VTI notat 10-1999
Joystickförares körvanor
och trygghet
En enkätundersökning
Författare
Joakim Östlund
FoU-enhet
Trafik och trafikantbeteende
Projektnummer
40209
Projektnamn
Spakkontrollerade fordon för
funktionshindrade bilförare
Uppdragsgivare
Vägverket
Distribution
Fri '
(db
Väg- och
transport-forskningsinstitutet
I
Innehållsförteckning
Sammanfattning
1
Terminologi
2
Introduktion
3 Metod 3.1 Försökspersoner3.2
Enkäten: Utformning och studiemål
4 Resultat 4.1 Resultat av enkätundersökningen
4.1.1
Typ av funktionshinder
4.1.2 Typ av anpassning 4.1.3 Funktionalitet 4.1 .4 Arbetsbelastning 4.1.5 Bilens uppförande 4.1.6 Körvanor4.1.7
Egna förslag på förändringar
4.1.8 Egna kommentarer
5 Diskussion
6
Litteraturförteckning
Bilaga 1:
Tabell över enkätsvaren
Bilaga 2:
marknade
Bilaga 3:
Produktblad PVM
Bilaga 4: Produktblad Digidrive
Bilaga 5:
Produktblad VS 500 JS
VTI notat 10- 1999Sida
\I O U' IO 'I U' IU 'I U' I- lÄ- lå-IÄ 0 0 0 0 0 0 00 N -*Sammanfattning
Det finns knappt femton funktionshindrade bilister på Sveriges vägar som idag kör med joystick. Åtta av dessa plus fyra norska joystickförare deltog under hösten 1998 i en enkätundersökning som syftade till att kartlägga joystickförares körvanor, funktionshinder, trafikbakgrund och egna uppfattning om hur bra det går att hantera en bil med joystick. Resultaten blev att dessa förare kör ofta och mycket, och inte anser sig undvika några särskilda besvärliga trafikförhållanden. Överlag ansåg förarna att det fungerar utmärkt att köra bil med joystick, men flera kommentarer i samband med enkätsvaren tyder på att det även finns en hel del svårigheter, som att gasa och bromsa mjukt eller samtidigt hantera gas/broms och styrning. Enkätundersökningen är en del i ett projekt, som även innefattar en kun-skapsöversikt och en rapport om ett manöverförsök för joystickförare.
1 Terminologi
I arbetet förekommer en del termer och förkortningar som förklaras nedan.
JS Joysticksystem
CNS Centrala Nerv Systemet
Styrtryck Det hydrauliska trycket i styrsystemet för joysticksystem. Trycket
avgör hur snabbt de styrande hjulen reagerar och med vilken kraft de vrids.
Longitudinell kontroll Gas- och bromskontroll
Lateral kontroll Kontroll över styrning
Progressiv För sjukdomsförlopp: förvärrande
Muskelatrofi Tillstånd där muskelmassan minskar, t.ex. till följd av skadade
motoriska nerver. Spinal muskelatrofi är ett tillstånd där celler som kopplar om motoriska impulser faller bort. Detta leder till försämrad
muskelkontroll, minskad muskelaktivitet, och vidare till minskad eller dåligt utvecklad muskelmassa. (Bille & Olow, 1996)
Muskeldystrofi Avsaknad eller brist på äggviteämnet dystrofin i muskulaturen leder
till att muskelfibrer bryts ner. Duchennes muskeldystrofi är den all-varligaste och medför rullstolsberoende redan runt 8 års ålder och vanligen avlider personen vid 20-25 års åldern. Beckers muskeldystrofi är betydligt lindrigare, vid medelålder kan de flesta drabbade fortfarande gå och utföra lättare arbetsuppgifter. (Bille & Olow, 1996) Det finns fler typer av muskeldystrofier.
Neurosedynskada Det lugnande medlet Neurosedyn användes under 50 och 60 talet av
bl.a. gravida mödrar. Detta fick till följd att flera barn föddes med missbildningar (extremitetsmissbildningar, hörselskador och
hjärt-fel). (Bille & 010W, 1996)
Fibrodysplasia
progressiva En muskelsjukdom där muskelvävnaden ersätts med benvävnad.Detta leder till minskad styrka, men framför allt till att personen blir
allt stelare i kroppen. Skador på muskelvävnad gynnar bildningen av benvävnad.
Multipel skleros Myelinskidornas (nervernas isoleringsmaterial) bryts ned vilket kan
ge fördröjd impulshastighet och inadekvat pulsflöde. Muskel-kontroll och koordination kan försämras.
2 Introduktion
Vissa gravt funktionshindrade personer kan gasa, bromsa och styra en bil med ett joysticksystem. På detta sätt kan de återfå en väsentlig del av sin mobilitet, vilket kan bidra till ett värdefullt socialt liv och därmed en viktig Ökning av deras livs-kvalitet.
Det finns inga offentliga register eller någon samlad information över svenska joystickförare. Det finns ingen information om hur joystickförare klarar av att hantera sina fordon eller hur de sj älva anser att joysticksystemen stämmer överens med deras behov och resurser. Syftet med denna enkätundersökning var att kart-lägga aktiva joystickförare i Sverige, antalet, deras körvanor, deras bakgrund och hur väl förarna sj älva anserjoysticksystemen passar dem.
Denna enkätundersökning är en del av tre i samma projekt. De övriga två delarna är en kunskapsöversikt över joystickkontroll av bilar för förare med grava funktionshinder (Joakim Östlund, l999a), samt en rapport på ett manöverförsök för förare med joystickkontrollerade bilar (Joakim Östlund, 199%). För att få en mer utförlig bakgrund till frågeställningarna i enkäten hänvisas till kunskapsöver-sikten.
3 Metod
3.1 Försökspersoner
Det finns två företag i Sverige som utrustar bilar med joystickkontroll; An-passarna Gunnérius AB och Auto Adapt AB. Genom att ta kontakt med dessa två företag var det möjligt att få reda på hur många joystickförare det vid tillfället fanns på Sveriges vägar. För att få kontakt med dessa joystickförare förmedlade företagen frågeenkäter och ett brev till dessa. Totalt tolv (12) utskick gjordes i Sverige (vilket motsvarade alla aktiva joystickförare i Sverige) och fyra (4) i
Norge (För att få mer material till studien förmedlade Auto Adapt AB även
kon-takt med sina joystickkunder i Norge. Gunnérius hade inga joystickkunder i Norge.) Totala antalet joystickutrustade bilar i Sverige är ca tjugo, men en del förare har slutat köra p.g.a. förvärrat sjukdomstillstånd, dålig ekonomi, fråntaget körkort etc., och ett par bilar används i utbildningssyfte.
3.2 Enkäten: Utformning och studiemål
Enkätfrågorna framgår av sammanställning i bilaga 1. Enkäten syftade till att kartlägga:
0 vilka funktionshinder joystickförarna har och vilka funktioner de kan använda för att styra, gasa och bromsa med hjälp av en joystick,
förarnas bakgrund som bilförare, hur de manövrerar joysticken,
hur bra de anser att det fungerar att köra bil med joystick, hur arbetsamt de anser att det är att köra med joystick, joystickförarnas körvanor,
vilka ändringar de skulle vilja införa på joysticksystemet.
Kontakten med anpassningsföretagen gav inte en tillräckligt klar bild av vilka problem joystickförare har att hantera sin bil eller vad de anser vara svårt, men ett rimligt antagande var att de flesta förarna på något sätt är medvetna om problemen
med litet arbetsområde, interferens, svårhanterad broms och avsaknaden av
naturlig återkoppling i joysticken. Dessa förare är förmodligen mycket beroende av sin bil och kör flera mil per dag, vilket borde medföra att de är mycket erfarna och troligtvis också skickliga förare som vet att köra efter sin förmåga och anpassa sig efter besvärliga trafikförhållanden.
4 Resultat
4.1 Resultat av enkätundersökningen
Tolv förare svarade på enkäten av sexton tillfrågade. Se bilaga 1 för en samman-ställning av de enskilda svaren.
4.1.1 Typ av funktionshinder
Sju förare led av progressiva muskelsjukdomar, tre var partiellt eller totalt
för-lamade från halsen eller bröstet och neråt, en saknade armar och ben, och en var
kraftigt rörelsehindrad till följd av en åkomma som ger stelhet. Alla förare hade starkt nedsatt styrka och/eller rörlighet, och de funktioner de kunde använda för att gasa, bromsa och styra en bil var främströrlighet i händer och armar. Föraren utan armar och ben använde höger fot för att kontrollera bilen.
4.1.2 Typ av anpassning
Alla förare hade bilar som var utrustade med en elektronisk joystick. Endast tre av förarna hade haft körkort för vanlig bil, och ytterligare tre hade kört bil med ratt. De övriga åtta hade enbart kört bil med joystick. Se bilaga 3 - 6 för tekniska speci-fikationer och produktblad för de tre aktuella joysticksystemen. Alla förare körde golvsänkta Chrysler Voyager sittande i en elektrisk rullstol.
4.1.3 Funktionalitet
Förarna bedömde på en skala l - 5 hur de tycker att det fungerar att styra, gasa och bromsa med joystick (1 var dåligt, 5 var utmärkt). Medelvärdena på svaren
blev 4.8 (styra), 4.4 (gasa) och 4.5 (bromsa), och de lägsta värdena blev 4, 3 och 3
respektive. Kommentarer från de tre förarna som hade haft tidigare anpassade bilar lämnade angående fördelar och nackdelar med joysticksystem i jämförelse med tidigare anpassningar visade på två väsentliga fördelar med joysticksystem: (l) Styrningens känslighet är beroende av bilens hastighet på så sätt att ju snabbare bilen åker, desto mindre reagerar styrsystemet på styrmanövrar. För-delen med detta är att det blir lätt att göra stora styrmanövrar i låga hastigheter samtidigt som styrningen blir stabil i höga hastigheter. (2) Joystickens känslighet, styvhet och arbetsområde kan anpassas individuellt till föraren. Två av de tre ovan nämnda förarna hade tidigare kört med hydraulisk styrning, vilken i jämförelse med joystickstyrning är sämre anpassad till människans resurser. Till exempel saknar hydraulisk styrning helt den första och delvis den andra av de två påtalade
fördelarna med joystickkontroll. Dessutom saknar hydraulisk styrning
De förändringar som hade gjorts på joysticksystemen efter originalanpass-ningen rörde sig i ett fall om utbyte av elektronik, ett fall utbyte av joystick, och i tre fall justering av styrtryck och känslighet.
4.1.4 Arbetsbelastning
Förarna bedömde på en skala l - 5 hur arbetsamt de tycker att det är att styra, gasa och bromsa (1 är mycket arbetsamt, 5 är inte arbetsamt). Betygen blev även
här höga: 4.7 (styra), 4.3 (gasa) och 4.9 (bromsa) i medel, och de lägsta värdena
blev 3, 2 och 4 respektive. Det lägsta enskilda betyget sattes på gasfunktionen, vilket tyvärr inte kommenterades. Övriga kommentarer som dök upp i samband med att styra och gasa med joystick var trötthet i hand och arm efter längre kör-sträckor, vilket ska relateras till hur långt de kör varje dag, upp till 10 mil. Ytter-ligare kommentarer var svårigheter att bromsa in mjukt utan ryck, och avsaknaden av känsla i joysticken.
4.1.5 Bilens uppförande
Alla förare utom en gasar bakåt, vilket oftast är att föredra då dessa förare har dålig stabilitet och styrka i överkroppen. Det får inte föreligga någon risk att bromseffekten minskas eller vänds till gas under häftiga inbromsningar på grund av att föraren_ faller framåt. Den förare som hade omvänd funktion led av stelhet i hela kroppen, varför ingen risk skulle föreligga att han skulle falla framåt i händelse av en kraftig inbromsning. Alla förare sade att de litar på kontrollen över bilen och att bilen uppför sig naturligt i förhållande till joysticken, bilen reagerar snabbt och svänger åt det håll som joysticken förs. Det förekom emellertid en del kommentarer som tyder på svårigheter att kombinera stora styrutslag med gas och broms, men det är i samtliga fall för lägre hastigheter.
4.1.6 Körvanor
Ingen av förarna svarade att han/hon undviker något av de i enkäten föreslagna
trafikförhållandena (rusningstrafik, halka). En förare sa dock att han undviker
extrema vinterförhållanden då det skulle kunna vara ödesdigert för honom som rullstolsburen att fastna i snön, och en undvek längre sträckor på halt väglag. Detta har emellertid ingenting med fordonets manöveregenskaper att göra. Några av förarna svarade att de kör mellan fem och tio mil per dag, även om flertalet an-gav mindre sträckor än så (genomsnittlig körsträcka per dag för alla förare tillsam-mans ca 4 mil). Förarna hade kört mellan ett och sex år med joystick.
4.1.7 Egna förslag på förändringar
Några av förarna påtalade svårigheter med att krypköra och hantera gas och broms utan att bilen rör sig ryckigt, och detta skulle de vilja ha löst t.ex. genom att det skulle göras möjligt att ge lite gas utan att behöva vara så försiktig på joysticken. En person efterlyste bättre känsla i joysticken så att det skulle bli möjligt att hantera joysticken på ett stabilare sätt.
4.1.8 Egna kommentarer
Här fick förarna ta upp sådant som de inte tyckte lyftes fram i enkäten för övrigt, eller kommentera enkäten. En förare var orolig för vad som skulle kunna hända om en givare i systemet går sönder när han kör i hög hastighet. En förare
menterade att det är svårt att starta i uppförsbacke utan ryck.. En förare nämnde hur bra det går att köra med joystick. En förare föredrog att diskutera på tu man hand med oss på VTI.
5 Diskussion
Flertalet förare svarade att det fungerar mycket bra att styra med joystick utan att bli uttröttad. Ungefär samma sak gäller för gas och broms, men ett par förare nämnde joystickens känslighet som ett problem i vissa situationer. När det gäller att manövrera gas eller broms samtidigt med styrning ansåg förarna att det inte är svårt, utan att det är en vanesak. Att förarna kommenterade frågan på det sättet kan peka på att dessa förare på något sätt är medvetna om problemet med att den laterala och longitudinella kontrollen pga joystickens utformning kan interferera med varandra.
Det förväntades att förarna skulle uppge att de undviker krävande trafikförhåll-anden som t.ex. rusningstrafik eller halka, men enkätsvaren tydde inte på något sådant beteende. Inte ens de som hade kört bil med ratt och då har en referens att jämföra joysticken med, sade sig undvika några särskilda trafikförhållanden. Det fanns heller inget samband mellan erfarenheter av tidigare anpassningar och hur bra eller arbetsamt förarna ansåg att det är att köra bil med joystick.
Eventuella brister hos joysticksystemen ger sig troligtvis inte till känna förrän
vid krävande och kritiska situationer, vilket inte enkätundersökningen täckte in.
Detta är självklart en brist, men i och med fortsatt kontakt med joystiekförarna förväntas vi kunna få svar även inom detta område. De slutsatser som man emellertid kan dra utifrån enkätundersökningen är att förarna trivs med sina
sys-tem även om det finns en del brister som de är mer eller mindre medvetna om,
t.ex. interferens, svårhanterad broms och avsaknad av vägkänsla i styrningen. Det som är anmärkningsvärt är att förarna trots att de påpekar brister sätter så pass höga betyg på joysticksystemet. En förklaring till detta kan vara att bristerna gör sig påminda så sällan att förarna inte anser att det går ut särskilt mycket över total-intrycket av bilens manöveregenskaper. En annan förklaring kan vara att människans anpassningsförmåga trots grava funktionshinder är så stor att man både kan lära sig att hantera och trivas med otillräckliga system förvånansvärt bra.
Det förekom inte en enda kommentar som ifrågasatte joystickens utformning, något som i så fall skulle ha kommit fram i frågan om svårigheterna att hantera longitudinell och lateral kontroll samtidigt. Det skulle kunna bero på okunskap om att det finns många alternativa sätt att utforma ett 4 - vägs reglage, men förmod-ligen beror det på att tekniken betraktas som statisk och att det är de själva som ska anpassa sig till sina joysticksystem.
6 Litteraturförteckning
Bille, B (red), & Olow (red), I (1996): Barnhabilitering vid rörelsehinder. 1
uppl. Stockholm, Liber.
Östlund, J (199921): Joystickkontroll av bilar för gravt funktionshindrade förare. VTI notat (in press)
Östlund, J (199%): Joystickutrustade bilars manöveregenskaper - ett
man-Övertest. VTI notat (in press)
VTI notat 10-1999 Bi la ga 1 åä Fun kt io nshi nd er , sk ad a et c. Fi br od ys pl as ia pr og gs si va En kåt sva r
Pr og re ss iv mus ke ld ys tr of i
äéék
éi
åm
'ul
åsg
kel
dys
tro
fi
Sa kn ad e fun kt io ne r lnga st or a rör el se r Sva ga mus kler , ka n in te lyf ta ar ma rn a Sva ga mus kl er, be gr än sa d rör li gh et Ti ll gän gl ig a fun kt io ne r för bi lk ör ni ng Rör li gh etih än de rn a Rör li gh et ih än de roc h fi ng ra r. Vr id a un de ra rmar na H än d e r n aoc h ivi ss m ån a r m a r n a Hur sj uk do me n/ sk ad an för än dr as Ko ns ta nt Lån gs am t sva ga re Myc ke t lån gs am tsva ga rei6 av an pa ss ni ng 4-väg s pys ti ck 4-våg s jo ys ti ck 4-väg s jo ys ti ck An pa ss ni ng ar in na n jo ys ti ck sys teme t För län gd ra tt st ån g 75 -8 9 Me ka ni sk jo ys ti ck 89 -9 6 Lät ta t ratt se rvo , el ek tr o hyd r. sp ak för ga s/ br om s 88 -9 1. Hyd ra ul is k sp akst yr ni ng oc h ga s/ br om s 91 -9 7 ln ga ti di ga re an pa ss ni ngar An pa ss ni ng sf ör et ag Aut o Ad ap t An pa ss ar na Gun nér ius An pa ss ar na Gun nér ius Ha r ha ft ic ke an pa ss ad bil (J a/ Ne j) Nej Nej Ne j 4 5 Ga sa (1-5 ) 5 3 d-Br om sa (1 -5) 4 4 För de la r el le r na ck de la r m e d nuva ra nd e ut rus tn in g jäm för t me d ti di ga re Bät tr e ko nt ro ll , pr og ra mm er ba r Br a m e d pr og re ss ivi te t. Svår tat t kr yp kör a. Lät tat t br om sa för myc ke t För än dr in ga r av jo ys ti ck ut rus tn in ge n s o m ha r fåt t gör as ef te r or ig in al an pa ss ni ng en . In ga Byt e av jo ys ti ck Ut byt e av el ek tr on ik oc h jus te ri ng av regl ag e åt yr a 1 -5, 5 = ej tr öt ts am t) 5 4 Sidan 1 (8) Va d s o m är tr öt ts am t m e d at t st yr a Tr öt thet ef te r 15 -3 0 mi l Svår as t at t hål la kur se n, kr äve r me r ko nc entr at io n än m e d ra tt . Ga sa (1 -5) 5 4 Va d s o m är tr öt ts am t med at t ga sa Tröt ta ar m-oc h ha nd mus kl er ef te r 15 -3 0 mil Li te sp än d ih ande n vi d lån gk ör ni ng . Br omsa (1 -5) 5 5 Va d s o m är tr öt ts am tm e d at t br om sa Mås te va ra för sikt ig på sp ak en , bli ra nn ar s rycgg t. Bilaga 1
VTI notat 10-1999 Bi la ga 1 Ga sr ik tn in g (F ra måt /B ak åt ) Fr am åt En kåt sva r Ba kåt
... ... An se r at t bi le n bi le n up pf ör si g na tur li gt Ja Ja Ja Mo ti ve ri ng Br a ko nt ro ll i al la si tua ti on er In gen me ka ni sk ko nt ak t m e dva re si g däc k el le r pe da ler. In ge n våg kån sl a. Svår t at t ko mb in er aIa te ra l oc h Io ng it ud inel l ko nt ro ll (J a/ Ne j) Ne j Ne j Ne j Mo ti ve ri ng Svår tat t ko mb in er a st or a st yr ut sl ag me d kr yp kör ni ng. De t lät tf ör fo rt . Får rul la på to mg ån g. Svår t at t in te ga sael le r br om sa vi d st or a st yr ut sl ag .. Li ta r på ko nt ro ll en öve r bi le n (J a/ Ne j) Ja Ja Ja Mo ti ve ri ng Ge di gn a ba ck up sys tem Un dvi ke r rus ni ng st ra fi k (J a/ Ne j) Nej Nej Ne j Un dvi ke r ha lk a (J a/ Ne j) Ne j Ne j Ja Tr af ik för hål la nd en s o m un dvi ks In ga Myc ke t br an ta serp en ti nvåg ar , br ant up pf ör oc h sn äva st yr utsl ag Lån gk ör ni ng ib us våd er Kör ko rt si nn eh av (år ) 23 11 7 Ti d me d jo ys ti ck re gl ag e(år ) 2, 5 1 6 Kör an ta l k m pe r da g 70 -8 0 90 40 (h är ledd ) In ge n ko mm en ta r At t kun na ge myc ke t lit ega s ut an at tb eh öva sm yg a på ga se n. Nu st eg vis re gl er in g av ga s oc h br om s -> in exa kt . Mi nd reoc h fl er st eg . Me r spec if ik fe li nf or ma ti on . In ge n ko mm enta r Lät t at t ge för myc ke t ga s is ta rt i up pf ör sb ac ke Ot re vl ig a ef fe kt er når gi va re går sön de r. Orol ig för va d so m sk ul le kun na hän da ih ög a ha st ighe te r. Mås te va ra va ks am för gup p iväg en för at t un dvi ka vi ng el . Ja Ja
|
He
ls
t
int
e
Bilaga 1 Sidan 2 (8)VTI notat 10-1999 Bila ga 1 Fun kt io ns hi nd er , sk ad a et c. En kät sva r Mus keld ys tr of i ä. Mus ke ld ys tr of i
Ryg gm är gs sk ad a 2: a ha ls ko tan Sa kn ad e fun kt io ne r Mus ke ls va g ih el a kr op pe n Mus ke ls tyr ka Det m e s t a Ti ll gän gl ig a fun ktio ne r för bi lk ör ni ng H än d e r n a Kör bi l m e d e n a h a nde n oc h ar me n. Hög erar m Hur sj uk do me n/ sk ad an för än dr as Vet in te Bl ir sva ga re In te al ls ... se Iyp ava np as sn in g 4-väg s jo ys ti ck 4-väg s jo ys tick 4-väg s jo ys ti ck An pa ss ni ng ar in na n jo ys ti ck sys te me t In ga ti diga re an pa ss ni ng ar In ga ti di ga re an pa ss ni ng ar In ga ti di ga re an pa ssni ng ar An pa ss ni ng sf ör et ag An pass ar na Gun nér ius An pa ssar na Gun nér ius An pa ss ar na Gun nér ius Ne j Nej Ja Ha r ha ftic ke an pa ss ad bil (J a/ Ne j)
... ... ... ... O St yra (p a en sk al a 1 -5, 5 = ut ma rk t) LO LD LD Ga sa (1 -5) LD #-Br om sa (1 -5) För de la r el le r na ck de la r m e d nuva ra nd e ut rus tnin g jäm för t m e d ti di ga re För än dr in ga r av jo ys ti ck ut rus tn in ge n s o m ha r fåt t gör as ef te r or ig in al an pa ss ni ngen . lnga In ga Ök at st yr tr yc kf öratt kl ar a st or a st yr utsl ag il åg a ha st ig he te r. St yr a (p å en sk al a 1 -5, 5 = ej tr ot ts am t) 5 3 Va d s o m är tr öt ts am t m ed at t st yr a Jo bb ig t at t pa rk er a it rån ga ut rym me n pg a. st or svän gr ad ie .
Åk
a
län
gr
e
st
räc
ko
r
Ga sa (1 -5) 3 4 Va d s o m är tr öt ts am t m e d at t ga sa In ge t Äk a län gr e st räc kor No ga me dga s så at tm an in te st ar ta r m e d et t ryc k. Br om sa (1 -5) 5 4 V a d s o m är tr öt ts am t m e d at t b r o m s a In get Svår t at t br omsa in mj uk t il åg a ha st ig hete r, för lät tJ S. ln ge n känsl a. Bilaga 1 Sidan 3 (8)VTI notat 10-1999 Bi la ga 1
Gas
rik
tnn
inzg
(Fr
amåt
/Ba
kåt
)
Ba kåt En kät sva r Ba kåt Ba kåt An se r at t bi le n bi le n up pf ör si gna tur li gt Ja Ja Ja Mo ti ve ri ng Jo ys ti Ck en re êl ge ra r di re kt Kän ns na tur li gt at t br om sa fr am åt , förUt
an
ti
ds
för
dr
öj
ni
ng
kr
Op
ps
tyn
gd
en
sk
jut
s
fr
am
åt
vi
d
Svår t at t ko mb in er a la te ra l oc h lo ng it ud in el l ko nt ro ll (J a/ Ne j) Ne j in br om sn in g. Ne j Nej Mo ti ve ri ng Fun ge ra r br a ef ter up pl år ni ng Ba ra im yc ke t låg a ha st ig he ter un de r ca 20 km /h pg a för lät ta rör el se r ig as /b ro ms . Li ta r på ko nt ro ll en öve r bi le n (J a/ Ne j) Ja Ja Ja Mo ti ve ri ng Bi le n föl jer jo ys ti ck en br a. .h ü' n-'d vi ak me mr mvr us nl ng st ra fi k (J a/ Ne j) Ne j Ne j Ne j Un dvi ke r ha lk a (J a/ Ne j) Ne j Ne j Ne j Tr af ik för hål la nd en s o m un dvi ks In ga Ext re mt va rm ada ga r Myc ke t sn ö. In te kul om ma n fa st nar. Kör ko rt si nn eh av (år ) 4 3 16 Ti d me d jo ys ti ck re gl ag e (år ) 3 4 2.5 Kör an ta l k m pe r da g10
(h
än
ed
d)
< 2 0 Mi nd re svån gr ad ie Me r mo ts ån d oc h kän sl a i br om se n. Tr ög he t ig as en ,m e n en da st vi d för än dr in g av ga se n. An na rs bl ir m a n tr öt t. Ko mm en tar til lf råg an an gåe en de kör st räc ka pe r dag: Io ch me d ar be te to m. 19 96 kör de ja g ca20 km /d ag . Där ef te r avs er vär t mi nd re . Myc ke t nöj d m ed jo ys ti ck en . Önsk vär t me d kän sl a, sär skil t i br om se n. Kör m e d sl äp oc h hus vagn , oc h de t går bra. Ja|
Ne
j
I
Ja
Bilaga 1 Sidan 4 (8)VTI notat 10-1999 Bi la ga 1 Fun kt io ns hi nd er , sk ad a et c. En kät sva r Spin al mus ke la tr of i
Vi rus sk ad a pa C N S Sa kn ad e fun kt io ne r Sa knar ar ma r oc h be n Ne ds at t mus ke lk ra ftoc h rör li gh et St ab il it et , ha r sp asti si te t ir ör el se r Ti ll gän gl ig a fun kt io ne r för bi lk ör ni ng Vän st er fo t H än d e r n a Hän de rn a. Re fl exe r oc h fi nmot or ik fun ge ra r näs ta n no rm al t. Hur sj uk do me n/ sk ad an för än dr as In te al ls Ga ns ka st ab il t St ab il t
:a a Typ a v an pa ss ni ng 4-väg s jo ys ti ck 4-väg s jo ys ti ck 4-väg s jo ys ti ck . An pa ss ni ng ar in na n jo ys ti ck sys te me t In ga ti di ga re an pa ss ni ng ar In ga ti diga re an pa ss ni ng ar In gati di ga re an pa ss ni ng ar An pa ss ni ng sf ör et ag Aut o Ad ap t An pa ss rm a Gun nér ius Re p Tek (D ra mm en , No rg e) Ha r ha ft ic ke an pa ss ad bil (J a/ Ne j) Ne j Ne j Ne J
... ... .. sk al a 1 -5, 5 = ut ma rk t) LO LO LO Ga sa (1 -5) LO LD CO Br om sa (1 -5) För de la r el le r na ck de la r m e d nuva ra nd e ut rus tn in g jäm för t m e d ti di ga re För än dr inga r av jo ys ti ck ut rus tn in ge n s o m ha r fåt t gör as ef te r or ig in al an pa ss ni ng en Än dr at kän sl ig he te n ln ga [B er ät ta de o m up pk om na fel. Se Eg na ko mm en ta re r] Sidan 5 (8) .S tyr a (p å en sk al a 1 -5 , 5 = ej tr öt ts am t) 4 Va d s o m är tr öt ts am t m e d at t st yr a At tkör a på st ar kt tr af ik er ad e, sm ala oc h kur vi ga väg ar. JS ej pr ec is no g i 80km /h . Ba tt en s rör el se r använ ds s o m re fe re ns , vi lka in te syn s när de t är mör kt. Får kän na på ra tt en m e d ena Ga sa (1 -5) 3 2 Va d s o m är tr öt ts am t m e d at t ga sa At t dr ajo ys ti ck en em ot si g, m e n de t lös te s me d fa rt häl la re . Br omsa (1 -5) 5 5 V a d s o m är tr öt ts am t m e d at t b r o m s a Svår t at t sl äp pa lit ep å br om st rycke t. Lät t at t sl äp pa he lt . Bilaga 1
VTI notat 10-1999 Bi la ga 1 Ga sr ik tn i # 6
(Fr
amåt
/Ba
kåt
)
Ba kåt En kät sva r Ba kåt a k åf An se rat t bi le n bi le n up pf ör si g na tur li gt Ja Ja Ja Mo ti ve ri ng St yr ja g hög er , svän ge r bi le nhög er . On at ur li gt at t hj ul ut slag et in te föl je r jo ysti ck ut sl ag et . Mås te ak ti vträt a up p bi le n ef te r en kur va . Svår t at t ko mb in er a la te ra l oc h lo ng it ud in el l ko nt ro ll (Ja/ Ne j) Ne j Nej Ja Mo ti ve ri ng De t är en va ne sa k. En tr än in gs sa k Svår ar e at t ko mb in er a gas oc h st yr ni ng än br om s. Va ne sa k. Li ta rp å ko nt ro ll en öve r bi le n (J a/ Ne j) Ja Ja Ja Mo ti ve ri ng Sys te me t är så säk er t. Id en mån ma n kan lit ap å all tekn is k ut ve ck li ng . Al lt ka n ju slå sl in t. Ja , tr ots at t båd e ga s, br om s och st yr ni ngha r fa li er at ....
...
.,a
...v
Un
d
vi ke r rus ni ng st ra fi k (J a/ Ne j) Ne j Ne j Ne j Un dvi ke r ha lk a (J a/ Ne j) Nej Ne j Ne j Tr af ik för hål la nd en s o m un dvi ks ln ga Kör ip ri nc ipun de r al la för hål la nd en. Kör ko rt si nn eh av (år ) 3 5 9 Ti d me d jo ys ti ck re gl ag e(år ) 3 4 2 Kör an ta l k m pe r da g Svår t at tsäg a 50 -1 00 20 -25 Ve tej , m e n är in tr es se ra dav syn pun kter oc h för sl ag . Vi ll kun na växl a til la tt st yr a m e dra tt un de r kör ni ng , ef ters om ja g ka n an vän da ra tt till vi ss de l. Lät ta re at t di sk ut era på tu ma n ha nd . Or ol ig för va d so m ka n hän da om jo ys ti ok sys te me t fale ra r un de r fär d. Fe l i sys te me t me df ör de avs ak na dav pr og re ss ivi tet. Bi le n svän gd e sj älv. Nu ordn at . Ja Ja Ja Bilaga 1 Sidan 6 (8)VTI notat 10-1999 Bi la ga 1 En kät sva r Funkt io ns hi nd er , sk ad a et c. Mus ke ld ys tr of i Duc he nn es mus ke ld ys tr of i
Mul ti pe l Sk le ro s Sa kn ad e fun kt io ne r Neds at t mus ke lk ra ft oc h rör li gh et Ne ds at t muske lk ra ft oc h rör li gh et För la ma d fr ån br ös te t oc h nedåt Ti llgän gl ig a fun kt io ne r för bi lk ör ni ng Hän de rn a Fi ng ra r, hän de roc h un de ra rm ar Ar ma r oc h hän de r Hur sj uk do me n/ sk ad anför än dr as Ga ns ka st ab il t Svg ga re me d ti de n För la mn in ge n k om un de r 1/ 2 år .
58 ! 8? Typ ua v an pa ss ni ng E M C 4-väg s jo ys ti ck 4-väg s jo ys ti ck 4-väg s jo ys tick (h ög er ha nd ) An pa ss ni ng ar in na n jo ys ti ck sys te me t Aut om at växl ad bil m e d sp ak br om s oc h lät tat st yr se rvo . El ek tr on isk jo ys ti ck In ga An pa ss ni ng sf ör et ag Re p Te k (D ra mm en , No rg e) Rep Te k (D ra mm en , No rg e) Re p Te k (D ra mmen , No rg e) Ha r ha ft ic ke anpa ss ad bil (J a/ Ne j) Ja NG ] Ja St yr a (p å en sk al a1 -5 ,5 = ut mär kt ) 5 5 LD Ga sa (1 -5) 5 4 Br om sa (1 -5) 5 5 För de la r el le r na ck de la r me d nuva rand e JS ge r mi nd re ar be ts be la st ni ng, bät tr e De t nya re sys te me t br om sar jäm na re . ut rus tn in g jäm fört me d ti di ga re kör st älln in g oc h säk ra re kör ni ng . Ko mfor ta bl ar e för ej f.h . För ar e. För än dr in ga r av jo ys ti ck ut rus tnin ge n s o m In ga Kän sl ig he te n ha r ök ats, vi lk et ha r ge tt ha r fåt t gör as ef te r or ig in al an pa ss ni ng en möj li gh et er at t gör a sn ab ba re In ga Bilaga 1
Sidan 7 (8)
wåt yr a (p å en sk al a 1 -5, 5 = ej tr ot ts am t) Va d s o m är tr öt ts am t m ed at t st yr a Ga sa (1 -5 ) 5 5 Va d s o m är tr öt ts am t m e d at t gasa At t kör a län gr e sträc ko r tr öt tar ut ha nd en . Br om sa (1 -5) 5 5 V a d s o m är tr öt ts am t m e d at t b r o m s aVTI notat 10-1999 Bi la ga 1 Ga sr ik tn in zg ñ (F ra måt /B akåt ) En kåt sva r An se r at t bi le n bi le n up pf ör si g na tur li gt Ja Ja Ja Mo ti ve ri ng Svår tat t ko mb in er a la te ra l oc h lo ng itud in el l ko nt ro ll (J a/ Ne j) Ne j Ne j Nej Mo ti ve ri ng Li ta r på ko nt ro ll en öve r bi le n (J a/Ne j) Ja Ja Ja Mo ti ve ri ng rus ni ng st ra fi k (J a/ Ne j) Nej Ne j Ne j Un dvi ke r ha lk a (J a/ Nej) Ne j Ne j Ne j Tr af ik för hål la nd en s o m un dvi ks Inga Lån ga får de r när de t år ha lt vägla g. Kör ko rt si nn eh av (år ) 20 7 26 Ti d me d jo ys ti ck re gl ag e (år) 1 4 1 1/2 Kör an ta l k m pe r da g 40 33 30 Uppvär md jo ys ti ck , kyl an ge r st elhe t. Vi ss a da gar är ja g in te if or m för at t kör a bil . För övr ig t ärja g nöj d m e d bi le n. Ja (f ör se nt sva r) Ja (f ör se nt svar) Ja (f ör se nt svar) Bilaga 1 Sidan 8 (8)
Bilaga 2
Sidan 1 (1)
Tekniska beskrivningar
Joysticksystem 1
Namn: PVM
Utvecklare: Auto Adapt AB (tidigare BERAM AB)
Svensk försäljare: Auto Adapt AB
Antal installerade system i Sverige: 6
Beskrivning: Joystickreglaget ger analoga signaler till styrenheten. Styrenheten behandlar signalerna i digital form. Analoga signaler skickas till elektroniska ventiler som reglerar oljeflödet i hydrauliska servon som styr gas, broms och styrning.
Säkerhetssystem: Tryckaokumulator, dubblerad styrenhet och nödbroms
Kommentarer: Systemet installerades i bilar mellan 1992 och 1996.
Joysticksystem 2
Namn: Digidrive ll
Utvecklare: EMC (USA)
Svensk försäljare: Auto Adapt AB
Antal installerade system i Sverige: 2
Beskrivning: Joystickreglaget ger digitala signaler till styrenheten. Styrenheten behandlar signalerna i digital form. Analoga signaler går till en elektrisk servomotor
som kontrollerar styrningen, och till ett elektriskt servo som hanterar gas och broms.
Säkerhetssystem: Dubbel lindning av koppartråd i styrservo, dubblerad styrenhet och nödbroms
Kommentar: lnstalleras sedan 1996.
Joysticksystem 3
Namn: VS 500 JS
Utvecklare: HAND - PRO AS (N)
Svensk försäljare: Anpassarna Gunnérius AB
Antal installerade system i Sverige: 14
Beskrivning: All informationsöverföring och Signalbehandling sker med analog teknik. Gas och broms kontrolleras via elektriska servomotorer, och styrningen via ett
hydrauliskt servo
Säkerhetssystem: Nödpump för hydrauliken, tredubblad styrenhet och nödbroms. Kommentar: lnstalleras sedan 1992.
Bilaga 3 Sidan 1 (4)
Produktblad PVM
Joystick/Mini
steering wheel
A Bemm joystick 01 mini vstecring 'Wheel ån-a-bles 3' person disabled *byrrrestrictcd move»ment, or dimlnished musclê Strength; in the:
arms or legs to drive a car. The normal Steering wheel and pcdal Functions are trans-fet-red to the new control system. The Berg-nn control system can be modified 01' Emely
adjusth right there in thevchida in line with any changcln :hc 1156:135 driving skills. Most
peoplecan learn 'to drive. :I carusing a joySticlc
or mini Steevring wheel. The scope ngar-ed by
this new control system is virtually boundless.
T/ye limimriom are :1623! few.
alla
Bilaga 3 Sidan 2 (4)
Produktblad PVM
Joystick or mini sfeering wheel?
Be güided by yeür ewa individual needs
Beran AB always works out complete solutions. The
key words behind our ioystick/mini steering wheel control systems are highflexibilil'y, low overall cost, great emphasis on safety and, above all, theihighest possible product quality. Quality is also an important part of our customer relations - from the First meeting, throughout the whole process of conversêon and, of course, in all follow-up und maintenance of the whole system. We know thai the proper* interaction ef all these aspects is essential to providing the right basis for a successful conversion end enieyable driving. WG? convert Chrysler Xirüyagêr' niinivans F0: 1123653? disabled
people. lt is ;i very individual process. Evmyon'e has diliäércnt
needs. Sonic peüpl'c. may need ta have the: Floor lowercdg to make the tninivan 'accessihle for a wheelchair', and require' modified cøntmls and pcdals. Orhan: may need joystick Or mini steerin'g wheel. Mon pcuplcntcd ;1 completely hidividual combination of these CODYEISiOü options.
jåYåiäâ'åi §33 5555357371 STåååiåiå ?ågêêi
The jogstich enable-s you to accelerates brakc, :md StCCI the car With only enahand. The controls can alsohe laid out to enable the IlSCf to steer with (me hand :md 'accelerateand htakc with
Elle.: other hand. The. system Ls .speed regulath to façilitatc
stening So the higher thespccclj the smøothet (hf: .sreering
A mini steering whéel is cxacrlywhat it scundt like! a miniatut» izctl Steeting wheel! in (his case clecrmnic. It is operatcd hy Circular movements just likcan ordinary* meeting wheâl, hut can bf: çcmttollcd With only une lingen iii se) required. The mini stecring whccl :tlsocnahlc-s the driver 1:0 steel? safiály with ont: Foot. The joystick and mini stccring wheel att: constructcd and positioned to let 'the drivet make optimum use af his ability to move. All components and drivingCOHU'Ol units *Erin nicelynêith the rest of the driving layout. Furthcrmmc! all units in the system are. littcd in such :1 way that. they' can easily hc removed when'itis 'time to Change the'vchicle. The original controls can then hc replaced :H: 3 modesr CGSt. And mos: ofithe conversion çquipmcnt can ht: tcuscd in the user's next minivan.
?âñêñåñêåâ ?§ 333? ?§32 läêåäiüüåi §3§E§5
All the cammands lit): the joysáclt :md mini Meeting wheel can be pmgramed to Suit the ddvefs, skiliand degree. oftnohility.
The car control Characteristics anti IêSpOn'SCS can be repro»
granted, whenever necessary? directly in thecat. This means that Bergmfssystem, unlikcothetsystemsthat take fimétto teprogtam via an cxt'ernal Computer, can heupdatcd- v'ery quitkly, with minimum OFCXPCHSC and virtually no time (Jil: the road. But the main advantage- is that the driverncan have thesysretnteadjustcd EOSLJiE his individual needs, at'any time.
åh?? gåigêä Sån ?Elgå ggg EüåâgEågåå äiüiyåäå
7:3 always leave the original controls inplacewhcn we context
a Voyager. Oneteason is hccausciit looks better. But thefmain tcasnn is practical. Aljtcr all, 0th-er members DF the Family must
be ahie to drch it withmtt using- the mini SICEfinngi/hCEl. A
simple turn nfzt special key fittcd tm the contth unit hcsidc the drivet' accomplishcs the cltangeover to Hearing hralting :md
accelerating vialhc ordinary stcçringv wheel Anyont:
Can use it. This ;method does- away with' the awkwatd jah of
adius'tingCahlesämd valves under the han'th - With all (in: safety
hazatds that this may involve, Qtiginal steg-ing whcel is also_
an important ;Safety lt'atun: htcause iticontaihs the airbag_ that
comes With Chrysler Voyagers.
EWEQSSH §Y$§Eäi åññägiiåâr ?Eiâêäij
The vehicle we convertrgathc'rantisfthc Chrysler'Voyagçt, an American minivan. The Control system' has* been dev'daped in Sweden ttsingcomponcnts that han: has-:n thoroughlyproven in Other-applications. This- kceps the price_ at:1- teasonahleleveland ensutes that maintenanceg Séü'iâe and parts are-always clöseat
hand. Every aspect nFthe control system has adapted to
suit.. the unique chamctctisdcs oFthc vehicle. Every part :and component used in [llECOIlVEISiOQ hts per Acctly, making §01*fast
littng times and lowe: cdsts;
85721752 is something; af :5- piañeer :'72 the dwglapme'rzt of new
mmm! .tystemsrfårpeøplc? with restricted'mamanfield which
willin progräniyely greater requirementth quality and know-how. Wäfind it amg; inspiring tørparticipatg ,1712, andin some trams
även lead, :tech-?zolagiele developtrzäztssin this importzmtrjieki.
Siniion ämnar, MnnegirágiDitecror då? Bercm AB, seen Ieceivlhg ?he lnnoi
vatâçni al? :he'Yent Awetdiöt Bezomls
new: ioyslick central ;years l-åRH Prince Clmtiesroiåhe Mcbiiñy
Read Shüw än ioaâon,
Produktblad PVM
VTI notat 10-1999
Bilaga 3 Sidan 3 (4)
The control system has been specially adapted to the Chrysler Voyager. the vehicle with the best Characteristics for drivers in wheelchairs. Built for safety, ond with Iofs of room and a high level of comfort The Chrysler Voyager can be driven with e-ilher one or two ioyslicks. In the lotter alternative, one ioyslicic is used for sleering and the other is used for acceler-ating and braking. The joysiicks can also be supplied with a specially udopled grip. The mini 'sleeri'ng wheel is ll-ie besl choice for people who can accomplish Circular movemenls. People with normal movement ond strength in their legs can use the original peduls. in other , the acceleralor/brake controls con be incorporoled in a second ioysiick.
warning lamps for brukas, accelemfor and:
are located on fbe instrument panel 7' dinory control ond warning lamps driver need never remove his eyes from the road. A warning buzzer sounds in the event of a drop in hydraulic pressure.
Produktblad PVM
Bilaga 3 Sidan 4 (4)
Always in full control
One of osar speciaåly converted driver environmentswifh-o wide range of purposedesignedicomrols ond features.
3: Hazard warning lights E lgnition key' Starter å Hand (parking) brake 5 Joysück å lndlcators (EE/right) i? Standard airbag å Electric window hoists i? Elecrric locking device For wheelchair ?§3 Specially positionecl gear
selécmr Wltl'i buttons Nüni szeering wheel ?i Control lampa panel §3 Rear-view TV screen fm' rcve'rsing
*':gçatisystfán i
Digitalféledrmictomm * 'i ,
Spring Vlongá :bystigch 'i'
The mobilify experts. âeramä business ééeu con ?se expressed 'm one word; mobélêly. We de'
veåcp ond marâet produczs ond solutêoas simplåly and enrich everduy lila for ?lie disabled We (§0 ?his
using only Iêose aids :har proviáe Ehe bes; funcr
Iionel performance withie ;theåmmewerå 025 overall
PC '
economy 0.126 quality. Bemm AB is the lirat Swedish
distributor c? :special slås for the disableä lo be cer: tålicoteé En açccräcnce wåtñ 7350 9002. This cediñes the? all :omines i:th affect qualiSy, any way wñctsoever, om 0? ?ha hêghess possible stonåord, Regcrå our ?SO 1;37002 cerrlêficc'fe ess gsarcntee'of'
A
A
your peace of mind. We ses it 05 G mottar of honom
?0 ensure Ihol our Customers Feeê :bag we are, always
easy to ?oli §0 (må do besigess with, And that we
eller customer-friendly servêcei delivery ans'
rou-tines. Our aim; quite simply, is to ha ?ha partner you :cm: always :Bly en.
Beram AB. Gjutarevägcn 5, 3-443 61 Stenkullen, Sweden. Tel +46 302 23515. Fax +46 302 227-718.
VTI notat 10-1999 |'.I l'* 1 .H E ll nl. 14 ! N L 'll ". '4. L! M | I' I V i' h h 41. M
Bilaga 4 Sidan 1 (2)
Produktblad Digidrive
'ru 'êaeentéargsosgsyo
Digidrive IJ is *years ahead of its me
With features our cmpetitié ;
ibléricrompon ;gg
inputáfbr Central!
hampa-;g r Gas/Brake control ONLY...
W
m
>
TURN THIS PAGE FOR OPTIONS
Bilaga 4 Sidan 2 (2)
Produktblad Digidriye
If you need assistance with
Steering control ONLY... TURN THIS PAGE FOR OP'HONS
W W W W M H W " VTI notat 10-1999
Bilaga 5 Sidan 1 (1)
