Tidigheten graderas i sortförsö-ken. Men sorter som sticker ut lite extra missgynnas. I prakti-ken är skillnaderna ofta större. Av Jens Blomquist, Svensk Frötidning Det är många egenskaper som ska vägas samman när man väljer sort. Avkastning brukar väga tungt lik-som att marknaden ska gilla sor-ten. Utan en kund spelar det ingen roll hur bra sorten är. När det gäl-ler höstsådda grödor är vinterhär-digheten dessutom ett villkor för att sorten ska vara odlingsvärd. Den går att tolka från medelvär-dena i tabellen. Bäst vägledning ger dock enskilda år med tuffa förhållanden. En sådan vinter var 2000/2001 som också finns med i tabellen. Av det året kan man lära sig att Cubus inte är någon sort förutom för de sydligaste delarna av landet.
Cubus för södern
I område A och B går dock Cubus utmärkt och är därför ett gott val för den som vill ha extra dagar på
sig för höstrapssådd och den tak-tiken anammas av många skånska höstrapsodlare. Cubus är nämli-gen den allra tidigaste sorten en-ligt listan. Men egentligen är tidiga sorter ännu tidigare enligt Staffan Larsson som sysslar med sortprov-ning på SLU.
– Extremsorterna kan missgyn-nas i sortförsöken genom att tidig-hetsskillnaderna utjämnas i med-eltalsresultaten. Under torra och varma somrar mognar alla sorter relativt tidigt och skillnaderna blir små. Under fuktiga år blir skillna-derna större.
Graderingen sker någon vecka före skörd. Tidigheten hos en sort som sticker ut syns inte då och re-sultatet blir att egenskapen döljs i försöken. I praktiken blir det an-norlunda. Där kommer skillna-derna fram. Kontentan av resone-manget är att kolumnen längst till höger i tabellen är underskattning-ar av tidigheten hos en sort. Mer i praktiken
Robert Tiblom på Wij valde Lars för tidighetens skull. För den
sor-ten uppskattar Anki Sjöberg på Lovanggruppen tidighetsför-språnget till en vecka till tio dagar jämfört med Olivin. Det är betyd-ligt mer än de fyra nettodagar som är skillnaden enligt tabellen. Och det är dagar som kan vara skill-naden mellan en höstrapssådd som sker i tid och en som blir för sen. Men Lars har inte bara för-delar. Den är stråsvag och känslig för svamp. En del uppköpare och kvarnar tar emot sorten som bröd-vete, men på Cerealias kvarnar är den inte en välkommen gäst och inte uppskattad som kvarnvara. Så på VäxtRåd i Enköping tycker inte växtodlingsrådgivaren Anders Krafft att man ska odla Lars, om man inte har en bra avsättnings-möjlighet t ex som foder- eller eta-nolråvara. Han tycker i stället att det finns andra sätt att hitta tidiga förfrukter till höstraps.
– Höstråg är också ett bra sätt att hinna så hybridraps i tid, säger Anders Krafft. ■
Sortval efter mer än skörd…
Sort Skörd i områdeA-G, kg/ha och rel.tal Vinterhärdighet Stråst. Mognad
00-04 00/01 00-04 A B C D E F G 100-0 100-0 100-0 dagar Kosack 8870 7480 5840 7740 6400 6950 6170 95 93 94 327 Tarso 101 103 98 100 98 96 93 94 95 95 - 5 Ritmo 107 106 101 99 101 91 - 86 79 91 - 4 Lars 100 99 110 104 106 101 107 92 90 80 - 6 Kris 110 110 100 106 108 103 - 92 88 91 - 3 Marshal 112 112 115 110 109 104 - 90 84 94 - 4 Gnejs 109 109 - 106 104 91 - 88 81 88 - 6 Harnesk 108 106 109 108 108 109 105 92 92 90 - 4 Olivin 106 106 101 106 106 107 101 93 92 90 - 3 Cubus* 109 112 - 107 101 91 - 84 64 82 - 7
*Cubus endast provad 4 år, Källa: Sortprovningen, SLU
