1
Skillnader i självvärdering mellan kvinnliga och
manliga tandläkarstudenter vid en ”Objective
Structured Clinical Examination” (OSCE)
Hanna Bergvall
Handledare: Eva Lilja-Karlander, Avdelningen för ortodonti Christel Larsson, Avdelningen för protetik
Examensarbete (30 hp) Malmö högskola
Tandläkarprogrammet Odontologiska fakulteten
2
Summary
The objective of this study was to compare dental student’s results at an Objective Structured Clinical Examination (OSCE) with their self-assessed results. These results were compared depending on gender. There are several studies published comparing gender differences in self-assessment in theoretical written exams. However there is a lack of knowledge regarding clinical examinations. At theoretical examinations it has been found that men tend to over-estimate their performance more frequently than women do. Whether these differences in self-assessment exist because men tend to over-estimate themselves, women tend to
under-estimate themselves, a combination of both or the self-assessment is consistent with the result at the examination vary between different studies. All students (35 women, 16 men) at the Faculty of Odontology, Malmö University (sixth semester) were examined with an OSCE with 13 stations. The student’s real results at OSCE were compared with their self-assessed results at each station. The assessments were compared regarding gender. At most of the 13 stations there were no significant differences in over- and under-estimation regarding women and men. It was more difficult for men to assess their performance regarding impression with alginate, this difference was statistically significant. These misjudgments were mainly caused by over-estimation. There were no results indicating that women under-estimate their
performance at greater extent than men. As opposed to studies where gender differences concerning self-assessment in theoretical examinations are studied, there were no significant differences in over- and under-estimation between genders in clinical examination evaluated in the present study.
MeSH-terms: Assessment, dental student, dentistry, education, gender, Objective Structured
3
Sammanfattning
Syftet med denna studie var att jämföra tandläkarstudenters reella resultat på en Objective Structured Clinical Examination (OSCE) med deras egenskattade resultat. Dessa resultat jämfördes sedan med avseende på genus. Ett flertal studier finns publicerade där man har beskrivit skillnader i självvärdering mellan kvinnor och män på teoretiska examinationer. Dock saknas kunskap där man granskar dessa skillnader vid examination av kliniska moment. Vid teoretiska prov har man funnit att män har en tendens att värdera sina prestationer högre än vad kvinnor gör. Om dessa skillnader i självvärdering beror på överskattning hos män, underskattning hos kvinnor, en kombination av båda eller att värderingen faktiskt
överensstämmer med de verkliga resultaten varierar mellan olika studiers resultat. Samtliga elever (35 kvinnor och 16 män) på sjätte termin på Odontologiska fakulteten på Malmö högskola examinerades med en OSCE bestående av 13 stationer. Studenternas reella resultat på OSCE jämfördes med deras självvärdering för varje station. Kvinnliga och manliga studenters bedömningar jämfördes. På de flesta av de 13 stationerna förekom inga
signifikanta skillnader i över- och underskattning mellan kvinnor och män. Män hade svårare än kvinnor att korrekt värdera sin prestation gällande avtryckstagning med alginat. Dessa missbedömningar berodde främst på överskattning. Ingen tendens till att kvinnor
underskattade sin prestation i större utsträckning än män kunde konstateras. Till skillnad från studier där man undersöker genusskillnader i självvärdering vid teoretiska examinationer fann man i denna studie inga signifikanta skillnader i över- och underskattning mellan könen.
MeSH-termer: Assessment, dental student, dentistry, education, gender, Objective Structured
4
Introduktion
I dagens samhälle är jämställdhetsdebatten och genusfrågor högst aktuella. Intresset för likheter och olikheter mellan könen är stort. Teorierna är många kring varför skillnader föreligger samt om hur omfattande dessa skillnader egentligen är (1, 2). Ett område där forskning har bedrivits rör mäns och kvinnors förmåga till självvärdering gällande intelligens och kompetens. Resultat visar att kvinnor oftare värderar sin intelligens och kompetens som lägre än vad män gör (2). Om detta beror på att kvinnor undervärderar sig själva (3-6), om män övervärderar sig själva (7-9) eller en kombination av båda (3, 7, 8) varierar mellan olika studiers resultat. Skillnader förekommer också mellan olika sorters intelligenser; män
bedömer sig som mer intelligenta och kompetenta inom vad som ibland menas vara typiskt manliga områden såsom matematik, kinetisk/kroppslig- och resoneringsintelligens, medan kvinnor bedömer sig mer intelligenta och kompetenta inom vad som ibland menas vara kvinnliga intelligenser som musikalitet, lingvistik och social intelligens (8-11). Det finns studier som visar att kvinnor och män faktiskt presterar bättre inom respektive kvinnliga och manliga intelligenser (10), men Bennet et al. (9) visade även att kvinnor och män har en tendens att överskatta sin förmåga inom sina intelligenser. Mot detta talar att det finns studier som visar att inga större genusskillnader förekommer i uppmätt förmåga till självvärdering, självförtroende och självkänsla (8) och att både män och kvinnor har en tendens att överskatta sin intelligens inom vissa sorters intelligenser (6).
Självvärdering är en grundläggande faktor för självständigt och självstyrt lärande. Inom vårdyrken där information ständigt uppdateras och nya metoder utvecklas är det viktigt för vårdgivaren att ständigt utvärdera och uppdatera sin kunskap och skicklighet för att
upprätthålla sin kompetens. Man kan se självvärderingen som en inre dialog i vilken individen bedömer sina egna styrkor och svagheter (3, 12). Stewart et al. (12) konstaterar i en
review-5
artikel från 2000 att personer som har en övertro på sin kompetens kan komma att utföra uppgifter som de inte är tillräckligt kvalificerade för, medan personer som undervärderar sin kompetens kan ha svårigheter att arbeta självständigt eller utvecklar en oro och stress trots kompetens. Hur en person presterar påverkar hur denne ser på sin förmåga, samtidigt påverkas prestationen av hur personen ser på sin förmåga (10, 13). Exempelvis kan låga förväntningar på prestation göra att människor inte gör sin yttersta ansträngning vid provtillfället för att kunna rättfärdiga misslyckande med bristande ansträngning istället för bristande förmåga (11).
Självvärdering är viktig redan under utbildningstiden oavsett vilken utbildning. Detta för att de studerande ska kunna identifiera inom vilka områden de behöver utvecklas ytterligare. Genom att låta studenter utvärdera sig själva vill man att det ska öka deras motivation att lära sig och fråga sig själva hur de kan bli bättre i en situation som t.ex. läkar- eller
tandläkarstudenter som gör sin kliniska tjänstgöring (3, 14). En felaktig självvärdering tyder på en bristande självkännedom och kan vara ett hinder för effektiv självreglering och
målsättning inom akademiska, professionella och personliga situationer (4, 15). Kruger et al. (16) konstaterar i en studie från 1999 att människor som saknar kompetens inom vissa områden, såsom förmåga att avgöra om något är humoristiskt eller inte, logiskt tänkande och grammatik, även saknar kompetensen att inse sin egen inkompetens inom dessa.
Vid Odontologiska fakulteten i Malmö tillämpas problembaserat lärande (PBL) sedan år 1990, där lärandesituationen strävar efter att efterlikna den verkliga kliniska situationen där man sedan ska tillämpa sina kunskaper. Lärandet utgår från Malmömodellen som utvecklades av personal på Odontologiska fakulteten vid Lunds universitet (Odontologiska fakulteten i Malmö var då en del av Lunds universitet). En viktig del i utbildningen är bl.a. arbetet i studiegrupper. Studenterna delas in i grupper om 6-8, s.k. basgrupper, där diskussionen leds av en tutor. Varje vecka presenteras ett kliniskt fall utifrån vilket studenterna ska identifiera
6
problem, generera hypoteser, identifiera sina kunskapsluckor och utifrån dessa sätta upp egna inlärningsmål för att kunna lösa problemställningarna. Parallellt med de teoretiska studierna tränas studenterna kliniskt med uppgifter som till stor del anknyter till basgruppsfallen (17). Självvärdering är en del av läroplanen och är tänkt att fungera som ett pedagogiskt verktyg för studenten, snarare än en metod för betygsättning. Studenten själv ska lära sig att värdera sin prestation, sin teknik, psykomotoriska skicklighet och den kliniska prestationen. Denna utvärderingsmetod introduceras redan under studenternas prekliniska verksamhet (14). Studenternas kunskap utvärderas i slutet av varje termin i form av en teoretisk examination och ibland även med t.ex. en artikelredovisning, en muntlig examination och/eller en klinisk examination (17). Problembaserad undervisning innebär inte nödvändigtvis utveckling av en god självvärderingsförmåga. Man har funnit att läkarstudenter vid en utbildning i Sydney som tillämpar PBL hade svårt att korrekt värdera sin prestation på en fallbaserat teoretisk
examination (15).
Objective Structured Clinical Examination (OSCE) utvecklades av Harden (18) år 1975 för att utvärdera läkarstudenters kliniska kompetens på ett objektivt sätt. Detta för att lättare kunna mäta inom vilka områden studentens kompetens uppnått läroplanens standard och inom vilka denne behövde erhålla ytterligare kunskap och skicklighet. OSCE är även en metod för att ge feedback till studenten gällande deras kompetens. Runt år 1997 introducerades även OSCE på olika tandvårdshögskolor i bl.a. England (19, 20). Sedan år 1998 utförs OSCE som en del av tandläkarprogrammet på Odontologiska fakulteten i Malmö. OSCE är en viktig del av utbildningen som syftar till att testa studentens skicklighet och kompetens inom olika relevanta kliniska områden. Studenten deltar i 12 till 17 stationer där varje station motsvarar en klinisk uppgift (ca 5-10 minuter) som studenten ska lösa. Stationen kan röra t.ex.
diagnostisk-, klinisk- eller kommunikationsfärdighet. På varje station finns en observatör som övervakar tillvägagångssättet och betygsätter studenten med hjälp av ett protokoll. Det är
7
tänkt att OSCE ska stimulera studenten till att lära och få en realistisk bild av sin kompetens. Detta genom provet i sig, men också genom studentens självvärdering av sina prestationer och feedback från lärare. OSCE är tänkt att stimulera studenten till ytterligare lärande och
professionell utveckling som en del i ett livslångt lärande (21).
Många av de studier som genomförts inom området självvärdering hos kvinnor och män avser bedömning av intelligens och förmåga att prestera inom teoretiska områden såsom skriftliga examinationer. När det gäller OSCE-examinationer har endast ett fåtal studier publicerats. Dessa handlar om bl.a. hur resultatet på OSCE påverkas av om man är inflyttad till landet man studerar i och/eller vad ens modersmål är (22), om resultatet på OSCE påverkas av att examinationen ligger utspridd under flera dagar (23) eller om OSCE är en lämplig
examination av preklinisk kunskap sett till reabilitet och validitet(24). Schoonheim-Klein et
al. (25) undersökte i en studie år 2006 i Nederländerna hur OSCE påverkade studenternas
inlärningsstrategier, bl.a. genom att titta på studenternas förmåga till självvärdering av sin kompetens. Denna studie visade att studenter som examinerats med OSCE har en mer
realistisk uppfattning av sin kliniska kompetens än de som examinerats skriftligt; de fann även att kvinnliga studenter tenderade till att undervärdera sin prestation på OSCE (25). Eftersom kunskapsunderlaget är litet när det gäller studenternas självvärdering och endast en studie är publicerad som visar att det kan finnas skillnader i kvinnor och mäns självvärdering behövs mer forskning inom detta område.
Syfte
Syftet med denna studie är att ytterligare utvärdera genusskillnader i självvärdering på en klinisk examination. Detta genom att man först jämförde studenternas reella resultat på OSCE vid ett provtillfälle på Odontologiska fakulteten i Malmö med deras egenvärdering. Dessa resultat jämfördes sedan i förhållande till genus. Studien syftade till att undersöka följande
8
hypoteser: (a) kvinnor är mer benägna att undervärdera sin kompetens (b) män är mer benägna att övervärdera sin kompetens.
Material och metod
Deltagarna i studien bestod av samtliga tandläkarstudenter på termin sex vid
tandläkarutbildningen på Odontologiska fakulteten i Malmö, 35 kvinnliga och 16 manliga studenter (medelålder ± SD, 25 ± 4,16 år). Studenterna delades in i två lika stora grupper, varav första gruppen genomförde OSCE på förmiddagen och andra på eftermiddagen. Studenterna examinerades successivt med 13 stationer, på vilka de utförde en kliniskt förankrad uppgift på 10 minuter. Utöver dessa fanns även två vilostationer. Tabell 1 redogör för vilka stationer som genomfördes och kompetenser som undersöktes (Tabell 1). Varje station hade en observatör som bedömde huruvida studenten blev godkänd eller underkänd på stationen via protokoll.
Studenterna informerades om undersökningen i god tid innan examinationen och ombads delta i studien. Samtliga 51 studenter deltog.
Tretton formulär för självvärdering av kompetens delades ut till respektive student direkt efter utförd OSCE, ett formulär för varje station. Studenten ombads fylla i kön, ålder, en värdering av sin prestation på en Numeric Rating Scale (NRS-skala) som sträckte sig från 0 till 10 samt om de trodde sig vara godkända eller underkända på respektive station (Figur 1). Enkäten numrerades med samma nummer som studenten haft under OSCE så att de kunde jämföras med deras reella resultat. På så sätt kunde resultaten bearbetas anonymt och inte kunna härledas till en enskild student.
9
Resultat från NRS-skalan och hur åldern eventuellt bidrar till förmågan till självvärdering kommer redovisas vid ett annat tillfälle. I denna studie kommer studenternas kön samt deras egenskattade och reella prestation redovisas.
Statistiska metoder
Studenternas bedömning av sin prestation jämfördes med observatörernas bedömning. En jämförelse mellan de kvinnliga och manliga studenternas svar som inte stämde överens med observatörens betygsättning gjordes (Figur 2), samt en analys av de kvinnor och män som överskattade sin prestation i relation till observatörens betygsättning (Figur 3) liksom de som underskattade sin prestation (Figur 4). P ≤ 0,05 sattes som gräns för statistisk signifikans. Ett chi-två-test (i Excel för Windows) tillämpades för att analysera insamlad data från
studenternas självvärderingar och observatörernas bedömningar.
Resultat
Samtliga 51 studenter deltog i studien. Ett fåtal bortfall förekom på vissa stationer där studenten glömt att kryssa i sin egenvärdering i enkäten (Tabell 2). Studenternas reella resultat på OSCE redovisas i tabell 3 (Tabell 3).
På samtliga stationer förekom det missbedömningar i egenvärderingen i relation till
observatörens bedömning av studentens prestation (Figur 2). Missbedömningarna bestod både av över- och underskattningar. Både män och kvinnor hade svårigheter att göra en korrekt egenvärdering av alla stationer, med undantag för station 2 och 8 där samtliga män korrekt värderade sin prestation. Ett stort antal studenter missbedömde sin prestation på station 6, 10, 11 och 13. På station 10 (alginatavtryck) var det en statistiskt signifikant större andel män än kvinnor som missbedömde sin prestation, P = 0,009. På station 11 fanns en tendens till att män var sämre än kvinnor på att korrekt bedöma sin prestation, detta uppnådde inte statistisk
10
signifikans, P = 0,062. På denna station fanns det inga större skillnader i huruvida missbedömningarna berodde på överskattning eller underskattning.
När det gällde överskattning följdes kvinnorna och männen relativt väl åt på stationerna, (Figur 3). På station 6 var det en stor andel både kvinnor (26,5%) och män (33,3%) som överskattade sin prestation. På station 10 (alginatavtryck) ser man att den tidigare nämnda missbedömningen av kompetens hos männen främst berodde på överskattning. Männen överskattade statistiskt signifikant sin prestation i relation till kvinnor på denna station, P = 0,014.
När det gäller underskattning var det män som gjorde det i högre grad än kvinnor på flest antal stationer, 7 stycken av 13. På station 13 var denna skillnad störst; 43,8% av männen och 26,5% av kvinnorna underskattade sin prestation i relation till observatörens bedömning. Inga statistiskt signifikanta skillnader kunde uttydas i graden av underskattning mellan kvinnor och män (Figur 5).
Diskussion
Denna studie syftade till att undersöka huruvida det föreligger några skillnader i kvinnor och mäns förmåga till självvärdering vid en OSCE på Odontologiska fakulteten, Malmö högskola. Detta genom att jämföra tandläkarstudenternas egenskattade resultat på de 13 stationer som ingick i OSCE med observatörernas bedömningar. Dessa resultat jämfördes sedan i
förhållande till genus. Resultaten visade att inga statistiska skillnader förekom mellan kvinnor och män gällande undervärdering av kompetens, vilket förkastar hypotesen om att kvinnor skulle vara mer benägna att undervärdera sin kompetens än män. På de flesta stationer fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan kvinnor och mäns överskattning av sin
11
överskattade sin kompetens i relation till kvinnor, vilket var i enighet med hypotesen om att män är mer benägna att övervärdera sin kompetens än kvinnor.
Vid sökning på databasen PubMed får man i dagsläget endast ett tiotal träffar gällande OSCE och tandvårdsutbildning, ingen av dessa artiklar handlar om genusskillnader i studenternas förmåga till självvärdering. Ännu färre träffar, endast en handfull, får man på databasen PsycINFO med samma sökord. Detta vittnar om kunskapsluckor inom området, vilka denna studie syftar till att delvis fylla. De flesta studier man gjort gällande OSCE berör det praktiska genomförandet. Många av de studier som undersöker genusskillnader i förmåga till
självvärdering gör detta via teoretiska examinationer och övningar. Man tittar ofta på olika sorters intelligenser, t.ex. indelat enligt Gardners multipla intelligenser (9, 10) eller flytande och kristalliserad intelligens (6).
På de flesta stationer under OSCE i denna undersökning fanns det inga statistiskt signifikanta skillnader i över- och underskattning mellan kvinnor och män. Detta är i enighet med en del annan forskning som inte heller har funnit några genusskillnader i förmåga till självvärdering.
Pallier fann i en studie från 2003 bl.a. att både kvinnor och män hade en tendens att
överskatta sin prestation när det gällde flytande intelligenser (logiskt tänkande och
problemlösning), även fast man generellt i studien fann att män värderade sin förmåga högre än kvinnor (6). Kanske vittnar våra resultat om att de genusskillnader man identifierat i självvärdering gällande teoretiska examinationer inte förekommer eller är lika uttalade när det kommer till kliniska examinationer såsom OSCE som bl.a. handlar om logiskt tänkande och problemlösning.
Station 10, på vilken män signifikant överskattade sin prestation jämfört med kvinnor, var en praktisk station där man tog alginatavtryck på en docka. Mäns övertro på sin förmåga att ta alginatavtryck kan tänkas bero på att detta är ett praktiskt moment som de förväntar sig kunna
12
behärska. Kanske anses det manligt att kunna utföra praktiska uppgifter. På station 11 fanns en tendens till att män inte korrekt bedömde sin prestation. Även detta var en praktisk station där man sätter kofferdam på en docka. Dock bestod missbedömningen på denna övning både på överskattning och på underskattning, vilket talar emot att praktiska stationer på OSCE skulle kunna betraktas som manliga och att detta skulle förklara varför män övervärderar sin prestation på dessa. För framtida studier hade det varit intressant att låta studenterna även göra bedömningen om de anser att stationerna de utfört kan klassas som typiskt kvinnliga eller
manliga, och i sin tur analysera om genusskillnader i självvärdering förekommer mellan de kvinnliga och manliga stationerna.
OSCE är ett viktigt redskap för student att utveckla sin kliniska kompetens och kunskap genom att identifiera brister inom dessa områden. Det är även ett värdefullt tillfälle för lärarna att ge feed-back till studenterna för att kunna vägleda dem när de ska förbättra sina
skickligheter. På station 6 (anamnestagning) var det en stor andel både kvinnor och män som inte korrekt bedömde sin prestation i relation till observatörens betygsättning. 35,3% av kvinnorna och 40,0% av männen. Detta berodde både på över- och underskattning hos båda könen, men främst överskattning i båda grupperna. 30 av 51 studenter blev underkända på denna station. Överskattningen kan bero på att anamnestagning är en uppgift som man har övat relativt mycket vid termin sex på tandläkarutbildningen och som man förväntar sig behärska. Utifrån våra resultat kan man anta att anamnestagning är ett område där studenterna behöver ytterligare träning. I en studie av Ratzmann et al. (26) visade man att information inför och träning på anamnestagning och kliniskt beslutsfattande förbättrade studenternas resultat vid dessa stationer på OSCE. En annan möjlighet till de undermåliga resultaten på denna station kan vara att anamnestagning inte lämpar sig som station på OSCE, kanske på grund av att studenterna själva inte tränar tillräckligt på att ta anamnes eller att
13
Missbedömningar i någon form förekom på samtliga 13 stationer under OSCE. Det att viktigt att studenterna reflekterar kring sin prestation på OSCE och lärarna ser detta som ett tillfälle att ge studenterna feed-back på deras kompetenser. I en studie av Kruger et al. (16)
undersökte man bl.a. sambandet mellan människors prestation och deras självvärdering. De fann att de människor som presterade sämst var också de som hade störst tendens till att överskatta sin prestation. De visade även att om de som presterat sämst fick ytterligare träning inom det område de blev testade och lyckades förbättra sin prestation, så ökade även deras förmåga till att korrekt värdera sin kompetens. Dessa resultat visar hur viktigt det är med lärarnas feed-back till studenterna så att de kan träna ytterligare inom de kompetenser där deras kunskaper är bristande, därför att många gånger är de sämst presterande studenterna omedvetna om sin bristande kunskap och måste öva mer. Kruger et al. (16) fann även att de
som presterade bäst underskattade sin förmåga, vilket innebär att även de studenter som besitter kompetens har problem med en korrekt självvärdering av sin kompetens. Både väl- och sämre presterande studenter har alltså svårigheter att göra en korrekt självvärdering och kan behöva hjälp från en lärare att identifiera sina styrkor och svagheter inom sin kompetens. Varje station var bemannad med en observatör, vilken var en lärare från den avdelning inom det ämnesområde som undersöktes. Totalt hade varje station 2-4 olika observatörer som turades om att bedöma, dessa var kalibrerade. Till hjälp att bedöma studenterna hade
observatörerna ett protokoll till varje station. Via detta protokoll bedömdes studenterna inom de kompetenser som var relevanta för uppgiften på stationen t.ex. kunskap, förståelse, färdighet och teknisk skicklighet. Varje station innehöll minst två kompetenser, på vilka de kunde få bedömningen godkänd, tveksam eller underkänd. Observatören fick sedan göra en helhetsbedömning av studentens prestation för att besluta om denne var godkänd eller underkänd på stationen. Detta innebär att bedömningsprotokollen, kompetenserna och
14
observatörerna kan ge skillnader i hur studenternas prestationer betygsattes. Förmodligen är inte dessa skillnader så stora att studenternas slutgiltiga resultat blivit påverkade.
Antalet män i denna studie var betydligt färre än antalet kvinnor. Trots att vissa statistiskt signifikanta skillnader i självvärdering kunde konstateras mellan könen så hade ett större antal deltagare gjort att man kunnat identifiera även mycket små skillnader i självvärdering om sådana förekom. Med en större undersökt population hade även studenternas individuella egenskaper inom grupperna varit mindre betydande.
En faktor som kan ha påverkat resultatet är att studenterna fick fylla i formuläret för utvärdering efter att ha utfört samtliga stationer på OSCE, vilket kan ha gjort att de hunnit glömma vad de tänkte kring sin prestation på respektive station. Det faktum att OSCE utfördes vid två tillfällen kan också tänkas påverka resultaten till fördel för
eftermiddagsgruppen. Det finns dock forskning som visar på att ha OSCE utspritt över flera tillfällen inte påverkar resultaten (23).
För framtida studier hade det varit intressant att se hur studenternas ålder påverkar deras förmåga till självvärdering. Forskningen är inte samstämmig när det kommer till hur åldersvariabeln inverkar på självvärderingsförmåga. Pallier fann att förmågan till
självvärdering sjönk med stigande ålder (6). Annan forskning säger att män fortsätter ha högre förväntningar på sin intelligens än kvinnor med stigande ålder hos unga vuxna medan andra studier säger att genusskillnaderna minskar (2). Den klass som deltog i denna studie var dock väldigt homogen gällande ålder, varför man förmodligen inte skulle kunnat påvisa någon större åldersskillnad i självvärdering. En annan jämförelse kan kunnat göra är en mellan olika yrkesgrupper inom tandvårdsteamets självvärdering; hur ser självvärderingen för tandläkare ut i relation till t.ex. tandhygienisters?
15
För att få ytterligare djup i kvinnor och mäns resonemang gällande självvärderingen hade det varit intressant att ta med bedömningar från en NRS-skalan. Exempelvis kan en kvinna som tror sig vara godkänd ha en varierande självsäkerhet i sin bedömning; tycker hon sig ha presterat mediokert och är tveksam till sin egenvärdering kanske hon sätter NRS 5, men tycker denne att hon presterat exemplariskt och är säker på att ha blivit godkänd kanske hon graderar sin prestation som NRS 10. NRS-skalan är visserligen utvecklad främst för att mäta smärtupplevelser, men torde även kunna tillämpas i detta sammanhang.
Konklusioner
Till skillnad från studier där man undersöker genusskillnader i självvärdering vid teoretiska examinationer fann man i denna studie i princip inga signifikanta skillnader i över- och underskattning mellan könen. Endast på en station fann man att männen signifikant överskattade sin kompetens i relation till kvinnorna. Hänsyn måste dock tas till att flera faktorer kan ha inverkan på resultatet såsom ålder, kulturell bakgrund, tidigare erfarenheter och variationer i personlighet. Inget av våra resultat tyder på att kvinnor skulle underskatta sin prestation i större utsträckning än män.
Tillkännagivanden
16
Referenser
1. Hyde JS. The Gender Similarities Hypothesis. Am Psychol. 2005; 60: 581-592.
2. Kling KC, Hyde JS, Showers CJ, Buswell BN. Gender differences in self-esteem: A meta-analysis. Psychol Bull. 1999; 125: 470-500.
3. Lind DS, Rekkas S, Bui V, Lam T, Beierle E, Copeland EM. Competency-based student self-assessment on a surgery rotation. J Surg Res. 2002; 105: 31-34.
4. Furnham A. Self-estimates of intelligence: culture and gender difference in self and other estimates of both general (g) and multiple intelligences. Pers Individ Dif. 2001; 31: 1381-1405.
5. Minter RM, Gruppen LD, Napolitano KS, Gauger PG. Gender differences in the self-assessment of surgical residents. Am J Surg. 2005; 189: 647-650.
6. Pallier G. Gender diffrences in the self-assessment of accuracy on cognitive tasks. Sex Roles. 2003; 48: 265-276.
7. Reilly J, Mulhern G. Gender differences in self-estimated IQ: The need for care in interpreting group data. Pers Individ Dif. 1995; 18: 189-192.
8. Eccles JS. Understandning women's educational and occupational choises. Psychol Women Q. 1994; 18: 585-609.
9. Bennett M. Self-estimates and population estimates of ability in men and women. Aust J Psychol. 2000; 2011; 52: 23-28.
10. Steinmayr R, Spinath B. What explains boys’ stronger confidence in their intelligence? Sex Roles. 2009; 61: 736-749.
17
11. Beyer S. Gender differences in the accuracy of self-evaluations of performance. J Pers Soc Psychol. 1990; 59: 960-970.
12. Stewart J. Clarifying the concepts of confidence and competence to produce appropriate self-evaluation measurement scales. Med Educ. 2000; 34: 903.
13. Beyer S, Bowden EM. Gender differences in self-perceptions: convergent evidence from three measures of accuracy and bias. Person Soc Psychol Bull. 1997; 23: 157-172.
14. Ericson D. Clinical guidelines and self-assessment in dental education. Eur J Dent Educ. 1997; 1: 123.
15. Langendyk V. Not knowing that they do not know: self-assessment accuracy of third-year medical students. Med Educ. 2006; 40: 173-179.
16. Kruger J, Dunning D. Unskilled and unaware of it: How difficulties in recognizing one's own incompetence lead to inflated self-assessments. J Pers Soc Psychol. 1999; 77: 1121-1134. 17. Rohlin M, Petersson K, Svensater G. The Malmo model: a problem-based learning
curriculum in undergraduate dental education. Eur J Dent Educ. 1998; 2: 103-114. 18. Harden RM. Assessment of clinical competence using an objective structured clinical examination (OSCE). Med Educ. 1979; 13: 41.
19. Schoonheim-Klein M, Walmsley AD, Habets L, van der Velden U, Manogue M. An implementation strategy for introducing an OSCE into a dental school. Eur J Dent Educ. 2005; 9: 143-149.
18
20. Schoonheim-Klein M, Muijtjens A, Habets L, Manogue M, van der Vleuten C, van der Velden U. Who will pass the dental OSCE? Comparison of the Angoff and the borderline regression standard setting methods. Eur J Dent Educ. 2009; 13: 162-171.
21. Schoonheim-Klein ME. The use of the Objective Structured Clinical Examination (OSCE) in dental education. Netherlands: Ponsen en Looijen BV; 2007.
22. Schoonheim-Klein M, Hoogstraten J, Habets L, Aartman I, Van der Vleuten C, Manogue M et al. Language background and OSCE performance: a study of potential bias. Eur J Dent Educ. 2007; 11: 222-229.
23. Schoonheim-Klein M, Muijtjens A, Habets L, Manogue M, Van der Vleuten C,
Hoogstraten J et al. On the reliability of a dental OSCE, using SEM: effect of different days. Eur J Dent Educ. 2008; 12: 131-137.
24. Eberhard L, Hassel A, Bäumer A, Becker F, Beck-Mußotter J, Bömicke W et al. Analysis of quality and feasibility of an objective structured clinical examination (OSCE) in preclinical dental education. Eur J Dent Educ. 2011; 2011; 15: 172-178.
25. Schoonheim-Klein ME, Habets LL, Aartman IH, van der Vleuten CP, Hoogstraten J, van der Velden U. Implementing an Objective Structured Clinical Examination (OSCE) in dental education: effects on students' learning strategies. Eur J Dent Educ. 2006; 10: 226-235. 26. Ratzmann A, Wiesmann U, Kordaß B. Integration of an Objective Structured Clinical Examination (OSCE) into the dental preliminary exams. GMS Z Med Ausbild. 2012; 29(1).
19
Station Ämnesområde Uppgift
1 Röntgen Lägesbestämning med hjälp av röntgenbilder 2 Käkkirurgi och oral
medicin Val av tång vid extraktion, redogöra för Valsalvas test 3 Endodonti Värdera rotfyllningars tekniska kvalitet
4 Cariologi Kvalitetsbedömning olika kompositfyllningar 5 Cariologi Bemötande av högkariesaktiv patient (skådespelare)
6 Oral diagnostik Anamnestagning samt redogöra för hur fynd kan påverka behandling 7 Omhändertagande Hjärt-lungräddning på docka
8 Parodontologi Riskbedöma och diagnostisera patient med parodontit utifrån ljudupptagning med patientintervju
9 Parodontologi Munhygieninstruktioner till vuxen 10 Bettfysiologi Alginatavtryck för studiemodell på docka 11 Endodonti Kofferdamapplikation, insiciv och molar 12 Teknologi Val och applicering av matris på premolar
13 Samhällsodontologi Förhållningssätt och hantering av tandvårdsrädd patient (skådespelare)
Tabell 1. Teststationer med ämnesområde och uppgift för OSCE
Station n kvinnor Bortfall n män Bortfall
1 35 - 15 1 2 35 - 16 - 3 35 - 16 - 4 35 - 16 - 5 34 1 16 - 6 34 1 15 1 7 35 - 16 - 8 35 - 16 - 9 35 - 16 - 10 35 - 16 - 11 35 - 16 - 12 35 - 16 - 13 34 1 16 -
Tabell 2. Antal deltagare (n) och bortfall för respektive grupp (kvinnor/män) på respektive station 1-13
20
Station Godkända
kvinnor Godkända män Underkända kvinnor Underkända män Totalt antal godkända underkända Totalt antal
1 21 11 14 5 32 19 2 32 15 3 1 47 4 3 31 15 4 1 46 5 4 31 14 4 2 45 6 5 31 13 4 3 44 7 6 14 7 21 9 21 30 7 34 16 1 0 50 1 8 34 16 1 0 50 1 9 33 15 2 1 48 3 10 33 10 2 6 43 8 11 30 12 5 4 42 9 12 25 13 10 3 38 13 13 33 15 2 1 48 3
Tabell 3. Antalet godkända/underkända kvinnor/män på respektive station
Figur 1. Formulär för självvärdering.
Jag är Kvinna Man
Ålder ...
Om du skulle gradera din prestation på en tiogradig skala, där 0 är dåligt och 10 är utmärkt, hur väl tycker du att du presterade? Ringa in ditt svar.
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Dåligt Utmärkt
Vilket resultat tror du att du får på stationen?
21
Figur 2. Procentuella andelen studenter med icke-överensstämmande svar (y-axel), d.v.s. studentens egenbedömning av sin prestation på stationen stämde inte överens med observatörens bedömning, av respektive grupp (kvinnor/män) på varje station 1-13 (x-axel).
Figur 3. Procentuella andelen studenter som överskattade sin kompetens (y-axel), d.v.s. trodde sig vara godkänd på en viss station men som av observatören bedömdes som underkänd, av respektive grupp (kvinnor/män) på varje station 1-13 (x-axel).
0,0% 5,0% 10,0% 15,0% 20,0% 25,0% 30,0% 35,0% 40,0% 45,0% 50,0% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Kvinnor Män 0,0% 5,0% 10,0% 15,0% 20,0% 25,0% 30,0% 35,0% 40,0% 45,0% 50,0% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Kvinnor Män
22
Figur 4. Procentuella andelen studenter som underskattade sin kompetens (y-axel), d.v.s. som trodde sig vara underkänd på en viss station men som av observatören bedömdes som godkänd, av respektive grupp (kvinnor/män) på varje station 1-13 (x-axel).
0,0% 5,0% 10,0% 15,0% 20,0% 25,0% 30,0% 35,0% 40,0% 45,0% 50,0% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Kvinnor Män
