ATT SÅ OCH SKÖRDA RELATIONER I TRÄDGÅRDSBRANSCHEN En fallstudie av sex småföretag

Företagsekonomi, avancerad nivå, Självständigt arbete

Handledare: Christina Öberg Examinator: Gabriella Wennblom VT15 2015-06-05

ATT SÅ OCH SKÖRDA

RELATIONER I

TRÄDGÅRDSBRANSCHEN

En fallstudie av sex småföretag

Oskar Bergström 920510

Abstract

We have explored the significance of relationships in small companies’ social networks where there is often a need to obtain external help - for example, in order to share in the experience and knowledge of others. We have done this through a series of interviews with six small businesses with diverse areas of expertise within the gardening industry. The companies are active within manufacturing and/or hire of plant products, plant cultivation (social and

commercial) and retail. The study examine the significance of small companies’ relationships by examining which relationships they are, what purpose these relationships have, what they contribute to and how those relationships change.

We used Greve och Salaff’s (2003) rework of Wilken’s (1979) three-phase model in order to arrange and structure the data in three stages: motivation phase, planning phase and

establishment phase. The analyses were made using these stages with theories based on relationships, learning networks, strong and weak ties, dynamic networks as well as social relationships. This was done in order to understand what significance relationships have within business networks and how they have changed.

The studies showed that relationships do have a key role for the companies in question in the gardening industry. The importance of relationships was most significant in the planning and the establishment stages; in the planning stages where many such relationships have been decisive in determining whether establishing a company is at all possible and in the

establishment stages where the companies can benefit from these relationships. Many strong connections are forged during the planning stages and these continue to have significant importance for the companies’ operations. Generally speaking, more than anything it is exchange of knowledge and relationships that open up for further relationships that has the most significance for business.

Innehållsförteckning

Relationer och nätverk ... 5

2.1 Relationer ... 5

2.2 Lärande nätverk ... 6

2.3 Dynamiska nätverk ... 7

2.4 Starka och svaga band ... 8

2.5 Trefasmodellen ... 9

2.6 Sammanfattning av den teoretiska referensramen ... 11

3. Metod ... 13

3.1 Undersökningens ansats ... 13

3.2 Val av vetenskaplig metod ... 13

3.3 Primär och sekundärdata ... 13

3.4 Praktiskt tillvägagångsätt ... 14 3.4.1 Urval ... 14 3.4.2 Semistrukturerade intervjuer ... 14 3.4.3 Val av plats ... 14 3.4.4 Telefonintervjuer ... 14 3.4.5 Val av frågor ... 15 3.4.6 Upplägg av intervjuerna ... 17 3.4.7 Analysmetod ... 18 3.5 Transfererbarhet ... 18 3.6 Metodkritik ... 19 4. Empiri ... 21 Segerstads Fyr ... 21 Greenworks ... 23

Enskild firma – Lantbruk ... 24

Nordic Green Design ... 30 Boodla ... 33 Sammanfattande tabell ... 37 5. Analys ... 38 5.1 Motiveringsfasen ... 38 5.2 Planeringsfasen ... 40 5.3 Etableringsfasen ... 42

5.4 Fortsatt analys av trefasmodellen ... 43

5.5 Dynamiska nätverk ... 44

5.6 Starka och svaga band ... 45

5.7 Lärande nätverk ... 47 5.8 Sammanfattande analysmodell ... 48 6. Slutsats ... 50 6.1 Bidrag ... 51 6.2 Praktiska råd ... 52 6.3 Slutdiskussion ... 53 7. Källförteckning ... 54

F

igur & Tabellförteckning

Figur 2. Egengjord konceptuell modell. ... 11

Tabell 1. Analysmodell ... 12

Tabell 2. Intervjumanual ... 16

Tabell 3. Sammanfattande tabell av empirin ... 37

Begrepp och definitioner

I denna del förklaras innebörden av centrala begrepp och definitioner som används i denna uppsats.

Småföretag Sverige följer EU:s definition av mikroföretag samt små och medelstora företag. Småföretag är de som sysselsätter mindre än 50 personer och vars omsättning eller balansomslutning inte överstiger 10 miljoner euro per år. Utöver detta definierar de även mikroföretag vilket är företag som sysselsätter färre än 10 personer och vars omsättning eller balansomslutning inte överstiger 2 miljoner euro per år (Tillväxtverket, 2015).

I denna uppsats görs ingen skillnad på små- och mikroföretag utan småföretag är samtliga företag som sysselsätter mindre än 50 personer och vars omsättning eller balansomslutning inte överstiger 10 miljoner euro per år.

Trädgårdsbranschen Trädgårdsbranschen som denna uppsats undersöker omfattas av många företag med olika inriktningar med allt ifrån stora

specialiserade växthusföretag som fokuserar på enskilda grödor till småföretag som bedriver såväl växthus- och frilandsodling. Många företag bedriver även teknisk utveckling av exempelvis

bevattningssystem (Persson, 2014).

De småföretag som denna uppsats undersöker är verksamma som återförsäljare av odlings och trädgårdsprodukter, företag som hyr ut, säljer eller utvecklar nya produkter samt företag som sysslar med odling, dels kommersiell men även social odling. (Social odling innebär att exempelvis boende i lägenhetsområden tillsammans driver odlingslotter).

Nätverk & relationer I denna studie handlar nätverk om småföretags sociala nätverk. Fokus ligger på vilka relationer som företagarna har i rollen som företagare till andra personer, organisationer och företag. Därmed avses relationer i företagens sociala nätverk.

Utgångspunkten i uppsatsen är att ett nätverk består av sociala relationer. Dessa kan vara både vänner och familj men även olika relationer som enbart finns i affärssammanhang. De relationer och sociala nätverk som denna uppsats fokuserar på är de som är relevanta i rollen som företagare och kan därmed både inkludera relationer i enbart affärssammanhang men även vänner och familj.

Disposition

Nedan presenteras en överblick över hur vi har valt att disponera uppsatsens olika kapitel.

Kapitel 1: Inledning

I denna del presenteras bakgrund kring nätverk, relationer och de problem som vi belyser och har studerat i denna studie. Detta följs av vår frågeställning och syftet med uppsatsen.

Kapitel 2: Teoretisk referensram

De teoriområden som används och hanteras i denna studie kring sociala nätverk är relationer, dynamiska nätverk, lärande nätverk, Granovetters (1982) nätverksteori kring starka och svaga relationer samt Greve & Salaffs (2003) vidareutveckling av Wilkens (1979) trefasmodell kring sociala relationer i etableringsprocessen. Avslutningsvis finns även en sammanfattning och en modell som ger en förklaring kring hur teorierna kommer att användas.

Kapitel 3: Metod

Här presenteras tillvägagångssättet för undersökningen bland annat med fokus på intervjuer som vi har gjort och faktorer kring dem. Hur vi har resonerat kring olika val och hur vi gått tillväga. Metoden avslutas med en metodkritik där vi presenterar problem och svagheter som vi har stött på samt hur dessa har hanterats.

Kapitel 4: Empiri

I empiridelen presenteras det kvalitativa data som samlats in med hjälp av intervjuer. Denna del ger en bild av de sex olika småföretagen som har studerats och som inriktar sig inom olika områden inom trädgårdsbranschen. Varje företag presenteras enskilt men empirin avslutas även med en sammanfattande tabell.

Kapitel 5: Analys

Analysen utgår ifrån Greve och Salaffs (2003) utveckling av Wilkens (1979) trefasmodell kring sociala relationer i etableringsprocessen. Således är analysen inledningsvis indelad i motiveringsfasen, planeringsfasen samt etableringsfasen. De övriga teorierna används för att analysera innehållet i faserna. Analysen avslutas med en sammanfattande analysmodell.

Kapitel 6: Slutsats

Slutsatsen inleds med studiens resultat vilket följs av studiens bidrag. I diskussionsavsnittet förs en friare diskussion kring intressanta iakttagelser och resultat som inte är direkt kopplat till studiens syfte och frågeställning. Slutsatsen avslutas med framtida forskning där nya frågor och idéer till vår studies resultat presenteras.

1. Inledning

Denna uppsats inleds med en bakgrund, följt av problem som tillsammans ska ge en förståelse för den problemsituation som småföretag står inför gällande sitt sociala nätverk. Detta

mynnar sedan ut i en frågeställning samt syfte som tydliggör och konkretiserar vad denna studie fokuserar på.

1.1 Bakgrund

Per-Olov har länge varit intresserad av att starta ett företag inom trädgårdsbranschen. Han har kommit på en idé med ett bevattningssystem som ska förenkla odlingen för hushåll. En viktig del för att han ska kunna möjliggöra en kommersialisering av sin idé är att använda och utveckla sitt sociala nätverk. Genom relationer i nätverket kan han ta del av andras kompetens och resurser som han är i behov av. Men vilka bör han kontakta och när ska han göra det? Många småföretag har begränsade resurser och otillräckliga kunskaper för att kunna genomföra vissa aktiviteter själva. Teece (1987) skriver exempelvis att småföretagarehar idéer och vissa kunskaper för att driva ett företag men att de samtidigt behöver ta hjälp av andra för att kunna producera och sälja sina produkter eller tjänster. Det kan vara att företaget inte har möjlighet till egen tillverkning, att de inte vet hur de ska marknadsföra sig eller att de behöver ta del av råd och idéer från andra som har rätt kunskap eller erfarenhet. För att kunna bedriva sin verksamhet krävs därför relationer till andra utanför det egna företaget exempelvis tillverkare och andra företag. Dessa relationer kan avse exempelvis ekonomiska eller juridiska relationer (Hultén, 1989). Genom dessa relationer till andra aktörer inom olika områden kan småföretag ta del av andras kunskap och expertis som företaget har behov av. Småföretag bildar genom dessa bindningar ett socialt nätverk av olika aktörer som de kan ta hjälp av och samarbeta med.

Nätverk var något som från början låg utanför vetenskapen men efter många år har begreppet fått en vetenskaplig innebörd. Nätverksbegreppet handlar om att uppmärksamma mönster som innefattar relativt stabila relationer mellan individer. Sociala relationer och nätverk finns i alla människors liv och därmed blir sociala nätverk och relationssystem ett naturligt socialt

fenomen. Själva tanken med nätverk och dess teorier är att aktörer är en del av en större helhet i form av en social struktur (Stenlås, 1998).

Nätverk kan ses utifrån två olika sätt. Det syntetiska nätverket, vilket är organiserat och uppkommer genom att någon syr ihop en grupp aktörer som går samman för ett gemensamt mål. Medlemmarna är ett tydligt gäng och deras gränser är väl synliga. Denna form av nätverk bedriver främst erfarenhetsutbyten och produktionssamverkan. Det organiska nätverket är istället oorganiserat med en spontan framväxt och bygger på att det finns flera

utbytesrelationer, vilket för företagare oftast är ekonomiska relationer. I denna form av nätverk är det mycket svårare att identifiera dess medlemmar och gränslinjerna är otydliga (Utbult, 2000).

Förutom att nätverk blir ett socialt fenomen handlar det till stor del om att aktiviteter och resurser delas mellan olika aktörer och i olika relationer.Hur en relation i ett nätverk

utvecklas påverkas av ett antal faktorer såsom hur historiken ser ut mellan parterna och vad de tidigare har lärt sig av varandra. Dessutom påverkas utvecklingen av nuläget det vill säga hur företagens relation i dagsläget ser ut samt hur deras relationer med andra inblandande aktörer ser ut. Detta gör också att en relation inte kan förstås utan att se till helheten av hela nätverket (Håkansson & Ford, 2002). Det gör även att företags nätverk kan förändras över tid.

1.2 Problem

”Networks are more important to small companies than to large companies.” (von Raesfeld

& Roos, 2008, s. 272)

Småföretag är mer beroende av andra i sitt nät eftersom de har mindre resurser själva. De har också mindre möjlighet att påverka andra på grund av att de är små och har en mindre makt än stora företag. Därmed har småföretag ett större beroende av andra samtidigt som de har mindre förmåga att kontrollera sitt nätverk (von Raesfeld & Roos, 2008).

Greve och Salaff (2003) belyser behovet för småföretag att ingå i nätverk för att få hjälp och tillgång till resurser och information. Då det råder hög konkurrens på många marknader kan nätverkets betydelse vara avgörande för ett småföretags etablering och fortsatta verksamhet. Att ha rätt kontakt i sitt nätverk vid rätt situation kan vara det som leder till ett företags framgång samtidigt som olika kontakter i nätverket har olika betydelse vid skilda tillfällen. Svensson, Jakobsson & Åberg (2001) skriver att nätverk ses som en lösning på problemet kring vilken metod småföretag kan använda sig av för att utvecklas.

Som nämnts tidigare finns det flera studier som visar bilden av nätverkets betydelse över hur småföretag och andra företag ska nå framgång med sin verksamhet. Holmquist (2010) skriver att nätverk med andra företag är ett kunskapsutbyte av idéer, erfarenheter samt reflektioner över möjliga tillvägagångsätt. Deltagarna i nätverket utvecklar utifrån sina olika bakgrunder och kunskaper nya innovativa idéer på ett kreativt sätt. För chefer och ledare blir nätverket ett stöd i utvecklingsprocessen då de får nya insikter och kunskaper, något som leder till att deras osäkerhet minskar samt att de får ökat självförtroende att driva igenom förändringar för att utvecklas vidare (Holmquist, 2010).

I och med att de sociala nätverken har en betydande roll kring småföretags utveckling är det viktigt att förstå vilken betydelse som olika relationer har samt i vilket skede som de har varit viktiga för företagen. Tidigare studier har ofta fokuserat på en specifik nätverksgrupp av likartade företag i samma bransch och vilket syfte just det nätverket har haft för företagen. I många fall är det större, högteknologiska företag som undersöks (Cygler, 2010) vilket gör att deras beroende av nätverket är mindre.

Denna studie fokuserar istället på småföretag. Det är särskilt intressant eftersom relationer i nätverk har, som tidigare nämnts, större betydelse för småföretag än för större företag (von Raesfeld & Roos, 2008). Detta beror på att småföretag har en begränsning då de har färre egna resurser än vad större företag har vilket gör de mer beroende av sina kontakter i

nätverket. Samtidigt som deras beroende av nätverken är större har de mindre makt och påverkan på relationerna och nätverket jämfört med större företag. Betydelsen av att agera och hantera nätverket och dess relationer på rätt sätt är därför mycket större för småföretag (von Raesfeld & Roos, 2008). Detta blir dessutom särskilt relevant i och med att ungefär 99 procent av alla företag i Sverige är småföretag (Ekonomifakta, 2015) enligt denna uppsats definition. Dessutom registreras ungefär 100 000 nya företag varje år (Statistiska

centralbyrån, 2015).

I och med att nätverket har en mer avgörande betydelse för småföretag samt att de måste agera och hantera sitt nätverk och dess relationer på ett annat sätt än större företag är det viktigt att förstå hur småföretag använder sig av nätverket för att etableras på marknaden. Problemet som uppstår när småföretag ska startas upp och etableras på marknaden är att de har begränsade resurser och kunskaper vilket gör att det blir avgörande och nödvändigt att bygga upp ett socialt nätverk för att kunna ta hjälp av andra kontakter. Samtidigt är företags sociala nätverk inte statiska utan förändras efter företagets behov (Greve & Salaff, 2003). Företags nätverk förändras systematiskt beroende av vilken fas som de befinner sig i. I motiveringsfasen pratar företagarna med andra och framförallt de allra närmaste i sitt sociala nätverk för att få tips och hjälp att undersöka om företagsidén fungerar, utan något större syfte att bygga upp sitt nätverk. I planeringsfasen när företaget är på väg att etableras talar

företagarna med andra personer i högre grad än vid andra faser i syfte att bygga upp ett

nätverk. Då anstränger de sig för att bygga upp och behålla relationer sitt nätverk vilket skiljer sig från den tidigare motivationsfasen. I den tredje etableringsfasen är företaget igång och fokus ligger främst på att få det dagliga arbetet att fungera (Greve & Salaff, 2003).

Utifrån detta ämnar uppsatsen att undersöka huruvida fasindelningen ser likadan ut som Greve & Salaffs (2003) generella indelning eller om den skiljer sig för småföretag. Gäller denna teori för alla företag eller finns det anledning att ifrågasätta den och tro att det skulle skilja sig utifrån företags storlek och förutsättningar. Bland annat är det intressant att

undersöka hur den egna kunskapen och erfarenheten inom småföretag påverkar småföretags uppstartsfaser samt vilken betydelse olika kontakter har i nätverket.

För att undersöka detta är den svenska trädgårdsbranschen lämplig att inrikta sig mot. Valet av verksamhetsområdet grundar sig i att vi har ett intresse för denna bransch samt att vi har en del kontakter inom området. Inom denna bransch finns företag med en rad olika inriktningar med allt från stora specialiserade växthusföretag som fokuserar på enskilda grödor till småföretag som bedriver såväl växthus- och frilandsodling, företag som säljer eller utvecklar nya produkter kring exempelvis bevattningssystem (Persson, 2014). Således finns det

troligtvis många småföretag som bedriver och utvecklar nya verksamheter med begränsade resurser och förutsättningar. Denna variation av olika typer av verksamheter som småföretag driver inom trädgårdsbranschen gör det till en lämplig bransch att undersöka då det kan finnas möjligheter att hitta likheter och skillnader som påverkar hur de sociala nätverken förändras. Det är även en bransch där troligtvis många personer utan ett stort socialt nätverk etablerar sig inom. De har troligen inte de kontakter som behövs från början för att starta upp och sin verksamhet utan enbart exempelvis ett intresse för växter och odling. Däremot bör det inte

finnas samma hinder som inom högteknologiska branscher där det kan handla om stora kunskaps- och kapitalbehov.

Uppsatsen kommer därför att behandla småföretag som är verksamma inom olika delar av trädgårdsbranschen. De företag som denna uppsats undersöker är företag som utvecklar och säljer olika typer av växtprodukter, återförsäljare samt företag verksamma inom odling, dels kommersiell odling men även social odling. Denna bransch är dessutom relativt outforskad och med många nyetablerade småföretag de senaste åren, ämnar den sig väl till att utforskas utifrån studiens syfte.

1.3 Frågeställning

Utifrån denna bakgrund och problematisering ställs följande frågeställning:

Vilken betydelse har sociala relationer i uppstarten och etableringen för småföretag i trädgårdsbranschen?

1.4 Syfte

Syftet är att undersöka vilken påverkan relationer i sociala nätverk har för småföretags uppstart och etablering inom trädgårdsbranschen samt hur de sociala nätverken förändras. Studien ämnar ge en förståelse för vilka relationer som har funnits samt vilket syfte dessa har haft i de olika faserna, motiveringsfasen, planeringsfasen samt etableringsfasen. Denna kunskap kan vara av värde för nya småföretag som vill etablera sig på marknaden. Det ska även ge en ökad förståelse av det sociala nätverkets betydelse som i denna uppsats handlar om att skaffa sig relationer med kontakter som är betydelsefulla för företaget. Studien tydliggör småföretagares etableringsprocess utifrån hur relationer ser ut och förändras.

1.5 Bidrag

Det teoretiska bidrag som denna uppsats ämnar att bidra med är att Greve och Salaffs (2003) utveckling av Wilkens (1979) trefasmodell stämmer till största del överens med småföretag inom trädgårdsbranschen. Dock har vi uppmärksammat en bristfällighet i teorin då de olika faserna är mer flytande än fasta övergångar. I vår studie indikeras det att faserna oftare överlappar varandra och därmed blir övergången otydlig. Fasernas längd varierar dessutom beroende på företagarens egen kompetens och kunskap samt vilka kontakter som företagarna har relationer med.

2. Teoretisk referensram

Det kan vara svårt att omfånga alla olika typer av teorier kring nätverk och dess betydelser. Däremot finns det en rad olika uppfattningar och innebörder av ordet nätverk och vad det egentligen handlar om samt hur man ska agera inom dessa. I denna del förklaras några av de synsätt som finns kring nätverk med fokus på relationer.

Relationer och nätverk

Nätverk kan ses utifrån många olika infallsvinklar men i denna uppsats handlar nätverk framförallt om relationer i företagares sociala nätverk och hur de förändras från en företagsidé till ett etablerat företag. I denna uppsats ses relationer som en förutsättning för att nätverk ska kunna uppstå. Utgångspunkten i uppsatsen är att ett nätverk består av sociala relationer. Dessa kan vara både vänner och familj men även olika relationer som enbart sker i

affärssammanhang. De relationer och sociala nätverk som denna uppsats fokuserar på är de som är relevanta i rollen som företagare och kan därmed både inkludera relationer i

affärssammanhang men även vänner och familj.

2.1 Relationer

För att nätverk ska existera krävs grundförutsättningar i form av relationer som ska kunna uppstå och leva vidare. För att sedan förstå relationerna och nätverksbildandet måste de fyllas med olika definierade begrepp och antaganden. De bör även preciseras i form av bland annat vilken drivkraft som gör att aktörerna etablerar relationen, vad som styr relationens utveckling samt hur de som ingår i nätverket förväntas påverkas av det (Alvesson & Sveningson, 2007). Gummesson (2004) beskriver relationer som en företeelse som länkar samman människor och organisationer. Relationer för människor samman på grund av något tillfälligt eller långsiktigt. När relationer utgörs av flera än två personer eller organisationer uppstår komplicerade

mönster i form av ett nätverk. Även nätverk av relationer kan uppstå och det som pågår i relationerna är då interaktioner eller så kallade samspel (Gummesson, 2004).

Gunneriusson (2002) förklarar att det är vanligast med relationer som är på samma nivå då de är mer eller mindre likvärdigt mellan aktörerna och ett ömsesidigt beroende. Författaren lyfter även att nätverksrelationerna är varaktiga och relationerna mellan aktörerna kan med tiden även stärkas. Nätverksrelationerna fyller olika funktioner det primära är utbyte där nätverkets länkar förmedlar information. Utestängning som innebär att nätverket har förmåga att utesluta vissa medlemmar från nätverksutbyte samt inklusion som omfattas av att nätverkets förmåga att skapa och reproducera som en oberoende enhet, vilket bygger på att vissa aktörer

accepterar de regler för nätverksutbytet som finns och blir därmed inkluderade i nätverket (Gunneriusson, 2002).

Betydelsen av relationen kan se olika ut utifrån vilken roll en viss individ har i

sammanhanget. Detta gör att det finns olika typer av relationer exempelvis sociala bindningar som handlar om ömsesidiga föreställningar och normer och är en viktig grund i en relation. Det ger parterna förtroende för varandra, nå överenskommelse och vetskapen om att de skulle gjort likadant i en viss situation. Information och kommunikationsutbyte är också en viktig byggsten i en relation. Det kan vara formellt genom informationssystem eller informella. Att

dela eller utbyta personal mellan företag och organisationer är ett annat sätt som kan skapa

relationer. Använda varandras personalkompetens eller vid förstärkning då fler personer behövs som vid en stor order eller liknande. Formaliserade överenskommelser och kontrakt innefattas av en reglering mellan fristående relationer som också kan skapa relationer.

Överordnad part såsom staten, landstinget eller kommun kan konstruera och planera nätverk.

Detta för att organisationer bör gå samman för att skapa ett mervärde genom samarbete (Alvesson & Sveningson, 2007).

Nätverk kan på så vis ha olika grunder och syften från sociala och personliga nätverk mellan individer till mer opersonliga och formaliserade kontrakt som justerar mellanhavandet mellan organisationer. För att förstå nätverk är det därför av betydelse att se nätverk som en

blandning av dessa olika grunder och att det oftast inte är tillräckligt att enbart fokusera på en av mekanismerna (Alvesson & Sveningson, 2007).

Utifrån relationsteorin tar vi utgångspunkt att med hjälp av en modell (Figur 1) beskriva hur vi valt att se småföretags relationer med andra aktörer som vi i detta fall har valt att definiera som kontakter. Kontakt är en av fyra faktorer som vi har tagit fram för att operationalisera relationsbegreppet. Faktorn kontakt handlar om med vem samt hur en relation uppkommer.

Figur 1. Modell över relationer

2.2 Lärande nätverk

Holmquist (2010) har undersökt hur nätverk bidrar som ett kunskapsutbyte. Intresset för olika typer av nätverksgrupper har framförallt ökat sedan 1990-talet. Sveriges medlemskap i EU år 1995 kan ha bidragit till denna ökning då EU aktivt satsat genom att ge ekonomiskt stöd till nätverksgrupper. Även samhällsutvecklingen med exempelvis globaliseringen har lett till ett ökat intresse för olika typer av lärande nätverk. Detta då denna utveckling gjort det möjligt att hitta nya kundgrupper, samtidigt som konkurrensen hårdnat vilket enligt Holmquist (2010) ökar ledares och chefers behov av omvärldskontakter. Denna utveckling har lett till

förändringskraften som chefer och ledare måste hantera vilket gör att komplexiteten i att fatta rätt beslut ökar. Småföretag Kontakt Kontakt Kontakt Kontakt Kontakt 6

För att få hjälp i besluts- och utvecklingsprocessen kan lärande nätverk vara ett sätt att få kunskap, idéer och ta del av andras erfarenheter. För chefer och ledare kan dessutom

nätverket bli ett stöd i utvecklingsprocessen då de får nya insikter och kunskaper vilket leder till att deras osäkerhet minskar samt att de får ökat självförtroende att driva igenom

förändringar för att utvecklas vidare. Dessutom kan nätverken även vara viktiga rent affärsmässigt (Holmquist, 2010).

Specifikt för småföretagare och då framförallt för enmansföretag kan nätverken ha betydelse för att bryta ensamheten genom att möta andra med andra insikter, kunskaper och

erfarenheter. Därmed skapar nätverken förnyelse och nytänkande även för småföretagare genom spridning av idéer, erfarenheter och reflektioner över möjliga tillvägagångsätt som de skulle ha svårt att få på andra sätt (Utbult, 2000).

Ett problem är enligt Holmquist (2010) att nätverket riskerar att bli ineffektivt då det endast fungerar som en social oas som inte bidrar till några organisatoriska förändringar. Istället riskerar nätverket att endast handla om beröm och personlig bekräftelse vilket ofta orsakas av et otydligt syfte med nätverket.

Ett annat problem som Holmquist (2010) fann var kunskapsöverföringshinder. Att få kunskap och idéer genom att höra andras erfarenheter möjliggör för deltagaren att ta med denna kunskap till den egna organisationen. Problematiken uppstår dock vid själva övergången från en utvecklad kunskap i ett nätverk till att få in kunskapen i organisationen. Organisationer är ofta inte anpassade för att ta till sig nätverksresultaten. Det gör att exempelvis kunskap och förändringsidéer inte lyckas komma in och förändra verksamheten då det finns ett gap i att integrera nätverkslärandet in i organisationen (Holmquist, 2010).

Lärande nätverk menar vi i denna studie handlar om kontakter som ger småföretagare ett

bidrag i form av ett kunskapsbidrag genom att de delar med sig av sina kunskaper och

erfarenheter. Kunskapen som småföretagare får del av har betydelse för företagets utveckling genom att den gör att företagen har mer kött på benen för att fatta korrekta beslut.

2.3 Dynamiska nätverk

Dynamiska nätverk innebär att relationerna inte är statiska utan förändras utefter behov (Greve & Salaff, 2003). Enligt Johannisson (2005) består nätverk av stabila och starka relationer och varje relation är därmed unik. Detta medför att medlemmarna i ett nätverk är svåra att ersätta eller byta ut. Relationerna grundar sig i ömsesidighet när det kommer till utbyte och engagemang. Obalans som uppstår genom att en aktör inte bidrar utan endast tar får inte uppkomma i nätverket. Detta bör inte ske under en längre period för då kan aktörerna komma att frångå ömsesidigheten. Det krävs därmed engagemang, tid samt öppenhet och det är viktigt att vårda de befintliga relationerna men det är också av yttersta vikt att skapa sig nya (Johannisson, 2005).

Trots att en företagare kan ha allting som krävs för att starta och driva en verksamhet i form av kunskap, idéer och kompetens behövs oftast komplettering för exempelvis tillverkning och lansering och detta kan fås ur ett nätverk (Greve & Salaff, 2003). Nätverk handlar om ett utbyte av tjänster och för växande företag är nätverkandet av yttersta vikt i samband med starten av företaget samt etableringen på marknaden då behovet av resurser är som störst. En

positiv aspekt kan vara att om nätverket är dynamisk och företaget sköter om sina relationer kan det leda till att rekommendationer sprider sig direkt och indirekt vilket då kan skapa nya relationer. Detta har betydelse för företaget då det dels leder till nya kunder men även skapar förtroende bland andra aktörer i nätverket. Missbruk av relationer kan istället leda till

påtagliga konsekvenser och dåliga rykten sprider sig ofta snabbt (Johannisson, 2005).

Greve & Salaff (2003) beskriver att nätverkets dynamiska karaktär beror på vilket behov som uppstår för tillfället. Det är företagaren som själv ”aktiverar” den relation som behövs vilket medför att relationerna förändras. Detta gör att relationer kan spela olika roll under vissa perioder och då tar istället andra relationer över (Greve & Salaff, 2003). Det är dock viktigt att kunna hantera sitt befintliga nätverk samtidigt som nätverket förändras (Johansson, 2012). Ett företag måste kunna hantera både långsiktiga och tillfälliga relationer samtidigt utan att det blir en konflikt och motsättning mellan dessa. En viss flexibilitet måste därför finnas utan att det riskerar och hindrar nuvarande och framtida relationer. Annars riskerar företagets innovation att begränsas. En relation bör därför kunna ses utifrån olika roller vilket gör att en aktör kan vara en konkurrent i en roll men samtidigt vara en samarbetspartner i en annan roll (Johansson, 2012).

Håkansson och Ford (2002) beskriver nätverksparadoxer där en paradox belyser att ett företag som bara ser nätverket från sitt eget perspektiv kommer att misslyckas. Detta eftersom att de inte förstår nätverkets dynamik och gränssnitt mellan välbefinnande för sig själv och för andra då relationen inte blir likvärdig vilket innebär att de i praktiken riskerar att ta men inte ge någonting tillbaka till de andra i nätverket.

I denna studie ses teorierna kring dynamiska nätverk som att de handlar om relationer och därmed om kontakter som har olika betydelse vid olika tidsfaser. Detta leder till att relationer med olika kontakter inte alltid är kontinuerlig eftersom att de bidrar med

kunskaper och resurser som kan vara relevant vid en fas eller ett specifikt tillfälle men genom att behovet förändras försvinner, förändras och uppstår nya relationer vilket skapar ett

dynamiskt nätverk.

2.4 Starka och svaga band

Granovetters (1982) nätverksteori kring starka och svaga band handlar om att svaga

förbindelser det vill säga inte regelbundna relationer är mer kraftfulla till skillnad från starka förbindelser det vill säga regelbundna relationer där aktörerna har en återkommande kontakt. De svaga förbindelserna har dels förmågan att överbygga nätverk oftare än de starka

förbindelserna samt en benägenhet att överbygga “catnets”. Catnets kommer ifrån ordet “cat” som också betyder kategori som avser en grupp människor som liknar varandra utifrån någon aspekt. Detta kan vara i form av exempelvis ålder eller kön. Genom att föra samman

kategorier med nätverk skapas “catnets”. Individer inom en grupp som tillhör samma kategori och ingår i samma nätverk är ett så kallat “catnet”. Catnets handlar ofta om ett gemensamt tänkande kring allmänna mål och liknande kunskaper vilket skiljer sig från relationer i nätverk som inte nödvändigtvis är särskilt lika varandra (Granovetter, 1982). Detta beror på att de starka förbindelserna kan ha en viss tendens att bli koncentrerat på en särskild grupp och

“catnet”, därmed blir svaga förbindelser i nätverket en viktig nyckel för att skapa integration och social sammanhållning med andra grupper.

Företagaren kan ha olika umgängesgrupper med nära vänner där även vännerna känner varandra bra. Det blir då ett starkt band, både mellan vännerna samt företagaren. Den information som finns inom dessa grupper kommer därför med stor sannolikhet att spridas relativt snabbt och alla vänner har samma information (Granovetter, 2005).

De svaga förbindelserna har ett högt värde för aktörerna då de har en funktion som

överbryggare. Personer som anses ha en hög status i form av ett stort kapital som omfattas av sociala, ekonomiska, symboliska samt kulturella förbindelser har även relationer utanför sin kategori av grupp. Starka förbindelser är också värdefulla då de är lättare att få tillgång till samt skapar en större motivation till att vara hjälpsam samtidigt som svaga förbindelser ger tillgång till resurser och information utöver sina egna sociala cirklar (Granovetter, 1982). Kring starka och svaga band ser vi att alla fyra faktorerna kontakt, bidrag, betydelse och

kontinuitet kan härledas. Kontakterna kan delas upp i starka och svaga band som generellt

ger olika bidrag då de svaga banden har betydelse som en överbyggande funktion,

exempelvis för att få kunskaper utanför företagens egna kunskapsområden medan de starka banden ofta tillför redan befintlig kunskap. Relationernas kontinuitet med de svaga banden är begränsad till skillnad från de starka banden som istället är återkommande och kontinuerlig.

2.5 Trefasmodellen

Greve och Salaff (2003) beskriver att sociala nätverk inte är statiska utan att de kan förändras efter företagets olika behov. Författarna berör sociala nätverks funktioner samt beskriver de olika faserna som entreprenören genomgår vid etablering. För att starta ett företag behöver entreprenören kapital, kompetens, arbetskraft samt information. En del av dessa delar kan entreprenören bidra med själv men för att komplettera deras resurser behövs flera kontakter och därmed blir deras sociala kapital en viktig del av företags nätverk. Gabbay och Leeders (1999) ger en definition av socialt kapital som en uppsättning av materiella eller virtuella resurser som tillkommer aktörer genom den sociala strukturen, underlättar uppnåendet av aktörens mål (Lin, 1999; Portes, 1999). Nätverkets roll har flera positiva aspekter för

entreprenören. Antalet relationer har betydelse då entreprenören kan förstora sitt nätverk och därigenom få tillgång till viktig information och andra resurser från andra aktörer. Även positionerna har betydelse då entreprenören positionerar sig inom ett socialt nätverk för att på så vis förkorta vägen till andra kunniga aktörer för att få vad de behöver (Blau, 1997; Burt, 1992; Granovetter, 1973). Den sista viktiga aspekten är relationer och strukturer. Sociala kontakter kan relateras till varandra eller entreprenören genom olika typer av interaktioner och relationer. Detta kan vara i form av enkelsträngade relationer där varje kontakt endast utgör en relation med entreprenören utan att kontakterna har någon relation sinsemellan eller i form av muliplexa band där kontakterna även har relationer med varandra (Scott, 1991). () () ()

En allt mer populär väg för företagare att försöka förvärva nya sociala band är via nätverk genom medlemskap i en formell nätverksgrupp. För företagarna kan ett medlemskap i en formell nätverksgrupp främja tillgångar och potentiella nya kunder genom sociala band som

genereras från att delta i möten och ha andra medlemmar som ger hänvisningar och tips av nya kontakter. Pollack et al. (2013) visar att en större mängd band är bra för upptäckten av affärsmöjligheter samt bättre affärsresultat. Men i en formell nätverksgrupp där antalet medlemmar är relativt begränsat och stabilt genereras oftast inte fler sociala band, jämfört med andra vägar för nätverk som är mindre låsta och där sociala band kan läggas till efter behag (exempelvis Facebook och Linkedin). En företagares relation med sin nätverksgrupp har betydelse för inkomsterna då det finns en större möjlighet att fatta rätt och rationella beslut genom hjälp från varandra då ett kunskap - och erfarenhetsutbyte sker. Ett större känslomässigt deltagande kommer sannolikt att producera ett ömsesidigt välgörande beteende bland medlemmarna (Pollack, Coy, Green, & Davis, 2013).

Wilken (1979) presenterar olika påverkande faktorer i utvecklingen av företag. Utvecklingen menar han kan delas in i tre faser, perception, planning och implementation phase. I den första fasen, perception phase handlar det om att komma till insikt om vad det innebär att bli entreprenör med den specifika idén som entreprenören har. Det innebär att någon form av analys görs för att undersöka möjligheterna kring idén i situationen som entreprenören befinner sig i gällande exempelvis produktion och äganderätt. I denna fas förändras även synsättet till att se människor mer ur en marknadssynvinkel snarare än som personer. Fas 2, planning phase karaktäriseras av planering utifrån företagsidén. I vilket omfång det sker beror på situationen, en ostrukturerad situation kräver exempelvis mer planering än vad en mer strukturerad situation gör. Den 3:e avslutande implementation phase handlar om att föra samman tankarna och idéerna till någonting praktiskt och det är då som entreprenörens planerade verksamhet kommer igång (Wilken, 1979).

Wilken (1979) var en av de första att fastställa tre regelbundna faser vid upprättande av företag. Indelningen och innebörden av Wilkens (1979) trefasmodell har sedan

vidareutvecklats av Greve och Salaff (2003). Deras fokus har som tidigare nämnt fokuserat på entreprenörskap i sociala nätverk. Därmed blir fasindelningen mer fokuserad på relationer i form av nätverkande genom aktiviteter och möten med andra personer. Greve och Salaff (2003) benämner dessa faser som motivationsfasen, planeringsfasen och etableringsfasen. 1) Motivationsfasen där företagare är i ett diskussionsfarande kring idé och utveckling av sin affärsidé. Företagaren undersöker möjligheterna att starta eget och diskussionerna sker främst bland nära anhöriga och vänner.

2) Planeringsfasen som innefattas av att entreprenören förbereder sig för att starta upp ett företag. Den nya satsningen kräver information, nya färdigheter, resurser och sociala

relationer. Entreprenören behöver skapa sig ett större socialt nätverk. Under planeringsfasen vet inte företagaren vem eller vilka som kan hjälpa dem och kommer därmed att kontakta en stor uppsättning med människor som de tror kan behövas i framtiden.

3) Etableringsfasen innebär att företagaren etablerar och driver sitt företag och det sociala nätverket är på plats. Fokus ligger på dagliga aktiviteter, utbyten samt problemlösning (Greve & Salaff, 2003).

Utifrån teorin kring trefasmodellen har vi valt att ta utgångpunkt i Greve och Salaffs (2003) utveckling av Wilkens (1979) teori. Vi har även valt att koppla alla våra faktorer kring

relationsbegreppet utifrån teorin. Kontakt går att hänvisa till att de uppkommer kontakter i de 10

olika faserna. Det kan både handla om nya men också relationer som hänger kvar från en tidigare fas. Bidrag går att koppla till vad kontakten bidrar med i respektive fas och hur bidraget förändras i olika faser. Betydelse handlar om vilken betydelse som kontakten har i respektive fas och hur den över tid kan förändras utefter fasen. Kontinuitet berör direkt hur intensiteten på kontakten kan se olika ut beroende på fas.

2.6 Sammanfattning av den teoretiska referensramen

Utgångspunkten är att med hjälp av de olika teorierna med inriktning på sociala relationer bemöta det empiriska materialet med flera olika infallsvinklar och därmed kunna jämföra och se likheter och skillnader mellan företagen utifrån olika perspektiv. Fokus kommer då att läggas på Greve och Salaffs (2003) utveckling av Wilkens (1979) trefasmodell vilket kompletteras med de andra teorierna. Det finns många likheter mellan de olika

teoriperspektiven samtidigt som de kompletterar varandra med olika synsätt på sociala nätverk och relationer. Det möjliggör en analys utifrån flera olika perspektiv.

För att förklara hur vi ser att teorierna hänger samman och hur de används i denna studie har vi valt att förklara detta på ett åskådligt sätt med en modell. Greve och Salaffs (2003)

utveckling av Wilkens (1979) trefasmodell ser vi som en tidslinje som har olika delar som karakteriseras utefter främst relationer och behov. Det är företagens behov som styr när en övergång från en fas till en annan sker. När exempelvis behovet i motiveringsfasen är uppfyllt kommer ett nytt behov att uppstå vilket gör att företagen övergår till nästa fas. Detta gör att företagen relationer är dynamiska eftersom de har olika behov av kunskap, resurser och kompetens vid olika faser. En kontakt kan sällan tillfredsställa alla behov utan företagen måste ta kontakt med många olika aktörer, bland annat för att skapa sig relevant kompetens exempelvis genom lärande nätverk. Då krävs att relationer skapas med både starka och svaga band för att få del av olika kompetenser och resurser inom olika områden för att tillfredsställa behovet.

Figur 2. Egengjord konceptuell modell.

Vi har tagit fram fyra faktorer som vi ser som en operationalisering av relationsbegreppets innebörd då vi anser att dessa påverkar relationernas betydelse. Dessa har uppkommit genom vad vi kunnat utläsa utifrån teorierna som används. Faktorer är kontakt, bidrag, betydelse samt kontinuitet vilka har används i intervjumanualen för att sedan återkopplas i analysen.

Faktorernas innebörd och kopplingen som vi ser till teorin är följande. Kontakt hänger

samman med relationer och sociala relationer då kontakt handlar om med vem kontakten sker, hur relationen uppkommer samt i vilken fas det sker. Det kopplas även samman med

dynamiska nätverk då kontakten med någon kan förändras, samt starka och svaga band som beskriver relationens styrka. Bidrag handlar om vad kontakten bidragit med och i detta fall kopplas det till både dynamiska nätverk då bidraget kan ha förändrats samt sociala relationer som främst handlar om de olika faserna och hur bidraget kan ändras beroende på i vilken fas företaget befinner sig. Betydelse handlar om vilken betydelse kontakten kan ha eller har haft. Detta kopplas främst till sociala relationer där betydelsen kan vara olika i respektive fas samt till starka och svaga band som innefattar av olika betydelser beroende på hur relationen är. Detta leder också in på den sista faktorn som handlar om kontinuitet som kopplas direkt till starka och svaga band som handlar om regelbunden och oregelbunden kontakt samt

dynamiska nätverk och sociala relationer som belyser hur kontinuiteten kan ha förändrats med tiden.

För att sedan koppla samman de olika teorierna har vi valt att använda oss av en analysmodell (tabell nedan). Tanken är att använda Greve och Salaffs (2003) utveckling av Wilkens (1979) trefasmodell som en ram och sortering av våra data. Detta för att sedan använda övriga teorier för att analysera innehållet i de olika faserna.

Tabell 1. Analysmodell

Faktorer/faser Motiveringsfasen Planeringsfasen Etableringsfasen

Kontakt Bidrag Betydelse Kontinuitet

3. Metod

För att kunna besvara vår fråga och undersöka vårt problem kring småföretags uppstart och etablering inom trädgårdsbranschen har empiriskt material samlats in. Detta har skett genom en kvalitativ undersökning i form av intervjuer som diskuteras nedan.

3.1 Undersökningens ansats

Denna uppsats har utgångspunkt i en abduktiv ansats vilket är en blandning av en induktiv och deduktiv ansats (Alvehus, 2013). Valet av en abduktiv ansats blir naturligt då det är väldigt svårt att ha en renodlad induktiv respektive deduktiv ansats. Detta sker i form av en växling mellan teoretiska och empiriska reflektioner genom att vi växla mellan teorier och empirin och fundera över nya aspekter som kan studeras vilket kan generera till en

modifiering och utveckling av teorin. Detta skedde genom att den teorin som togs fram innan empirin samlats in ibland behövde korrigeras där ny teori lades till eller togs bort och därmed skedde en växelverkan mellan teori och empiri där vi försökte att både genomföra teoretiska och empiriska reflektioner och lät därmed förståelsen kring ämnet växa fram. Genom att vara abduktiva blev vi inte lika låsta till teorin utan en flexibilitet uppstod (Alvehus, 2013).

3.2 Val av vetenskaplig metod

Vi valde att använda oss av kvalitativ metod utifrån att vi ville få förståelse över hur företagare tänker kring användning av sociala nätverk och hur relationer uppkommer och förändras över tid. För att få en djupare förståelse ansåg vi att en kvalitativ metod skulle användas med en fallstudieansats av några företag. Detta genom intervjuer som utformades efter en intervjumanual. Detta eftersom att en kvalitativ metod ger respondenterna en större frihet att berätta om exempelvis sina egna erfarenheter och tillvägagångssätt på ett mindre strukturerat sätt. Metoden var även lämplig för att få en djupare förståelse av målgruppen då informationen som en målgrupp besitter var okänd (Bryman & Bell, 2005). Då vi inte kunde förutspå vilka svar vi kunde förvänta oss om företagens sociala nätverk, uppstart och

verksamhet var även det en orsak till metodvalet. Att använda sig av en kvantitativ metod exempelvis genom en enkätundersökning skulle annars riskera att begränsa och utesluta vissa faktorer som kan ha påverkat de sociala nätverken och dess förändring.

3.3 Primär och sekundärdata

För datainsamling använde vi oss främst av primärdata från våra intervjuer. Det positiva med att använda sig av primärdata är att den är direkt anpassad till det som undersöks (Jacobsen, 2002). Detta gjorde att vi själva kunde strukturera och utforma intervjufrågor för att få en djupare förståelse över hur företagare tänker kring nätverkskontakter. Det gjorde även att våra data var färska vilket kan ha betydelse vid undersökningen av de företag som inte funnits under någon längre tid. Sekundärdata användes också i form av årsredovisningar och företagens hemsidor. Denna data användes för att kontrollera att företagen stämde överens med vad som var relevant för undersökningen exempelvis gällande företagens storlek. Sekundärdata användes även för att få en bättre bakgrundsinformation om företagen. Vi var noga med att kritiskt granska alla källor som användes för att bara använda tillförlitliga och väl granskade källor.

3.4 Praktiskt tillvägagångsätt

3.4.1 Urval

När vi väl hade bestämt oss för att vi ville genomföra en kvalitativ undersökning i form av intervjuer var det dags att börja hitta företag som låg inom ramarna för "småföretag inom trädgårdsbranschen". Detta gjordes dels genom att söka på internet efter företag samt genom kontakter som tipsade om företag inom branschen som kunde vara relevanta. De tänkbara företag som vi fann kontrollerades genom att läsa om deras verksamhet, antingen på deras hemsida eller utifrån deras verksamhetsbeskrivning. Företagens omsättning samt antalet anställda kontrollerades även för att vara säkra på att de stämde överens med avgränsningen enligt vår definition av småföretag.

När vi hittat de företag som var relevanta kontaktades de först via mejl där det stod vilka vi var, beskrev syftet med uppsatsen och frågade om de hade möjlighet att ställa upp på en intervju. För att få respondenter som var relevanta utifrån studiens syfte och frågeställning önskades att få intervjua någon som har varit med sedan starten av företaget.

Av de företagen som tillfrågades via mail var det fyra av nio som ställde upp. Utöver det tillfrågades även två personer i andra sammanhang, bland annat på trädgårdsmässan och av dessa ställde båda upp. Därmed blev det total 6 intervjuer.

3.4.2 Semistrukturerade intervjuer

Intervjuerna valdes att göras genom semistruktur både på plats hos respondenten och över telefon. Valet att använda oss av semistrukturerade intervjuer gjordes eftersom att det var mest lämpligt utifrån studiens syfte då vi ville låta respondenterna prata fritt men också kunna ställa följdfrågor kring det som diskuterades. En semistruktur passade därför bäst eftersom att det möjliggör en flexibilitet under intervjun då ordningen på frågorna kan variera mellan olika intervjuer och respondenterna har större möjlighet att utveckla sina svar och tankar. På så sätt kunde vi låta respondenterna prata fritt samtidigt som det centrala området och våra frågor besvarades. Graden av öppenhet blev således hög (Jacobsen, 2002).

3.4.3 Val av plats

Vid genomförandet av intervjuerna hade vi som utgångspunkt att genomföra de flesta av intervjuerna på plats hos respondenten. Detta eftersom det gör det lättare att nå fram till respondenten och få förtroende. Dessutom går det att se kroppsspråk och ansiktsuttryck vilket kan göra det lättare att tolka vad respondenten menar och även det kan skapa en tillitsfull relation. En annan fördel med att genomföra intervjun på plats är att respondenten då befinner sig i en naturlig miljö som denne känner sig bekväm i. Tanken var då att respondenterna inte skulle stressa sig igenom intervjun vilket möjliggör längre intervjuer med djupare och fylligare svar (Jacobsen, 2002).

3.4.4 Telefonintervjuer

Även om vi hade för avsikt att genomföra intervjuerna på plats blev vi tvungna att göra två intervjuer per telefon då de tillfrågade hade begränsat med tid och ansåg att de var bekvämast för deras del. I och med att telefonintervjuer är smidiga och tidseffektiva möjliggjorde det ändå att fler respondenter kunde delta i vår studie (Jacobsen, 2002).

Nackdelen däremot var att till skillnad ifrån de intervjuer som vi gjorde på plats hade vi inte möjlighet att se respondentens kroppsspråk. Detta gjorde att vi inte visste hur respondenten reagerade genom ansiktsuttryck då denna kanske hade svårt att förstå en fråga eller liknande. Det gick även inte att styra var intervjun skulle genomföras så att det skedde på en lugn och avskild plats. Det gjorde bland annat att en intervju blev mindre utförlig då andra faktorer gjorde att intervjun stördes och fick avbrytas tidigare (Jacobsen, 2002).

3.4.5 Val av frågor

För att inte avskärma intervjufrågorna för mycket valde vi att utforma en intervjumanual i form av en handledning som användes under intervjuerna. Detta för att intervjufrågorna skulle vara relativt öppna men behanda de centrala områden som vi ville undersöka (Holme & Solvang, 1997).

Frågor för intervjuerna hade vi tagit fram utifrån de faktorer som vi ansåg kunde kopplas till teorin som vi utgick ifrån. För att få en förståelse över hur nätverk används och förändras ansåg vi att en operalisering av relationsbegreppet i faktorer var nödvändig. De faktorer som vi utgick ifrån var kontakt, bidrag, betydelse samt kontinuitet som tagit fram utifrån teorierna.

Bidrag handlar om vad relationen med en kontakt tillför till företaget. Även betydelse har

vissa likheter men med ett större fokus på vilka kontakter som är viktiga och varför.

Kontinuitet handlar om hur ofta företaget har kontakt med en annan aktör. Faktorn kontakt

handlar om vilka samt i vilken omfattning företaget har relationer till andra aktörer. Dessa faktorer är inte alltid åtskiljbara utan går ofta ihop med varandra. Uppdelningen av faktorer valde vi ändå att göra för att kunna bryta ner relationsbegreppet på ett strukturerat sätt då vi ansåg att det ökar möjligheterna att göra tydligare analyser. Valet av dessa faktorer ansågs relevanta utifrån uppsatsens syfte och frågeställning. Det bör även belysas att dessa frågor endast var en utgångspunkt som en intervjumanual. Därmed var det inte ristat i sten att ställa exakt dessa frågor utan svar på frågorna kunde även tolkas utifrån andra samtal under intervjuerna.

Nedan är intervjumanualen som användes vid intervjuerna. Den beskriver hur vi har kopplat varje fråga till faktorer och hur dessa har teorianknytning.

Tabell 2. Intervjumanual

Fråga

Teorianknytning Källa

Faktorer

Hur gick det till när ni startade företaget och vad hade ni för kontakter i början?

Relationer, Trefasmodellen Starka & Svaga band

Greve & Salaff (2003)

nämner att företagare ofta har kontakt med sina närmaste. Granovetter (1982) talar om starka band vilket kan vara både familj och vänner som företagaren har en

regelbunden kontakt med.

Kontakt När och varför påbörjades en relation med kontakten? Trefasmodellen Lärande nätverk

Greve & Salaff nämner att företagare är i ett behov av fler kontakter. Holmquist (2010) säger att

kunskapsutbytet kan vara en orsak till att en relation påbörjas. Bidrag Kontakt Hur kontinuerligt skedde kontakten i uppstartsfasen? Trefasmodellen, Dynamiska nätverk

Starka & svaga band

Greve & Salaff samt även Johannisson (2005) skriver att relationer förändras efter behov. Kopplingen till Granovetter är att

kontinuiteten kan tala om ifall det är ett svagt eller stark band. Kontinuitet Hur kontinuerligt är kontakten med personen/företaget/ organisationen i dagsläget? Trefasmodellen, Dynamiska nätverk, Starka & svaga band

Samma koppling som ovan. _Kontinuitet

Vilken betydelse har kontakten haft för företaget och dess utveckling?

Starka & svaga band

Dynamiska nätverk Trefasmodellen

Granovetter skriver exempelvis om starka & svaga band där båda relationstyperna fyller en funktion.

Johannisson skriver om att betydelsen och behovet kan förändras och Greve & Salaff delar upp det i olika faser.

Betydelse Kontakt

När hade kontakten störst betydelse för företaget?

Starka & svaga band Trefasmodellen, dynamiska nätverk,

Samma som ovan men med ett ökat fokus på Greve & Salaffs fasindelning.

Betydelse

Har relationen förändrats till att handla om något annat än vad syftet var från början?

Trefasmodellen,

Dynamiska nätverk

Lärande nätverk

Kopplingen till Greve & Salaff är återigen faserna med olika behov vilket även kopplas till Johannisson och förändringen av nätverket. Även lärande nätverk som Holmquist skriver om kan förändras utifrån

kunskapsbehov vid olika tillfällen. Bidrag Har kontaktens betydelse förändrats sedan relationen inleddes? Trefasmodellen, Dynamiska nätverk, Lärande nätverk

Samma som ovan. Betydelse

Vilka av kontakterna anser du är eller har varit viktigast för företaget?

Dynamiska nätverk, Starka & svaga band

Lärande nätverk

Relationerna förändras enligt Johannissons teori och Granovetters starka & svaga relationer fyller olika

funktioner och även dessa relationer förändras.

Holmquist teori om lärande nätverk kopplas till att relationer kan bidra med kunskap som varit mycket betydelsefull för företagen.

Betydelse Bidrag Kontakt

Vi är medvetna om att både teorierna och faktorerna även skulle kunna kopplas till andra frågor än de som framkommit. Indelningen har vi gjort utifrån vilka teorier och faktorer som vi ansåg var de mest centrala för varje fråga.

3.4.6 Upplägg av intervjuerna

Intervjuerna påbörjades genom att ge en kort bakgrund liknande den beskrivning som gjordes i mailen till företagen, alltså att det stod vilka vi var och att syftet med uppsatsen beskrevs. Detta gjordes för att de dels skulle känna sig trygga i vad vi var ute efter samt för att deras svar skulle vara relevanta genom att de återigen blev påminda om att studien fokuserade på sociala nätverk och relationer. Vi frågade även om det var okej att intervjun spelades in då det vid intervjuerna på plats möjliggjorde att ögonkontakt kunde hållas (Jacobsen, 2002). Ingen av respondenterna misstyckte till detta och därmed var det inget annat som distraherade vilket kan ske exempelvis om anteckningar görs (Repstad, 2007), utan fokus kunde helt vara på respondenten och samtalet.

Ordningen av frågorna varierade från fall till fall då vi inte ville låsa respondenterna vid en viss ordning då det skulle kunna göra att respondenterna blev mer tystlåtna och passiva (Repstad, 2007). Istället uppmuntrades respondenterna att utveckla sina svar genom att inte avbryta samt genom att ställa följdfrågor som antingen gick vidare i ett sidospår eller som återkopplade intervjun mot nätverk och relationer. Därmed ställdes inte alltid samtliga frågor under intervjuerna då deras svar många gånger var väldigt uttömmande och gick in i de andra frågorna.

3.4.7 Analysmetod

Vi valde att transkribera samtliga intervjuer då det är lättare att få en överblick över materialet samtidigt som det även blir sökbart. Då de undersökta företagen delvis skiljer sig mycket exempelvis gällande deras verksamhet valde vi att presentera företagen individuellt i empirin. Detta eftersom att vi till viss del även gör jämförelser mellan olika företag och deras

kännetecken såsom verksamhetsområde.

Analysen har genomförts genom att data först har sorterats efter respektive fas och sedan har en jämförande analys gjorts mellan de olika faserna samt även mellan företagen där vi tittat på mönster som vi sett. Teorierna kring nätverk och relationer har använts för att analysera innehållet i respektive fas på ett abduktivt sätt. I slutet av analysdelen har vi även analyserat generellt vad vi kunnat urskilja som inte tydligt går att sortera under en specifik fas.

Enligt Repstad (2007) sker analyser av kvalitativ forskning ofta genom ett centralt tema som utgångspunkt där olika observerbara fakta som är relevanta till temat analyseras. Vi har gjort på det sättet då vårt centrala tema var kring relationer och nätverk. Olika observerbara fakta som vi har sett har vi analyserat och då gjort kopplingar mellan teori och empiri. Dessa har i vissa fall varit likheter mellan teori och empiri som vi sett hos alla eller flera av de undersökta företagen. I andra fall har vi gjort jämförande analyser kopplade till teorin. Exempelvis har vi jämfört två av företagen kring hur de ser på branschspecifika lärande nätverk samt hur de använder sig av det och vad orsaken till skillnaderna kan vara. Vi har strävat efter att analysera på olika sätt och ur olika perspektiv för att få en bredare bild över relationers betydelse för småföretag.

Genom att avsluta analysen med vår analysmodell med de fyra påverkade faktorerna var vårt mål att få en tydligare sammanställning och en slags sammanfattning av analysen för att knyta samman analysen och få en lättare överblick inför slutsatsen.

3.5 Transfererbarhet

Överförbarhet till andra fall och sammanhang var ett viktigt kriterium för den externa

validiteten. För att öka överförbarheten försökte vi få så uttömmande och beskrivande svar som möjligt vilket gjordes genom att samla in data med hjälp semistrukturerade intervjuer. Dock går det inte att göra en statistisk generaliserbarhet av vår studie då det är för få intervjuer gjorda i vår undersökning. Istället kan en analytisk generalisering vara möjlig förutsatt att den framväxande teorin stämmer överens med verkligheten som undersöks (Jacobsen, 2002).

För att få en så hög tillförlitlighet som möjligt försökte vi att genomföra intervjuerna på ett likartat sett för att hålla oss till samma riktlinjer för respektive intervju. Resultatet har därmed försökts att presenterats på ett så objektivt sätt som möjligt (Jacobsen, 2002).

Trovärdigheten ansågs vara en viktig aspekt. I vårt fall har vi försökt att öka trovärdigheten

genom att skriva hur vi har gått tillväga, framförallt gällande hur intervjuerna har gått till. Vi har alltid eftersträvat att ha möjlighet att konfirmera och styrka vår studie genom att

försöka att inte påverka studien av våra värderingar och andra subjektiva bedömningar. Det är aldrig möjligt att vara helt objektiv men utifrån medvetenheten om detta har vi försökt att alltid ha en logisk grund utifrån teorin eller empirin. Pålitligheten innefattas av att säkerställa och redogöra fullständigt för hela forskningsprocessen vilket vi försökt att göra genom att ge så detaljerade beskrivningar som vi ansåg krävdes för att redogöra om alla olika faser i undersökningen. Därmed har vi försökt att skapa en så bra helhetsbild som möjligt från problemformulering till resultat och analys (Bryman & Bell, 2005).

3.6 Metodkritik

Den kvalitativa undersökningsmetoden medför att det inte går att förbli helt objektiv utan den subjektiva tolkningen spelar en stor roll. För att inte bli alltför subjektiva försökte vi inta en så neutral inställning som möjligt och båda gick igenom vårt insamlade data. Detta för att till viss del minska personliga tolkningar och osystematiska uppfattningar. Undersökningen kan aldrig bli helt objektiv men genom att gå igenom materialet både självständigt samt

tillsammans försökte vi bli mindre subjektiva genom att diskutera våra tolkningar gemensamt. Nackdelen med vår undersökning är att för få intervjuer är gjorda för att kunna generalisera. I denna studie har vi dock från början fokuserat på att ha en fallstudieansats och alltså inte ämnat att kunna generalisera resultatet.

En annan svaghet med vår undersökning var att det är svårt att rent konkret förklara hur undersökningen gått till eftersom varje intervjutillfälle är unikt och den subjektiva

uppfattningen hos både respondenten och hos oss även har en stor påverkan på det data som samlats in. Genom att förklara det övergripande tillvägagångssättet samt att ha med vår intervjumanual hoppas vi kunna minska denna svaghet.

Vi är även medvetna om att vår mätprocess kan vara bristfällig då respondenterna kan ha uppfattat frågorna på olika sätt eller haft svårt att förstå vad vi ville ha svar på. Vi har för att minska detta problem inte pratat om teoretiska begrepp under intervjuerna utan istället försökt att både förklara på ett så simpelt sätt som möjligt för att alla skulle ha samma möjlighet att besvara frågorna (Bryman & Bell, 2005). Däremot upptäckte vi att vissa respondenter hade större koll än andra och även deras intresse kring nätverkande och relationer skiljde sig åt. I efterhand kan vi också inse att vi kanske var för otydliga med vad vi exakt menade med nätverk och relationer vilket kan ha orsakat en viss differens i svaren. Detta har framförallt fått som konsekvens att vissa former av relationer med vissa specifika kontakter inte har framgått lika tydligt hos vissa respondenter. Det kan ha givit upphov till fler egna tolkningar men i dessa fall har vi försökt tolka objektivt vilka mönster vi ser som liknar de andra respondenternas svar eller som har likheter med teorin.

Vi insåg även först när vi skulle börja kontakta företag att det var under den perioden då de är som mest upptagna vilket försvårade deras deltagande. Detta gjorde att vi fick många som inte hade tid att ställa upp på en intervju och det blev svårare att få in en större mängd data. Detta gjorde också att en del fick delta genom telefonintervjuer vilket inte var vår avsikt från början. Under intervjuerna ville vi enbart fokusera på respondenten och samtalet och antecknade därför inte. Under en av intervjuerna slutade inspelningen dock att fungera vilket gjorde att det mesta av intervjumaterialet för intervjun inte gick att transkribera. För att hantera detta gjorde vi anteckningar efteråt av det som vi kom ihåg. Detta kan ju ha medfört att vi missat någon viktig information eller aspekt som på grund av detta inte framkommit.

Vi märkte även att kvalitén på intervjuerna varierade då vi i början inte hade lika stor koll på vissa aspekter som påverkat respondenterna. Skulle vi göra om undersökningen skulle vi först använda oss av en pilotintervju för att bli mer förberedda på andra påverkade faktorer än de vi hade tänkt på och därmed bli mer förberedda på att ställa följdfrågor vid dessa svar. Detta gjorde också att en del av intervjuerna blev mer uttömmande än andra något som resulterade i att vissa intervjuer varit lättare att analysera där det fanns mest information kring företaget. Av den anledningen kan vissa respondenter och företag framkommit mer än andra i empirin och analysen.

Vi upptäckte även att det var svårt att urskilja faserna. Både när de inleddes och när

övergångarna skedde. Detta gjorde att vi blev själva tvungna att tolka och göra en bedömning när faserna inleddes och övergick till en annan för respektive företag. Vi är medvetna om att detta kan ha gjort att resultatet kan ha påverkats av vår egen tolkning men det var något som vi var tvungna att acceptera för att kunna dels sortera empirin samt analysera datan.

4. Empiri

I detta kapitel kommer vi att presentera det kvalitativa empiriska material som samlats in under intervjuerna med företagen inom trädgårdsbranschen. Våra insamlade data har valts att sorteras med hjälp av Greve och Salaffs (2003) utveckling av Wilkens (1979) trefasmodell för att tydligare se hur företagens nätverk förändrats i de olika faserna. Empirin utgörs av företag som har olika inriktningar inom trädgårdsbranschen, produktutvecklare,

återförsäljare samt verksamma inom odling, dels kommersiell odling men även social odling.

Segerstads Fyr

Segerstads Fyr ägs av Christian Cederroth som grundade företaget 2009. Han är främst återförsäljare av Robomow som är en självgående gräsklippare vilken han både säljer och servar. Han bedriver även försäljning av kikare, uthyrning av rum, håller fågelguider och naturguider samt föreläser.

Motivationsfasen

År 2009 var Christian enormt trött på att klippa gräsmattan som tog honom 7 timmar varje vecka. Han kollade därmed vad det fanns för alternativ på marknaden och fann då den

självgående gräsklipparen Robomow som var den bästa på grund av sina stålknivar istället för små rakblad. Robomow gjorde livet enklare för Christian:

"Där satt jag nöjd med ett glas rosévin i trädgården och då insåg jag att det här vill ju alla göra precis som när tvättmaskinen kom."

Han tänkte då att han ville vara med och tjäna pengar på vad han ansåg vara en produkt som skulle bli en trend på marknaden och finnas i alla hushåll i framtiden.

Planeringsfasen

Robomow hade funnits i 20 år men kom först till Sverige för åtta år sedan och då var den alltså väldigt ny på marknaden. Christian ringde då generalagenten Tidab för Robomow och frågade om de var intresserade av en återförsäljare. Svaret blev ja och därmed inleddes en relation med generalagenten Tidab. Tomas var den som grundade Tidab och genom relationen med honom fick Christian möjlighet att sälja Robomow då han fick återförsäljarrättigheter. Generalagenten Tidab köper in Robomow från Israel men Christian hade i början endast kontakt med Tidab som lärde upp honom om produkten.

Etableringsfasen

Christian berättar att Robomow i nuläget är det han fokuserar mest på och det han tjänar mest pengar på. I början däremot var det främst en sidosyssla och han sålde inte mer än en till tre stycken på ett år.

"Folk visste inte var det var för sju år sedan"

Han stod på mässor och marknader och folk undrade vad det var för någonting. På västkusten och andra delar av landet hade de flesta en Robomow men Öland, Kalmar och även

Stockholm var väldigt oetablerad marknad. Detta gjorde att han mer eller mindre fick förklara varje gång någon frågade var det var för maskin och det tog väldigt mycket tid att övertyga