Örebro Universitet Hum-US-institutionen Historia IVb
”För svenskhetens bevarande i detta främlingsland”
En textanalys av svenskhet och etnisk identitet i fem svenskamerikanska tidningar 1895–1922
Emilia Rosvall Historievetenskaplig uppsats 15 hp Handledare: Henric Bagerius Vårterminen 2020
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
2. Forskningsläge ... 2
2.1. Identitetsskapande i utlandet ... 2
2.2. Tidningars roll i identitetsskapandet ... 4
3. Syfte och frågeställningar ... 6
4. Bakgrund ... 6
5. Teoretiska perspektiv ... 9
5.1. Etnisk och nationell identitet ... 9
5.2. Främlingen ... 10
6. Källmaterial ... 12
7. Metod och urval ... 14
8. Undersökning ... 16
8.1. Ett gemensamt språk ... 16
8.2. Gemensamma kulturella element ... 19
8.3. Gemensamma historiska minnen ... 21
9. Diskussion och slutsatser ... 24
9.1. Pedagogisk reflektion ... 26
9.2. ”För svenskhetens bevarande i detta främlingsland” ... 27
10. Sammanfattning ... 28
1
1. Inledning
”Vår svenska kyrka, vårt modersmål – ärans och hjeltarnes språk — och minnet af vårt fosterland äro de ting, som skola hålla oss tillsammans här i landet och längst bevara vår svenskhet” - John A Erickson i Svenska amerikanska posten 16 april 1895
Kultur, språk och kopplingen till ett hemland är några av de faktorer som kan bidra till vår personliga identitet. Dessa faktorer blir identitetsmarkörer som hjälper oss att definiera vem vi är dels för oss själva, dels för andra. Dessa identitetsmarkörer kan även ses som kategorier för en etnisk gemenskap, vilket naturligt leder till att ett identitetsskapande kan uppkomma i koppling till denna gemenskap. Att identifiera sig med folk som delar samma kultur, språk och historiska minnen som en själv kanske blir ännu tydligare när man kastas ur sin vardag i hemlandet och sätts i en kontext där det finns flertalet etniska gemenskaper med andra kulturella värderingar, andra språk och andra minnen.
Runt sekelskiftet lämnade en stor del av Sveriges befolkning sitt hemland som präglades av brist på mat, arbeten och frihet för att söka lyckan på andra sidan Atlanten. Därmed lämnade många även en stor del av sin identitet. Väl i det nya landet, som skulle komma bli det nya hemma, blev svensken en främling i det redan etablerade samhället. För att hantera detta främlingskap påbörjades en ny identitetsskapande process. Detta ledde till att många sökte sig till andra svenskar och den gemenskap de delade i bland annat språket, minnena och kulturen från hemlandet, men även i gemenskapen att de alla var främlingar av samma sort i det amerikanska samhället. Svenskarna i Amerika samlades således i olika delar av landet och svenskamerikanska samhällen formades. För att tillgodose de läskunniga svenskarnas behov av svenskspråkiga texter publicerades ett omfattande antal svenskspråkiga tidningar i alla delar av landet. Dessa tidningar hjälpte svenskarna att fortsätta ha det svenska språket som en identitetsmarkör. Vissa tidningar blev långlivade, andra inte, men totalt sett publicerades det svenskspråkiga tidningar och tidskrifter i Amerika mellan 1857 och 2007 – det vill säga under 150 år.1
I denna studie är det just de svenskspråkiga tidningarna i Amerika som står i fokus. Det är en undersökning av hur svenskhet framställdes i tidningarna samt hur dessa framställningar blev
1 Minnesota historical society, Swedish American Newspapers. Hämtad 16–04–20,
2
symboler för en svensk etnisk gemenskap och identitet. Att studera svensk identitet i det valda källmaterialet är av intresse då tidigare forskning om ämnet identitet för de svenska
immigranterna i Amerika i stort sett endast fokuserat på den identitet som skapades mellan det svenska och det amerikanska. På grund av den omfattande digitaliseringen av
svenskamerikanska tidningar som genomförts under senare år blir det möjligt att närmare studera endast den svenska identiteten i Amerika, behovet av den samt arbetet för dess överlevnad.
2. Forskningsläge
2.1. Identitetsskapande i utlandet
Omfattande forskning har genomförts om svenskarna i Amerika, om än med varierande inriktning. En framträdande forskare inom det svenskamerikanska fältet, som till stor del har fokuserat på svenskarnas identitetsskapande i Amerika, är Dag Blanck. Blanck konstaterar i
Främlingar – Ett historiskt perspektiv att de svenskar som utvandrade till Amerika ofta
upplevde ett dubbelt främlingskap då de inte helt identifierade sig med sitt nya hemland men inte heller med det Sverige som de lämnat. För att hantera detta dubbla främlingskap
konstruerade många migranter en ny identitet med erfarenheter från båda länderna och således växte en svenskamerikansk identitet fram. Vidare diskuterar Blanck hur denna
svenskamerikanska identitet formades i sekelskiftets Amerika och lyfter den
svenskamerikanska pressen som en viktig etnisk institution i detta. Den svenskamerikanska pressen hade ett dubbelt uppdrag i att förse läsarna med kunskaper om det amerikanska samhället och dessutom fungera som ett verktyg för att behålla den svenska etniska identiteten.2 Carina Rönnqvist lyfter etnicitet och nationalism i det svenska Amerika samt
skapandet av en svenskamerikansk identitet. Hon belyser den dubbla nationella lojaliteten de svenska immigranterna hade till både Sverige och Amerika och menar att den
svenskamerikanska etniska identiteten formats medvetet i bristen av en fullvärdig tillhörighet med varken hemlandet eller det nya landet. Avsaknaden av den amerikanska nationalismens förankring i etnicitet gjorde det möjligt för svenskarna i Amerika att skapa en identitet mellan det svenska och amerikanska.3 Bildandet av en ny etnisk identitet i Amerika diskuterar även
Andreas Tullberg utifrån Anthony D. Smiths definitioner av en etnisk sammanslutning,
2 Dag Blanck (1998), Att bli svensk-amerikan: Framväxten av en svenskamerikansk identitet i USA i Florén och
Karlsson (red.) Främlingar – ett historiskt perspektiv. s. 59–62.
3
”ethnie”. En ethnie är beroende av ett antal kriterier och Tullberg menar att svenskarna i Amerika saknade ett av kraven för att anses som en ethnie, gemensamma historiska minnen och myter eller en gemensam etnisk berättelse. Tullberg utgår från att svenskarna
konstruerade en etnicitet i samspel med den gamla myten om det svenska arvet samtidigt som en etnicitet skapades i den moderna, industrialiserade staten. Således skapades en ny etnicitet mellan det gamla och nya hemlandet och en svenskamerikansk identitet och en ny myt formades.4
Rönnqvist studerar i Svea folk i Babels land svenskt identitetsskapande i Kanada under 1900-talets första hälft. För att studera svensk identitet i Kanada ser Rönnqvist attityden till det svenska språket som en tacksam infallsvinkel. Hon menar att åtminstone immigranter i
Amerika i stor utsträckning hade värnat om det gamla modersmålet och även i en kanadensisk kontext blev språket en nationell markör. Rönnqvist belyser hur det svenska språket gick från att vara ett statsspråk till ett nationsspråk med nationalistiska förtecken. I och med
utvandringen från hemlandet höjdes det svenska språkets symbolvärde då det inte längre fungerade som ett självklart redskap för kommunikation. Rönnqvist poängterar att språket i det nya landet blev ett redskap för bibehållandet av svenskheten.5 Den nationella retoriken
studerar Rönnqvist genom att bland annat analysera svenskhetens främsta språkrör i Kanada vid tiden, Svenska Canada Tidningen. Hon jämställer dock inte tidningens retorik med skapandet av en svenskkanadensisk identitet på ett generellt plan utan ser detta enbart som en del i identitetsskapandet, detta då tidningens ställningstaganden och förhållningssätt inte nödvändigtvis ger en rättvisande bild av de svenska immigranternas allmänna åsikter. Tidningen kan inte ge en röst åt alla svenska immigrantgrupper utan snarare endast en viss andel. Däremot poängterar Rönnqvist tidningens möjlighet till påverkan.6
Både Rönnqvist och Blanck lyfter alltså tidningar och dess retorik som en beståndsdel i skapandet av en etnisk identitet i ett nytt land. I denna studie är det just tidningarnas roll i skapandet och bevarandet av en svensk identitet som undersöks. Även om det, som Rönnqvist nämner, genom tidningarna inte går att generalisera hur den svenska immigranten i Amerika upplevde tidningarnas innehåll så kan detta ändå ge en bild av hur tidningarnas retorik spelade
4 Andreas Tullberg (2008), För frihet och människorätt. Svenska immigranters deltagande i nordamerikanska
inbördeskriget och skapandet av en svensk-amerikansk identitet s. 196–197.
5 Rönnqvist (2004), s. 176–178. 6 Ibid, s. 280.
4
en roll i det etniska identitetsskapandet. Den tidigare forskningen om svensk identitet i både Amerika och Kanada vid tiden för den stora utvandringen har fokuserat på vad Rönnqvist benämner som bindestrecksidentiteter, det vill säga en etnisk identitet som influerats av både hemlandet och det nya landet.7 Sedan denna tidigare forskning genomfördes har åtkomsten av
historiskt källmaterial i form av exempelvis tidningar förenklats i och med en omfattande digitalisering. Denna digitalisering möjliggör för mig att i denna studie närmare analysera den svenska identiteten i sig och framställningar av svenskhet i tidningarna. Detta för att
komplettera den tidigare forskningen med en förståelse för hur tidningarna inte endast blev ett medel för ett skapande för en bindestrecksidentitet, utan även hur framställningar av
svenskhet kan ses som ett medel för att bevara den svenska etniska identiteten.
2.2. Tidningars roll i identitetsskapandet
I nutida forskning har det tydligt gjorts en poäng av tidningars roll, och språket i dem, i en identitetsskapande process. På ett internationellt plan är forskningen om tidningar som en identitetsskapande aktör relativt bred. Ett exempel på forskning om samspelet mellan språket och en skotsk identitet är Fiona M Douglas studie Scottish Newspapers, Language and
Identity. I denna studerar hon hur skotsk press fungerar som en länk mellan det skotska
språket och upprätthållandet av en skots identitet. Douglas menar att ett band skapas mellan tidningarnas innehåll och läsarna baserat på den gemensamma skotska identitet genom det gemensamma språket. Studien fokuserar således på språkets roll att bygga en bro mellan tidningen och den skotska identiteten. Språket blir enligt Douglas en del av befolkningens identitet och dagliga rutiner genom att exempelvis prata om väder, höra diskussioner på tunnelbanan och läsa dags- och kvällstidningar. Författaren analyserar språket i tidningar under 1995 och 2005 och studerar skillnader som skett under det gångna decenniet.8 Douglas
menar att migrationen till Skottland har påverkat den redan komplicerade lingvistiska
situationen i landet och har fört med sig en rad nya minoritetsspråk. Skottland är alltså ett land med många olika språk och språkvariationer och här blir tidningarna ett medel för att
upprätthålla olika gruppidentiteter genom användningen av dessa språk och variationer i dem. För att förstå kopplingen mellan språket och identiteten menar Douglas att vi måste se språket som en symbol snarare än endast ett medel för kommunikation. För att förklara detta lyfter Douglas Edwards distinktion mellan språkets kommunikativa mening och språket som en
7 Rönnqvist (2004), s. 41.
5
symbol för grupptillhörighet. Genom att se språket som en symbol kan det bidra till en gruppidentitet, i vilken gruppens medlemmar delar samma språk eller språkvariation och således känner en gemenskap med varandra, samtidigt som skillnader mellan gruppen och andra grupper förstärks.9
Om Douglas forskning fokuserar på språkets roll i tidningarna för att skapa en nationell eller etnisk gruppidentitet fokuserar Michael Rosie m.fl. på hur det som står i tidningarna kan vara ett medel för nationellt identitetsskapande. I artikeln Nation speaking onto nation?
Newspapers and national identity in the devolved UK studerar Rosie m.fl. tidningars roll som
nationella institutioner vilka uppmanar sina läsare att se världen utifrån generella och
specifika nationella värderingar.10 Artikelförfattarna genomför en jämförande analys mellan
olika brittiska tidningar, vilket involverar tidningar publicerade i både England och
Skottland.11 För att lokalisera olika nationella identiteter i tidningarna använde sig författarna
av så kallade ”flags”, det vill säga sökord eller indikatorer som skulle operationalisera nationalism och nationell identitet i tidningarna. Här användes sökord som delades in i koderna British, English, Scottish, Welsh, N. Irish, Irish och European.12 Studien visar att det
i skotska tidningar främst går att se skotska ”flags” medan det i engelska tidningar främst går att se brittiska ”flags” snarare än engelska sådana. Författarna poängterar att läsarna inte nödvändigtvis är medvetna om detta och det är svårt att avgöra om läsarna identifierar sig med gemenskapen britter, skottar eller engelsmän.13 Tydligt blev dock med de sökträffar som
undersökningen visade att tidningarna blev ett medel för att upprätthålla en bild av nationen och dess olika delar vilket således blev ett sätt att koppla läsarna till en gemensam uppfattning om nationen och en gemensam identitet kopplad till denna.
Föreliggande undersökning influeras av både Douglas och Rosies studier och fokuserar således på hur det svenska språket och framställningar i det speglar en svensk identitet i de svenskamerikanska tidningarna samt hur specifika sökord kan hjälpa oss utläsa detta. Tidigare forskning har även genomförts om just svenskhet i tidningar. Ainur Elmgren studerar i sin avhandling Allra käraste fienden hur svenska stereotyper och svenskhet framställs i finländsk
9 Douglas (2009), s. 15.
10 Micheal Rosie m.fl. (2004), Nation speaking unto nation? Newspapers and national identity in the devolved
UK s. 437–438.
11 Ibid, s. 441. 12 Ibid, s. 446. 13 Ibid, s. 454.
6
press under mellankrigstiden. Elmgren fokuserar dels på konkreta skildringar av Sverige och svenskhet i pressen, dels på hur Finland identifierar sig själva i kontrast till detta. Hon menar att avhandlingen både handlar om bilden av det svenska men samtidigt om bilden av det finska, då denna bygger på det som utesluts och innefattas i den nationalistiska retoriken.14
Den internationella forskningen om tidningars roll i en etnisk identitetsskapande process är relevant för denna studie för att visa på hur detta även var fallet i svenskamerikanska
tidningar från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Eftersom studien syftar till att undersöka hur den svenska identiteten kommer till uttryck i dessa tidningar kommer studiens resultat diskuteras utifrån tidigare forskning om dels identitetsskapande i Amerika, dels tidningarnas roll i detta.
3. Syfte och frågeställningar
Föreliggande studie syftar till att undersöka hur svenskhet och svensk identitet kom till uttryck i svenskamerikanska tidningar under perioden för massemigrationen från Sverige till Amerika under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Undersökningen baseras på den andra dimensionens textanalys och källmaterialet diskuteras utifrån teorier om etniskt
identitetsskapande och främlingskap. Dessutom syftar studien till att diskutera hur framställningen av svenskhet i tidningarna blev ett medel för att upprätthålla en svensk identitet i det nya landet samt varför behovet av en svensk identitet fanns.
För att bearbeta källmaterialet samt för att besvara studiens syfte leder följande frågeställningar undersökningen:
- Hur framställs svenskhet i fem svenskamerikanska tidningar åren 1895, 1912 och 1922? - Hur kan dessa framställningar ses som symboler för en gemensam svensk identitet? - Hur förändras framställningarna av svenskhet över tid?
4. Bakgrund
Mellan mitten av 1800-talet och cirka 1930 emigrerade närmare en och en halv miljon svenskar från sitt hemland med målet och drömmen om ett bättre liv på andra sidan Atlanten. Det Sverige som migranterna lämnade för Amerika präglades av ett traditionssamhälle där
7
man föddes in i sin uppgift i livet. Det var snarare regel än undantag att en lång rad generationer bodde på samma gård och brukade samma jord. Till följd av den bristande friheten och möjligheten att ta sig från den plats man föddes in i var det många som drömde om ett friare och rikare liv. För att kunna bryta upp från det rådande traditionssamhället krävdes det, förutom mod, en kombination av dåliga förhållanden där man befann sig och att något drog en någon annanstans. Detta brukar inom migrationsforskning kallas för ”push- och pull-faktorer”.15 Till push-faktorerna räknas de dåliga förhållandena i hemlandet som får en
att vilja lämna medan pull-faktorerna är det som lockar någon annanstans, ofta är dessa varandras motsatser. Huruvida det var push-faktorerna i Sverige eller pull-faktorerna från Amerikas håll som spelade störst roll vid massmigrationen under sena 1800-talet och tidiga 1900-talet råder det delade meningar om, men troligtvis samverkade dessa. De push-faktorer som påverkade emigrationen från Sverige vid denna tid var bland annat det rådande
traditionssamhällets brist på individuell och politisk frihet. I Sverige var det vid tiden ofrihet inom religion, politisk konservatism rådde och möjligheten till arbeten var begränsad.
Dessutom var det en överbefolkad landsbygd vilket ledde till brist på både jord och mat, något som i sin tur ledde till hungersnöd.16
I samband med de påtryckande push-faktorerna som drev folk från Sverige var det alltså faktorer som lockade i Amerika. De potentiella svenska migranterna fick en bild av ett Amerika som hade det Sverige saknade. Där fanns religionsfrihet, ett demokratiskt politiskt styre och större tillgång till arbeten. Dessutom kunde man som vit immigrant i Amerika få mycket billig jord att bruka i och med jordförvärvslagen Homestead Act 1862. I och med den knappa tillgången till brukningsbar mark i Sverige var detta något som lockade många
jordbrukare. Rykten om ett Amerika där drömmar blev sanna spreds snabbt i Sverige av vänner och familj som emigrerat och skrivit brev hem, men även av den propaganda som spreds om det överflödiga och fria Amerika. Bilden som spreds av Amerika var ofta överdriven och förskönad för att locka över så många vita migranter som möjligt. Detta då den amerikanska regeringen ville driva ut ursprungsbefolkningen från de stora landområden som tidigare tillhört dem och befolka dessa med vita immigranter.17
15 Minnesota historical society. Swedish immigration to the U.S. Hämtad 13–05–20,
https://www.mnhs.org/newspapers/swedishamerican/migration
16 Harald Gustafsson (2017), Nordens historia – En europeisk region under 1200 år. s. 203.
8
De svenskar som lyckades ta sig till Amerika fick varierade öden i det nya hemlandet. En del assimilerades relativt snabbt med det amerikanska samhället genom att skaffa sig ett arbete. En del svenska immigranter blev jordbrukare och en del skaffade arbeten i städerna. Den svenska befolkningen i Amerika var vid tidigt 1900-tal över en miljon, men geografiskt sett var svenskarna inte jämt fördelade över landet. Vid den tidiga fasen av migrationen var
delstaterna i mellanvästern främsta mottagningsområden med dess jordbruksområden. Illinois, Iowa, Minnesota och Wisconsin blev de stater där de svenska immigranterna bildade
bosättningar. I ett senare stadie av migrationen, runt 1910, levde många svenskar fortfarande i mellanvästern men många hade också dragits till de industriella områdena på östkusten. Samtidigt hade även ett stort svenskamerikanskt samhälle etablerats på västkusten.18 Oavsett
vart svenskarna hamnade i det nya landet betraktades de från början som främlingar i det etablerade samhället vilket försvårade assimileringsprocessen. I Amerika växte både bra och dåliga fördomar om svenskarna fram. De goda fördomarna som fanns om svenskarna var att de ansågs arbetsamma och de blev således eftertraktade på arbetsmarknaden, det fanns exempelvis en stor efterfrågan av svenska pigor som husor i Amerika. Det dåliga rykte svenskarna hade om sig var bland annat att de ansågs dumma, vilket grundade sig i de bristande språkkunskaperna de hade som nya i det engelsktalande Amerika. Det dåliga rykte som spreds om den svenska immigranten ledde till att många hamnade i samhällets
bottenskikt. I och med den bristande språkkunskapen och den låga statusen som svenskarna tillskrevs i Amerika ansågs de inte lika vita som exempelvis de engelskspråkiga amerikanerna som hade hög status, vilket ytterligare begränsade dem i det amerikanska samhället.19
De bristande språkkunskaperna i engelska ledde till att många svenskar tydde sig till varandra och gemenskapen i det svenska språket. Till följd av folkskolestadgan i Sverige från 1842 och den vikt som kyrkan la vid läskunnighet var denna under mitten av 1800-talet i Sverige bland de högst i Europa. De svenskar som tog sig till Amerika utgjorde således en stor grupp potentiella mottagare av svenskspråkiga publikationer. För att tillgodose behovet av
svenskspråkiga texter utvecklades ett brett omfång av svenskamerikansk press. Dagstidningar, veckotidningar och tidskrifter var de viktigaste svenskspråkiga publikationerna i Amerika och hörde runt sekelskiftet till de största tidningsutgivarna på ett annat språk än engelska i
Amerika. De flesta av dessa tidningar var veckotidningar. Vid 1900-talets början hade den
18 Minnesota historical society. Swedish Immigration to the U.S. Hämtad 24–04–20,
http://www.mnhs.org/newspapers/swedishamerican/migration
9
svenskamerikanska pressen etablerats med hundratals tidningar över hela Amerika, från östkust till västkust.20
Det var inte endast svenskarna på plats i Amerika som arbetade för att få in svenska element, såsom de svenskspråkiga publikationerna, i det amerikanska samhället. År 1908 grundades
Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet i Göteborg. Denna förening arbetade
bland annat för att bevara det svenska språket, svensk kultur och vårda det svenska minnet utomlands. Vid denna tid till stor del i Amerika, dit många svenskar hade tagit sig.
Föreningen bytte år 1979 namn till Riksföreningen Sverigekontakt och finns än idag.21
5. Teoretiska perspektiv
För att besvara studiens syfte förstås källmaterialet med hjälp av teoretiska begrepp. Dessa används för att förklara hur framställningarna av svenskhet i de svenskamerikanska
tidningarna kan förstås som ett sätt för de svenska immigranterna att känna en gemenskap i och till svenskheten samt hur tidningarna således blev ett medel i att både skapa och
upprätthålla en svensk identitet.
5.1. Etnisk och nationell identitet
I denna studie läggs fokus på identitetsskapande och en identitet kopplad till gemenskapen att vara svensk i ett land som inte är Sverige. En identitet kopplad till hemlandet kan förstås som både nationell och etnisk identitet, även om dessa har något olika innebörd. I följande avsnitt presenteras och diskuteras de båda begreppen för att förstå vilket som är bäst lämpat att använda för att förstå den menade innebörden av svensk identitet i denna studie. Anthony D. Smith diskuterar identitet grundad i nationalism och etnicitet i National Identity. Smith definierar en nationell identitet genom att lista fundamentala kriterier för denna.22 Vissa av
dessa kriterier går att koppla till den gemensamma identiteten för svenskarna i Amerika, så som en gemensam kultur och historiska minnen från hemlandet. Men flera av Smiths kriterier för en nationell identitet är kopplade till just nationen. Den nationella identitet som Smith
20 Minnesota historical society. Swedish American Newspaper Publishing. Hämtad 16–04–20,
http://www.mnhs.org/newspapers/swedishamerican/publishing
21 Riksarkivet. Riksföreningen Sverigekontakt (1908–) Hämtad 05–13–20,
https://sok.riksarkivet.se/?postid=Arkis%20523005AE-9BCA-11D5-BBD1-00D0B73E7A8B
10
presenterar kan således snarare kopplas till den gemensamma identiteten för svenskarna i Sverige.
Fredrik Barth definierar etniska grupper utifrån en antropologisk syn och menar då att en etnisk grupp till stor del är biologiskt självbevarande, delar fundamentala kulturella
värderingar, utgör ett fält av kommunikation och interaktion och har ett medlemskap som dels identifierar sig självt och dels identifieras av andra.23 Dessa kriterier är lättare att koppla till
den gemensamma identiteten för svenskarna i Amerika. De hade en gemensam kultur, exempelvis den svenskamerikanska pressen utgjorde ett fält av kommunikation och både svenskarna själva och andra runt dem kunde identifiera dem som just svenskar i och med den gemensamma kulturen bland annat. Även Smith definierar en etnisk gemenskap, eller det franska begreppet för detta, ethnie, utifrån sex kriterier som till stor del liknar Barths definition men med vissa avvikelser. Smith menar att en etnisk gemenskap bör ha ett kollektivt namn, en gemensam historisk myt, delade historiska minnen, en eller flera
gemensamma kulturella element, en association med ett hemland och en känsla av solidaritet med specifika delar av befolkningen.24 Även denna definition av en etnisk gemensam
identitet är bättre applicerbar på den svenska gemenskapen i Amerika än definitionen av nationell identitet.
Den svenska identiteten i Amerika vid sekelskiftet bör i denna studie förstås snarare som en identitet knuten till att vara svensk än till Sverige som nation. Gemenskapen skapas i det kulturella aspekterna av ett gemensamt språk, värderingar och traditioner och det blir således en gemenskap i etniciteten av att vara svensk istället för en nationalistisk gemenskap. I denna studie kommer således den svenska identiteten förstås och diskuteras i termer av etnisk identitet istället för nationell identitet.
5.2. Främlingen
Även begreppet främling samt skapandet av ett ”vi” och ”de” är teoretiska perspektiv som i studien används för att förklara behovet av en gemensam svensk identitet i Amerika runt sekelskiftet. Anders Florén och Åsa Karlsson definierar främlingen i Främlingar – ett
historiskt perspektiv och menar då att ingen är född främling utan att främlingskapet är socialt
23 Fredrik Barth (1994), Etnic groups and boundaries: The social organization of cultural difference s. 10–11. 24 Smith (1991), s. 21.
11
konstruerat.25 Främlingen skapas i det som upplevs främmande och avvikande, något som
skiljer sig åt mellan olika kulturer och olika epoker. På samma sätt som ett visst beteende eller en viss kultur kan upplevas som främmande i Sverige kan våra traditioner upplevas
främmande på andra platser. Florén och Karlsson menar att genom att definiera och skapa en bild av sig själv så skapar man också en bild av den andre, det vill säga främlingen. Således är främlingskapet tätt kopplat med individers och gruppers självbild och därmed även
identitetsskapandet. De menar att identitet skapas i ett socialt samspel mellan grupper och människor. Genom att säga att ”jag är inte som ni” definierar man sig själv som främling medan man likaväl kan definiera den andre som främling genom att säga ”du är inte som vi”.26
För att förstå främlingskapet ytterligare kan begreppet förklaras med Edward Saids teorier om orientalism. Saids postkoloniala teori baseras på en ontologisk och epistemologisk uppdelning av väst och öst där en bild av öst som Orienten har konstruerats av väst. Orienten har därmed också tillskrivits egenskaper som är baserade på bland annat fördomar och har i västerländsk kultur och vetenskap beskrivits som en motsats till hur väst vill se sig själva.27 Det har alltså
konstruerats ett ”vi” och ”de” där väst är ”vi” och Orienten ”de” och därmed har även främlingen skapats. Som Florén och Karlsson nämner är alltså definierandet av andra också en del i den identitetsskapande processen då man genom att skapa sig en bild av andra i kontrast till sig själv också kan identifiera sin egen person. Skapandet av främlingen kan således kopplas till Barths tankar om att en etnisk grupp dels identifierar sig själv, dels av andra. Västs konstruerande av Orienten blev således också ett sätt att identifiera sig själva i kontrast till öst. Att definiera främlingen är något vi ständigt gör i vardagen för att även kunna identifiera oss själva, vilket kan ses som problematiskt då konstruerandet av ”de” eller
främlingen ofta görs på grund av förutfattade meningar eller fördomar. I och med detta stämmer vår konstruerade bild av främlingen sällan överens med verkligheten eller främlingens bild av sig själv. Detta går att se i exempelvis konstruerandet av Orienten där denna tillskrevs egenskaper som att vara bland annat barbariska och ociviliserade, något som öst troligtvis inte själva skulle skriva under på. Teorierna om främlingskap och ett skapande av ”vi” och ”de” används i denna studie för att förklara behovet och uppkomsten av en svensk identitet i Amerika. Den svenska etniska gemenskapen förstås i Amerika som en gemenskap
25 Anders Florén och Åsa Karlsson (1998), Främlingar – Ett historiskt perspektiv. s. 5. 26 Florén och Karlsson (1998), s. 5–6.
12
av främlingar. Svenskarna i Amerika upplevde ett främlingskap i det nya landet och sökte sig således till sådant de identifierade sig med, i detta fall ofta andra svenskar och det språk, traditioner och kulturella värderingar de delade. Därmed sökte sig flera främlingar till varandra och en gemenskap baserad på både främlingskapet och den etniska tillhörigheten bildades.
6. Källmaterial
Det källmaterial som ligger till grund för studiens analys är svenskamerikanska
veckotidningar publicerade i olika delar av Amerika i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. På grund av det stora omfånget av svenskspråkiga tidningar som publicerades i Amerika vid tiden var en avgränsning av materialet nödvändig. Tidningarna som utgör empirin är några av de större tidningarna som gavs ut under en längre tid. Många av tidningarna som gavs ut i Amerika vid denna tid blev inte långlivade vilket ledde till att dessa inte var lika relevanta att studera när det gäller en beskrivning av svenskhet och en bild av den svenska identiteten över tid. De utvalda tidningarna har även en geografisk spridning för att försöka få en så generell bild som möjligt av vad svenskarna i Amerika läste i tidningarna, även om studien inte är fullt generaliserbar. Studien avgränsas till att analysera artiklar från fem olika tidningar. Dessa är Vestkusten, Nordstjernan, Texasposten, Svenska amerikanska posten och
Gamla och nya hemlandet.
Gamla och nya hemlandet, även kallad Hemlandet eller Hemlandet det gamla och det nya, var
den svenskspråka tidning som först blev framgångsrik i Amerika. Den grundades av Augustanas lutherska präst Tuve Hasselquist, som i roll av både utgivare och redaktör publicerade tidningens första nummer den 3 januari 1855 i Galesburg, Illinois. Till en början var tidningen begränsad till religiösa och kyrkliga nyheter. Gamla och nya hemlandet flyttade till Chicago 1858 och utökade i omfång med tiden. Fram till sent 1800-tal var tidningen en mycket inflytelserik och en av de mest lästa svenskspråkiga tidningarna. Konkurrens från sekulariserade och liberala tidningar gjorde att Gamla och nya hemlandet allt mer övergick till ett sekulärt innehåll även om en konservativ vinkling förblev. I tidningen diskuterades nyheter från Sverige, politik, ekonomi och läsarbrev från svenska kolonier i mellanvästern. Tidningen, som under åren varierat i både namn och ansvariga utgivare, gavs ut mellan 1855
13
och 1914.28 Svenska amerikanska posten gavs ut i Minneapolis, Minnesota mellan 1885 och
1940 och var likt Hemlandet en av de största och populäraste svenskspråkiga tidningarna. Även denna ökade med åren i omfång från fyrsidiga nummer till omkring tjugo sidor. Svenska
amerikanska posten hade en sekulär och urban riktning och täckte ett brett innehåll i sina
nummer. Det skrevs om nyheter från både det lokala, från nationen och från hemlandet, sidor för bönder, kvinnor och arbetare samt även poesi, humor och noveller.29 Texasposten gavs ut i
Austin, Texas mellan 1896 och 1982, vilket gjorde den till den längst överlevande
svenskspråkiga tidningen i delstaten. Dessutom blev tidningen den enda stora svenskspråkiga tidningen i södern. Texasposten var religiöst oberoende och menade sig vara en ”liberal, politisk nyhetsjournal för svenskarna i Amerika”.30 Vestkusten gavs ut mellan 1887 och 2007.
Den Kaliforniabaserade tidningen gavs ut i San Francisco och senare i Mill Valley och representerade den växande svenska befolkningen i norra Kalifornien och blev den största svenskspråkiga tidningen i delstaten. Vestkusten hade ett sekulärt innehåll.31 Nordstjernan var
den ledande svenskspråkiga tidningen på östkusten och publicerades i New York mellan 1872 och 1966 och var även den sekulär.32
De svenskamerikanska tidningarna finns tillgängliga digitaliserade på webbportalen Swedish
American Newspapers som drivs av Minnesota historical society. Via portalen finns över
300 000 digitaliserade tidningssidor från 28 olika svenskamerikanska tidningar att söka bland. Dessa 28 tidningar publicerades över hela Amerika mellan 1859 och 2007. Projektet skapades som ett samarbete mellan Kungliga biblioteket i Stockholm, Minnesota historical society, American Swedish Institute i Minneapolis och Swenson Swedish Immigration Research Center i Illinois. Projektets planeringsfas inleddes 2009 med det uttalade syftet att digitalisera de svenskspråkiga tidningarna utgivna i Amerika och göra dem tillgängliga för forskning i svenskamerikansk historia. Efter planeringsarbetet har projektet genomgått olika faser. År 2011 påbörjades urval och digitalisering av tidningarna under ledning av Kungliga
biblioteket. Mellan 2013 och 2016 genomfördes fas två som syftade till att utveckla
28 Minnesota historical society. Hemlandet. Hämtad 27–04–20,
http://www.mnhs.org/newspapers/swedishamerican/hemlandet
29 Minnesota historical society. Svenska amerikanska posten. Hämtad 27–04–20,
http://www.mnhs.org/newspapers/swedishamerican/svenska-amerikanska-posten
30 Minnesota historical society. Texas posten. Hämtad 27–04–20,
http://www.mnhs.org/newspapers/swedishamerican/texas-posten
31 Minnesota historical society. Vestkusten. Hämtad 27–04–20,
http://www.mnhs.org/newspapers/swedishamerican/vestkusten
32 Minnesota historical society. Nordstjernan. Hämtad 27–04–20,
14
webbplatsen där tidningarna skulle finnas tillgängliga samt att utveckla sökverktygen. Den tredje fasen har i skrivande stund inte inletts men kommer handla om hur materialet används. Dessutom vill man under fas tre digitalisera ytterligare material av den svenskamerikanska pressen.33 Att ha de svenskamerikanska tidningarna tillgängliga via denna databas är alltså en
relativt ny företeelse.
Eftersom analysen grundas i ett urval av de större tidningarna som gavs ut under en lång period visar studien på det innehåll som väldigt många svenskar i Amerika möttes av i de svenskspråkiga tidningarna. Framställningar och användandet av begreppet svenskhet i dessa tidningar blir således en representation av det innehåll som läsarna möttes av. Studien
avgränsas därför till att analysera vad dessa framställningar förmedlade till läsarna samt hur detta kan tänkas påverka den etniska gemenskapen och identiteten utifrån de valda teoretiska perspektiven. Däremot kan studiens undersökning inte svara på hur de svenska immigranterna faktiskt tog emot det som stod i tidningarna och hur det påverkade dem i vardagen, då fokus endast läggs på det som står i tidningarna. Därför blir studiens syfte att fokusera på hur det som står i tidningarna skulle kunna fungerat som ett medel för att upprätthålla en svensk identitet genom det skrivna ordet. På grund av begräsningen i både årtal och tidningar visar studien inte heller en fullt generaliserbar bild av hur svenskhet framställdes i tidningar i hela Amerika under hela perioden för migrationen utan blir snarare en representation av detta.
7. Metod och urval
På grund av det stora omfånget tillgängligt källmaterial var en omfattande urvalsprocess nödvändig. Undersökningen begränsas till fem av de ledande svenskspråkiga tidningarna i Amerika under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal för att behandla de tidningar som lästes av flest människor. Sökprocessen inspirerades av Rosie m.fl. forskning som använde sig av så kallade ”flags” som operationaliserade den etniska identiteten. För att nå det innehåll i
tidningarna som skulle analyseras användes således sökordet svenskhet med trunkering för att nå begrepp som även svenkhetsarbete, svenskthetskämpe, svenskhetskänslan,
svenskhetssträfvande och svenskhetstanken. Dessa begrepp användes för att analysera hur
svenskhet beskrevs och framställdes i tidningarna samt vad de blev en symbol för. Sökningen gav över alla årtal som tidningarna publicerats totalt 1798 träffar i Vestkusten, 863 träffar i
33 Minnesota historical society. About the project. Hämtad 24–04–20,
15
Svenska amerikanska posten, 533 träffar i Nordstjernan, 288 träffar i Gamla och nya hemlandet och 165 träffar i Texasposten. På grund av det omfattande materialet gjordes
därefter en avgränsning i tid till tre olika årtal under olika perioder av migrationen. Tabellen nedan visar antalet träffar för sökningen i de olika tidningarna vid årtalen 1895, 1912 och 1922. De årtal som inte visade några träffar kan förklaras med, med undantag för
Nordstjernan 1895, att tidningarna inte hade börjat publiceras eller att de slutat publiceras. Att
antalet träffar ökar med åren skulle dels kunna förklaras med att fler svenska migranter tagit sig till Amerika, dels att tidningarna ökade i omfång med åren.
Tabell 1. – Sökträffar
Svenskhet* 1895 1912 1922
Gamla och nya hemlandet 6 21 -
Nordstjernan - 43 43
Svenska amerikanska posten 3 25 39
Texasposten - 6 19
Vestkusten 12 33 32
Källa: Minnesota Historical Society, https://newspapers3.mnhs.org/jsp/browse.jsp. Sökord: Svenskhet*
Dessa tre årtal valdes ut då de representerar olika perioder av migrationen samt att de gav ett stort antal träffar jämfört med närliggande årtal. Artiklarna där svenskhet* nämns skumlästes innan de artiklar som närlästes valdes ut.
Metodansatsen som användes i bearbetandet av källmaterialet är en kvalitativ textanalys av den andra dimensionen. Med den andra dimensionens textanalys riktas fokus mot textens språk och litterära innehåll. Det blir då inte textförfattarnas intentioner bakom texten som sätts i fokus utan istället själva språket.34 Intresset blir här att studera begrepp och språkliga
beteckningar som ger uttryck för svenskhet, svensk gemenskap och identitet i Amerika. Med den andra dimensionens textanalys som metod skapas kunskap om texternas innehåll, språket i dem, hur detta förändrats över tid samt vad detta kan tänkas få för innebörder.35 Således blir
denna analysmetod lämpad för denna studie där fokus ligger på att analysera hur språkliga
34 Pär Widén (2015), Kvalitativ textanalys i Andreas Fejes och Robert Thornberg (2 upp.) Handbok i kvalitativ
analys s. 179.
16
framställningar av svenskhet kan få en innebörd för läsarnas etniska identitet samt hur framställningarna har förändrats över tid.
8. Undersökning
Kategoriseringen av källmaterialet baseras på Douglas tankar om språket som en symbol för grupptillhörighet som presenterades i forskningsläget. Således kategoriseras beskrivningarna av svenskhet i artiklarna efter vad svenskheten symboliserar. Dessa symboler inspireras i sin tur av Barth och Smiths kategorier för en etnisk gemenskap eller grupp och definieras således som gemensamt språk, kultur och historiska minnen. Den tematiska kategoriseringen avser att svara på studiens syfte angående hur svenskhet framställs i tidningarna samt hur dessa
beskrivningar blir en byggsten i skapandet och upprätthållandet av en svensk etnisk identitet. Tematiseringen följs upp av en diskussion som syftar till att analysera förändringar över tid samt behovet av denna etniska grupptillhörighet och identitet. För att underlätta analysen av förändring över tid presenteras källmaterialet i kronologisk ordning inom tematiseringarna.
8.1.
Ett gemensamt språk
Det gör sig tydligt i en stor del av de analyserade tidningsartiklarna att bevarandet av det svenska språket var viktigt för bevarandet av svenskheten. Det svenska språkets betydelse för svenskheten verkar blivit allt tydligare med åren men nämndes även i de tidiga artiklarna. År 1895 beskrevs svenskan som ”vårt modersmålärans och hjeltarnes språk”.36 I en artikel från
Svenska amerikanska posten skrevs det ”Hvart man här vänder sig hör man svenska, i alla
möjliga dialekter och nyanser. Det är icke nog med att svenskarne sjelfva tala detta härliga tungomål; nej, äfven de öfriga nationsmedlemmarne hafva tillegnat sig "ärans och hjeltarnes språk””.37 Detta visar på att det svenska språket redan i detta relativt tidiga stadie av
migrationen hade tagit fäste och stor plats i det amerikanska samhället. Svenskheten verkar varit beroende av det svenska språket och i en insändare i Gamla och nya hemlandet hävdade skribenten att i områden där svenskar glömt sitt modersmål ”finns inte någon svenskhet att påräkna”.38 Det hävdades vara viktigt att inte lägga bort svenskan för engelskan, även om
detta språk också var viktigt att bemästra. Att det svenska språket ansågs viktigt att bevara kan tydligt kopplas till den svenska identiteten, då det svenska språket inte kunde ses som
36 ”Den bästa af alla premier”, Svenska amerikanska posten, 16–04–1895. 37 ”Erkännande åt Minneapolis”, Svenska amerikanska posten, 23–07–1895. 38 ”Från Frisco, Utah”, Gamla och nya hemlandet, 07–02–1895.
17
relevant för att assimileras med det amerikanska samhället. Det svenska språket blev således en symbol för att vara svensk. Svenskan framstod viktig för svenskheten och för att behålla kopplingen till hemlandet. I en artikel från Gamla och nya hemlandet skrevs det:
…det goda i svenskheten, ja, det utmärkande i vårt skaplynne såsom nordiska ättlingar, icke bör försvinna när vi både i hemmet och I det offentliga lifvet redan nödgats utbyta den klangfulla svenskan för den mera affärsmessiga engelskan. Ej heller böra vi onödigt skynda med att lägga bort svenskan. Skam öfver hvarje svensk-amerikansk yngling och jungfru vid våra egna läroverk, som sätter sjelfskrifvet betyg på sin egen okunnighet och ytlighet genom att neka upptagandet av den vanliga kursen i fädrens ojemförligt sköna tungomål.39
I detta stycke kan vi se att svenskan och engelskan beskrivs på olika sätt. Svenskan som klangfull och engelskan som affärsmässig. Engelskan ansågs nödvändig när det gällde arbetslivet i det nya landet och ett nödvändigt byte från svenska till engelska hade gjorts på arbetsmarknaden. Samtidigt ville man bevara svenskan i både hemmet och det offentliga rummet. Att det svenska språket här beskrevs som klangfullt visar på dess värde som en symbol för svenskheten. Betydelsen av det svenska språket för bevarandet av svenskheten stärktes än mer med åren. I flera artiklar från 1912 går det att läsa att ett arbete för att få in svenskan i amerikanska skolor pågick. Om detta skrevs det bland annat ”Men kunde nu svenska språket få flytta in i den amerikanska helgedomen, "The Public School", då skulle det blifva "ett väldigt lyft" för svenskhetens bevarande och utveckling i detta land.”40. Mer om
detta arbete går att läsa i ett nummer av Texasposten.
Det här i Chicago sedan några månader tillbaka pågående arbetet med ändamål att få svenska klasser upprättade vid åtminstone två af stadens högskolor — något hvartill skolstyrelsen i våras som bekant gaf sitt bifall — fick i lördags ett kraftigt understöd af ingen mindre än guvernören öfver Minnesota, A. O. Eberhart. Det tal, som guvernör E. höll vid den stora svenska festen på Coliseum på kvällen nämnda dag, utformade sig nämligen till ett framhållande af svenska språkets värde som bildningsmedel och till en uppmaning till närvarande svenska föräldrar att så vidt möjligt vore låta sina barn erhålla undervisning jämväl i sina fäders språk.41
Bevarandet av det svenska språket hade här gått från att vara något som var upp till var svensk att tala svenska i sitt hem till att ha blivit en fråga på en högre nivå i det amerikanska samhället. Arbetet för att bevara svenskheten hade här alltså blivit en fråga på en offentlig nivå. I ett nummer av Nordstjernan från samma år menade man att där svenskt språk är, där är
39 ”För hemlandet”, Gamla och nya hemlandet, 09–05–1895. 40 ”En beaktansvärd sak”, Gamla och nya hemlandet, 16–04–1912. 41 ”Ett slag för svenskheten”, Texasposten, 01–08–1912.
18
även svensk anda. På grund av detta var det en hjärtefråga för Föreningen för svenskhetens
bevarande i Amerika att befrämja svenska språk- och litteraturstudier vid amerikanska
läroverk.42 Detta rapporterade även Texasposten om.43 Med detta kan vi se att det svenska
språket var en tydlig symbol för svenskheten.
Det svenska språket var 1922 fortfarande i ljuset vad gäller bevarandet av svenskheten i Amerika. I både Nordstjernan och Svenska amerikanska posten skrevs det:
Tillåt mig att nu säga något om det svenska språket, hvilket ovillkorligen måste tagas med i beräkningen, när det är fråga om svenskhetens bevarande. Och skälen äro flera. Se här några af dem. Svenskan är våra fäders och förfäders språk, och därför bjuder oss redan vår härkomst att älska och vårda detsamma. Det kan ju icke vara mer än rätt och billigt, att vi känna och äro i stånd att använda det språk, hvari våra fäders tankar och lif klädde sig, och som än i dag är ett af de lefvande språken. Svenskan är det vackra naturliga uttrycket för äkta svenskhet, den värdiga tolken af Nordens ljusa och rena ande, ja, af de ofvan nämnda karaktärsdragen.44
Här kan ses en tydlig koppling mellan språket och minnet av det gamla hemlandet och det svenska arvet. Språket fick ett utmärkande symbolvärde för vad det innebar att vara svensk och beskrevs som det vackra naturliga uttrycket för äkta svenskhet. De tankar Douglas lyfter i sin forskning om att språket bör ses som en symbol för en grupptillhörighet snarare än endast ett medel för kommunikation blir tydligt när det gäller det svenska språkets överlevnad i Amerika. Som tidigare nämnt hade det svenska språket inte något praktiskt syfte i det amerikanska samhället utan verkar vara viktigt att bevara på grund av den identitetsmarkör det utgjorde för de svenska immigranterna. I artiklarna från 1922 går det dock att utläsa att bevarandet av det svenska språket blivit en utmaning när allt fler tagit till sig engelskan, barnen talade engelska i skolan och tog därmed lätt in språket även i hemmet. I en artikel i
Svenska amerikanska posten lyftes problemet:
Det svåraste problem vi svenskar ha att lösa i Amerika är bibehållandet af det svenska språket. Lättheten att inhämta andra språk länder i detta afseende oss till nackdel, ty genom umgänge med andra folkslag tillägna vi oss lätt deras seder och bruk och deras tungomål. Detta sker ännu lättare med barn, som i skolan höra landets språk och därför snart börja tala endast skolans språk, d. v. s. engelskan, om vi ej äro på vår vakt. Om vi slappna i våra hem och börja svara våra barn på engelska, då de fråga oss på detta språk, så är svenskan inom kort förlorad för dem. Om vi däremot ej gifva tappt, utan ihärdigt redan ifrån början tvinga barnen att, liksom förr, tilltala oss
42 ”Utlands-svenskarnes kongress i Göteborg”, Nordstjernan, 09–08–1912. 43 ”Utlands-svenskarnes Kongress i Göteborg”, Texasposten, 22–08–1912.
44 ”Svenskhetens bevarande”, Nordstjernan, 10–03–1922 och ”Vårt svenska språk”, Svenska amerikanska
19
på svenska och svara dem på svenska så tappa de ej bort sig, utan kunna fås att jämsides lära sig båda språken och detta naturligtvis till deras egen fördel. Ibland är det t. o. m. lämpligt att gifva dem någon belöning för hvarje dag, då de endast tala svenska till oss. 45
Med denna artikel blir det tydligt att man var villig att gå långt för att bevara det svenska språket, vilket bevisar dess betydelse för den svenska identiteten i Amerika. När det engelska språket på ett bredare plan tagit sig in i olika delar av vardagen verkar det blivit ännu viktigare att kämpa för det svenska språkets överlevnad. Detta kan tolkas som en rädsla för att förlora språket som identitetsmarkör. Om svenskan helt byttes ut mot
engelskan, fanns det då någon svenskhet kvar? Att tappa det svenska språket hade varit att även tappa en del av sin identitet, vilket kan förklara det omfattande arbete som bedrevs för dess bevarande i Amerika.
8.2. Gemensamma kulturella element
Ett av kriterierna för en etnisk gemenskap som till stor del är sammankopplad med språket är kulturella element och värderingar. I artiklarna där svenskhet nämns går det att se en tydlig koppling mellan svenskheten och den svenska kulturen. De kulturella element som främst lyftes var litteratur, musik, religion och svenska traditioner. Dessa element användes för att beskriva svenskheten i Amerika och för att visa på hur den svenska kulturen levde vidare genom de svenskamerikanska samhällena. År 1895 lyftes den svenska kyrkan som en viktig aktör i bevarandet av svenskheten och att det därmed var viktigt för de svenska immigranterna att stödja den.46 Samma år uppmanades även de svenska immigranterna att ”älska och
upphöja svensk litteratur och annat gott från den svenska kulturen, såsom religion och konst”.47 Det går även att se spår av svenska kulturella traditioner i tidningarna, såsom
midsommar. I ett nummer av Vestkusten 1895 kallades midsommardagen för ”svenskarnes dag”. Tidningen menade att midsommarfirandet var ett kraftigt slag för svenskheten och att de som vägrade delta i firandet uppvisade en ”ohjälplig dumhet”.48 Svensk kultur verkar liksom
det svenska språket ha varit en symbol för vad det innebar att vara svensk i Amerika. Tillsammans skulle de hjälpa att bevara svenskheten i det nya landet. Senare år lyftes även frågan om en ”svenskarnes dag i Amerika”. Man menade att andra nationaliteter i Amerika firade nationaldagar och ifrågasatte varför inte svenskarna skulle kunna göra detsamma. Detta
45 ”För invandrarna”, Svenska amerikanska posten, 19–04–1922.
46 ”Den bästa af alla premier”, Svenska amerikanska posten, 16–04–1895. 47 ”För Hemlandet”, Gamla och nya hemlandet, 09–05–1895.
20
menade man skulle samla svenskarna och väcka ett gemensamt arbete för svenskhetens bevarande.49 Detta kan tolkas som att man ville upprätta fler svenska kulturella högtider i
Amerika än vad som redan fanns. En dag likt denna skulle dock kunna ses som ett gemensam kulturellt element för svenskamerikanerna snarare än något som var ett arv från hemlandet. Även om en ”svenskarnes dag i Amerika” kanske tydligare går att koppla till en
bindestrecksidentitet så var det fortfarande förankrat i att samla svenskar och bevara en svensk kultur och svenskhet i det nya landet.
De kulturella elementens vikt i bevarandet av svenskheten går att utläsa vid alla analyserade årtal. Den svenska litteraturen, som ofta nämndes i samband med det svenska språket, verkade vara ett viktigt kulturellt element att få in i det amerikanska samhället. Även svensk sång och musik lyftes i flertalet artiklar. I ett nummer av Gamla och nya hemlandet från 1912 skrevs det:
Efter att ha påvisat den stora skatt, vi svenskar äga i vår sång, kom guvernören i sitt tal in på frågan om ett par lika dyrbara, om ej dyrbarare, sådana, vårt språk och vår litteratur. Bevarandet af dessa tre skulle göra oss rikare i andligt afseende; ett afhändande af desamma betydde en stor förlust.50
Här kan ses att sången, språket och litteraturen ansågs viktiga att bevara och att glömma bort dessa hade inneburit en stor förlust. Att dessa skulle göra svenskarna rikare i ett andligt avseende visar återigen på det tydliga symbolvärdet de alla hade för svenskheten och den identitet som var kopplad till att vara svensk. Samma artikel publicerades senare samma år även i Texasposten. Sången lyftes återigen som viktig i bevarandet av svenskheten i
Nordstjernan samma år där det skrevs:
Det har anförts att svenskheten ibland oss bevaras af svensk-amerikanska tidningspressen, kyrkosamfund och föreningar, men vi få ej glömma att de svenska sångföreningarna och Svenska Sångarförbundet är det starkaste medlet för väckandet af en slumrande fosterlandskänsla. Kring oss kunna alla samlas, gammal eller ung, kyrko- eller föreningsmedlem, våra sångarfester göra mer, å mången plats, för att få svenska nationen känd än några andra samfund.51
Återigen talades det om kulturella element på samma sätt som det talades om språket, att de var viktiga för att bevara svenskheten. Att bevara svenskheten kan ses, för att tolka artiklarnas
49 ”En svenskarnes dag i Amerika”, Gamla och nya hemlandet, 10–12–1912.
50 ”Ett slag för svenskheten”, Gamla och nya hemlandet, 16–07–1912 och ”Ett slag för svenskheten”,
Texasposten, 01–08–1912.
21
innehåll, som den viktigaste uppgiften de svenska immigranterna i Amerika hade. Genom alla tr”e årtal som analyserats är de kulturella element som anses viktiga för detta bevarande den svenska kyrkan, sången, litteraturen samt vissa traditioner. Främst framträdande när det gäller traditioner var som tidigare nämnt midsommar men även runt jul uppmanades det på olika sätt att fira en svensk jul med allt vad det innebär, exempelvis med den gamla välkända svenska julmaten.52 I ett nummer av Nordstjernan från 1922 stod det att Föreningen för svenskhetens
bevarande i Amerika anordnade flertalet midsommarfester, även kallade ”svenskfester” i
olika delar av landet under juli månad.53
Förutom musik, religion och högtider var som sagt svensk litteratur ett kulturellt element som ofta nämndes i samband med svenskhetens bevarande i Amerika. I ett nummer av
Texasposten från 1912 menade man att Sverige ”står bland de främsta i de kulturbärande
ländernas rad och den svenska litteraturen är en viktig del av världslitteraturen”.54 Att få in
den svenska litteraturen i de amerikanska skolorna var 1912 något man arbetade för, precis som med det svenska språket.55 Även om dessa element av svensk kultur framställdes som
nödvändiga när det gällde svenskhetens fortlevnad var det tillsammans med språket som de kulturella elementen skulle kunna verka för att bevara svenskheten i Amerika. I ett nummer av Nordstjernan 1922 menade man att ”detta samarbete på kulturens alla olika områden gör oss alla godt och stärker vår ställning som svenskättlingar här, liksom det gläder dem där hemma att veta sig ha resonans bland blodsförvandterna här ute”.56 Med de kulturella element
som skrevs fram i samband med svenskhetens bevarande blir det tydligt att den svenska kulturen i alla dess former var något man som svensk i Amerika var stolt över och ville hylla. Att hylla dessa hade dock ett syfte, vilket var just för att bevara svenskheten.
8.3. Gemensamma historiska
minnen
Enligt Smith bör en etnisk gemenskap dela historiska minnen från hemlandet. Även detta går att se spår av i artiklar där svenskhet nämndes i tidningarna. Det verkar genom alla tre årtalen ha varit viktigt att bevara minnet av det gamla hemlandet och det svenska arvet för att
upprätthålla äkta svenskhet. Det svenska minnet skulle bevaras genom att exempelvis
använda det svenska språket och upprätthålla svensk kultur i det nya landet. Således kan man
52 ”Bidrag till New York-svenskarnes historia”, Nordstjernan, 24–12–1912. 53 ”Svensk sommarfest”, Nordstjernan, 11–08–1922.
54 ”Ett slag för svenskheten”, Texasposten, 01–08–1912.
55 ”Utlands-svenskarnes Kongress i Göteborg”, Texasposten, 22–08–1912.
22
se att de olika kategorierna var tätt sammansvetsade och i många avseenden beroende av varandra. Vad gäller denna kategori för en etnisk gemenskap var det främst det svenska arvet och minnet av hemlandet som var framträdande i de analyserade artiklarna. I tidningarna från 1895 blev detta framträdande då minnet av fosterlandet nämns i flertalet artiklar. I en artikel från Svenska amerikanska posten skrevs det om den svenska flaggan, något som skribenten tyckte borde finnas i varje svenskt hem. Vidare menade skribenten:
Vi kunna på den visa våra barn, hvar vår vagga stått och uppmana dem att ej glömma det land, som sett oss födas; ett land så skönt och så rikt på minnen och som troligen lemnat den största procenten af sina söner att bryta bygd här i Amerika. Vår svenska kyrka, vårt
modersmålärans och hjeltarnes språk—och minnet af vårt fosterland äro de ting, som skola hålla oss tillsammans här i landet och längst bevara vår svenskhet.57
Med detta blir det tydligt att minnet av Sverige bör föras vidare till immigranternas barn, även om de själva kanske aldrig bott där. Detta tyder återigen på värdet som minnet av hemlandet hade för den svenska identiteten. Om migranterna skulle glömma hemlandet skulle de tappa svenskheten och således även en del av sin identitet som svensk i Amerika. Här kan även utläsas att kulturen, språket och minnet av hemlandet tillsammans ska verka för att bevara svenskheten, något som är ständigt återkommande. Att svenskheten skulle bevaras genom bland annat minnet av det gamla Sverige kan vi även se i en artikel i Gamla
och nya hemlandet från samma år där det stod ”Den ena dagen kommer, den andra dagen
går och ännu fritt som fordom det gamla Sverige slår. — Och ännu efter sekler, i dolda framtidsdar, skall äkta svenskhet finnas i svenska bygder qvar”.58 Detta kan även utläsas i
ett nummer av Vestkusten från samma år där det skrevs ”Svenskhetens dyra och ädla klenod! Misten i den, då misten i äfven allt, som är bäst i ert nordiska blod”.59
Senare år kan ses att minnet av fosterlandet fortfarande ansågs viktigt. I Gamla och nya
hemlandet menade man att ”Man får verkligen inte glömma sitt gamla fosterland för det nya.
Man måste komma ihåg, att de bästa medborgare Förenta Staterna äger, äro de, som med vördnad blicka tillbaka på fosterlandet, sätta detta, dess kultur och materiella utveckling högt”60. Även en längtan tillbaka till hemlandet, som troligen grundas i de minnen man har
därifrån kan ses i exempelvis ett nummer av Nordstjernan från 1912 där det stod:
57 ”Den bästa af alla premier”, Svenska amerikanska posten, 16–04–1895. 58 ”Fosterbygden”, Gamla och nya hemlandet, 10–01–1895.
59 ”Bland skandinavierna”, Vestkusten, 22–08–1895.
23
Visserligen hör man rätt mycket om svenskhet här. Men man ser den inte. Det gör att man längtar efter Sverige. Det är dock så långt borta och Panamakanalen är inte ännu öppnad. Att vänta till dess är för länge. Då riskerar man att förgås af längtan — eller af andra orsaker under det man väntar. Lyckligtvis finns det ett Sverige i Amerika, ett med svensk natur, svenska sinnen, svenska tag och — hvilket inte är oviktigt — svenska tidningar.61
I detta citat kan man även utläsa behovet av svenskheten i Amerika. Längtan efter
hemlandet gjorde att man gärna ville ha svenska element av olika former i Amerika för att känna sig hemma. Minnen av Sverige ansågs viktiga att bevara för svenskhetens skull men de väckte också en längtan till hemlandet, vilket kan förklara varför svenskheten ansågs så viktig. Om svenskheten fanns runt om de svenska immigranterna i Amerika skulle längtan dämpas något. Minnena av hemlandet följde med i artiklar även från 1922. Här menade man bland annat att en svensk är och förblir svensk oavsett vart man är född, då
svenskheten ligger i blodet och ”insupes med modersmjölken”.62 I en artikel med titeln
Svenskhetens bevarande blev minnet av det gamla Sverige tydligt framträdande.
Vid läsandet af uppsatserna om svenskhetens bevarande vill man gärna med tanken ila tillbaka till det land, hvarifrån vi härstamma och från hvilket vi hafva så många minnen. Huru skulle det vara möjligt för oss att alldeles förgäta detta land, hvarest vår vagga stått och där vi tillbringat vår barndoms- och ungdomstid? Vi vistades där vid en tid i vår lefnad, då allting var så hoppfullt och framtiden syntes så ljus. Vi ha sett dessa kullar och dalar och ha njutit i fulla drag af detta lands sköna och härliga natur. Sent skola vi glömma dessa ljusa och härliga sommarnätter, då hela naturen tycktes prisa sin stora skapare. Men äfven andra saker hafva gjort gamla Sverige så oförgätligt. Fastän det så många gånger blifvit anfallet af mäktiga och trolösa grannar har det, i trots af sina små resurser, varit i stånd att på ett mästerligt sätt uppehålla sin själfständighet.63
I detta stycke kan ses att minnet av hemlandet bestod och att det fick skribenten att längta tillbaka till Sverige. Sverige målades även upp med en skön bild, trots de rådande
förhållanden som fick många att lämna landet. Detta visar på att minnet av hemlandet kanske fabricerats något för att kunna bevara svenskheten, något som man såg som viktigt. Ett fint minne av hemlandet är lättare att vilja bevara än de mindre fina. I textstycket försvarade skribenten även Sverige och de sämre perioder landet gått igenom och menade att det trots allt lyckats upprätthålla en självständighet. Det blir återigen tydligt att man ville förmedla en positiv bild av hemlandet och bevara de minnen därifrån som man kunde vara stolt över.
61 ”Vid aftonpipan”, Nordstjernan, 30–04–1912.
62 ”Några ord i frågan om svenskhetens bevarande här i Förenta Staterna”, Svenska amerikanska posten, 26–04–
1922.
24
9. Diskussion och slutsatser
Analysen av källmaterialet visade ingen större skillnad i hur det skrevs om svenskhet mellan de geografiska platserna som tidningarna publicerades på, tvärtom kan vissa artiklar läsas i flera olika tidningar från olika städer. Flertalet tidningar rapporterade om samma händelser när det gällde både nyheter från Sverige och Amerika. Däremot kan en viss förändring i hur svenskheten framställs över tid utläsas. För det första ökar antalet sökträffar när det gäller svenskhet med åren. Detta skulle kunna förklaras med att flera svenskar hade tagit sig till Amerika och att svenskamerikanska samhällen hade fått starkare fäste. Det skulle även kunna förklaras med att de flesta tidningar ökade i omfång med tiden. En annan tänkbar förklaring till ökningen är Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet som grundades 1908 i Göteborg. Föreningens uppkomst är även en rimlig förklaring till att svenskhetens bevarande blev allt viktigare med åren, då detta vid de senare årtalen var något det aktivt arbetades med även från hemlandet. I artiklar från 1895 skrevs det mycket om det svenska minnet och att det var viktigt att inte glömma sitt moderland eller språk, vilket kan tolkas som att man ville att svenskheten skulle bevaras. Det är dock vid årtalen efter föreningens bildande som
svenskhetens bevarande rent konkret började tas upp. Vid de senare årtalen verkar detta blivit en hjärtefråga för svenskarna i Amerika och det hade då blivit något man arbetade med även på en offentlig nivå genom att exempelvis arbeta för att få in det svenska språket och svensk litteratur vid de amerikanska skolorna. Det kan utläsas från det analyserade källmaterialet att svenskhet aldrig beskrevs med specifika egenskaper som var utmärkande för svenskheten, utan snarare hur svenskheten skulle bevaras genom handlingar. Genom att tala svenska, hylla svensk kultur och behålla minnet av Sverige skulle svenskheten bevaras men det nämndes aldrig i det analyserade materialet hur en svensk person är eller bör vara rent
egenskapsmässigt. Det är möjligt att detta skulle kunna nås med andra sökord än just ”svenskhet” men sökningar som exempelvis ”svensk” gav alldeles för många träffar för att det skulle vara rimligt att gå igenom materialet. Även om det, som Rosie m.fl. menar, är svårt att säga om tidningarnas läsare var medvetna om den bild av hemlandet som förmedlades till dem samt hur detta påverkade dem blir det tydligt i denna studie att svenskheten framställdes som något positivt. Denna bild mötte tidningarnas läsare av genom alla analyserade årtal och vid alla geografiska platser.
Denna studie bekräftar Blancks tankar om att en del av de svenskamerikanska tidningarnas uppdrag var att fungera som ett verktyg för att behålla den svenska identiteten. Det blir tydligt
25
i det analyserade källmaterialet att svenskheten beskrivs med kultur, språk och historiska minnen från hemlandet. Detta bekräftar Smith och Barths teorier om en etnisk identitet och de kriterier som en etnisk grupp bör uppnå för att kunna klassas som detta. Enligt Tullberg är Smiths kriterier för en etnisk gemenskap inte fullt applicerbart på den svenskamerikanska identiteten då de historiska minnena de delade var så pass nya att de inte kunde räknas som historiska. I denna studie analyseras dock den svenska identiteten snarare än den
bindestrecksidentitet som uppkom i det nya landet. I och med detta blir kriteriet för en etnisk gemenskap som rör historiska minnen applicerbart då det är minnena från det gamla
hemlandet som delas snarare än de nya minnena som är gemensamma för amerikasvenskarna. Att de svenska immigranterna delade minnen från hemlandet och var måna om att bevara dessa blev tydligt i det analyserade källmaterialet. Således kan slutsatsen dras att kriteriet för en etnisk gemenskap som rör gemensamma historiska minnen uppnås när man talar om den svenska identiteten istället för den svenskamerikanska.
Rönnqvist menar att svenska migranter i både Kanada och Amerika värnade om det svenska språket, detta blir även tydligt i denna studie. Hon menar att det svenska språket i utlandet fick ett symbolvärde och blev ett redskap för svenskhetens bibehållande. Språkets
symbolvärde bekräftar även Douglas som ser språket som en symbol för grupptillhörighet. Denna studie visar tydligt på kopplingen mellan det svenska språket och svenskheten. Det svenska språket blev en symbol för att vara svensk och detta ville man värna om. Det svenska språkets roll i bevarandet av svenskheten lyftes genom alla analyserade årtal och verkar varit en väsentlig del av svenskheten. Ett gemensamt språk är enligt de teoretiska perspektiven en del av det som utgör en etnisk gemenskap och kan därför ses som en identitetsmarkör för svenskarna i Amerika. Att tala svenska blev en viktig del av immigranternas identitet som svenskar och ännu viktigare att bevara när det hotades av engelskan som tog sig in i olika delar av svenskens vardag. Man ansåg det även viktigt att fortsätta tala svenska med sina barn, även om de inte var födda i Sverige och talade engelska i skolan, vilket visar ytterligare på språkets symbolvärde för den svenska identiteten.
Att svenskheten hade ett tydligt symbolvärde för svenskarna i Amerika visar denna studie tydligt på, men hur kan behovet av denna svenska identitet förklaras? Behovet skulle kunna förklaras med teorierna om främlingen. Svenskarna som kom till Amerika upplevde ett främlingskap då de inte var som de andra i det amerikanska samhället. Som det nämndes i bakgrunden ansågs svensken ofta som dum i och med de bristande språkkunskaperna. Detta
