varje institution. På Studentcentrum ges allmän vägledning medan vägledarna på de olika områdena har fördjupad kunskap om respektive utbildningar. Av de sex studievägledarna som arbetar på Studentcentrum är fyra av dem utbildade studie – och yrkesvägledare, en är informatör med vidareutbildning inom samtalsmetodik och en är socionom.
7. LITTERATURBAKGRUND
7.1 Karriärteorier
Donald E. Supers teori ”Life-span och Life-space” har sitt ursprung i utvecklingsteorin och den fokuserar bland annat på karriärer, mönster och utveckling. I sin teori pratar han om levnadslopp, levnadsrum samt om självuppfattning. Levnadsloppet beskriver Super som en process där vi genom hela livet väljer olika åtaganden och vi anpassar oss till nya roller. Yrkesvalet är inte en engångsföreteelse. Istället vill Super kalla yrkesvalet för ett karriärval som påverkas av levnadsloppets olika roller. Ett levnadslopp består av olika utvecklingsstadier och i varje stadie skall vissa krav uppfyllas innan steget till nästa kan ske. Våra livsmönster och roller ansåg han vara föränderliga och de utvecklas i takt med var i levnadsloppet vi befinner oss. Därav trodde Super på ett livslångt lärande. Levnadsrummet skildrar hur mycket tid och engagemang varje persons olika roller har. De olika roller en individ har är av stor betydelse vid val av yrke och det är också integrationen mellan dessa roller som skapar personens identitet och karaktärsdrag. För att uppnå välbehag och framgång är det viktigt att en individs roller på bästa möjliga sätt passar ihop. Super menar att alla har en strävan att självförverkliga sin självuppfattning i valet av karriär och yrke men innebörden i yrket kan skilja från person till person. Ett yrke kan dessutom ha olika betydelse beroende på var i livet en person befinner sig. När Super pratar om begreppet självuppfattning menar han den bild varje person har av sig själv och hur hon är i sina olika roller. Vid ett beslutsfattande är det väsentligt att det finns kongruens mellan individens självbild och dess verklighet vilket även har betydelse för att ett beslutstagande överhuvudtaget blir av. Super talar även om vägledning vilken han beskriver som en process i vilken individen skall öka sin självkännedom och dess kongruens med verkligheten. Vägledningsprocessen skall leda till att individen har en relevant och införlivad bild av både sig själv och sin yrkesroll. Han menar också att denna process skall ingå i det livslånga lärandet13.
7.2 Klientcentrerad teori
Carl Rogers klientcentrerade teori slog igenom under 1950-talet och tillhör den humanistiska psykologin. Humanistiska psykologer var intresserade av människan som en helhet och de studerade samspelet mellan den enskilda individen och samhället samt deras inbördes
påverkan. Rogers hade en tro på att alla människor har en inre drivkraft till självförverkligande och att vi alla strävar efter det sanna jaget. Den humanistiska psykologin anser att den fysiska hälsan har verkan på personligheten vilket innebär att varje individs livsstil såsom kost, sysselsättning, motion m.m. påverkar deras karaktär.14 Rogers figurerade
främst inom psykiatrin med fokus på det terapeutiska samtalet men under 60-70-talet fick teorin även stor genomslagskraft inom studie- och yrkesvägledningens metoder där Rogers, enligt Lovéns bok ”Kvalet inför valet”, ansåg att samtalet var det viktigaste instrumentet. Samtalen skulle hjälpa de sökande att finna sitt sanna jag genom att ge den sökande ökad självkännedom och bli redo att ta sig igenom en förändring och klara av olika valsituationer. Amundsson menar i ”Aktivt engagemang” att det enligt Rogers finns tre viktiga grundstenar i en vägledningssituation. Dessa är att en vägledare måste ha ett empatiskt förhållningssätt till den sökande, vara äkta och närvarande under hela processen och besitta en villkorslöst positiv inställning till den sökande. Detta innebär att en vägledare måste kunna skapa en kontakt som känns äkta och ärlig, han/hon skall se varje sökande som unik och värdefull samt att försöka förstå den sökande utifrån dess tankar och känslor. Lovén anser att det enligt Rogers är en vägledares främsta uppgift att hjälpa den sökande att bli mer säker på vad de vill med sin framtid samt hjälpa dem att ta sig ur sin situation av oro och osäkerhet. Vägledning skall alltså hjälpa den sökande att förändra sitt inkongruenta tillstånd.15
7.3 Studie- och yrkesvägledning
Ett vägledningssamtal grundar sig på det första mötet och vilket slags förhållande som byggs upp mellan vägledaren och den sökande. Utgångspunkten för att uppnå ett positivt resultat av ett vägledningssamtal är att vägledaren lyckas skapa ett tillitsfullt samtalsklimat för att kunna skapa god kontakt med den sökande. Ett bra samtalsklimat innefattar miljön i rummet, d. v. s hur vägledaren har möblerat, vilket Lindh påpekar då hon skriver att ”när du [vägledaren] förbereder dig inför ett besök bör du tänka på att ställa i ordning ditt rum så bekvämt möjligt för dig själv och din sökande”16. Vägledaren bör också tänka på att inte låta samtalet störas av yttre ljud så som telefon. 17
14 http://utbildning.lut.mah.se/student/exarbete/psy/psyket/Humanisktisk_psykologi_lit.html
15 Lovén, 2000, Amundsson, 2000 16 Lindh, 1988, sid 70
Även Hägg och Kouppa belyser vikten av en tyst miljö under ett vägledningssamtal. Detta för att vägledaren skall kunna lyssna aktivt och koncentrerat på den sökande. Det är viktigt att samtalet inte blir stört av onödiga yttre avbrott. Det är också av stor vikt att det finns möjligheter och utrymme för vägledaren att kunna individanpassa sina insatser för varje sökandes behov. 18
Gunnel Lindh anser att vägledning kan ske på två olika sätt. Antingen fokuseras samtalet endast på nuläget och det aktuella problemet eller så betonas vikten på mer långsiktiga livsmål och lösningar. Vid fokus på det sistnämnda krävs en aktiv process där antalet samtal varierar. Vissa sökande behöver många samtal medan andra kan känna sig nöjda redan efter ett fåtal vägledningssamtal. Vart fokus hamnar avgörs av den sökande. Det är viktigt att vägledaren tar hänsyn till vad den sökande vill få ut av samtalen men oavsett hur lång tid vägledningen tar måste en kontakt etableras samt att den sökande har blivit medveten om på vilket sätt vägledningen kan hjälpa henne/honom.19
7.4 Pedagogisk vägledning
När vägledning har ett långsiktigt mål påpekar Gunnel Lindh vikten av att vägledning skall vara en process. Vägledning skall leda till att den sökande blir medveten om sina yttre och inre påverkningsfaktorer samt att få kunskaper om vilka möjligheter där finns för att ta sig igenom förändring och reda upp sitt nuvarande tillstånd. Vägledning är inte bara en process som skall leda till ökad medvetenhet och förändring utan den skall också vara hjälp till självhjälp. Det är viktigt att vägledaren klargör detta för den sökande för ju mer insatt denne blir i vägledningsprocessen desto större möjligheter uppstår att påverka sin egen process. Amundson skriver i sin bok ”Aktivt engagemang” att många sökande har en tro om att vägledaren besitter ”magiska krafter” som gör att det kan lösa problem på nolltid. I dessa situationer är det extra viktigt att klargöra för den sökande att vägledningsprocessen är komplicerad och för att få ett så lyckat resultat som möjligt krävs att de själva satsar mycket.20 Efter en avslutad vägledningsprocess skall den sökande ha utvecklat redskap och fått insikt i sitt liv så att hon/han kan hantera liknande situationer i framtiden.21
18 Hägg, Kuoppa, 1997
19 Lindh, 1988 20 Amundson, 2000 21 Lindh, 1988
Enligt Hägg och Kouppa anser Peavy att vägledning kan ses som en pedagogisk process där vägledaren skall underlätta den sökandes pågående förändring av sin livssituation. I samtal med den sökande hjälper vägledaren denne att acceptera, reflektera eller förändra sin situation. Vägledaren skall också lyfta fram den sökandes begåvningar att själv kunna hantera sitt problem. För att lyckas med detta krävs det att vägledaren kan skapa personlig kontakt som är genuin och som ingiver respekt med den sökande. Kuoppa och Hägg framhäver också vikten av vägledarens tilltro på att människor har strävan efter och kapacitet till att ta ansvar över sitt eget liv och sina egna handlingar. En av vägledarens viktigaste åtagande är att stödja den sökande i denna strävan och öka deras kapacitet. Hägg och Kuoppa skriver också att det krävs en process med många olika komponenter för att klara av att fatta beslut och för att kunna välja de strategier som krävs för förändring och handlande.22
7.5 Innehållet i en vägledningsprocess
Det finns många olika modeller vilka en vägledare kan använda som hjälpmedel i en vägledningsprocess. Vilken modell som används är individuellt beroende på vilken som passar bäst för varje vägledare. Peavy säger dock att det generellt finns fem faktorer som alla modeller innehåller.
1. Vägledaren måste kunna framkalla ett klimat av empati, tillit och förhoppning. Detta klimat ligger sedan som grund för vägledningsprocessen.
2. Ett utbyte av information måste ske. Det är viktigt att denna information är relevant och precis.
3. Vägledaren måste hjälpa den sökande att få klarhet i sin situation samt att kunna ge en bild av sina personliga mål och visioner.
4. Det är viktigt att den sökande blir medveten om sig själv och sina kvaliteter.
22 Hägg, Kuoppa, 1997
5. Vägledaren måste hjälpa den sökande med att bli medveten om vilka valmöjligheter som finns samt att göra upp en plan för hur mål skall nås. Hinder skall bearbetas och den sökande ska få hjälp att nå sitt framtida mål.23
I rapporten ”Vem behöver syo?” samt i Lovéns bok ”Kvalet inför valet”, finns en modell över vad en vägledningsprocess bör innehålla. Denna modell kallas för 4-stegsmodellen och beskrivs på följande sätt:
1. Vägledaren skall hjälpa den sökande att bli medveten om sig själv. Det är vanligt förekommande att de sökande har en oklar självbild om sina erfarenheter, kunskaper, intressen och vad som finns i deras ”ryggsäck”.
2. I steg två gäller det att hjälpa den sökande med kunskapen och ett klargörande över vilka alternativ som finns, att göra den sökande medveten om alternativen.
3. När detta är gjort kommer beslutfattningsfasen och då skall vägledaren stötta och hjälpa den sökande att fatta ett beslut. Det är viktigt ställa de olika valen mot varandra, väga för och nackdelar så att det beslut som tas är väl genomtänkt.
4. Nu är ett beslut taget och då gäller det att kunna genomföra detta. I detta steg blir vägledarens uppgift att hjälpa den sökande i genomförandet och se till så att möjligheter och eventuella hinder är omdiskuterade så det kan bli ett lyckat resultat av vägledningsprocessen.24
Enligt Egan skall en bra process innehålla fyra grundläggande frågor som den sökande i processen skall finna svar på. Dessa frågor är:
1. Vilket är det huvudsakliga problemet som skall bearbetas?
2. Vad är det den sökande vill med sitt liv och vilka förändringar hade gjort situationen bättre?
23 Peavy, 1998
3. Vad behöver den sökande göra för att nå sitt mål?
4. Hur når den sökande sin förändring? Hur omvandlar hon/han sin plan och målsättning till agerande?
För att kunna hjälpa den sökande att besvara dessa frågor har han utvecklat en modell vilken han kallar för ”The Skilled Helper model”. Modellen innehåller tre steg:
• Steg 1 – Här skall vägledaren hjälpa den sökande att identifiera först sig själv och sedan sitt problem.
• Steg 2 – I detta steg gäller det att komma fram till vad den sökande vill och behöver för att bättre klara sin framtid och för att känna sig till freds med sig själv. Vägledaren hjälper den sökande med att vidga perspektiven och tillsammans sätts mål upp.
• Steg 3 – Denna fas definieras av agerande och handlande. Den sökande skall med vägledarens hjälp se till att göra de förändringar som krävs för att uppnå sina mål.25
7.6 Vuxenpedagogik
Det livslånga lärandet är en helhetssyn på utbildning och lärande. Lärandet sker i flera olika miljöer, inte bara i formella utbildningssystem. Det livslånga lärande har två utgångspunkter. Första punkten är att barnomsorg, grundskola och gymnasieskolan lägger den första grunden för det livslånga lärandet. En individ måste kunna läsa, skriva och räkna men det livslånga lärandet är också beroende av lust, motivation och attityd till utbildning och lärande. Den andra utgångspunkten är att det formella systemet har i uppgift att sträva efter jämlik rekrytering och att bryta betydelsen av social bakgrund. Utbildning för vuxna kan vara ett sätt att minska kunskapsklyftor och ge alla en chans till ett livslångt lärande. Individer har eget ansvar för sitt livslånga lärande och individen måste själv ha förmågan och motivationen att söka upp och ta till sig möjligheterna för lärandet. En persons förhållningssätt till sitt eget behov av lärande, förmågan att lära nytt och attityden till utbildning är avgörande faktorer för individuell utveckling och lärande. Det räcker inte med specifika kunskaper i olika ämnen utan det krävs även en lust att lära, förmåga att klara av förändringar och att kunna känna trygghet även när man är osäker. Målet om livslångt lärande kräver att alla människor ska ha
möjlighet till utbildning oavsett ålder och sysselsättning. Livslångt lärande är mycket individrelaterat och ställer därför krav på studie- och yrkesvägledning, individuella studieplaner och olika sorter av utbildningsmiljöer där olika individer kan tillgodose sina behov. Samhällets förändringar för med sig växande kunskapsklyftor vilket skapar ett behov av vuxenutbildningar. En slagkraftig utbildning för med sig fyra olika effekter. Den första effekten är att nya kunskaper skapar förståelse samt nya tolkningar och analyser. För det andra skapar vuxenutbildning nya intressen, vilket i sin tur kan leda till förändrade livsmönster. Den tredje effekten är att ny kunskap kan leda till ett nytt arbetsliv med arbetsuppgifter som ställer högre krav på kunskap. Fjärde effekten av vuxenutbildning är att den kan leda till ökad motivation och bättre självförtroende26.
Agniesxka Bron beskriver i sin uppsats, ”Vuxnas förutsättningar för lärande”, om begreppet ”Floating”. ”Floating” är ett tillstånd då en person befinner sig i ett slags tomrum på grund av att något inte riktigt stämmer kognitivt, personligt eller känslomässigt. Detta gör att individen får svårt att fatta beslut och att kunna gå vidare i livet. Det är ett tillstånd där individen känner sig osäker och varken kan se mål eller framtidsutsikter och de upplever en oförmåga att kunna påverka sitt eget liv och sin situation. Människor kan uppleva ”floating” t.ex. när de börjar på en ny arbetsplats, börjar studera eller flyttar. De flesta som upplever ”floating” känner att de inte passar in vare sig i den nya eller gamla situationen. ”Floating” brukar bestå av fyra faser, den första är en känsla att inte kunna fatta beslut, andra fasen är att man känner sig osäker på det gamla sättet att vara, tredje fasen innebär att man måste känna till den kris man befinner sig i och acceptera att någonting är fel och att det inte går att undvika att göra ett val. Sista fasen innebär att ta i tu med situationen och göra ett val. Floating är ett tillstånd som kan vara i flera år och detta tillstånd är relativt vanligt bland vuxenstuderande då de möter nya erfarenheter och lär sig ny kunskap. Vuxenutbildning kan bidra till och underlätta för förändringar men den kan också få vuxna att känna sig förvirrade. När man arbetar med vuxna, så som vuxenpedagog eller som studie- och yrkesvägledare, är det viktigt att känna till vilka inlärningsmöjligheter en människa har under sin livstid. Vilka händelser i livet påverkar lärandet och deltagandet i utbildningar, t.ex. barn, sjukdom, karriär? Människor behöver reflektera över hur olika händelser och erfarenheter påverkar deras situation och deras syn på sig själva.27
26 Ekholm, Härd, 2000 (Skolverket) 27 Bron, 2005
7.7 Arbetsmarknaden
Under slutet av 1980-talet var ekonomin i Sverige överhettad med stor brist på arbetskraft och hög inflation. 1990 tvingades Sverige lägga om sin ekonomiska politik då en lågkonjunktur drabbade landet. Hushållen började därför öka sitt sparande och följden av detta blev att konsumtionen minskade. När efterfrågan på varor minskade steg arbetslösheten medan inflationen sjönk. Denna konjunkturnedgång tillsammans med hög flyktinginvandring, tidigare regleringar och snabb utbyggnad av den offentliga sektorn ledde till att ekonomin föll och att arbetslösheten ökade. På bara några år fyrdubblades den öppna arbetslösheten i Sverige. Den höga arbetslösheten ledde till mindre inkomstskatt för staten samtidigt som de arbetslösa kostade mycket pengar bl.a. genom socialbidrag. Mot slutet av 1990-talet var den svenska ekonomin betydligt starkare med ökad tillväxt, överskott i budget, låg inflation, låga räntor och minskad arbetslöshet men 1990-talets kris har ändock satt sina spår i dagens samhälle28.
Just nu sker stora förändringar på arbetsmarknaden, vilket kan förklaras av bland annat industrisamhällets nedgång, globaliseringen och informationsteknikens genombrott. Industrisamhällets och även tjänstesektorns enklare uppgifter ersätts nu av mer avancerade arbetsuppgifter vilka kräver mer ansvar och högre kompetens. Stora företag flyttar produktionen utomlands och allt fler blir egenföretagare. De ”enklare” jobben minskar i antal även om de till viss del finns kvar, framförallt på mindre företag. Arbetsmarknaden är just nu också utsatt för ett tryck som påverkar arbetsvillkor och livsvillkor. Nya yrken växer fram medan gamla försvinner och människor tvingas få ett flexiblare förhållande till arbete.29 Inom det senmoderna samhället ökar utbildningsalternativen ständigt. Att välja ett möjligt alternativ innebär också att välja bort och försaka andra, både möjliga och omöjliga, alternativ. I samma takt som möjligheterna ökar blir det också svårare att välja och fatta beslut vilket kan leda till att behovet av vägledning i sin tur ökar.30 Det ligger i samhällets intresse,
ett fördelningspolitiskt mål, att dess individer lyckas få ett arbete och en utbildning som de är nöjda med och där deras resurser bäst kommer till användning. Detta gör att studie- och yrkesvägledning får en viktig roll då det gäller att hjälpa de som ännu inte riktigt hittat sin plats på arbetsmarkanden eller hittat den utbildning som passar just deras intresse. Ur ett
28 Eklund, 2004
29 Utbildning, kompetens och arbete 30 Hägg, Kuoppa, 1997
arbetsmarknadsperspektiv är vägledning även betydelsefullt då de kan bidra till att stötta otraditionella yrkes- och utbildningsval vilket i sin tur kan leda till en utjämning bland manligt respektive kvinnligt dominerande utbildningar och yrken31. Med andra ord fungerar studie- och yrkesvägledaren både som den sökandes advokat och samhällets ombud. Detta kan leda till att vägledaren ibland riskerar att hamna i konflikt mellan samhällets behov och vad den sökande vill. Det uppstår då en målkonflikt mellan arbetsmarknaden och individen då deras mål inte är eniga. Vid sådana intressekonflikter är det viktigt att vägledaren ger den sökande en omfattande och sanningsenlig analys över situationen där både samhällets och den sökandes intressen både på kort och lång sikt klarläggs.32 Vägledaren, vägledningen och dess utförande blir således beroende av yttre faktorer, oavsett de vill det eller ej. I och med att utbildningsutbudet ökar uppkommer även konkurrens mellan olika utbildningsinstitutioner och det finns risk för att vägledning kan bli en form av rekrytering. Det är här mycket viktigt att vägledaren inte påverkas av denna konkurrens utan enbart finns till för att guida den sökande genom sin valprocess.33
7.8 Tidigare forskning
7.8.1 Studie och yrkesvägledning
Individers möjligheter att själv kunna välja är en grundförutsättning för existensen av vägledning och just möjligheterna till ett fritt val var mycket begränsade innan industrisamhället växte fram. Industrisamhället förde med sig behov av vägledning, både ur ett samhälls- och ett individperspektiv. Under början av 1900-talet växte vid sidan av industrisamhället en yrkesutbildning fram vilket också ökade behovet av vägledning. 1902 etablerades den moderna yrkesvägledningen för första gången och det skedde i München. Sex år senare startade en yrkesvägledningsbyrå i Boston. Båda dessa städer kännetecknades på den tiden av hög industriell utveckling och vägledningen startades för att hantera den höga förändringstakten. Frank Parson som startade yrkesvägledningsbyrån i Boston beskrev valet av yrke som en process i tre steg:
31 Lindh, 1988
32 http://www.vagledarforeningen.org/foreningen/etisk_dekl.htm
• En tydlig förståelse av dig själv, dina anlag, förmågor, intressen, resurser, begränsningar etc.
• Kunskap om kraven och villkoren för framgång, fördelar och nackdelar, möjligheter och framtidsutsikter i olika arbeten.
• Sunt resonerande kring relationen mellan fakta i de två första grupperna.
Dessa tre steg har kallats rationaliseringsuppfattningen och den skulle leda fram till att rätt man hamnade på rätt plats. Trots att vi ser annorlunda på människan och samhället idag är Parsons modell fortfarande användbar. Vägledningsprocesserna och behovet av vägledning förändras i takt med förändringar i samhället men delar av grundtankarna finns alltid kvar.34
Nittonhundratalet kännetecknas av uppbyggnaden av dagens moderna samhälle, det administrerande industrisamhället. Ett samhälle som har lett till särskilda förutsättningar för studie- och yrkesvägledning. Samhällets syn på sambandet mellan utbildning och produktion har förändrats och kan inte längre tas förgivet. Det postmoderna samhället har lett till att individen i större utsträckning själv bidrar till och ansvarar för sin tillvaro. Samtidigt betonar företagen allt oftare vikten av mål och resultatstyrning istället för regelstyrning. Individuella lösningar blir allt vanligare och företagen utnyttjar en individs möjligheter istället för att utgå från ett arbetssätt som är problemorienterat. En annan förändring som också är av betydelse är att vikten av en bred bakgrund och hög kompetens har ökat väsentligt. Valfriheten och möjligheten att själv söka information har ökat samtidigt som det har blivit en självklarhet att individen själv får och själv skall välja. Utbudet av utbildningar har ökat och idag handlar det inte längre om att välja från ett fast utbud av kurser utan det går att göra egna studievägar och kombinera kurser på många olika sätt. Att valfriheten har blivit större ses som en möjlighet för många men upplevs även som en börda för andra. I ”Karriärvägledning.se.nu” betonas det att en väl organiserad funktion av information, vägledning samt kvalitetssäkring av utbildning kommer att bli allt viktigare och den framtida vägledningen kommer att förändras med tiden.35
34 Lovén, 1990
Förändringarna i arbetslivet har lett till att en individ måste vara beredd på att byta arbetsuppgifter eller yrkesinriktning flera gånger under sitt arbetsliv, vilket i sin tur kan leda till olika behov av utbildning. Enligt ”Karriärvägledning.se.nu” kommer utbildning att bli ett naturligt inslag under kortare och längre perioder i arbetslivet. Samma studie har kommit fram till att utbildningsmarknadens valmöjligheter har mångdubblats det senaste decenniet, vilket bland annat hänger ihop med medlemskap i EU och att det har skett en stor ökning av antalet platser på högskoleutbildningar i Sverige de senaste åren. I Sverige pratar vi mycket om livslångt lärande, vilket bland annat innebär att även vuxna skall få möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens för att främja personlig utveckling, jämställdhet och ekonomisk tillväxt. För att nå dessa mål krävs rådgivning och vägledning. Studie- och yrkesvägledning är en process som inte bara handlar om val av utbildning utan omfattar en helhets syn av individens förutsättningar och möjligheter samt öppnar dörrar för individens vägar mot nya mål för utveckling och kunskap36.
7.8.2 Vuxenpedagogikens uppgift
Enligt Lena Wilhelmsson som skrivit uppsatsen ”Vuxen pedagogikens uppgift” handlar vuxenpedagogik om hur vuxnas lärande kan utvecklas på ett positivt sätt. Egentligen betyder pedagogik att leda barn, varav vuxenpedagogik är ett lite felaktig begrepp. Lena Wilhelmsson kan dock inte hitta ett bra motsvarande begrepp och beskriver det hon menar med vuxenpedagogik som både vetenskapen om vuxnas lärande och vuxnas lärande när det gäller metoder och läroprocess. Wilhelmsson menar att det är en stor skillnad att lära som barn mot att lära som vuxen. Detta beror på att vuxna har många fler erfarenheter, vilket kan vara både positivt och negativt. Utbildning för vuxna är utvecklande om den sätts i ett socialt och ett meningsfullt sammanhang som har betydelse för den verklighet som individen lever i och resulterar i att antaganden jämförs med tidigare erfarenheter. Enligt Wilhelmsson krävs det idag att vuxna har en referensram där nya begrepp blir användbara för att kunna göra bedömningar och för att kunna se samband. En vuxen måste kunna generalisera och förstå möjligheter och begränsningar för hur ett begrepp kan användas. Han eller hon måste kritiskt kunna reflektera och diskutera för att kunna lösa problem samt kunna gå tillbaka och reflektera över saker som man tidigare lärt sig, hitta skillnaderna och förstå varför de är självklara för att sedan kunna förändra sin bedömning. De tolkningar vi gör är den bas som utgör våra föreställningar om omvärlden. En bra utbildning ska få dessa föreställningar att
förändras och utvecklas. Denna utveckling kan ske genom ny kunskap, genom att man ser nya möjligheter, nya förmågor och förändrad bild av omvärlden, allt detta kan i sin tur leda till bättre självförtroende. För att skapa bästa möjliga läroprocess bör vissa krav uppfyllas: vardagsföreställningar måste utmanas, kunskap måste bli verklig genom riktigt intresse samt kunskapen måste vara relevant och ingå i ett sammanhang med en naturlig mening. Wilhelmsson menar att det är utmaningar som bidrar till att människors föreställningar förändras och utvecklas och att det är det som är vuxenpedagogikens uppgift37.
7.8.3 Arbetsmarknaden
Studien ”90-talets arbetsmarknad ur micro- och macroperspektiv” beskriver 90-talets
ekonomiska kris och hur den ledde till en snabb ökning av arbetslöshet. Sverige tvingades till nya åtgärder och nya förhållningssätt för att bekämpa denna höga arbetslöshet. Under 1990-talet drabbades Sverige av en djup lågkonjunktur där efterfrågan på arbete minskade och uppsägningarna ökade. Arbetslösheten gick från 2 till 8 % på tre år. Samtidigt ökade antalet personer med tidsbegränsad anställning. Det var framförallt ungdomarna som drabbades av den höga arbetslösheten. Under lågkonjunkturer har ungdomar generellt svårt att etablera sig på arbetsmarknaden men under 1990-talets kris var det mer påtagligt än tidigare. Sedan 1995 har dock arbetslösheten bland ungdomar minskat, vilket beror på att allt fler ungdomar studerar. Idag tvingas ungdomar att röra sig mellan studier och tillfälliga arbeten och de tvingas skilja på det arbete som försörjer dem med det arbete som de hoppas kunna få i framtiden.38
37 Wilhelmsson, 1998
8. METODGENOMGÅNG
8.1 Val av metod
Vi har valt att göra en kvalitativ och induktiv undersökning med intervjuer som har låg grad av standardisering. Våra frågor är alltså öppna vilket gör att våra intervjupersoner kan svara utförligt med sina egna ord. Våra intervjufrågor har även en låg grad av strukturering. Detta kan tyckas konstigt då våra frågor är så pass detaljerade men dessa frågor används endast som ett stöd för oss under våra intervjuer. Vi kommer inte att ställa frågorna i någon exakt ordning men vi vill ha dem nedskrivna så att vi inte missar att ta upp något väsentligt. Det finns också utrymme för följdfrågor som kan dyka upp under samtalet.39
Anledningen till att vi valt en kvalitativ undersökning är att vi genom detta arbete vill skapa oss en helhetsbild av hur studie- och yrkesvägledning kan utformas på bästa sätt. Genom tolkning och förståelse av hur den utförs idag ska vi försöka att utforma ett eget arbetssätt för vårt företags vuxenvägledning.40 Vi kommer alltså att söka efter den mest optimala studie- och yrkesvägledningen för vuxna genom de teorier vi lärt oss samt den litteratur som vi läst under utbildningen. Vi har för avsikt att besöka och intervjua vägledare på Infoteket och Malmö högskola för att ta reda på hur de jobbar med vägledning och på så vis dra nytta av deras erfarenheter från verkligheten. Anledningen till att vi valt just Infoteket i Malmö och Malmö högskola är att vi vet i förväg att dessa två verksamheter erbjuder studie- och yrkesvägledning till privatpersoner oavsett sysselsättning, samtidigt som vi tror att denna vägledning skulle kunna utvecklas och bli bättre. Anledningen till att vi valt att begränsa oss till just Malmö är att det är här vi bor men det är också här vi kommer att arbeta med vårt blivande företag.
För att kunna utforma ett förslag till en optimal vägledning krävs en uppfattning av hur vägledning kan upplevas av den sökande. Detta låg också till grund vid valet av metod då en kvalitativ intervju avser att upptäcka och identifiera intervjupersonens uppfattningar om något41, i detta fallet vägledning. För att ta reda på detta har vi även valt att intervjua två vuxna sökande vilka har besökt både Infoteket och Malmö högskola. Vi är medvetna om att en enkätundersökning hade gett oss en bredare syn på hur besöken kan upplevas men vi ville
39 Patel & Davidsson, 2003 40 Ibid.
få en djupare bild av hur ett vägledningssamtal kan upplevas. Vi är inte ute efter att föra statistik utan vi vill kunna tolka och analysera våra sökandes upplevelser. 42
Vid valet av metod var vi medvetna om dess nackdelar, så som vår påverkan som intervjuare, subjektiva svar och att vi inte kan vara säkra på sanningsgraden i dessa svar.43 Trots detta
kände vi att denna metodform var den bästa. Genom att intervjua personerna i deras egen miljö anser vi att vi fick en bättre uppfattning om hur de arbetar och hur dess arbetsmiljö ser ut. Under intervjuerna använde vi oss av videokamera för att lättare komma ihåg vad som sades. Intervjupersonerna förekommer inte i bild, endast ljudupptagning var videokamerans ändamål.
Eftersom vårt arbete grundar sig på de resultat vi får i våra intervjuer samt den litteraturbakgrund vi redovisat, kan vi inte göra en generell bedömning av hur den optimala vägledningen skall bedrivas. Vi kan inte heller beskriva en vägledning som är optimal för alla människor då detta är mycket individuellt. Däremot kommer vi i analyskapitlet att ta fram de resultat vi fått genom vår studie och sammanställa vad våra intervjupersoner samt litteratur anser vara kriterier för den optimala vägledningen.
8.2 Urvalsgrupp
Vår urvalsgrupp är studie- och yrkesvägledare på Infoteket och Malmö Högskola samt två stycken sökande. Anledningen till att vi har valt studie- och yrkesvägledare på Infoteket och Malmö Högskola är att de arbetar med vuxenvägledning och vi tror att de kan ge oss en mycket god inblick i hur denna bedrivs idag. Vi har valt att endast intervjua utbildade studie- och yrkesvägledare då dessa har samma utbildning som vi. Vår ambition var att intervjua minst två studie- och yrkesvägledare på varje verksamhet. På Infoteket intervjuade vi en person som endast arbetade i öppen miljö med så kallade drop- in besök medan vår andra intervjuperson även arbetar med bokade samtal i enskilda rum. På Malmö högskola fick vi endast tillgång till en intervju och under vårt samtal kom det fram att samtliga vägledare arbetar efter samma förutsättningar och i samma miljö. Därav kände vi trots allt att vi fick en relativt klar uppfattning över hur högskolans vägledning bedrivs endast av en intervju.
42 Ibid.
Det var från början svårt att få tag på sökande till vår undersökning och vi dividerade länge om hur vi skulle gå till väga. Detta fick dock ett lyckat slut då vi fick vetskap om att en bekant var i behov av studie- och yrkesvägledning och var villig att ställa upp i vår undersökning. Genom henne/honom kom vi i kontakt med sökande två som redan innan vi kontaktade denne hade en tid inbokad för ett vägledningssamtal varav vi frågade om denne ville ställa upp i vår undersökning. Vi har valt att kalla våra sökande intervjupersoner för Sökande 1 respektive Sökande 2. Båda är i behov av studie- och yrkesvägledning men på olika sätt. Sökande 1 är heltidsstuderande men känner sig osäker på sin inriktning och var i behov av att diskutera detta. Vår andra sökande, sökande 2, är utbildad kock men arbetar idag inom ett annat område och är i behov av att diskutera sin framtida karriär.
9. RESULTAT
Under detta kapitel kommer vi att presentera våra intervjuresultat. Vi har valt att sammanställa studie- och yrkesvägledarnas respektive de sökandes intervjuer var för sig. Först redovisas vägledarnas, därefter de sökandes intervjuer, och vi har gjort en sammanställning av samtliga intervjuer. Det vi har valt att ta med i sammanställningen är saker som vi anser relevanta utifrån vår frågeställning. Citaten som används är naturligtvis ordagrant avskrivna. Vi har valt citaten utifrån vad vi anser viktigt för att belysa våra frågeställningar och vi är medvetna om att detta kan bli en subjektiv bedömning. I nästa kapitel analyseras resultaten tillsammans med tidigare forskning, teorier och litteratur.
9.1 Intervjuresultat, studie- och yrkesvägledarna
Malmö högskola bedriver sin studievägledning genom enskilda samtal, karriärvägledning/gruppvägledning och information i öppen verksamhet. Infoteket arbetar med drop-in samtal och information. Både Infoteket och Malmö högskolas vägledning är öppen för alla och de är inte bundna till specifika mål. På Malmö högskola har det dock diskuteras om de borde begränsa sig till vissa grupper men vår intervjuperson säger att de skall vara tillgängliga för alla som funderar på studier. På högskolan har de både tidsbokning och öppen verksamhet som är öppen varje dag mellan 13-15. På Infoteket förekommer endast öppen verksamhet där tidsbokning inte är möjligt utan de bedriver så kallade drop-in samtal. Ett undantag är en av Infotekets filialer där tidsbokning är ett måste på grund av den lokal som Infoteket befinner sig i. Tiden för ett samtal skiljer sig på de olika verksamheterna. Infotekets samtal är ca 45 minuter medan högskolans är en timme långt.
Malmö högskola skiljer på vad de kallar vägledning respektive informativa samtal. Vägledningssamtal är oftast bokade samtal och informationssamtal är de samtal som mestadels förekommer i deras öppna verksamhet. Båda samtalen är vägledning men olika typer av vägledning. Infoteket ser däremot ingen skillnad på dessa begrepp.
”Vi skiljer inte på vägledning och informationssamtal. Vi har drop-in vägledningssamtal som vi ibland kallar för informativa samtal som är något kortare men vi har inte så att man kan boka återbesök. Men vi har vägledning.”
Även om de båda verksamheterna skiljer på benämningen på samtalen anser de båda att vägledning är en process. Våra intervjupersoner är överens om att vägledningsprocessen ser olika ut från person till person och att man måste individanpassa varje samtal. De är också ense om att processen kräver tid och reflektioner vilket gör att det kan behövas mer än ett samtal. Båda verksamheterna välkomnar de sökande att komma igen men det är endast på Malmö högskola man är garanterad att träffa samma vägledare mer än en gång.
”Vi anser det självklart att man ska ha möjlighet att träffa samma vägledare igen för då har man börjat en process. Startar man processen så blir det mer än en gång. Väljer man att göra de övningar vi erbjuder förutsätter det att man kommer mer än en gång, men att komma tillbaka är en uppföljning som erbjuds, det är inget måste.”
Infoteket har en annan syn på detta.
”Man är aldrig garanterad att få prata med samma person men man är alltid garanterad att få den mest optimala vägledningen av en studie- och yrkesvägledare. Vissa gånger kan det vara bättre att prata med olika men det är ju olika från individ till individ.”
Som följd av detta svar frågade vi om de ansåg att vägledning ändå var en process fast de sökande inte var garanterad att träffa samma vägledare mer än en gång. Svaren från våra två intervjupersoner skiljde sig åt.
”Man blir inte klar på ett samtal utan vi ber kunden att komma tillbaka och då gäller det att man har det professionella förhållningssättet att man kan avsluta samtalet så att kunden är nöjd med så långt man har kommit men ändå känner sig stimulerad att komma tillbaka och då till vem som helst så det beror på oss, hur vi lägger upp det. Vi kan aldrig veta om slutprodukten är den bästa för kunden om vi inte följer kunden från steg 1 till steg 10, så det kan vi inte veta. Det får vi anta.”
Den andra intervjupersonen ansåg att det kan vara en nackdel att kundernas process om de inte kan träffa samma vägledare och har dessutom upplevt att kunder tycker att det är konstigt att de inte kan träffa samma vägledare igen men då försöker intervjupersonen att lösa det.
”Vi säger inte officiellt att det går men känner man att den här människan skulle vilja träffa mig igen och inte vill dra sin historia igen för någon annan då brukar jag säga att kom den och den dagen så ska vi försöka fixa det.”
Även på Malmö högskola nämndes fördelen med att träffa olika vägledare då den sökande kan få en annan syn på sitt problem. Detta löser de genom att låta en kollega titta på den sökandes profilkarta utan att veta vem personen i fråga är och sedan ger de deras association om tänkbara yrkesområden.
När det gäller att kunna skapa kontakt finns det olika uppfattningar om vad kontakt betyder. Det pendlade från att vara empatisk i samtalet men inte skapa en personlig kontakt från att
kunna bilda en relation där man kände att den sökande hade förtroende för en och kände att de kunde öppna sig och berätta sin historia.
”Jag är ute efter att vara empatisk i samtalet inte skapa kontakt. Jag vill inte heja på någon på stan som varit hos mig det är inte professionellt.”
En av våra intervjupersoner på Infoteket anser att det krävs andra färdigheter av vägledaren för att kunna skapa en god kontakt hos dem eftersom de bara har ett samtal. Intervjupersonen menar också att inte alla passar till att arbeta där. Följande säger denne också att det krävs tidigare livserfarenheter för att klara av att arbeta på Infoteket och med vuxna.
De båda verksamheterna har också olika sätt att arbeta då det gäller att klargöra ramarna för ett samtal. På Infoteket berättar de inte för den sökande om vad samtalet kan ge samt hur lång tid de har på sig vilket de gör på Malmö högskola.
På båda verksamheterna variera syftet med besöken. Det var allt från att helt byta yrke till att få information om specifik utbildning. Infoteket har runt 100 000 besökare per år så det var svårt för studie- och yrkesvägledarna att svara på om det förekom mest information eller vägledning men oftast handlar samtalen om information av något slag. Vissa kunder tror att de bara har en fråga men sen visar det sig att de egentligen behöver vägledning och vice versa. Malmö högskola däremot har mest vägledningssamtal. Båda verksamheterna kan se stora skillnader i både antal besökare och syftet med besöket beroende på vilken tid på året det är. Under ”valperioder”, april och oktober, har de många fler besökare och syftet är då relaterade till studieval.
Både Infoteket och Malmö högskola anser att det viktigt att den sökande får hjälp till självhjälp. På Infoteket finns det informationsplank och datorer där kunden själv kan söka information. Vägledning skall leda till att kunderna får kunskap som de själva sen kan arbeta med för att komma vidare i sin process och utveckling. Vägledarna uppfattar ibland att kunderna tror att de skall få svar på alla sina frågor och bli serverade men de arbetar efter att ge kunderna verktyg att hitta svaren själva.
”Det gäller för kunden att vara aktiv, alltså vi serverar inte. Det är ju liksom delvis grunden i vägledningsprocessen att det gäller ju att individen själv ska ta sig genom sin process.”
Även på Malmö högskola finns utrymmen, i deras öppna verksamhet, där den sökande själv kan orientera sig kring information om utbildningar och yrken i både Sverige och övriga världen.
De båda verksamheterna anser också att vägledning skall hjälpa den sökande att bli medveten om sig själv och sina alternativ. Vägledningen skall också öppna nya vägar, se till nya möjligheter, ta bort begränsningar och alltid utgå från individens bästa förutsättningar.
Då det gäller samtalsmiljön skiljer sig verksamheterna åt. Infoteket arbetar bara i ett öppet landskap och har inte till gång till enskilda samtalsrum. Malmö högskola har både ett öppet landskap och enskilda samtalsrum som används vid vägledningssamtal. Malmö högskola skiljer på den vägledning som bedrivs i det öppna landskapet och den som bedrivs i enskilda rum. I det öppna landskapet sker mer information och märker de i ett sådant samtal att den sökande behöver mer vägledning bokas en tid för enskilt samtal. Anledningen till detta är att de anser att vägledningssamtal skall ske i ett avskilt rum för där är det lättare att koppla av, koncentrera sig fokusera och det finns inga störningsmoment. En annan fördel som Malmö högskola ser med enskilda rum är att de har lättare tillgång att använda material så som whiteboard, kortlek, papper och penna. Vår intervjuperson kan ändock se vissa fördelar med en öppen miljö och det är att man blir mer tillgänglig för den sökande. Det poängteras dock att det blir en annan typ av vägledning i det öppna landskapet.
”För mig skall ett vägledningssamtal om möjligt vara enskilt. Om jag själv skulle bli vägledd i ett öppet landskap skulle jag kanske välja att inte säga allt som jag skulle sagt i ett enskilt samtal.”
Infoteket anser däremot att man kan bedriva vägledning minst lika bra i en öppen miljö. De förklarar sin miljö som ett litet kontorslandskap där samtalsenheterna skiljs åt av skiljeväggar. En av dem säger att det känns som att man sitter i sitt eget rum för det är ingen annan som skall vara runt dessa enheter. Båda våra intervjupersoner trivs att arbeta i denna öppna miljö och de anser att de sökande har lika lätt för att öppna sig där som i en stängd miljö. De ser inga nackdelar i att inte ha tillgång till enskilda rum.
”Jag tycker att den här miljön är en fördel, vi människor behöver inte ha stängd dörr för att titta på våra hinder och möjligheter i livet för studie och yrkesvägledning, det behövs inte. Jag upplever absolut att det är lätt för kunden att öppna sig här. Vissa kanske också tycker att det känns förfärligt att sitta i ett stängt rum”.
Angående eventuella störningsmoment som kan förekomma i en öppen miljö råder de delade meningar. En av dem påstår att det inte finns några störningsmoment.
”Ingen annan får kalla på en vägledare som har kund. Vi har en receptionstelefon men ingen annanstans. Jobbar man med vägledning så jobbar man med vägledning, man pratar inte i telefon eller gör något annat. Störd kan du bara bli om dina barn skulle vara på akuten med blodförgiftning.”
Den andra är av annan åsikt då denne säger att man lär sig att inte störas av ljud och annat i lokalen, att man vänjer sig att stänga av de andra ljuden men ibland när det är mycket folk i lokalen kan det vara svårt. Personen i fråga glömmer själv att denne sitter i ett öppet landskap när ett samtal pågår men det händer dock att den sökande blir störd av den öppna miljön. ”När något händer, nummer som skriks ut så måste de ju se vad som händer.”
Trots störningsmoment så upplever de båda vägledarna att den sökande kan behålla fokus i samtalet. När de väl har börjat berätta sin historia är det så inne i den att ljuden runt omkring inte stör på ett sådant sätt att det blir avbrott i samtalet. Infotekets egna utvärderingar visar på att deras sökande är nöjda med deras verksamhet och deras sätt att arbeta. Samtidigt påpekar en av vägledarna att de kan finnas de som väljer att inte komma till Infoteket på grund av den öppna miljön men detta har de inga konkreta uppgifter på.
Samtliga intervjupersoner är eniga om att det är svårt att definiera den optimala vägledningen eftersom alla människor är olika och den optimala vägledningen ser inte likadan ut från en person till en annan.
”Den optimala vägledningen utgår från individen. Vi har kanske den optimala för vissa, för vissa ska man ut och
gå vid havet för andra är det i öppna rum… Det bästa hade varit om man inte var så inrutad med tider utan att man mer hade kunnat gå ut och inte va så styrd”.
En av intervjupersonerna menar att det viktigaste är att de sökande får den kunskap om sig själv som de behöver för att kunna gå vidare, att man lär dem att karriär inte alltid behöver betyda att man ”klättrar uppåt” samt att man lyssnar så att den sökande verkligen får säga sitt. En av vägledarna på infoteket anser att det är svårt att definiera den optimala vägledningen för vuxna på grund av att det finns lite litteratur skrivet om hur vuxna reagerar samt vad som styr deras hinder och begränsningar. Hon menar att det är stor skillnad på att vägleda ungdomar och vuxna.
”Ungdomar ser ju alla möjligheter, ängen är ju alltid vrålgrön och få hinder medan det är tvärtom för vuxna.
Vår intervjuperson på högskolan poängterad att en verksamhet aldrig får anses vara helt färdig, optimal, man måste alltid sträva efter att den skall utvecklas och bli bättre. En av vägledarna på Infoteket anser att den optimala vägledningsmiljön ska vara lugn, kunderna ska kunna känna sig trygga och våga öppna sig samt påpekade att den öppna miljön på Infoteket kanske då inte är den mest optimala.
Våra intervjupersoner upplever ett ökat behov av vägledning de senaste åren. Besökarna på Infoteket har ökat kraftigt sedan starten 1998. Samtliga intervjupersoner poängterar att Malmö är en stad med många olika behov. Detta beror bland annat på att det i Malmö bor människor från många olika kulturer, staden har hög arbetslöshet och många socialbidragstagare samtidigt som mycket industri har försvunnit från staden. Detta tillsammans med att hela arbetslivet har förändrats på så vis att vi byter jobb oftare idag än förr och därmed står inför fler vägskäl under vår livstid gör att människor oftare än förr har behov av att ventilera sina hinder och möjligheter. Dessa aspekter leder till ett ökat behov av vägledning.
Båda verksamheterna är noga med att skilja på vägledning och mer terapeutiska samtal. På Högskolan hänvisar man vid behov sina sökande till Högskolans Studenthälsa och på Infoteket händer det att man behöver hänvisa vidare till Socialförvaltningen.
Då vi frågade om de anser att det behövs komplement till deras verksamheter fick vi delade svar.
”Jag anser inte att det behövs. Vi har det här. Här finns resurser för alla som kommer, även om behovet skulle öka.”
En annan menade på att det kunde behövas men det kan finnas svårigheter i att starta eget där folk måste betala eftersom de upplever negativa kommentarer till allt som är kostnadsbelagt inom deras verksamhet t ex kopiering.
9.2 Intervjuresultat, sökande
Sökande 1 är 27 år och är heltidsstudent på högskola sedan tre år tillbaka. Hon besökte en studie- och yrkesvägledare eftersom hon var osäker på vad hon skulle göra med sin utbildning och om det var inom detta område hon ville arbeta i framtiden. Sökande 2 har däremot aldrig studerat vid någon högskola men har tidigare utbildat sig på annat håll. Idag, vid 29 års ålder arbetar hon i en helt annan bransch än den hon utbildade sig för. Hon känner nu att hennes
