Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Effekter av studie- och yrkesinriktad
vägledning på gymnasieskolan
– Effekter av vägledning, avseende gymnasieelevers valda program
Effects of educational and vocational guidance at secondary school
– Effects of guidance, relating to upper secondary students selected programPatricia Aurell
Martina Johansson
Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Examinator: Hilma Holm Fakulteten för
ABSTRACT
The purpose of this study was to investigate the effect of educational and vocational guidance, refer-only high school students tend to stay on their first selected program or to change the program. The theories used in the study deals with young people's choices and choosing education and vocational and life role as a student. The method was quantitative, descriptive survey. High school students in grades three, from two high schools, were asked to answer a questionnaire about perceived educational and vocational guidance. Convenience sample consisted of 162 respondents (N = 162), 86 women and 76 men. The results showed that a majority of respondents go left on their first selected programs, and has received academic and vocational guidance for school choice. The individual guidance and information in class was the most common guidance methods. In conclusion, the study showed that educational and vocational guidance are of importance regarding whether high school students choose to go left on their first selected program or not. The indicative density in the form of many individual conversations reduces the risk of any program changes.
FÖRORD
Inledningsvis vill vi tacka de rektorer som valde att ge sitt medgivande till deltagande i studien. Vi vill dessutom rikta ett stort tack till alla de som ställt upp och besvarat våra enkäter och därmed bidragit till att denna undersökning kunnat genomföras.
Slutligen vill vi även tacka vår handledare Lars Pålsson Syll för hans engagemang och support under arbetsprocessen.
I denna studie har en jämn arbetsfördelning eftersträvats, vilket anses har uppnåtts. Inledningsvis diskuterades undersökningsområde samt syfte med studien, vilket i sin tur ledde till att en väl identifierad problemställning formulerades. Därefter kom vi gemensamt fram till en rimlig tidsplan där bägge inkluderades, på så vis att undersökningen och författandet skedde på lika villkor. Anledningen till detta var att bägge hade som mål att dels bidra med egen kompetens, samt lära sig nya färdigheter utav varandra för att studien skulle uppnå bästa möjliga resultat.
Patricia Aurell och Martina Johansson
Malmö 2015
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING 7
1.1 Syfte och frågeställningar 8
1.2 Disposition 8
2. TIDIGARE FORSKNING 9
2.1 Effekt af uddannelses- og erhvervsvejledning: et systematisk review 9
2.2 Effekter av vägledning 10
2.3 Börja om på nytt program i gymnasieskolan 10
2.4 My Counselors Were Never There 11
2.5 Kvalet inför valet 11
2.6 Sammanfattning av tidigare forskning 12
3. TEORIFÖRANKRING 13
3.1 Donald E. Super – Life Career Rainbow 13
3.2 Phil Hodkinson, Andrew C. Sparkes – Careership 14
3.3 Sammanfattning av teoriförankring 15
4. METOD 16
4.1 Metodval och metoddiskussion 16
4.2 Urval av undersökningsenheter 17
4.3 Datainsamling 17
4.3.1 Forskningskvalitet 19
4.3.2 Pilotstudie 20
4.4 Analysmetod 21
4.4.1 Kodning och tolkning 21
4.5 Etiska ställningstaganden 21
5. RESULTAT 23
5.1 Gymnasieprogram 23
5.2.1 Form av vägledning 25
5.2.2 Antal vägledningstillfällen 25
5.2.3 ”Går kvar/bytt program” i relation till ”Form av vägledning” 26
5.2.4 Nöjd med vägledning 27
5.2.5 Nöjd med utebliven vägledning 27
5.2.6 Önskan om vägledning 28
5.3 Sammanfattning av resultat 28
6. ANALYS 30
6.1 Gymnasieprogram 30
6.1.1 Först valda program eller bytt program 30
6.2 Studie- och yrkesvägledning 32
6.2.1 Form av vägledning 32
6.2.2 Antal vägledningstillfällen 33
6.2.3 ”Går kvar/bytt program” i relation till ”Form av vägledning” 34
6.2.4 Nöjd med vägledning 34
6.2.5 Nöjd med utebliven vägledning 35
6.2.6 Önskan om vägledning 35
6.3 Sammanfattning av analys 36
7. DISKUSSION 37
7.1 Resultatdiskussion 37
7.1.1 Likheter och skillnader med tidigare forskning 37 7.1.2 Önskemål om mer forskning och fler vägledande åtgärder för unga 38
7.2 Metoddiskussion 39 7.3 Teoridiskussion 41 8. REFERENSLISTA 42 9. BILAGOR 44 9.1 INTRODUKTIONSBREV 44 9.2 ENKÄT 45
1. INLEDNING
Under olika perioder av den verksamhetsförlagda utbildningen som genomförts under utbildningens gång, har mötet med elever som verkar trivas med sina första valda gymnasieprogram skett. Det har även skett möten som uppmärksammat att det i viss omfattning sker programbyten inom dagens gymnasieskola. Det finns underlag som visar att det finns en stor risk för programbyten, samt att detta kan kopplas till låg studie- och yrkesvägledartäthet (Lärarnas Riksförbund 2012, 22-23, 24). Enligt Skolverkets statistik för gymnasieskolan har andelen programbyten ökat från 11 % - 17 % under åren 1994-2011 (Lärarnas Riksförbund 2012, 7). Av denna anledning är det intressant att undersöka vilken effekt studie- och yrkesvägledningen har, avseende gymnasieelevers benägenhet att stanna kvar på sina först valda program respektive att byta program. Detta är relevant att undersöka inför den framtida roll som verksamma studie- och yrkesvägledare, då förhoppningen är att belysa ett viktigt ämne för många målgrupper.
Lärarnas Riksförbund (2012, 6) menar att betydelsen av studie- och yrkesvägledningen är viktig för att minska avbrotten i gymnasieskolan. Det är därför av stor vikt att varje enskild kommun tar ett större ansvar för den vägledande verksamheten. Åtkomsten av studie- och yrkesvägledning samt den varierande kvalitén visar tydligt på nödvändigheten av utökad styrning och reglering genom staten av studie- och yrkesvägledning. Dessutom finns ett behov av bättre tillsyn från Skolinspektionens sida. Enligt Skolverket (2012, 8) visar tidigare studier på såväl omval som avbrott. Vidare ger Skolverket (2012, 8) även exempel på att elever som bytt gymnasieprogram har frågat efter mer stöd i både valprocessen till gymnasieskolan och under sina gymnasiestudier. Programbyten kan alltså vara en följd både av otillräcklig vägledning i ett svåröverskådligt utbud, och av otillräckligt stöd. Vela-Gude et al. (2009, 272, 277) anser det finns en brist gällande tillgänglighet av vägledning och att detta kan leda till konsekvenser gällande bland annat den akademiska framgången.
I Søgaard Larsen et al. (2011, 7) beskrivs olika metoder som används vid studie- och yrkesinriktad vägledning samt vilken effekt dessa gett hos de sökande. Följande metoder har då undersökts: individuell rådgivning, gruppvägledning, väglednings upplevelser (där den unga personen är aktiv), manuella verktyg exempelvis utbildningsplaner. De olika metoderna har visat sig innehålla olika effekter. Den individuella vägledningen har visat sig vara den
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien var att undersöka effekten av studie- och yrkesinriktad vägledning, avseende gymnasieelevers benägenhet att stanna kvar på sina först valda program respektive att byta program.
Mot föregående inledning och syfte ställs frågorna:
– Vilken form av studie- och yrkesinriktad vägledning fick de gymnasieelever som valt att stanna kvar på sina först valda program?
– Vad fick de elever som bytt program för slags vägledning?
– Hur nöjda är eleverna med vägledningen de fått inför sina gymnasieval?
Hypotesen bakom studien är:
Studie- och yrkesinriktad vägledning har betydelse för om gymnasieelever väljer att gå kvar på sina först valda program eller inte. Vid högre studie- och yrkesvägledartäthet i form av fler individuella samtal, minskar risken för eventuella programbyten.
1.2 Disposition
I kapitel två presenteras tidigare forskning Kvalet inför valet (2000), Forskning om effekt af
uddannelses- og erhvervsvejledning (2011), My Counlselors were never there (2009), Börja om på nytt program i gymnasieskolan (2012) och Effekter av vägledning (2012). Kapitlet
berör vilka frågor som undersökts i forskningen, samt vad den bidragit till gällande utveckling inom det aktuella området. I kapitel tre redovisas de teorier som använts för att beskriva och analysera det undersökta materialet. I kapitel fyra presenteras och redogörs val av metod och urval. Kapitlet tar även upp datainsamling, analysmetod och de etiska ställningstaganden som tagits hänsyn till. I kapitel fem redovisas resultatet av den enkätundersökning som genomfördes i studien. I kapitel sex följer en analys och avslutningsvis i kapitel sju, så förs en diskussion kring hela studien.
2. TIDIGARE FORSKNING
I detta kapitel presenteras tidigare forskning som behandlats inom området studie- och yrkesinriktad vägledning. Den tidigare forskningen kommer att presenteras i en kort historisk översikt.
2.1 Forskning om effekt af uddannelses- og
erhvervsvejledning: et systematisk review
År 2011 har en internationell studie gjorts i Danska Clearinghouse for Uddannelsesforskning. Studien undersöker vilka vägledningsmetoder och verktyg som på bästa sätt bidrar till ungdomars övergång från grundskola till gymnasieutbildning, ungdomars övergång från gymnasieskolan till högre utbildning, och vuxna i sysselsättning (Søgaard Larsen et al. 2011, 6). Formerna som ingår i studien, sorteras i: individuell vägledning, gruppvägledning, väglednings upplevelser (där den unga personen är aktiv), samt manuella verktyg exempelvis utbildningsplaner (Søgaard Larsen et al. 2011, 22).
Frågan gällande vilka vägledningsmetoder och verktyg som kan visas ge mest effekt, baseras på analyser och berättelser av primära forskningsinriktningar inom nordiska länder, de anglosaxiska länderna (Storbritannien, USA, Kanada, Australien, Nya Zeeland) och Västeuropa (inte Sydeuropa) från 2000 och framåt.
Det som framgick ur resultatet av Søgaard Larsen et al. (2011, 81) var att individuell vägledning är mest effektivt eftersom metoden är personlig och anpassas till den enskilde individen. Vidare visar resultatet att även gruppvägledning är en effektiv metod, då det bildas gemensam vägledning när exempelvis en klass delas upp för gruppdiskussioner. Vägledningsverktyg som exempelvis olika datorprogram och webbplatser är ett bra komplement, men måste kombineras med andra åtgärder för att få effekt. Praktik och besöksdagar är väsentliga för beslutsfattandet och känsla av förtydligande. Det ska ske en grundlig planering för detta samt uppföljning för bästa effekt.
2.2 Effekter av vägledning
Lärarnas riksförbund behandlar ämnet Effekter av vägledning. Utredningen har gjorts mellan åren 2004-2009 och hade som syfte att undersöka vilken effekt studie- och yrkesvägledningen i svensk grundskola har haft under åren 2004–2009, avseende elevernas benägenhet att göra studieavbrott i gymnasieskolan eller byta program. Undersökningen är en totalundersökning i betydelsen att samtliga elever som gått i en grundskola har rapporterat uppgifter om antal studie- och yrkesvägledare (Lärarnas Riksförbund 2012, 4-6).
Slutsatser som dragits i rapporten är att det råder skillnader i hur studie- och yrkesvägledningen utformas, samt i vilken omfattning den finns tillgänglig för eleverna. Alla elever får inte den studie- och yrkesvägledning som de har rätt till. Lärarnas Riksförbund (2012, 5) nämner att kvalitén och tillgängligheten av studie- och yrkesvägledningen kraftigt måste förbättras.
2.3 Börja om på nytt program i gymnasieskolan
Rapporten Börja om på nytt program i gymnasieskolan är utformad år 2012 och har som syfte att ge ökad kunskap om gymnasieelevers omstarter på nytt program. Rapporten bygger på två studier. Studie nummer ett innefattar Skolverkets uppföljningsstatistik och avser att ge en nationell bild av hur vanligt det är att gymnasieelever börjar om på nytt program. Studie nummer två belyser elevers perspektiv på vad som har haft betydelse, och på vilket sätt, när det gäller omstart på nytt program i gymnasieskolan (Skolverket 2012, 8).
Metoden i studien är kvalitativ och en intervjuundersökning har genomförts med ett antal ungdomar som bytt gymnasieprogram (Skolverket 2012, 14). Frågor som har ställts har bland annat varit hur vanligt det är med programbyten, vilka program byts det till, vad skolan kunde ha gjort annorlunda, samt vilka mål eleverna hade för sin framtid (Skolverket 2012, 8).
Studiens resultat visar bland annat att studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar, kunskapsluckor från tidigare skolår kan vara svåra att ta igen på gymnasieskolan och ej giltig frånvaro ger sämre förutsättningar för eleven att klara sina studier och göra genomtänkta val inför gymnasiet (Skolverket 2012, 11).
2.4 My Counselors Were Never There
I artikeln vid namn My Counselors Were Never There: Perceptions from Latino Collage
Student (Vela-Gude et al. 2009, 272), presenteras åtta studenters uppfattningar gällande
skolans vägledare. De intervjuade studenterna har varit tre killar och fem tjejer i åldrarna 19 till 22. Varje intervju var individuell och började med en och samma fråga: "In high school,
did your counselors have high or low expectations of your academic abilities?” Följdfrågor
användes och skapade på så vis en semistrukturerad intervju. Samma författare höll i alla intervjuerna och spelade in dem för att sedan transkriberas ordagrant. Under analysen deltog tre granskare med olika erfarenheter inom forskningsområdet för att leta efter olika avvikelser i historierna (Vela-Gude et al. 2009, 273-274). Iakttagelserna från de gjorda intervjuerna avslöjade bland annat teman inom brist på tillgänglighet, otillräckliga tjänster, särbehandling, samt låg inställning eller förväntning. I artikeln presenteras även konsekvenser gällande bristen på vägledning.
2.5 Kvalet inför valet
Studien fokuserar på hur elever i grundskolan upplever sitt gymnasieval med utgångspunkt på samtalen mellan studie- och yrkesvägledare och elever (Lovén 2000, 13). Syftet i helhet är att belysa vägledningssamtalen inför gymnasievalet ur elev, vägledar- och samhällsperspektiv (Lovén 2000, 18). För att besvara undersökningens syfte och frågeställningar har det skett analysering av inspelade vägledningssamtal. Dessutom har ett antal enkätundersökningar samt intervjuer skett med både elever och studie- och yrkesvägledare (Lovén 2000, 71-72). Resultatet visade att eleverna överlag är nöjda med vägledarnas insatser, men missnöjda med bland annat den information som vägledarna ger. Detta av anledning att mycket information ges och en del av denna information har eleverna svårt att uppfatta (Lovén 2000, 238). Studien visade sammanfattningsvis att vägledningen hade olika betydelse ur olika perspektiv. Studie- och yrkesvägledaren visade sig ha betydelse för elevens gymnasieval, genom att finnas tillgänglig, ge eleverna information och vidga perspektiv (Lovén 2000, 237).
2.6 Sammanfattning av tidigare forskning
Studiens syfte visar på likheter till den tidigare forskningen Forskning om effekt af
uddannelses- og erhvervsvejledning (2011), eftersom den speglar på effekten av vägledning
samt de metoder som upplevs mest relevanta i vägledningssamtalen med elever som står inför ett val. Likt den tidigare forskningen önskar undersökningsledarna ta reda på vikten av vägledning i förhållande till val av program på gymnasiet, samt vilken betydelse studie- och yrkesvägledaren haft för eleven. Det är intressant hur författarna till de tidigare forskningarna bland annat fördjupar sig i olika metoder för att ta reda på effekten av dem, vilket anses relevant till denna studiens frågeställning. Forskningen visar även på likheter med Kvalet
inför valet (2000) som har till syfte att belysa vägledningssamtal inför gymnasievalet och hur
bland annat elever upplever detta.
Rapporterna från Lärarnas Riksförbund (2012) och Skolverket (2012), samt artikeln My
Counselors Were Never There (2009) ligger av intresse till forskningsområdet då de
behandlar många perspektiv som stämmer överrens med ämnet och frågeställningen som forskningsledarna vill fördjupa sig inom. Dessa är även relevanta eftersom de kan komma att styrka den insamlade data undersökningsledarna får in. Lärarnas Riksförbund (2012) tar bland annat upp hur forskningen bidragit till en större förståelse av effekten av just studievägledning för att minska antalet avbrott samt programbyte.
Utifrån dessa tidigare forskningar inom ämnet finns en förhoppning om att fylla en kunskapslucka gällande vilken effekt studie- och yrkesvägledningen har, avseende gymnasieelevers benägenhet att stanna kvar på sina först valda program respektive att byta program. Detta är relevant att undersöka inför den framtida roll som verksamma studie- och yrkesvägledare, då förhoppningen är att belysa risken för eventuella programbyten, samt att detta kan kopplas till låg studie- och yrkesvägledartäthet.
3. TEORIFÖRANKRING
I detta kapitel kommer en psykologisk och sociologisk teori att presenteras. Dessa kommer senare att användas vid studiens analys för att få en fördjupad förståelse gällande de svar resultatet visade.
3.1 Donald E. Super – Life Career Rainbow
Super (1980, 283, 289) har utvecklat en modell vilken beskriver hur människans karriärutveckling under livets gång sker genom att identifiera viktiga livsstadier. I modellen ”Life Career Rainbow” har Super identifierat ett antal livsstadier och utvecklande arbetsuppgifter som länkar till yrkesval genom hela människans liv. Då människan åldras rör sig denne genom olika stadier av uppväxt, utforskande, etablerande, uppehållande och avtagande. Super nämner även olika livsroller som människan kan tillhöra, samt att denne kan vara involverad i flera roller samtidigt. Dessa livsroller kan sammanfattas som barn-, studerande-, arbetare-, hembyggare-, och fritidsrollen samt rollen av att vara samhällsmedborgare.
Enligt Super (1980, 288) kan rollerna öka och minska i betydelse utifrån det livsstadium där människan för tillfället befinner sig, vilket kan kopplas till dennes stigande ålder. Då människan åldras kan det som är betydelsefullt definieras i termer av tid och känslor. Tillfällig betydelse är den tid som en viss roll kräver eller gör den önskvärd. Exempelvis så är kraven på en elev- och student lägre under de första åren av skolgången, medan de sedan utökas och blir betydligt större under de senare åren. Rollen som arbetstagare blir normalt inte tidsmässigt krävande förrän individen har lämnat skolan och rollen som elev- och student. Även om individen bredvid skolan har ett deltidsarbete, det vill säga spelar två roller och anser detta vara tidskrävande, är elev- och studentrollen den primära och arbetstagarrollen den sekundära.
De icke yrkesmässiga positionerna som en individ har besuttit före den valda karriären som vuxen har inflytande både på de yrken denne kan ta som vuxen och på vilket sätt deras yrkesrollsförväntningar möts. På det sättet är både mängden och typen av utbildning en avgörande faktor för det yrke de väljer. Och den första yrkespositionen, både i sin typ och
deras arbetsinsats, ytterligare en avgörande faktor för senare jobböppningar för individen (Super 1980, 286)
3.2 Phil Hodkinson, Andrew C. Sparkes - Careership
Hodkinson och Sparkes (1997) har utvecklat en sociologisk karriärteori där den centrala delen fokuserar på ungdomars val och väljande gällande utbildning och yrke. I teorin, Careership, behandlar Hodkinson och Sparkes (1997, 39) bland annat olika bryt- och vändpunkter som kan ske i en människas liv. Vidare nämner Hodkinson och Sparkes (1997, 29) tre samverkande dimensioner. Dessa beskriver de faktorer som har en påverkan till de olika val individer gör. Hodkinson och Sparkes (1997, 30) väger även in sin definition av begreppen habitus och fält, vilka ursprungligen är grundade av Bourdieu.
Habitus är ett nyckelbegrepp i teorin vilket beskriver tidigare händelser och erfarenheter i
livet som påverkar de möjligheter individen möter. Från barndom och ungdom samlas mönster som bidrar till verktyg att förstå tidigare erfarenheter (Hodkinson och Sparkes 1997, 34). Människor gör karriärbeslut inom den horisont för vad som anses möjligt och tillgängligt. Genom horisont menar författarna den arena individen befinner sig i, gällande vilka handlingar som kan vidtas och beslut som kan fattas. Habitus och möjliga mönster på arbetsmarknaden påverkar horisonten gällande de handlingar och uppfattningar om vad som kan finnas tillgängligt och anses lämpligt (Hodkinson och Sparkes 1997, 34-35).
Det är bra att granska yrkesval på ungdomsarbetsmarknaden genom begreppet fält (Hodkinson och Sparkes 1997, 36). På fältet finns det olika aktörer, bland annat arbetsgivare, föräldrar och utbildningsanordnare. Det är själva relationen individen har med de andra aktörerna på fältet som spelar in i en individs val (Hodkinson och Sparkes 1997, 36). Det finns även andra faktorer som spelar in på fältet så som Hodkinson och Sparkes (1997, 37) definition av begreppet kapital, vilket kan påverka en individs valsituation. Kapital kan vara ekonomiskt, socialt, kulturellt eller symboliskt. Vid övergången till arbetslivet har vissa aktörer på fältet ofta mer kapital och kan utöva mer makt än de unga människorna. Det är de mer resursstarka aktörerna som bestämmer reglerna. Exempelvis har en arbetsgivare rätt att anställa och avskeda, medan en utbildningsanordnare förstår systemen bättre genom att de har kontakter och nätverk som många unga människor saknar.
Olika vändpunkter är något en individ kan gå igenom och som kan ha en betydande effekt på en individs identitet. Det finns strukturella vändpunkter, vilka bestäms av de yttre strukturerna vid exempelvis slutet av en obligatorisk skolgång. Det finns även självinitierade
vändpunkter, vilket innebär att personen som är berörd själv är ansvarig för sina handlingar, som svar på en rad tidigare faktorer i dennes personliga fält. Slutligen finns det vändpunkter som tvingas på någon, genom yttre händelser och/eller handlingar. Ett vanligt exempel är att bli uppsagd från sitt arbete. Vägen från vändpunkt till vändpunkt kan vara antingen förutsägbar eller oförutsägbar (Hodkinson och Sparkes 1997, 41).
3.3 Sammanfattning av teoriförankring
Uppsatsens analys bygger på en psykologisk teori av Super (1980) och en sociologisk teori av Hodkinson och Sparkes (1997). Detta för att kunna skapa en uppfattning om hur väl den tidigare forskningen stämmer överens med hur eleverna interagerar och anpassas med sin omgivning, samt huruvida deras beslut influeras av praktiska och rationella faktorer, utifrån vad som beskrivs i de valda sociologiska och psykologiska teorierna.
4. METOD
I detta kapitel kommer val av metod att redovisas. Kapitlet kommer även att beskriva varför kvantitativ metod har använts, samt hur urvalet av respondenter har gått till väga. Det kommer även att ges en beskrivning av hur datainsamling av det empiriska materialet gick till, samt hur detta analyserades. Avslutningsvis redovisas de etiska ställningstaganden, vilka vi har förhållit oss till.
4.1 Metodval och metoddiskussion
Metoden som använts är kvantitativ, en beskrivande surveyundersökning. Data har samlats in med hjälp av en enkät, vilken har testats via en pilotstudie (Bilaga).
Enligt Vetenskapsrådet (2011, 41) är valet av metod väsentligt:
”Valet av metod för en forskningsuppgift är av avgörande betydelse för resultatets värde och karaktär.” Vetenskapsrådet (2011)
Larsen (2009, 23) hävdar att en studies frågeställning styr vilken metod som bör användas. En kvantitativ metod i form av exempelvis frågeformulär, brukar vanligtvis användas då det efterfrågas om människors åsikter. En kvantitativ undersökning anses även lämplig att använda då undersökningsledarna önskar ge en representativ överblick, vilket enligt Larsen (2009, 23) innebär att resultaten kan vara giltiga för fler än de som gjort undersökningen. Vidare är kvantitativ metod mätbar och redovisas i siffervärde, vilket innebär att respektive svarsalternativ kan ses och anges (Larsen 2009, 21). En fördel med metoden är att informationen kan begränsas till det som anses vara intressant, vilket görs genom fastställda frågor och det är enbart dessa frågor som besvaras av respondenterna (Larsen 2009, 25-28). Nackdelen kan vara att den är omfattande och tidskrävande vid behandling av insamlad data efteråt.
4.2 Urval av undersökningsenheter
Undersökningsgruppen var elever på två sydsvenska gymnasieskolor. En avgränsning för urvalet gjordes genom ett beslut om att endast låta elever från årskurs 3 delta i undersökningen. Denna årskurs är representativ för urvalsgruppen, vilket innebär att de resultat som visas kan vara giltiga för fler elever i årskurs 3 än de som gjort undersökningen (Larsen 2009, 23).
Rektorer för gymnasieskolorna och de berörda årskurserna kontaktades. Deltagande gymnasieklasser blev de ställen vars rektor snabbast ställde sig positiv till att vilja delta i studien. Ett bekvämlighetsurval gjordes, det vill säga att de elever som fanns på skolan den aktuella undersökningsdagen fick möjlighet att svara på enkätfrågorna. Ett bekvämlighetsurval utgår från att undersökningsledaren kontaktar de personer som finns tillgängliga (Trost 2007, 31).
På de bägge skolorna erbjuds ett flertal olika högskole- och yrkesförberedande program i form av ekonomi, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik, el- och energi, vård- och omsorg, handel- och administration, hotell- och turism, restaurang- och livsmedel samt industritekniska programmet.
På de bägge skolorna går det sammanlagt 340 elever i årskurs 3 och undersökningens bekvämlighetsurval bestod av 162 respondenter, varav 86 var kvinnor och 76 var män. Majoriteten av de 162 respondenterna hade uppgett ålder som låg mellan 18 – 20 år.
4.3 Datainsamling
För att kunna undersöka effekten av studie- och yrkesinriktad vägledning gällande gymnasieelevers benägenhet att stanna kvar på sina först valda program, respektive ha gjort programbyte, utformades ett frågeformulär. Enkäten innehöll frågor med vilka det skulle bli möjligt att mäta det som önskades för att på så sätt kunna nå fram till ett resultat. Enkäten besvarades av studenter från årskurs 3 på gymnasiet. Teorin bakom ungdomarnas liv som studenter bygger på Supers (1980) teori om studentrollen, vilken är en av flera livsroller. Till grund för hela formulärets frågor om studie- och yrkesinriktad vägledning och om elevers gymnasieprogram finns den internationella studien Forskning om effekt af uddannelses- og
erhvervsvejledning: et systematisk review (Søgaard Larsen et al. 2011) samt studien Kvalet inför valet (Lovén 2000).
på sina först valda program respektive ha gjort programbyte. Tankegången bakom elevers val av gymnasieprogram är rapporten från Lärarnas Riksförbund (2012), avseende elevernas benägenhet att göra studieavbrott i gymnasieskolan eller byta program samt rapporten av Skolverket (2012) angående att ge ökad kunskap om gymnasieelevers omstarter på nytt program. Teorin bakom elevers gymnasieval och självupplevda studie- och yrkesinriktade vägledning är Super (1980), vilken beskriver att en individ under ett visst skede i livet kan tillhöra livsrollen som studerande.
Frågeformulärets andra del utformades med frågor, E – J, som skulle mäta den oberoende variabeln, det vill säga studie- och yrkesinriktad vägledning i form av ingen vägledning alls, individuell vägledning, gruppvägledning, information i klass, annan form av vägledning av studie- och yrkesvägledare. Under fråga E ställdes en undran ifall eleven, i årskurs 3 på gymnasiet, hade fått studie- och yrkesvägledning av studie- och yrkesvägledare inför sitt gymnasieval. Inspirationen till dessa frågor om studie- och yrkesinriktad vägledning fick undersökningsledarna från Søgaard Larsen et al. internationella studie. Denna handlar om att undersöka den befintliga forskningen, gällande vilka metoder i vägledningen som bidrar mest till att uppnå målen hos dem sökande i övergång mellan grundskola och gymnasium (Søgaard Larsen et al. 2011, 7). Av vikt är även artikeln av Vela-Gude et al. (2009), vilken behandlar bristen på tillgänglighet gällande vägledning. Att frågorna handlade om effekten av studie- och yrkesinriktad vägledning bygger på Hodkinson och Sparkes (1997) teori gällande ungdomars val och väljande inom utbildning och yrke.
Gällande de fyra frågorna A-E på enkätens första sida skulle respondenterna sätta ett kryss för de alternativ som bäst passade in på deras studie- och livssituation. Under frågorna E-G samt J fick respondenterna också en möjlighet att sätta ett kryss för de alternativ som bäst passade in på deras självupplevda upplevelser. Under H-I fick respondenterna möjligheten att i en sjugradig skala ta ställning till följande frågor: ”Är Du nöjd med Vägledningen som Du fick inför gymnasievalet?” eller ”Är Du nöjd med att inte ha fått studie- och yrkesvägledning inför gymnasievalet?”. I skalan finns en gradskillnad gällande den upplevda upplevelsen där respondenterna skulle sätta ett kryss för det bästa alternativet. Siffran ett står för det lägsta alternativet det vill säga ”Inte alls nöjd”, vilket innebär att de inte är nöjda med den vägledning de fått respektive inte fått inför sitt gymnasieval. Det högsta alternativet på den sjugradiga skalan är ”I högsta grad nöjd”. Bakom dessa frågor finns Lovén (2000, 18) som bland annat belyser vägledningssamtalet inför gymnasievalet ur elevens perspektiv.
När enkäten delades ut gjordes det vid två olika tillfällen. På den ena skolan erbjöds det att göra reklam för undersökningen via skolans info tv. Undersökningsledarna fick välja hur
reklamen skulle utformas med datum, plats och aktuell undersökningsgrupp. Mentorerna för klasserna i årskurs 3 meddelande även klasserna om undersökningen. Under själva undersökningstillfället lånades aulan på skolan och eleverna i årskurs 3 kom i sina klasser i omgångar under dagen för att fylla i frågeformuläret. På den andra skolan där undersökningen utfördes hade forskningsledarna blivit meddelade av rektorn vilka dagar alla årskurs 3 klasser befann sig på skolan. Själva undersökningen skedde på skolan där undersökningsledarna gick runt till alla klasser i årskurs 3, förklarade syftet med studien samt frågade om eleverna ville delta. På båda skolorna gjordes det klart att det var frivilligt att delta i undersökningen.
4.3.1 Forskningskvalitet
I studien har det strävats efter en så jämn arbetsfördelning som möjligt, något som anses ha uppnåtts. Inledningsvis diskuterades studiens undersökningsområde samt syfte, vilket i sin tur ledde till att undersökningsledarna gemensamt utformade en väl identifierad problemställning. Då det fanns en medvetenhet om varandras individuella kompetens, innebar detta att övergripande planer, knepiga detaljer och rutinarbete delades upp vid behov under undersökningens gång. Vetenskapsrådet (2011, 72) nämner att avgörande betydelse vid ett samarbete är att de som samarbetar gjort klart vad som förväntas av varandra, samt vad den enskilde individen kan bidra med. Vidare nämner Vetenskapsrådet (2011, 73) att ett samarbete kräver en realistisk arbetsfördelning, samt en hållbar detaljreglerad tidsplan. Arbetsfördelning och tidsplan bör diskuteras på nytt då studien eventuellt tar nya vägar. Forskningsledarna kom gemensamt fram till en rimlig tidsplan där även tid till oförutsedda händelser var inräknade.
Undersökningsledarna för forskningen har inte haft någon koppling till de skolor som varit med och medverkat i studien. För att göra undersökningen så tillförlitlig som möjligt gällande enkäterna gjordes en pilotstudie som ledde till att frågeformuläret förbättrades. Med hjälp av den konstruktiva kritiken kunde denna specifika fråga omformuleras för att bli mer tydlig och lätthanterlig. Enkäterna delades ut precis innan undersökningen genomfördes för att ingen av respondenterna skulle kunna ta ställning till frågorna i förväg, vilket också var viktigt gällande tillförlitligheten.
Av de 162 insamlade enkäterna hade tre formulär ett bortfall på frågorna I och J. I de enkäterna med bortfall hade 11 respondenter uppgett att de inte fått någon vägledning, men bara 8 av dessa 11 har uppgett svar på frågorna I och J med innehållande bakgrundsvariabler
andra delen av enkäten för elever som inte fått studie- och yrkesvägledning inför sitt gymnasieval är obekant för forskarna.
Enligt Vetenskapsrådet (2011, 39) ska de personer som forskar vara noga med de uppnådda resultaten så att dessa kan granskas av andra forskare. Clark-Carter (2004, 28-29) anser att tillförlitligheten är den faktor som är avgörande om en studie, under liknande utformanden, kan uppnå överlag ett liknande resultat vid andra undersökningstillfällen. Att tänka på till den här studien är att det utgjordes ett bekvämlighetsurval, 86 stycken kvinnor och 76 stycken män deltog i undersökningen. Forskningsledarna hade gärna sett att lika många män och kvinnor deltagit i studien, men då könsfördelningen endast bestod av en skillnad på 10 respondenter är det trots allt en relativt jämn fördelning. Undersökningsledarna fick respektera skolornas möjligheter att ta emot besök eftersom det låg i tiden när elever i årskurs 3 hade mycket att slutföra innan de avslutade sina år på gymnasiet. Detta var dock ingenting som påverkade den tidsram forskarna hade för sin studie. Då ett liknande resultat vid andra undersökningstillfällen med liknande frågeställningar kan framställas, kan även dessa undersökningar komma fram till att den individuella vägledningsmetoden är den som flest elever tagit del av inför sitt gymnasieval.
4.3.2 Pilotstudie
En pilotstudie gjordes på en gymnasieskola i en kommun i de norra delarna av Skåne. Genom ett bekvämlighetsurval deltog 23 gymnasieelever för att testa enkäten. Förundersökningen ledde till positiv feedback, och respondenterna menade att frågorna var relevanta samt fyllde sitt syfte. Respondenterna upplevde även att frågeformuläret var noggrant utformat. Den negativa feedbacken rörde sig om en fråga vilken eleverna ansåg var svår att förstå. Med hjälp av den konstruktiva kritiken kunde denna specifika fråga omformuleras för att bli mer tydlig och lätthanterlig.
”Jag tyckte att enkäten var välutförd och simpel att förstå. En smidig enkät.”
”Klurigt att veta om nationellt gymnasieprogram var detsamma som högskoleförberedande gymnasieprogram. I övrigt var det väldigt bra frågor ni ställde för er undersökning.”
4.4 Analysmetod
Enkäterna har sammanställts med hjälp av Statistical Package for the Social Sciences (SPSS).
4.4.1 Kodning och tolkning
Statistisk analys har använts i undersökningen. Utifrån rapporten från Lärarnas Riksförbund har denna studies huvudsyfte granskats närmare. Lärarnas Riksförbund (2012, 4-6) finner att låg studie- och yrkesvägledartäthet i grundskolan innebär en högre risk för studieavbrott och programbyten i gymnasieskolan. De elever som avbrutit sina studier har i mindre grad låtit programmets innehåll styra gymnasievalet än de som fullföljer.
För att få svar på forskningsfrågorna har en enkät utformats av undersökningsledarna. Därefter görs ett försök att skapa klara kontraster, samt jämförelser för att finna mönster i form av likheter och olikheter utifrån insamlad data. Frågeformulären som samlats in kodades och respondenternas svar matades in i SPSS. Därefter gjordes beräkningar med hjälp av statistik programmet.
4.5 Etiska ställningstaganden
Etiska krav ställs på den som forskar (Vetenskapsrådet 2011). För forskning inom humanistiska och samhällsvetenskapliga områden finns fyra forskningsetiska principer att följa, vilka är ”informationskravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet och konfidentialitetskravet” (Vetenskapsrådet 2002). Dessa etiska krav har beaktats i den här studien.
Undersökningens deltagare bör informeras om syftet (Vetenskapsrådet 2002). Med hjälp av rektor för varje medverkande gymnasieskola blev undersökningsledarna tilldelade gymnasieklasser. Vid första kontakten med varje gymnasieklass gavs en presentation av forskningsledarna och därefter förklarades syftet med undersökningen. I det inledande samtalet gavs respondenterna möjlighet att ställa eventuella frågor om studien. De gavs även tid att fundera om de ville ställa upp i enkätundersökningen och därigenom medverka i studien.
Både förstudie och huvudstudie gjordes i samförstånd med de olika gymnasieskolornas rektorer och respondenter. Respondenterna blev informerade om villkoren för sitt deltagande. Varje deltagare ska själv få bestämma över sin medverkan och även ha möjlighet att avbryta
förklarade forskningsledarna att de erbjöds att delta i undersökningen, samt att de hade möjlighet att tacka nej.
De uppgifter som samlats in genom enkätundersökningen får endast användas i forskningsändamål (Vetenskapsrådet 2002). Deltagarna upplystes om att den färdiga studien kommer att bli granskad och genomgå en opponering, i utbildning och forskningsändamål. Utöver detta kommer studien även att betygsättas av en examinator.
Deltagarna i enkätundersökningen ska garanteras konfidentiell hantering (Vetenskapsrådet 2002). Vid första mötet klargjordes för respondenterna att deras namn, skola och stad kommer att vara anonymt i studien. Larsen (2012, 14) hävdar att det är viktigt med anonymitet vid användning och förmedling av forskningsresultat. Deltagarna har blivit informerade om att de kan få ta del av studiens färdiga resultat via rektor på varje medverkande skola.
5. RESULTAT
I detta kapitel redovisas det resultat som enkätundersökningen gav. Resultaten av undersökningen presenteras efter den ordning som frågorna ställdes i enkäten. Resultatet är indelat i avdelningsrubriker, vilka behandlar resultatet av varje enskild fråga. Varje fråga presenteras inledningsvis med en sammanfattning av respondenternas svar, i löpande text. Därefter visas ett sammanfattande stapeldiagram, av respondenternas svar. Avslutningsvis så redovisas en sammanfattning med resultat och slutsatser. Resultatet är beräknat på ett bekvämlighetsurval av 162 (N = 162) elever, 86 kvinnor och 76 män i åldrarna 18 – 20 år i årskurs 3 på två gymnasieskolor i södra Sverige.
5.1 Gymnasieprogram
162 elever (N=162) besvarade frågan och av dessa svarade 126 stycken att de går på ett högskoleförberedande program, 33 stycken svarade att de går på ett yrkesförberedande program och 3 stycken svarade att de går på annat alternativ.
5.1.1 Först valda program eller bytt program
Av 162 elever (N=162) svarade 151 stycken att de går kvar på sitt först valda program, och 11 stycken svarade att de hade valt att byta till ett nytt program.
D. Går Du kvar på Ditt första valda program eller har Du bytt program?
5.2 Studie- och yrkesvägledning
Av 162 elever (N=162) svarade 151 stycken att de fått studie- och yrkesvägledning, medan 11 stycken svarade att de inte fått någon.
5.2.1 Form av vägledning
154 av 162 elever (N=162) besvarade frågan då 8 av dem uppgett att de inte fått någon studie- och yrkesvägledning inför sitt gymnasieval. Diagrammet nedan visar på en del olika vägledningsmetoder eleverna fått ta del av inför sitt gymnasieval, varav den vanligaste metoden av vägledning hos eleverna var den individuella vägledningen som 53 elever svarat.
F. Vilken slags vägledning fick Du, av studie- och yrkesvägledare, inför Ditt gymnasieval?
5.2.2 Antal vägledningstillfällen
154 av 162 respondenter (N=162) besvarade frågan, varav 62 av dessa 154 har uppgett att de träffat en studie- och yrkesvägledare vid två tillfällen vilket diagrammet nedan visar på vara det vanligaste antal tillfällen. 44 elever har uppgett att de besökt en studievägledare vid ett tillfälle, och 48 elever har uppgett att de gjort besök tre eller fler gånger.
5.2.3 ”Går kvar/bytt program” i relation till ”Form av vägledning”
Resultatet visar att de respondenter som går kvar på sina först valda program främst tagit del av individuell vägledning eller information i klass. En stor andel uppger sig fått ta del av både individuell vägledning och information i klass.
Av respondenterna som bytt program visar resultatet att de alla tagit del av studie- och yrkesvägledning, samt att även dessa främst tagit del av individuell vägledning och information i klass. Andelen som enbart tagit del av information i klass är något större än andelen deltagare i de övriga metoderna.
5.2.4 Nöjd med vägledning
På en skala 1-7 fick respondenterna kryssa i hur nöjda de varit med vägledningen de fått
(N=154). Ett är det lägsta alternativet, det vill säga inte alls nöjd och sju är i högsta grad nöjd.
Det framgår i resultatet att belåtenheten med vägledningen ligger på nr fem i skalan, vilket 46 av de 154 eleverna svarade. De 8 som inte besvarat frågan har uppgett att de inte fått någon vägledning inför sitt gymnasieval.
H. Är Du nöjd med vägledningen som Du fick inför gymnasievalet?
5.2.5 Nöjd med utebliven vägledning
På en skala 1-7 fick respondenterna kryssa i hur nöjda de varit med att de inte fått någon vägledning (N=8). Ett var det lägsta alternativet, det vill säga inte alls nöjd medan sju motsvarade nöjd i högsta grad. Av de 8 elever som uppgett att de inte fått någon vägledning var belåtenheten angående detta jämlik. På skalan 1-7 hade 2 stycken angett nr 2, 2 stycken hade angett nr 4, 2 stycken hade angett nr 6 och 2 stycken hade angett nr 7.
5.2.6 Önskan om vägledning
De elever som inte fått någon studie- och yrkesvägledning inför deras gymnasieval fick även besvara frågan om huruvida de hade önskat vägledning. Av de 8 elever (N=8) som uppgett att de inte fått någon vägledning, önskade 5 stycken att de hade fått det.
J. Hade Du önskat att få studie- och yrkesvägledning inför gymnasiet, om det hade varit möjligt?
5.3 Sammanfattning av resultat
Resultatet som är beräknat på ett urval av 162 (N = 162) gymnasieelever i åldrarna 18-19 år visade på att majoriteten av respondenterna går på ett högskoleförberedande program, samt att de går kvar på sitt först valda program. Elva stycken av respondenterna svarade att de hade bytt program någon gång under gymnasietiden.
Av 162 respondenter visade det sig att 11 stycken inte fått någon studie- och yrkesvägledning inför sitt gymnasieval. I enkäten fanns två frågor specifikt riktade till dem som inte fått någon studie- och yrkesvägledning. På dessa två frågor har dock enbart åtta av elva personer svarat, vilket innebär ett bortfall på tre personer gällande dessa frågor. Av de återstående åtta respondenterna visade resultatet att fem stycken hade önskat få vägledning. På en skala från 1-7, visade sig belåtenheten över att inte ha fått någon vägledning vara två personer vardera på nr 2, nr 4, nr 6 och nr 7.
Bland de personer som uppgett att de fått studie- och yrkesvägledning inför sitt gymnasieval, visade sig den individuella vägledningen ha varit den vanligaste metoden. Antal tillfällen då respondenterna träffat en studie- och yrkesvägledare varierade, men resultatet
visade att det vanligaste antalet var två gånger. Majoriteten av de respondenter som fått vägledning svarade även att de var nöjda med vägledningen, då övervägande del hade valt nr 5 på en skala från 1-7.
Oavsett om respondenterna stannat kvar på sitt först valda program eller har bytt program, visar resultatet att största andel tagit del av individuell vägledning, information i klass eller en kombination av bägge.
Utifrån studiens hypotes visar resultatet att majoriteten som fått studie- och yrkesvägledning inför sitt gymnasieval går kvar på sitt först valda program. Likt hypotesen visar resultatet även att individuell vägledning är den vanligaste metoden. Resultatet visar även att de personer som bytt program har fått ta del av studie- och yrkesvägledning. Den övervägande delen respondenter som går kvar på sitt först valda program men inte fått studie- och yrkesvägledning hade önskat att få detta.
6. ANALYS
Detta kapitel innehåller en analys av det resultat som redovisats från enkätundersökningen. Analysen av redovisningen presenteras efter de huvudrubriker som fanns i enkäten, följt av avdelningsrubriker bestående av enkätens frågor. Tidigare forskning, rapporter samt teorierna Hodkinson och Sparkes (1997) och Super (1980) vägs in i det analyserade resultatet.
6.1 Gymnasieprogram
På de två gymnasieskolor där undersökningen genomfördes visade det sig att större delen av antalet respondenter går på ett högskoleförberedande program.
Super (1980, 289) är av den uppfattningen att under skolåldern så tar barn, student- och fritidsrollen upp hela individens ännu ouppfyllda livsutrymme. Allt eftersom individen mognar så fylls hela livsutrymmet. Vidare nämner Super (1980, 286) att de positioner som en individ har tagit till sig innan yrkesvalet som vuxen, är av stor vikt gällande bland annat de framtida yrkesrollsförväntningarna. Av denna anledning är valet av utbildning en viktig faktor gällande det yrke som individen senare kommer att välja.
Valet av gymnasieprogram är en process vilken ställer krav på unga individer att kunna orientera sig bland olika alternativ med olika möjligheter. Orienteringen och beslutsfattandet kring val av gymnasieprogram är något som inte alla känner sig mogna för. Av denna anledning är behovet av vägledning stort under processens gång (Skolverket 2012, 17).
Enligt Lärarnas Riksförbund (2012, 10) är de unga individernas intresse för det valda programmet en viktig faktor för huruvida eleverna stannar kvar på programmet eller ej.
6.1.1 Först valda program eller bytt program
Majoriteten av respondenterna uppgav vid undersökningstillfället att de går kvar på sitt först valda gymnasieprogram. Likt studiens hypotes visade det sig även att de som går kvar på sina först valda program har fått någon form av studie- och yrkesvägledning.
Utav 162 respondenter (N = 162) visade det sig att 11 stycken hade valt att byta till ett nytt program, någon gång under sin gymnasietid. Med en population på 340 elever i årskurs 3 och ett urval av 162 respondenter, framkommer det att 178 stycken inte medverkat i undersökningen utifrån bekvämlighetsurval. Likt denna studies hypotes om att studie- och
yrkesinriktad vägledning har betydelse för om gymnasieelever väljer att gå kvar på sina först valda program eller inte, finner Søgaard Larsen et al. (2011, 6) att syftet med vägledningen inkluderar att bidra till möjlighet, samt att varje elev eller student fullföljer vald utbildning efter bästa förmåga.
Lärarnas Riksförbund (2012, 4) nämner att det skett en kraftig ökning gällande andelen elever som byter program på gymnasiet. Även Skolverket (2012, 16) hävdar att det sker många omval och programbyten i gymnasieskolan. Gällande de 178 personer i årskurs 3 som inte deltagit i undersökningen är det oklart hur många av dessa som bytt program.
Utifrån resultatet är det oklart av vilken anledning de 11 utav 162 respondenterna har bytt program. Vanliga orsaker för byte av program är brist på intresse gällande det valda programmet, besvikelse över innehållet och otrivsel (Lärarnas Riksförbund 2012, 10). En annan anledning till omval kan exempelvis bero på brist av information kring programmets innehåll (Skolverket 2012, 19). Enligt Lovén (2000, 238) kan även för mycket information göra individen överväldigad och passiv, vilket innebär att informationen blir svår att ta till sig. Enligt Vela-Gude et al. (2009, 275-276) är det alldeles för många vägledare som inte finns tillgängliga eller har tid till personlig vägledning. Utifrån den undersökning som Lärarnas Riksförbund (2012, 24) gjort, visar det sig att risken för programbyten är betydligt högre vid låg studie- och yrkesvägledartäthet. Skolverket (2012, 19-20) nämner att det inför första gymnasievalet behövs mer vägledning gällande de olika alternativ som finns. Omvalen visar sig vara mer genomtänkta och individerna anser sig ha fått en större självinsikt om vad de önskar gällande gymnasieutbildning samt dess innehåll. Enligt studiens hypotes är hög studie- och yrkesvägledartäthet en viktig faktor för att minska risken för programbyten, speciellt då den enskilde individen inte alltid är mogen eller medveten om de krav som väntar. Super (1980, 288) finner att innehållet och kraven i livsrollen som studerande är olika betydelsefull för olika individer. Exempelvis är kraven på en elev- och student inte lika höga de första åren av skolan, medan de sedan blir påtagligt större mot slutet av skolgången.
6.2 Studie- och yrkesvägledning
Studie- och yrkesvägledning inför gymnasievalet visade sig ha genomförts med majoriteten av respondenterna. Andelen som uppgav att de inte fått någon studie- och yrkesvägledning var 11 stycken av de 162 (N=162) som deltog i undersökningen.
Søgaard Larsen et al. (2011, 65-66) menar att det är av stor vikt att vägledning inte sätts in för sent under skolgången. Många elever uppger att de aldrig träffat en studie- och yrkesvägledare inför kommande val, exempelvis gymnasievalet. Dock bör vägledning inte heller sättas in för tidigt då de unga individerna kan ha svårt att förstå betydelsen av den, vilket i sin tur kan leda till att vägledningen betraktas som onödig.
På det fält där individen befinner sig, i detta fall skolan, finns det även andra aktörer. Den relation som den individen har med de andra aktörerna på fältet, exempelvis studie- och yrkesvägledare, har betydelse för individens kommande val (Hodkinson och Sparkes 1997, 36). Det vore till fördel att integrera vägledningen i skolans läroplan. Søgaard Larsen et al (2011, 65) hävdar enligt flera studier vikten av att riktlinjer inte ska inkluderas för sent i läroplanen. De menar även att på så vis kan vägledningen ingå i ett mer helhetsmässigt förlopp och få en annan innebörd samt betydelse för den enskilda individen (Søgaard Larsen et al. 2011, 81).
6.2.1 Form av vägledning
Likt studiens hypotes visade undersökningens resultat att den individuella vägledningen är den vanligaste metoden vid mötet med studie- och yrkesvägledare, inför gymnasievalet. Detta visade sig vara den vanligaste metoden både för de som bytt program, samt går kvar på sina först valda program. Även metoden information i klass uppgav en del av respondenterna tillhöra vanligheten. Dock visade resultatet att kombinationen av både individuell vägledning och information i klass var den metod som stod närmast efter den enbart individuella vägledningen.
Søgaard Larsen et al. (2011, 6) hävdar att den individuella vägledningen har väldigt stor betydelse för den enskilde individen. Detta av anledning att individen blir sedd och hörd efter individuella behov, vilket många upplever vara väldigt värdefullt. Dessutom visar sig den individuella vägledningen vara av stor vikt gällande beslutsfattandet inför övergången mellan grundskola och gymnasium. Upplysningsnivån anpassas till den enskilde individens förmåga att hantera informationen.
Hodkinson och Sparkes (1997, 41) menar att det finns olika typer av strukturella vändpunkter som en individ kan genomgå. Dessa strukturella vändpunkter bestäms av yttre strukturer, så som exempelvis slutet av en individs obligatoriska skolgång. Vändpunkterna kan ha en betydande effekt på individens identitet och dennes framtida handlingar. Vidare nämner Hodkinson och Sparkes (1997, 34) att tidigare erfarenheter och händelser påverkar de möjligheter en individ möter, samt hur dessa möjligheter tas till vara på. Detta kan kopplas till resultatet gällande att olika respondenter fått ta del av olika slags vägledning, vilket innebär olika slags erfarenheter och händelser. Trots en majoritet av individuella vägledningssamtal, finns det även de som tagit del av andra metoder som exempelvis gruppvägledning och alternativet annan form av vägledning. Utifrån studiens hypotes kan högre studie- och yrkesvägledartätet i form av fler individuella samtal hjälpa individen att förbereda sig inför vändpunkter av yttre strukturer, och på så vis minska risken för eventuella programbyten. Information i klass har som syfte att som klass skapa ett forum där information kan spridas och utbildning kan ges. Metoden är effektiv, men kan i vissa fall leda till osäkerhet eftersom det är mycket information att hantera samtidigt som hänsyn skall tas till individerna runt omkring. Nyckeln till lärande anses vara att kombinera och genomföra flera olika vägledande metoder, vilket skapar en sammanhängande helhet (Søgaard Larsen et al. 2011, 60).
6.2.2 Antal vägledningstillfällen
Resultatet av studien visar att flertalet elever fått studie- och yrkesvägledning vid två tillfällen inför sitt gymnasieval. Detta upplevs som positivt då Skolverkets läroplan menar att studie- och yrkesvägledaren ska informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen (Lpo-94, 15).
Slutsatserna i rapporten från Skolverket (2012, 12) finner att elever i både grund- och gymnasieskolan behöver i god tid både få möjlighet att reflektera över sig själva i förhållande till olika utbildningsvägar och yrken, och få utveckla sin kännedom om arbetslivet. Att få träffa en studie- och yrkesvägledare tidigt i stadiet av en valprocess kan ses som positivt, för att på så vis kunna få chansen till fler vägledningstillfällen. Det kan i sig leda till ett säkrare val hos eleven och benägenhet att stanna kvar på det först valda programmet. Lovén (2000, 237) är av den uppfattningen att studie- och yrkesvägledaren är av betydelse för elevens gymnasieval genom att finnas tillgänglig och ge information om sådant som eleven har svårt att sortera eller inte tidigare kände till. Enligt Søgaard Larsen et al. (2011, 6) reagerar elever
olika på vägledning, vilket innebär att riktlinjerna för vägledningen samt hur ofta den bör ske, ska baseras på individuella intressen och behov.
Hodkinson och Sparkes (1997, 34) begrepp habitus visar på hur erfarenheter bildas hos individen och följer med i dennes ryggsäck. Att bedriva vägledningen framåt och ge möjlighet till fler vägledningstillfällen kan ge individen mer tid att reflektera över vad denne bär med sig, vilket kan underlätta inför kommande val. Vidare nämner Hodkinson och Sparkes (1997, 36) att med hjälp att utvidga sin horisont kan individen lättare ta rationella beslut inom sina vyer.
6.2.3 ”Går kvar/bytt program” i relation till ”Form av vägledning”
Oavsett om respondenterna går kvar på sina först valda program eller inte, har majoriteten tagit del av någon form av vägledning. För de som går kvar på sitt först valda program är den individuella vägledningen den vanligaste metoden. Information i klass är den metod som flest fått ta del av, gällande de respondenter som bytt program.
Søgaard Larsen et al. (2011, 65-66) är av den uppfattningen att det finns många alternativ där den enskilde individen bör kunna välja utifrån vad som känns bäst för denne själv. Samhället gynnas av att den unge individen snarast möjligt genomför sin utbildning och tillgodoser sin kompetens på arbetsmarknaden. För att detta ska bli möjligt och resultatet bra, måste det finnas en fokus på livslångt lärande och utveckling för varje enskild individ. Vägledning bör ses som en självklar del genom hela processen.
Sällan tas det hänsyn till det faktiska beslutsfattandet och det arbete som ligger bakom. Det antas vara en enkel och rationell process där den unga individen bedömer sin egen förmåga, intressen och utvärderar tillgängliga möjligheter. Därefter förväntas individen fatta det beslut som passar bäst vid denna tidpunkt (Hodkinson och Sparkes 1997, 31).
6.2.4 Nöjd med vägledning
Enligt resultatet på frågan gällande belåtenhet med den vägledning varje elev fått, hamnar det på den högre sidan av skalan, det vill säga 5 av 7.
Enligt resultaten i Lärarnas Riksförbunds (2012, 6) undersökning visar det vilken potential som ligger i studie- och yrkesvägledningen som verksamhet. Välfungerande studie- och yrkesvägledning har en kompensatorisk effekt för eleverna avseende sannolikheten att de fullföljer sina gymnasiestudier, vilket är centralt för elevernas fortsatta liv. Målet för studie- och yrkesvägledningen måste således vara att den ska vara likvärdig över hela landet samt att resursfördelningen ska ha starka kompensatoriska inslag.
Lovén (2000, 93) nämner att studie- och yrkesvägledare är uppskattade av elever, samt att denne hjälper till att bland annat reda ut oklarheter kring olika frågor. Detta är en bidragande faktor till bra beslut då Hodkinson och Sparkes (1997, 36) finner att relationen och integrationen med andra människor har en påverkan på den enskilde individen och dennes beslutsfattande. En god relation skapar ett utgångsläge för bra beslut.
6.2.5 Nöjd med utebliven vägledning
Det är ett fåtal av respondenterna som inte fått någon form av vägledning inför sitt gymnasieval. Resultatet huruvida de var nöjda över utebliven vägledning visade sig ligga på en jämn nivå där de alla tyckte vägledningen var okej.
Då det enligt studier från Lärarnas Riksförbund (2012, 5) visar på att det finns skillnader hur vägledning bedrivs på olika skolor samt hur pass tillgänglig en studie- och yrkesvägledare är, kan det uppstå en viss missnöjdhet från elevernas sida. Även Skolverkets (2012, 9) rapport visar att det förekommer missnöje bland ungdomar med dåliga erfarenheter av grundskolans studie- och yrkesvägledning. En del elever menar att de inte gavs tillfälle att fördjupa sin kunskap om olika utbildningars kopplingar till arbetslivet. Den vägledning som skildras förefaller att ha varit begränsad när det gäller att utveckla elevers tankar om vad de skulle välja och varför.
Lovén (2000, 237-238) beskriver ur ett vägledarperspektiv att elever som inte är tillräckligt mogna, inte alltid förstår innebörden av instruktionerna och därför blir passiva mot vägledning inför sitt val till gymnasiet.
6.2.6 Önskan om vägledning
Önskan om att få studie- och yrkesvägledning inför gymnasievalet, för de elever som inte fått det, visade sig vara positiv. Detta innebar att de som besvarat frågan överlag önskat att få någon form av vägledning inför valet av gymnasieprogram. Detta kan kopplas till hypotesen om att studie- och yrkesinriktad vägledning har betydelse inför gymnasievalet och huruvida eleven väljer att gå kvar på sitt första valda program eller inte.
Enligt Lärarnas Riksförbund (2012, 5-6) råder det skillnader i hur studie- och yrkesvägledningen utformas, samt i vilken omfattning den finns tillgänglig för eleverna. Alla elever får inte den studie- och yrkesvägledning som de har rätt till. Elever som gått på en grundskola med låg studie- och yrkesvägledartäthet löper högre risk att göra studieavbrott i
förbättras. Eleverna måste garanteras ett visst mått av studie- och yrkesvägledning under hela sin skoltid, med start tidigt i grundskolan. Det är viktigt att unga människor syns och hörs som individer (Søgaard Larsen et al. 2011, 60).
Hodkinson och Sparkes (1997, 34) definition av nyckelbegreppet habitus beskriver tidigare händelser och erfarenheter i livet, vilka påverkar de möjligheter en individ möter. Från barndom och ungdom samlas möjliga mönster, vilka i sin tur bidrar till verktyg att förstå tidigare erfarenheter. Människor gör utifrån tidigare erfarenheter karriärbeslut inom den arena där handlingar samt beslut anses vara tillgängliga och lämpliga.
6.3 Sammanfattning av analys
Genom att analysera resultatet har undersökningsledarna kommit fram till att studie- och yrkesvägledning bedrivs i varierande mängd gällande metoderna. Oavsett om respondenterna går kvar på sina först valda program eller inte, har majoriteten tagit del av någon form av vägledning. Den metod flest elever deltagit i samt visat på ge mest effekt är den individuella vägledningen. Dessutom visar sig den individuella vägledningen vara av stor vikt gällande beslutsfattandet inför övergången mellan grundskola och gymnasium, på så vis att upplysningsnivån anpassas till den enskilde individens förmåga att hantera informationen. Ytterst få av respondenterna hade inte tagit del av någon vägledning alls inför sitt gymnasieval, men hade haft önskan att bli vägledda. Detta kan även kopplas till hypotesen om att vägledning har betydelse för gymnasievalet. Dock är eleverna är överlag positiva till studie- och yrkesvägledning. Av denna anledning anses hypotesen rimlig, gällande att högre studie- och yrkesvägledartäthet och vägledarinsatser kan bidra till bättre och säkrare val och därmed minska risken för eventuella programbyten. Relationen med andra människor har en påverkan på den enskilde individen och dennes beslutsfattande. En god relation skapar ett utgångsläge för bra beslut. Elever ska i god tid få möjlighet att reflektera över sina funderingar och val inför framtiden så ett säkert val kan göras. Det är viktigt att unga människor syns och hörs som individer.
7. DISKUSSION
I detta kapitel presenteras den diskussion som skett mellan undersökningsledarna efter att undersökningen genomförts. Diskussionen är uppdelad i tre avdelningsrubriker bestående av resultatdiskussion, metoddiskussion samt teoridiskussion. Syftet med den här studien är att undersöka effekten av studie- och yrkesinriktad vägledning och gymnasieelevers benägenhet att stanna kvar på sina först valda program. För att kunna fördjupa sig inom ämnet skapades en frågeställning. Forskningsledarna för studien upplever sig ha fått svar på sin frågeställning. Därmed också fått med sig kunskap gällande olika vägledningsmetoder som ger mest effekt, vilket en yrkesverksam studie- och yrkesvägledare kan använda sig av. Avslutningsvis så ges ett förslag på fortsatt forskning.
7.1 Resultatdiskussion
7.1.1. Likheter och skillnader med tidigare forskning
Studiens syfte var att undersöka effekten av studie- och yrkesinriktad vägledning, avseende gymnasieelevers benägenhet att stanna kvar på sina först valda program respektive att byta program. Detta för att skapa en noggrann insikt kring vår hypotes om att studie- och yrkesinriktad vägledning har betydelse för om gymnasieelever väljer att gå kvar på sina först valda program eller inte. Vid högre studie- och yrkesvägledartäthet i form av fler individuella samtal, minskar risken för eventuella programbyten. Genom en enkätundersökning där eleverna själva fått ange det svarsalternativ som stämmer in på dem, har vi som undersökningsledare kunnat se en koppling till vår hypotes.
Det resultat som undersökningen gav stämmer till stor del överens med den tidigare forskning vi funnit, vilka diskuterat samma ämnesområde. Vår studie är kvantitativ och vi har funnit att den visar jämbördighet med andra både kvantitativa och kvalitativa forskningsstudier inom samma ämnesområde (Lovén 2000, Lärarnas Riksförbund 2012, Skolverket 2012, Søgaard Larsen et al. 2011, Vela-Gude et al. 2009). Likt tidigare forskning visar vår studie att elever överlag upplever vägledning som någonting positivt (Lovén 2000, 93 och 236). En annan likhet är att vägledningsmetoden varierar för olika individer, men den
81). I vårt resultat visar det sig även att de som inte fått någon studie- och yrkesvägledning önskade sig ha fått det, vilket också visar sig vara en gemensam nämnare till tidigare forskning (Vela-Gude et al. 2009, 275-276).
Enligt den statistik som Skolverket gjort för gymnasieskolan, har andelen programbyten under åren 1994-2011 ökat från 11 % till 17 % (Lärarnas Riksförbund 2012, 7). Den likhet vi kan finna i vår undersökning är att 11 personer av 162 har bytt program någon gång under sin gymnasietid. Då statistiken från Skolverket är fram tills 2011, kan vi utifrån vår undersökning och studie se att det än idag, år 2015, sker programbyten. Huruvida andelen har ökat eller minskat är för vår del oklar.
Vårt resultat och tidigare forskning visar även på vissa skillnader. Tidigare forskning nämner låg studie- och yrkesvägledartäthet och brist på vägledning som en bidragande faktor till omval och programbyten på gymnasiet (Skolverket 2012, 19-20). I vårt resultat framkommer inte detta då det fåtal som bytt program faktiskt har fått vägledning, medan de som inte fått någon vägledning går kvar på sitt först valda program. Det visade sig även i vårt resultat att de som bytt program fått ta del av samma vägledningsmetoder som de som valt att stanna kvar på sitt först valda program. Dock kan denna skillnad förklaras genom att det även finns andra påverkande faktorer gällande ett programbyte, så som exempelvis brist på intresse gällande det valda programmet, besvikelse över innehållet och otrivsel (Skolverket 2012, 16 och Lärarnas Riksförbund 2012, 10). Å andra sidan kan det även vara så att studie- och yrkesvägledningen är den bidragande faktor som gjort att så många av våra respondenter faktiskt går kvar på sitt först valda program, vilket även kan kopplas till studiens hypotes.
7.1.2. Önskemål om mer forskning och fler vägledande åtgärder för unga
Studien visar att många av undersökningens respondenter deltagit vid ett eller flera vägledningstillfällen och att de har varit nöjda efteråt. På skalan 1-7 där 1 ses som det lägsta och 7 det högsta alternativet visade resultatet på belåtenhetsgrad 5 hos respondenterna. Detta anser vi vara ett gott resultat, men det skulle kunna finnas förbättringar för att få upp belåtenheten hos eleverna ytterligare, genom att exempelvis reflektera över vad eleverna önskar och anser skulle kunna göras annorlunda med vägledningen. Som det framgår i analysdelen beskriver Lärarnas Riksförbund (2012, 5) att det råder skillnader i den vägledning som bedrivs på olika skolor samt hur pass tillgänglig en studie- och yrkesvägledare är. Detta är något undersökningsledarna även har uppmärksammat vara ett problem ute på skolorna, genom de verksamhetsförlagda utbildningar som gjorts. Ofta har en vägledare en tjänst på
