De psykiska och fysiska effekterna av
restriktioner bland seniorer under Covid –
19 pandemin
Ellen Hedman
Evelin
Sagerfors
Alice Svensson
Fysioterapeut 2021Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Institutionen för hälsovetenskap Fysioterapeutprogrammet, 180hp
De psykiska och fysiska effekterna
av restriktioner bland seniorer
under Covid – 19 pandemin
The mental and physical impacts due to restrictions among seniors
during the Covid- 19 pandemic.
Alice Svensson Ellen Hedman Evelin Sagerfors Examensarbete i fysioterapi Kurs: S0090H Termin: Ht 2020
Handledare: Agneta Larsson, Universitetslektor. Examinator: Jenny Jäger, Universitetslektor.
FÖRORD:
Vi vill tacka alla de respondenter som ställde upp och svarade på enkäten som skickades ut i Gällivare. Utan er hade denna studie inte varit möjlig. Vi vill även tacka vår handledare Agneta Larsson samt våra opponenter som väglett och hjälpt oss genom hela processen. Stort tack till er!
Abstrakt
Introduktion: I slutet av år 2019 startade spridningen av influensan Covid-19 och orsakade en global pandemi. En av de mest utsatta grupperna under pandemin har varit seniorer över 70 år då dessa har haft särskilda restriktioner att förhålla sig till. Fysisk aktivitet är en faktor för god hälsa och studier visar ett samband mellan social distansering, fysisk inaktivitet och psykisk ohälsa. Fysioterapeuter som arbetar med dessa områden har därför en bidragande roll att finna
tillvägagångssätt för att upprätthålla fysisk aktivitet under isolering. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur den fysiska aktiviteten, det psykiska välbefinnandet samt den allmänna
livskvalitén har påverkats hos seniorer över 70 år i Gällivare, till följd av restriktioner och isolering under Covid-19 pandemin. Metod: Studien genomfördes genom en kvantitativ tvärsnittsdesign där 31 enkätfrågor användes för att samla in data. En webbenkät skickades ut elektroniskt till en pensionärsförening i Gällivare under en 2-veckorsperiod. Deskriptiv statistik användes vid analysering av data. Resultat: Totalt deltog 15 respondenter i studien. Av dessa upplevde 85,7% att deras fysiska aktivitet påverkats negativt till följd av restriktionerna och pandemin. Ett samband fanns mellan minskad fysisk aktivitet och minskad allmän livskvalitet. Konklusion: Pandemins restriktioner och isolering har ett samband med minskad fysisk aktivitet och nedsatt välbefinnande. Studien ger endast tidiga indikationer på konsekvenser ett drygt halvår in i pandemin i Sverige och kan komma att förändras i framtiden. Mer forskning krävs då
pandemin är fortsatt pågående när studien slutförs.
Innehållsförteckning
Bakgrund ... 1
Fysioterapi och hälsa ... 2
Sverige ... 4 Syfte ... 6 Frågeställningar ... 6 Material ... 6 Studiedesign: ... 6 Respondenter: ... 6 Metod ... 7 Genomförande: ... 7 Mätmetoder: ... 8 Analys: ... 8 Inklusionskriterier: ... 9 Etiska överväganden: ... 9 Resultat ... 10 Allmänt ... 10
1) Hur har seniorer från 70 år påverkats fysiskt av isoleringen i Norrbotten? ... 10
Jämförelse mellan resultatet av den fysiska aktiviteten innan och under pandemin: ... 12
Stillasittande ... 12
Fysioterapi ... 13
2) Hur har det psykiska välbefinnandet påverkats av restriktionerna under covid-19 pandemin? ... 13
Nedstämdhet ... 13
Socialt nätverk ... 14
Psykiska välbefinnandet ... 14
Välbefinnandet och situationer under och innan Covid-19 ... 16
3) Hur har den allmänna livskvalitén förändrats hos seniorerna under Covid-19? ... 16
Personliga upplevelser: innan och under Covid-19 ... 17
Oro inför framtida restriktioner ... 18
Egna åtgärder ... 18
4) Finns det ett samband mellan hur väl seniorer vidmakthållit sin fysiska aktivitet och hur de upplever sin allmänna livskvalitet? ... 19
Diskussion ... 20
Resultatdiskussion ... 20
Metoddiskussion ... 22
Svårigheter med studien: ... 23
Klinisk relevans ... 24
Konklusion ... 25
Referenslista ... 26
Bilaga 1: Hälsoenkät.
1
Bakgrund
Ett virus som upptäcktes i Wuhan, Kina i december 2019 utvecklades snabbt till att bli en världsomvälvande pandemi 2020. Detta virus heter “SARS-CoV-2” och har senare blivit kallad “Covid-19” eller “Coronavirus” världen över. I maj 2020 hade viruset orsakat mer än 300 000 dödsfall i världen (1). Statistiken säger att det främst är äldre som är överrepresenterade bland dödsfallen samt personer med nedsatt immunförsvar i form av diabetes, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar som lider av en högre komorbiditet (2). Sedan utbrottet i december 2019 har flera förändringar skett på samhällsnivå som har påverkat de flesta människor. Den 30:e januari 2020 deklarerade WHO ett globalt krisläge och efter det införde flera länder i världen restriktioner. Den 24:e Mars 2020 införde Indien ett förbud hos invånarna i landet att de inte fick lämna sitt hem på 21 dagar för att förebygga spridningen av viruset. Även folk som reser över gränser mellan länder samt över USA:s stater har tvingats sitta i karantän ett visst antal dagar för att inte riskera att smitta andra (3). I Sverige har Folkhälsomyndigheten påtalat att denna typ av
“lockdown” (nedstängning), karantän eller isolering som har medfört att invånare behövt stanna hemma, vilket har påverkat människor på olika sätt. En sån här typ av restriktion kan medföra en ökad oro, depression och stress, särskilt hos folk som är låginkomsttagare eller arbetslösa (4). Den sociala distanseringen och isoleringen som rekommenderats ökar även risken för
psykiatriska diagnoser, vilket kan drabba seniorer över 70 år extra hårt på grund av att dem har haft särskilda restriktioner om att avstå social och fysisk kontakt (4).
Restriktioner för resor mellan länder i Europa har kommit och gått och den 14:e mars införde Sveriges Utrikesdepartement en avrådan från icke nödvändiga resor till samtliga länder. Inom Europa har nu dessa restriktioner lättats något, men fortsätter att förändras och anpassas i förhållande till det globala läget gällande Covid-19 (5). Ytterligare restriktioner som
Folkhälsomyndigheten rekommenderade, under tiden som det här examensarbetet skrevs
(2020-10-15), till hela befolkningen men som var särskilt riktat mot seniorer över 70 år och andra
riskgrupper var:
● Isolera dig genom att begränsa nära kontakter och håll fysiskt avstånd från folk, gärna en armlängds avstånd.
2 ● Använd i första hand egna färdmedel, och undvik kollektivtrafik eller trafik där du vistas
nära andra människor.
● Ta gärna hjälp av anhöriga eller grannar, för att uträtta ärenden eller handla mat. ● Var noga med handhygien.
● Planera möten med andra människor i förväg.
● Placera stolar och bord långt isär, gärna utomhus (6).
Isolering i hemmet har visat sig ha en negativ effekt på välbefinnandet hos hemmaboende äldre personer inom primärvården (7). Studier tyder på att det finns ett samband mellan social isolering och minskad fysisk aktivitet hos äldre kvinnor och män. Isolering verkar även medföra mer stillasittande hos den äldre befolkningen. På grund av detta kan social isolering i sin tur även medföra större missnöje och sämre hälsa bland äldre kvinnor och män på grund av minskad fysisk aktivitet (8). Enligt en studie som utfördes i Brasilien under covid-19 har isoleringen under pandemin medfört minskad smittspridning med också oönskade bieffekter som ökad psykisk ohälsa. Det man kunde se var att de personer med mer stillasittande och lägre aktivitetsnivå hade högre risk att utveckla depression och ohälsa, medan de personer som satt isolerade men hade en högre aktivitetsnivå tenderade att minska risken för ohälsa och depression (9).
Fysioterapi och hälsa
Världshälsoorganisationen, definierar hälsa som “ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och
socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom eller funktionsnedsättning” (10). Den här
definitionen kan beskrivas och likna den allmänna livskvalitetén hos en individ i ett bredare begrepp. Den allmänna livskvalitén är en personlig upplevelse, och definieras av WHO som:
“… sin livssituation i relation till rådande kultur och normer, och i förhållande till sina egna mål, förväntningar, värderingar och intressen” (11, s. 1.)
Dessa faktorer påverkas av förändringar i en persons livssituation som varierar under livet och kan därför vara svårt att mäta.
En fysioterapeut har en central roll i att hjälpa personer till bland annat rörelse, och den fysiska aktiviteten är en del i fysioterapeutens profession. Tillsammans med patienten ska en
fysioterapeut jobba utifrån ett helhetsperspektiv för att förbättra och underhålla, eller återställa patientens funktionsförmåga och delaktighet på olika sätt (12). Här är det därför av vikt att
3 fysioterapeuten jobbar både med sin patients fysiska och psykiska välbefinnande, som går hand i hand med patientens allmänna livskvalité (10, 11).
Något som också blivit alltmer aktuellt för en fysioterapeut är att kunna motivera sina patienter och använda sig av verktyg som kan hjälpa patienterna att hålla sig fysisk aktiva även under särskilda förhållanden och isoleringar. I yrket är äldres hälsa en del av de sexton sektioner inom fysioterapin, där fysioterapeuten har målet att sprida kunskap om fysisk aktivitet, träning, rehabilitering och hjälp för äldre med bland annat funktionsnedsättningar (13).
Definitionsmässigt är den fysiska aktiviteten enligt Folkhälsomyndigheten att “Den fysiska
aktiviteten ska vara av aerob karaktär, där måttlig intensitet ger en ökning av puls och andning, medan hög intensitet ger en markant ökning av puls och andning” (14). Den fysiska aktiviteten
är viktig för prevention mot inte bara fetma (15) men även för en rad olika andra sjukdomar, diagnoser och tillstånd som demens, depression, cancer, benbrott och stroke (14). Den fysiska aktiviteten ger också ett bättre immunförsvar och en minskad dödlighet i influensa bland äldre personer över 65 år (16).
Enligt WHO’s rekommendationer som Sverige följer bör en vuxen individ vara aktiv minst 150 minuter i veckan med en måttlig intensitetsnivå. När det gäller hög intensitet ligger
rekommendationerna på minst 75 minuter/vecka. Passen ska minst vara 10 minuter
sammanhängande samt utspridda på flera dagar. När det gäller styrketräning är två gånger i veckan det som rekommenderas där personer över 65 år även bör utföra balansträning. En äldre person, eller person med nedsatt immunförsvar eller funktionshinder bör röra sig så mycket som tillståndet medger (17). Folkhälsomyndighetens senaste undersökning från 2018, som gjordes på personer mellan 65 - 84 år, visade att 54% av respondenterna uppfyllde kraven på den
rekommenderade nivån på 150 minuter/veckan av fysisk aktivitet (18). Ytterligare undersökning som gjordes på den psykiska hälsan (som även kan definieras som det psykiska välbefinnandet) visade sig att 32% av den äldre befolkningen i Sverige någon gång under 2018 upplevt ängslan, oro eller ångest. Befolkningens allmänna hälsotillstånd från 2018 visade att 58% upplevde en bra eller mycket bra hälsa gällande långvariga hälsoproblem (18).
Under maj månad 2020 utfördes en hälso-enkätundersökning bland svenska folket, där totalt 1602 personer mellan 18–84 år deltog (19). Syftet med undersökningen var att studera hur den
4 psykiska hälsan och levnadsvanor påverkats på grund av pandemin och dess restriktioner. Enligt undersökningen var det vanligt bland den totala befolkningen att uppge lätta besvär av sömn, nedstämdhet, stress och oro. Den äldre befolkningen (över 70 år) upplevde mest oro inför att inte få tillräckligt med vård vid behov samt större oro för att inte få praktisk hjälp (14%), om de blev tvungna att stanna hemma på grund av eventuella sjukdomssymptom. Den äldre befolkningen var också den åldersgrupp som hade ökat sitt intag av sötsaker, d.v.s. minst 6% under pandemin. Sammanlagt svarade 33% att de kände sig något ensamma men ingen skillnad mellan
åldersgrupperna kunde dock ses (19).
Det finns än så länge inte mycket information om hur väl de äldre uppfyllt rekommendationerna och restriktionerna under pandemin, men enligt tidigare statistik visade det sig att ca 60 % var utomhus i samma omfattning som innan pandemin, medan 30 % hade ökat sin vistelse utomhus under den pågående pandemin (19). Detta visar att de äldre tillbringat mer tid utomhus under pandemin än tidigare, men det säger inget om deltagarna i studien har blivit mer eller mindre fysiskt aktiva. Mer forskning behövs för att säga hur pandemin och dess restriktioner har påverkat olika åldersgrupper och folkgrupper i Sverige.
Sverige
I Sverige har restriktionerna sett något annorlunda ut jämfört med övriga delar av världen och detta beror delvis på Folkhälsomyndighetens val av rekommendationer i landet (20). Flera länder har varit kritiska mot den strategi som Sverige haft under pandemin med uppfattningen om att landet använt relativt få restriktioner och är hittills ett av de länder som ännu inte infört en så kallad “lockdown” (2020-11-02). Det finns tro om att pandemin har påverkat seniorer över 70 år negativt till följd av isolering och fysisk inaktivitet. Trots att det är bevisat viktigt med fysisk aktivitet så finns det faktorer som har förhindrat möjligheten till att kunna uppehålla den rekommenderade dosen av aktivitet under restriktionerna (17).
Utifrån den här informationen valde vi att undersöka upplevelsen hos de som drabbats mest under pandemin, d.v.s. de som tillhörde riskgruppen 70 år och uppåt. Undersökningen valdes att utföras på seniorer i Gällivare, Norrbotten, eftersom det var ett område i Sverige och Norrbotten som fick en hög incidens av Covid-19 tidigt under våren (21). Fokuset låg på att undersöka hur seniorerna upplevde sitt fysiska och psykiska välbefinnande, samt den allmänna livskvalitén, i samband med
5 pandemins restriktioner och hur isoleringen påverkat deras hälsa till följd av minskad fysisk aktivitet och sitt sociala nätverk.
6
Syfte
Syftet med studien var att undersöka hur den fysiska aktiviteten, det psykiska välbefinnandet samt den allmänna livskvalitén har påverkats hos seniorer över 70 år i Gällivare, till följd av restriktioner och isolering under Covid-19 pandemin.
Frågeställningar
1) Hur har seniorer över 70 år i Gällivare påverkats fysiskt av restriktionerna under Covid - 19 pandemin?
2) Hur har det psykiska välbefinnandet påverkats av restriktionerna under Covid - 19 pandemin? 3) Hur har den allmänna livskvalitén förändrats hos seniorerna under Covid-19?
4) Finns det ett sambandmellan hur väl seniorer vidmakthållit sin fysiska aktivitet och hur de upplever sin allmänna livskvalitet?
Material
Studiedesign:
Studien genomfördes genom en kvantitativ tvärsnittsdesign där enkätfrågor användes för att samla in data. Enkäten bestod av 31 öppna och slutna frågor och kunde besvaras i skriftlig form samt med färdiga svarsalternativ.
Respondenter:
Seniorer över 70 år som var medlemmar i en pensionärsförening i Gällivare, Norrbotten. Pensionärsföreningens medlemmar var sammankopplade via en Facebookgrupp som vid undersökningsperioden bestod av totalt 109 seniorer. Författarna valde att fokusera på seniorer som hade en anknytning till Gällivare eftersom det området var mer drabbat av smittspridningen
7 av Covid-19 än andra samhällen i Norrbotten under våren 2020. En ytterligare orsak till val av plats var på grund av att författarna bodde i Norrbotten under tiden som studien utfördes. Författarnas mål var att samla in data från minst 30 till högst 60 personer. Alla seniorer som var medlemmar i pensionärsföreningen fick en chans att medverka i enkätundersökningen via deras Facebooksida. Totalt medverkade 15 respondenter i studien varav två av respondenterna var bosatta utanför Gällivare (Luleå och Skellefteå). Trots detta valde författarna att inkludera dessa två personer i studien eftersom de var medlemmar i Gällivares pensionärsförening och hade lika relevanta och viktiga svar för studiens syfte som de övriga respondenterna. Författarna ansåg även att de två personerna var nödvändiga att inkludera i studien då det var så få som deltog.
Metod
Genomförande:
Studien utfördes genom att data samlades in via en webbaserad enkät som utformades i “Google Forms”. Författarna valde att kontakta ordförande till en pensionärsförening i Gällivare via e-mail med ett informationsbrev som beskrev studiens syfte och tillvägagångssätt. Ordförandens
kontaktuppgifter hade författarna fått av sin handledare, som haft kontakt med denne ordförande vid ett tidigare tillfälle. Föreningens medlemmar kontaktades därefter av gruppens ordförande via deras gemensamma Facebook-grupp, genom ett inlägg som var synligt för alla att läsa. I inlägget bifogade ordförande en länk till författarnas webbenkät samt en informationsposter om studien för att tydliggöra undersökningens syfte och redogöra medlemmarnas rättigheter som
respondenter. Ordförande och medlemmarna blev informerade att de hade två veckor på sig att fylla i och skicka in webbenkäten från det datum som inlägget lades upp på deras Facebook-sida. Under enkätens svarsperiod blev ordförande kontaktad två gånger av författarna för att påminna medlemmarna att medverka i studien, eftersom fler svar önskades till studien. När medlemmarna fyllt i sina enkätsvar skickades och sammanställdes alla svaren i “Google Forms” som endast författarna hade tillgång till. Författarna fick ej kännedom om de medverkandes namn. Se hälsoenkät och informationsbrev i bilaga 1 och 2.
8 Författarna undersökte hur seniorer från 70 år och uppåt påverkades fysiskt och psykiskt av isoleringen. Frågor ställdes till respondenter om deras nuvarande fysiska aktivitet jämfört med hur den såg ut före Covid-19 pandemin. Frågor angående det psykiska välbefinnandet och den allmänna livskvaliteten ställdes också för att undersöka om det fanns någon trend i hur
isoleringen påverkat eventuell fysisk inaktivitet (som kan ha förstärkts på grund av pandemin) och en ökad nedstämdhet och depression. Frågorna som ställdes innefattade både nutid och dåtid för att få en överblick hur personernas liv förändrats och påverkats av pandemin.
Mätmetoder:
Undersökningen gjordes i form av en webbenkät (se bilaga 1). Enkätens frågor inspirerades från de valida hälsoenkäterna IPAQ (22), WHOQOL (23) samt Folkhälsomyndighetens Nationella Folkhälsoenkät (24). Författarna läste igenom de tre hälsoenkäterna och skrev därefter egna frågor till sin webbenkät samt plockade ut färdiga frågor från formulären som de ansåg var relevanta. Författarna använde sig också av samma utformning i sin enkät med flervalsfrågor, skalor och meningsformuleringar.
Analys:
De svaren som erhölls var i skriftlig form samt förbestämda flervalsfrågor. Svaren från enkäterna sammanställdes först i “Google Forms” och fördes sedan in i ett Excel-dokument för att
analyseras och bearbetas av författarna. Vid analysering av data användes deskriptiv statistik för att sammanställa och jämföra svaren i procent, medianvärde, spridningsmått och antal personer (25). Författarna läste varje respondents svar enskilt och jämförde därefter respondenternas svar med varandra. Svaren skrevs ner i text och räknades även ut i procent och medianvärde. De öppna frågorna sammanställdes utifrån innehåll, i vissa fall kategorier. För att svara på sista frågeställningen gjordes en specifik jämförelse mellan variablerna “fysisk aktivitetsnivå” och “den allmänna livskvalitén”, före- och under pandemin. Dessa jämförelser skrevs sedan i löpande text och lades in i tabeller för att läsarna enkelt kunde se och förstå resultaten.
9
Inklusionskriterier:
Seniorer över 70 år som var medlemmar i Gällivares pensionärsförening. Pensionärerna skulle bo hemma i eget hushåll och ha tillgång till en dator för att kunna fylla i en webbenkät.
Etiska överväganden:
Den digitala enkäten var anonym och skickades ut via en länk på Facebook till seniorer i en pensionärsförening. Enkätsvaren sparades automatiskt ner i “Google forms” som endast
författarna hade tillgång till och förvarades på en dator med lösenordsskydd. Samtliga deltagare i studien var informerade om att deltagandet var helt frivilligt samt att deras svar var anonyma. Respondenterna hade inte möjlighet att avbryta sin medverkan efter att enkätsvaren skickats in till författarna eftersom de inte var möjliga att koppla tillbaka till varje enskild deltagare. Datan som samlades in hanterades konfidentiellt, och endast författarna och handledare läste resultaten. Radering av data skedde i samband med att studien färdigställdes. Sammanställningen av resultaten gjordes på gruppnivå så att det inte gick att koppla svaren till en enskild respondent i studien.
Vid utformningen av enkätfrågorna ansåg författarna att det var viktigt att frågorna ställdes på ett sätt som inkluderade alla respondenterna, eftersom det fanns en risk att frågorna kunde anses som stötande eller kränkande då seniorers hälsa kan skilja sig sinsemellan. Den fysiska aktivitetsnivån och det fysiska/psykiska välbefinnandet kunde därför skilja sig mellan respondenterna. Detta medför att de som är friska och pigga kan ha en annorlunda vardag och påverkats på olika sätt av pandemin, än de seniorer som har en sjukdom eller någon form av funktionsnedsättning. Dessa faktorer kan ha påverkat respondenternas svar i enkäten samt hur författarna sedan valt att tolka svaren i sin sammanställning. Författarna ansåg dock att nyttan med frågeställningarna övervägde de eventuella riskerna.
En risk med studien var att undersökningen endast utfördes i ett litet samhälle i Norrbotten. Detta kan inte ge en helt rättvis bild över hur alla seniorer i Sverige upplevt pandemin eftersom
restriktionerna har påverkat befolkningen annorlunda beroende på om de bor i en storstad eller småstad på landsbygden.
10
Resultat
Allmänt
I studien medverkade totalt 15 respondenter av de 109 personer som var medlemmar i Gällivares pensionärsförening på facebook. Av dessa var det tio kvinnor och fem män i åldern 70–85 år. 13 personer var bosatta i Gällivare, en person i Luleå och en person i Skellefteå. De två respondenter som ej var bosatta i Gällivare ansågs ändå vara kvalificerade att delta i undersökningen, då de var bosatta i Norrbotten samt att studien endast hade 15 svarande respondenter vilket innebar att varje respondent ansågs vara av vikt.
Elva personer bodde ensamma, och fyra personer delade hushåll med en partner/maka/make. Nio personer bodde i hus och sex personer bodde i lägenhet.
1) Hur har seniorer från 70 år påverkats fysiskt av isoleringen i Norrbotten?
En fråga ställdes hur tillfredsställda respondenterna var med sitt fysiska välbefinnande idag. Respondenterna fick svara på en skala mellan 1–5 där ett var ‘väldigt dåligt’ och fem var ‘väldigt bra’. Fler än hälften skattade sin hälsa som ‘väldigt bra’. (Fig. 1)Antal personer
Skala 1–5, där 1= ‘väldigt dåligt’ och 5= ‘väldigt bra’
11 I frågan på om deltagarna deltog i en träningsgrupp/fysisk aktivitetsgrupp angav 40% att de deltog i en träningsgrupp just nu och resterande 60% svarade att de ej deltog i en träningsgrupp. Av de som deltog i en träningsgrupp var det 85,7% som svarade att deras aktivitet påverkats negativt/ställts in till följd av restriktionerna, medan 14,3% svarade att de inte påverkats negativt. De påverkande faktorerna till de inställda aktiviteterna var främst inställda gruppaktiviteter, men även en rädsla för att gå till gymmet.
I frågan på “Hur många minuter i veckan som personen varit fysiskt aktiv under restriktionerna” svarade 40% att det rört sig mer än 120 minuter, se figur 2. I figur 3 visas hur många minuter deltagarna var fysiskt aktiva innan Covid-19 restriktionerna. När figur 2 och 3 jämförs ser man att deltagarna har varit mer aktiva innan pandemins utbrott.
Figur 2-Skattning av minuter/vecka som respondenten har varit fysisk aktiv under restriktionerna (n=15).
12
Jämförelse mellan resultatet av den fysiska aktiviteten innan och under
pandemin:
Medianvärdet för den fysiska aktiviteten innan pandemin hamnade på >120 minuter/vecka och medianvärdet under pandemin hamnade på 90–120 minuter/vecka. Vid jämförelse av de två medianvärdena mellan dessa två perioder kan man se en minskning av fysisk aktivitet hos respondenterna under pandemin. Vid närmare analys av de enskilda svaren kunde man se att två av respondenterna minskade sin fysiska aktivitet från högsta kategorin (>120 min/v) till nivån under (90-120min/v) och två andra respondenter minskade den fysiska aktiviteten från nivån (90– 120 min/v) till nivån (30–90 min/v). Ingen av respondenterna var mindre aktiv än 30 minuter i veckan, varken före eller under pandemin.
Fråga Medianvärde 30 min/v < 30 - 90 min v 90 - 120
min/v
120min/v>
Fysisk aktivitet innan restriktioner
120min/v> 0% 13,3% 33,3% 53,3%
Fysisk aktivitet under restriktioner
90–120 min/v 0% 26,7% 33,3% 40%
Tabell 1-Jämförelse av fysisk aktivitet innan och under restriktioner.
Stillasittande
Respondenterna fick svara på en fråga huruvida de själva upplevde att deras stillasittande påverkats av pandemin och restriktionerna, varav 60% av respondenterna upplevde att de inte blivit mer stillasittande, medan resterande 40% svarade att de hade blivit mer stillasittande. Respondenternas egen uppskattning av antal timmar de varit stillasittande under pandemin gav följande resultat:
13 ● Två respondenter skattade ca tre timmar per dag.
● Två respondenter skattade fem timmar per dag. ● En respondent skattade åtta timmar per dag. ● En respondent skattade nio timmar per dag.
Samtliga deltagare svarade även att de inte hade fått ökade smärtor i kroppen på grund av restriktionerna/minskad aktivitet.
Fysioterapi
Frågorna som rörde fysioterapeutisk behandling visade att ingen av respondenterna hade träffat en fysioterapeut under pandemin. Detta innebar också att följdfrågorna gällande hur den
fysioterapeutiska behandlingen fungerat och gått tillväga inte besvarats.
2) Hur har det psykiska välbefinnandet påverkats av restriktionerna under
covid-19 pandemin?
Nedstämdhet
Respondenterna fick skatta på en skala mellan 1–5 om de känt sig nedstämda den senaste veckan, där siffran 1 står för ‘inte alls’ och 5 för ‘väldigt mycket’.
Detta visar på att majoriteten av respondenterna inte kände sig nedstämda under den veckan som de utförde enkätundersökningen, se figur 4.
14 Antal
personer
Skala 1–5, där 1=’inte alls’ och 5 =’väldigt mycket’
Figur 4 - Skattning av nedstämdhet tiden respondenterna fyllde i enkäten (n=15)
Socialt nätverk
Respondenterna fick frågan om deras sociala nätverk var detsamma som innan pandemin. Mer än hälften (53,3%) upplevde att deras sociala nätverk inte var kvar i samma utsträckning, samtidigt som knappt hälften (46,7%) angav att det sociala nätverket inte hade påverkats.
Figur 5 - Skattning av socialt nätverk innan- och under pandemin (n=15).
Psykiska välbefinnandet
I figur 4 redovisas resultatet på hur respondenterna upplevde sitt psykiska välbefinnande vid svarstillfället. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna (60%) mådde ‘väldigt bra’.
15 Antalet
respondenter
Skattningsskalan var mellan 1–5 där fem var ‘väldigt bra’ och ett var ‘väldigt dåligt’.
Figur 6 - Skattning av psykiskt välbefinnande under pandemin (n=15).
I frågan om faktorer som var viktiga för respondenternas psykiska välbefinnande delades de skriftliga resultaten in i sju olika kategorier baserat på respondenternas svar:
Social kontakt 14 respondenter uppgav av att de ansåg att det var viktigt med någon form av social kontakt; bland annat i form av vänner, familj och telefonkontakt för det psykiska välbefinnandet.
Barnbarn / Familj Sex respondenter ansåg att träffa familj och barnbarn var en viktig faktor för psykiskt välbefinnande.
Fysisk aktivitet Fem respondenter upplevde att fysiska aktivitet, både inne- och utomhus var en viktig för deras psykiska välbefinnande.
Uteliv / Friluftsliv Tre respondenter upplevde att uteliv, eller rörelse utomhus var något som de saknade i vardagen.
Tv / Film Två respondenter uppgav TV och Film som en viktig faktor för att må bra.
Ekonomi En respondent ansåg att en trygg ekonomi var viktigt för det psykiska välbefinnandet.
16
Välbefinnandet och situationer under och innan Covid-19
Sju personer (46,6%) uppgav att deras välmående inte hade förändrats under Covid-19. Fem personer (33,3%) uppgav den sociala distanseringen i form av mindre social kontakt med vänner, familj och släkt som en negativ påverkan. Vidare beskrev resterande respondenter att “inställda resor”, “ängsliga vänner” och “inga aktiviteter” var faktorer som påverkat deras välbefinnande negativt under pandemin.
På frågan hur man upplever sin livssituation idag jämfört med ett år sedan uppgav åtta personer (53,3%) att deras livssituation var “bra/okej” samt “oförändrad” jämfört med för ett år sedan. Övriga 46,6% beskrev att deras livssituation hade förändrats, där fyra personer beskrev att “de saknar möten med andra människor”. Två personer beskrev deras nuvarande livssituationen som “tråkigare” samt “mindre hoppfull, inget spännande” och en person uppgav “färre resor”.
3) Hur har den allmänna livskvalitén förändrats hos seniorerna under
Covid-19?
Allmänna livskvaliteten
Resultatet av den allmänna livskvaliteten under pandemin hos respondenterna visade att sju respondenter (46,6%) skattade en femma på en skala där fem motsvarade ‘väldigt bra’ och ett ‘väldigt dålig’, vilket visar att knappt hälften av respondenterna hade en ‘väldigt bra’ livskvalitet. Fyra personer skattade ‘bra’ (26,6%) och fyra personer skattade ‘ganska bra’ (26,6%).
Detta är en minskning i jämförelse med resultatet gällande den allmänna livskvalitén innan
pandemin, vilket visade att åtta personer (53,35%) skattade en femma och därmed upplevde sin
livskvalitet som ‘väldigt bra’, och sju personer (46,6%) skattade en fyra vilket är ‘bra’.
Vid jämförelse av dessa resultat ser man att medianvärdet minskat från en 5:a till en 4:a mellan dessa två perioder, se Tabell 2.
17
Tabell 2 - skattning av den allmänna livskvalitén
Jämförelse av resultat Medianvärde Spridningsmått
Hur skulle du skatta din allmänna livskvalitet idag? 4 3–5
Hur skulle du skatta livskvalitet vid den här tidpunkten för 1 år sedan? (Dvs. innan Covid-19 bröt ut).
5 4–5
Personliga upplevelser: innan och under Covid-19
På frågan vad som varit den största skillnaden under perioden med Covid-19 svarade
respondenterna att den sociala kontakten och olika tillställningar var de faktorer som förändrats mest.
● Åtta personer (53,3%) uppgav minskad social kontakt i form av “färre möten” och “instängdhet”.
● Fyra personer (26,6%) beskrev “mindre tillställningar”, “aktiviteter” och “mindre möjlighet att gå i butiker”.
● En person beskrev “ängsliga vänner” som den största skillnaden. ● En person uppgav att hen “ej upplevt någon skillnad”.
En fråga ställdes huruvida respondenterna ansåg att det kommit något positivt ur pandemins restriktioner. Knappt hälften av respondenterna, det vill säga 7 personer, svarade nej. Resterande respondenter ansåg följande faktorer som positiva:
● Handhygienen förbättrats ● Det blev en minskad smittorisk
● Folk fick ett ökat hänsynstagande till varandra
● Det fanns mer tid till att hålla ordning/städa i hemmet
● Respondenterna fick en ökad kunskap om hur en arbetar digitalt. ● Lärt sig leva på ett annat sätt, och varit mer försiktig.
18 Respondenterna fick även svara på om de hade justerat sina vardagsrutiner under pandemin. En stor del av respondenterna hade ändrat sina tider då de brukade handla själva i affärer. För att undvika folkmassor hade de flesta handlat tidig morgon eller på dagar då det varit mindre
människor i butikerna. En person beskrev att detta gjort att hen inte fick möjlighet att använda sin pensionärsrabatt, vilket kunde ge konsekvenser långsiktigt. En annan person skrev att hen beställt mat och hämtat ut i ett skåp i anslutning till mataffären för att undvika kontakten av andra
människor.
En annan faktor som de flesta respondenter nämnde var familj och barnbarn. Många hade inte möjligheten att träffas, eller valde att avstå från social kontakt, på grund av restriktionerna. Aktiviteter som dans, resor, socialt umgänge, föreningsliv, biblioteksbesök, föredrag, utbildningar och andra sammankomster hade minskat eller försvunnit helt under pandemin. Alla respondenter skrev att de höll mer avstånd till andra människor, träffades mer utomhus och satt längre ifrån varandra vid fikastunder och andra tillfällen. Några respondenter beskrev att deras fysiska aktivitet bestått av promenader utomhus. Förbättrad hygien i form av handtvätt och handsprit hade ökat och blivit en ny vardagsrutin.
Oro inför framtida restriktioner
En fråga ställdes angående respondenternas oro inför hur framtida restriktioner kan påverka dem under hösten/vintern. Majoriteten, det vill säga 12 personer av totalt 15, svarade att de inte kände en oro. Detta inkluderade även utvecklade svar i skrift där tre respondenter svarade att de
kommer att fortsätta som tidigare och följa restriktionerna, samt avvakta. Endast tre respondenter svarade att de var oroliga och undrade hur julen skulle bli samt att de uttryckte sitt missnöje med att vara ensam.
Egna åtgärder
Frågan om förslag på hur respondenten bäst kan vidmakthålla sin fysiska aktivitet under en isolering i hemmet (exempelvis med färdiga träningsprogram, följa en instruktör på video, träna med en isolerad grupp etc.) besvarades av samtliga personer. Majoriteten av respondenterna (73%) föreslog promenader. Sex av respondenterna (40%) föreslog träning med TV hemma eller
19
träning med Sofia. Två respondenter föreslog Ute- aktiviteter/friluftsliv och en respondent
föreslog stegräknare, buggträning, träna med vänner och bekanta. Den sista respondenten svarade att hen inte hade en bra idé på frågan.
I den sista frågan i enkäten fick respondenterna ange förslag på goda lösningar angående seniorers rörelse och handlingsutrymme i offentliga miljöer under perioden med restriktioner under covid-19.
Svaren var spridda och redovisas nedan: ● Håll avstånd
● Corona-säkra föreställningar inom teater ● Promenader och promenad-kompisar ● Sunt förnuft
● Mer fokus på hygien, avstånd och säkra offentliga miljöer
Två respondenter beskrev att rädslan för pandemin “lamslår” och den sista personen hade inte något förslag.
4) Finns det ett samband mellan hur väl seniorer vidmakthållit sin fysiska
aktivitet och hur de upplever sin allmänna livskvalitet?
Fyra respondenter (en femtedel) hade minskat sin fysiska aktivitet under pandemin och fyra respondenter hade angett en försämrad allmän livskvalitet, se redovisade resultat i tabell 1 och
tabell 2. Genom att författarna studerade de individuella svaren i ett excel-dokument kunde de
vid en fördjupad analys se att den femtedelen av respondenterna som hade minskat sin fysiska aktivitet, också var samma respondenter som angett en försämrad allmän livskvalité. Detta faktum att samma respondenter som angett en minskning i fysisk aktivitet, även var de
respondenter som upplevde en sämre allmän livskvalitet, tyder på ett samband mellan dessa två faktorer.
20
Diskussion
Resultatdiskussion
Syftet med denna enkätstudie var att kartlägga hur restriktionerna som infördes till följd av Covid-19 pandemin har påverkat seniorers psykiska och fysiska välbefinnande. Författarna ville också ta reda på om det fanns ett samband mellan minskad fysisk aktivitet och den allmänna livskvaliteten.
Vid analysering av enkätsvaren kunde vi se att det totalt var 40% av respondenterna som medverkat i en fysisk aktivitetsgrupp innan pandemin och att 85,7% av dem också upplevde att deras fysiska aktivitet påverkats negativt till följd av restriktionerna och pandemin. Vi kunde även se en minskning av antalet minuter i veckan som respondenterna varit fysiskt aktiva under pandemin, jämfört med innan pandemin och sex personer (40%) hade ökat sitt stillasittande under restriktionerna.
Vid frågor gällande respondenternas psykiska välbefinnande och nedstämdhet uppgav
majoriteten att de mådde bra och inte påverkats av restriktionerna. Trots detta ansåg 14 av 15 respondenter att ‘social kontakt’ var den viktigaste faktorn för ett gott psykiskt välbefinnande och hela 53,3% upplevde att deras sociala nätverk minskat under pandemin. Vid jämförelse mellan perioderna före och under pandemin visade resultaten att respondenternas ‘allmänna livskvalitet’ hade minskat från medianvärde 5 till medianvärde 4 och detta är ännu ett bevis på att
respondenterna påverkats negativt av pandemin. När öppna frågor ställdes gällande
respondenternas egna upplevelser så kunde vi se en upprepande trend gällande den sociala kontakten till vänner och familj, vilket kan betyda att dessa faktorer spelar en stor roll gällande respondenternas psykiska välbefinnande och allmänna livskvalitet. Resultaten visade dessutom att en femtedel av respondenterna minskat i både ‘fysisk aktivitet’ och den ‘allmänna
livskvaliteten’, vilket visar att det finns ett samband mellan dessa faktorer.
När respondenterna själva fick föreslå hur man på bästa sätt kan upprätthålla fysisk aktivitet under en isolering så svarade majoriteten ‘promenader’. Ingen av respondenterna upplevde ökad smärta i kroppen på grund av eventuellt ökat stillasittande och det var heller ingen som hade träffat en fysioterapeut under pandemin. Anledningen varför ingen av respondenterna träffat en fysioterapeut kom aldrig fram då denna fråga inte var ställd i enkäten. Författarna insåg i
21 efterhand att de borde ha ställt följdfrågor angående varför respondenterna ej träffat en
fysioterapeut och om/eller de blivit erbjudna ett digitalt möte istället. Detta hade varit intressant att veta för att kunna förbättra möjligheterna för patienter att få den vård och hjälp de behöver i framtiden under liknande omständigheter.
Även om merparten av de som ställt upp i denna studie uppgav att de upplevt ett positivt välbefinnande har dock de allra flesta påverkats negativt av pandemin och de restriktioner som följt. Detta kan även styrkas av resultatet från Folkhälsomyndighetens statistik gällande den psykiska hälsan från 2018 som visade att 32% av befolkningen mellan 65–84 år någon gång under året upplevt ‘ängslan, oro eller ångest’. I årsredovisningen från 2020 för personer mellan 65–84 år har det skett en ökning av en procent i kategorin ‘ängslan, oro eller ångest’ (18). Vid en närmare analys av enkätsvaren sågs ett samband mellan minskad fysisk aktivitet och försämrad allmän livskvalitet vilket stärker författarnas tro om att dessa faktorer går hand i hand. Utifrån detta kan man spekulera vad konsekvenserna skulle bli om restriktioner och inställda aktiviteter pågick under längre tid. Detta leder också fram till vikten av att utveckla nya förbättrade förslag för att kunna hjälpa seniorer vidmakthålla sin fysiska aktivitet under eventuella liknande omständigheter i framtiden.
Även om vi som fysioterapeuter alltid vill sträva mot att möta våra patienter fysiskt i den mån det går, är det viktigt att under omständigheter som dessa eller andra situationer som omöjliggör ett fysiskt möte, ändå kunna erbjuda vård och hjälp till våra patienter. En ökad digitalisering skulle kunna vara ett bra alternativ för patienter som ej har möjlighet att besöka en fysioterapeut av olika anledningar. Detta skulle öka möjligheterna för patienterna att bibehålla kontakten med sin fysioterapeut och ändå kunna få den vård och hjälp de behöver.
Självklart är det viktigt att fortsätta utveckla fler förslag och idéer på hur seniorer under en pandemi, eller andra omständigheter som omöjliggör ett fysiskt möte, kan fortsätta att hålla sig fysiskt aktiva. Något som vi vet ökat är gruppträningar utomhus, vilket är ett bra alternativ som skulle kunna utökas och läggas mer vikt på i framtiden.
Covid-19 är ett relativt nytt virus vilket medför att det än så länge endast finns forskning inom ämnet från de senaste månaderna. Detta innebär att det här är något som kommer behövas forska mer på framöver för att se hur pandemin påverkat människor globalt i ett längre skede. Det man
22 däremot kunnat konstatera tidigt är att det finns ett stort samband mellan pandemin och
människors psykiska och fysiska hälsa världen över. Man har i en studie från Wuhan (26), som skrevs bara några månader efter virusets utbrott, kunnat se en ökning av stress, depression, ångest, ilska, sömnsvårigheter och oro. I en kanadensisk studie visade det sig att antalet dagliga steg hade minskat med 14% hos personer under pandemin jämfört med hur många steg dom tog innan per dag. Denna studie inkluderade ca 2000 vuxna personer. Bland annat så tros detta bero på just mindre vardagsmotion (27).
Eftersom denna typ av pandemi aldrig tidigare inträffat i vårt moderna samhälle har det troligen varit svårt för myndigheter, men även den globala befolkningen, att veta hur detta ska påverka oss som planet, land och enskild individ. Nya restriktioner har uppdaterat samhället ofta där folk tvingas infinna sig i en ny vardag med nya regler och förhållanden. Än så länge är det svårt att säga hur denna pandemi kommer att påverka länder och enskilda individer i längden, även om man redan nu har kunnat se en stor påverkan på en rad olika samhällsfaktorer (1, 4, 7, 9, 17). Utifrån denna rapport kan man se att respondenterna anpassat sig på olika sätt under pandemin. Bland annat uppgav flera respondenter att de tagit mer hänsyn till andra och sig själv genom att “hålla avstånd” och “tvätta händerna” i en större utsträckning än tidigare. Flertalet hade även anpassat sina tider när de handlade. Vidare var ett av de mest förekommande svaren att de träffat vänner och familj i en mindre utsträckning, eller uteslutit detta helt. Trots det faktum att flertalet respondenter behövt anpassa och ändra sina vardagsrutiner var det mer än hälften av
respondenterna som ändå ansåg att det kommit vissa positiva saker ur pandemin. Ett större hänsynstagande till andra, bättre handhygien, mer tid till hemmet och en ökad digitalisering i jobbet var några faktorer som nämndes.
Metoddiskussion
En elektronisk enkät skickades ut till en pensionärsförenings Facebooksida i Gällivare där vi hoppades på att samla in 30 - 60 svar, men totalt inkom 15 svar. Valet av tillvägagångssättet som valdes för att nå ut till respondenter tros ha påverkat antalet insamlade svar. Om webbenkäten hade delats ut till fler pensionärsföreningar i Gällivare, eller eventuellt skickats ut via brev till områden i Gällivare där seniorer över 70 år bodde, så hade förmodligen fler respondenter deltagit
23 i undersökningen. En faktor som kan ha bidragit till så få enkätsvar skulle också kunna vara att vissa seniorer inte hade tillgång till en dator eller inte visste hur man hanterade Facebook eller en online-enkät. Vi tror att resultatet hade kunnat se annorlunda ut om fler än 15 svar samlats in. Ju fler respondenter som hade deltagit desto fler intressanta synvinklar och upplevelser hade kunnat uppmärksammas och jämföras i studien.
Undersökningen fokuserade på seniorer som var anknutna till Gällivare och vi riktade därför in oss till en pensionärsförening med medlemmar inom kommunen. Förutom de 13 respondenter som var bosatta i Gällivare fick vi även svar från en person i Luleå, och en i Skellefteå. Vi valde att inkludera dessa personer i studien eftersom deras svar upplevdes lika värdefulla trots att de var bosatta på annan ort. Detta visar på att studiens innehåll och resultat hade varit lika intressant och viktig om den hade utförts på ett bredare område.
Efter enkätsvaren hade samlats in och granskats insåg vi hur viktigt det var att formulera frågorna på ett sätt som inte går att misstolka. Vissa av respondenternas svar gav oss inte det vi egentligen ville få ut av frågorna, vilket också påverkat slutresultatet av studien. Detta är något som vi tar med oss för framtida projekt och studier, men även till kliniken, eftersom det är lika viktigt att vi som fysioterapeuter är noggranna med hur vi formulerar oss när vi pratar med våra patienter under ett besök.
Svårigheter med studien:
Svårigheter med studien var bland annat att få en rättvis bild över hur Covid-19 påverkat den totala äldre befolkningen runt om i landet. Eftersom smittspridningen haft olika stor omfattning i olika delar av Sverige hade det behövts skickas ut enkäter till samtliga kommuner för att få en mer riktig bild av pandemins effekter. Då denna studie max skulle omfatta 60 personer blev detta inte möjligt i vårt fall.
Ytterligare en svårighet med att tillfråga den äldre befolkningen angående isoleringens effekter var att vissa bland den äldre befolkningen idag redan lever ett tämligen isolerat liv (28) och kan därmed inte nödvändigtvis ha påverkats av restriktionerna under Covid-19.
En annan svårighet med studien var utformningen av enkätfrågorna, där det var viktigt att dels formulera frågorna på ett sätt så att rätt budskap framgick, men även att sedan som författare på
24 ett objektivt sätt tolka svaren korrekt. Vidare var det i vissa fall svårt att bedöma om
respondenterna tolkat och skattat svaren riktigt, bland annat frågan där respondenterna skulle skatta hur mycket tid de spenderade i stillasittande under en dag. Där angav majoriteten av respondenterna 4-5h/dag. Detta stämmer däremot överens med folkhälsomyndighetens undersökning om “Fysisk aktivitet” och “Stillasittande” som har självrapporterats till myndigheten 2018 och 2020 (18). Jämförs denna information med andra källor från b.la. Folkhälsomyndigheten kan man dock se, enligt denna studie, att skattningen är relativt låg (29, 30). I denna rapport har mätningar gjorts av rörelsemönstret hos människor under vaken tid. Där resulterar, med hjälp av en viss typ av rörelsemätare, att stillasittande stunder i snitt uppgår till ca 9,3 timmar/dag, som 58% av den testgruppen svarade. Detta är en kraftig skillnad skillnad jämfört med andra källor hos Folkhälsomyndigheten och denna studie. Det är dock ännu oklart vilka som testades, och om denna grupp även gällde grupper mellan 65–84 som
Folkhälsomyndighetens statistik rör.
Klinisk relevans
Fysisk aktivitet är en bidragande faktor för folkhälsan och därför är det viktigt för oss som fysioterapeuter att hitta lösningar för den äldre generationen att få tillgång till rörelse även under en pågående pandemi med restriktioner eller isolering. Författarna hoppas att den här studien kommer att hjälpa flera parter i framtiden att både hitta strategier, samt få en ökad förståelse för vad som är viktigt för de äldre om en liknande situation uppkommer i framtiden. I den här studien ville författarna undersöka om den ökade fysiska inaktiviteten kunde vara minst lika farlig för det psykiska välbefinnandet som en isolering eller distansering för seniorer.
En långsiktig konsekvens av isoleringen skulle kunna vara att de äldre som vanligtvis tränar i grupp eller utför en fysisk aktivitet i sällskap med andra slutar att röra på sig helt, eftersom de är rädda för att träna själva och att det finns en fallrädsla. Fallrädsla är en vanlig orsak till minskad aktivitet bland äldre och många kan därmed känna en trygghet i att träna i grupp (31).
Inaktiviteten till följd av fallrädsla kan i sin tur leda till att den äldre förlorar fysiska förmågor och får en ökad oro som kan leda till psykisk ohälsa. Det är därför viktigt att finna
25 tillvägagångssätt att upprätthålla den fysiska aktiviteten och sociala kontakten under en isolering för att den äldre ska få möjligheten att bevara sina funktioner och det psykiska välmåendet. Denna information och kunskap kan förhoppningsvis underlätta för fysioterapeuter i framtiden att bättre kunna hjälpa sina patienter att hålla sig aktiva trots restriktioner eller en pågående
isolering. Utifrån den nya kunskapen kan förhoppningsvis nya metoder utvecklas, exempelvis genom en ökad digitalisering där patienter och fysioterapeuter kan samråda och komma fram till strategier för att främja patientens fysiska aktivitet och välmående utan att behöva ses i kliniken. Samtidigt bör det även utvecklas nya idéer och verktyg för att kunna underlätta fysiska möten trots en pandemi eller andra omständigheter, både gällande den kliniska delen men även för att kunna upprätthålla gruppträningar och liknande.
Konklusion
Genom denna enkätundersökning fick författarna fram relevant information om hur
restriktionerna under Covid -19 har påverkat seniorer över 70 år. Författarna kunde skapa sig en bild över seniorernas upplevelse av restriktionerna och hur de behövt anpassa sig under
pandemin. Respondenterna hade sammanfattningsvis en försämrad livskvalité under enkätens svarsperiod, än innan, då de faktorer som var mest betydelsefulla för respondenternas
välbefinnande var social kontakt med vänner och familj, och som nu är begränsad av
restriktionerna och isoleringen. Trots detta är majoriteten inte oroliga för framtiden. Statistik visade även ett ökat stillasittande och minskad fysisk aktivitet under pandemin.
Slutligen är det viktigt att poängtera att denna rapport endast omfattar en kort period av pandemin som fortfarande är ytterst aktuell och pågående, där nya restriktioner och rekommendationer ständigt uppdateras och införs. Enkäten avslutades 2020-11-02 vilket tillika blev slutdatumet för rapportens uppdateringar avseende förändringar i myndighetens rekommendationer. Vad
konsekvenserna av pandemin, gällande den fysiska aktiviteten och det psykiska välbefinnandet bland seniorer över 70 år, slutligen är kommer att vara svårt att svara på i nuläget. Denna rapport kan, tack vare de 15 respondenter som frivilligt ställde upp i enkätundersökningen, dock ge en bild av pandemins första tid och dess konsekvenser på hälsan.
26
Referenslista
1. Vellas, C., Delobel, P., de Souto Barreto, P., & Izopet, J. COVID-19, Virology and
Geroscience: A Perspective (2020). The journal of nutrition, health & aging, 24(7), 685–691. https://doi.org/10.1007/s12603-020-1416-2
2. Mandeep R. Mehra, M.D., Sapan S. Desai, M.D., Ph.D., SreyRam Kuy, M.D., M.H.S., Timothy D. Henry, M.D., and Amit N. Patel, M.D. (2020) Cardiovascular Disease, Drug Therapy, and Mortality in Covid-19 DOI: 10.1056/NEJMoa2007621
3. Schumaker. E. Timeline: How coronavirus got started. The outbreak spanning the globe began in December, in Wuhan, China. [internet]. ABC News. 22-09-2020. [Citerad: 10-10-2020] Hämtad från: https://abcnews.go.com/Health/timeline-coronavirus-started/story?id=69435165 4. Åhlen, J. Stora risker för psykisk ohälsa under coronakrisen. Folkhälsomyndigheten. (Apr. 20). [Citerad 14 september 2020] Hämtad från: https://www.folkhalsoguiden.se/nyheter/stora-risker-for-psykisk-ohalsa-under-coronakrisen/
5. Regeringskansliet. [internet]. Publicerad 06 mars 2020 · Uppdaterad 23 september 2020. [Citerad 2020-10-15]. Hämtad från: https://www.regeringen.se/artiklar/2020/03/fragor-och-svar-om-reseavradan/
6. Folkhälsomyndigheten [internet] Uppdaterad 2020-09-01. [Citerad 2020-10-15]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/skydda-dig-och-andra/rad-och-information-till-riskgrupper/information-till-aldre/ 7. Aoki T, Yamamoto Y, Ikenoue T, et al. Social Isolation and Patient Experience in Older Adults. Ann Fam Med. 2018;16(5):393-398. doi:10.1370/afm.2257
8. Schrempft S, Jackowska M, Hamer M, Steptoe A. Associations between social isolation, loneliness, and objective physical activity in older men and women. BMC Public Health. 2019;19(1):74. doi:10.1186/s12889-019-6424-y
9. Schuch FB, Bulzing RA, Meyer J, et al. Associations of moderate to vigorous physical activity and sedentary behavior with depressive and anxiety symptoms in self-isolating people during the
27 COVID-19 pandemic: A cross-sectional survey in Brazil. Psychiatry Res. 2020;292:113339. doi:10.1016/j.psychres.2020.113339
10. Världshälsoorganisationen, WHO. Svensk bedömning av multilaterala organisationer. [internet]. Publicerad Oktober 2008. [Citerad 2020-11-02]. Artikelnr: UD 08.082. Hämtad från: https://www.regeringen.se/49c842/contentassets/ca2ecf234d214181a4ef508945d5c562/varldshal soorganisationen-who
11. SBU/ Viktigt men svårt mäta livskvalitet. Stockholm: SBU; 2012 [uppdaterad 2012-04-12; citerad 2021-01-07] Hämtad från:
https://www.sbu.se/sv/publikationer/vetenskap-och-praxis/viktigt-men-svart-mata-livskvalitet/
12. Fysioterapeuterna. En god och nära vård - fysioterapeutens roll och uppdrag. [internet]. Publicerad 2018-02-07. [Citerad 2020-11-02]. Hämtad från:
https://www.fysioterapeuterna.se/globalassets/om_forbundet/primarvard-fysioterapeutens-roll-och-uppdrag-20180207.pdf
13. Fysioterapeuterna. Äldres hälsa [internet] Fysioterapeuterna. 2020. (uppdaterad: 2020-11-02) Hämtad från: https://www.fysioterapeuterna.se/Om-forbundet/Sektioner/Aldres-halsa/
14. Folkhälsomyndigheten. Fysisk aktivitet - rekommendationer. [internet] Folkhälsomyndigheten, 2020. (uppdaterad: 2020-10-27) Hämtad från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/fysisk-aktivitet--rekommendationer/
15. Wiklund P. The role of physical activity and exercise in obesity and weight management: time for critical appraisal. [internet] J Sport Health Sci. 2016;5(2):151-4.) doi:
10.1016/j.jshs.2016.04.001
16. Wong CM, Lai HK, Ou CQ, Ho SY, Chan KP, Thach TQ, Yang L, Chau YK, Lam TH, Hedley AJ, Peiris JS. Is exercise protective against influenza-associated mortality? PLoS One. 2008 May 7;3(5):e2108. doi: 10.1371/journal.pone.0002108. PMID: 18461130; PMCID: PMC2329855.
28 17. Folkhälsomyndigheten. Fysisk aktivitet - rekommendationer. [internet]. 2020 [citerad 2020-10-04] Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/fysisk-aktivitet--rekommendationer/
18. Folkhälsomyndigheten. Nationella folkhälsoenkäten, nationella och regionala resultat. [internet]. [citerad 2020-09-09]. Hämtad från:
http://fohm- app.folkhalsomyndigheten.se/Folkhalsodata/pxweb/sv/B_HLV/?rxid=19215807-23cd-44cf-8f63-b1eed980d297
19. Hälsorapport.se. Resultat från Hälsorapports majenkät om psykisk hälsa och levnadsvanor under coronapandemin [Internet]. 2020. Hämtad från: https://halsorapport.se/sv/resultat/resultat-maj-2020/
20. Lagerwall, K. Utländska medier svänger i bevakningen om den svenska strategin.[internet] Dagens Nyheter. 2020-09-20. [Citerad: 2020-11-02]. Hämtad från:
https://www.dn.se/sverige/utlandska-medier-svanger-i-bevakningen-om-den-svenska-strategin/? 21. Gällivare kommun och samhälle. Fortsatt högst incidens under vecka 43. [internet].
Publicerad 20-10-27. [Citerad 2020-11-02]. Hämtad från:
http://www.gellivare.se/Kommun/Information-om-Coronaviruset/Aktuell-smittspridning/ 22. International physical activity questionnaire. Long last 7 days self-administered format. [internet] (2002) [citerad 2020-10-04]. Hämtad från:
http://www.sdp.univ.fvg.it/sites/default/files/IPAQ_English_self-admin_long.pdf
23. World health organization Geneva. WHOQOL-BREF, introduction, administration, scoring and generic version of the assessment. [internet]. (1996). [citerad 2020-10-04]. Hämtad från: https://www.who.int/healthinfo/survey/WHOQOL_BREF.pdf
24. Folkhälsomyndigheten. Syfte och bakgrund till frågorna i nationella folkhälsoenkäten. Hälsa på lika villkor år. [internet]. (2018). [citerad 2020-09-15]. Hämtad från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/d16468d6725b48f7bfbad5f56c9a81cf/syfte-bakgrund-nationella-folkhalsoenkaten-2018.pdf
29 25. Olsson H & Sörensen S. Forskningsprocessen. 3 Uppl. Stockholm: Liber; 2011.
26. Torales, J., O'Higgins, M., Castaldelli-Maia, J. M., & Ventriglio, A. The outbreak of
COVID-19 coronavirus and its impact on global mental health. The International journal of social psychiatry. [internet] 2020; 66(4), 317–320. https://doi.org/10.1177/0020764020915212
27. Di Sebastiano KM, Chulak-Bozzer T, Vanderloo LM, et al. Don’t walk so close to me: physical distancing and adult physical activity in Canada. [internet] Front Psychol. Epub 27 jul 2020. doi: 10.3389/fpsyg.2020.01895.
28. Eriksson, H. Ensamhet hos äldre utifrån sociala och psykologiska behov. [C-uppsats på internet] Ersta Sköndal Högskola; 2008. Hämtad från:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:703504/FULLTEXT01.pdf
29. Statens Folkhälsoinstitut. Stillasittande och ohälsa – en litteratursammanställning. [internet]. (2012) [citerad 2020-11-02]. Hämtad från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/37db054ecc664f51aa55f9b7afe3f924/r2012-07-stillasittande-och-ohalsa.pdf
30. Healy GN, Dunstan DW, Salmon J, Cerin E, Shaw JE, Zimmet PZ, Owen N. Objectively measured light-intensity physical activity is independently associated with 2-h plasma glucose. Diabetes Care. 2007 Jun;30(6):1384-9. doi: 10.2337/dc07-0114. Epub 2007 May 1. PMID: 17473059.
31. Nilsson, H. Wikström, R. Fallrelaterad self-efficacy bland äldre hemmaboende personer med hemtjänst. [Examensarbete internet] Luleå: Luleå Tekniska Universitet; 2010. (Citerad 2020 Dec 19). Hämtad från: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1027588/FULLTEXT02
BILAGA 2
Informationsbrev till forskningspersoner.
Hej!
Vi är tre studenter från Luleå Tekniska Universitet som studerar på Fysioterapeutprogrammet. Vi går nu sista terminen och ska skriva vårt examensarbete om hur Covid-19 påverkat det psykiska och fysiska välbefinnandet bland seniorer (över 70 år).
Vi skulle bli jätteglada om du ville svara på några frågor, som tar max 15 - 20 minuter med fyra centrala områden. Du kommer att vara frivillig och helt anonym och vi kommer ej att publicera några personuppgifter eller namn i examensarbetet. Resultatet kommer att redovisas på gruppnivå och ingen enskild person kan identifieras. Deltagandet är frivilligt och du kan avbryta ifyllandet av enkäten när du vill. När du slutligen trycker på “Submit” knappen kan den inte kopplas tillbaka till dig.
Det finns frågor där du både ska skriva egna tankar och skatta ditt svar med “ja” eller “nej”. De insamlade uppgifterna kommer att behandlas konfidentiellt och endast användas till denna studies syfte.
Klicka på denna länk: (https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSfelPmVgOg7_rz-msaL49asX2fwih5RDbztJ6Xhajjiq-zT9g/viewform) så kommer svaren direkt till oss.
Vid frågor så hör gärna av dig till vår mailadress: exjobbcovid@gmail.com
Stort tack för din medverkan!
Med vänliga hälsningar,
Ellen Hedman Evelin Sagerfors
Alice Svensson
