ATT REHABILITERA UNGDOMAR SOM BLIVIT STÄMPLADE AV SAMHÄLLET : En integrativ litteraturstudie om ungdomars och frivårdsinspektörers upplevelser av övervakning som straffpåföljd

ÖREBRO UNIVERSITET

Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete Examensarbete

Kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2021

ATT REHABILITERA UNGDOMAR SOM BLIVIT STÄMPLADE AV

SAMHÄLLET

En integrativ litteraturstudie om ungdomars och frivårdsinspektörers upplevelser

av övervakning som straffpåföljd

Författare: Amanda Gunnarsson Emelie Andersson Handledare: Sara Thunberg

Att rehabilitera ungdomar som blivit stämplade av samhället - en integrativ litteratur-studie om ungdomars och frivårdsinspektörers upplevelser av övervakning som straff-påföljd

ÖREBRO UNIVERSITET

Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete Examensarbete

Kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2021

Sammanfattning

Föreliggande integrativa litteraturstudie syftar till att undersöka frivårdsinspektörers och ung-domars upplevelser av och attityder om straffpåföljden övervakning. Empirin har inhämtats genom en systematisk litteraturöversikt där både kvalitativ och kvantitativ forskning inklude-rats. Den tematisering som gjorts av materialet har utgått från på förhand bestämd teoriansats. Resultatet visar på att ungdomar ofta upplever att frivårdsinspektörer har ett auktoritärt förhåll-ningssätt trots att det är vanligast att ungdomar föredrar frivårdsinspektörer som har ett inkän-nande och förstående bemötande. Många ungdomar upplever att frivårdsinspektören sitter på mycket makt och att denna påverkar mötet negativt. Det finns motsägande uppfattningar från frivårdsinspektörer avseende vilket bemötande som är mest effektivt i arbetet med övervakade ungdomar: vissa anser att maktutövande förbättrar arbetet medan andra anser att ett mjukt be-mötande ökar möjligheten till att utföra ett gott arbete. Avslutningsvis diskuteras det resultat som framkommit, förtjänster och begränsningar i studien samt förslag på vidare forskning. Nyckelord: Övervakning, ungdomar, straffpåföljd, frivårdsinspektör, litteraturstudie

To rehabilitate juvenile offenders who have been labeled by society - an integrative liter-ature review about juveniles and probation officers experiences of probation as punish-ment

ÖREBRO UNIVERSITY,

School of Law, Psychology and Social Work Social Work

Undergraduate Essay, 15 credits Spring 2021

Abstract

The aim of this integrative literature review is to investigate probation officers and youths’ experiences of probation as punishment. The data consists of both qualitative and quantitative studies and a theoretical framework was chosen to thematize the empirical material. The re-sults show that youth often experience that probation officers have an authoritarian approach in their meetings, even though most of youth prefer when the probation officer is empathic and understanding about the youths’ situation. Many youths’ perceive that the probation of-ficer has a lot of power over them, which affects their relationship in a negative way. Proba-tion officers’ experiences differ: some probaProba-tion officers experience that use of power makes the work with youths’ effective whilst some think that a soft and empathic approach is a better approach towards adolescents. Finally, the results are discussed, strengths and limitations of the study are raised and suggestions for future research are presented.

Innehållsförteckning

2.2 Övervakning som straffpåföljd ... 3

2.3 Frivårdsinspektör ... 4

3. Tidigare forskning ... 4

3.1 Rehabiliteringsinsatsers effektivitet inom rättsväsendet ... 5

3.2 Hur rehabiliterande insatser beskrivs inom forskningen ... 5

3.3 Rättsväsendet förståelse för och bedömning av ungdomar ... 6

3.4 Fynd inom tidigare litteraturstudier ... 6

3.5 Motivering till studie ... 7

4. Teoretiskt ramverk ... 7 4.1 Rollteori ... 8 4.2 Makt ... 9 4.3 Stigma ... 10 4.4 Sammanfattning ... 10 5. Metod ... 11 5.1 Vetenskapsteoretisk grund ... 11

5.2 Datainsamlingsmetod och urval ... 12

5.3 Kvalitetsbedömning av inkluderade studier ... 13

5.4 Presentation av resultat och dataanalysmetod ... 14

5.5 Studiens kvalitet ... 15

5.5.1 Reliabilitet och validitet ... 15

5.6 Etiska överväganden ... 15

6. Resultat och analys ... 16

6.1 Upplevelsen av att inneha en roll i övervakning ... 16

6.1.1 Rollen som frivårdsinspektör ... 17

6.1.2 Rollen som övervakad ungdom ... 18

6.1.3 Hur roller påverkar mötet mellan frivårdsinspektör och ungdom – en analys ... 19

6.2 Maktrelationer i övervakning ... 21

6.2.1 Upplevelsen av makt ... 21

6.2.2 Strategier i övervakningsarbetet ... 22

6.2.3 Maktens olika roller ... 23

6.2.4 Hur makt kan förstås och upplevas i relationen mellan frivårdsinspektörer och ungdomar – en analys ... 24

6.3 Upplevelsen av utanförskap under straffpåföljden ... 25

6.3.1 Stigmatisering av övervakade ungdomar ... 25

6.3.2 Hur upplevelsen av utanförskap och stigma kan förstås – en analys ... 26

7. Diskussion ... 27

7.1 Hur föreliggande studie relaterar till tidigare forskning ... 28

7.2 Praktiska implikationer för socialt arbete ... 29

7.3 Studiens styrkor och svagheter ... 30

7.4 Förslag till vidare forskning ... 31

8. Referenslista ... 31 Bilaga ...

1

1. Inledning

Ungdomsbrottslighet har länge benämnts som ett allvarligt samhällsproblem inom såväl socialt arbete som samhällsdebatten (Socialstyrelsen, 2020a). Inom denna debatt ses den ökade brotts-ligheten bland ungdomar som ett tecken på ett bristande samhälle där allt fler riskerar att hamna utanför samhället (Brottsförebyggande rådet [BRÅ], 2020a). Hur samhället ska motverka att ungdomar hamnar i brottslighet och utvecklas ogynnsamt formuleras ofta som en av de mest centrala frågeställningarna där omfattande och förebyggande insatser beskrivs som lösningen (BRÅ, 2020a). Socialtjänsten har det övergripande ansvaret för barn och ungas bästa och att tillförsäkra skydd och stöd för barn och unga (Socialstyrelsen, 2020a). Socialtjänstens ansvar omfattar en skyldighet att motverka att barn och unga far illa och följa utvecklingen hos barn och unga som riskerar att utvecklas ogynnsamt (Socialstyrelsen, 2020a). Socialtjänsten har även ett ansvar att arbeta förebyggande för att förhindra en ogynnsam utveckling och ge individuellt anpassat stöd. Detta innefattar ofta barn och ungdomar som riskerar att hamna i kriminalitet vilket visar på det sociala arbetets centrala roll för att motverka ungdomsbrottslighet.

I en undersökning genomförd av BRÅ (2020b) framkommer det att ungefär 52 procent av sko-lelever i årskurs nio begått någon form av brott. Ungdomsbrottsligheten stod under 2018 för 19 procent av alla lagförda brottshandlingar (Socialstyrelsen, 2020a) och BRÅ (2020a) förklarar att det är ungdomar i åldrarna 15–20 år som främst blir misstänkta för och fällda för olika typer av brott. Det är vanligast att killar begår någon form av brott och det är betydligt vanligare att killar blir åtalade för någon form av brott jämfört med tjejer (Socialstyrelsen, 2020a). BRÅ (2009) beskriver att ungdomsbrottslighet är vanligt men att det ofta är ett beteende som är över-gående. Forskningen har visat på att det är svårt att förutsäga vilka ungdomar som kommer hamna i en återkommande brottslighet då det är svårt att finna samband mellan riskfaktorer för brottslighet och återkommande kriminalitet (Chui & Chan, 2011). Utifrån detta är det svårt att veta hur samhället bäst ska arbeta med att förebygga och åtgärda kriminalitet bland ungdomar. Trots att det har varit svårt att få fram forskning som visar på hur samhället bäst förebygger ungdomsbrottslighet har det länge funnits en konsensus i samhället om att barn och unga som begår brott ska särbehandlas i rättssystemet (jmf. Socialstyrelsen, 2020b). Tanken är att ungdo-mar i första hand ska få insatser via socialtjänsten istället för att ha straffpåföljder inom krimi-nalvården (Socialstyrelsen, 2020b). Detta har bland annat att göra med att det svenska samhället tänker att ungdomar inte är mogna nog att förstå konsekvenserna av sitt handlande och att ung-domar som begår brott ofta är i behov av behandling för att motverka återfall i brott (Socialsty-relsen, 2020b). Ofta innebär straffpåföljder för ungdomar ett samarbete mellan kriminalvården och socialtjänsten där socialtjänsten har det övergripande ansvaret. Fram till år 2020 fanns det tre former av straffpåföljder för ungdomar i Sverige: ungdomsvård, ungdomstjänst samt sluten ungdomsvård (jmf. Socialstyrelsen, 2020b). I januari 2021 trädde dock en ny lag i kraft vilken föreskriver att ungdomar utöver dessa tre kan dömas till ungdomsövervakning (Kriminalvår-den, u.å.a).

Ungdomsövervakning utdöms för personer under 21 år om varken ungdomsvård eller ung-domstjänst bedöms tillräckliga utifrån brottets karaktär (32 kap. 3 a § Brottsbalken [BrB], 1962:700). Huvudsakligen är det ungdomar mellan 15–18 år som ska dömas till ungdomsöver-vakning, men unga vuxna upp till 21 år kan dömas till påföljden om det finns särskilda omstän-digheter som rättfärdigar det (32 kap. 3 a § BrB). I lagen (2020:616) om verkställighet av ung-domsövervakning beskrivs närmare hur ungung-domsövervakningen ska vara utformad. Ungdomar som blivit dömda till ungdomsövervakning ska enligt 10§ i lagen om verkställighet av ung-domsövervakning delta i en särskild verkställighetsplanering vid inledandet av straffpåföljden. I detta möte är tanken att samtliga tjänstemän, eventuella vårdnadshavare och ungdomen

2 tillsammans ska planera för hur vården ska fortskrida för att förebygga att ungdomen återfaller i brott (10-12 §§ Lagen om verkställighet av ungdomsövervakning). Verkställigheten ska bland annat innehålla bestämmelser om avhållsamhet från berusningsmedel samt eventuella begräns-ningar i rörelsefrihet, i övrigt får den även innehålla bestämmelser om boende, skolgång, be-handling samt andra insatser som kan förebygga återfall i brottslighet (14-15 §§ Lagen om verkställighet av ungdomsövervakning). Sammanfattningsvis kan ungdomsövervakningen vara olika ingripande vid varje enskild verkställighetsplanering vilket åsyftar till att straffpåföljden ska anpassas efter varje ungdoms särskilda behov.

1.1 Problemformulering

Regeringen (2020a) har i ett pressmeddelande daterat 2020-02-13 beskrivit att ungdomsöver-vakning kommer kunna fylla en funktion i det svenska straffsystemet då det innan införandet fanns en stor lucka mellan mindre ingripande åtgärder (ungdomstjänst) och den mest ingripande straffpåföljden (sluten ungdomsvård) (Regeringen, 2020a). Frågan är dock vilka belägg det finns för hur ungdomsvakning fungerar för ungdomar och hur straffpåföljden upplevs av både yrkesutövare och ungdomarna? I proposition 2019/20:118 beskrivs det att straffsystemet avse-ende ungdomar just nu saknar en proportionerlig upptrappning vid återfall i brottslighet, varvid ungdomsövervakning bedöms som en lämplig straffpåföljd för ungdomar som inte begått till-räckligt grova brott för att rättfärdiga sluten ungdomsvård. I ett remissvar till föreliggande pro-position beskrivs det att straffpåföljdens införande bör föregås av en testperiod med utvärdering då det är oklart vilken evidens förslaget vilar på (Stockholms universitet, 2017). Detta har dock inte tagits i beaktning utan straffpåföljden har implementerats utan att föregås av någon form av testperiod. Detta remissvar lyfter någonting som även lyfts i mycket av den forskning som finns inom området ungdomskriminalitet, nämligen att det finns begränsad evidens avseende övervakning som straffpåföljd för ungdomar (jmf. Bontrager Ryon m.fl., 2013: Chui & Chan, 2011). Det har generellt gjorts få försök att förklara hur straffpåföljden upplevs och varför över-vakning som straffpåföljd fungerar. En viktig aspekt i att förstå insatsers funktion är att skapa en förståelse för hur både yrkesverksamma och deltagande individer upplever insatsen och vad de anser vara verksamt i insatsen. Detta är relevant både ur ett samhällsperspektiv och för det sociala arbetet i stort. Det svenska straffsystemet fokuserar mycket på att personer i kriminalitet ska rehabiliterats, delvis för att individerna ska kunna återanpassas i samhället men även för att minska belastningen på samhället (jmf. Kriminalvården, u.å.b). Utan kunskap om hur straffpå-följder upplevs av ungdomar är det dock svårt att veta vad som fungerar och inte. Problemet är att det i nuläget inte finns någon översikt av detta, vilket kan vara en viktig kunskap för att kunna förklara vilka mekanismer som är verksamma inom övervakningen. Utifrån detta be-döms det relevant att undersöka både ungdomars och frivårdsinspektörers upplevelser av straff-påföljden övervakning för att identifiera hur ungdomar upplever straffstraff-påföljden samt hur fri-vårdsinspektörer upplever arbetet med dessa ungdomar. Denna studie kommer granska existe-rande litteratur för att skapa en ny förståelse för hur ungdomsövervakning upplevs och förstås av frivårdsinspektörer och ungdomar.

1.1.2 Syfte

Syftet med föreliggande integrativa litteraturstudie är att undersöka frivårdsinspektörers och ungdomars upplevelser av straffpåföljden övervakning. Då straffpåföljden införs under år 2021 i Sverige bedöms det relevant att undersöka internationell forskning, varvid föreliggande studie inte enbart kommer fokusera på den svenska kontexten.

3

2. Centrala begrepp

Avsnittet behandlar de centrala begrepp som används i föreliggande studie: ungdom, övervak-ning som straffpåföljd samt frivårdsinspektör. Avsnittet syftar till att visa på bredden i begrep-pen samt vilken innebörd de framåt kommer ha i studien.

2.1 Ungdom

För att använda ordet ungdom krävs en definition om vem som anses vara ungdom då det finns kulturella skillnader i ordets innebörd. Begreppet ungdom är kulturellt betingat och beskriver en brygga mellan att vara barn och vuxen, således finns ingen juridisk definition av vem som är ungdom. Thunberg (2020) beskriver att ungdomsbegreppet är flytande där det i vissa sam-manhang kan beskriva personer som ungdomar ända tills de närmar sig 30-årsåldern. Detta har blivit allt vanligare med tiden då ungdomstiden förlängts avsevärt på grund av att många bor hemma hos sina föräldrar långt in i tjugoårsåldern på grund av sociala och utbildningsskäl. Ungdomsåren beskrivs vara den tid då individen utformar sitt “jag”-koncept och identitet vilket innebär att mycket tid går åt till att utforska vem “jag” är i relation till samhället (Thunberg, 2020) Det finns även en ambivalens i hur samhället behandlar ungdomar då de fortfarande be-möts som barn samtidigt som det ställs förväntningar på ungdomar att ta egna beslut och eget ansvar (Thunberg, 2020). Trots dessa flytande beskrivningar om vem som kan beskrivas vara en ungdom finns det även många försök att definiera ungdomsår utifrån åldersspann i juridiska termer. Socialstyrelsen (2020a) definierar exempelvis ungdomsåren som mellan 13-18 år, där gruppen juridiskt sett fortfarande är barn. I juridiska sammanhang blir en person straffmyndig vid 15 års ålder (1 kap. 6 § Brottsbalk [BrB]) och kan dömas till ungdomsvård upp till 21 års ålder (3 § LVU). Internationellt finns liknande definitioner. Ett exempel är i USA där ungdoms-brottslighet avser personer som är under 18 år (The Department of Justice, 2020). I USA kan en person dömas för ett brott från och med att en person fyllt 7 år, således innebär detta att forskning från USA avseende brott begångna av personer under 18 år i vissa fall kan inkludera personer som inte definieras som ungdomar (jmf. Logan-Green, Kim & Nurius, 2016). Dock väljer forskare ofta att dela in i åldersgrupper, där grupperna ofta är indelade i åldern 7-12 år och 13-18 år vilket stämmer överens med svensk definition. I Sverige kommer ungdomsöver-vakning kunna utdömas till personer upp till 21 år (31 kap. 3 a § BrB). Varvid det bedöms relevant att inkludera personer upp till 21 år i föreliggande studie. Utifrån detta kommer använ-dandet av begreppet ungdom avse personer som är mellan 13-21 år.

2.2 Övervakning som straffpåföljd

Övervakning som straffpåföljd har funnits inom det svenska rättssystemet under en lång tid för vuxna. Kriminalvården (u.å.c) beskriver att övervakning ofta innebär att en individ avtjänar sitt straff i hemmet och personen kontrolleras bland annat genom elektronisk fotboja. Vuxna kan endast erbjudas detta om de blivit dömda till fängelse i max sex månader eller som en form av utslussning från ett fängelsestraff (Kriminalvården, u.å.c). Sedan januari 2021 kan även ungdo-mar dömas till övervakning som straffpåföljd, där även ungdoungdo-mar kommer kunna kontrolleras med hjälp av elektronisk fotboja om inte annat föreskrivs i domen. Föreskrifterna vid övervak-ning för ungdomar ska vara mer omfattande än för vuxna med krav på bland annat verkställig-hetsplanering och behandlingsinsatser för att ungdomen ska rehabiliteras (Kriminalvården, u.å.a). Övervakning som straffpåföljd finns även i många andra delar av världen och har under de senaste 40 åren blivit en allt vanligare straffpåföljd för både ungdomar och vuxna (Larsen, 2016). I Sverige kommer ungdomsövervakningen bland annat innehålla bestämmelser om hur ungdomen ska bo, vilken form av behandling som bedöms lämplig samt hur ungdomens skol-gång och fritid ska regleras (15 § Lagen om verkställighet av ungdomsövervakning).

4 Två länder som var tidiga med att införa straffpåföljden är USA och England. I båda länderna introducerades straffpåföljden redan under 1980-talet (Paterson, 2008). De senaste tjugo åren har straffpåföljden blivit allt vanligare både i resten av världen samt för populationen ungdo-mar. I USA beskrivs ökningen av straffpåföljden vara dels för att minska ungdomspopulationen i fängelser, dels för att det finns en tanke om att ungdomar bättre rehabiliteras i samhället (Ru-bin, 2019). I Europa blev straffpåföljden utbredd först under 2000-talet, övervakning infördes bland annat i Spanien under år 2000 (jmf. Arenas, 2019) och i Danmark under 2006 (jmf. Lar-sen, 2016). Trots att straffpåföljden numera finns i de flesta länder i västvärlden kan övervak-ning skilja sig mycket i hur den administreras och om det är offentliga eller privata verksam-heter som ansvarar för övervakningen (Paterson, 2008). I bland annat USA, Sverige och Au-stralien kan övervakningen endast administreras av offentliga verksamheter, medan det i exem-pelvis England och Wales är vanligt att privata verksamheter tillåts administrera straffpåföljden (Paterson, 2008). Vilka krav som ställs på ungdomar som döms till övervakning skiljer sig också åt. I de flesta länder finns det krav på någon form av sysselsättning under övervakningen men i många länder ställs det även krav på att ungdomen genomgår någon form av behandling (jmf. Rubin, 2019; Kriminalvården, u.å.a; Larsen, 2016).

Då alla länders rättssystem och syn på kriminella skiljer sig åt är det inte möjligt att presentera en entydig bild av vad övervakning som straffpåföljd är. Paterson (2008) lyfter att det går att finna många likheter mellan hur länder administrerar övervakning som straffpåföljd men att det även finns många skillnader. Dessa skillnader har ovan presenterats för att visa hur olika över-vakning som straffpåföljd kan vara. Termen överöver-vakning kommer i föreliggande studier därför användas som en generell benämning på straffpåföljder som verkställs i samhället och som ställer krav på någon form av övervakning av en utomstående organisation.

2.3 Frivårdsinspektör

Kriminalvården (u.å.d) beskriver att en frivårdsinspektör har ansvar för “[...] klienter som är villkorligt frigivna, har skyddstillsyn, samhällstjänst eller övervakas med hjälp av fotboja”. En frivårdsinspektör har ansvar för att göra en verkställighetsplanering, samverka med andra myn-digheter, göra risk- och behovsbedömningar samt leda behandlingsprogram för klienten i form av exempelvis samtal utifrån KBT. Denna definition avser både ungdomar och vuxna. En skill-nad mellan ungdomar och vuxna som får övervakning som straffpåföljd är att socialtjänsten har ett stort ansvar för de ungdomar som döms till ungdomsövervakning (Lagen om verkställighet av ungdomsövervakning, 9–12§§). Internationellt ser definitionen liknande ut, där arbetsupp-gifterna är likvärdiga. Perrault, Paiva-Salisbury & Vincent (2012) beskriver att USA har sär-skilda juvenile probation officers som endast arbetar med ungdomar som begått brott. I USA kan även små skillnader avseende arbetsuppgifter synliggöras i jämförelse med Sverige. En skillnad är att en juvenile probation officer sällan själv håller samtal med ungdomen utan har ett ansvar att hänvisa ungdomen till passande behandlingsmetoder eller insatser för ungdomen (jmf. Perrault, Paiva-Salisbury & Vincent, 2012). Det finns alltså små skillnader i hur frivårds-inspektörer verkar inom olika länders rättssystem. När termen frivårdsinspektör används vidare i denna studie kommer detta syfta till yrkesrollen oberoende av vilken kulturell kontext denne verkar inom.

3. Tidigare forskning

I detta avsnitt kommer tidigare forskning att presenteras. Den forskning som lyfts bedöms ha relevans för att skapa en förståelse för föreliggande studies syfte och hur forskningsläget är inom angränsande forskningsområden. De områden som kommer lyftas i detta kapitel är forsk-ning om olika rehabiliteringsinsatsers effektivitet inom rättsväsendet, hur rehabiliterande

5 insatser beskrivs inom forskningsfältet, hur ungdomar döms och förstås inom straffsystemet samt vilken kunskap som genererats i tidigare litteraturstudier.

3.1 Rehabiliteringsinsatsers effektivitet inom rättsväsendet

Inom forskningsfältet finns flertalet studier avseende effekterna av straffpåföljden ungdomsö-vervakning. Dessa studier fokuserar huvudsakligen på effekterna kopplat till återfallsstatistik och kring faktorer som påverkar att en ungdom återfaller i brott (Chui & Chan, 2011). Forsk-ningen har visat att det finns en koppling mellan om ungdomen återfaller och riskfaktorer som finns i den unges liv. Dessa riskfaktorer kan vara miljömässiga och/eller individuella i form av egenskaper hos individen (Chui & Chan, 2011). Vidare innebär riskfaktorer även både faktorer som individen själv kan påverka såsom skolnärvaro och strukturella problem såsom segregation och socioekonomisk status (Penner, Viljoen, Douglas & Roesch, 2014). Andra inriktningar i forskningsfältet avser en jämförelse mellan olika straffpåföljder för ungdomar kopplat till risk för återfall. Ryan, Abrams och Huang (2014) beskriver att det finns tendenser till att ungdomar utvecklas mest ogynnsamt när de placeras på låst institution till följd av att de utfört brottsliga handlingar. Ungdomsövervakning i utbyte mot inlåsning av ungdomen på institution har visat sig innebära färre återfall. Vidare beskrivs att USA därför fokuserat på andra typer av straffpå-följder, bland annat ungdomsövervakning i form av att ungdomen ska vistas i hemmet (Ryan, Abrams & Huang, 2014). Dock visar studien även att genomförandet av ungdomsövervak-ningen avseende samtal med ungdomen och uppföljningsarbetet av frivårdare och socialarbe-tare kan vara bristfälliga i vissa fall vilket ledde till återfall i brottslighet. Vidare saknas ungdo-mens syn på hur välfungerande ungdomsövervakning är i forskningen. I forskningen har istället större fokus lagts vid statistik snarare än subjektiva upplevelser (Ryan, Abrams & Huang, 2014). Detta leder till att det inte finns någon information kring hur ungdomarna upplever ung-domsövervakningen och om de anser att det är välfungerande (Ryan, Abrams & Huang, 2014). Samtidigt anses planering som en av de viktigaste komponenterna för att nå ett framgångsrikt arbete med ungdomen. Att genomföra övervakningen på att adekvat vis kan även leda till att förbättringar på andra områden, som exempelvis högre skolnärvaro och högre självförtroende (Ryan, Abrams & Huang, 2014).

3.2 Hur rehabiliterande insatser beskrivs inom forskningen

Ungdomsövervakning och andra straffpåföljder för ungdomar inkluderar ofta att ungdomen ska genomgå en behandling, som många gånger innefattar olika terapiformer (Řezáč, Klečková & Vaculík, 2012). Forskningsfältet betonar ofta vikten av en verksam behandling för ungdomar som fått straffpåföljden ungdomsövervakning, där utgångspunkten är att behandlingen är verk-sam om ungdomen inte återfaller i brottslighet (Řezáč, m.fl., 2012; Mathys, 2017). Utifrån detta ligger ofta ett fokus på verksamma mekanismer i behandlingsmetoden, bland annat ungdomens motivation och föräldrarnas involvering i behandlingen. Mathys (2017) beskriver motivation till behandling som avgörande komponent för att uppnå en framgångsrik behandling. Avsaknad av motivation beskrivs bland annat kunna bero på att ungdomen själv anses inte vara i behov av behandlingen. Detta kan dels bero på att ungdomarna inte vill förändras, dels för att de inte ser vad de behöver förändra. En annan faktor kan vara att ungdomen har gruppterapi, där på-verkan från andra ungdomar har en större inpå-verkan på motivationen i form av bland annat grupptryck (Řezáč, m.fl., 2012). Grupptrycket kan resultera i en kollektiv vägran att förändra sina tankar och beteenden, vidare kan detta göra att en individuell önskan till förändring undan-göms av ungdomen. Den andra delen beskrivs vara förälderns involvering i behandlingen, ofta i form av att en förälder deltar i terapin tillsammans med ungdomen genom samarbetssamtal. Det beskrivs finnas ett samband mellan en förbättrad relation mellan ungdom och förälder och att ungdomen uppnår en förändring eftersom relationen ofta till en början är bristfällig. Dessa verksamma mekanismer förs fram som viktigare än själva behandlingen som metod, där valet

6 av behandling inte är lika avgörande som aspekterna kring motivation och föräldrarnas invol-verande i behandlingen (Mathys, 2017).

3.3 Rättsväsendet förståelse för och bedömning av ungdomar

Utgångspunkten i demokratiska rättsväsenden i världen byggt på att medborgare ska vara lika inför lagen och dömas utifrån sakliga grunder. Trots detta finns det mycket forskning som tyder på att både etnicitet och kön kan påverka hur ungdomar döms för begångna brott samt vilka straffpåföljder som rekommenderas för dem (Leiber, Peck & Beaudry-Cyr, 2016). Forskning har bland annat visat på att icke-vita löper större risk för att dömas till hårdare straff än vita trots att övriga omständigheter ser likadana ut (Leiber, m.fl., 2016; Pasko & Lopez, 2018). Både Pasko och Lopez (2018) och Burson, Godfrey och Singh (2019) visar även på hur yrkesverk-samma inom rättssystemet i USA tillskriver kriminella ungdomar egenskaper och karaktärsdrag utifrån samhällets stereotyper om olika etniska grupper och kön. Ett exempel på detta som Bur-son, Godfrey och Singh (2019) lyfter är hur yrkesverksamma inom rättsväsendet ofta tillskriver tjejer externa anledningar till deras kriminella beteende. Med detta menas att förklaringen till kriminaliteten läggs utanför individen, medan killars kriminalitet ofta härleds till egenskaper hos den enskilda (Burson, Godfrey & Singh, 2019). Detta visar på hur straffsystemet på många sätt brister i sin ambition att vara opartisk och saklig samt att den mänskliga faktorn spelar en betydande roll både i hur individer döms och hur yrkesverksamma ser på de ungdomar som hamnar inom rättssystemet. Keenan och Rush (2019) lyfter att frivårdsinspektörer ofta spelar en central roll i dömandet av ungdomar då det är de som rekommenderar vilken straffpåföljd som är lämplig för den enskilda ungdomen. Rättsväsendet förlitar sig ofta på frivårdsinspektö-rens expertis och bedömningen vilket medför att de spelar en central roll i vilken straffpåföljd ungdomar får (Keenan & Rush, 2019). Det har länge varit praxis att inom det amerikanska rättssystemet göra bedömningar utifrån sin egen professionella expertis och att inte använda sig av bedömningsinstrument, vilket har visat sig vara en opålitlig metod som medför orättvisa bedömningar (Perrault, Paiva-Salisbury & Vincent, 2012). Trots detta är det fortfarande få fri-vårdsinspektörer som använder sig av evidensbaserade bedömningsinstrument vid bedöm-ningen av en ungdoms behov (Perrault, Paiva-Salisbury & Vincent, 2012). Detta, i kombination med den forskning som finns om hur ungdomar döms olika utifrån stereotyper avseende bland annat etnicitet och kön, belyser behovet av en utökad forskning och förståelse för ungdoms-brottslighet samt objektiva bedömningsinstrument vid bedömningen av ungdomars behov. 3.4 Fynd inom tidigare litteraturstudier

Det har genom åren gjorts stora mängder studier för att undersöka vad som funkar både för att rehabilitera ungdomar som är kriminella och hur ungdomskriminalitet kan förebyggas (Kim, Merlo & Benekos, 2013). Många studier har länge fokuserat på om specifika insatser fungerar för att förebygga återfall i brottslighet, vilket varit ett problem då det inte varit möjligt att avgöra som insatser som fungerar bäst (Kim m.fl., 2013). Utifrån detta har det gjorts flera metaanalyser som försöker svara på vilka insatser som fungerar samt vilka som fungerar bäst (Kim m.fl., 2013). Det som generellt framkommit av dessa är att kognitiv beteendeterapi (KBT) anses ge bäst resultat för kriminella ungdomar som behöver stöd i att rehabiliteras in i samhället (San-kofa, Cox, Fader, Inderbitzin, Abrams & Nurse, 2018). Trots detta visar Kim med flera (2013) i sin meta-meta-analys hur KBT visserligen kan fungera för att rehabilitera vuxna kriminella, men att ungdomar som genomgår KBT har en högre grad av återfall i brottslighet än de som inte genomgått KBT. Studien visar även på att flera andra insatser som genom åren varit popu-lära, så som skrämseltaktiker, behandling för eventuella drogmissbruk och lägerverksamheter, inte har någon signifikant effekt på ungdomars återfall i brottslighet (Kim m.fl., 2013). De re-habiliterande insatser som har visat sig fungera för ungdomar genom att reducera för återfall i

7 brottslighet är övervakning, rehabiliterande insatser, tillrättavisande insatser, medling samt be-handlingsinsatser riktade mot sexualbrottslingar (Kim m.fl., 2013).

Trots att det lagts stora resurser på att skapa evidens inom forskningsfältet finns det fortfarande stora kunskapsluckor som behöver fyllas (Kim m.fl., 2013). En stor del av den forskning som finns fokuserar endast på effekter av olika interventioner men det finns begränsat med studier både avseende vilka mekanismer i dessa interventioner som är verksamma samt vad och ung-domar själva upplever som verksamt (Kim m.fl., 2013). Det har gjorts försök att fylla delar av detta kunskapsglapp, Sankofa med flera (2018) gör i sin studie ett försök att skapa en förståelse för hur ungdomar som blir inlåsta som straffpåföljd ser på de behandlingsinsatser som erbjuds samt hur de ser på att återanpassas in i samhället. Ett centralt tema som identifieras i studien är att många behandlingsinsatser som erbjuds är KBT-inspirerade och bygger på att vårdgivaren försöker reproducera identiteten av en fungerande medborgare på ungdomarna (Sankofa m.fl., 2018). Problemet ungdomarna lyfter med denna form av behandling är att det inte är möjligt att identifiera sig med identiteten av en fungerande medborgare vilket också gör det omöjligt för ungdomarna att ta till sig av behandlingen utan att låtsas vara någon som de inte är (Sankofa m.fl., 2018). Detta kan vara en bakomliggande förklaring till att KBT generellt inte fungerar för att rehabilitera kriminella ungdomar (jmf. Kim, m.fl., 2013). Ett annat problem som inlåsta ungdomar beskriver är att det inom straffsystemet inte finns något stöd i hur ungdomar efter straffpåföljden ska navigera mellan att vara en fungerande medborgare och sitt gamla umgänge (Sankofa m.fl., 2018). Många ungdomar lever i ett stort utanförskap även efter straffpåföljden, vilket gör det enkelt att återgå till samma umgängen och beteenden som innan straffet och de får under straffpåföljden inget stöd eller möjlighet att bearbeta de problem som kan uppstå ef-teråt (Sankofa m.fl., 2018). Studien fyller en viktig funktion då den samlar den existerande kvalitativa forskningen om ungdomar som blivit inlåsta som straffpåföljd, den visar också på den komplexitet som uppstår när ungdomar hamnar inom det straffrättsliga systemet och för-väntas ta till sig yttre påverkan för att integreras in i samhället (jmf. Sankofa m.fl., 2018). Både Sankofa med flera (2018) och Kim med flera (2013) diskuterar och visar på hur komplext forsk-ningsfältet är och att det i nuläget inte finns några förklaringar på i vilka miljöer specifika in-satser fungerar samt vilka ungdomar som drar nytta av vilka inin-satser.

3.5 Motivering till studie

Som nämnts tidigare är forskningsfältet avseende straffpåföljder för ungdomar stort. Forskning har genomförts i många olika kulturella kontexter och avseende många olika former av straff-påföljder. De teman som presenterats ovan i form av effekten av påföljder, behandlingsmetoder, rättsväsendets bedömning av ungdomar samt de metaanalyser som funnits visar på att det finns mycket forskning inom området men tillsammans belyser de även de brister som finns. Något som identifierats i mycket forskning är att ungdomsövervakning generellt ger bättre effekt på återfallsreducering än vad inlåsning gör (jmf. Kim, m.fl., 2013; Ryan, m.fl., 2014). Trots att ungdomsövervakning visat sig vara en effektiv straffpåföljd är det oklart vilka mekanismer som gör straffpåföljden effektiv. Řezáč, med flera (2012) har dock lyckats identifiera att motivation hos ungdomar är en avgörande faktor för att reducera återfall i brottslighet. Dock finns det oklarheter i hur ungdomar bäst motiveras till att avbryta sin brottsliga karriär och frågan är hur ungdomar upplever mötet vid ungdomsövervakning samt vilken funktion mötet fyller för både ungdomars motivation och återfall i brottslighet. Denna studie kommer att identifiera hur både frivårdsinspektörer och ungdomar upplever straffpåföljden.

4. Teoretiskt ramverk

I föreliggande avsnitt kommer teorier om roller, makt och stigma att presenteras. Teorierna kommer användas för att analysera resultatet och få en fördjupad förståelse för det som

8 framkommer avseende hur rollförväntningar och rollteori kan förklara det som händer i mötet mellan frivårdsinspektör och klient, makt används och konstrueras vid verkställandet av över-vakning av straffpåföljd samt hur stigma kan påverka ungdomen samt förklara ungdomars upp-levelser vid övervakning.

4.1 Rollteori

Inom det socialpsykologiska fältet har teoretiker länge tänkt att samhällets sociala struktur byg-ger på att människor innehar roller och positioner i relation till varandra (Payne, 2014). Män-niskan har genom alla tider levt i olika former av grupperingar och dessa grupperingar kan vara allt ifrån en skolklass till en hel nation (jmf. Trost & Levin, 2018). Inom alla former av grup-peringar beskrivs det finnas roller som individerna kan inneha (Payne, 2014). Dessa gruppe-ringar medför förväntningar både på gruppen och på de enskilda individerna i gruppen, alltså riktas förväntningar både från individen på gruppen och från gruppen på individen (Trost & Levin, 2018). Ofta bygger dessa förväntningar på den bild som finns av den roll någon anses eller förväntas ha, vilket innebär även att en individ som upplever sig ha en specifik roll kommer ha förväntningar på sitt eget agerande i den rollen (Trost & Levin, 2018). Ett exempel på detta kan vara vad rollen mamma innebär, att bli mamma innebär att både omgivningen och en själv kommer konstruera förväntningar på hur personen förväntas bete sig utifrån sin roll som mamma (jmf. Trost & Levin, 2018). Inom rollteori finns det fyra centrala begrepp som behöver beskrivas för att förstå hur dessa sociala strukturer uppstår: position, roll, förväntningar och beteende (Trost & Levin, 2018).

Termerna position och roll kan ofta gå in i varandra när de ska beskrivas. Förenklat beskrivs

position som den “plats” en person har i en grupp i relation till de andra personerna som

inklu-deras i gruppen (Trost & Levin, 2018). Dessa positioner kan exempelvis vara mamma, pappa, dotter, lärare eller elev. Med dessa exempel blir det tydligt att det inte är möjligt att inneha en position utan att den existerar i relation till någon annan, det är inte möjligt att inneha positionen mamma utan att det finns någon som innehar positionen dotter och vice versa. Dessa positioner medför dock roller, vilka beskrivs som de sociala processer som uppstår och existerar kring specifika positioner (Trost & Levin, 2018). Trost och Levin (2018) beskriver att innehavet av en position skapar en process där förväntningar uppstår så fort en person innehar en specifik position. Dessa förväntningar kommer personen som innehar en position bli medveten om ge-nom social interaktion, samhället sänder hela tiden signaler till individen som både kan vara fördömande och bekräftande för att individen ska anpassa sig till de förväntningar som finns på en specifik roll (Trost & Levin, 2018). Dessa påtryckningar och medvetenheten om förvänt-ningarna kommer sedan skapa beteenden hos personen som matchar de förväntningar som finns på rollen (Trost & Levin, 2018). Samma individ innehar dock många olika roller inom olika grupperingar i samhället vilket kan medföra svårigheter att upprätthålla de roller man tillskrivits (Trost & Levin, 2018). När en individ innehar flera roller som har motstridiga förväntningar på sig kan rollkonflikter uppstå vilket innebär att individen inte har möjlighet att upprätthålla alla de förväntningar som ställs på de olika rollerna (Larsson & Backman, 2011). Roller kan även

omförhandlas. Detta är sällan en medveten process och omförhandling sker hela tiden i den

sociala interaktionen (Trost & Levin, 2018). Omförhandling innebär att individer i interaktion omvärderar vilka förväntningar som ställs på en specifik roll (Trost & Levin, 2018).

De förväntningar som både skickas och mottas kan vara både explicita och subtila (Trost & Levin, 2018). Det finns exempelvis tydliga och nedskrivna lagar om hur svenska medborgare ska bete sig vilka är explicita förväntningar som ställs på de som innehar positionen svensk medborgare. Det finns dock även subtila förväntningar på svenska medborgare såsom att svenska medborgare förväntas fira högtider på ett specifikt sätt och följa de traditioner som

9 existerar i det svenska samhället. Förväntningar blir dock viktiga inom rollteorin först när en person i en specifik position uppfattar förväntningen (Trost & Levin, 2018). Detta medför en komplexitet i begreppet då individens uppfattning av förväntningen inte behöver stämma över-ens med de förväntningar som skickas mot individen (Trost & Levin, 2018). Detta innebär att det hela tiden sker en växelverkan mellan de förväntningar som mottas av individen och indi-videns uppfattning av förväntningarna. När individen börjar bete sig utifrån sin uppfattning av mottagna förväntningar kommer nämligen nya förväntningar sändas ut som både kan bekräfta och avvisa det beteende individen uppvisat utifrån tidigare förväntningar (Trost & Levin, 2018). Dessa beteenden avser det handlande individer genomför, vilket kan handla om både vad indi-vider gör och vad indiindi-vider väljer att inte göra (Trost & Levin, 2018). Beteenden kan förmedla både beteenden för att leva upp till sin roll och förväntningar på olika roller (Trost & Levin, 2018). Beteenden spelar därför en central roll i rollteorin och hur vi både skapar och reprodu-cerar roller i det mellanmänskliga samspelet.

4.2 Makt

Att förklara vad makt är, hur det manifesterar sig och hur makt kan upplevas är komplext. Makt hänvisar till en mängd saker såsom relationer och händelser. (Börjesson & Rehn, 2009). Vidare kan dessa i sig inte heller bidra med en omfattande definition. Börjesson och Rehn (2009) dis-kuterar makt som ett sätt att tala om fenomen som går att observera snarare än att makt är en egenskap, med hänsyn till att den finns oavsett om den synliggörs eller inte. Foucault är en central figur i diskussionen av makt (Börjesson & Rehn, 2009). Han var framstående i att dis-kutera makt och kontroll och hur detta skapas vilket präglat den moderna synen på begreppet starkt (Börjesson & Rehn, 2009). Foucaults starkaste argument avser att makt inte är något som vissa människor utövar, utan han menade istället att alla påverkas av makt och alla utövar makt. Han menade vidare att makt inte enbart är något negativt utifrån fenomen som förtryck och begränsning, utan att maken också kan vara en positiv kraft.

Ett sätt att försöka reda i vad makt egentligen står för är att se det utifrån tre perspektiv när vi tittar på mellanmänskliga interaktioner: maktens tekniker, maktens subjekt och maktens upple-velser. Maktens teknik avser att beskriva olika sätt makt manifesteras, bland annat genom mikrotekniker som hot om våld, tvång eller kontroll. Inom detta ingår även maktstrukturer som exempelvis åldersmakt (Skau, 2007). Åldersmakt beskriver hur grupper diskrimineras eller får en viss position i samhället utifrån åldersaspekten. Detta kan exemplifieras med att vuxna per-soner har makt över ungdomar, däremellan kan uppstå en maktkamp om vem som är överord-nad. I slutändan har vuxna som position i samhället en överordnad position avseende besluts-fattande och deras position som styrande av samhället (Skau, 2007). Makten manifesterar sig överallt hela tiden på olika nivåer, således är maktens manifestation också ett sätt att beskriva situationer i förhållande till omvärlden (Börjesson & Rehn, 2009). Maktens subjekt avser “de olika maktpositioner vi kan ta i vårt sociala liv” (Börjesson & Rehn, 2009, s. 10), utifrån detta kan makt beskrivas som någonting som görs snarare än någonting som innehas. Maktens sub-jekt kan beskriva vad som påverkar att någon har eller får vissa maktpositioner i olika relationer eller i förhållande till strukturen i samhället (Skau, 2007). Detta kan exemplifieras med relat-ionen mellan en klient och hjälpare, där maktpositionerna förtydligas av de olika roller dem har. Hjälparen har en position som professionell yrkesutövare, där arbetet går ut på att hjälpa klienter och i vissa fall ta beslut som kan påverka klientens livssituation. Klienten är i sin tur i behov av hjälparen och det hjälparen erbjuder. I denna situation blir makten tydlig i och med den makten hjälparen har över klientens liv avseende aspekter som exempelvis att hjälparen får insyn i klientens privatliv och att hjälparen kan ta beslut över klienten (Skau, 2007).

10 Hur makt upplevs är också en central aspekt för att beskriva fenomenet. Börjesson och Rehn (2009) beskriver att makt ofta ses som något negativt att bli utsatt för, men något positivt eller trevligt för individer att ha och kunna utöva mot andra i form av exempelvis att få sin vilja genom. Upplevelsen kan vara både påtaglig och subtil, där individen i vissa fall kan anse att makten ger en stark negativ påverkan på deras liv eller i motsats tycka att det inte spelar så stor roll (Börjesson & Rehn, 2009). I vissa fall kan även en individ anse att makten har en positiv inverkan, exempelvis en auktoritet vid beslutsfattande, således kan ett beslut som tas av en hjälpare över en klient inte alltid upplevas som något negativt (Skau, 2007). Makten är således alltid närvarande och påverkar alla människor hela tiden, upplevelsen av makt och hur makt används är relativ och bidrar till komplexiteten i att beskriva fenomenet.

4.3 Stigma

Samhället genomsyras av många former av social kontroll för att människor ska anpassa sig till de rådande samhällsnormer och regler (Larsson & Engdahl, 2011). Vidare innebär social kon-troll allt från straffpåföljder till sociala uttryck så som dömande blickar som visar på hur någons beteende inte är socialt acceptabelt. En vanlig form av social kontroll är stigmatiseringen (Eng-dahl, 2011). Engdahl (2011) beskriver att stigmatiseringen handlar om att en individ döms ut utifrån en handling som av samhället anses vara avvikande eller fel. Vanliga företeelser som leder till stigmatisering är bland annat kriminalitet och missbruk (Engdahl, 2011). Individer som blir stigmatiserade kommer alltid att först och främst dömas utifrån anledningen till att de blivit stigmatiserade. En person som är kriminell kommer alltså i första hand dömas utifrån sin kriminalitet och inte utifrån andra egenskaper som individen besitter (jmf. Engdahl, 2011). Denna process leder ofta till att en individ helt reduceras till den egenskap som stigmatiserats, alla andra egenskaper blir irrelevanta och personen kommer helt dömas ut i olika sammanhang utifrån egenskapen (Engdahl, 2011).

Stigmatisering används ofta som ett sätt att stöta ut individer som inte förhåller sig till hur den sociala ordningen förväntas vara i samhället och är ett effektivt maktmedel för att få andra att inte genomföra dessa oönskade handlingar (Engdahl, 2011). Stigmatiseringen blir ett led i att en grupp kan upprätthålla sin privilegierade position i samhället och skapar ett övertag där den gruppen har makt över den stigmatiserade gruppen. Den stämpeln som den som stigmatiseras får är svår att få bort (Engdahl, 2011). Vidare kan denna typ av nedlåtande uppfattningar om andra grupper i samhället beskrivas som stämplingsmakt. Om en person exempelvis begått en kriminell handling och därmed stämplas som kriminell finns vissa förväntade egenskaper och stereotyper som tillskrivs individen (Engdahl, 2011). Att stämplas till en viss roll och därmed stigmatiseras kan också innebära att individen själv väljer att leva upp till de förväntningar som övriga samhället och applicerar ett visst beteende som är samstämmigt med samhällets syn. Om en individ däremot skulle vilja förändra sig för att passa in i den sociala ordningen kommer individen fortsätta att dömas utifrån denna stämpel och det tar ofta lång tid att bli av med dessa negativt associerade stämplar (Engdahl, 2011).

4.4 Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan rollteori, makt och stigma användas som förklaringsmodeller för att beskriva hur ungdomar som fått övervakning som straffpåföljd upplever sig själva och upplevs av samhället. Begreppen kan beskriva upplevelser på individuell och strukturell nivå och bildar tillsammans en tolkningsram för att förstå den sociala interaktionens betydelse i övervakningen. Rollteori beskriver på ett generellt plan hur roller utformas i samhället samt hur de påverkar både individen och dess omgivning (Trost & Levin, 2018). I skapandet av roller ställs olika förväntningar på olika roller, vilka på olika sätt kommer inneha makt eller skapa möjligheten för rollinnehavaren att bli påverkad av makt. Det går att tänka sig att de olika rollernas

11 förväntningar även medför att omgivningen kommer se på rollinnehavaren på olika sätt. En ungdom som får straffet övervakning kan exempelvis få nya förväntningar på sig både från sin nära omgivning, yrkesverksamma och av samhället i stort. Denna roll kan då bidra till upple-velsen av stigma då kriminalitet ses som ett avvikande beteende i samhället och när en person blivit dömd för sitt brott kan personen både i laglig och samhällelig mening ses som kriminell. Sammantaget kan samtliga presenterade teorier användas för att förstå mötet mellan frivårds-inspektör och ungdom och teorierna kompletterar varandra i att beskriva denna situation och de inblandades upplevelser.

5. Metod

Då ambitionen med föreliggande studie är att skapa en översikt av den forskning som finns avseende frivårdsinspektörers och ungdomars upplevelser har metoden utformats som en litte-raturöversikt. Booth, Papaioannou och Sutton (2012) beskriver att litteraturöversikter är viktiga att genomföra eftersom de sätter den befintliga forskningen i en ny kontext och gör det även lättare att identifiera vilka kunskapsluckor som existerar. Denna studies mål är att skapa en ny förståelse för upplevelser av straffpåföljden övervakning. Bedömningen har gjorts att både kva-litativa och kvantitativa studier bör inkluderas i studien för att få en heltäckande bild av forsk-ningsfältet. Booth med flera (2012) beskriver att litteraturöversikter som inkluderar både kva-litativ och kvantitativ forskning kallas för integrativa litteraturöversikter. I en litteraturstudie är det av vikt att litteratursökningen görs systematiskt både för att säkerställa studiens kvalité och för att minska risken att missa relevant forskning (Booth m.fl., 2012). Alla litteraturstudier bör enligt Booth med flera (2012) vara noggrant dokumenterade både för att det ska vara möjligt att replikera litteratursökningen och för att läsaren ska förstå hur litteratursökningen genom-förts. Alla studier som är tänkta att inkluderas i litteraturöversikter behöver även bedömas uti-från kvalité, delvis för att säkerställa litteraturstudiens kvalité och delvis för att inga resultat ska vara missvisande (Booth m.fl., 2012). Utifrån detta kommer föreliggande avsnitt presentera studiens metodologiska överväganden avseende val av metod, analysmetod, kvalitetssäkring samt etiska överväganden presenteras.

5.1 Vetenskapsteoretisk grund

Fokus i föreliggande studie är att undersöka upplevelser och skapa en förståelse för hur över-vakning upplevs av både frivårdsinspektörer och ungdomar. Studien söker inte att göra något generaliseringsanspråk, utan utgångspunkten är att resultatet endast kan förstås utifrån den givna kontexten empirin är inhämtad inom. Andersson (2014) beskriver att den hermeneutiska traditionen har tolkningen i fokus. Inom hermeneutiken anses det inte finnas en absolut sanning, verkligheten ses som subjektiv och upplevelsen av verkligheten kommer påverkas av indivi-dens egen förförståelse (Andersson, 2014). Detta innebär att även den forskning som produce-ras alltid kommer påverkas av forskarens förförståelse. Förförståelsen kan påverka hur resulta-tet förstås och vilka tolkningar som sedan görs av resultaresulta-tet. Att förförståelsen påverkar forsk-ningen så pass mycket innebär även att det inte kommer vara möjligt att förstå forskforsk-ningen i en annan kontext än den som den producerats inom (Andersson, 2014). Den hermeneutiska trad-itionens tankar stämmer väl överens med föreliggande studies ändamål. Studien ämnar att tolka andras material, detta innebär därför att det material som inhämtats redan kommer vara påverkat av den forskare som tolkat sin empiri.

Att studien har en hermeneutisk ansats innebär som tidigare nämnts att forskarens förförståelse kommer att påverka hur resultatet tolkas och förstås. Därför bör forskaren reflektera över sin egen förförståelse och hur det kan påverka hur resultatet tolkas. Författarna till föreliggande studie är båda studenter på socionomprogrammet, samt av samma kön och ålder. Dessa aspekter kan komma att påverka hur resultat tolkas utifrån att utbildningen medför att författarna har ett

12 perspektiv på ungdomsbrottslighet utifrån ett socialt perspektiv snarare än exempelvis straff-rättsligt. Den ena författaren har inte arbetat inom socialt arbete tidigare, vilket också kommer påverka förståelsen av materialet. Den andra författaren har en lång erfarenhet inom tvångsvård, vilket delvis kan komma att påverka förståelsen av materialet. Ingen av författarna har dock någon erfarenhet av att arbeta inom kriminalvård eller straffrättsligt vilket begränsat förförstå-elsen inom det område föreliggande studie är inom. Författarnas privata erfarenheter kan också tänkas ha en inverkan på hur materialet tolkas. Dessa aspekter bör alltså beaktas vid läsning av studien för att förstå hur tolkningarna kan ha påverkats av författarnas förförståelse.

5.2 Datainsamlingsmetod och urval

För att säkerställa att litteratursökningen blir relevant och systematisk för föreliggande studies syfte har inkluderings- och exkluderingskriterier ställs upp, vilka har varit vägledande i littera-tursökningen. Alla kriterier utgår från föreliggande studies syfte för att säkerställa att det är möjligt att svara på det studien ämnar svara på. För att undersöka hur forskningsfältet ser ut, vilka sökord som generellt används samt identifiera eventuella exkluderingar som bör göras gjordes en scoping search innan själva litteratursökningen. Booth med flera (2012) beskriver att en scoping search syftar till att skanna av forskningsfältet avseende hur det ser ut samt vilka fraser som generellt används inom forskningsfältet. Under denna sökning identifierades att det finns mängder av synonymer avseende samtliga centrala termer. Sökningen resulterade även i att några teman hittades inom forskningsfältet varvid de som inte bedömdes relevanta för stu-diens syfte presenterats inom tidigare forskning för att visa inom vilken kontext föreliggande studie är inom. Utöver detta identifierades även att övervakning av föräldrar är ett stort tema inom forskning, men detta är ingenting som kommer behandlas i föreliggande studie då det inte bedöms relevant. De inkluderings- och exkluderingskriterier som formulerats presenteras ne-dan.

Inkluderingskriterier:

• Studierna ska vara publicerade mellan 2000–2021

• Alla studier ska vara peer-reviewed för att säkerställa studiens kvalité

• Studierna ska inkludera ungdomar mellan 13–21 år eller frivårdsinspektörer men stu-dierna får även ha ett bredare åldersspann så länge de är väl definierade.

• Studierna ska undersöka övervakning som straffpåföljd för ungdomar

• Både kvalitativa och kvantitativa artiklar ska inkluderas

• Artiklar som är skrivna på svenska eller engelska

• Inkluderade studier ska vara primärstudier, de ska alltså ha ett eget undersöknings-material.

Exkluderingskriterier:

• Alla studier som inte svarar på föreliggande studies syfte.

• Studier som utgår från parental supervision.

Efter att inkluderings- och exkluderingskriterierna ställts upp identifierades vilka databaser som är relevanta att använda. En avgränsning som behövde göras var att studien endast kan använda sig av de databaser som tillhandahålls av Örebro Universitet. Databaser som i slutändan be-dömdes relevanta att användas var Social Services Abstracts, Criminal Justice Abstracts samt

ASSIA: Applied Social Sciences Index and Abstracts. I ett tidigt skede bedömdes även Sociolo-gical Abstracts som relevant att använda, men efter en testsökning var det dock möjligt att

identifiera att exakt samma sökresultat framkom som i Social Services Abstracts. Samtliga sök-ningar har genomförts mellan 1 april och 26 april 2021. De sökord som identifierats och använts har skapats delvis genom den scoping search som gjorts i ett tidigare skede samt utifrån det

13 syfte föreliggande studie har. I sökningen har booleska operatorer så som AND och OR använts för att kombinationen av sökord ska resultera i så relevanta sökträffar som möjligt. Den sökslinga som använts i den slutliga litteratursökningen är: (tether* OR ankle bracelet* OR

ankle monitor* OR electronic monitoring* OR home confinement* OR house arrest* OR inter-mediate sanction* OR probation* OR surveillance*) AND (juvenile* OR youth*) AND (expe-rience* OR interpret* OR perception* OR understanding* OR comprehension* OR feeling* OR perceive*).

Sökningen i databasen Social Services Abstracts resulterade i 137 träffar, i Criminal Justice

Abstracts resulterade sökningen i 307 träffar och sökningen i ASSIA resulterade i 244 träffar.

Inledningsvis har en inkludering- och exkluderingsprocess genomförts på titelnivå, de artiklar som baserat på titel inte bedöms relevanta för syftet har därefter exkluderats. Efter detta har de artiklars abstracts som bedömts som relevanta lästs varvid fler exkluderingar gjorts om de inte bedömts som relevanta för att besvara föreliggande studies syfte. Slutligen har de kvarvarande studierna lästs i fulltext, även i detta skede har vissa artiklar exkluderats då de inte besvarat denna studies syfte.

Totalt har 6 artiklar exkluderats efter läsning av fulltexterna. Anledningen till att de studierna exkluderats var att det först i fulltextläsning som det framkom att den första handlade om ung-domar som genomgått fängelsestraff, den andra fokuserade främst på frivårdsinspektörers upp-levelser av att bli utbrända och inte om arbetet med ungdomar som dömts till övervakning och den tredje inkluderade flera yrkeskategorier inom rättsväsendet utan att särskilja dem i presen-tationen av resultatet. Övriga som exkluderades visade sig vara effektstudier som endast under-sökte återfall i brottslighet efter genomförd övervakning samt en studie som underunder-sökte relat-ionen mellan frivårdsinspektör och klient där ungdomar inte inkluderades i urvalet. En studie visade sig handla om ungdomar som blivit anhållna och inte ungdomar som fått övervakning som straffpåföljd. Ännu en artikel visade sig inkludera personer upp till 24 års ålder när den lästes i fulltext, varvid den inte bedömdes relevant att inkludera längre. Utöver ovanstående exkluderingar har även dubbletter exkluderats i urvalet, det vill säga om samma artikel har hittats i flera databaser. I tabell 1 presenteras antalet lästa titlar, abstracts och fulltexter samt antalet artiklar som inkluderats i studien från samtliga databaser.

Tabell 1. Sammanställning av genomförd litteratursökning

Lästa abstracts Lästa i fulltext Inkluderade i studien

Criminal justice abstracts 32 12 7

Social services abstracts 31 11 9

ASSIA 7 1 1

Totalt: 70 24 17

5.3 Kvalitetsbedömning av inkluderade studier

En viktig del i att genomföra en integrativ litteraturstudie är att säkerställa kvalitén på inklude-rade studier. Detta genom att bedöma innehållet utifrån olika kvalitéer baserat på vilken typ av studie det är (Booth, Papaioannou & Sutton, 2012). För att en studie ska inkluderas bör studien utgå från en vald forskningsdesign som är lämplig för vad som avses att undersökas. Forsk-ningsdesignen styr hur data samlas in, hur data tolkas och därmed vilket resultat som genereras, således påverkar forskningsdesignen studiens trovärdighet (Booth, m.fl., 2012). I föreliggande studie har endast studier som presenterat en lämplig forskningsdesign i relation till studiens

14 syfte inkluderats. De inkluderade studierna har haft olika forskningsdesigner men har bedömts lämpliga utifrån det givna syftet.

I kvantitativ forskning är det viktigt att granska urval, mätning, och statistisk analys för att bedöma innehållet i studien (Booth, m.fl., 2012). För att stärka generaliserbarheten i inklude-rade studier bör lämplig urvalsmetod presenterats, därigenom kan studier som exempelvis inte har ett urval som representerar den totala gruppen uteslutas. Urvalet inkluderar även en presen-tation av eventuellt bortfall och hur detta påverkar studien, där ett högt bortfall skulle kunna påverka resultatet som presenterats. Avseende mätning bör ett lämpligt mätinstrument ha an-vänts för att bedöma om studien mäter det som avses att mätas genom operationaliseringen. Att ett mätinstrument är lämpligt baseras ofta på hur erkänt mätinstrumentet är då det i dessa fall är beprövade (Booth, m.fl., 2012). Slutligen är det viktigt att titta på hur den insamlade empirin har använts i en statistisk analys för att dra relevanta slutsatser utifrån signifikans (Booth, m.fl., 2012). I föreliggande studie har valet av inkluderade studier baserats på dessa kriterier avseende urval, mätning och statistisk analys tillsammans med presenterade inkluderings- och exklude-ringskriterier samt i förhållande till studiens syfte.

I kvalitativ forskning beskrivs att det finns en rådande debatt i forskningsvärlden om det går att göra en rimlig kvalitetsbedömning eller om en kvalitetsbedömning ens ska göras på kvalitativ forskning. Vissa anser att validitet och reliabilitet i kvantitativ forskning även kan appliceras på kvalitativ forskning, medan andra anser att de inte kan användas för att bedöma kvalitén. Booth med flera (2012) beskriver vidare att användandet av checklistor i kvalitativ forskning ofta utgår från att forskaren formulerat en egen checklista utifrån sina egna krav baserat på studiens utformning, vilket gör att sådana checklistor ofta behöver revideras vid användning i andra studier. I Thornberg och Fejes (2009) beskrivs dock att vissa kriterier går att utgå från. Dessa är urvalsmetod, datainsamlingsmetod och analysmetod. Avseende urvalsmetod behöver inte urvalet vara representativt för gruppen som avses att undersökas på grund av syftet med kvalitativ forskning. Däremot kan det vara relevant att forskningen inkluderar information om deltagarna avseende exempelvis kön och ålder (Thornberg & Fejes, 2009). Datainsamlingsme-toden ska presenteras, exempelvis om det varit intervjuer eller observationer, vidare ska pro-cessen för datainsamlingen redogöras för att kunna bedöma genomförandet. Avseende in-samlingen kan även ett kriterium vara att det ska finnas detaljerade beskrivningar och nyanser i materialet för att materialet ska gå att analysera och diskutera. Analysen ska vidare vara väl grundad i det insamlade empiriska materialet och kopplas till valda teorier för att tolka resultatet som presenterats (Thornberg & Fejes, 2009). I föreliggande studie har urval av deltagare varit viktigt för att kunna svara på studiens syfte, alltså utifrån yrkestitel eller ungdomars ålder. Även vilket land studien genomförts har tagits hänsyn till med tanke på hur kontexten påverkar. Av de inkluderade studierna har bland annat fokusgrupper och djupintervjuer använts, där genom-förandet av insamlingen redogjorts. Avseende analysmetod har de inkluderade studierna en presenterad tolkning av resultatet med koppling till teorier som presenterats. Kvalitén har där-med säkerställts utifrån de kriterier som presenterats (jmf. Thornberg & Fejes, 2009) tillsam-mans med användandet av föreliggande studies inkluderings- och exkluderingskriterier samt i förhållande till studiens syfte.

5.4 Presentation av resultat och dataanalysmetod

Tematiska analyser söker generellt att identifiera teman i ett empiriskt material, temana utfor-mas av forskaren utifrån det material som samlats in och temana kan både bestämutfor-mas innan och under analysen av empirin (jmf. Lindgren, 2014a; Wigg, 2009). Lindgren (2014a) beskriver att det finns tre steg i en tematisk analys: kodning, tematisering och summering. Kodningen syftar till att skapa preliminära koder. Dessa görs när empirin läses genom och olika utsagor

15 sorteras in i olika kategorier (Lindgren, 2014b). Lindgren (2014b) beskriver vidare att kod-ningen kan genomföras med hjälp av en på förhand vald teori. När teorier används skapas ko-derna på förhand och empirin analyseras sedan utifrån dessa koder. Kodningen kommer utgå från det teoretiska ramverk som tidigare presenterats för att analysera den empiri som samlats in. Efter att den inledande kodningen är genomförd ska en tematisering göras (Lindgren, 2014c). Denna tematisering innebär att koderna ska bilda stabila teman genom att forskaren söker efter hur de olika koderna hänger samman och relaterar till varandra. De teman som skapas behöver vara centrala i det material som analyseras, detta innebär att alla teman ska anses ha en central roll i analysen och de olika teman som identifieras ska kunna relateras till varandra (Lindgren, 2014c). Avslutningsvis ska den genomförda analysen summeras med hjälp av en argumentation som är möjlig att förstå för den utomstående läsaren (2014d). I denna studie kommer denna metodologi användas för att analysera och förstå det material som inhäm-tats i litteraturöversikten. Utifrån att föreliggande studie syftar till att undersöka upplevelser av övervakning för ungdomar hos både frivårdsinspektörer och ungdomar bedöms en tematisk analys lämplig.

5.5 Studiens kvalitet

För att bedöma kvalitén på en studie inom det samhällsvetenskapliga området kan reliabilitet och validitet användas, dessa presenteras i detta avsnitt genom en redogörelse av vad dessa begrepp innebär och hur studien uppfyller dessa kriterier.

5.5.1 Reliabilitet och validitet

Reliabilitet, som också benämns som tillförlitlighet, avser om studien ger samma resultat om

studien genomförs på nytt. Till exempel att en litteraturstudie med hög reliabilitet kännetecknas av systematik vid litteratursökning och således går att replikera (Bryman, 2011). Reliabilitet avser även om studien går att genomföras på nytt avseende om studien påverkas av tillfälliga företeelser eller om studiens resultat består. För att stärka föreliggande studies kvalité har en systematisk litteratursökning tillsammans med en redogörelse av tillvägagångssättet i litteratur-sökningen avseende val av databaser, presenterade sökord samt presenterade inkluderings- och exkluderingskriterier. En aspekt som ska tas hänsyn till avseende att metoden är en litteratur-studie att ny forskning kan tillkomma och inkluderade litteratur-studier försvinna från databasen. Detta skulle kunna påverka resultatet och därmed påverka reliabiliteten.

Validitet, som också kan benämnas som giltighet, avser om studien i realiteten mäter det som

avses att mätas, således anses ofta validiteten som det viktigaste kriteriet för forskning (Bryman, 2011). En relevant form av validitet som kan användas som kriterium på en litteraturstudie är extern validitet. Extern validitet avser huruvida en studies resultat går att generalisera genom att det går att dra slutsatser om ett sammanhang eller fenomen utifrån resultatet (Bryman, 2011). I föreliggande studie presenteras inkluderings- och exkluderingskriterier för att endast inklu-dera studier som svarar på syftet, i syfte att vara transparenta med inkluderings- och exklude-ringsprocessen. Validiteten stärks även av redogörelsen av teori och metod genom att möjlig-göra en replikering av studien. I föreliggande studie tas kontexten av inkluderade studier hänsyn till, där den kulturella och samhälleliga kontexten skiljer sig mellan Sverige och andra länder, således kan upplevelser och attityder avseende ett fenomen skilja sig mellan länder.

5.6 Etiska överväganden

Inom forskning är en avgörande faktor att forskningen ska bidra med nytta och att risker för skada ska minimeras i största utsträckning. En nytta med föreliggande studie är att frivårdsin-spektörers och ungdomars upplevelser synliggörs, vilket kan generera kunskap om vilka fynd som redan finns i forskningen och vilka kunskapsluckor som finns. Detta kan i sin tur leda till

16 ny kunskap och fyller en viktig funktion för framtida forskning. Studien kan även bidra med viss nytta för yrkesverksamma inom rättsväsendet både avseende en sammanställning av exi-sterande forskning och en re-kontextualiserad bild av den forskning som finns. Sammantaget finns det flera områden som kan ha nytta av denna studie och denna nytta bedöms väga tyngre än de risker som identifierats.

Vetenskapsrådet (2017) beskriver att det är av stor vikt att tänka igenom de etiska överväganden som en studie kan stå inför innan den genomförs. Ofta innebär studier någon form av forsk-ningsdeltagare vilket ökar relevansen av etiska överväganden. Det är dock viktigt även vid lit-teraturöversikter och metaanalyser (Vetenskapsrådet, 2017). Föreliggande studie är en littera-turöversikt, varvid riskerna som studien medför för enskilda individer är begränsade. De etiska överväganden som gjorts handlar främst om plagiat, att framställa andra studier på ett rättvist sätt och att föra rimliga resonemang utan att förvanska den information som inhämtats. Veten-skapsrådet (2017) beskriver att reflektioner avseende vetenskaplig oredlighet och publicering-sansvar är två viktiga aspekter vid bedrivandet av forskning. Vetenskaplig oredlighet kan bland annat innebära ren plagiering av andras idéer och material, förvanskning av andras forskning och forskning som bedrivs med en agenda (Vetenskapsrådet, 2017). Förvanskning kan både innebära att presentera forskning på ett sätt som inte stämmer samt välja att inkludera eller exkludera material utifrån en egen agenda (Vetenskapsrådet, 2017). I föreliggande studie har samtliga studier som stämmer överens med uppställda inkluderings- och exkluderingskriterier inkluderas i resultatet för att säkerställa att bilden av forskningsfältet oavsett vad forskningen fått fram för resultat. Att inkludera samtliga studier innebär även att studien inte kommer pre-sentera ett resultat som är mer fördelaktigt åt något håll utan det resultat som kommer present-eras kommer ge en tydlig och rättvis bild av hur forskningsfältet i nuläget ser ut. Vetenskaps-rådet (2017) beskriver att plagiering är någonting som är vanligt, vilket innebär att andras text eller tankar presenteras som ens egna ord. I denna studie används korrekt referenshantering och allt som inte är egna tankar presenteras med hjälp av referenser och samtliga referenser finns presenterade i studiens referenslista.

God forskningsetik handlar även om att studier som genomförs ska hålla en hög kvalité (Ve-tenskapsrådet, 2017). För att en studie ska hålla en hög kvalité bör den bland annat ha ett tydligt syfte som är möjligt att besvara och att metoden som används är tydligt presenterad för att det ska vara möjligt att förstå hur forskningen bedrivits (Vetenskapsrådet, 2017). Föreliggande stu-die har ett konkret och tydligt syfte som är möjligt att besvara. Den metod som används har även presenterats tydligt för att det ska vara möjligt för läsaren att bedöma studiens kvalité samt för att möjliggöra en replikering av studiens genomförande.

6. Resultat och analys

I föreliggande avsnitt presenteras de resultat som framkommit av litteraturöversikten. Totalt 17 artiklar har inkluderats som på olika sätt svarar på studiens syfte och varje enskild artikel pre-senteras närmare i bilaga 1. Presentationen av resultatet kommer genomgående följa en specifik struktur. Varje avsnitt inleds med en presentation av det som framkommit i litteraturöversikten som sedan följs av en analys utifrån det tidigare presenterade teoretiska ramverk.

6.1 Upplevelsen av att inneha en roll i övervakning

Ett genomgående tema som identifierats i materialet är betydelsen av de roller som både fri-vårdsinspektörer och ungdomar innehar i övervakning som straffpåföljd.