Ett zonindelat välkomstrum : En rumslig studie om hur zonindelning kan gestaltas i väntrumsmiljö för att påverka besökarnas känsla av trygghet.

Ett zonindelat välkomstrum

En rumslig studie om hur zonindelning kan gestaltas i väntrumsmiljö för att påverka besökarnas känsla av trygghet.

Berg Råholm, Denice

För avläggande av filosofie kandidatexamen i Informationsdesign med inriktningen rumslig gestaltning

Ett examensarbete på grundnivå, 15 hp Examinator: Yvonne Eriksson

Handledare: Peter Linejung

Akademin för innovation, design och teknik Mälardalens Högskola

Abstract

A degree project in information design, Mälardalen University, VT2020, Academy of Innovation, Design and Technology

Date: 2020-06-05

Level: Bachelor thesis in information design, 15 cr

Institution: Academy of Design and Innovation, IDT, Mälardalen University

Author: Denice Berg Råholm (90/01/11)

Title: A zoned waiting room:

A spatial study of how zoning can be designed in a waiting room environment to influence visitors' sense of security and calming.

Tutor: Peter Linejung

Summary: The healthcare environments of the future are developing at a rapid pace, which is a built-in change for us visitors. Today's waiting rooms are often open rooms and can be a problem for users' privacy.

This study intends to investigate how zoning can affect the visitor's sense of a safe and secure waiting room environment. The

underlying interest in the study is about the research of

environmental psychology, which shows that the design of the room can affect the users' perception of privacy and personal space. The visions of this study is that the work will become an aid to future waiting room plans where the aid is in the form of a spatial concept with focus on zoning and its colors.

Research question:

• Can a zoned waiting room affect the visitor's feeling of a safe and calm waiting environment?

• What environmental psychological principles can affect the feeling in the different zones in the waiting room

environment?

• How can the zoning be shaped in color and form to give the visitor a sense of safety and calm?

Purpose: The purpose of the report is to investigate how the waiting room environment in hospitals can be designed with a focus on the user's need for privacy and intimacy and how this can increase the

feeling of security. The purpose is also to develop a concept for health care in Region Sörmland that will contain vital and decisive factors in spatial design that are important in a waiting room and which the local development unit can relate to for future

renovations of waiting rooms. The waiting room should break the traditional waiting rooms and contribute to a sense of security and integrity.

Methodology: Several different methods have been used to obtain the most credible result possible. The study has a qualitative approach where primary data is collected with the help of interviews and surveys.

Conclusion: The respondents in the study generally felt that an open waiting room with chairs along a wall felt more insecure than a waiting room with separating walls with different types of seating. Because there were different seating options, the patient could control his or her desire to sit more or less securely and the control could affect safety. The design of the different zones through color and light also affected the room's feel in different ways. Strong colors felt stressful while more saturated, dull colors felt calm and safe. A stripped-down environment with few colors and impressions felt sterile and insecure. The method result resulted in a design proposal where different types of seating possibilities and other selectable activities were divided into zones in the room with the colors that according to results from method and theory create security.

Keywords: Information design, spatial design, waiting rooms, zoning, privacy, intimacy, environmental psychology

Sammanfattning

Ett examensarbete i informationsdesign, Mälardalens Högskola, VT2020, Akademin för innovation, design och teknik

Datum: 2020-06-05

Nivå: Examensarbete i informationsdesign, 15 hp

Institution: Akademin för design och innovation, IDT, Mälardalens Högskola Författare: Denice Berg Råholm (90/01/11)

Titel: Ett zonindelat välkomstrum:

En rumslig studie om hur zonindelning kan gestaltas i

väntrumsmiljö för att påverka besökarnas känsla av trygghet.

Handledare: Peter Linejung

Examinator: Yvonne Eriksson

Sammanfattning: Framtidens vårdmiljöer utvecklas i snabb takt, vilket innebär förändringar för oss besökare. Dagens väntrum är ofta öppna rum och kan vara ett problem för användarnas integritet.

Denna studie har för avsikt att undersöka hur zonindelning med kan påverka besökarens känsla av en trygg och säker

väntrumsmiljö. Det bakomliggande intresset för studien handlar om miljöpsykologins forskning som visar att rumsutformningen kan påverka användarens upplevelse av avskildhet och integritet. Visionen är att arbetet ska bli ett hjälpmedel för kommande väntrumsplaner där hjälpmedlet är i form av ett rumsligt koncept med fokus på zonindelning och dess färger.

Frågeställning:

• Kan ett zonindelat väntrum påverka besökarens känsla av en trygg väntrumsmiljö?

• Vilka miljöpsykologiska principer kan påverka känslan i de olika zonerna i väntrumsmiljö?

• Hur kan zonindelningen gestaltas i färg och form för att besökaren ska få en känsla av trygghet?

Syfte: Syftet med rapporten är att undersöka hur väntrumsmiljön på sjukhus kan gestaltas med fokus på användarens behov av

avskildhet och intimitet och hur detta kan öka känslan av trygghet. Syftet är också att ta fram ett koncept för sjukvården i Region

Sörmland som ska innehålla vitala och avgörande faktorer inom rumslig gestaltning som är av betydelse i ett väntrum och som lokalutvecklingsenheten kan förhålla sig till inför framtida renoveringar av väntrum. Väntrummet ska bryta mot de

traditionella väntrummen och bidra till en känsla av trygghet och integritet.

Metod: Flera olika metoder har använts för att får ett så genomgripande resultat som möjligt. Studien har en kvalitativ ansats där

primärdata samlats in med hjälp av intervjuer och enkäter. Resultat: Det respondenterna i studien upplevde generellt var att ett öppet

väntrum med stolar längs en vägg känns mer otryggt än ett

väntrum med avskiljande väggar med olika sorters sittmöjligheter. Genom att det fanns olika sittmöjligheter kunde patienten själv kontrollera sin vilja till att sitta mer eller mindre avskilt och kontrollen kan påverkar tryggheten. De olika zonernas gestaltning genom färg och ljus påverkade också rummets känsla på olika sätt. Starka färger kändes stressande medans mer mättande, dova färger kändes lugna och trygga. En avskalad miljö med få färger och intryck kändes steril och otrygg. Metodresultatet resulterade i ett designförslag där olika sorters sittmöjligheter och andra valbara aktiviteter delades in i zoner i rummet med de färger som enligt resultat från metod och teori skapar trygghet.

Nyckelord: Informationsdesign, rumslig gestaltning, väntrum, zonindelning, avskildhet, intimitet, miljöpsykologi

Innehållsförteckning

2.1.1 Personligt utrymme & avskildhet ... 4

2.1.2 Skala på kontaktmöjligheter ... 5

2.1.3 Sociofugalt och sociopetalt inredda miljöer ... 6

2.1.4 Färg & ljus för att främja trygghet ... 7

2.1.5 Kontroll och distraktion ... 8

2.2 HÄLSOFRÄMJANDE VÅRDMILJÖ ... 9 3 METOD ... 10 3.1 FORSKNINGSANSATS ... 10 3.2 LITTERATURSTUDIER ... 11 3.3 DATAINSAMLING ... 11 3.4 PILOTUNDERSÖKNING ... 13 3.5 DATAANALYSMETOD ... 13 3.6 INTERVJUER ... 13 3.7 METODREFLEKTION ... 14 4 METODRESULTAT ... 15

4.1 INTERVJU 1–LILJEWALLS ARKITEKTER ... 15

4.2 INTERVJU 2–HÖGSBO SPECIALISTSJUKHUS ... 16

4.3 ENKÄTUNDERSÖKNING ... 17

4.3.1 Svar kopplat till begrepp i teorin ... 18

4.3.2 Svar kopplat till behov ... 20

4.4 ANALYS AV ENKÄTENS MILJÖBILDER ... 23

4.4.1 Miljöbild 1 ... 23 4.4.2 Miljöbild 2 ... 24 4.4.3 Miljöbild 3 ... 25 5 DESIGN ... 27 5.1 DESIGNPROCESSEN ... 27 5.1.1 Gestaltning ... 30 5.1.2 Designmanér ... 30 5.2 DESIGNFÖRSLAG ... 31

5.2.1 Zonindelat väntrum = en valfri väntan ... 31

5.2.2 Aktiv zon ... 33

5.2.3 Mellan zon ... 34

5.2.4 Lugn zon ... 35

5.2.5 Sittvariationer ... 36

5.2.6 Färg & materialschema ... 37

6 SLUTSATS OCH DISKUSSION ... 38

7 LITTERATURFÖRTECKNING ... 40

9 BILAGOR ... 43

9.1 BILAGA 1- ENKÄT ... 43

1

1 Inledning

Tiden i väntrummet. En känsla av maktlöshet och ovisshet.

En ständig väntan i ett rum där du när som helst kan få ett besked som kan förändra ditt liv. Väntrummet är det första du möter och använder dig av i ditt besök och det skapar dina första intryck av vårdplatsen.

Framtidens vårdmiljöer utvecklas och uppgraderingen av vårdbyggnader är den största i Sverige hittills och det investeras mycket i nya vårdbyggnader som ska stå i 50–60 år (Pettersson, 2019). Denna utveckling kan bli en möjlighet att utveckla nya, läkande

vårdmiljöer för kommande generationer. Vårdfokus skriver om Västra Götalands satsning på vårdmiljön där väntrummet är av betydelse för att patienterna ska känna sig omhändertagna och trygga (Vårdfokus 2012). Västra Götaland har även skapat ett design- och

hållbarhetskoncept som kallas DMO (Design med omtanke) där vård och design ska samverka med fokus på kreativitet och innovativt tankesätt. Brita Nordblad, ansvarig för samordning av primärvårdens enheter, nämner i artikeln att vårdmiljön har en stor påverkan på hälsan.

Vårdmiljöforskningen är betydelsefull för hälsan och den omfattar både den objektiva och den subjektivt upplevda miljön och hur de interagerar med varandra (Ulrich, R.S., et al, 2004). Miljöpsykologi är ett viktigt område inom detta som undersöker samspelet mellan människan och dess omgivning och hur miljön kan förbättras för att öka tryggheten i rummet. Denna studie kommer främst ha sina grunder i området om miljöpsykologi.

Forskning visar att vi människor både har behov av att dra oss tillbaka, samtidigt som vi har ett behov av att vara närmre andra människor. Behovet av social interaktion behövs för att känna att vi har ett stöd av andra, men samtidigt vill vi också kunna vara ensamma och ha möjligheten att kunna befinna oss i vårat ”eget revir”. Det viktiga är att människan har kontrollen att välja vilket behov vi har i just den stunden (Cassidy, 1997, s. 130). En valfri väntan.

1.1 Problembeskrivning

Väntrumsmiljön på sjukhuset är ofta öppen, kal och färglös och sällan finns det chans att sitta undanskymt. Möblemanget är ofta placerat längs väggarna och alla ser alla. Det är knäpptyst och ingen vågar göra någonting.

De traditionella väntrummen som noterats inreds ofta med enskilda stolar placerade längs väggarna, utan tanke på varför. Att möblera på detta sätt kallas att man inreder sociofugalt och detta minskar den sociala kontakten och ökar avskildheten. Integriteten och tryggheten är inte i fokus när man inreder på detta sättet, när det i själva verket borde vara fokus i

vårdmiljö. När man istället inreder sociopedalt med bord och stolar placerade i grupper, stimulerar möbleringen till kontakt och sociala aktiviteter (Tydén, s. 35, 1993). En del väntrum är inredda på detta sättet, men att inreda sociopedlat fokuserar inte heller på

2

användarens integritet och trygghet. Det är ofta antingen eller och användaren har ingen möjlighet att välja om hen vill sitta mer avskilt eller mer intimt med andra.

Många ställer också sina väskor på stolen bredvid för att markera sitt territorium och för att visa att stolen är upptagen eller att man inte vill att någon ska sätta sig bredvid. Torsten Malmberg (1983, s. 9) menar att vi människor själva skapar vårat rum eller område genom någon slags gränsdragning. Att skapa ett eget revir kan liknas med att man formar sin egen bubbla runt sig genom att skapa luft emellan andra individer. Revir-rummet ser olika ut beroende på kontext men just i väntrummet kan detta bildas extra mycket och det är viktigt att rummet gestaltas så att valmöjligheter finns att skapa sitt eget revir.

En hypotes är att väntrumsmiljön ska delas in i olika aktivitetszoner och att detta kan göra användarna mer trygga i att befinna sig där genom att de får valmöjligheter som därav leder till egen kontroll, som i sig leder till trygghet. Detta grundar sig i det som framkommit under arbetets gång med hjälp av resultat från både teori och metod.

1.2 Uppdragsbeskrivning

Samarbetspartnern är Region Sörmland där min kontaktperson varit Anja Lathi som har titeln ”lokalutvecklare” i ”Enheten för samordnad lokalutveckling” på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. De har önskat få ett designförslag på en vistelseyta där patienter och besökare befinner sig innan de möter sin vårdgivare. Platsen ska enligt lokalutvecklingsenheten kännas trygg, rogivande och välkomnande. Önskemål är även att platsen ska bryta mot det traditionella väntrummet och skapa en ny upplevelse för patienterna.

3

1.3 Syfte

Syftet med rapporten är att undersöka hur väntrumsmiljön på sjukhus kan gestaltas med fokus på användarens behov av avskildhet och intimitet och hur detta kan öka känslan av trygghet. Syftet är också att ta fram ett koncept för sjukvården i Region Sörmland som ska innehålla vitala och avgörande faktorer inom rumslig gestaltning som är av betydelse i ett väntrum och som lokalutvecklingsenheten kan förhålla sig till inför framtida renoveringar av väntrum. Väntrummet ska bryta mot de traditionella väntrummen och bidra till en känsla av trygghet och integritet.

1.3.1 Frågeställning

De centrala begrepp som tas upp i denna studie är rumslig informationsdesign och miljöpsykologi. De frågor som ska besvaras i studien är baserade på en hypotes om hur aktivitetsbaserade zonindelningar kan påverka besökarens känsla av trygghet:

• Kan zonindelning påverka besökarens känsla av en trygg väntrumsmiljö?

• Vilka miljöpsykologiska principer kan påverka känslan i de olika zonerna i väntrumsmiljö?

• Hur kan zonindelningen gestaltas i färg och form för att besökaren ska få en känsla av trygghet?

Den målgrupp som ligger i fokus i denna studie är användarna av väntrum i vårdmiljöer. Detta kan vara patienter eller andra besökare som väntar på sitt besök i väntrummet.

4

2 Teori

I detta kapitel redogörs för de teorier som varit till grund för studien. Litteraturgenomgång av tidigare forskning, samt teorier som varit av relevans för slutresultatet. Främst har teorier om miljöpsykologi studerats.

2.1 Miljöpsykologi

”Miljöpsykologi handlar om hur vi människor påverkas av vår omgivning och hur vi genom vårt sätt att leva påverkar den” (Johansson & Küller, s. 13&29, 2005).

Vilka tankar eller känslor finns i rummet och vilka rumsliga faktorer påverkar den känslan? Upplevelsen påverkas på olika sätt av att befinna sig i en påfrestande situation. Miljöns utformning är en bidragande faktor och den påverkar oss både medvetet och omedvetet. Miljön påverkar både vårat humör, hälsa och trivsel. Florence Nightingale var sjuksköterska på 1800-talet och menade redan då att vackra och omväxlande miljöer hade en läkande effekt (Nightingale. F, 1969). Hon menade även att hennes idéer om estetik i vårdmiljö kunde bidra med tillväxt och utveckling och det finns även senare studier som stödjer denna teori (Malkin, 1998). Dagens forskning inom miljöpsykologi påvisar även detta - att interaktionen mellan miljö och människa är viktig att tänka på.

Från början inom miljöpsykologin undersökte man endast hur rummets storlek uppfattades och påverkades, men så småningom började man studera de emotionella aspekterna och detta undersökte man med hjälp av empiriska studier där försökspersonen fick uppskatta känslan av rummet på olika skalor av typen trivsam/otrivsam, trygg/otrygg osv (2005, s. 20). Denna studie kommer främst utgå från två centrala begrepp inom miljöpsykologin: ”personal space” och ”privacy” vilket handlar om den personliga integriteten. Fokus ligger också på hur färg och ljus kan påverka tryggheten i de olika zonerna.

2.1.1 Personligt utrymme & avskildhet

Vi ser ofta att människor tenderar att separera sig från främlingar i sittgrupper och många gånger skapar en plats för väskor eller andra personliga tillhörigheter bredvid sig för att visa att platsen är upptagen. Detta kan såklart vara kulturellt föränderligt och kan skilja sig från andra kulturella sammanhang, men i just denna studie analyseras svenska väntrum och svenska förhållanden.

Såsom lugn och ro är integritet och avskildhet ett behov som är viktigt för alla samtidigt som möjlighet till aktivitet ska finnas tillgängligt (Wijk & Nordin, s. 157, 2017). Avskildhet är enligt nationalencyklopedin ”att vara avskild från omgivningen” (Nationalencykopedin, u.d.). Avskildhet kan ibland förknippas med ensamhet men i själva verken så kan begreppet

beskrivas som en social ouppmärksamhet. Westberg (2012, s. 76) menar att andra individer kan vara fysiskt närvarande men att upplevelsen av individerna är frånvarande i rummet. Han nämner även att avskildhet i det offentliga rummet kan bli ett rum fritt från sociala störningar i omgivningen, vilket menas med exempelvis buller, rörelse, information och annat störande från omgivningen. Att ge andra en känsla av avskildhet kan vara lugnande i offentliga

5

sammanhang. Miljöpsykologins studier som handlar om påtvingar trängsel och den personliga sfären visar på att miljöpsykologin kan påverka både den fysiska och den sociala känslan i rummet (Cassidy, s. 3, 2007).

Personal space och privacy är två centrala begrepp inom miljöpsykologi som innebär att

användaren själv har möjlighet att kunna välja sitt behov av avskildhet och delaktighet i en situation. Familjer eller vänner sitter tillexempelvis gärna tillsammans i en egen zon där de kan föra samtal med varandra och någon som kommer ensam kanske inte vill sitta

tillsammans med andra som för ett samtal. Detta kan vara bra att tänka på så det skapas en zon för det sociala behovet men även för det ”osociala” behovet. Flera studier har visat att om miljön tvingar två personer att sitta nära varandra så utlöses det dåliga känslor, så som stress och obehag (A. Bell, et al., s. 268, 2001). Genom att studera rummets funktioner såsom ”skydd” och ”kommunikation” kan det personliga utrymmet lättare regleras (s. 255, 2001).

2.1.2 Skala på kontaktmöjligheter

Genom att använda sig av en skala där man noterar en användares möjliga medmänskliga kontakter så kan man analysera de sociala gränserna på ett smidigare sätt.

Branzell (s. 26, 1976) nämner i sin bok om Philip Thiel´s skala för kontaktmöjligheter vid olika avståndsförhållanden. Den fullständiga skalan är inte visad här, utan endast de

avstånden som kan tänkas undersökas i utformning av ett väntrum. En liknande skala tas även upp i miljöpsykologins forskning där den intima zonen sträcker sig från 0–4,5 m, personligt utrymme från 4,5m-12m, socialt utrymme 12m-37m och offentligt utrymme från 37m och uppåt.

Figur 1: Egen visualisering av Philip Thiel´s skala för kontaktmöjligheter

Ching (Ching Corky Binggeli, s. 51, 2012) nämner också dessa zoner och beskriver de såhär: Intim zon: Tillåter fysisk kontakt. Om främling närmar sig kan det leda till obehag.

Personlig zon: Tillåter vänner att komma nära. Konversationer på låg nivå kan ske. Social zon: Konversation i normal ljudnivå kan ske.

Offentlig zon: Formellt beteende med högre ljudnivå för att kunna kommunicera.

Arne Branzell (1976) har utformat en metod kallad ”upplevelsebubblan” som kommunicerar människors upplevelse av ett rum och denna metod kan användas som ett medel att analysera rummet i kombination med kontakt-skalan för att se hur olika zoner fungerar och om behoven

6

av intimitet och avskildhet tillgodoses. Denna teori har experimenterats med under designarbetet för att få en uppfattning på hur de olika kontaktzonerna kan placeras i

väntrummen. Upplevelsebubblan kan tydligare visuellt synliggöras för att förklara skalan för kontaktmöjligheter och göra det lättare att förstå hur ett offentligt rum fungerar vad gäller den sociala kontakten mellan människor.

Figur 2: Egen visualisering av Branzells upplevelsebubbla kopplad till Philip Thiel´s avståndsförhållanden. 2.1.3 Sociofugalt och sociopetalt inredda miljöer

Sociopetalt utrymme är ett sätt att få folk att socialisera. Detta avstånd används oftast i våra hem runt köksbordet där sittplatser ofta placeras mot varandra runt ett bord, så att vi lättare kan socialisera. Sociofugalt utrymme är istället tvärtom – det används när man vill separera människor från varandra, exempelvis stolar som står uppställda längs väggarna på en flygplats där varje person har en enskilt plats (A. Bell, et al., s. 265, 2001). Detta gör det svårare att kommunicera och känslan blir att man är avskild ifrån de andra. I ett väntrum känner vi oftast inte de andra som är där och därav kan det kännas mer bekvämt att stt ha sin egna plats avskild från de andra.

7 Figur 4: Egen visualisering på sociofugalt och sociopetalt inredda rum

2.1.4 Färg & ljus för att främja trygghet

Färg och ljus påverkar varandra. Utan ljus kan vi inte se färg.

Miljöns färger kan lätt förändra rummets stämning och påverka människans uppfattning och känsla av rummet. Det har gjorts en hel del forskning på hur färger påverkar oss i avsikt att lättare kunna skapa en rumslig miljö som påverkar på det sättet man har som mål att framkalla. Beroende på kontext så kan färger påverka på olika sätt. I denna studies fall handlar det om att skapa en trygg i sjukhusmiljö och därmed kommer de färger som i högsta grad är relevant i denna miljö studeras vad gäller trygghet och det kommer även göras ett försök att gå ifrån det traditionella där de vita väggarna och blåa stolarna dominerar. De studier som har utgjorts i ämnet om färgers påverkan på människan, har varit tvivelaktiga eftersom resultaten inte varit helt uppenbara och därför har detta kritisk analyserats och det har därför varit angeläget att kolla på flera studier kring ämnet. Det vi ser i många studier om färgpåverkan på människan är att kalla färger, exemplevis blått, grönt och turkost har ansetts som lugnande färger. Röda, gula och oranga färger har en uppiggande och ibland stressande effekt (Johansson & Kûller, s. 95, 2005). En annan äldre studie visar på desamma och att högre ångestvärden framkallades med rött och gult till skillnad från blått och grönt (Jacobs & Suess, 1975). Den senare nämnda studien är från 1975, men det finns som sagt en hel del ny forskning i området som stödjer liknande teorier. I den äldre studien hade de ej tagit med i beräkningen hur mättnadsgraden kunde påverka känslan, så därför efterforskades detta i en annan undersökning om hur just mättade färger kan påverka känslorna. Resultatet visar på att högt mättade röda färger framkallar större upphetsning än de mindre mättade gröna färgerna, men att mer mättade färger ändock sänker upphetsningsgraden till skillnad från starka färger. Resultatet visade även att ljusare färger är trevligare och mer lugnande än mörka färger (Valdez & Mehrabian, u.d.). Med mörka färger menas färger med hög svärta.

Färg kan också användas som ett stöd i ett rum för att öka den välbefinnande och

hälsofrämjande miljön. För att på bästa sätt kunna skapa ett rum som har ett hälsofrämjande perspektiv bör målgruppens behov och egna perspektiv främst tas i beaktande (Fridell Anter & Klarèn, s. 187, 2014). Genom att tänka på hur miljön kan bidra till detta kan det också öka tryggheten och välbefinnandet då en stödjande, förståelig och stimulerande miljö kan öka

8

patientens känsla av kontroll (Fridell Anter & Klarèn, s. 190-192, 2014). När det gäller

möblernas färg i en väntrumsmiljö bör dessa kontrastera sig från golv och andra element så att man tydligt ser vart och hur man ska sitta. Väggarnas färgsättning i hörn har också betydelse för ökad trygghet då rummets form tydliggörs bättre genom att använda sig av en ljusare eller mörkare färg på väggen intill en annan vägg (s. 196, 2014). För att sammanfatta detta så är det av stor vikt att tydliggöra element som man interagerar med i rummet med hjälp av

färgkontraster för att öka förståelsen, kontrollen och därmed tryggheten i rummet.

Beträffande ljusets påverkan på känslor så visar flera studier att dagsljus, främst morgonljus minskar depression och oro. En av dessa studier jämförde effekten av morgon- och kvällsljus och fann att morgonljuset minskade oro och depression (Lewy et al., 1998). Denna studie fokuserar dock på patienter som tillbringar flera dagar i behandling i vårdmiljö, så resultatet kan mycket väl vara avvikande i väntrum där kortvarigare tid spenderas. Det kan dock vara en viktig aspekt att tänka på exponeringen av dagsljus vid utformning av väntrummen genom att använda sig av artificiellt dagsljus om fönster ej är tillgängligt.

2.1.5 Kontroll och distraktion

Ulrich nämner i sin artikel om olika riktlinjer som gestaltaren av vårdmiljöer bör tänka på för att minska stress (Ulrich 1999). Den första riktlinjen är att användaren känner att den har kontroll över situationen. Detta kan innebära att användaren exempelvis har kontroll över ljudnivån, det personliga utrymmet eller ljussättningen. Karin Fridell Anter nämner även hon att ”om vi inte förstår det rum vi befinner oss i eller det som finns där, blir vi osäkra” (s. 218, 2006), och även detta kan kopplas till att vi gärna vill känna kontroll över situationen och det rum vi befinner oss i. En annan riktlinje att tänka på är att skapa miljöer som främjar

valmöjlighet till social interaktion, genom exempelvis modulmöbler som kan flyttas runt om behovet finns. Den tredje riktlinjen handlar om distraktioner som minskar stress. Forskning på om aktivitet under vistelsen i vårdmiljö kan minska stress behandlar främst distraktion genom naturinslag. Många studier har visat att även korta möten med naturinslag kan påverka

hälsotillståndet positivt och reducera stress inom tre till fem minuter (Parsons & Hartig, 2000; Ulrich, 1999).

Dan Edvardsson fann i sin avhandling svar på att patienter ville ha en varierande miljö för social interaktion där både ”privata” och ”icke-privata” möjligheter fanns. Att skifta fokus från det negativa till det positiva var också av stor vikt, t. ex genom att fästa blicken eller tankarna på något annat (Edvardsson. D, 2005).

Om miljön har mättade färger så som grått och beige, samt att inredningen är i samma toner utan något att fästa blicken på är det lätt att bli nedstämd och trött. Om miljön istället har vackra färger och är vackert inrett med något trevligt att fästa blicken på blir känslan

annorlunda och vi blir genast intresserade av det som händer i rummet (Johansson & Kûller, s. 86, 2005). Rickard Küller nämner i denna studie att intresset gör att nervbanor passerar ett område i hjärnan som gör att vi aktiveras och höjer beredskapen i nervsystemet. Med detta i åtanke så är det nog att föredra en balans av aktiveringselement i väntrummet beroende på anledning för besöket och besökarens rådande sinnesstämning.

9

2.2 Hälsofrämjande vårdmiljö

”Roger Ulrich (Ulrich 1999) förklarar hur våra intryck formas av den vårdarkitektur som omger oss, där han menar att hälsostödjande arkitektur kan motverka oro och stress och säkerställer att patienten känner trygghet. Han menar även att om framtidens vårdmiljöer ska fungera optimalt så ska design utgå från ett humanistiskt perspektiv med människan i

centrum. Wijk (2014) nämner även hon att det är viktigt att ta hänsyn till användarens behov vad gäller utformningen av vårdmiljön, då detta kan ge betydelse för hälsan. Det finns flera studier som visar på att förändringar som gör miljön mer bekväm och estetiskt tilltalande minskar stressnivåer hos vårdtagarna. Genom att göra små förändringar vad gäller färg, form, möbler, golv och tillgänglig information i ett väntrum ökar den positiva upplevelsen av

rummet och skapar en tillfredställande känsla bland patienter om det görs på rätt sätt (Leather, Beale, Santos, Watts, & Lee, 2003). Nightingale nämnde i sin studie att miljön kan påverka människans hälsa och att miljön kan bestå av både psykiska och fysiska faktorer som vi människor reagerar på, direkt eller indirekt (Nightingale. F, 1969).

Landstinget i Norrbottens län har skapat en konceptbeskrivning över deras hälsofrämjande väntrum där de exempelvis tar upp betydelsefulla faktorer som lugn, säkerhet och trygghet och att det även är viktigt att uppleva närheten till naturen. Rummet ska även ge en känsla av avskildhet och det ska vara lätt att förstå att man kommit rätt, vilket kan inge en känsla av trygghet. När nya och gamla väntrum byggs/byggs om ska deras koncept tillämpas på rummen (Noorlind Brage, 2013). Att man förstår innebär också att man har kontroll på situationen och kontroll behöver inte bara betyda att man har förstått, utan kan även innebära att man känner att man kan göra egna val i rummet.

10

3 Metod

Metodkapitlet tar upp de olika kvalitativa metoder som har använts för att komma fram till designresultatet. Kapitlet syftar till att beskriva på ett detaljerat sätt hur undersökningen utförts. Metoderna som användes för att samla in fakta var enkäter, intervjuer och litteraturstudier.

På Mälarsjukhuset finns flera olika väntrum som alla har olika utformning i både färg, form och storlek. Tanken är att renovera och fixa till de gamla väntrummen och det planeras även nya väntrum i en del av sjukhuset. Två av dessa väntrum infogas här nedan där vi tydligt ser att den öppna planlösningen inte har något fokus på avskildhet eller integritet. I

gestaltningsförslaget kommer ett förslag utgå från ett stort väntrum och ett från ett lite mindre väntrum, där det stora väntrummet innebär en slags lobby/hall på cirka ca 25–30 kvm. Ett litet väntrum kan vi anta är ca 10 kvm med plats för några få stolar och begränsad yta att dela upp området. Planlösningen på förslaget kommer inte vara exakt utifrån dessa rum. Bilderna används endast som referensobjekt till vanligt förekommande väntrum på Mälarsjukhuset.

Figur 6: Öppet väntrum mitt i entré utan avskärmning

3.1 Forskningsansats

Syftet för denna studie är att undersöka ”hur väntrumsmiljön kan gestaltas med fokus på användarens behov av avskildhet och intimitet och hur detta kan öka känslan av trygghet”. En kvalitativ metodansats ansågs vara mest lämplig för detta syfte då fokus låg på användaren och dess personliga åsikter och upplevelser av miljön. Den kvalitativa ansatsen möjliggjorde att respondenterna kunde uttrycka sig fritt i ordval, vilket bidrog till betydelsefulla åsikter som kunde användas som en trovärdig bakgrund till slutresultatet av gestaltningen. Ord är viktigare än siffror när man designar för människan i centrum (Bryman, s. 340, 2008), vilket var av stor vikt i denna studie. Forskningsprocessen har skett i stegen enligt figuren nedan vilket även Bryman berättar om är ett vanligt tillvägagångssätt i kvalitativa studier (s. 346, 2008). Teorin har i denna kvalitativa undersökning genererats till följd av metod och analysarbete av data, istället för att vara utgångspunkten (s. 344, 2008).

11

Figur 7: Visualisering över de steg som ingått i min kvalitativa undersökning

3.2 Litteraturstudier

En omfattande litteraturgenomgång vad nödvändig i början av studien. Detta innefattade tidigare forskning på det ämne som behandlades i undersökningen och bidrog till att finna relevanta teorier och forskningsartiklar som kunde ge ett trovärdigt slutresultat av denna studie. De vetenskapliga artiklarna är peer-reviewed vilket innebär att de är granskade av experter och i och med det anses vara trovärdiga. I största mån valdes artiklar som var aktuella i tid men det krävdes dock att ta in studier som var från sent 1900-tal vissa gånger. Teorier från facklitterära böcker har använts där ursprungliga källor tydligt påvisats i texten. Aktuella nyhetsartiklar har även de använts tidigt i undersökningen för att få en bild över ämnets samhällsrelevans och vad som är aktuellt idag.

3.3 Datainsamling

För att en användare ska trivas och vara nöjd är det viktigt att inkludera användarna i designprocessen och be om deras åsikter kring väntrumsmiljön. För studiens datainsamling valdes därför ett frågeformulär som metod, som innehöll både öppna och stängda frågor där respondenten både kunde svara med sina egna ord och genom kryssfrågor.

Eftersom rapporten påverkar alla som kommit i kontakt med ett väntrum någon gång var det viktigt att få ut så många svar som möjligt ur enkätundersökningen, så därför valdes en digital enkät då det ansågs som en lämplig metod för att få en så hög svarssekvens som möjligt. Enkäten ger också respondenterna valmöjligheten om de vill vara med eller inte och de kan även välja att vara med i mån om tid, vilket i sin tur lett till engagerade deltagare och

kvalitativa svar på de öppna frågorna där de kan svara med egna ord. Fördelen med detta till skillnad mot en intervju är att respondenten tenderar att svara mer sanningsenligt då

12

människor har en benägenhet att inte säga sanningen eller det som den drar sig för att säga i en intervju (Bryman, s. 229, 2008).

Enkäter liknar den personliga intervjun. Skillnaden är att respondenten antecknar svaren och intervjuaren medverkar ej. Denna metod gjorde det möjligt att få svar från flera personer så snabbt som möjligt. Eftersom inte intervjuaren finns på plats och kan förklara vad hen menar så bör enkätfrågorna vara välformulerade och lätta att besvara för respondenten (s. 228, 2008). Frågorna formulerades med ett vardagligt språk. Fackspråk undveks då det lätt kan vara svårbegripligt för en person som ej är insatt i ämnet.

Enkäten skickades ut via sociala medier, vilket gjorde det lättare att nå ut till en större grupp människor som annars skulle vara svåra att nå. För att komma åt ännu fler människor valdes också ett snöbollsurval där en person hänvisar till nästa person och på så sätt kan

undersökningen svarssekvens ökas snabbt (Denscombe, s. 70, 2017). I enkäten var ett av kriterierna att fylla i ålder för att få en indikation på att alla åldersgrupper deltog i studien, i och med att det var angeläget med en variation av åsikter från varierande åldersgrupper. Åldrarna delades upp i 9 olika svarsalternativ varav första var 16–20 och det sista var 81 eller äldre.

Enkäten utformades i Google Forms med 46 öppna och stängda frågor där många av frågorna innehöll bilder av något slag för att bidra till ökad förståelse och intresse. Några öppna

följdfrågor efter de stängda frågorna lades till för att få en uppfattning om varför respondenten svarat som den gjorde i den stängda frågan. De stängda frågorna behandlade ofta känslor i form av skattningsskalor beträffande en bild på ett rum och därför ansågs följdfrågor på detta vara en viktig del för att få ut mer information om varför respondenten kände på ett visst sätt och även att säkerställa att de begripit skattningsskalan korrekt.

Fördelen med öppna frågor är att svaren inte är styrda av forskarens egna ord och detta kan bidra med data som forskaren inte har tänkt på (Bryman & bell, 2013).

13

Tre olika klasser av metoder inkluderades i enkäten då undersökningen omfattade en analys i både människans upplevelser av miljö, beskrivning av miljön och presentation av miljön, en så kallad miljöpsykologisk mätmetod (Johansson & Kûller, s. 27, 2005). Fotografier på verkliga miljöer användes för att beskriva miljön för respondenten. I denna metod går det även bra att använda sig av skisser, verbala beskrivningar eller arkitekturmodeller (Marans & Stokols, 1993). Med hjälp av semantiska skattningsskalor av bilder på olika miljöer där respondenten skulle föreställa sig att miljön applicerades i en väntrumsmiljö på ett sjukhus fick respondenten sedan värdesätta upplevelsen i skalor av typen ”trygghet/otrygghet”, ”avslappnad/spänd” osv. Genom en statistisk analys kunde ett resultat på olika rumsliga upplevelser tas fram.

3.4 Pilotundersökning

En pilotundersökning bör alltid utföras för att testa en metod i förväg för att se om den fungerar som den ska (Denscombe, s. 242, 2017). Utprovning av enkäten gjordes med hjälp av en pilotundersökning för att säkerställa att frågorna var lättförståeliga och kunna se till att undersökningen blir som tänkt (Bryman, s. 258, 2008). Detta gav tillfälle att korrigera vissa frågor samt lägga till frågor som ansågs behövas för att få den information som krävdes i en analys. Denscombe (2017) menar att om det dyker upp saker i pilotstudien som går att förbättra så har man möjlighet att åtgärda detta och därför kan problem undvikas i

forskningen. Fem personer valdes ut för att delta i undersökningen som sedan gav positiv och negativ respons om enkäten. Efter responsen ändrades vissa delar i enkäten som då

underlättade förståelsen. De individer som valdes ut att delta i pilotstudien deltog ej i den slutliga undersökningen, då detta hade kunnat påverka svaren i denna. Valet av dessa individer var någorlunda jämförbara med de respondenter som skulle svara på den korrekta enkäten.

3.5 Dataanalysmetod

Kvalitativ innehållsanalys är en metod som gör det lättare att analysera innehållet i en textmassa genom att se över ofta förekommande ord. Innehållsanalysen är baserad på respondenternas svar i de öppna frågorna i enkäten. Dessa texter bröts sedan ner till mindre enheter i form av ordmoln som sedan analyserades för att få ut en betydelse och budskap (Denscombe, s. 402, 2017). Syftet är att lyfta fram det budskapet som upptäckts och diskutera detta utifrån studiens teorier. Analysmetoden är liknande en tematisk analys där svaren från enkäten granskas på ett objektivt sätt genom att granska antal repetitioner av ord/teman som återkommer i respondenternas svar.

Svaren lästes igenom för att sedan lyfta ut de nyckelord som ansågs som viktiga. Dessa ord byttes ut till ord som ansågs gemensamt för detta för att lättare ta fram ett ordmoln av känslor som ofta förekom. Efter detta så kunde ord som var relaterade till begrepp från teorin tas ut och kunde sedan analyseras.

3.6 Intervjuer

För att få en djupare förståelse kring ämnet och om hur framtida väntrum planeras idag var det viktigt att intervjua personer som jobbade inom detta område. Intervjuer var en lämplig metod för informationsinsamling och genom denna metod kunde mer djupgående information komma fram till skillnad mot att endast söka information via hemsidor och annat.

Sammanlagt utgjordes 3 intervjuer varav 2 intervjuer kunde bidra med relevant fakta till studien. Den tredje intervjun tog plats efter enkätundersökningen för att få in mer djupgående

14

fakta kring hur arkitekter tänker kring planering av framtida vårdmiljöer när det gäller färg och form.

Den intervjumetod som användes var semistrukturerade intervjuer med öppna frågor, som enligt Bryman (2002) innebär att intervjun utgår från en intervjuguide med frågeområden snarare än exakta, detaljerade frågor. Genom att använda sig av öppna frågor kunde

respondenten utveckla sina svar. Frågorna behöver inte heller ställas i någon speciell ordning utan kan ställas när det passar i intervjun. Intervjuerna utfördes enskilt, både via telefon och med videosamtal för möjlighet att dela skärmar med varandra och lättare kunna förklara och visualisera bilder. Telefonintervju valdes även på grund av tidsaspekten och kostnaderna att resa till respondenten. De individuella intervjuerna valdes på grund av att varje respondent var expert inom sitt område och därav inte skulle bli förvirrande. Efter att intervjuerna genomförts transkriberades indelningarna, vilket bidrog till en hel del empiri.

3.7 Metodreflektion

Det förekommer ibland att forskare kritiserar den kvalitativa forskningsmetoden då den anses vara personligt vinklad och baserad på endast osystematiska tolkningar (Bryman, s. 368, 2008).

Det har varit intressant att få in olika perspektiv på ämnet och därför har både kvalitativ och kvantitativa metoder använts. Två stycken verksamma personer inom ämnet har intervjuats för att få mer utvecklade svar på området om hur väntrumsmiljön utvecklas. Intervjuerna skedde via telefon, vilket kan vara negativt i den aspekt att kroppsspråk och ansiktsuttryck inte syns. Det positiva med telefonintervjuer är att det lättare går att anpassa tid och plats då man kan sitta vart man vill utan att ta sig till en specifik plats. Mitt önskemål hade dock varit att kunna observera och visualisera det som respondenten pratade om ibland, men detta var tyvärr svårt i och med den rådande situationen med Covid-19 och speciellt eftersom studien uppträder i vårdmiljö. I enkätundersökningen kunde respondenterna svara på i vilket

ålderspann dem tillhörde, men ej vilket kön de var. Kön valdes bort som fråga i och med att syftet inte handlade om vad vardera kön kände och tyckte, utan fokus låg på vad folk i allmänhet gillar och inte gillar. Åldersspannet var med som fråga för att lättare kunna se att alla åldersgrupper hade svarat i och med att unga respektive äldre poneras ha olika åsikter vad gäller stil, färger och ljus. När enkätresultatet var färdigställt varierade antal svar per ålder kraftigt och detta har gjort att mitt gestaltningsförslag influerats mer från svaren från den yngre åldern och mindre från svar från den äldre.

En personlig teori att ”en sorts miljö passar inte alla” har nåtts. Med det menas att ett stort öppet rum med stolar längs väggen är att skapa en miljö som inte fungerar optimalt för alla användare eftersom det inte finns några valmöjligheter över huvud taget. Olika valmöjligheter och aktivitetsalternativ gör att man får kontroll över sin egen upplevelse och detta kan även minska ångest och öka tryggheten i situationen man befinner sig i.

15

4 Metodresultat

I detta kapitel kommer den empiri som respondenterna bidragit med att presenteras. Först presenteras intervjuresultat med utvalda citat från respondenterna. Därefter presenteras enkätresultatet med utvalda delar ur detta.

4.1 Intervju 1 – Liljewalls arkitekter

För att få mer djupgående information om hur arkitekter tänker kring planering av vårdmiljöer vad gäller färg och form har en arkitekt på arkitektkontoret ”Liljewalls” intervjuats. Intervjun var en planerad telefonintervju den 13:e maj 2020. De framträdande citaten som kom fram i denna intervju infogas här nedan:

”I framtiden ska sjukhus helst inte se ut som traditionella sjukhus.

Visionen kan vara en annan känsla som skapar trygghet och ett mänskligt perspektiv. Till exempel spa och hotell. Samtidigt måste såklart all teknik som behövs för att bedriva bra vård finnas, och att den får ta en liten del av det visuella utrymmet inne i byggnaden kan också ge trygghetskänslor för patienterna.”

”I framtiden tänker vi mycket på att vårdmiljön ska inge en känsla av spa och hemmiljö.

Just spa passar bra för förlossning eftersom vi också installerar badkar i varje förlossningsrum som en smärtlindringsmetod.”

”Mänskliga material och färger används för att skapa ett lugn. Avskärmningarna är ofta i träribbor så att man ändå ser igenom men känslan är att det är avskilt. Naturliga material så som olika träslag och färger inspirerande av naturen. Någon accentfärg kan även finnas såklart. Trygghet kan även skapas genom att användaren får valmöjligheter och kan kontrollera sina val så som ljussättning eller sitt/ståplats. Vi tänker även på att det ska vara en vårdande och läkande miljö att befinna sig i”

”Vi tänker på att dela in i zoner av automatik när vi skapar väntrum. Detta kan vara via olika möbleringstyper, sittmöjligheter, specifika rum för exempelvis amning, lek-ytor osv. Det kan finnas någon informationstavla i någon del och café-del i en mer aktiv zon.”

Genom denna intervju framkom intressant fakta kring hur arkitekter jobbar med framtida vårdmiljöer och detta gjorde att designresultatet fick lite mer att stå på för att kunna skapa ett väntrum som fungerar i en framtida vårdmiljö. Vidare framkom att en avskärmning som de ofta använder sig av är träribbor. Detta gör så att man ser igenom men ändå inger det en känsla av att det är avskilt. Eftersom många vill ha kontroll på vad som händer i rummet så kan detta vara en god tanke att införa i designresultatet. Att den framtida vårdmiljön ska inge en känsla av spa och hemmiljö var i detta fall menat till ett specifikt projekt som pågick, men tanken på att sjukhus ej ska se ut som sjukhus är fortfarande något som är av stor vikt i framtida planeringar av vårdmiljö.

16

4.2 Intervju 2 – Högsbo specialistsjukhus

Intervjun skedde med Nina Mathiasson den 8 april i en telefonintervju, kompletterad med en digital 3D visning. Nina är anställd som regionutvecklare, men i projektet för Högsbo specialistsjukhus är hon projektkoordinator. På Högsbo specialistsjukhus har man utmanat alla traditionella föreställningar för att vara beredd på en oförutsedd framtid. Det finns inga fasta väntrum, utan istället har dem en stor lobby i entréhallen där ens nummer visas på skärmar som finns uppsatta överallt i hallen, och patienten sedan tar sig till vårdmötet vid den tidpunkten som står. Inspiration har de tagit från ett sjukhus i Holland samt flygplatsers vänthallar. Patienten ska kunna registrera ankomst via mobil/självincheckningskiosk. Det kommer även att ha en viss zon-indelning - café och öppen vänthall enligt bilden, samt en barnhörna och en mer tyst, lugn zon.

Figur 9: Högsbo specialistsjukhus och deras "väntrum".

”När man har checkat in, då bli man avidentifierad med bank-id eller någonting liknande och då går det över till att du får en nummerlapp, så då är du en siffra. Då går du och sätter dig någonstans i den här öppna ytan, återigen precis som på en flygplats eller biograf eller någonting och sitter och väntar. Då har du dina skärmar här lite var stans och du kan även fika här borta i fiket... Och även härifrån så ser du informationen och du kan även ha informationen i din mobil om du vill.”

”Du kan röra dig i hela den här stora öppna ytan under tiden som du väntar på ditt besök. Det finns ett amningsrum och en yta med rullstolar, och det kommer förmodligen finnas någon form av hälsokiosk om det är så att du behöver ta ett blodtryck innan ditt besök eller någonting annat som vi kanske har teknik för.”

17

4.3 Enkätundersökning

Analysen av enkäten var krävande då det var 120 svar med både öppna och stängda frågor som skulle analyseras. Genom att välja de delar ur enkäten som var mest relevant så bidrog det till ett mindre krävande jobb. De öppna frågorna kategoriserades om till ett kvantitativt resultat genom att visualisera återkommande ord i respondenternas svar på en fråga till ett gemensamt ordmoln. Ordmolnen skapades för att få en tydligare visuell överblick av

resultatet på de öppna frågorna. Svaren på frågorna har även noggrant granskats för att få en totalbild av vad folk menar mer beskrivande, då endast ett ordmoln inte är tillräckligt

förståeligt för läsaren. De mest förekomna citaten från de öppna frågorna har även de analyserats för att kunna hitta ett samband mellan metodresultat och begrepp i teorin. Vidare har även de stängda frågorna sammanställts kvantitativt med hjälp av olika slags diagram i procentenheter där man tydligt ser den andel som svarat vad på en fråga.

När analysen färdigställdes har dessa sedan utfallit till en grundtanke till vilka teorier som varit av relevans i väntrumskonceptet för att lyckas skapa en trygg väntrumsmiljö.

18 4.3.1 Svar kopplat till begrepp i teorin

På frågan ”Varför är det viktigt att aktivera sig med något i väntrummet?” tyckte

respondenterna att de ofta var nervösa inför ett läkarbesök och att det ibland kunde vara lång väntetid. Genom att aktivera sig med något kunde väntetiden gå snabbare och det kunde även vara skönt och avslappnande att distrahera sig med något. Dessa citat kan kopplas till teorin om kontroll och distraktion. Främst forskning om distraktion där studier nämner att det kan vara lugnande när man kan fästa blicken på något eller fokusera på något annat under väntetid.

Figur 10: Ordmoln 1

Några citat som representerat många återkommande åsikter på denna fråga var dessa: ”Det underlättar för stämningen i rummet. Det tar bort den stela udden då man slipper se ut som att man inte vet vad man ska göra. Det känns

välkomnande om det finns saker att göra vilket ger upphov till enkla

gemensamma samtalsämnen. Fika känns extra välkomnande och lite lyxigt.”

”För att man ofta har stor hjälp av att sysselsätta både hjärna och kropp när man är i en sån situation där man behöver sitta i ett väntrum på sjukhuset.”

”Bra att det finns olika för olika behov, väntetiden kan dra ut, tidsfördriv som får en att tänka på annat då det kan vara känsloladdat”

”Det är skönt att kunna tänka på annat i väntan på besöket, tiden går fortare med något att göra och då har man något att fästa blicken på, så man inte glor på andra som sitter där.”

19

På den sista frågan ”Hur tycker du att ett väntrum ska se ut och vad bör finnas tillgängligt

eller inte tillgängligt?” framkom det att det mest betydande var att ha sittmöjligheter för olika

behov och att det även kan vara trevligt med någon sorts information eller konst att distrahera sig med. Sittplatserna ska gärna vara bekväma och gärna enskilda då gemensamma soffor ofta känns obekvämt att sitta vid då man måste sitta nära andra främlingar. Avskildhet och privata zoner framkom också som ett önskemål. Färgerna kunde gärna vara välkomnande och lite färgglada. Svaren som kom fram i denna fråga kunde kopplas till teorin om kontroll och distraktion då många ville ha en någon form av kontroll på situation genom att exempelvis erbjuda olika sorters sittmöjligheter och distraktion genom något att fästa ögonen på eller i aktivitetsform så som tidningar, konst och tv bland annat.

Figur 11: Ordmoln 2

Några citat som kan representera många återkommande åsikter på denna fråga var dessa: ”Toalett, dricksvatten, tillräckligt med platser, olika typer av sittplatser där några kan vara lite mer avskilda. Något att läsa, möjligtvis tv, små aktiviteter som korsord, sudoku eller liknande. Där barn vistas behöver det finnas aktiviteter och sådant att läsa/titta på för dem. Rummet ska kännas ljust och luftigt men inte så sterilt och ljust som många är idag.”

”Varmt, välkomnande, aktivitet, variation utav möbler, anpassat utefter behov (vi mår olika beroende på vilken situation vi befinner oss i) Mindre utav tidningar, information etc. som rör sjukdomar och elände.”

”Ljudnivån. Sköna sittplatser. Lagom stort, lugna färger. Gärna naturinspirerat. Tavlor. Växter. Tidningar. Att kunna köpa kaffe eller te. Kan vara flera mindre rum. Gärna ett akvarium.”

”Jag vill gärna inte sitta i en steril sjukhusmiljö, det har ingen lugnande effekt alls. Gärna lite dämpad belysning, lite musik i bakgrunden. Variation på sittplatser vore bra, stolar vid bord, soffor, nån fåtölj. Att ha en känsla av hemmamiljö anser jag positivt för att få en avslappnad miljö och för att avdramatisera sjukhusmiljön.

20 4.3.2 Svar kopplat till behov

På frågan om ”Vilka aktiviteter skulle du uppskatta medans du väntar?” var de mest upprepade svaren:

1. Självbetjäningscafé – (63%) 2. Akvarier – (50,4%)

3. Laddningsstationer – (59,7%)

4. Frågeformulär för att förbereda sitt besök – (46,2%) 5. TV vid aktiv zon – (44,5%)

6. Lösa en uppgift och lära sig något – (37%) 7. Titta på konst – (33,6%)

8. Privata rum i tyst zon – (31,9%) 9. Bokrum – (29,4%)

10. Spel vid aktiv zon – (19,3%) 11. Arbetsplats vid aktiv zon – (13,4%)

12. Olika arbetsplatser vid vardera zon – (12,6%) 13. Meditationsrum – (10,1%)

Det som respondenterna lagt till som svar var bland annat: 1. Tidningsstation

2. Avskärmning 3. Tv-spel/datorer 4. Lekplats för barn 5. Infotorg

6. Yta som bjuder in till rörelse 7. Möjlighet att sitta anonymt

21

På frågan om vilken zon folk hade använt sig av mestadels var resultatet främst mellanzon och därefter den tysta zonen. Mellanzonen beskrevs som så att den hade både avskilda platser och öppna ytor, så den är zonindelad i sig kan man säga. Den aktiva zonen var folk inte lika intresserade av att sitta vid, men för att mellan och tyst zon ska fungera optimalt vid en avdelning där barn och lek förekommer så bör den aktiva zonen ändå existera, men vara lite mindre än de andra två.

22

I ett exempel från enkäten visades en skiss över en väntrums-planlösning med zonindelningar där de olika aktivitetsnivåerna gestaltades med olika rumsliga element och exempel på aktiviteter. Genom denna förslagsskiss kunde respondenten komma med kommentarer. Resultatet från enkäten visar att de flesta skulle uppskatta om väntrummet var mer uppdelat i olika zoner för att kunna välja aktivitetsgrad vid besöket. Att kunna sitta mer ostört vissa gånger eller ha möjlighet att aktivera sig mer andra gånger.

Figur 14: Skiss över ent konstruerad väntrums planlösning med zonindelning

23

4.4 Analys av enkätens miljöbilder

På frågorna där bilder infogats på olika miljöer så var en bild mest omtyckt och en annan bild minst omtyckt i analysen av upplevelseskalorna och kommentarerna kring bilderna. Denna del kommer visualisera dessa bilder med några korta resonemang kring analysen. 4.4.1 Miljöbild 1

Den bild som var minst omtyckt var en avskalad, traditionell väntrumsmiljö med få färger och ingen möjlighet till avskärmning och integritet. Färgerna var mestadels i ljusgrått som fanns på både väggar och golv. Belysningen var stark, i en kall, vit nyans. De två färgerna som användes fanns endast på klädseln till stolar och soffor. Sittplatserna var placerade mitt emot varandra längs väggarna. Väggarna hade endast två tv-apparater och ett litet bord. Det fanns heller ingen växtlighet. Det som var positivt med denna miljö var att det utstrålar seriositet, hygien och sjukhusmiljö, vilket kändes tryggt för vissa att den var utformad på ett traditionellt vis. Respondenterna nämnde även i denna miljöbild att de ej gillar att sitta mitt emot folk eller i en ”halvcirkel”, eftersom det kan kännas som att ”alla kan titta på mig”. Denna miljö känns hygienisk och seriös men är för öppen och kall i känslan.

Figur 16: Miljöbild från Danderyd sjukhus. Gestaltning: Form & Miljö. Figur 17: Ordmoln från enkätsvar

Framträdande citat från enkäten angående miljön, som representerar många av åsikterna:

”Vi är vana med avskalat, ljust och sterilt i vårdmiljöer, likställer det som hygieniskt, neutralt och lugnande. Men detta känns för avskalat och ljust. Förmedlar någon sjuk känsla nästan.” ”Typiskt väntrum, det signalerar väntrum och det i sig kan skapa trygghet, och att man vet vad som väntar.”

”Soffor kan vara svårt med tanke på att helst inte sitta så nära okända, ej heller bra gällande smittspridning. För kalt och för "kalla" färger = steril/stel miljö”

”Vore bättre med uppdelade ytor där man kan sitta avskilt/plats med info touch-screens etc med ny info inom hälsa/välmående. Högre sittplatser för individer med rörelsehinder.” ”Att sitta i en sådan halvcirkel kan skapa en känsla av "alla kan titta på mig"”

24 4.4.2 Miljöbild 2

Den miljö som hade mest blandade åsikter var denna, som var gestaltat med mycket färger, bildkonst och avskildhet integrerat i sittmöblerna. Många tyckte detta var en upplyftande och rolig miljö och nästan lika många tyckte att alla färger stressade. 27% tyckte att denna miljö varken var spänd eller avslappnad och 23% tyckte att den var avslappnad. 83% tyckte att miljön var lagom när det gäller öppenhet och avskildhet men önskade lite mer variation av sittmöjligheter för den som vill sitta högre och lättare kunna ta sig upp, exempelvis.

Det var intressant att många ändå tyckte att dessa färger var trevligt i en väntrumsmiljö, men färgerna kan såklart tonas ner beroende på avdelning och zon. I en aktiv zon med ytor för lek för det absolut en fördel att använda sig av mer starka färger. Det mest omtyckta i denna miljö var de höga ryggstöden som skapade en känsla av trygghet och att man fick sitta ifred.

Figur 18: Miljöbild skapad av Bittra Britta. Fotograf: David Chocron Figur 19: Egen visualisering. Ordmoln från enkätsvar

Framträdande citat från enkäten angående miljön, som representerar många av åsikterna:

”Känns lekfull och positivt med olika avskilda platser. Skulle nog gilla lite mer nedtonade dova färger dock.”

”De höga väggarna på sittgrupperna medför en känsla av trygghet. Kul med färger men lite mer sobra färger är enligt mig att föredra då detta samt väggmålningen i kombination ger ett överväldigande intryck.”

”Bättre uppdelad för olika behov. Addera olika sittmöjligheter/sitthöjder. Enkelhet att få utrymme med t.ex. rullstol/rullator.”

”Härligt med högre ryggstöden. En känsla av ombonad och trygg ges.”

25 4.4.3 Miljöbild 3

Den miljö där folk kände sig mest trygga var gestaltat med varma dova färger men ändå med vissa starkare accentfärger på vissa delar. Det var nästintill desamma färger som i miljöbild 2 men i miljöbild 3 var färgerna mindre skarpa och detta verkade skapa mer lugn bland

respondenterna. Det var även mindre tillagt av den gula tonen i denna bild, vilket kan göra att lugnet infann sig mer eftersom gula toner ofta kan höja stressnivåerna (Johansson & Kûller, s. 95, 2005 & Jacobs & Suess, 1975).

Det fanns många valmöjligheter på sittplatser och det fanns även en del skiljeväggar vid olika platser i rummet i form av träribbor så att man ändå ser igenom och har koll över vad som händer. Växtlighet fanns utplacerat lite överallt och det ljusa träslaget gick som en röd tråd genom hela rummet. De flesta gillade de nordiska naturfärgerna och kände ett lugn i denna miljöbild. Ungefär 30 % tyckte att denna miljö var lite för öppen och önskade en mindre yta med mer skiljeväggar för att kunna få vara mer privat. 59% tyckte att den varken var för öppen eller för instängd.

Framträdande citat från enkäten angående miljön, som representerar många av åsikterna: ”Enligt mig mycket trevlig väntrumsmiljö. En vardagsrumskänsla med jordnära färger samt växter bidrar till en känsla av natur. Avslappnande. Dock lite för öppet för mig, en skiljevägg skulle vara att föredra.”

”Bra variation på sittplatser och avslappnat med naturfärger.”

”Mkt olika ställen att sitta på och olika komfort, bra med valmöjligheter”

”Associeras till en högskolemiljö, soffan blir lite för avslappnad, man vill inte vara så avslappnad med människor man väntar tillsammans med och inte känner, det blir obekvämt socialt. Lite för stora rymder att vänta i, eller för öppet.”

”Helt ok men alla möbler ser inte så sköna ut. Hårda och sterila” Figur 21: Miljöbild från lokal ägd av stenvalvet (https://stenvalvet.se).

26

Respondenterna i enkäten gav många tankar på de miljöer de fick uppleva. Kommentarerna har sedan utvärderats och en mind-map skapades av sådant som framstod vara av störst vikt i ett väntrum. De flesta tilltalades exempelvis av miljöbilden med varma färger och eftersom många väntrumsmiljöer oftast har kalla färger som blått och turkos var detta en intressant iakttagelse. Det som många inte gillade var den gemensamma soffan där det skulle kännas obekvämt att sitta tillsammans med främlingar. Soffor var ett återkommande problem som kändes obehagligt att sätta sig i, speciellt om det satt andra där. Detta kan kopplas till teorin om ”personligt utrymme och avskildhet” där forskning säger att det kan kännas stressande och obehagligt att sitta för nära någon man inte känner (A. Bell, et al., s. 268, 2001). Minmappen är mestadels skapad för att få en bättre överblick över de mest framträdande kommentarerna kring miljöbilderna. Allt som visualiseras i denna bild är det som folk vill ha i en väntrumsmiljö vad gäller färger, sittplatser, zoner och aktiviteter som skapar trygghet.

27

5 Design

I detta kapitel redovisas designprocessen från start till mål. Alla skisser och allt material finns inte med, men de mest avgörande stegen är med.

5.1 Designprocessen

För att kunna bedöma problemet på Mälarsjukhuset var en grundläggande del att kolla över de bilder som tagits på väntrummen på besöket i början av projektet. I en slags rumslig analys av ett väntrum på Mälarsjukhuset uppfattades att möbeltyperna i väntrummet på Mälarsjukhuset endast främjade ett visst beteende. I denna bild är bänkarna riktade mot varandra med bord emellan och det finns ingen chans till avskildhet. Om man som person är tillbakadragen och helst vill sitta själv finns ingen möjlighet till det i detta rum. Väntrummet har heller inget att fästa blicken på eller någon möjlighet till aktivitet, såsom växter, skiljeväggar, tavlor eller tidningar att läsa.

Figur 23: Väntrum. Ett väntrum som främjar den sociala interaktionen, men ej möjlighet till att sitta avskilt.

I analysen av rummet dök det upp tankar om varför väntrum ofta är öppna och tomma. Idéer på om avskildhet och zonindelning framkom och om detta kunde vara till hjälp för att öka tryggheten. Den första tanken om designidén uppstod när Mälarsjukhusets egna önskemål framkom, vilket var att få ett förslag på ett väntrum som ”utmanade de traditionella

väntrummet och som möjliggjorde till aktivitet på olika sätt”. Mälarsjukhuset ville även att

väntrummet skulle kännas välkomnande och tryggt. Den första tanken var ”ett

aktivitetsbaserat väntrum” som skulle vara uppdelat i olika zoner och hur zoner kunde bidra till olika slags valmöjlighet av aktivitet och sittmöjligheter och samtidigt skapa trygghet. Den första skissen skapades i tidigt skede för att lättare kunna visualisera en bild av den första

28

idén. Zonerna har här visualiserats med hjälp av färger och aktiviteter. En skärmvägg finns med på båda bilderna för att visa på den avskilda delen för en lugn zon.

29

I denna del skapades även en enkel plan-vy över hur det skulle kunna se ut i varje zon. Planlösningen visualiserades för respondenterna i enkäten för att de lättare skulle förstå tanken när frågor om detta dök upp.

Den empiri som framkom från metoder och teorier som använts, användes som utgångspunkt för att med hjälp av dessa resultat ta fram ett designförslag som skapar trygghet genom zonindelning och färger. Användarkraven identifierades genom enkätens resultat och av detta skapades både ett ordmoln och en mind-map (som visualiserats i metod-delen) med viktiga element att ta hänsyn till. Att sammanställa och visualisera enkätresultatet i en bild gjorde det lättare att få en överblick över de viktigaste punkterna och kunde därför analyseras på ett mindre komplicerat sätt för att sedan använda detta i designresultatet.

Figur 26: Egen visualisering på tillvägagångssättet på enkätutvärderingen och dess slutliga resultat Figur 25: Egen visualisering. Planvy över ett väntrum med zonindelning

30

Rummet kan med enkla medel genom olika möbleringsalternativ och avskärmningar

tillgodose både avskildhet, intimitet, aktivitet och kontroll. Det behöver ej vara kostsamt att göra dessa förändringar i rummet utan med hjälp av färger, ljus och avskärmningar kan zonindelningar skapas i rummet.

5.1.1 Gestaltning

Gestaltningsförslaget utvecklades succesivt under hela processen genom att läsa om teorier, utföra intervjuer och enkäter för att sedan analysera resultaten allt eftersom. Den slutliga designen byggdes upp genom empiristudierna där behoven av olika funktioner och aktiviteter i väntrum framkom. Genom att skissa på papper, digitalt i In Design och SketchUp

uppenbarade sig mycket mer idéer än att ha allt samlat i huvudet. Gestaltningen har tagit in de flesta åsikter från enkätundersökningen, men att skapa ett rum som tillgodoser allas behov och förväntningar är en uppgift som är svår att nå, men de mest vitala behoven och faktorerna togs självklart in i gestaltningen. Slutresultatet på gestaltningen ska även nämnas att de endast är ett förslag på en fiktiv välkomsthall. Om det önskas på ett mer specifikt rum kan författaren för detta arbete gärna kontaktas.

5.1.2 Designmanér

Vilket manér som skulle användas för att presentera resultatet har övervägts, men

grundtanken har ändå varit ett enkelt formspråk i antingen SketchUp eller In-design för att tydliggöra designprinciperna då det handlar om ett resultat i form av vitala rumsliga element att förhålla sig till vid skapandet av väntrum. Tanken var att visualisera designresultatet som ett rumsligt koncept via ett fiktivt rum med de rumselement som varit av störst vikt. Vidare var tanken att stilen ska vara skissliknande på grund av att resultatet presenteras som ett fiktivt rum och som en idé på ett koncept som ändå är tvunget att omarbetas i möblemang när det kommer till ett befintligt rum. En stil som kändes ”fiktiv” var föredra enligt mig för att tydliggöra att det endast är ett förslag. Detta var en första skiss av ett väntrum som sedan kom att utvecklas ordentligt.

31

5.2 Designförslag

I denna del kommer designresultatet infogas tillsammans med motivering till de designval som tagits kopplat till teori och metodresultat. Designförslaget visar en möjlig lösning på hur zonindelning kan gestaltas i ett väntrum i vårdmiljö för att skapa trygghet. Designförslaget presenteras som ett rumsligt koncept med grundläggande faktorer att förhålla sig till med tillhörande visualiseringar och motiveringar av designval. Konceptet kan inte testas i verkligheten vilket begränsar garantin i om konceptet kommer fungera eller ej.

5.2.1 Zonindelat väntrum = en valfri väntan

Zonindelning gör att man själv kan kontrollera sitt eget behov. Detta gör att man får mer kontroll på situationen vilket kan göra att tryggheten ökar. Genom att tillhandahålla fler valmöjligheter i form av sittplatser och olika zoner av aktivitet kan väntrum bli miljöer som ger bättre hälso-och sjukvårdsupplevelser. Miljön kommer gestaltas i en större yta och en mindre yta för att visa på hur de olika ytorna kan se ut och innehålla för att optimera behoven. Väntrummen kommer benämnas som ”Stor välkomsthall” och ”Liten välkomsthall” istället för väntrum. Här nedan visas bilder på helheten av dessa två välkomsthallar.

Figur 29: Egen visualisering: Stor välkomsthall

32

I bilden nedanför ser vi rumslayouten i den stora och lilla välkomsthallen med zonerna markerade i olika färgfält. Den turkosa och den blå zonen går oftast in i varandra då de båda har en viss ljudnivå att tillgå, medans den tysta zonen bör vara mest avlägsen från de andra två zonerna för att på detta vis få det så tyst och avskilt som möjligt.