Fotbollstränares användning av olika inlärningsmetoder

Malmö högskola

Lärande och samhälle

Idrottsvetenskap

Examensarbete

Fotbollstränares

användning av olika

inlärningsmetoder

Football coaches use of knowledge from

different learning methods

Larsson

Sebastian

Idrottsvetenskapligt program 180 hp / Ledarskap

2017-05-29

Examinator : Lars Lagergren

Förord

Jag vill börja tacka min handledare Tomas Peterson för all värdefull handledning och alla

intressant diskussioner under processens gång. Vidare vill jag tacka familj, flickvän och vänner för allt stöd ni har gett mig under skrivandet och utförandet av den här studien. Jag vill även tacka alla de fotbollstränare som har ställt upp och delat med sig av sina tankar.

Abstract

The purpose of this study was to investigate where elite football coaches from the region of Scania had collected their knowledge and to see which use they could have by collecting knowledge from formal, nonformal and informal learning methods in the role of their coaching. In this study interviews were conducted with eight football coaches who work in elite clubs in the region of Scania. The theoretical framework of the study is applied by Nelson, Cushion and Potrac, which include formal, non-formal and informal learning situations. In the result, it appeared that the football coaches gathered knowledge from formal, non-formal and informal learning situations, and they used the different learning modes in different ways. Knowledge that became apparent and demonstrated that the coaches had use from the different learning situations where rehab training, physical training, game systems, solid situations, match analyzes, training plans, game philosophy, players developing plans, drills, networks, leadership, psychology, physiology, anatomy, pedagogics, football terminology, game understanding, gameplay, attacking play, defensive play, position game, organization, periodization, morals, tactics, structure and training methodology. The most prominent learning situation that the coaches said that they used was in terms of informal learning through discussion with other coaches outside education and observing other coaches. Formal learning through education that didn't include the Swedish football association educational system but instead included education through different companies and education through universities showed some use to the studied coaches. Non-formal learning through discussion with other coaches during education courses also showed some use to the studied coaches. However formal and non-formal use of learning was not as great as informal use of learning.

Sammanfattning

I denna studie beskrivs olika inlärningsmetoder som fotbollstränare kan ha användning av i sina tränarroller när de ska utveckla fotbollsspelare. Fotbollstränare kan idag samla kunskaper på många olika sätt i jämförelse med hur det har sett ut förr då tränare oftast bara hämtade kunskaper genom tidigare erfarenheter som spelare. Syftet med studien var att utifrån de olika

inlärningsmetoderna formellt, icke formellt och informellt lärande ta reda på varifrån

ungdomsfotbollstränare för elitklubbar i skåneregionen själva anser sig inhämta sin kunskap ifrån och vilken användning de har haft av de olika inlärningsmetoderna i sina roller som

fotbollstränare. I studien så gjordes intervjuer på åtta stycken fotbollstränare som är verksamma i elitföreningar i skåneregionen. Den teoretiska utgångspunkten som studien bygger på är ett ramverk som är applicerat av Nelson, Cushion och Potrac som består av formellt, icke formellt och informellt lärande. I resultatet så framgick det att fotbollstränarna samlade in kunskaper från formellt, icke formellt och informellt lärande och de hade användning av de olika

inlärningsmetoderna på olika sätt. Kunskaper som blev synliga och som det visade sig att tränarna hade lärt sig och haft användning av från de olika insamlingsmetoderna var rehabträning,

fysträning, spelsystem, fasta situationer, matchanalyser, träningsupplägg, spelfilosofi, spelare-utbildningsplaner, övningar, nätverk, ledarskap, psykologi, fysiologi, anatomi, pedagogik, fotbollsterminologi, spelförståelse, speluppfattning, anfallsspel, försvarsspel, positionsspel, organisation, periodisering, moral, taktik, struktur och träningsmetodik. Den mest framkomliga inlärningsmetoden som tränarna sa sig ha användning av var informellt lärande i form av diskussion med andra tränare utanför ramen för utbildning och observation av andra tränare. Formellt lärande genom kurser som inte innefattade det svenska fotbollsförbundets utbildning i form av kurser från olika företag och kurser genom högskolor och universitet visade sig ha en viss användning av det undersökta tränarna och som de sa sig ha lärt sig vissa kunskaper från. Det icke formella lärandet genom diskussioner med andra tränare under utbildningar visade sig även vara en insamlingsmetod som vissa av det undersökta tränare säger sig ha användning av och de säger sig lära sig kunskaper från. Dock så var formell och icke formell användningen inte lika storartad som informell användning bland de undersökta tränarna.

Innehållsförteckning

1. Inledning………..…10

2. Bakgrund……….…12

3. Syfte och frågeställningar……….….15

4. Tidigare forskning……….….…16

5. Teori……….……22

5.1. Formell inlärning………..22

5.2. Icke formell inlärning………..…….22

5.3. Informell inlärning………23

5.4. Moon:s teori………..…23

6. Metod och genomförande………..…25

6.1. Urval……….………25 6.2. Insamling av empiri……….….25 6.3. Bearbetning av empiri……….……….26 6.4. Analys av empiri………..….……27 6.5. Etiska överväganden……….27 7. Resultat………29 7.1. Tränare 1……….…..…29 7.2. Tränare 2……….….….…30 7.3. Tränare 3..……….30 7.4. Tränare 4-…..………32 7.5. Tränare 5……….……..33 7.6. Tränare 6………..…….34 7.7. Tränare 7………..…….35 7.8. Tränare 8……….………..………36 8. Analys………..………….……38 8.1 Formellt lärande..………..…38

8.2 Icke formellt lärande..………..…….40

8.3 Informellt lärande .………..…………..41

9. Slutsats.………..…45

10. Referenser……..………..48

1. Inledning

Denna studie är av allmänt vetenskapligt intresse då den synliggör vilka insamlingsmetoder som används i hög respektive låg utsträckning bland tränare som är verksamma som ungdomstränare i fotbollsföreningar på elitnivå. För att tränare ska kunna verka på elitnivå idag så känns det som att det är rätt så självklart att de ska ha genomgått utbildning i förbundet eller på akademisk nivå. Det är en del av en professionaliseringsprocess som Tomas Peterson lyfter fram i sin bok ”Den svengelska modellen” (1993). Denna studiens vetenskapliga intresse ligger på så sätt i att höra vad de undersökta tränarna säger kring vilken användning de har haft av att gå utbildning genom förbundet och utbildning på akademisk nivå. Jag vill se om utbildning genom svenska

fotbollsförbundet och akademisk utbildning är de främsta inlärningsmetoderna till tränares lärande eller om det finns andra inlärningsmetoder som de också kan ha användning av och lära sig från? När det gäller utveckling av unga spelare i elitverksamheter så är syftet oftast att försöka träna spelarna och förbereda dem för att spela på en hög nivå inom fotbollen. I dessa åldrar så är kanske inte vinsten det viktigaste utan prestationen, lärdomen och utvecklingen ses som viktigare. Det handlar någonstans om att spelarna inte ska vara som bäst i tolv års åldern, utan snarare i tjugo års åldern. För att utveckla fotbollsspelare som en dag kan spela på en hög nivå i Superettan, Allsvenskan eller höga ligor ute i Europa krävs det att fotbollstränare har ett visst kunnande över vad som är viktigt i denna processen. Förr var det oftast tidigare spelare som blev tränare för de hade en stor erfarenhet över hur fotboll skulle spelas. Idag finns det många möjligheter för tränare att samla på sig kunskaper från olika håll som de har användning av när de ska utveckla spelare. Tränare behöver inte ha en tidigare erfarenhet som professionell spelare för att utveckla spelare till en hög nivå utan de kan hämta kunskaper från andra inlärningsmetoder för att klara av detta. I denna studien så kikar jag närmre på dessa inlärningsmetoder. Jag utgår från att tränare kan samla in kunskaper från formellt, icke formellt och informellt lärande. Jag tittar på vilken användning tränarna har av att samla in kunskaper från dessa metoderna och vilka kunskaper som lärs in. Anledningen till varför jag vill skriva en studie kring detta område är för att jag har ett stort fotbollsintresse och är verksam som fotbollstränare. Jag har en strävan kring att hela tiden försöka bli bättre genom att ta in mer kunskap och utveckla mitt ledarskap och ser därför detta arbete som ett sätt att utveckla mitt och andra tränares tänkande kring

kunskaper från många olika håll och att användningen från dessa olika hållen kan användas i en högre utsträckning av tränare än vad det gör idag. Studien är ett steg i att försöka höja

kunskapsnivån hos alla fotbollstränare som läser studien där de får syn på vilka inlärningsmetoder som kan vara viktiga att hämta kunskaper från. Men även för att få syn på vilka kunskaper som kan vara nödvändiga för tränare att känna till när de tränar ungdomslag på elitnivå. 


2. Bakgrund

Den 18 december 1904 hölls det ett stort fotbollsmöte i Stockholm av riksidrottsförbundets överstyrelse. Till mötet så anslöt sig representanter från 77 föreningar i Sverige för att uttala sig om anslutning till riksförbundet vars vilja var att ena all svensk idrott. Under detta mötet utsågs det en styrelse för fotbollssektionen som senare skulle bli nämnd till Svenska Fotbollsförbundet. År 1906 erkände FIFA SVFF för det enda legitima och representerade förbundet för svensk fotboll och under en kongress i Amsterdam år 1907 blev för första gången förbundet representerat (Sund 1997, s 26-29). Under 30-talets början påbörjades det ett arbete i att systematiskt försöka utbilda tränare och spelare. Det inrättades en teknisk kommitté där en man vars namn var Carl (Ceve) Linde valdes som ordförande. Svensk fotboll började bli sämre under 1920-talets slut och för att få vändning på detta så menade Linde att det behövdes en systematisk utbildning av instruktörer. Utbildningen skulle utföras genom kurser på förbundsnivå och kurserna skulle innehålla

undervisning i förberedande träning, konditionsträning, teknisk träning, taktisk träning,

regelfrågor och lagskötsel. Linde åkte till Ungern och Österrike för att samla på sig mer kunskap kring den kontinentala fotbollskulturen. När han kom hem så startade han den första

distriktskursen som hölls i Sundsvall. I kursen deltog 33 lagledare och spelare som var nyfikna på vilka kunskaper Linde kunde förmedla ut. Utbildningens syfte var att utbilda instruktörer som sedan skulle föra vidare sina kunskaper genom att utbilda ledare och spelare. Under perioden från att denna kursen ägde rum och fram till 1942 så hölls det 23 riks och centralkurser med 527 deltagare från 420 föreningar. Det hölls även 135 distriktkurser med 4748 deltagare från 2454 föreningar. Ur detta sammanhang så innebar det ur ett realistiskt synsätt att Linde och hans utbildningskollegor från TK utbildade nästan hela Fotbollssverige (Sund 1997, s 96-97). Det skulle dock ta lite tid innan detta arbete skulle ge något resultat. Under denna perioden rekryterade Stockholmsklubbarna fotbollstränare från andra länder. Dessa tränare saknade utbildning och deras kunskaper baserades i första hand på deras tidigare erfarenheter som skickliga

fotbollsspelare (Peterson 1993, s 16). Svensk fotbolls utbildningsverksamhet låg på en låg nivå i form av kvalitet och omfattning på innehållet under perioden fram till andra världskriget.

Anledningen till detta var att det inte fanns en bra sammankoppling i utbildningen av de inblandade tränarna, spelarna, ledarna och domarna (Peterson 1993, s 64). Den första

ungdomsledarkursen skapades 1948 på Bosön och 1952 kunde kursen förnyas både praktiskt och teoretiskt då man fick tillträdens till fotbollsplanen. Detta anses vara den första utbildningen med

en vetenskaplig touch. Utbildningens syfte var att försöka göra en målmedveten satsning på att ta fram duktiga framtida tränare. Tidigare så hade tränarnas kunskaper endast baserats på

erfarenheter från deras egna karriärer och detta ville man nu försöka förändra. En karaktär som hade en betydande roll i denna utvecklingen under 1950-talet var George Raynor som hade dokumenterade kunskaper i form av tränarutbildning från det engelska fotbollsförbundet. George Raynor rekommenderades av Stanley Rous, FA:s mångårige ledare till det svenska

fotbollsförbundet och han användes i hög utsträckning i SVFF:s utbildningsverksamhet (Peterson 1993, s 74). Grunden för den moderna svenska fotbollsinstruktör-utbildningen lades under

perioden fram till fotbolls VM i Stockholm 1958. De olika kommittéerna som tidigare varit enskilda kommittéer i form av tekniska Kommittén, kommittén för ungdomsfotboll och

domarkommittén slogs 1962 ihop till en sammanlänkad kommitté. År 1969 fastslogs namnet för den sammanlänkade kommittén till utbildningskommittén. År 1963 anlitades Bertil Lindquist som heltidsanställd utbildningsledare i utbildningskommittén och 1966 anställdes även Georg Åby-Ericson. Dessa två herrar skulle bli två viktiga krafter för organiserandet av den framtida

utbildningsverksamheten. Den nya organisationen krävde en större samordning och man ville att tränare, spelare och domare skulle utbildas samtidigt med en gemensam uppläggning (Peterson 1993, s 75). GIH:arnas inverkan och samarbete med förbundet på 60-talet gav en avgörande strukturell betydelse för förbundets fortsatta utveckling av utbildningsverksamheten. Anledningen till att dessa hade en betydelse för förbundet berodde på att de hade professionella bakgrunder som kunskapsförmedlare och pedagoger. År 1967 startades en ny utbildning på GIH där det blev möjligt för elever att inrikta sig till att bli fotbollstränare. Linjen hette ”fotbollslinjen” och syftade till att utbilda fotbollstränare. Till en början stod SVFF för elevernas teoretiska och praktiska utbildning men sedan kopplades fotbollsinstruktörutbildningen till det akademiska

utbildningssystemet. Tord Grip och Bengt Persson var de första två av fem studenter som blev förbundsanställda av förbundet efter att ha utfört utbildningen (Peterson 1993, s 79). Att den integrerade verksamheten som tilltogs under 60-talet gav positiva effekter kan ses på många sätt. En majoritet av tränare, spelare och domare har genomgått SVFF:s utbildning och det är både spelare och tränare som har blivit eftertraktade utomlands under 80-talet (Peterson 1993, s 80).

Allen Wade gjorde ett stort avtryck på den svenska fotbollens innehåll i mitten av 60-talet. Han var utbildningsledare vid det engelska fotbollsförbundet och hade själv ingen större framgångsrik fotbollsbakgrund som spelare men han lyckades att skapa sig en viktig position när det gäller det

fotbollspedagogiska området i England men även internationellt (Peterson 1993, s 81). Wade tog fram en metod som kallas hel-del-hel metod och går ut på att tränare tar ut brister som de ser i spelet och som de tränar specifikt på i olika delmoment. När dessa brister sedan har korrigerats och spelarna har en förståelse över bristerna så sätts bristerna på prov igen i ett totalt spelmoment

(Peterson 1993, s 82). Sverige tog efter Wades fotbollspedagogiska tänk och använde hans

influenser i innehållet i tränarutbildningen under 60-talet. Sverige gick ifrån det autoritära där man skulle berätta varje liten detalj till att istället utgå ifrån helheten som sedan kan plockas ner

metodiskt i undervisningens olika delar (Peterson 1993, s 83). I november år 1968 togs beslut om att göra om tränarutbildningen till en fyrstegsutbildning då man bl.a ansåg att kvalitén på

rikskursdeltagarna som gick den dåvarande trestegsutbildningen inte var tillräckligt hög som man hade förväntat sig. Den nya fyrstegsutbildningen byggdes gradvis upp mellan 1969 och 1975. Denna utbildning lade en viktig grund i skapandet av en professionell kunskap vad gäller

fotbollsspelets organisering (Peterson 1993, s 88). Peterson menar dock att kunskapsinnehållet som fotbollstränarna hade under perioden av 60 och 70-talet fortfarande var av graderad form.

Tränarnas kunskaper byggdes på erfarenheter som muntligen överfördes mellan tränarna och spelarna. Detta gjorde att kunskaperna var svåra att systematisera, generalisera och kodifiera. Tränarna var autodidakter som antydde att de själva hade mest kunskap och förståelse kring till spelet inom fotbollen. En tränare som blev framgångsrik och som tog vara på kunskaper som förbundets tränarkurser gav under 60-talet var Lars Arnesson. Han sa följande om kurserna:


”Man höll ju på hemligheter, nu är det inte alls på samma sätt… man var full i farten och snille på sin metod. Men detta försvann med det här, vad som var tjusigt med Wade och

Heddergott och dom här det var ju att dom bjöd - det blev inne att bjuda på sina kunskaper. Vi åkte ju Europa runt på kurser och konferenser, och alla bjöd på sina kunskaper” (Peterson

1993, s 89).

Peterson menar vidare att en professionell tränares verksamhet innehåller två olika sorters kunskaper. Den innehåller tyst kunskap som menas med den kunskap som upplevs som mystiska egenskaper för omvärlden. Den innehåller även systematiserad, nedskriven och därmed

tillgänglig kunskap som omvärlden kan få syn på. Den kunskap som gavs ut i

tränarutbildningarna framöver och som applicerades på fotbollstränarna var systematiserad, formaliserad och kodifierad kunskap (Peterson 1993, s 90).

3. Syfte och frågeställningar.

Syfte:

Syftet med den här undersökningen är att utifrån de olika inlärningsmetoderna formellt, icke formellt och informellt lärande ta reda på varifrån ungdomsfotbollstränare för elitklubbar i skåneregionen själva anser sig inhämta sin kunskap ifrån och vilken användning de har haft av de olika inlärningsmetoderna i sina roller som fotbollstränare.

Frågeställningar:

- Vilken användning har tränarna haft av olika sätt att inhämta kunskap? - Vilka kunskaper lärs in och under vilka former sker detta?

4. Tidigare forskning

I litteraturen finns det en hel del författare som beskriver kunskaper som är relaterade till fotbollstränare. Bill Sund förklarar i sin bok ”Fotbollens strateger” olika fotbollstränares fotbollsfilosofier ända från 1920-talet och fram till nutid. Idag krävs det att fotbollsspelarna besitter många egenskaper för att de ska klara av att spela på en hög nivå och detta började bli synligt redan under 1990-talet. Fotbollsegenskaper som är viktiga är framförallt teknik, styrka, fysik, snabbhet och spelförståelse samt att spelarna kan klara av att spela både anfallsspel och försvarsspel. För att skapa ett välfungerande lag i dagens fotbollssamhälle så krävs det ingående kunskaper för att vara involverad på den högsta nivån. Kunskaper som är relevanta för tränarna är att ha ett optimalt ledarskap och ett etablerat spelsystem (Sund 2015).

Under perioden runt sekelskiftet och framåt har det publicerats en rad betydelsefulla och intressanta läroböcker som beskriver hur man skall spela och träna fotboll och hur man ska analysera olika spelsystem. Två danskar vars namn är Jens Bangsbo och Birger Peitersen gör analyser av olika spelsystem och lägger fokus på både offensiva och defensiva spelsätt. De lyfter fram hur tränare kan tänka när det gäller direktspel och totalfotboll respektive blockförsvar och press spel nära det egna målet (Bangsbo & Peitersen 2000).

Allesandro Zauli gör en analys i hur man skall agera i olika taktiska situationer och hur man ska upprätthålla den korrekta stilen på planen genom att återge fem italienska tränares syn på

situationerna. Han går igenom både det offensiva och det defensiva spelet med olika

konstellationer med tre eller fyra försvarare, tre eller fem mittfältare och en eller två forwards (Zauli 2002).

Ola Andersson delar med sig av sina fotbollskunskaper kring att förstå fotboll på ett analytiskt, detaljerat och djupgående sätt (Andersson, Ola. 2006). I boken berättar han hur han brukar analysera matcher. Han börjar göra sin matchanalys när matchen börjar. Han försöker bena ut lagens spelsystem, tyda mönster i försvarsspelet och försöker kartlägga det tongivande spelarnas egenskaper i form av vem det är som håller i tyglarna, vem styr offside-linjen där bak, vem försöker ta flest initiativ och vem är spelfördelare? Han försöker också titta på helheten. Hur ser

matchbilden ut? Vilket lag har mest bollinnehav? och varför har de mest bollinnehav? Hur anfaller lagen mest? Använder man kanterna eller tar man sig framåt centralt i planen? Beror det på att de själva väljer det alternativet eller är det på grund av motståndarnas sätt att styra dem? Vilka spelare utmärker sig? Ola berättar även hur han ser på olika spelformationer i form av fyra fyra två, fyra tre tre, och tre fem två och vad det kan finnas för styrker och svagheter med varje formation. Fler relevanta kunskaper som lyfts fram är försvarsspelets grunder i form av man-man försvar,

zonförsvar, press och understöd och styrspel. Vad kan det finnas för uppbyggnadsmetoder i anfallsspelet? och vad är det som gör en anfallare bra? Slutligen så lyfter han även fram fasta situationer i form av frisparkar, hörnor och inkast i både anfallsspelet och försvarsspelet (Andersson 2006).

Johan Fallby trycker på att det är viktigt att en fotbollstränare som vill utveckla fotbollsspelare på elitnivå besitter olika kunskaper. Fotbollsspelare går igenom karriärövergångar där

utvecklingstakten ökar och minskar i perioder. Detta gör att tränarens ledarskap sätts på prov. Det sker mycket under samma gång när spelarna ska etablera sig i elitfotbollen och spelarna kan även påverkas av det som sker utanför planen. Tränarens kunskap är på så sätt omfattande och en viktig faktor för att utveckla spelarna i rätt riktning. För att utveckla spelaren så gäller det att tränaren har kunskaper kring att kunna hålla ihop helheten från olika delar ur spelarens liv. Detta är i form av fotboll, skola, kamrater och familj. Spelarutvecklingen baseras på humanism och kunskap med en balans på höga krav från både tränare och spelare. Tränaren kan ha många uppgifter för de spelare som satsar mot att spela elitfotboll. Dessa uppgifter består av att försöka få spelarna att utvecklas både som spelare men även som människor och där kärleken till fotbollen är ett centralt verktyg. Detta genomförs oftast utmärkt i föreningar runt om i Sverige men det förekommer negativa influenser från tränare bland ungdomslagen och det handlar till stora delar om okunskap om ledarskap, ansvarsfördelning, roller, prestation och utveckling för de verksamma

ungdomsspelarna. Fallby lyfter fram en grundläggande ledarfilosofi som beskriver att atleten ska komma i första hand och att vinna ska komma i andra hand. Filosofin förespråkar tre stycken hörnstenar inom fotbollen där kunskap är en av hörnstenarna. Tränaren ska ha kunskaper om idrotten och andra områden som berör ledarskap. Detta ska innehållna helheten i allt från kunskaper i teknik, fysiologi, ledarskap, psykologi, kost och kommunikation med mera.

Claes Annerstedt (1995) beskriver idrottslärares kompetens och som i viss mån även kan vara relaterad till de kunskaper som fotbollstränare bör besitta. Undervisningskompetens beskrivs som en viktig kunskapskälla där didaktiskt kunnande i form av vetenskapliga, samhälleliga och idrottsliga aspekter är viktiga att vara medveten om. Andra aspekter som att ha en analyserande och reflekterande förmåga i att kunna tyda vilka fel eleverna gör och vad de behöver träna på för att utvecklas och bli bättre är även viktiga kunskaper. Vidare så förklarar Annerstedt (1995) olika dimensioner som lärare bör ha kunskaper inom. Inom den vetenskapliga dimensionen ska läraren vara forskningskompetent och ha agerat som en forskare i sin egna praktiska miljö. Inom den ämnesinriktade dimensionen bör läraren ha kunskaper i innehållet på flera nivåer om hur

skolsystemet fungerar och vilka förutsättningar som råder bland kursplaner och läroplaner kring den verksamma skolan som läraren jobbar i. Inom denna dimensionen ska läraren även ha konkreta ämneskunskaper och kunskaper kring ämnets historiska perspektiv och nuläge till teoretiska kunskaper som innefattar ämnesprofiler och kunskapstyper. Vidare ska läraren ha metodkunskaper där metoderna ska bedömas i anslutning till undervisningsinnehållet som finns i skolan samt skolans historia och nuvarande situation. Sist ska läraren även ha en

självmedvetenhet där läraren ska kunna veta vad läraren står för och vilken människosyn läraren har (Annerstedt 1995).


Tomas Peterson (1993) berättar att tränares kunskaper tidigare endast bestod av tyst kunskap i form av mystiska egenskaper som tränarna hade samlat in genom framförallt tidigare erfarenheter som spelare. Men numera så har en fotbollstränare på elitnivå en blandning av tyst kunskap och en nedskriven kunskap. Den nedskrivna kunskapen är systematiserad, formaliserad och kodifierad och tränare och andra personer kan få tag i den på ett hanterligt sätt. Detta är framförallt kunskaper genom utbildningar. Peterson beskriver att blandningen av tyst kunskap och nedskriven kunskap är en väg mot en professionell utveckling (Peterson, Tomas 1993). För att vara verksam som tränare på elitnivå så är du numera tvungen att besitta en nedskriven systematiserad, formaliserad och kodifierad kunskap i form av att ha gått utbildningar för att kunna vara verksam som

fotbollstränare på elitnivå. Joakim Åkesson menar dock att när det gäller idrottstränartjänster så efterfrågas främst förbundens egna instruktörer och de tränare som gått tränare-utbildningar. Det är relativt ovanligt att kunskaper genom akademisk utbildningsbakgrund efterfrågas för

Stephenson & Jowett (2009) har gjort en studie som berör faktorer som påverkar utvecklingen av engelska ungdomstränare. Studiens syfte är att undersöka vad som är bra coaching/ledarskaps utövning i engelsk ungdomsfotboll och att ta reda på vilka faktorer som påverkar tränarnas inlärning och utveckling. I undersökningen så har de använt sig av en kvalitativ metod och intervjuat tretton engelska ungdomstränare med olika coaching/ledarskaps kvalifikationer. De delade upp de olika tränarna i två kategorier. Den ena kategorin som innefattade sex tränare var tränare som ansågs vara nybörjare och hade en tränarerfarenhet i genomsnitt på fem och ett halvt år. Det resterande sju tränarna valdes i kategorin som erfarna tränare och hade en genomsnitts siffra på 18 år som tränare. Alla tränare i den här kategorin jobbade i professionella fotbollsakademier med elitungdomsspelare. Frågor som de ville undersöka var bl.a hur tränare expanderar sin kunskap och förståelse från mentorer och andra tränare? Var tränare observerar mer erfarna tränare? Vad dem observerar? Hur tränarna använder den observerade informationen för att förbättra deras

ledarskap? Samt hur intern inlärning och hur reflekterande praktik kan användas för att kunna få en förmånlig inverkan på tränarnas lärande. Resultaten i studien visar att professionell träning, social inlärning och interna reflektiva inlärningssituationer var nyckelfaktorer för framgångsrik tränarutveckling. Alla tränare tyckte att en effektiv och framgångsrik tränare var väl förberedd på att delta i kontinuerlig professionell träningsutveckling för att förbättra sig som tränare

(Stephenson & Jowett 2009).

I en studie som är gjord av Whertner & Pierre (2006), använder de sig av ett teoretiskt perspektiv som Moon har tagit fram kring inlärning för att förstå hur tränare lär sig att leda. De har presenterat Moons Teori och gjort en fallstudie på en kanadensisk tränare för att illustrera olika

inlärningsprocesser i tre olika inlärningssituationer som är medlande, icke medlande och interna inlärningsprocesser. Medlande inlärningssituationer beskrivs som formade tränarkurser där lärandet ges ut direkt av en annan person. Icke förmedlande inlärningssituationer menas med att det inte finns någon instruktör. Personen som lär sig ta initiativ och ansvar när han väljer vad han vill lära sig och i interna inlärningssituationer sker det en omprövning av existerande idéer i tränarens kognitiva struktur. Den interna erfarenheten är den erfarenhet som personen tar med sig i

inlärningssituationen från personens nuvarande kognitiva struktur. Frågan som undersöktes var vad tränaren kände hade utvecklat honom till en skicklig coach. Resultaten i deras studie visar på att tränaren som har blivit intervjuad har lärt sig genom alla olika inlärningssituationer. Tränarens formella bakgrund inom universitetet hade hjälpt honom till att bli systematiskt som tränare.

Tränaren hämtade även kunskap från icke förmedlade inlärningssituationer då främst från

medlemmar från hans lag. Exempelvis så förde han diskussioner med assisterande-tränarkollegor och spelarmedlemmar efter varje säsong. Det som kom fram i diskussionerna blev nytt material för tränarens lärande och kunde användas till att förändra tränarens kognitiva struktur. Interna

inlärningssituationer hade även en betydande roll i tränarens kunskapsutveckling då han efter varje säsong satte sig ner och gjorde analyser på matcher för att få en egen överblick över vad han kunde förbättra (Whertner & Pierre 2006).

Lemyre, Trudel & Durand-Bush (2007) har gjort en undersökning i hur tränare för ungdomar lär sig att leda. Deras syfte är att ta reda på hur ungdomstränare lär sig att leda genom att starta med (a) deras formella deltagande i tränarutbildningar, (b) erfarenheter som spelare, assisterande tränare eller instruktörer och (c) typer av interaktioner med andra. De intervjuade trettiosex

ungdomstränare i idrotterna ishockey, fotboll, och baseboll och alla blev intervjuade två gånger för att kunna göra dokumentation av vilka inlärningssituationer tränarna hämtar sin kunskap ifrån. Frågor som de ville få svar på var vilka tidigare erfarenheter av att spela, leda och instruera har de? Vilka ledarutbildningar har de och vad var deras åsikt om dessa utbildningarna? När och hur fick de erhålla deras position som huvudtränare. Hur rekryterar de deras ledarstab? Vilka är de

huvudsakliga ledarskaps problemen som de har stött på som tränare och vilka interagerar de mest frekvent med och till vilket syfte? Lemyre, Trudel & Durand-Bush (2007) kom fram till att

formella utbildningsprogram bara är en av många olika möjligheter att lära sig att leda på. Tränares tidigare erfarenheter som spelare, assisterande tränare, eller instruktörer förser även tränarna med sport specifik kunskap och tillåter tränarna att ingå i en socialisering inom subkulturen av deras respektive sport (Lemyre, Trudel, & Durand-Bush 2007).

I en studie av Cushion, Armour & Jones (2003) undersöks hur tränarutbildning och kontinuerlig professionell utveckling kan utnyttja den sammansatta praktiska erfarenheten av ledarskap som finns bland tränare. Syftet i deras studie är att genom Pierre Bourdieus arbete försöka förstå hur konsten att kunna leda kan vara kännetecknat som en struktur av improvisation och hur

erfarenhet kan vara avgörande till att strukturera ledarskap i praktiken. De har använt Pierre Bourdieus arbete för att få en förståelse hur ledarskap kan ses som en struktur av improvisation och hur erfarenhet är nödvändig för att strukturera ledarskapskunnande i praktiken. De har även gjort en undersökning av den dåvarande tränarutbildningen för att få en förståelse hur dessa två

komponenter samverkar. Frågor som författarna ställer sig är vad som utgör kompetensutveckling hos tränare? och hur man kan införliva, förbättra och utveckla denna kompetensen hos tränare? I resultatet visade det sig att tränarutbildning i England under perioden då studien skrevs hade misslyckats med att använda tränares tidigare erfarenheter på ett effektivt sätt för att fortsätta få en proffsigare utveckling i tränares kompetensutveckling. Författarna antyder att tidigare forskning har visat på att det är tidigare erfarenheter och observationer av andra tränare som är den primära källan för tränares kunskap. Utbildningsprogrammen för tränare i England ska inte ha tagit vara på denna erfarenhet vilket gör att tränare inte får en användbar kunskap genom de utbildningsprogram som erbjuds (Cushion, Armour & Jones 2003).

Wright, Trudel & Culver (2007) har undersökt olika inlärningssituationer som har rapporterats av tränare för ungdomslag inom ishockey. Syftet med deras studie var att undersöka olika

inlärningssituationer som ishockeytränare hämtar sin kunskap från. De gjorde semi-strukturerade intervjuer på trettiofem stycken ishockeytränare som var volontärer från mindre ishockey

associationer i Ontario Canada. Författarna ville få reda på hur mycket kunskap de har tagit från utbildningsprogram och vilken erfarenhet de hade bortsett från utbildningsprogrammen om man ser till när de började spela tills det att de blev huvudtränare samt vilken användning tränarna har haft av internet i sin kunskapsinlärning. Resultaten visade sju olika inlärningssituationer:

Utbildningsprogram, ledarskapskliniker och seminarier, formellt mentorskap, böcker och videoklipp, personlig erfarenhet relaterat till sport, familjen och arbete, ansikte mot ansikte interaktion med andra tränare och internet (Wright, Trudel, & Culver 2007).

5. Teori

Coombs and Ahmed’s (1974) har tagit fram ett ramverk där de beskriver olika sätt som vi människor kan utbilda oss på. Det olika dimensionerna som ingår i deras ramverk är formell utbildning, icke formell utbildning och informell utbildning. Den formella utbildningen sker vid ett institut som har kronologisk betygsättning och ett strukturerat utbildningssystem. Den icke formella utbildningen är en systematisk och pedagogisk verksamhet som bedrivs utanför ramen för det formella utbildningssystemet. Den finns för att förse en viss typ av utbildning till särskilda subgrupper i vår population. Informell utbildning sker i form av en livslång process där individer samlar på sig kunskaper, kompetenser, attityder i form av dagliga erfarenheter exempelvis från jobb, fritid, familj, vänner, resor, eller olika medier (Coombs & Ahmed 1974). Nelson, Cushion och Potrac (2006) har byggt vidare på Coombs och Ahmeds ramverk och har applicerat det på tränares lärande. De kopplar de tre olika dimensionerna för utbildning till olika

inlärningssituationer för tränare.

5.1. Formellt lärande

De menar att i det formella lärandet ingår storskaliga tränare-certifieringsprogram som har utvecklats av nationellt styrande organ som är operatör över idrott. Det kan även vara tertiära kurser som berör idrottsvetenskap och ledarskap. I dessa formella kurser så krävs det att läroverket visar kandidaterna som ska ingå i programmet eller kursen det förutsättningar som råder i exempelvis vilka riktlinjer som finns, vilken närvaro som krävs, hur läroplanen ser ut och vilken certifiering som skrivs ut (Nelson, Cushion & Potrac 2006, s 249). Jag tolkar det formella lärandet i form av att kurserna har en planerad strategi i förväg för vad som ska läras ut och hur det ska läras ut. Det som sedan lärs ut till kursdeltagarna genom kursinstruktörernas planering ses som formellt lärande. Det finns ingen social samverkan mellan tränarna. Denna tolkningen kommer framträda i min analys och det är på detta sättet som jag använder mig av det formella lärandet.

5.2. Icke formellt lärande

Coombs and Ahmed’s (1974) icke formella utbildningen kopplar Nelson, Cushion och Potrac (2006) till icke formellt lärande som kan ske i samband med ledare konferenser, seminarier,

workshops och kliniker. De påpekar att formellt och icke formellt lärande har många likartade karaktäristiska drag men att icke formellt lärande avser en specifik grupp i populationen (Nelson, Cushion & Potrac 2006, s 253). Jag tolkar det icke formella lärandet i form av det sker i stunden och inom ramen för det formella lärandet. Det är exempelvis när tränare för diskussioner mellan varandra under utbildningen där de får möjlighet att lära sig av varandra. Då sker lärandet inom ramen för det den formella lärandet men det är fortfarande inte formellt lärande då kunskaperna som tränarna tar till sig i första hand inte kommer från kursinstruktörer eller strategier från utbildningen. Inom det icke formella lärandet så tolkar jag det som att det finns en social samverkan mellan tränarna. Det är denna tolkningen som jag använder mig av när jag gör min analys. 


5.3. Informellt lärande

Nelson, Cushion och Potrac (2006) menar även att lärande sker i en bred kontext och inte bara i form av formellt och icke formellt lärande. Tränare kan lära sig genom tidigare erfarenheter som atlet, informellt mentorskap, praktiska ledarskapserfarenheter och interaktion och observation med andra tränare och atleter och detta är kopplat till den sista dimensionen i ramverket som är informellt lärande. Nelson, Cushion och Potrac (2006) använder även egen orienterad inlärning inom den informella dimensionen. Inom det egen orienterade lärandet hämtar tränare kunskaper på egen hand genom bl.a att utforska på internet, läsa tränare-manualer, böcker, tidningsartiklar, magasin. De kan vidare även hämta kunskaper på egen hand genom att titta på

idrottsvetenskapliga utbildningsvideor, videor av olika träningar och inspelningar av deras egna atleter (Nelson, Cushion & Potrac 2006, s 253). Det informella lärandet tolkar jag genom att tränare samlar på sig kunskaper på egen hand genom att ta egna intiativ till att utvecklas på olika sätt utanför det formella lärandet. Det är denna tolkningen jag använder mig av när jag

analyserar det informella lärandet.

5.4. Moons teori

Moon lyfter fram två synsätt på inlärning. Den ena synsättet innefattar inlärning som tas in genom ett sätt som hon beskriver i form av att bygga en tegelvägg. Detta synsätt involverar instruktioner som ges ut till elever. Utan en instruktion så blir det ingen inlärning. Instruktören ger ut

information som på något sätt tas in eller bearbetas av eleven. Denna information behålls i samma form av eleven som den påträffades i när eleven tog emot informationen. Informationen

kan innehålla en viss modifiering och det kan bero på elevens minne. Lämplig och effektiv inlärning antas ske när eleven på ett effektivt sätt observerar materialet och informationen som ges ut. Eleven skulle då i ett senare stadie kunna använda informationen på ett sätt där

informationen som eleven presenterar ligger i nära samklang med den informationen som instruktören gav eleven. Instruktören ger eleven tegelstenar av kunskap som på sikt leder till att det byggs upp en tegelvägg av kunskap. Instruktören hjälper eleven genom att veta hur

tegelstenarna ska läggas för att passa in i tegelväggen och på det viset byggs tegelväggen successivt upp (Moon 2004, s 16,17). Det andra synsättet som hon tar upp är ett konstruktivt synsätt på inlärning. Det fokuserar på aktiviteter som sker i individers omgivning och som hjälper individer att förstå hur deras värld fungerar. Detta inlärningssätt består av ett flexibelt nätverk av idéer och känslor inom grupper som är tätt sammanlänkade och associerade med varandra. I ett sådant nätverk kan lärandet ske på fler sätt än bara en ansamling av kunskap. Lärandet genom nätverk möjliggör att inlärningen kan ske på många olika sätt med många olika grupper och individer. Inom denna formen kan lärandet ske varje dag och individer behöver inte ta hänsyn till någon instruktör. Individers kognitiva struktur är ett resultat av individers kunskap och känslor genom nätverken och representerar vad individerna vet vid en given tidpunkt. Lärande borde på så vis ses som en process i att försöka ändra uppfattningar och den kognitiva strukturen hos individer och inte bara att samla kunskap. Den kognitiva strukturen har en viktig roll i inlärningsprocessen eftersom den har en funktion i vad vi väljer att lära oss och vad vi väljer att uppmärksamma (Moon 2004, s 16,17).


6. Metod och Genomförande

6.1. Urval

Jag har gjort en undersökning på åtta stycken fotbollstränare som är verksamma som tränare för ungdomar i elitföreningar i skåneregionen som berör U16, U17, U18 och U19 lag. Mina resultat gäller endast för denna urvalsgrupp (Bryman, 2008, s 481,482). Enligt Hassmén (2008) ska undersökaren försöka hitta ett urval som är kvalitativt representant. Genom att utgå ifrån dessa specificerade kriterier har jag handplockat undersökningsdeltagarna för att finna personer som sitter på kunskaper som är informationsrik, djup och relevant. Anledningen till att jag valde detta urvalet är för att jag är intresserad av elitföreningar och det finns cirka åtta elitföreningar i Skåne. Därför tyckte jag att åtta tränare som var representanter för dessa elitföreningar var ett intressant urval att undersöka. Jag började med att ta reda på vilka elitföreningar som fanns och sedan tog jag kontakt med tränarna.

6.2. Insamling av empiri

Jag har gjort en kvalitativ undersökning i form av semi-strukturerade intervjuer med det utvalda fotbollstränarna. Enligt Hassmén (2008) så har de vetenskapliga metoderna en gemensam tolkning som syftar i att nå en förståelse för mänskligt varande. Genom den kvalitativa metoden så kunde jag få syn på hur tränarna föreställer sig världen, vad de har för mening i olika

företeelser och hur de tillskriver sin tillvaro. Materialet som jag fick fram genom denna metoden var i form av beskrivande data där jag kunde få fram information kring b.l.a förståelse för

upplevelser, erfarenheter och känslor. För att få fram data kring detta så frågade jag om essensen av det olika fenomen som upplevts eller vad dess innebörd var. Genom att göra en kvalitativ undersökning i form av intervjuer så fick jag en djup ingång i vad tränarna sa när det gällde vilken användning de hade haft av de olika inlärningsmetoderna och vilka kunskaper som de har lärts från olika former av lärande (Hassmén. 2008, s 104). Tränarna fick en möjlighet att berätta mycket kring sina erfarenheter i området vilket var viktigt för min studie för att få syn på det jag ville veta. För att inte tränarna inte skulle komma utanför ämnet i intervjuerna så gjorde jag semi-strukturerade intervjuer som menas med att jag hade förberett en lista med frågor som jag ställde till intervjupersonen. Listan innehöll specifika teman som jag ville att intervjupersonen skulle

prata om och listan var ett verktyg för att se till så att intervjupersonerna pratade om de teman som jag ville att de skulle prata om (Bryman, 2008, s 438). Efter att jag hade sammanställt vilka teman, frågor och följdfrågor som skulle finnas med i intervjuguiden så gick jag in i nästa fas som var att hitta relevanta tränare att intervjua. I denna process så började jag med att skriva ner alla de elitföreningar i skåneregionen som jag kände till. Efter det så gick jag in och tittade på respektive förenings hemsida där jag letade upp kontaktinformation till tränare som var

representerat utifrån mitt urval. Därifrån tog jag kontakt med det olika tränarna via telefon och mail. Vi bestämde då träff för när och var vi skulle genomföra intervjuerna. Jag tog kontakt med totalt tio tränare och av de tio tränarna så var det åtta stycken som var villiga att ställa upp på intervju.


6.3. Bearbetning av empiri

Det första steget i bearbetningsprocessen var att transkribera det insamlade materialet. Detta var ett förberedande steg inför själva bearbetningen och analysen av datan (Hassmén. 2008, s 112). I transkriberingen så skrev jag ner material som var relevant utifrån mina frågeställningar. Det transkriberade empirin bestod av mycket information och i bearbetningen av empirin så bröt jag ner informationen i mindre lätthanterliga beståndsdelar. För att kunna analysera empirin och få en förståelse av dess innehåll så organiserade jag empirin genom klassificering och kodning av dess innehåll. Jag utgick ifrån min teori som bestod av formellt, icke formellt och informellt lärande där jag sedan bröt ner dessa delar i mindre teman och kategorier. Inom det formella lärandet så bröt jag ner det i teman som var utbildningar genom svenska fotbollsförbundets utbildning, utbildning genom högskola och universitet och andra utbildningar. Utifrån detta så bröt jag sedan ner de tränare som hade gått SVFF:s utbildning i två kategorier. Första kategori var tränare som hade gått utbildningen men inte kände att de hade haft användning av den. Den andra kategorin var tränare som hade hämtat kunskaper i utbildningen från ämnesinnehållet som var konstruerat av

kursinstruktörer och utbildningens strategier. Den icke formella inlärningen valde jag att inte kategorisera då det i resultatet framkom att icke formell utbildning räckte för att kunna analysera tränarnas inhämtning från delen av teorin. Den informella inlärningen bröt jag ner i i åtta

kategorier och dessa kategorier var diskussion och interaktion med andra tränare, observation av andra tränare, tidigare erfarenheter som spelare, egen reflektion, litteratur, internet, inspelning av egna spelare och att se fotboll på TV. Detta gjorde att jag kunde koda datan. För att lyckas så bra som möjligt med kodningen av data så var jag noggrann med att läsa igenom allt mitt material och

ha en djup kunskap om de fenomen som jag ville studera (Hassmén 2008, s 113). När jag gjorde min bearbetning så läste jag igenom empirin fyra gånger. Här plockade jag ut meningsbärande enheter och satte in dem i de olika teman och kategorier som jag beskrivit och jämförde sedan resultaten med mig själv. Ett problem med detta är att när jag hade gjort första analysen så kom jag ihåg hur jag skulle klassa empirin vid det andra tillfället och vid det tredje tillfället så hade jag lärt mig hur jag skulle klassa alltihop. Nu bearbetade jag materialet under en veckas period. Hade jag haft ett större mellanrum mellan mina bearbetningstillfällen så hade det möjligtvis varit större chans till att jag glömt bort hur jag klassat all empirin. Ett annat metodproblem var att jag

bearbetade empirin på egen hand. I kvalitativ metod så skulle det troligtvis vara bättre om det är två stycken som tolkar samma empiri och är oberoende av varandra. Hade jag bearbetat empirin med en annan person så hade vi kunnat jämföra våra tolkningar av empirin mellan varandra och se var vi hade gjort en gemensam tolkning och var våra tolkningar hade gått isär. Om två personer som har varit oberoende av varandra tolkat empirin och kommit fram till samma tolkning så tror jag att det är mera sannolikt att det är den tolkningen som gäller än att jag har tolkat empirin på egen hand. På så vis så minskar min interna giltighet i bearbetningen och tolkningen av empirin.


6.4. Analys av empiri

I analysdelen så försökte jag föra samman den empirin som jag hade tematiserat, kategoriserat och kodat till helheter som hade en sammankoppling till mina frågeställningar i undersökningen. I analysen så letade jag efter teman i form av meningsbärande enheter som dök fram ur den insamlade datan. Jag tittade på vilka delar i teorin utifrån de temana och kategorier som jag hade kodat empirin på som blev väldigt synliga respektive mindre synliga. I denna process så försökte jag hitta vad som var gemensamt för undersökningsdeltagarna och vilken variation som fanns mellan dem. Slutligen så försökte jag föra ihop de olika temana och kategorierna som jag hade tagit fram genom empirin och min teori till en gemensam meningsfull helhet (Hassmén. 2008, s 114).

6.4. Etiska överväganden

I min studie så utgick jag från etiska överväganden som skulle råda mellan mig och de personer som ingick i min undersökning. Det finns fyra allmänna huvudkrav på forskning och dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

Informationskravet innebar att jag skulle informera de av forskningen berörda personer om syftet med forskningsuppgiften. Detta innebar att jag var tvungen att förklara syftet med

undersökningen för de personer som jag undersökte och även förklara hur undersökningen skulle genomföras. Risker för eventuellt obehag och skada skulle delges till de undersökta personerna i fråga. Samtyckeskravet menas med att deltagarna i undersökningen själva skulle få bestämma om de ville vara med eller inte. De skulle inte tvingas in i undersökningen.

Konfidentialitetskravet innebar att uppgifter om deltagarna i undersökningen skulle ges största möjliga konfidentialitet och deltagarnas personuppgifter skulle förvaras så att obehöriga inte kunde få ta del av informationen. Vad gällande konfidentialitetskravet så var det svårt att göra mina undersökningspersoner anonyma. Dock så var det bara deras egna tankar som ingick i undersökningen och det gjordes ingen bedömning av någon annan. Undersökningspersonerna löpte därför ingen risk att i utsättas för obehag vid igenkännande. Det sista kravet var nyttjandekravet som innebar att de uppgifter som jag samlat in från deltagarna i undersökningen endast får användas till forskningsändamål. Jag fick alltså inte lämna ut den insamlade informationen från undersökningspersonerna till något anat ändamål än forskning (Vetenskapsrådet,

Helsingforsdeklarationen). Hassmén lyfter fram några allmänna regler som berör mig som gör forskning. Dessa regler var att jag skulle tala sanning om min forskning, jag skulle öppet redovisa metoder och resultat, jag skulle öppet redovisa kommersiella intressen, jag skulle medvetet granska och redovisa utgångspunkter för min studie, jag skulle inte stjäla

forskningsresultat från andra, jag skulle hålla en god ordning i min forskning (bland annat genom dokumentation och arkivering) och Jag skulle inte bedriva min forskning på ett sådant sätt där andra människor kommer till skada (Hassmén 2008, s 282).

7. Resultat

7.1. Tränare 1

Tränare 1 har gått utbildning genom svenska fotbollsförbundet. Han säger att han inte har haft så stor användning av utbildningen som han har fått genom förbundets kurser. Tränare 1 har gått en utländsk kurs som heter Soccer Services (HWTWR) där utformningen kan jämföras med SVFFs Advanced kurs men i innehållet så är det stor skillnad i jämförelse med Advanced-kursen. Det han säger att han har haft användning av från Soccer Services kursen har varit mycket i

träningsmetodik alltså hur man skapar problem för spelarna på plan som de spelarna får frågor kring och får tänka kring och försöker lösa men även hur man bygger träningspass och övningar. I den utbildningen så gick instruktörerna även igenom alla positioner som finns och hur man kan agera på olika sätt i det olika positionerna när det gäller anfallsspel och försvarsspel. Han säger att han har kunnat använda informationen som han har lärt sig i kursen till att berätta hur spelarna ska tänka i olika positioner när de hamnar i olika situationer på plan. Detta säger han att han har haft stor användning av och att han använder mycket som tränare. Han fick möjlighet att diskutera fotboll med Josep Clotet Ruiz vid två tillfällen när han var assisterande tränare i ett elitlag. Han säger att de två tillfällena när han fick möjlighet att diskutera fotboll med Josep Clotet Ruiz gav honom jätte mycket. Han nämner att det han sa var lite mer genomtänkt än de andra tränarna som han hade diskuterat fotboll med. Han säger att han observerade mycket träningar i början av sin tränarkarriär och då främst i form av två elitklubbars seniorlag. Så det var i början som han säger att han hade haft användning av observation av detta sättet att hämta in kunskap på. Han besökte klubben Rayo Vallecano och observerade Paco Jémez i en vecka. Men det besöket säger han att han inte fick användning av så mycket för att han inte kom så nära Paco Jémez och kunde diskutera saker med honom och då tyckte han att det blev svårt att få en förståelse kring varför Paco gjorde på vissa sätt osv. Han säger att han har läst böcker och fått en insyn i andra tränares erfarenheter som spelare och ledare. Han säger att han har hämtat en ledarfilosofi från John Wooden som säger att man ska sträva efter att alltid försöka göra sitt bästa och den filosofin har han med sig i allt han gör. Han säger att han har använt internet i form av Youtube och Twitter. När det gäller Youtube så har han tittat på Pep Guardiola och Thomas Tuchels träningspass och den observationen hade han också lärt sig en del av. Twitter nämner han är ett bra sätt för att hitta artiklar och taktiksidor där det finns möjlighet att läsa om andras analyser av matcher för att sedan väga in i sina egna analyser eller funderingar.


7.2. Tränare 2

Tränare 2 har gått de första grundkurserna i SVFF tränarutbildning men han kunde inte komma ihåg vad dem hette. De utbildningar som han säger att han har haft mest användning av är

ledarskapsutbildningar som han har fått genom jobbet. De utbildningarna har han kunnat applicera i sin roll som fotbollstränare. Det han säger att han har tagit med sig från dessa utbildningar är att få alla att jobba åt samma håll. Få nya spelare att passa in i laget, lösa intriger och få med sig sina spelare och tränare att driva klubben och laget framåt. På så sätt så har ledarskapsutbildningarna genom jobbet varit viktiga för tränarens del i hans roll som tränare. Han berättar att den största inspirationskällan var när han var assisterande tränare i ett elitlag tillsammans med Elisabeth

Leidinge. Han kände att det året som han fick möjlighet att vara tränare tillsammans med henne var en fantastisk upplevelse och det gav honom mycket inspiration och kunskaper som han haft

användning av. Han har haft ett antal olika tränare som han har anammat och tagit kunskaper från. När han var tränare tillsammans med Elisabeth Leidinge i ett elitlag så fick han möjligheten att observera elitlagets träningar. När han observerade deras träningar så säger han att han tog med sig saker därifrån som han sedan använde sig av. Han berättar att han såg övningar som han försökte applicera på sina egna spelare och han försökte göra det övningarna anpassningsbara till sina spelare i förhållande till vilket material han jobbade med. Den största inspirationskällan säger han att han har tagit med sig från Lena och Elizabeths träningar med elitlaget. Han berättar att han är lite av en nörd och att han ibland stannar till och tittar på andras träningar och försöker applicera in det i form av att se om han kan ha nytta av det och använda delar av det han har sätt in i sitt eget sätt att vara som tränare. Något som han vidare berättar att han har haft användning av har varit agerandet av andra tränare. Vissa tränare är fantastiska i sina ledarroller och vissa skulle inte få ställa sig på plan över huvud taget. Så då säger han att han suger åt sig båda delarna i att så här ska han uppträda och såhär ska han inte uppträda. Han berättar att han har tidigare erfarenheter som spelare och har lärt sig att spela på olika positioner. Genom detta säger han att han har fått ett antal olika sätt att se på fotboll. Ibland spelar han in matcherna för att se vad han kan träna mer på eller vad han kan berätta för spelarna för att de ska agera på bättre sätt i olika situationer som inträffar på plan under match.

7.3. Tränare 3

Tränare 3 har gått fotbollsförbundets BAS 1, BAS 2 och Advanced kurser. Här säger han att han har hämtat mycket inspiration. Han berättar att han har fått läsa deras böcker, och han tycker att det är

intressant att läsa om rehabträning. När han gick Advanced kursen så berättar han att där var en kille som hette Jimmy Högberg och som höll i fotbollsbiten. Det som han säger att han har haft

användning av genom denna kursen och det som Jimmy Högberg har lärt ut är att anpassa

fysträningen så mycket som möjligt till fotbollen och göra det anpassat till match. Exempelvis så kan man få in snabbhet i olika spelövningar samt att man kan få in dynamisk rörlighet emellanåt under träningspasset för att aktivera olika muskelgrupper och förbereda kroppen för vad som ska hända ute på planen. I utbildningen säger han att han vidare lärt sig att göra bra matchanalyser, och lärt sig olika spelsystem. Men han säger att han främst har lärts sig att göra avlyser av matcher. Ledarskapet och hur han ska leda laget berättar han att han har hämtat från idrottslärarutbildningen när han läste på Högskolan. Där läste han ledarskapskurser som han säger att han har haft

användning av som tränare och som har kommit bättre till nytta än de kurser som han har gått på förbundet. Han säger att han har haft användning av den utbildningen genom att kunna anpassa sitt ledarskap utifrån olika spelare/elever. Han berättar att olika saker funkar på olika individer och man kan kanske inte göra samma saker på alla. Han berättar att han har fått en trygghet i sig själv och han är trygg med olika typer av ledarskap. Även psykologin säger han sig haft användning av från att ha gått idrottslärarutbildningen på högskolan. Han har lärt sig hur grupper kan vara och det har han kunnat ta med sig in i fotbollen. Han berättar även att han har lärt sig om anatomi som han tycker har varit till en fördel i sin tränarroll. Han har gått kurser inom Taktiskt Periodisering genom hemsidan proffslivet där han säger att han känner grundaren och fick en inbjudan av honom. I detta har han gått tre kurser i form av kurs A, B och C. som han har fått certifikat i. Kursinstruktörerna var Pedro Medonca och Raul Oliveira. Han berättar att I utbildningen fick de arbetsuppgifter som de skulle lösa och göra matchanalyser. Här känner han att han har hämtat mycket inspiration ifrån i hur han kan jobba med sina lag. Han säger att han får ett stort utbyte av kunskap genom att diskutera med tränare om olika situationer och hur dem tänker kring olika saker. Han berättade att man ser olika på vissa saker och det är viktigt att kunna motivera varför man tycker på ett visst sätt. Han har hämtat rätt mycket inspiration när han har varit på besök utomlands och kollat på hur tränare jobbar i Chelsea, Fulham, Charlton och Barcelona. Från FC Barcelona och Chelsea FC har han hämtat kunskaper kring att man i tidig ålder ska försöka jobba mycket med speluppfattning och

spelförståelse och försöka få in många moment som tränar dessa egenskaper. Man ska även försöka ha det i spelövningar så att det inte blir för mycket isolerat. Han säger att man ska ha övningar som finns i matchlika situationer och har många moment. Han säger att han har en bror som har spelat i ett elit lag under en bra tränare och genom observation på träningsplan och i match så har han hämtat lite saker som han har haft användning av från denna tränaren. Den främsta saken som han har

hämtat från denna tränaren som är tränare för ett allsvenskt lag är att spelarna i sin position ska kunna förstå och veta hur de ska agera i många olika situationer som inträffar på planen. Spelarna ska kunna vara anpassade för olika uppspel beroende på om det är hög press eller låg press och att de i sitt försvarsspel anpassar sig efter motståndarna. Han säger att Spelsystemet kan vara varierande från match till match men där ska finnas en tydlig ide för hur de vill att det ska spelas och hur de vill att det ska utföras på planen. Genom att titta på matcher på TV så säger han att han har fått en

uppfattning över hur han vill att hans lag ska spela fotboll. Han berättar att hans spelstil är en blandning mellan FC Barcelonas spel och det spel som tränaren Jurgen Klopp spelar, en mix av bollinnehav och hög intensitet.


7.4. Tränare 4

Han har gått kurser genom SVFF utbildningssystem där den senaste kursen var UEFA A. Det viktigaste i dessa utbildningarna säger han är att få träffa andra tränare och höra hur dem tänker kring träningsupplägg, spelsystem och spelfilosofi. Han berättar att genom dessa utbildningarna så har han kunnat träffa andra tränare och utbyta erfarenheter vilket har gett honom väldigt mycket. Han berättar att det är mycket på grund av att man träffas tjugo stycken i grupp och får möjlighet att diskutera fotboll. Han får höra hur de andra deltagarna ser på utbildning, utbildningsplaner och hur man kan jobba med unga spelare. Genom dessa utbildningar så får han vidare höra hur andra verksamheter och akademier har jobbat för att få fram så många duktiga fotbollsspelare som möjligt med hjälp av deras spelare-utbildningsplaner. Det är genom diskussion med tränarna i utbildningen som han säger att han har hämtat kunskaperna från. Han har gått

idrottslärarutbildning på högskolan. Genom den utbildningen så säger han att han har kunnat hämta kunskaper kring grupprocesser och hur grupper och ledarskap funkar överlag. Det tycker han har gett honom en hel del och att vissa saker har satt sig i ryggmärgen. Han har jobbat som assisterande tränare och han säger att han har kunnat hämta mycket genom diskussion med huvudtränaren. Han har hämtat kunskaper från tränare som han själv tidigare har haft och genom tidigare observationer av dessa tränare så har han försökt snappa upp saker som han har tyckt har varit bra. Sedan så har han själv försökt utveckla det på något sätt. Genom denna observationen så har han observerat flera tränare som har tränat sönder sina spelare. Han säger att han har upplevt många tränare som vill träna sina spelare för mycket och det leder till att de löper större risk att åka på skador och en faktor till detta är att tränare har fel träningsupplägg. Han säger att detta har gjort att han har intresserat sig mycket för träningsupplägg och periodisering av både individuellt

och lagmässigt tänkt. Han nämnder ett exempel i att om man har haft match på lördag eller söndag så kanske man inte ska köra högbelastande träning på måndagen. Matchförberedande träning kan man sätta in på en fredag och alltid försöka tänka på belastningen av spelarna beroende på hur veckorna och månaderna ser ut och i vilket skick spelarna är i. Detta har han fått en djupare bild av genom både de som har varit kunniga inom området och de som har varit mindre kunniga inom området.

7.5. Tränare 5

Tränare 5 har gått några kurser i SVFF tränarutbildning men han kan inte riktigt komma ihåg vad dem heter. Det som han säger att han har haft användning av i det kurserna är när han har fått situationer på tavlan av instruktörerna som han ska försöka lösa i grupp med det andra tränarna som också deltog i kurserna. Då bollade han situationerna mellan de andra tränarna och försökte hitta lösningar. Det säger han gav honom mycket för då fick han höra hur andra tänkte och hur andra löste vissa situationer som han sedan kunde ta med sig i sitt eget sätt att tänka. Han läste under en kort period för tio år sedan idrottsvetenskap på Malmö högskola. Det som han säger att han skulle kunna ha användning av från de kurserna som han läste från den utbildningen är psykologin och hur man kan tänka i olika mentala lägen med fotbollsspelarna. När han var huvudtränare i ett lag så hade han bra kontakt med ett annat lags tränare. De pratade rätt mycket med varandra och bytte kontakter mellan varandra. Han säger att det är viktigt att ha kontakter med många ledare för att kunna byta kunskaper och information. Det som gav honom mest på utbildningarna genom förbundet det var alla diskussioner som han hade med klubbtränarna på kvällen och när genomgångarna var över. Då satt han ner och diskuterade och bytte övningar och olika situationer som kan dyka upp med de andra tränarna på kvällen. Detta säger han att han fick ut mycket av. Vidare så berättar han att han har hämtat kunskaper genom att observera hur andra tränare gör. Han var spelare under Tom Prahl och Colin Toal. Han har haft användning av Tom Prahls sätt att organisera och hans tänk kring försvarsspelet. Prahl kunde bryta ner saker i små delar som gjorde att det blev lätt att förstå och lätt att jobba med. Under Prahl var det raka direktiv om vad som gällde och Prahl var väldigt noggrann. Var det inte rakt eller noggrant så ändrade Prahl och såg till så att det blev bra och det är något som han har tagit med sig. När han hade Colin som tränare så berättar han att de var tvungna att skicka bollen långt under de tjugo första minuterna under matchen för att eliminera risker i att släppa in ett mål. Han har fått

att spela på. Han har läst Svennis bok. Han berätta att han lärde sig att det inte är bra att diskutera matchen med spelarna direkt efter att den är avslutad. Det är bättre att låta både spelarna och han själv få reflektera lite kring matchen innan man börjar prata om den. Det är bättre att ta det diskussionen några dagar efter match exempelvis om det har varit match på lördagen så tar man diskussionen på måndagsträningen för då har fler hunnit reflektera och han behöver inte skrika för att förmedla sitt budskap till spelarna.

7.6. Tränare 6

Tränare 6 har gått kurser inom SVFF utbildningssystem. När han började gå utbildningen så hette den första kursen grundkurs och sedan hette kurserna U1, U2, och U3. Sedan så har han även gått kurserna Advanced och UEFA Youth Elite och han har ambitionen att komma in på Pro

utbildningen. Det som han säger att han har kunnat hämta och ha användning av från kurserna i förbundets utbildningssystem är framförallt att han har fått ett nätverk där han lärt känna andra tränare som han sedan har kunnat diskutera saker med. När han gick Advanced utbildningen så träffade han tränare som var tränare på en hög nivå exempelvis Patrik Rosengren som var seniortränare i ett elitlag och Andreas Tegström som spelat fotboll på en hög nivå ute i

Skandinavien och där tror han att man kan lär sig mycket. Nätverket är det främsta som han säger sig ha haft användning av genom utbildningen i förbundets kurser. Men sedan säger han även att han har blivit förkovrad i sin tränarroll och att han har lärt sig saker om fotboll genom

utbildningen. Det främsta sättet som han säger att han har hämtat kunskaper från är från hans vardag. Tidigare så jobbade alla som höll på med fotbollsverksamheten på samma ställe i arbetsplatsen. Genom diskussioner med tränare som jobbade runt honom i den miljön säger han att han har kunnat hämta jätte mycket kunskaper från. Han säger att han har fått förmånen att kunna diskutera fotboll med tränare som Stuart Baxster, Åge Hareide, Peter Gerhardsson, Henrik Larsson och Per-Ola Ljung mm. Dessa tränare kan mycket fotboll och genom att vara ödmjuk och öppen för att lyssna på dessa tränare så har han fångat upp mycket saker genom det. Han

beskriver även att han har tyckt att Sven Andersson som var assisterande A-lags tränare i klubben i många år var en stor källa till kunskap för honom. Han har även flera kollegor som han jobbar med nu och där han hämtar mycket kunskap. Blandningen av personer i miljön som han befinner sig i berättar han är den främsta kunskapskällan där han lär sig mycket i och hämtar mycket inspiration ifrån. Genom att vara i den miljön och kunna diskutera fotboll med tränarna runt honom så säger han att han har utvecklat ledarskap, taktik, i sätt att jobba, struktur, övningsval och

sätt att instruera som han har kunnat använda som tränare. Har han en fråga kring belastning eller ett övningsval eller hur han ska komma åt någonting på bästa sätt så har han kunnat fråga sina kollegor i arbetsmiljön som han befinner sig i. Han kan exempelvis fråga nuvarande A-lags

tränare i klubben kring ett övningsval eller ett problem som behöver lösas. Han säger att det gäller att försöka plocka in småbitar av folk som har andra erfarenheter än vad han själv har och försöka plocka in det i hans fotbollsvardag. 


7.7. Tränare 7

Tränare 7 har läst förbundskurserna UEFA Bas i SVFF utbildningssystem och han berättar att nästa steg i utbildningen är att läsa Advanced kursen. Han har läst tränarutbildningen på två år i Eslövs folkhögskola. Där läste han på heltid och han kände att han fick en bra grund att stå både teoretisk och praktiskt i att kunna utföra det han hade lärt sig. Han säger att han fick lära sig hur han kunde vara som ledare och hur han kan hantera en grupp. Vidare så lärde han sig

fotbollstermer i form av hur man kan spela anfallsspel och försvarsspel. I försvarsspel så säger han att han lärde sig hur han kan jobba med positionsförsvar, kombinationsförsvar och man-man-markering. I anfallsspelet så var det vilka anfallsvapen som finns att tillgå och vilka

speluppbyggnads sätt som finns. Han har även läst kurser i det programmet som berörde Fysiologi och psykologi och allt detta berättar han gav honom en bra teoretisk grund att stå på för att sedan välja sin egen väg att gå som fotbollstränare. Det säger han att han har haft användning av genom den utbildningen. Han berättar att han jobbar på en gymnasiesärskola och där är det rätt ofta som han har varit på fortbildningar och olika utbildningar som kan appliceras på fotboll och ledarskap som fotbollstränare. Han beskriver att det som tas upp på sådana utbildningar har varit väldigt likt det som tas upp inom fotbollen. Han har lärt sig mycket i form av diskussion av andra

fotbollstränare. Att jobba tillsammans med andra tränare och ha ett delat ledarskap och att kunna diskutera och göra förberedelse ihop med andra tränare. Han har haft ett delat ledarskap med en annan tränare i sex, sju år och det samarbetet säger han gav honom jätte mycket i form av att de satt ner tillsammans och tog fram arbetssätt, de pratade anfallsspel och försvarsspel i detaljerade former och de satte sig in i fotbollen. Diskussioner innan, under och efter träningar och matcher säger han har varit väldigt givande och han lärde sig mycket. Han berättar att det är viktigt att kunna argumentera varför man tycker på ett visst sätt exempelvis varför han tyckte att spelarna skulle ha spelbredd i en viss situation? Då berättar han att han verkligen måste kunna