Malmö Lärarhögskola Lärarutbildningen
Studie- och yrkesvägledarprogrammet
Examensarbete
10 poäng
En resa från hemlandet
genom IVIK
till framtiden
A journey from the native country
through IVIK
to the future
Samela Logavija
Camilla Serrander
Studie- och yrkesvägledarexamen 120 poäng Handledare: Leif Andergren
INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD ... 3 SAMMANFATTNING... 4 INLEDNING ... 5 BAKGRUND... 5 SYFTE... 10 Frågeställning... 10 Avgränsning ... 10 TEORIDEL ... 11 LITTERATURGENOMGÅNG... 11 Då... 11 Nu... 12 Framtid ... 14 TIDIGARE FORSKNING... 16 Nu... 16 Framtid ... 18 TEORIER... 20 REGERINGENS PROPOSITION 2003/04:140 ... 22 METOD ... 25 METODVAL... 25 URVAL... 25 GENOMFÖRANDE... 26
REDOVISNING AV TEORIDEL OCH INTERVJUER... 27
TILLFÖRLITLIGHET... 28 FORSKNINGSETIK... 28 FÖRFÖRSTÅELSE... 29 RESULTAT... 30 DÅ... 30 NU... 34 FRAMTID... 39 DISKUSSION... 43 BAKGRUNDSDISKUSSION... 43 METODDISKUSSION... 44 RESULTATDISKUSSION... 46
Sent anlända elevers integration i samhället ... 46
Språket – då, nu och framtid ... 47
Utbildning – då, nu och framtid ... 49
Dimensioner som begränsar ... 52
Sent anlända elevers framtid... 53
AVSLUTNING... 53
KÄLLFÖRTECKNING... 54
3
Förord
Vi vill i detta förord passa på att TACKA de underbara själar som har hjälpt oss att göra denna undersökning möjlig. Ett särskilt stort tack till;
♦ Studievägledaren som har varit ett stort stöd genom att vi har kunnat bolla idéer med henne och hon har även varit till stor hjälp i kontakten mellan oss och eleverna. ♦ Wilma, Keith, Sandra, Ronaldo, Zada och Petrovich som har varit med i vår
under-sökning och delat med sig av sina liv. Det har varit ett stort nöje att intervjua och lära känna Er under undersökningens gång. Vi önskar Er stort lycka till, oavsett vad ni kommer att göra eller var ni kommer att befinna Er i framtiden.
♦ Vår handledare Leif Andergren
♦ Personalen på Södra Vätterbygdens Folkhögskola som låtit oss använda deras lokaler. ♦ Våra familjer, Mejra, Ibro, Björn, Rickard och Jennifer som har stått ut med oss och
stöttat oss i vårt arbete. ♦ Övrig släkt och vänner.
♦ Framförallt ett stort tack till varandra för ett gott samarbete och att vi har kunnat luta oss mot varandra när det har känts tungt och motigt.
Jönköping den 14 maj 2006
Samela Logavija Camilla Serrander
”Man ser kulturen först, sedan människan.
Jag önskar att man kunde börja med
att se människan
och diskutera kulturen sen”
Starkare än du tror
Sammanfattning
Denna rapport beskriver hur sent anlända elever1 på Individuella programmet introduktions-kurs för invandrare2 tänker och känner inför sin framtid och då med tanke på hur deras bak-grund och nusituation ser ut. Detta genom intervjuer med sex elever på IVIK. Dessa elever har bara varit i Sverige mellan ett till tre år och för att även kunna se deras möjligheter och begränsningar försöker vi beskriva hur IVIK ser ut och fungerar bland annat genom intervjuer med en skolledare och en studievägledare.
IVIK-elevernas största begränsning är det svenska språket och detta minskar möjlig-heterna för dem att gå på ett nationellt gymnasieprogram, vidareutbilda sig och därefter få ett arbete. IVIK-eleverna är optimistiska inför framtiden och de ser fler möjligheter här i Sverige än i sitt hemland.
Det finns olika lösningar för att bättre hjälpa IVIK-eleverna och detta till exempel genom att låta dem praktisera på olika arbetsplatser, bli undervisade i vissa ämnen på modersmålet och att olika personer utifrån besöker dem till exempel studievägledaren.
Nyckelord: sent anlända, IVIK, IVIK-elever, utbildning, arbete, livssituation, framtid
1 Ungdomar som påbörjat de fyra sista åren i grundskolan eller börjat direkt i gymnasieskolan när de kommer till
Sverige (Myndigheten för skolutveckling, 2005).
5
Inledning
Skolans viktigaste samhällsuppgift är att erbjuda alla elever oavsett kön, etnicitet, religion eller social bakgrund, den utbildning de behöver för att fungera väl i samhället, säger Pia Enochsson, generaldirektör på Myndigheten för skolutveckling3. Enligt Integrationsverket (2006) är skolan den viktigaste delen i integrationspolitiken och oavsett kön, geografisk hem-vist, sociala och ekonomiska förhållanden och etnicitet, har alla barn rätt till en likvärdig ut-bildning. Skolministern, Ibrahim Baylan, säger att skolan är tvungen att ge sent anlända elev-er bättre möjlighetelev-er att lyckas, invandringen är den svenska skolans akilleshäl4.
Vi vill med detta ta med er på en resa där vi börjar i IVIK-elevernas hemland, gör ett stopp på IVIK för att fortsätta mot slutdestinationen som är deras framtid, alltså deras bak-grund, nusituation i Sverige och deras drömmar och tankar inför framtiden. Det är viktigt att förstå att alla människor är egna individer med egna tankar och drömmar men alla bär vi med oss en ”ryggsäck” som påverkar oss.
Arbetet baseras på intervjuer med sex IVIK-elever som har några gemensamma nämnare här i Sverige. De är sent anlända elever från olika länder med vitt skilda bakgrunder. De vill också finna en acceptabel och god framtid, antingen genom gymnasie-/vuxenutbildningen eller genom ett inträde på arbetsmarknaden. De är placerade i samma gymnasieprogram.
Bakgrund
Det förväntas att alla ungdomar i Sverige ska fortsätta till gymnasiet efter grundskolan. Detta gäller även sent anlända elever och denna undersökning lägger tonvikt på just dessa elever som går på IVIK. I ett samtal med Gisela Andersson5 förstod vi att det inte finns så mycket
fakta om IVIK och de elever som går där. Vår undersökning har bedrivits på en gymnasie-skola6 i en större stad7 i Sverige. Skolledaren8 på A-skolan har arbetat med invandrare sedan
1978, från början som lärare på komvux och sedan som skolledare. Hon började som skol-ledare för IVIK år 2001. Studievägskol-ledaren har arbetat på IVIK sedan hösten 2004 och har en tjänst på sjuttiofem procent där max tjugo-tjugofem procent ska läggas på IVIK-eleverna, helt beroende på hur mycket det är att göra.
3 Artikel ”Inga snabba sätt att förbättra pojkars betyg i utsatta områden” 4 Artikel ”Nationell plan för stöd till sent anlända elever”
5 Analytiker på Integrationsverket
6 I fortsättningen kommer vi genomgående benämna gymnasieskolan för A-skolan.
7 I fortsättningen kommer vi genomgående att benämna den för Z-staden. Enligt Svenska kommunförbundet,
2005, kan Z-staden benämnas som en större stad.
IVIK är en del av Individuella programmet9, detta program ska förbereda de elever som framförallt inte är godkända i svenska, engelska och matematik till ett nationellt gymnasie-program10. En del elever på IVIK har tidigare gått i en förberedelseklass11 i en grundskola12
om de är under 16 år. Härifrån kan sent anlända elever gå över till IVIK efter 16 års ålder och studietiden är oftast två år (Myndigheten för skolutveckling, 2005; skolledare; studieväg-ledare).
Skolledaren och studievägledaren säger att eleverna har olika bakgrund till exempel har vissa gått på gymnasiet i hemlandet eller i B-skolan som är en särskild skola för invandrare och beslut togs för några år sedan att eleverna ska gå två år på IVIK i största möjliga mån. Det finns vissa elever som får fortsätta ett tredje år men då måste det finnas speciella grunder för detta beslut säger skolledaren. Studievägledaren säger följande:
”Det är klart att gå här för lång tid, det är inte heller bra för någonstans så är det som att dom stannar till här och kommer inte vidare…samtidigt är det så här att med tanke på att dom nyligen kommit till Sverige också…så hinner dom inte göra sig behöriga till nationella program…så det är för kort tid och därför blir det att de hamnar någonstans mellan två stolar…i ingemansland” (20060425)
På A-skolan går det idag 33 elever som är mellan 16-20 år på IVIK. Eleverna bedriver sina studier i samma lokaler som elever från andra program. Eleverna är uppdelade i två klasser, i den ena går de som är nybörjare13 och ska lära sig det mest grundläggande i det svenska språket och i den andra klassen14 går de som kommit lite längre (skolledare; studieväg-ledaren). Myndigheten för skolutveckling (2005) skriver att ibland är IVIK en naturlig och integrerad del av skolan men ibland är den inte det, utan en egen institution eller till och med separerade från IV.
När sent anlända elever ska skrivas in på IVIK används vissa rutiner. En lärare, en studie-vägledare och en tolk träffar dem för att ta reda på vad de har med sig;
9 I fortsättningen kommer vi genomgående att förkorta detta till IV, vilket det också kallas. 10 Det finns idag 18 nationella program (www.skolverket.se).
11 En speciell klass där sent anlända elever placeras för att framför allt förberedas att börja i en ordinarie klass. 12 I fortsättningen kommer vi genomgående benämna grundskolan för B-skolan.
13 Det är de som nyss anlänt till Sverige, denna benämns som A-klassen. 14 Kommer vi benämna som B-klassen.
7
”Alltså de brukar göra så att de gemensamt träffar dem tillsammans med en tolk och sedan får läraren ta över och då för att kolla vad de har för skolbakgrund, har de läst i Sverige innan, flyktingförläggning innan eller något sådant, bott i annan kommun…” (skolledaren, 20060508)
A-skolan försöker få in alla elever så fort som möjligt i verksamheten, det kan skilja mellan eleverna hur lång tid det tar. Enligt skolledaren kan det bland annat bero på att lärarna har påbörjat en grupp och de tycker då att det blir en stor omställning när en ny elev ska komma in i gruppen.
De flesta IVIK tar fortlöpande emot elever som anländer till Sverige, detta gör det svårt att planera undervisningen eftersom grupperna splittras och arbetsron försämras (Myndig-heten för skolutveckling, 2005).
Det är kommunens skyldighet att upprätta en introduktionsplan, denna brukar vara det-samma som skolintroduktionen. Skolministern, Ibrahim Baylan, vill ha en nationell hand-lingsplan för att ta emot sent anlända elever15. Målet med handlingsplanen är att förändra deras utbildningsvillkor och då skolresultatet till det bättre. En viktig del av handlingsplanen måste handla om språk, svenska och modersmål i och med att goda språkkunskaper är grund-läggande för att man ska kunna ta del av undervisningen. De sent anlända eleverna ska även kunna få undervisning inom andra ämnen på modersmålet, för att de på så sätt ska kunna inte-greras in i det övriga skolarbetet16.
Möjligheterna för skolorna att upprätta en individuell studieplan är begränsad och oftast blir det kollektiva lösningar, enligt Myndigheten för skolutveckling (2005). Skolledaren säger att från början fanns det inga direkta planer men efterhand har det skapats olika modeller och nivåer att följa, givetvis finns det en kommunal skolplan. Dessutom arbetar A-skolan med att försöka hjälpa varje elev på IVIK individuellt, försöka se helhetsbilden av deras behov.
Myndigheten för skolutveckling (2005) säger att eleverna främst läser svenska som andra språk och matematik, undervisning i andra ämnen är ovanligt. Praktik och undervisning på elevens modersmål verkar inte erbjudas alls. Detta talar nästan helt tvärtemot om hur det fun-gerar på A-skolan på IVIK. Där har de som vill möjlighet till praktik och modersmålsunder-visning. Övriga ämnen som de läser är i princip dessa enligt studievägledaren;
15 Artikel ”Nationell plan för stöd till sent anlända elever” 16 Artikel ”Mångfaldsarbete behöver långsiktighet”
”De läser matte, de har lite grann samhällskunskap…idrott…lite estetisk verksamhet…nu har de även matlagning i köket…en del av eleverna läser engelska…en del av eleverna som går på IVIK läser vissa kurser på nationellt programoch går in där med andra
klasser…handlar det om matematik och engelska…några elever som följer undervisning i något annat ämne…naturvetenskap för någon och samhällskunskap för någon” (20060425)
Enligt skolledaren var inte svenska som andraspråk ett eget ämne tidigare men idag klassas det som en egen kurs, SVAS. Den jämställs med grundskolans årskurs nio och i gymnasie-skolan med svenska A och B. Många av elevernas kunskapsnivå på IVIK kan jämföras med den nivå svenska elever har i årskurs 4 och 5, enligt skolledaren. Lärarna på IVIK är bland annat utbildade mellanstadielärare, lärare i svenska som andraspråk och modersmålslärare17. Den fortbildning som lärarna på IVIK får är densamma som övriga lärare på A-skolan, det finns inga extra resurser för IVIK, enligt skolledaren. Lärarna som undervisar eleverna saknar ofta hela den kompetens som krävs för detta, under senare år har de erbjudits kompetens-utveckling men kommunens stöd är inte tillräckligt. När man studerar undervisningsform verkar det inte alltid vara pedagogiska skäl som ligger till grund, detta kan bero på för lite ekonomiska resurser enligt Myndigheten för skolutveckling (2005).
De sent anlända elevernas studiekarriär kan se lite olika ut. En del går till nationella- eller specialutformade program, en del till IV eller Programinriktat individuellt program18. Vissa kanske går vidare till kommunal Vuxenutbildning eller avbryter sina studier, endast ett fåtal stannar kvar på IVIK hela sin gymnasietid. Vid övergångarna från IVIK till annan utbildning gäller det att eleverna får rätt stöd och att det är vid rätt tidpunkt. Vid övergångarna är det viktigt att det finns tydliga rutiner hur detta ska gå till, en betydelsefull faktor i det hela är skolledaren som styr det hela (Myndigheten för skolutveckling, 2005).
Vägen från IVIK kan se lite olika ut, de som inte kommer in på ett nationellt program får gå till något av de PRIV som finns. Studievägledaren säger, att de i egentlig mening inte några PRIV-elever. Hon berättar om hur övergångarna från IVIK sker på A-skolan till någon annan utbildning där, där ett elevvårdsteam tittar individuellt på varje elev. De får också bland annat göra praktik på andra gymnasieskolor och studiebesök på Vuxenutbildningen.
17 Modersmålslärare kommer till skolan efter det behov som finns, de arbetar i hela kommunen, enligt
skolledaren.
18 Detta förkortas till PRIV och är speciellt inriktat mot de elever som inte kommer in på nationella program på
grund av att de inte är behöriga, framförallt inte godkända i svenska, engelska och matematik (www.skolverket.se).
9 Studievägledaren säger även att många av eleverna på IVIK lever i ett utanförskap som beror på den svenska samhällsstrukturen. De är marginaliserade och många gånger diskriminerade, bara namnet kan försvåra för dem att få ett arbete. De flesta eleverna lever ett ganska skyddat liv här på IVIK och de flesta har drömmar och en slags tro på ett gott liv här i Sverige.
”Alltså de har ett antal murar som de måste över som inte en etnisk svensk har…man kanske har med sig en helt annan bild från sitt hemland än vad det ser ut här och då handlar det ju om att försöka förklara hur struktur och system här ser ut…man måste försöka liksom uppbåda kampen i dem att inte acceptera det här och att försöka då själv arbeta på olika sätt…” (Studievägledaren, 20060425)
Studievägledaren anser att det i arbetet med eleverna på IVIK krävs att hon är lyhörd, sätter sig in i människans livsrum och lyssnar till deras historia. Helt enkelt försöker förstå vilka skillnader det är för dem här, hur de upplever saker och ting och hur deras drömmar och tankar ser ut för att kunna hjälpa dem framåt.
I en undersökning som gjorts beskriver Myndigheten för skolutveckling (2005) att 18,5 procent av eleverna anser att skolan kräver för lite av dem och om vi tittar på alla elever med invandrarbakgrund trivs de mycket eller ganska dåligt i skolan. Myndigheten för skolutveck-ling (2005) har fått i uppdrag att höja kvalitén på IV, bland annat genom att alla elever ska ha möjlighet till att bedriva sina studier på heltid från och med 1 juli 2006. Skolledaren på A-skolan säger att detta gör redan eleverna på IVIK.
Myndigheten för skolutveckling (2005) talar om olika lösningar för hur eleverna ska lyckas bättre i skolan. Lösningarna är bland annat följande; eleverna får läsa modersmålet parallellt med andraspråket, varva teori med praktik, personalen har kunskap, kompetens och engagemang. Då även ta vara på den kunskap eleverna har med sig istället för att fokusera på deras brister, utveckla tester och prov på modersmålet för att lättare kunna bedöma deras kun-skaper. Skapa andra ingångar till gymnasieskolan för dem som inte är färdiga i grundskolan och slutligen ge de här eleverna längre tid på sig.
Skolledaren på A-skolan håller helt klart med om de fyra första påståendena men är tvek-sam till de sista på grund av olika orsaker. Att prioritera in grupper på gymnasieskolan är en politisk brännbar fråga, vilka ska bli antagna och vilka ska prioriteras bort? Att ha prov på modersmålet på denna nivå är kanske inte heller så bra med tanke på att fokus måste läggas på det svenska språket däremot kan enskilda begrepp förklaras för dem på modersmålet.
Be-slut är taget att eleverna ska gå två år på IVIK, annars är risken att de blir fast där och inte går vidare.
Tidigare under vår utbildning har vi förstått hur viktigt det är att få en kunskap och för-ståelse för invandrares situation för att kunna hjälpa dem som studievägledare. En av oss har gjort praktik på den gymnasieskola där IVIK finns. Vi började diskutera vår inriktning på uppsatsskrivande och utifrån detta perspektiv bestämde vi oss för att undersöka IVIK-eleverna.
Syfte
Vi vill med detta examensarbete uppmärksamma IVIK-elevers livssituation genom att ta reda på hur deras bakgrund, nusituation ser ut och hur de känner och tänker kring sin framtid. Vi vill öka vår förståelse för att få en kunskap om vad som påverkar dem, vilka möjligheter och begränsningar dessa elever har i sina framtida val. Gisela Andersson har också påtalat en brist på information om IVIK-elever och på så sätt vill vi försöka bidra med några förslag på hur man bättre kan hjälpa dessa elever.
Frågeställning
Vilka tankar har IVIK-eleverna om sin framtid med tanke på deras bakgrund och nusituation? Frågor vi särskilt söker svar på är:
- Hur ser deras bakgrund ut? (Då) - Hur ser deras liv ut nu? (Nu)
- Vad önskar och drömmer eleverna om att göra efter IVIK? (Framtid) - Vilka möjligheter och begränsningar kan vi se hos dessa elever?
Avgränsning
I vår undersökning hade vi gärna velat intervjua fler IVIK-elever från nybörjarklassen, för att på så sätt få en större variation på svaren. Detta hade vi ingen möjlighet till eftersom flertalet i den klassen inte behärskar det svenska språket så bra.
Det hade varit intressant att jämföra IVIK-eleverna på skolan vi gjort undersökningen på med IVIK-elever på en skola i en annan kommun, för att se om det finns likheter eller skill-nader i sättet man arbetar med dem. Då även se om deras tankar och drömmar hade sett snar-lika ut.
11
Teoridel
Vi har valt att dela in teoridelen i fyra olika delar och först kommer en litteraturgenomgång och därefter tidigare forskning med underrubrikerna då, nu och framtid. Därpå har vi två teorier och sist regeringens proposition.
Litteraturgenomgång
Då
Under hela vår uppväxt och vårt liv har vi människor i vår närhet som speglar oss, de är våra mänskliga speglar som hjälper oss genom att berätta vilka vi är. När människor kommer med till exempel vänner och en eller flera familjemedlemmar till ett nytt land har den mänskliga spegeln gått sönder på vägen. Detta eftersom de inte längre har kvar vissa människor i sin omgivning som har varit delar av deras spegel. Spegeln är trasig vilket innebär att vissa bitar fortfarande är kvar och de speglar bara vissa delar av den de är. I det nya landet skapar de nya speglar men de förmedlar inte riktigt vem man är, utan speglar självet på en ”allmän” nivå (Franzén, 2001). I förhållande till de nya människorna och villkoren i det landet man kommer till, blir en del av hemlandets kulturella grundvärden mer bestående (Ahmadi, 2003).
Det kan finnas stora olikheter i människors bakgrund trots att de kommer från samma land. Varje individ har med sig erfarenheter från det liv de levde i sitt hemland. Det kan vara svårare för en person som kommer från landsbygden att anpassa sig till ett liv i en storstad än för en person som redan i sitt hemland bodde i en storstad, den här personen har kanske lätt-are för att leva i Sverige. En anledning till att föräldrar tar med sina barn och flyttar till Sverige är att de vill ge dem en bättre framtid och ett bättre liv än vad de själva har haft (Alfakir, 2004).
Både Ahmadi (2003) och Alfakir (2004) påtalar att människor som kommit hit från andra länder har en övertygelse om att de måste anpassa sig till det samhälle som finns i Sverige och deras nusituation påverkas av anledningen till varför de lämnade sitt hemland. Alfakir (2004) säger även att det alltså finns ett samband mellan orsaken till flytten och hur individen kommer lyckas eller misslyckas i det nya hemlandet. En nyanländ iransk ungdom säger att flytten till just Sverige berodde på att de hade släktingar här. Hon visste ingenting om Sverige och det är kanske inte ett fulländat land men bättre än Iran. Vid ankomsten till Sverige visste hon inget om rasism eller fördomar men efter ett tag här i Sverige blev hon varse om att det existerar, fastän som hon själv säger, jag kan ju språket och så (Myndigheten för skolutveck-ling, 2003).
För barn fungerar skolan, kamrater, lärare och till exempel mormor och/eller andra släktingar som en trygghet i deras uppväxt (Ahmadi, 2003). När de då tvingas lämna sitt hemland och sin trygghet berörs de många gånger djupare än vad vuxna gör för att de har svårare att be-arbeta orsakerna till varför de lämnade landet. Resultatet av detta blir att föräldrarna och barn-en inte uppfattar dbarn-enna process på samma sätt. Detta för att föräldrarna har bestämt att de ska flytta utan att ge dem en djupare förklaring (Franzén, 2001 & Ahmadi, 2003). Barnen upp-täcker ganska snart att skolan och kulturen i det nya landet inte är densamma som i hem-landet. De har varit vana vid att lära sig saker utantill, ha svåra prov och mycket läxor. När barnen till exempel kommer till Sverige får de möta en skola där de kan prata mycket, säga emot läraren och sitta var de vill. I början kan detta kännas både fel och konstigt (Franzèn, 2001).
Det finns olika faktorer som påverkar språkinlärningen, en av dem är det språkliga av-ståndet som betyder hur långt ett språk ligger från ett annat. När vi lär oss ett nytt språk är det svårt att lära sig uttal och meningsbyggnad. De uttalsregler som finns i modersmålet kan lätt följa med när ett nytt språk ska läras in och kan vara kvar under en lång tid. En annan faktor är om uppväxten har varit två- eller flerspråkig. Detta innebär att om en person har vuxit upp i ett land där största delen av befolkningen talar samma språk är det ganska svårt att förstå en flytt och ett påtvingat språkbyte. Detta speciellt om personens modersmål är ett världsspråk och då det inte har behövts läras in ett främmande språk, trots att personen till exempel stu-derar ända upp till akademisk nivå. Om personen istället är uppvuxen i ett land där mino-riteten talar språket vänjer sig personen vid att växla mellan flera språk beroende på vem personen talar med (Franzén, 2001).
Det finns många sätt att lära sig på men språket har en väsentlig betydelse och är kopplat till makt och sociala positioner (Lundh S., 2006). Det allra svåraste i början har varit det svenska språket och önskan har varit att få vänner här (Myndigheten för skolutveckling, 2003). Enligt ekonomiskt inriktad invandringsforskning är individers vistelsetid, arbets-marknadsläge och humankapital några olika faktorer som har betydelse för integrations-processen (Lundh C., 2005).
Nu
Under 1990-talet har det blivit en ökad centraliserad, innehållslig och ideologisk styrning av gymnasieutbildningen. Idag ska alla gymnasieelever studera tre år där och uppnå nationella bestämda mål i olika kurser. Det finns tre olika områden i samhället som påverkar ungdomar-nas utbildningsval, det är utbildning och arbete, familj samt fritid och socialt liv.Vid elevers
13 val av gymnasieprogram finns det några faktorer som påverkar t.ex. social bakgrund, etnicitet och kön (Lundh S., 2006). Det har varit svårt att få elever att bryta sina sociala mönster när det gäller att välja utbildningsprogram. Vilken gymnasiereform som än har kommit till så har eleverna fortsatt göra traditionsinriktade val, barn med högutbildade föräldrar väljer oftast den teoretiska vägen och barn vars föräldrar är antingen småföretagare utan utbildning eller arbetare väljer den yrkesförberedande vägen (Bunar & Trondman, 2003).
Lundh S. (2006) talar om några perspektiv där man diskuterar gymnasieutbildningens integrations- och differentieringsmekanismer. Det målrationella perspektivet handlar om att ungdomarna själva är i stånd att fatta individuella och rationella val. Differentieringen här är att individen gör sitt val själv utifrån inhämtad information och då kanske de inte ser alla möjligheter som finns.
Den skoltradition som finns här i Sverige kan skilja sig åt från andra länder vilket till ex-empel gör att många föräldrar som kommer hit inte vet vilka krav som ställs på dem och deras barn. Skolans riktlinjer och mål stämmer inte alltid överens med föräldrarnas förväntningar och föreställningar, vilket betyder att skolan och hemmet inte har samma uppfattning om var-andras uppgifter och ansvarsområden (Alfakir, 2004). Myndigheten för skolutveckling (2003) menar också på att många föräldrar med utländsk bakgrund värderar den svenska skolan högt. Detta beror ofta på att den allmänna utbildningsnivån i Sverige har en hög standard. Ibland kommer de från länder där det endast är en minoritet som kan utbilda sig. De flesta familjer tycker att utbildning är viktigt och att ungdomarna ska ta tillvara på möjligheterna här.
Vi är många som måste hjälpas åt att förebygga och befrämja goda livsvillkor för alla människor oberoende av till exempel bakgrund eller etnicitet. Skolan spelar här en viktig roll i detta påstående och det handlar främst om att skapa en integration och det gör vi bäst genom mötet med andra människor (Myndigheten för skolutveckling, 2003). Skolan avspeglar det omgivande samhället där människor från olika kulturer och med olika erfarenheter inte har naturliga mötesplatser. Utanförskap och marginalisering präglar i stor omfattning ungdomars skol- och familjevardag (Bunar & Trondman, 2003).
Franzén (2001) nämner en faktor som beskriver hur de som anlänt till Sverige och läser svenska inte vet hur de ska lära sig språket, eftersom de inte får praktisera det. De bor i ett invandrartätt område, umgås inte med svenskar och får inte möjlighet att komma ut i arbete. Detta kallas även språkparadoxen vilket innebär att en individ på grund av sina dåliga kun-skaper i svenska inte får ett arbete är det just ett arbete denne är i behov av för att kunna prak-tisera och lära sig det svenska språket. De personer som lever tillsammans med en person som är svensk har lättare för att lära sig det svenska språket. Detta påtalar även Alfakir (2004) där
hon säger att de barn som inte har någon kontakt med svenska barn har svårt att lära sig det svenska språket, skolans undervisning är inte heller tillräcklig.
I en fallstudie av Nihad Bunar kan vi läsa om bosniska ungdomar som bara umgås med bosnier på sin fritid. Det svenska språket är viktigt för de bosniska ungdomarnas självför-troende och för deras sociala kontakter med det svenska samhället men det gör också att de känner sig mindervärdiga och osäkra i övervägande antal kommunikationssituationer. Detta kan leda till att de undviker att kommunicera men även att naturligheten och spontaniteten går förlorad därför att målet är att på ett felfritt sätt kombinera grammatik och uttal (Bunar & Trondman, 2003).
Mångkulturalism och tvåspråkighet är två saker som kan ge stor utdelning men som även behöver speciella insatser för att ha en möjlighet att utvecklas. Många gånger lägger man stor vikt vid barnens brister istället för resurser och uppmärksammar i synnerhet deras bristfälliga svenska. Invandrarungdomar som inte behärskar de koder som man har här i Sverige kan för ett antal svenskar vara jobbiga eftersom dessa ungdomar till exempel är för livliga, pratar för högt och är inte ansvarsfulla utan tar hjälp av sina närmaste när de ska ta ett beslut (Ahmadi, 2003; Alfakir, 2004). Invandrarungdomar kontra svenska ungdomar har ofta ett starkare behov av familjen, de känner ofta att samhället inte fyller detta behovet (Myndigheten för skolutveckling, 2003).
Av medborgarna i det nya landet sätts man ofta i ett fack och tillskrivs olika egenskaper till exempel att man är utlänning. Om man vill komma ifrån det måste man visa och förklara vem man är, vilket kan vara svårt när man precis håller på att lära sig det nya språket och ska förklara till exempel sitt hemlands familjebildningar och skolsystem. Detta medför bland annat att man pratar sakta eftersom man inte alltid hittar rätt ord (Franzén, 2001).
Framtid
Direkt efter grundskolan börjar de allra flesta ungdomar på ett gymnasieprogram. Ett grund-krav som verkar spela en viktig roll för att de ska klara sig och kunna integreras i samhället är just gymnasieutbildningen. De flesta ungdomar har i stort sett ingen chans att få ett arbete direkt efter grundskolan (Lundh S., 2006). Bunar & Trondman (2003) tar också upp att det kan vara svårt att få ett arbete, då speciellt en fast anställning, utan att ha en utbildning och de som drabbas hårdast är enligt statistiken bland annat invandrare och lågutbildade. Lundh S. (2006) skriver att på en ständigt föränderlig arbetsmarknad, där fortbildning är ett viktigt inslag, anses en gemensam ”kunskapsbank” från gymnasieskolan öka individernas
möjlig-15 heter. I en rapport från början av 200319 kan vi läsa i Bunar & Trondman (2003) att allt fler elever inte når målet för den nya gymnasieskolan. Detta på samma gång som utbildning just nu tycks vara enda möjligheten till att minska avståndet mellan de som kommer in på arbets-marknaden och de som inte gör det. I Lundh C. (2005) kan vi läsa om invandrare som blir särbehandlade på grund av sin etniska bakgrund. En annan orsak till detta kan bero på ut-formningen av skatte- och utbildningssystemen som bidrar till att de har svårt att övergå från bidrag till arbete.
En invandrare behöver självklart tid till att få kunskap om samhället, arbetsmarknaden och att lära sig språket. Chanserna för en invandrare att få ett arbete och tjäna lika mycket som en som är född i landet ökar ju fler år denne har varit i landet. Det är av stor betydelse för en invandrare att kunna prata det språk som majoriteten av befolkningen talar för att kunna söka arbete men även för att lära sig landets normer och koder (Lundh C., 2005).
En av de bosniska ungdomarna i Nihad Bunars fallstudie känner att när hennes svenska har förbättrats tappar hon mycket av sitt modersmål, vilket bekymrar henne. Hon är på samma gång fullt medveten om det svenska språkets betydelse för hennes framtida möjlig-heter här i Sverige. Detta eftersom brytning och dåliga kunskaper i svenska kan vara ett stort hinder när man ska ut på arbetsmarknaden. Ungdomarna i denna studie värderar utbildning högt för att kunna utbilda sig i framtiden. Dessa ungdomar strävar inte efter materiellt väl-stånd utan det viktiga för dem är att de utbildar sig. Tjejerna i Åsa Anderssons fallstudie be-rättar att deras föräldrar anser det vara betydelsefullt för ungdomarna att utbilda sig för att åstadkomma bättre livsvillkor (Bunar & Trondman, 2003).
Nihad Bunar skriver i sin fallstudie om hur ungdomarnas liv och vilka möjligheter de har i framtiden påverkas av de närmaste årens sociala, kulturella och ekonomiska utveckling i det svenska samhället. Men även deras vardag som består av upplevelser och erfarenheter från den svenska skolan de går i och de svenskar eleverna träffar (Bunar & Trondman, 2003).
Alfakir (2004) menar på att modersmålslärare kan förmedla sin kultur till personalen i skolan och den svenska kulturen till elever och deras föräldrar vilket gör att de blir en länk mellan eleverna och deras föräldrar och den svenska skolan. Denne kan även klargöra olik-heterna mellan hur skolan i hemlandet ser ut och hur skolan i Sverige ser ut.
I Christina Klosterbergs fallstudie går det att läsa om några tjejer som berättar om sam-hället. Tjejerna uttrycker en viss negativitet men detta innebär inte att de ser sig själva som förlorare. Deras bild av framtiden är snarare förhållandevis ljus. De vill inte förändra de
orättvisor som finns i samhället utan de vill skapa sig själva en plats som individer. Tjejerna är också säkra på att om de sköter sig i skolan finns det en plats även för dem i framtiden (Bunar & Trondman, 2003).
I en studie som Nihad Bunar har skrivit går det att läsa om hur man som flykting söker sin identitet i första hand genom att hitta en meningsfull tillvaro. Det invanda sättet att leva på har ibland blivit oanvändbart eller rent av ett hinder. Man ska ge flyktingarna en förutsättning för samhällslivets normalitet genom att skapa en möjlighet för dem att till exempel få ett arbete, en utbildning, bra boende och jämlik behandling (Bunar & Trondman, 2003).
De flesta som invandrar till Sverige är flyktingar eller har anhöriga här. För att lyckas integrera invandrare måste det finnas olika nätverk. Dessa nätverk måste vara såväl svenska som andra etniska grupper som tar tag i och hjälper de nyanlända invandrarna in på arbets-marknaden (Lundh C., 2005). Bunar & Trondman (2003) påtalar att arbetslösheten är större bland invandrare än bland svenskar och att diskriminering av invandrare på arbets- och bo-stadsmarknaden är vanlig. I Annick Sjögrens fallstudie beskriver hon att många flyktingar och invandrare får en ny etnisk gruppering här i Sverige som de inte haft i sitt hemland till ex-empel kan argentinare och bolivianer bli sydamerikaner. Om man en gång flyttat från sitt hemland och bosatt sig i Sverige kan man hamna på de främmandes sida p.g.a. att man har fel betoning eller för att man har en hy som är mörkare (Ahmadi, 2003).
Tjejerna i Åsa Anderssons fallstudie lägger helt ansvaret på sig själva när det gäller deras framtid och det svar som många av dem ger när de pratar om framtiden är att de vill skaffa sig en utbildning, yrkesarbeta och bilda familj men först vill de leva livet (Bunar & Trondman, 2003). Detta kan vi även läsa om i Myndigheten för skolutveckling (2003) och där kan vi även läsa omtvå relativt nyanlända ungdomar från Irak och Iran som berättar att deras högsta dröm är att känna frihet.
De ungdomar som har varit med i Nihad Bunars fallstudie har ett starkt kapital, ett hetens grundkapital, som består av deras positiva livsinställning och viljan att se de möjlig-heter de har nu. Ungdomarna berättar inte om nostalgiska berättelser om sitt hemland och barndom som man kanske kunde förväntat sig, utan de är optimistiska och utstrålar styrka (Bunar & Trondman, 2003).
Tidigare forskning
Nu
De personer som har utländsk bakgrund är inte på något sätt en homogen grupp, bland annat har de olika lång vistelsetid i Sverige och olika lång skolgång med sig från hemlandet. Detta
17 påverkar deras chanser till att nå ända fram till skolans uppställda mål (Integrationsverket, Ungdomsskolan, 2006).
Ungdomarna förväntas även att lära sig både tala, skriva och läsa svenska vilket givetvis tar tid. En stor roll som spelar in här är hur lång deras vistelsetid i Sverige är. Ett led i det livslånga lärandet är grundskolan som ska leda eleverna till gymnasieskolan. År 1998 in-fördes regeln att en elev måste vara godkänd i de tre kärnämnena svenska/svenska som andra språk, matematik och engelska för att bli behörig till gymnasiet. Antalet elever på IV har ökat på grund av att allt fler inte blir godkända i något eller alla tre kärnämnena (Integrations-verket, Ungdomsskolan, 2006). I expertbilagan Karriärvägar för ungdomar med utländsk bakgrund går det att läsa att det finns stora skillnader mellan elever med svensk bakgrund och utländsk bakgrund när det gäller att vara behöriga till gymnasiet, de förstnämnda är 91,4 pro-cent och de sistnämnda är 78,2 propro-cent20. På IV går de elever som inte har haft behörighet till ett nationellt eller specialutformat program och de flesta elever som går där har invandrat efter skolstart (Integrationsverket, 2006). De saker som påverkar och motiverar eleverna och deras familjer till ett val av en speciell utbildning är bland annat föräldrarnas arbete inom etniska inriktningar på arbetsmarknaden och olika etniska gruppers värderingar av olika yrken (Kamali & Sawyer, 2006). I expertbilagan Karriärvägar för ungdomar med utländsk
bakgrund står det om olika orsaker som påverkar ungdomars karriärval. Det kan vara attityder eller sociala och ekonomiska strukturer på nationell nivå. Betygssystemet är en stor orsak i skolan som sorterar ungdomarna i deras val av studier och arbete (Integrationsverket, 2006). Integrationsverket (2006) hänvisar till Similä m.fl. (1994) som säger att den viktigaste påverkansfaktorn när det gäller barns skolgång är föräldrarnas utbildning.
Elever med utländsk bakgrund kan bli påverkade antingen för mycket eller på fel sätt av sina familjer. Föräldrarnas otillräckliga kunskaper i det svenska språket leder till att eleverna själva får läsa i kataloger och därför uppfattas de stå ensamma inför valet. Det som utgör ett hinder för föräldrarnas delaktighet i barnens val kan vara att deras tankar gällande ansvar och ålder är kopplat till kulturella tankegångar. Eleverna har svårt att välja utifrån sitt eget intresse på grund av det ovannämnda. En studievägledare förklarar att vägledning handlar om att elev-er ska tänka igenom sitt val utifrån sig själv, vilket inte helt stämmelev-er övelev-erens med det melev-er kollektiva tänkandet hos elever med utländsk bakgrund (Kamali & Sawyer, 2006).
I expertbilagan I min gamla skola lärde jag mig fel svenska går att läsa att det diskuteras mycket kring invandrarelevers skolgång, då speciellt om det svenska språket och detta
inerar de pedagogiska politiska debatterna som ingen annan fråga gör. Författarna hänvisar också till Axelsson m.fl. (2002) som berättar att det är många faktorer som påverkar in-lärningen av det svenska språket till exempel standarden på undervisningen, lärarnas ut-bildning i svenska som andraspråk och då även effektiva insatser för att utveckla modersmålet (Integrationsverket, 2006).
I OECD-länderna testar man 15-åringarnas kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap genom PISA (Programme of International Student Assessment) och första gången det genomfördes var år 2000, det tredje sker i år. Detta test visar tydligt att det finns ett stort gap mellan svenskfödda och de med utländsk bakgrund. Sverige har de största ambi-tionerna och målen i världen för en jämlik skola och ändå verkar de misslyckas (Integrations-verket, Ungdomsskolan, 2006).
I Ungdomsskolan står det att över hälften av eleverna har utländsk bakgrund på de yrkes-förberedande handelsprogrammet och omvårdnadsprogrammet år 1998. Samma läsår var IV det tredje största gymnasieprogrammet för elever med utländsk bakgrund. Det är fortfarande ett av det största programmet och över hälften av ungdomarna där har bott i Sverige mindre än fyra år. De elever som invandrat sent får mycket svårt att inhämta de kunskaper och färdig-heter kursplanerna i skolan tar upp (Integrationsverket, 2006).
Framtid
Nyanlända elevers möjligheter borde öka och bli mer likvärdiga ju längre tid de är i Sverige men så är inte fallet. Ojämlikheten verkar bestå och det kan bero på elevens livs- och skol-miljö och föräldrarnas socioekonomiska bakgrund. Det är en stor skillnad i andelen syssel-satta fem år efter slutförda studier om man jämför de med svensk bakgrund och de med ut-ländsk bakgrund, de sistnämnda har mycket lägre siffror (Integrationsverket, Ungdomsskolan, 2006).
Ålder vid invandring har stor betydelse för utbildningsresultatet, en av migrationens effekter är att de påverkas av hur lång tid de har gått i en svensk skola. Elever med utländsk bakgrund går i mindre utsträckning vidare till gymnasiestudier och de har lägre betygs-resultat, detta visar helt klart att de har sämre förutsättningar i framtiden. Dessa elever har i genomsnitt lägre betygspoäng och når mer sällan högskolebehörighet (Integrationsverket, Karriärvägar för ungdomar med utländsk bakgrund, 2006). Däremot om dessa elever har slutbetyg från gymnasiet studerar de i större utsträckning vidare på högskola/universitet jämfört med de elever som har svensk bakgrund (Integrationsverket, Ungdomsskolan, 2006).
19 Det är viktigt att gymnasieskolan jobbar på att utjämna skillnaderna mellan elever vars bak-grund skiljer sig mycket åt (Integrationsverket, Ungdomsskolan, 2006). I Karriärvägar för ungdomar med utländsk bakgrund står det enligt skolverket (2004) att det inte bara är en upp-gift för skolan att minska skillnaderna mellan eleverna, utan hela samhällets uppupp-gift (Inte-grationsverket, 2006).
I expertbilagan Karriärvägar för ungdomar med utländsk bakgrund står att läsa om ung-domar vars föräldrar inte har någon utbildning eller arbete anser att det inte är lönt att utbilda sig, vilket på så sätt minskar deras motivation. I Integrationsverket (2006) skriver de att Hilding (2000) säger att elever vars föräldrar har högskoleutbildning från sitt hemland, på-verkas starkare än elever med svensk bakgrund vars föräldrar är högutbildade, att fortsätta på högskolestudier. En orsak till detta kan vara att de har sämre möjligheter på arbetsmarknaden utan en högre utbildning. Elever som utbildar sig men blir diskriminerade på arbetsmark-naden söker sig ofta till det yrke där deras föräldrars landsmän arbetar. Här kan urskiljas att ungdomars studieval påverkas starkt av deras etniska och sociala bakgrund. I kapitlet Ung-domsskolan kan vi läsa att i vissa hem finns inga utbildnings- eller studietraditioner (Inte-grationsverket, 2006).
För elever med utländsk bakgrund räcker det inte med att lyckas och nå framgång i sitt liv utan de vill också få det bättre än sina föräldrar, helt enkelt förbättra sin sociala position. En-ligt studievägledarna kan man se hur familjer med utländsk bakgrund kopplas samman med fel sorts engagemang genom att deras barn sägs ha orealistiska mål på grund av press hem-ifrån (Kamali & Sawyer, 2006). En studievägledare har utländsk bakgrund och det tycker hon är en fördel i vägledningen med elever med utländsk bakgrund, detta för att eleverna upplever att de ”sitter i samma båt”. Föräldrar vill ge sina barn en bättre framtid, till exempel förbereda dem för en karriär i hemlandet eller utomlands. Anledningen till detta är föräldrarnas
erfarenheter av diskrimineringen på arbetsmarknaden och i övriga samhället (ibid).
Många elever, vare sig de har svensk eller utländsk bakgrund, har enligt Bons (2003) en framtidstro om att det är viktigt med utbildning. Elever med utländsk bakgrund vill ofta ut-bilda sig till något som kan härröra till den status yrket hade i hemlandet (Integrationsverket, Karriärvägar för ungdomar med utländsk bakgrund, 2006). Det är inte många sent anlända som fullföljer gymnasiet men de som ändå gör det får ofta bra resultat. Då speciellt flickor, de presterar ungefär detsamma som pojkar med svensk bakgrund (Integrationsverket, Ungdoms-skolan, 2006).
Ett stort antal invandrare utgår från att svenskar har bättre kapitalformer som till exempel kulturellt och ekonomiskt än gruppen invandrare i Sverige. I omgivningar där det finns
fler-talet invandrare står svagare sociala nätverk till förfogande än i de miljöer där övervägande delen är svenskar. Anledningen till att ungdomarna tillsammans med sina föräldrar flyttar från invandrartäta områden är att de vill ha en möjlighet att tillgodogöra sig ”rätt svenska”, vilket inte är så lätt att utöva i områden som är invandrartäta (Integrationsverket, I min gamla skola lärde jag mig fel svenska, 2006).
Elevers och deras föräldrars drömmar om framtiden och hur de ska nå dit präglas av reli-giös och etnisk diskriminering (Kamali & Sawyer, 2006). I Karriärvägar för ungdomar med utländsk bakgrund ståt det att elever med svensk eller utländsk bakgrund blir påverkade precis likadant om de ska välja att gå på högskolan menar Skolverket (2004) på (Integra-tionsverket, 2006).
I kapitlet Ungdomsskolan kan vi läsa att läsåret 2007/08 ska en förnyelse av gymnasie-skolan vara gjord för att fler bland annat ska kunna fullfölja den. Författarna säger även att lärarutbildningen måste öka de blivande lärarnas medvetenhet om hur man bör undervisa i en mångkulturell miljö, vilket dagens skola är. Lärarna bör även få kompetensutveckling (Inte-grationsverket, 2006).
Teorier
Det talas om fem begränsande dimensioner och med dem menas att det är olika
livs-sammanhang som kan komplicera för ungdomar att göra socialt produktiva val i framtiden. De är ofta direkt relaterade till varandra och kan även röra sig ut och in i varandra (Bunar & Trondman, 2003).
Individualisering som begränsning innebär att individerna tar på sig samhälleliga problem som sina privata bekymmer och att de själva bär ansvaret för dem. De är övertygade om att allt hänger på dem själva men om de är villiga, skötsamma, företagsamma och optimistiska (nyckelscenario) kan de få ett arbete. De säger att det beror helt på mig själv om jag genomför och lyckas med att bli det jag vill. Optimisten vill utbilda sig, skaffa familj och ett yrke men först ska de ”leva livet” och de som inte når individuella framgångar försöker finna en dröm utomlands (ibid).
Kulturalisering som begränsning är en intressestyrd relation som oftast har en ömsesidig verkan. Det handlar om när individer eller grupper generaliserar och skapar ett ”dom”. Dessa tillskrivs en eller flera specifika egenskaper som på samma gång är beskrivande ”sådana är dom”, förklarande ”de är sådana för att de är sådana i deras kultur” och legitimerande
”eftersom de är sådana är vår uppfattning riktig”. ”Dom” är sådana för att de tillhör en annan kultur. Ett exempel på kulturalisering är när invandrare säger att de inte har någon framtid
21 även om de satsar på utbildning. Deras självförståelse blir att de bara är ”invandrare” och deras föreställningar om framtiden, framtidsperceptionen, begränsar deras framtida val (ibid).
Förmedling som begränsning vill beskriva hur viktigt det är att institutioner och vuxna förmedlar vilka möjligheter som finns för ungdomarna i framtiden. Skolans uppgift är att göra den intressant för alla barn, oavsett bakgrund, för att förbättra deras framtidsutsikter. För-eningslivet och kommunala fritids- och kulturverksamheternas uppgift är att ge dem möjlig-heter att berika sin fritid och utveckla ungdomarna. Det är vuxenutbildningens uppgift att göra det möjligt för studenter att utbilda sig vidare. Tendensen är tyvärr mer att de tydligare hjälper till att påvisa elevernas skillnader när det gäller social bakgrund, utbildningskapital och intressen än att göra så att eleverna ser nya möjligheter. Om de inte uppnår kraven för godkänd i ämnet svenska så står de helt enkelt inte till arbetsmarknadens förfogande (ibid).
Isolering som begränsning handlar om att många samhällsvetare menar på att ett rikt socialt kapital är viktigt för ett demokratiskt samhälle. Det sociala kapitalet kan vara ett rikt föreningsliv, offentligt inflytande och mellanmänskliga möten människor emellan. Om det sociala kapitalet försvinner i samhället minskar demokratin, klasskillnaden tilltar, brottslig-heten ökar och ekonomin försämras. Tendensen är att individerna enskilt utövar saker på sin fritid och de blir alltmer ensamma. Informella sociala nätverk är familjen, vänner och be-kanta, dessa brukar bidra till en integrering i samhället men kan även bidra till en marginali-sering. Ungdomar kan leva i antingen marginaliserad ensamhet, i små eller inga nätverk eller i en marginaliserad tillhörighet, nätverk inom samma grupp till exempel invandrare (ibid).
Stigmatisering som begränsning innebär att ett område och de boende där tillskrivs olika negativa egenskaper till exempel ”invandrarområden” och att det är farligt att vara där för att de har skapat avvikande kulturella livsformer. Stigmat blir helt enkelt att området är ”sånt” och invånarna är ”såna”. Stigmatiseringsprocessen skapar tyvärr stora svårigheter för dem som bor där att ekonomiskt och socialt integreras i samhället. Denna stigmatisering kan skapa marginaliserad tillhörighet eller till och med ensamhet för att det inom området råder
motsättningar mellan ”invånarna” (ibid).
Lundh S. (2006) beskriver några olika sorters valprocesser och den första är den individ-uellt självklara valprocessen handlar om att ungdomarna själva bestämmer vad de ska välja för gymnasieprogram. En del föräldrar bryr sig inte och en del bryr sig för mycket men
eleverna struntar i deras åsikter. Här kan vi se att området utbildning och arbetsliv är viktigare än fritid och socialt liv för dem i deras val. Det är viktigare att kunna vidareutbilda sig eller få ett arbete direkt än att ha kul under gymnasietiden.
Den andra är den kontextuella kollektiva valprocessen påverkas av familjers utbildnings- och yrkestraditioner. Eleverna väljer utbildningsprogram utefter vad deras familj och andra säger till dem att välja. Alla ungdomar lever under olika sociala kontaktnät som påverkar dem. På olika sätt kan vi se hur familjens liv och sociala sammanhang påverkar ungdomarnas valprocess.
I ungdomarnas valprocesser kan vi se olika faktorer som påverkar deras val. I diskussion-er och samtal med föräldrar, kamratdiskussion-er, studie- och yrkesvägledare och så vidare tar de på skilda sätt in till exempel sina intressen, utbildningsförhoppningar, sociala relationer och yrkes- och karriärplaner. Det finns olika gruppindelningar av elever när det gäller val av gymnasieprogram;
- Yrkesinriktade: De program de väljer på gymnasiet gör så att de får ett yrke och kan börja arbeta direkt efter avslutad utbildning och på så sätt kan tjäna pengar.
- Karriärinriktade: Eleverna vill nå mål bortom gymnasieskolan och då även skapa en kunskapsgrund inför framtiden till exempel för högskolestudier.
- Intresseinriktade: Ett ämne/ämnesområde väger tyngre vid val av gymnasieprogram t.ex. politiskt intresserade elever väljer samhällsprogrammet.
- Traditionsinriktade: Familjens önskemål styr elevens val av gymnasieprogram, det vill ofta säga att förvalta och reproducera familjens intressen och förhoppningar.
Dessa sätt att hantera valet behöver inte ses som åtskilda från varandra utan flera av dem kan höra samman med en och samma elev. De elever som väljer utifrån en individuellt självklar valprocess hamnar ofta i ”facket” karriär- eller yrkesinriktade. Deras val är ofta uträknade så att de får ut mesta möjliga av gymnasietiden och sedan kan fortsätta till exempel på hög-skolan (ibid).
Regeringens proposition 2003/04:140
I propositionen föreslås nya lagändringar gällande skollagen angående gymnasieskolan, bland annat ska IV bedrivas på heltid, yrkesutbildningarna behöver förbättras med bättre koppling till arbetslivet och lärlingsutbildning borde bli ett valbart alternativ. Dessa lagförslag bör träda i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas på gymnasieutbildningar som börjar efter den 1 juli 2007.
Behörighetskraven ses över men arbetslivet ställer krav på goda baskunskaper i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik, så gällande krav angående behörighet till
23 nationellt program ligger kvar. Men elevers förmåga måste tas med i beräkningen, det är inte meningen att utestänga elever från kurser som de har kapacitet att klara av. De elever som inte blir godkända i basämnena ska erbjudas heltidsstudier baserat på deras individuella önskemål, förutsättningar och behov.
IV syftar i första hand till att eleverna ska få behörighet till ett nationellt eller special-utformat program. Detta syfte har inte uppnåtts, cirka 9 procent avslutar sina studier efter ett år på IV och bara 19 procent fullföljer utbildningar på nationella eller specialutformade pro-gram inom fyra år, IV måste förbättras. De som är 19-20 år och som inte har gått klart en gymnasieutbildning har ett sämre utgångsläge på så sätt att risken är större för arbetslöshet och svårare att göra sina livsdrömmar verkliga.
Det finns elever på IV som på grund av olika förutsättningar och intressen behöver speciella och individuella lösningar för att kunna utvecklas, detta anser regeringen inte har tillgodosetts i tillräckligt stor omfattning hittills.
De elever som idag går på IV har rätt att kräva en gymnasieutbildning men kan inte fordra att utsträckningen eller innehållet ser ut på ett visst sätt, programmen måste behållas men kvaliteten bör utvecklas. Utvecklingen kan handla om motivationsinsatser, studier på grund-skolenivå, hela eller delar av gymnasiekurser, andra utbildningar eller praktik. Den ska väljas medvetet utifrån elevens studieval och stärka elevens möjligheter till framtida studier av kurs-er. På PRIV ska en elev kunna läsa olika kurser eller delar av kurser utifrån sina egna villkor för att kunna bli behöriga, givetvis med hjälp av olika stödinsatser.
Målet för regeringen är att elever ska kunna erbjudas utbildningar som är likställda i sin omfattning med ett nationellt program. De måste höja kvaliteten och likvärdigheten för att alla elever på IV ska kunna slutföra en gymnasieutbildning. Detta för att de ska ha lika stor chans att skapa sig en framtid som innehåller arbete, social integration, trygghet och då även en tilltro till sig själv.
Det måste skapas en individuell studieplan på IV till alla elever eftersom det bygger på individens enskilda utbildning. Likaså är det viktigt, tillsammans med vårdnadshavare och elev, att den utvärderas och görs om utefter elevens behov. Det är bättre att alla kan gå kvar i gymnasieskolan och får stöd än att de gör avhopp. När elever på grundskolan och gymnasie-skolan ska göra ett väl underbyggt val krävs det att det finns en god vägledning.
Det ska fortsättningsvis finnas IVIK på gymnasiet och Integrationsverket vill dessutom att undervisning ska ske på modersmålet i vissa ämnen, till exempel i matematik för att de ska kunna få bättre och snabbare resultat. Alla elever på IVIK har olika bakgrund, vissa har gått länge i skolan, de har kanske till och med avslutade gymnasiestudier andra har kanske flytt
eller liknande. De förstnämnda har stora chanser att klara ett nationellt program, de andra kan komma att kräva stora åtgärder.
Alla elever har fram till 20 års ålder rätt att påbörja en gymnasieutbildning, alla kommun-er stödja och stimulkommun-era elevkommun-erna till att vilja läsa på gymnasiet. Alla måste kommun-erbjudas vägled-ning om de inte lyckas i sina val eller vill avbryta sina gymnasiestudier. Det kommunala upp-följningsansvaret för ungdomar under 20 år måste också förbättras.
25
Metod
Den eller de metoder man använder i sin undersökning lägger grunden i arbetet. Kvalitativa metoder kännetecknas av att forskaren försöker upptäcka egenskaper och förstå den inter-vjuades livsvärld (Patel & Davidsson, 2003; Kvale, 1997). Tillvägagångssättet i kvalitativa studier kan se lite olika ut. Det vanligaste är intervjuer där man kan använda sig av bl.a. bandspelare, videokamera och ha med en bisittare för att inte låta värdefull information gå förlorad (Thomsson, 2002). I kvantitativa undersökningar vill forskaren kunna mäta sina resultat, detta har vi inte använt oss av (Patel & Davidson, 2003).
Metodval
Syftet med vår metod, intervju, är att samtala och reflektera kring hur IVIK-elever upplever sin framtid och då har vi även tagit i beaktande deras bakgrund och nusituation, detta gör att vi har valt en kvalitativ metod genom reflexiva intervjuer. Med detta menas att svaren får ”krocka” med varandra för att på så sätt kunna skapa ny kunskap (Thomsson, 2002).
Våra intervjuer har varit temabaserade med några fasta underställda frågor21 till varje begrepp22. För att öka vår förståelse för dessa elever valde vi att ta reda på deras bakgrund med hjälp av i förväg uppställda frågor23. Vi anser oss ha använt till viss del strukturerade frågor när vi undersökte deras bakgrund och ostrukturerade frågor i den temabaserade delen av intervjun. Thomsson (2002) väckte vårt intresse för temabaserade intervjuer på så sätt att hon själv använt sig av detta i en studie med invandrarkvinnor.
Urval
Tillsammans med studievägledaren på skolan där IVIK finns gick vi igenom vilka elever vi skulle kunna intervjua. Vi valde sex elever utifrån deras utbildningsnivå, kön, geografiskt läge och ålder men då även hur pass bra de behärskar det svenska språket. Med utbildnings-nivå menar vi att det skulle bli en spridning mellan elevernas tidigare skolgång i hemlandet. Vi valde tre killar och tre tjejer för att få en jämn fördelning mellan könen. Det geografiska läget betyder var deras hemland ligger. Vi ville ha en spridning i åldrarna och vi önskade att de kunde behärska det svenska språket någorlunda bra.
Fem av dem går i B-klassen där skolan anser att de har kommit lite längre i sina studier. Den sjätte eleven går i A-klassen och vi valde henne främst på grund av hennes ålder och men även att hon är gift, de andra faktorerna vi nämnde innan gäller även henne.
21 Se bilaga 1 22 Se bilaga 2 23 Se bilaga 3
Vi har också intervjuat skolledaren och studievägledaren som jobbar med IVIK för att kunna förklara hur IVIK ser ut och fungerar, för att vi tror på något sätt att det påverkar dem och deras framtid. Vi har också samtalat, per telefon, med Gisela Andersson på Integrationsverket för att få tips om rapporter och då påtalade hon en kunskapsbrist inom detta område.
Genomförande
Vi har valt att sätta andra namn på eleverna och skolorna för att arbetet ska vara konfidenti-ellt. Grundskolan benämner vi som B-skolan, gymnasieskolan som A-skolan och staden elev-erna bor i som Z-staden. För att kunna skapa oss en bild av elevens bakgrund och livssituation och för att kunna se deras framtid valde vi att intervjua skolledaren24 och studievägledaren25 på A-skolan. Deras intervjuer återberättas i bakgrunden där vi väver samman deras svar med stödmaterialet Vid sidan av eller mitt i?- om undervisningen för sent anlända elever i grund- och gymnasieskolan (Myndigheten för skolutveckling, 2005). Vi samlade eleverna ca en vecka innan vi skulle börja med intervjuerna för att ge dem en kort information om vårt arbete och för att de skulle få en chans att avstå om de inte ville vara med. En av eleverna dök inte upp förrän efteråt och då gav vi henne informationen personligen. Ytterligare en annan elev skötte studievägledaren kontakten med.
Hos dessa elever är det svenska språket inte fullt inlärt och då kan det vara lättare att an-vända sig av temabaserade intervjuer, där vi kunde peka på de olika begreppen som är fram-tid, drömmar, utbildning, arbete, familj och fritid under hela intervjun, så att de lättare kunde följa med (Thomsson, 2002). Detta för att vi ville ha så uttömmande svar som möjligt med tanke på deras språksvårigheter.
Intervjuerna genomförde vi i ett samtalsrum på A-skolan. Vi valde att vara på IVIK-elevernas skola för att underlätta för dem så de slapp åka iväg. Under intervjuerna har vi spelat in eleverna på band för att verkligen få med allting. Vi gjorde så att en av oss
intervjuade och den andra var bisittare som parallellt förde anteckningar. Thomsson (2002) menar på att en bisittare kan hämma dem men vi har upplevt att de har känt detta som en trygghet. I slutet av intervjuerna har bisittaren kunnat sticka in med dels frågor som vi inte fått svar på men även förtydligande av vad som tidigare sagts under intervjun. Vi gjorde en förfrågan innan start av intervjuer om de godkände denna procedur.
Vi har ibland haft svårigheter att höra vad eleverna har sagt och då har anteckningarna varit till god hjälp vid transkriberingen. Direkt efter avslutad intervju har vi reflekterat och
24 Se bilaga 4 25 Se bilaga 5
27 fört en diskussion kring den enskilde eleven. Kvale (1997) säger ungefär detsamma och men-ar på att detta är en viktig del i den kommande analysen och diskussionen. Därefter hmen-ar den som intervjuat transkriberat och gjort en sammanfattning av intervjun. Varje intervju har tagit i snitt fyrtio minuter beroende på hur utförliga svar vi har fått av eleven. Intervjuerna måste vara hanterbara och ska inte trötta ut deltagarna (Thomsson, 2002).
I den fortlöpande texten har vi valt att förklara vissa begrepp med en fotnot. De begrepp som vi anser vara centrala har vi valt att förklara mer utförligt i texten.
Redovisning av teoridel och intervjuer
Vi har valt att dela upp resultatet i tre delar, där de bygger på intervjusvaren och är under-ställda rubrikerna då, nu och framtid. Detta för att vi valde att undersöka elevernas tankar om framtiden, för att få full förståelse för dem behövde vi även få veta deras bakgrund och nu-situation.
Vi har främst använt oss av litteratur som främst tidigare har varit kurslitteratur. Vår handledare har gett oss tips var vi kan söka rapporter av olika slag. I teoridelen har vi först litteraturgenomgången och sedan tidigare forskning under varsin rubrik och dessa har vi också delat upp i underrubrikerna då, nu och framtid (i tidigare forskning finns inte under-rubriken då för att vi inte fann något som vi tyckte passade in där). Det har varit svårt att sätta tydliga gränser mellan dem så en del kan gå in i varandra. Teorierna och regeringens propo-sition har vi valt att redovisa sist och då även var och en för sig för att det ska bli mer tydligt och överskådligt.
I vägledningen kan vi använda oss av modellen då, nu och framtid för att se vad som på-verkar människor i deras kommande valprocess. Under vår utbildning har vi fått ta del av olika modeller från olika vägledare/författare och den person som vi har valt att ta med den konstruktivistiska vägledaren R.Vance Peavy. Han menar på att om man ska kunna leva ett socialt liv och känna ett välbefinnande måste livet ses som en helhet. För att förstå och kunna sätta sig in i någons situation måste man lyssna och vara uppmärksam på deras historia (Peavy, 2000).
Under en föreläsning i Malmö (termin 5) fick vi se en film med R. Vance Peavy som vägledde en sökande, där använde han sig av sin modell som går ut på att man ritar två cirklar till att börja med. I en av dem finns den sökandes nusituation och den andra dennes
framtidsdrömmar. Han ritar mellan dessa cirklar en ”bro” där den sökande ska uppge sina del-mål för att på så sätt kunna nå fram till en önskad framtid. Men för att ibland förstå vilka
hinder och möjligheter som den sökande har med sig i sin ”ryggsäck” behöver man också rita en cirkel där den sökande berättar om sin bakgrund.
Tillförlitlighet
En av eleverna intervjuades både på svenska och på modersmålet men övervägande på det sistnämnda. På A-skolan hade studievägledaren kontakt med denna elev eftersom eleven befann sig på ett arbete när vi skulle bestämma tid. För att eleven skulle våga ställa upp lovade studievägledaren att en av oss kunde prata med eleven på modersmålet om så behövdes. Vilket behövdes med tanke på elevens korta vistelse i Sverige. Den första av eleverna som vi intervjuade var en så kallad provintervju för att se vad som eventuellt saknades i våra frågor. Vi bestämde oss för att använda ytterligare några frågor. Därefter gjorde vi en ny kompletteringsintervju med denna elev och allt detta tillsammans redovisas i resultatet.
Inom den kvalitativa forskningen anser många forskare att reliabilitet och validitet går in i varandra. För att kunna mäta reliabiliteten måste intervjuaren/observatören vara tränad och då måste man även använda sig av strukturerade och standardiserade metoder Begreppet validi-tet avser hela forskningsprocessen där vi vill tolka och förstå elevernas inställning till sin livs-värld. Kvalitativa undersökningar är många gånger unika där resultaten ofta varierar och där det är svårt att hitta uppenbara regler, procedurer och kriterier för att komma fram till god validitet. Vi håller med om detta när vi har författat vår rapport och då på så sätt uppnått den validitet som är möjlig i kvalitativa studier (Patel & Davidsson, 2003).
Forskningsetik
I vår undersökning tog vi hänsyn till de fyra etiska huvudkraven; informationskravet som innebär att forskaren ska informera de som är deltagande i undersökningen om dess syfte och innebörd, samtyckeskravet betyder att deltagarna själva har befogenhet att besluta över sin medverkan i undersökningen själv, konfidentialitetskravet går ut på att forskaren ska ha sekretess angående deltagarna och där deras personuppgifter ska förvaras så att de inte blir tillgängliga för andra och nyttjandekravet säger att de uppgifter forskaren samlat in om sär-skilda personer bara får användas för forskningsändamål26.
Vi har berättat för de sex eleverna vi har intervjuat vad syftet med vår undersökning är och utifrån det har de själva fått besluta om de vill medverka i undersökningen. Eleverna har i undersökningen fått fingerade namn för att de inte ska kunna kännas igen och för att förstärka
29 detta har vi inte heller redovisat vilket land de kommer ifrån, vilken kommun de bor i eller vilken skola de går på. Vi har även tillsammans med eleverna bestämt att vi efter examens-arbetets slut ska radera all lagrad data som de har delgivit oss.
Förförståelse
Hermaneutikerna försöker förstå och tolka andra människors livssituation. Inom denna veten-skap utgår forskaren från sin förförståelse. Vetenveten-skapsmannen/kvinnan försöker se helheten, även kallat holism, som betyder att helheten är mer än summan av delarna (Patel & David-sson, 2003; ThomDavid-sson, 2002) Det läggs stor vikt vid förförståelsen i reflexiva undersökning-ar. Forskaren har oftast ingen kunskap men däremot olika uppfattningar och fördomar innan undersökningen startar och då är det lika bra att lyfta fram dem (Thomsson, 2002).
Vi har delvis med oss lite olika förförståelse på grund av våra olika bakgrunder och livssituationer. En av oss har utländsk bakgrund och har tidigare varit i kontakt med IVIK- eleverna men även med andra invandrarelever på två grundskolor i samma stad som nu. Den andra av oss har svensk bakgrund och har bott på en mindre ort där det inte fanns så många invandrare under hennes skolgång. Inte heller har det funnits så många invandrare på de praktikplatser denne har varit på. Något som vi båda trodde och hade som fördom var att de skulle vara mer pessimistiska inför kommande utbildning och arbete.
Resultat
Här nedan kommer resultaten från intervjuerna med IVIK-eleverna redovisas i tre delar. Vi har valt att även här dela upp resultatet i underrubrikerna då, nu och framtid. Dessa elever kommer från ”skilda världar” och har invandrat ganska nyligen till Sverige.
Då
Wilma
Wilma har bott i Sverige ca ett och ett halvt år. Hon kommer från ett land i Asien som består av flera öar. Där talar folket ett inhemskt språk men även en blandning av engelska, spanska och vissa arabiska ord. Wilma gick två år i förskolan, sex år i grundskolan och fyra år i gy-mnasieskolan i sitt hemland. Gygy-mnasieskolan där har inga direkta inriktningar utan alla läser i princip samma ämnen och då enbart teori, Wilma säger att det kan jämföras med samhälls-programmet här i Sverige.
I hemlandet bodde hon hos mormor, morfar, moster och dennes fyra barn. Hon hade lite kontakt med sin pappa och hans nya familj men bodde inte där. Hon vet inte vilken utbildning eller arbete hennes pappa har, hennes mamma har gått på grund- och gymnasieskola men hon vet inte hur länge och vad, i hemlandet arbetade hon i en skoaffär. Innan flytten till Sverige hade hon fått besked om att hon hade blivit antagen till ”högskolan” – omvårdnad i
hemlandet.
Flytten till Sverige var lite tumultartad på grund av att hennes mamma och mormor hade planerat resan hit utan hennes vetskap.
”De mamma som bestämde…ja min mormor sa också, du måste va me din mamma, de e din mamma, ja…ja ville stanna där men ja ville inte eller ja…ja chockad åka till annat land … måste bestämma mig”
Wilma bor i en hyreslägenhet i ett invandrartätt område i Z-staden med sin mamma, svenska styvpappa och tre yngre halvsyskon. Hennes mamma har bott i Sverige sedan Wilma var liten, hon kommer inte ihåg exakt hur länge. Efter en vecka i Sverige började hon på IVIK och har snart gått klart sitt andra år där. Hennes mamma läser på Vuxengymnasiet och kommer att bli klar i år. Mammans önskan är att få ett arbete i en skoaffär eftersom hon har erfarenhet från det yrket.
