Rapportering av utvecklingsprojekt för kursen humanbiologi

Rapportering av utvecklingsprojekt för kursen Humanbiologi

Vt 2006 respektive vt 2007 kursinnehåll/upplägg

Humanbiologikursen bedrivs sedan vårterminen 2006 i tematisk form, utifrån autentiska fall t.ex. tidningsartiklar, studiebesök, självupplevda situationer etc. Syftet att arbeta med frågor som utgår från autentiska fall kan vara ett sätt att öka intresset och förståelsen för naturvetenskap, inte bara hos studenterna (de blivande lärarna), utan i förlängningen också hos deras elever. De autentiska fallen, vilka under vt 2006 var fem till antalet, hade alla både koppling till människokroppen och till samhället. Det första fallet ”Gymmet” var vi med på ett ”spinningpass”. Innan passet lät vi studenterna fundera över vad som kan tänkas hända med kroppen under ”spinningpasset” och vilka frågor som kan tänkas uppkomma. Efter ”spinningpasset” samlades studenterna gruppvis (3-4 personer/grupp) och formulerade frågor. Dessa frågor arbetade grupperna med under ca en vecka och redovisade sedan svaren inför varandra, både skriftligt och muntligt. Krav fanns på att förlopp i kroppen skulle förklaras på olika nivåer, från organ-vävnads-cell till molekylärnivå, samt att ett samhällsperspektiv skulle vara synligt. Samhällsperspektivet var synligt i mer eller mindre utsträckning, lite beroende på vilket fall det handlade om.

Vi lärare fungerade som handledare till studenterna under arbetets gång, men arrangerade också studiebesök, hade laborationer och viss genomgång av olika organ etc. för att höja kunskapsnivån. De resterande fyra fallen (”Att äta för att växa, eller att äta för att krympa?”,”Hälsa eller ohälsa”, ”Sex och samlevnad, samt ANT”och ”Liv och död”) arbetade studenterna med på samma sätt som det första fallet, även om fallen introducerades på lite olika sätt (utifrån rollspel, tidningsartiklar eller forskningsresultat).

Som slutexamination skulle studenterna enskilt konstruera ett fall, ställa frågor och besvara dessa, vilket de fick tydliga, skriftliga instruktioner om innehållet. Redovisningen av det egna fallet gjordes i rapportform och vid ett seminarium opponerade studenterna på varandras rapporter. Resultatet visar att när studenterna själva konstruerat fall klarade de inte av att koppla naturvetenskapen med ett samhällsperspektiv, utan det blev nästan uteslutande naturvetenskap och detta trots att studenterna fick tydliga instruktioner att frågor med samhällsperspektiv också skulle finnas med. Det verkar som att det är svårt för studenterna att på kort tid (fem fall) ta ett tvärvetenskapligt angrepp, utan de flesta använde endast naturvetenskapen. Ett par av studenterna lyckades dock att ta ett tvärvetenskapligt angrepp.

Ett exempel på det är Peter Skoog som skrev en rapport om ”Lycka”, som både har ett naturvetenskapligt (hjärnan och nervsystemet)- och samhällsvetenskapligt (emotioner och känslor) innehåll.

Utifrån erfarenheterna från vt 2006 gjorde vi inför kursen vt 2007 vissa förändringar. Istället för att studenterna arbetade i grupper om 3-4 studenter, lät vi dem istället arbeta parvis. Detta dels för att vi endast hade 8 studenter på kursen och dels för att vi fått indikationer om att det var lättare att ”smita undan” i en grupp på 3-4 än om man arbetar i par. Med tanke på att studenterna hade svårigheter att göra ett tvärvetenskapligt angrepp, försökte vi att vara ännu tydligare under kursintroduktionen där vi förutom forkningsresultat kring elevers intresse av naturvetenskap etc., (vilket vi också hade med under vt 2006) även hade med en praktisk övning. Utifrån en tidningsartikel (Sydsvenskan, 070105) om den gravt hjärnskadade flickan Ashley, som med hjälp av kirurgiska och medicinska ingrepp hade stoppats i växten, fick studenterna diskutera vilka biologiska kunskaper som behövdes för att förstå artikeln, vilka etiska problem som aktualiserades och vilka samhälleliga (ekonomiska, politiska mm) implikationer fallet fick.

I stället för fem fall, drog vi ner dem till tre vt 2007. Det visade sig att de tre första fallen överlappade varandra mycket i det humanbiologiska innehållet, vilket innebar att vi slog ihop dessa och som utgångspunkt till det första fallet hade kvar ”Gymmet”. Som fall nummer två hade vi ”Sex och samlevnad, ANT” och som fall nummer tre ”Liv och död”. Att det blev tre fall för studenterna att arbeta med innebar också att de fick lite längre tid till varje fall. Vilket i sin tur resulterade i att den skriftliga redovisningen blev betydligt mer omfattande än under kursen vt 2006. Studenterna skrev nu regelrätta rapporter på ca 10 s. Vi kunde också se att studenternas kunskaper var både ”djupare” och ”bredare” både inom naturvetenskapen (humanbiologin) och samhällsperspektivet.

Till skillnad från slutexaminationen vt 2006, då studenterna i rapportform konstruerade egna fall, besvarade frågorna och opponerade på en kursskamrats rapport, förändrade vi slutexaminationen vt 2007 till att innehålla två delar. Den första delen innebar att studenterna konstruerade ett eget fall och den andra delen var att testa studenternas ämneskunskaper, vilket var svårare under vt 2006. I det kontruerade fallet skulle studenterna denna gången göra ett fall i form av en tidningsartikel eller liknande på max en A4-sida. Fallet skulle både innehålla ett tydligt samhällsperspektiv såväl som ett humanbiologiskt perspektiv. I en bilaga till fallet skulle det också framgå syftet med fallet, målgrupp, det humanbiologiska innehållet (som ingått i kursen) och samhällsperspektivet. Alla studenter fick tillgång till varandras fall

slutexaminationen. Vid examinationstillfället som gjordes på campus var det tänkt att studenterna slumpvis skulle få någon annans fall och utifrån det fallet både ställa frågor av naturvetenskaplig- och samhällsvetenskaplig karaktär, samt besvara dem (utan tillgång till litteratur). Istället för den slumpvisa tilldelningen av fallen, föreslog studenterna att de alla skulle lösa samma fall, vilket vi också kom överens om att göra. Fallet de föreslog handlade om hemsökta hus och Henrik som konstruerade det fallet valde att lösa ett annat av fallen.

Reflektioner

Ett syfte med förändringen av kursen Humanbiologi är att låta samhällsperspektivet och naturvetenskapen mötas – att skapa mixer mellan olika diskurser. Vi menar att dessa två perspektiv kan befrukta varandra – dels genom att ge studenterna förståelse för hur man kan använda naturvetenskapen i en samhällskontext, dels göra den ämnet humanbiologi mer intresseväckande genom att knyta den till aktuella och ibland existentiella frågor med betydelse för såväl individer som samhälle. Vi ville uppnå detta möte genom att låta studenterna arbeta med fall kopplade till samhällsfrågor och inom ramen för detta projekt undersöka om det bli något reellt möte eller om det snarare handlar om att de pendlar mellan olika diskurser.

Studenternas föreställningar om vilka kunskaper de tror att de ska examineras på blir väldigt tydliga i kursen Humanbiologi. Det är biologiska fakta som är betydelsefulla, de sätts framför såväl didaktisering som samhällsperspektiv. Vårterminen 2006 var detta fenomen än tydligare. Under kursens gång hade de arbetat med fall som alla inbjöd till möten mellan natur- och samhällsvetenskaper. I sina redovisningar hade de i varierande grad tagit upp de olika perspektiven. Men när de skulle skriva sin individuella slutexaminationsuppgift gick nästan samtliga studenter in i en naturvetenskaplig diskurs. Exempel på titlar var ”Sömn”, ”Neurologiska sjukdomar”, ”Anorexi” och ”Vår hörsel”. Det är alla ämnen som skulle kunna ha ett tydligt samhällsvetenskapligt perspektiv, men studenterna valde att redovisa de biologiska kunskaperna. En trolig förklaring är att deras föreställning var att det var just dessa kunskaper som var viktiga att examinera.

Detta kan jämföras med kursen Naturvetenskapen i samhället (f.d. Kulturvetenskapliga perspektiv på naturvetenskap) där studenterna också läser tvärvetenskapligt, men där de föreställer sig att det är de samhällsvetenskapliga perspektiven som ska examineras. VT 2007 hade de en examinationsuppgift där ett biologiskt perspektiv på genetiska tester efterfrågades,

men där majoriteten av studenterna inte tog med detta i sina hemtentamina. Där var de fast i den samhällsvetenskapliga diskursordningen.

Humanbiologi anno 2007 tog en något annorlunda vändning, föreställningarna om vad som var ”viktigt” var liknande, men de tog sig andra uttryck. Den slutliga individuella examinationsuppgiften blev mer tvärvetenskapligt inriktad, medan de grupparbetade rapporterna hade en biologisk tyngdpunkt och de gruppvisa muntliga redovisningarna hade ofta en samhällsvetenskaplig tyngdpunkt. I båda studentgrupperna är det tydligt att det är ”biologiska fakta” som ska skrivas och samhällsvetenskapliga och didaktiska perspektiv som ska diskuteras och resoneras kring. Synen på fakta och diskussion är traditionell. Humanbiologiska ”fakta” behöver inte diskuteras – de kan serveras.

I den individuella slutexaminationsuppgiften 2007 kunde ett tvärvetenskapligt möte skönjas. Studenterna fick i uppdrag att skriva en tidningsartikel eller liknande som skulle fungera som ett fall som skulle inbjuda till såväl naturvetenskapliga som samhällsvetenskapliga reflektioner. I detta fall fungerade – här skedde möten. Kanske var det redovisningsformen som inbjöd till en uppluckring av de akademiska diskursgränserna. Att ständigt examinera naturvetenskap genom rapport och samhällsvetenskap genom diskussioner och muntliga presentationer förstärker snarare gränserna mellan diskurserna.

Resultatet av 2007 års slutexaminationsuppgift väckte även frågor kring vilka samhällsfrågor som engagerar studenterna och som de tror kommer att engagera sina blivande elever. Det fall som studenterna valde att lösa handlade om hemsökta hus (se bilaga). Det var ett ämne som fascinerade och säkert kunde de tänka sig betydelsen av att arbeta med ett sådant fall med högstadie- och gymnasieelever. Att kunna avslöja ”vidskeplighet” med hjälp av naturvetenskapliga kunskaper lockar. Mats Lundström hade dessutom varit och föreläst om dessa frågor under kursens gång. För övrigt handlade de egenkonstruerade fallen om t.ex. förälskelse och sex, könssjukdomar, rymdresor (aktuellt med tanke på Fuglesang), narkotika och anabola steroider. Det är tydligt att studenterna hade utvecklat kompetens att konstruera fall som både var aktuella i en debatt och som anknöt till framtida elevers vardag.

Förslag på framtida förändringar

Vi bör, tillsammans med studenterna, tydligare problematisera gränsen mellan vad som är odiskutabla fakta och vad som kan resoneras om. Om läraren har ett sociokulturellt synsätt i sin undervisning borde även de humanbiologiska resonemangen kunna plockas ur sin ”normala” vetenskapliga diskurs och användas som argument i diskussioner om samhälls- och individinriktade frågeställningar.

Vi bör också arbeta ännu mer med problemkonstruktionen av fallen. Problem som ska syfta till ett tvärvetenskapligt förhållningssätt, där såväl den naturvetenskapliga som samhällsvetenskapliga och pedagogiska kunskapen är representerad, bör ha en tvingande karaktär. Problemen bör vara utformade så att studenterna tvingas att växla mellan olika diskursordningar.

I problemkonstruktionen är det också viktigt att försöka skapa fall som inte är för tydligt färgade av en specifik diskurs i den offentliga debatten. Helene Ceplitis beskriver i examensarbetet Att undervisa genetik – problem och möjligheter hur lärare är fasta i diskurser då de undervisar om genetik och genteknik. När det är genetik så handlar det enbart om naturvetenskapliga fakta, medan genteknik så gott som alltid diskuteras ur samhälleliga och etiska perspektiv (Ceplitis, 2007). På samma sätt har fallet ”Liv och död” inbjudit till fler samhällsvetenskapliga diskussioner än fallet med ”Gymmet”. Hur kan man hitta infallsvinklar som gör att studenter och lärare hittar ut ur diskurserna, för att skapa nya kreativa möten mellan discipliner? Vad finns det för ”oförutsägbara” fall som kan bjuda in till tvärvetenskapliga mixer i humanbiologin?

Konkret kan man även fundera över titeln på kursen. ”Humanbiologi” indikerar att det är just de biologiska kunskaperna som är kursens huvudingrediens. Kanske skulle man förändra titeln till något som skapar andra föreställningar om kursen. Tydlighet i kursmål, kursbeskrivning och inte minst vid kursstarten är naturligtvis också värdefullt. Övningen med ”fallet Ashley” bidrog säkert till att studenterna 2007 hade en mer öppen ingång i kursen än studenterna 2006 som introducerades mer i forskningen kring mötet mellan natur- och samhällsvetenskap.

Publikationer och presentationer:

Ekborg, Margareta & Rehn, Agneta (2005). Hur förändras lärarstudenters argumentation, om att använda värme från krematorium, vid undervisning? Poster vid Det 8. nordiske Forskersymposiun om undervisning i naturfag, Aalborg, Danmark den 30 april – 4 maj 2005

Ekborg, Margareta & Rehn, Agneta (2006). Hur förändras lärarstudenters argumentation, om att använda värme från krematorium, vid undervisning? I: Bering Lisbeth, Dolin Jens, Krogh Lars Brian, Sølberg Jan, Sørensen Helene og Troelsen Rie (ed.) Naturfagsdidaktikkens mange facetter: Proceedings fra Det 8. nordiske Forkersymposium om undervisning i naturfag. Danmarks Pedagogiske Universitets Forlag, Køpenhavn

Ideland, Malin (2006). Tvärvetenskapliga dilemman. Paper vid Pedagogisk fördjupningskurs, CED, Lunds Universitet

Ideland, Malin (2007). Tvärvetenskapliga dilemman. Seminarium vid CED, Lunds universitet 070228.

Rehn, Agneta och Ekborg Margareta (2005). Hur utvecklas lärarstudenters argumentation vid undervisning, angående en autentisk fråga med naturvetenskapligt innehåll? Presentation vid Nalutkonferensen i Malmö den 19 - 21 oktober 2005

Rehn, Agneta, Ideland, Malin & Ekborg Margareta (2007). Hur kan autentiska händelser kopplade till vardagen/samhället öka intresset och förståelsen för naturvetenskap? Presentation vid Nalutkonferensen i Umeå den 22-23 mars 2007