Coronakrisen i Sverige
SVT:s krisbevakning av covid-19
Hagar Jemal
Institutionen för mediestudier
Enheten för journalistik, medier & kommunikation
Examensarbete för masterexamen i journalistik
Vårterminen 2020
2
Sammanfattning
I denna uppsats analyseras SVT:s bevakning av coronakrisen under våren 2020. Syftet
med studien är att ta reda på hur stort utrymme coronarelaterade nyheter fick i
nyhetssändningarna, samt på vilket sätt SVT rapporterade om krisen.
Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys har åtta Rapportsändningar under april
2020 analyserats. Sammanlagt har 105 enskilda nyheter undersökts.
Under analysens gång identifierades tre nyhetstyper, tre nyhetstoner och tre
nyhetsfunktioner. Undersökningen fann dessutom att 91 av 105 nyheter var
coronarelaterade.
Resultatet av analysen visar att SVT i huvudsak uppmärksammade negativa
händelser i samband med coronabevakningen men att dessa nyheter till stor del hade en
saklig ton. Undersökningen kom också fram till att samtliga nyheter var antigen
rapporterande eller rapporterande och förklarande.
3
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 5
1.1 Syfte ... 7
1.2 Frågeställning ... 7
1.3 Avgränsning ... 8
1.4 Begrepp ... 8
2 Bakgrund ... 8
2.1 Public Service ... 9
2.2 Rapport ... 9
2.3 Covid-19 i Sverige ... 10
2.4 Definition av kris ... 11
3 Teoretisk referensram ... 12
3.1 Tidigare forskning ... 12
3.2 Mediernas roller ... 13
3.3 Krisbevakning ... 14
3.4 Medlidande-utmattning ... 15
3.5 Nyhetsvärdering och nyhetsurval ... 16
4 Metod & material ... 17
4.1 Urval och metoddiskussion ... 18
4.2 Tillvägagångssätt ... 18
4.2.1 Coronarelaterat eller icke-relaterat ... 19
4.2.2 Nyhetstyp ... 20
4.2.3 Nyhetston ... 21
4.2.4 Nyhetsfunktion... 21
5 Resultat ... 22
5.1 Coronafokus ... 22
5.1.2 Toppnyheter ... 23
5.2 Nyhetsutbudet ... 24
5.3 Relationen mellan nyhetstyp och nyhetston ... 25
5.4 Kategoriseringen av nyheter ... 26
4
5.4.2 Optimistiska nyheter ... 28
5.4.3 Kategorisering av nyhetsfunktioner ... 29
6 Diskussion ... 30
7 Slutsats ... 32
8 Referenser ... 34
Bilaga 1 ... 37
Bilaga 2 ... 37
Bilaga 3 ... 37
Bilaga 4 ... 38
Bilaga 5 ... 38
5
Förord
Jag vill rikta ett stort tack till min handledare Andreas Widholm för hans stöd under
skrivandets gång. Hjälpen med att hitta relevant tidigare forskning, och eventuellt få
tillgång till delar av analysmaterialet var ovärderlig.
Jag vill även tacka den otroligt tillmötesgående personalen på Kungliga biblioteket;
ett särskilt tack till personalen på den audiovisuella avdelningen.
Slutligen vill jag tacka min examinator och min opponent för deras återkoppling på
uppsatsen.
6
1 Inledning
Vid samhällsomskakande skeenden som krig, naturkatastrofer eller pandemier ökar mediernas inflytande och ansvar gentemot allmänheten (Perse, 2000). Mediernas roll som informationsförmedlare blir också desto mer utmärkande (Nord & Strömbäck, 2005). Vid kriser ägnar medierna stora resurser åt att tillmötesgå allmänhetens behov av information, korrelation och socialisering (Perse, 2000). Medierna ämnar således inte bra att informera utan även att distrahera, underhålla och betrygga publiken.
I Sverige har coronakrisen bevakats flitigt både av kommersiell och icke-kommersiell media. Public servicebolaget Sveriges Television anpassade stora delar av sitt TV- och digitala utbud i samband med pandemins inträde i landet våren 2020. Under mars tillsatte SVT extra nyhetssändningar och dygnet-runt-rapportering på sin nyhetssajt (Lagercrantz, 2020). Även SVT:s övriga programutbud anpassades med anledning av pandemin.
I ett pressmeddelande den 27 mars presenterade SVT sin justerade tv-tablå, som bland annat innehöll repriser av svenska tv-klassiker, matinéfilmer och hemmagympa (Deimirian, 2020). Coronakrisen ledde även till nya satsningar som Ekonomibyrån och underhållningsprogrammet Karantän-tv (SVT, maj 2020). SVT motiverade ändringarna i tablån med att hänvisa till nya beteendemönster i coronapandemins spår. Omarbetningen av tablån visar SVT:s vilja att tillgodose publikens nya behov av bland annat information, sällskap och underhållning.
Trots att medier visserligen ägnar sig åt underhållning och solidaritetsbyggande aktiviteter är deras mest väsentliga roll den som informationsförmedlare (Perse, 2000). Medierna har ett enormt inflytande över publikens syn på världen (Nord & Strömbäck, 2005). De är således inte objektiva återberättare av händelseförlopp utan besitter förmågan att färga publikens syn på världen (Perse, 2000). Hur och vad medierna väljer att rapportera om kan påverka publikens verklighetsuppfattning, opinioner, riskbedömningar och beteenden (Nord & Strömbäck, 2005). Kriser är av sin natur präglade av förödelse och förlust men däribland finns också berättelser om överlevnad, nyskapande och mänsklighet. Forskningen visar däremot att nyhetsmedier generellt föredrar negativa nyheter (Neal, 1998). Tillgången till negativa nyheter ökar generellt vid en kris, det, i kombination med mediernas preferens för den sortens berättelser kan leda till ett överflöd av misär i nyhetsflödet.
I längden kan fokus på negativa nyheter få destruktiva konsekvenser. Studier har visat att fortsatt exponering för kriser och katastrofer kan påverka publikens psykiska hälsa negativt
7
(Johnson-Cartee 2004). Wright (1960) skriver att nackdelen med krisbevakning är att den i längden kan ge stressyndrom och leda till bland annat depression, sömnproblem och koncentrationssvårigheter. Ytterliga en konsekvens av negativa nyheter är att de påverkar publiken förmåga till medkänsla. Johnson-Cartee (2004) skriver att nyhetskonsumenter blir så pass överrösta med negativa nyheter att de känner sig utbrända och förlorar förmågan att känna empati för andras missöden, ett fenomen som kallas medlidande-utmattning.
En förlängd negativ nyhetscykel kan således påverka publikens verklighetsuppfattning och psykiska välmående. Än så länge finns inget självklart botemedel mot medlidande-utmattning; att förvränga verkligheten genom att rapportera missvisande kring katastrofer är inte en hållbar lösning. Däremot är det desto viktigare med en balanserad nyhetsbevakning som inte ämnar att chockera eller sensationalisera för sakens skull (Moeller, 2018).
I och med mediernas roll som informationsförmedlare, och deras inflytande över samhället och publiken, är det viktigt att kunna förstå hur nyhetsmedierna bevakar kriser. I denna uppsats kommer SVT:s nyhetsbevakning av covid-19 undersökas. Genom att analysera Rapportsändningar under våren 2020 är förhoppningen att kunna redogöra för eventuella tendenser och mönster i SVT:s krisbevakning.
1.1 Syfte
I denna studie kommer SVT:s nyhetsbevakning av coronakrisen våren 2020 att studeras. Genom att analysera SVT:s Rapportsändningar är ambitionen att kunna påvisa hur mycket utrymme coronarelaterade nyheter fick i sändningarna, samt på vilket sätt SVT rapporterade om pandemin. Analysen kommer att fokusera på nyhetsurvalet samt framställning av nyheterna. Syftet med studien är att redogöra för SVT:s bevakning av covid-19 och därigenom kunna bidra till kunskapen om mediernas krisbevakning generellt.
1.2 Frågeställning
a) Hur stor del av SVT:s Rapportsändningar utgjordes av coronarelaterade nyheter? b) Hur såg SVT:s bevakning av coronakrisen ut med hänsyn till urvalet och framställningen
8
1.3 Avgränsning
Analysen är begränsad till Sveriges Televisions analoga rapportsändningar. Anledningen till att studien fokuserar på SVT beror på att företaget är en del av public servicebolagen och därmed har ett särskilt uppdrag gentemot allmänheten. SVT:s uppdrag finns även tydligt formulerat jämte de riktlinjer och mål som organisationen förväntas förhålla sig till. Rapport är SVT:s största nyhetsprogram, sett till publik. Analysen kommer att fokusera på programmen som sänds kl. 19.30 vilket är Rapports populäraste sändningstid. Samtliga nyhetssändningar som ingår i studien är från april 2020 eftersom april var den månad då coronaläget var som mest kritiskt, under våren 2020.
1.4 Begrepp
I denna uppsats kommer begreppen corona och covid-19, och i viss utsträckning pandemin att användas synonymt. När dödligheten till följd av viruset diskuteras kommer begreppet covid-19 att användas för tydlighetens skull. När covid-covid-19 diskuteras i andra sammanhang kan begreppen corona eller pandemin förekomma, i vilket fall dessa också enbart syftar på covid-19 specifikt.
Även begreppen medier och nyhetsmedier förekommer. I de fall där teorin inte specificerar att man enbart syftar på nyhetsmedier används begreppet medier för att inte oavsiktligt utesluta andra former. Medier kan således syfta på nyhetsmedier och medier generellt.
2 Bakgrund
Nyhetskonsumtionen i Sverige har genomgått stora ändringar de senaste decennierna. Trots att traditionella massmedier har sett ett publiktapp, har nyhetssändningar i tv och radio klarat sig förhållandevist bra (Andersson, 2020). Under 2019 tog 73 procent av svenskarna del av nationella nyhetssändningar i SVT, TV4 och Sveriges Radio; motsvarande siffra år 2000 var 89 procent (Andersson, 2020).
I samband med coronapandemin, under april och juni 2020, noterades ett uppsving i andelen som tog del av nationella nyhetssändningar i radio och tv. Andelen som regelbundet tog del av riksnyheterna ökade från 73 procent till 80 procent under våren och försommaren 2020 (Andersson, 2020).
9
2.1 Public Service
Sveriges Television (SVT) utgör tillsammans med Sveriges Radio (SR) och Utbildningsradion (UR) landets public servicebolag. SVT finansieras med offentliga medel genom en individuell public service-avgift som betalas via skatten. Alla över 18 år med beskattningsbar inkomst betalar avgiften (MPRT, 2020).
För att sända tv och radio i Sverige krävs ett sändningstillstånd. Sändningstillståndet beslutas av regeringen och innehåller olika krav och villkor för att kunna sända i landet. Ett villkor för SVT:s sändningstillstånd är att bolaget måste sända nyheter. SVT:s sändningar måste dessutom vara rikstäckande och tillgängliga för minst 99,8 procent av den fast bosatta befolkningen (Sändningstillstånd för Sveriges Television 1§, 2019).
I sändningstillstånden finns också ett särskilt avsnitt som behandlar SVT:s nyhetsverksamhet. Där står det bland annat att SVT bör ha en mångfald i nyhetsurvalet och att nyhetsförmedlingen ska ha olika perspektiv. Det står också att händelser ska speglas utifrån olika geografiska och sociala utgångspunkter (Sändningstillstånd för Sveriges Television 8§, 2019).
Vidare innehåller sändningstillståndet riktlinjer för hur SVT ska förhålla sig till material som speglar våld: ”SVT bör ägna stor uppmärksamhet åt sättet att skildra våld i nyhetsprogram och andra program som informerar publiken om det faktiska våld som förekommer”. SVT måste även ta hänsyn till ”tv:s särskilda genomslagskraft” i samband med val av ämne och utformning av programmen (Sändningstillstånd för Sveriges Television 16 §, 2019).
2.2 Rapport
Enligt SVT är Rapport Sveriges största nyhetsprogram sett till publik. Programmet sänds varje dag genom hela året (”En Rapportsändning blir till”, u.å.). Rapport är ett av två rikstäckande nyhetsprogram på SVT, det andra är Aktuellt.
Trots att nyhetsprogrammen delar material har Rapport och Aktuellt olika inriktningar. Medan Aktuellt fokuserar på ett par utvalda nyheter, är Rapport ett mer heltäckande och överblickande nyhetsprogram (SVT, u.å.). Enligt SVT tittar omkring en miljon människor på Rapports sändningar kl. 19.30. Rapport visas både i SVT 1 och SVT 2 vid olika tidpunkter på dygnet (”En Rapportsändning blir till”, u.å.).
10
2.3 Covid-19 i Sverige
Det första bekräftade fallet av coronavirus i Sverige upptäckes 31 januari 2020. Patienten var en kvinna från Jönköping som nyligen återvänt från ett besök i Wuhan, Kina (Folkhälsomyndigheten, 2020). Under veckorna som följde rapporterades ett trettiotal nya bekräftade fall av coronasmitta i Sverige (Eriksson et al., 2020). I samtliga fall rörde det sig om personer som tagit med sig smittan från utlandet eller personer som varit i kontakt med folk som vistats utomlands. Till en början var det främst hemresande från norra Italien och Iran som bar på smittan (Lindberg, 2020).
Den nionde mars skrev medierna om det första inhemska fallet av coronasmitta. Patienten i fråga hade varken befunnits sig utomlands eller varit utsatt för personer som bar på smittan (”inhemsk smitta”, 2020). Den 10 mars höjde Folkhälsomyndigheten landets smittspridningsrisk till ’mycket hög risk’ (Stefansson, 2020). Den 11 mars konstaterades det första dödsfallet i Sverige till följd av covid-19. Den avlidne hade insjuknat av inhemsk smitta (Nydahl, 2020). Samma dag rapporterades nittio nya bekräftade fall av smittan i Sverige (a.a.). Den 11 mars deklarerade också Världshälsoorganisationen (WHO) att covid-19 var en pandemi. WHO konstaterade att viruset fanns eller inom snar framtid skulle finnas i alla världsdelarna och i de flesta länderna på jorden (Folkhälsomyndigheten, 2020b).
Den 17 mars beslutade regeringen att ett inreseförbud skulle börja gälla från och med 19 mars; personer utanför EU och EES-området förbjöds att resa in i landet (Regeringen, 2020; Embassy of Sweden u.å.).
Under de sista veckorna i mars började läget i Sverige att förvärras. I början på månaden hade Sverige inga rapportera dödsfall till följd av viruset men när månaden var över hade mer än 230 personer avlidit i sviterna av covid-19 (Socialstyrelsen, 2020). Den 27 mars införde regeringen förbud mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 personer; beslutet trädde i kraft den 29 mars (Regeringen, 2020b).
Slutet av mars fram till början av juni var den period då Sverige var som mest drabbat under årets två första kvartal. Under två veckor i april rapporterades det högsta dödsantalet hittills; under vecka 15 inkom 737 dödsfall med covid-19 som underliggande dödsorsak; vecka 16 förlorade 728 personer sina liv till följd av viruset (Socialstyrelsen, 2020). Denna uppsats kommer att analysera mediernas coronabevakning under april, den månad då läget var som mest pressat under våren 2020.
11
2.4 Definition av kris
Rosenthal et al. (2001) skriver att en nationell kris kännetecknas av perioder av avvikelser och kollektiv stress. Kriser påverkar nationen på ett sätt som bryter vardagliga mönster och hotar samhällssystemet på ett oväntat och otänkbart sätt. Florio-Ruane menar att processen därigenom man deklarerar en nationell kris är en sociolingvistisk process; genom att utropa en kris utropar man också ett akut behov av organiserad beredskap (2009). Att hänvisa till en händelse som en kris är alltså ett sätt att tillkalla uppmärksamhet. Huruvida en händelse definieras som en kris eller inte beror inte bara på händelsens allvar och omfattning utan till vilken grad man vill belysa dessa. Genom historien finner vi exempel på incidenter som hade kunnat klassificeras som kriser men som av en eller annan orsak, åtminstone till en början, inte fick den beteckningen.
Vid kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 valde Sovjetiska myndigheter inledningsvis att förneka att det skulle ha skett en olycka (North & R. D. 2011). Först när de konfronterades med bevis erkände myndigheterna tillslut att det skett en olycka (Lapidus, 2019). Vattenskandalen i Flint, Michigan är ännu ett exempel på en incident som till en början inte uppmärksammades. Över 100 000 invånare i staden exponerades för blyförgiftat kranvatten. Trots klagomål om unket och illasmakande vatten fick medborgarna höra att allt var i sin ordning. Senare avslöjades det att både vattenbolaget och myndigheter vetat om risken för förorening flera månader innan staden tillslut erkände problemet. Föroreningen ledde till att omkring 25 000 människor förgiftades (Holden, Fonger & Glenza 2019; McCoy & Connor 2016). Att kalla något för en kris är ett sätt att göra folk varse om vad som pågår i syfte att informera, utbilda, varna, vädja eller uppmana, saknas dessa motiveringar heter det inte kris.
Enligt Neal (1998) blir en extraordinär händelse till en nationell kris när samhällsystemet påverkas till den grad att det kräver hela samhällets uppmärksamhet. I Sverige och i flera andra länder har covid-19 kommit att definieras som en kris. Sedan virusets inträde i landet har det skett stora förändringar på en samhällsstrukturell nivå. Pandemin har inneburit massiva omställningar för statliga myndigheter, företag och enskilda individer. Coronautbrottet har ändrat människors rörelsemönster och fått stora sociala och ekonomiska konsekvenser. Skolan, sjukvården och äldreomsorgen har fått anpassa sina verksamheter samtidigt som staten behövt gå in med diverse ekonomiska stödpaket och krisstöd till företag och privatpersoner.
12
3 Teoretisk referensram
3.1 Tidigare forskning
Strömbäck (2008) genomförde en studie av svenska mediers nyhetsurval i syfte att ta reda på hur ofta nyheter om hot och risker förekommer. Analysmaterialet bestod av förstasidor från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet, samt inslag från Rapport, Aktuellt och TV4 Nyheterna. Strömbäcks studie fann att en tredjedel av TV-nyheternas inslag berörde antigen hot, risker, kriser, brott eller kriminalitet. Den sortens nyheter förekom oftare hos TV-nyheterna än hos både kvälls- och morgonpressen.
Odén et al. (2008) genomförde en analys av mediernas bevakning av fågelinfluensan och tuberkulos mellan januari 2004 och juli 2006. Forskarna undersökte artiklar från landets fem största tidningar samt nyhetssändningar från Ekot, Rapport och TV4 Nyheterna. Studien fann flera fall där nyhetsmedierna var snabba med att rapportera om eventuella - eller faktiska hot men sedan avstod från att underrätta allmänheten när hotet var avvärjt eller eventuellt visade sig vara falskt. Ett fall Odén et al. (2008) nämner handlar om när Aftonbladet och DN rapporterade att upp till 400 personer på ett sjukhus i Halmstad befarades ha smittats av tubrekolus. När det senare visade sig att ingen av de testade bar på smittan avstod både Aftonbladet och DN från att rapportera om detta.
Enligt undersökningen hade 88 procent av nyheterna om fågelinfluensan ett sansat tonläge, det vill säga att tonen varken var lugnande eller alarmerande. Enligt Odén et al. (2008) var Ekot och morgonpressen mest benägna att rapportera i en sansad ton. Resultatet av studien visade att 14 procent av Rapports nyheter om fågelinfluensan innehöll ett alarmerande eller skrämmande budskap.
Ghershetti och Odén (2010) genomförde en liknande studie av mediernas bevakning av svininfluensan mellan april och december 2009. Undersökningen visade att svininfluensan bevakades i större utsträckning än fågelinfluensan. Forskarna tror att det beror på att svininfluensan ansågs ha ett större nyhetsvärde i och med att många människor i Sverige insjuknade i smittan; fågelinfluensan drabbade enbart djur.
Undersökningen kom också fram till att tonläget i artiklarna var mer intensivt. 42 procent av nyheterna om svininfluensan var alarmerande, 8 procent var lugnande och 11 procent var både alarmerande och lugnande. Bara 40 procent av artiklarna och inslagen i samband med bevakningen av svininfluensan var sansade. I Rapport hade 64 % av inslagen om influensan en alarmerande ton (Ghershetti & Odén, 2010).
13
3.2 Mediernas roller
Ett sätt att betrakta medierna på är utifrån deras funktioner. Mycket av teorin om massmedias funktioner utgår från Charles Wrights (1960) teori, och det är fortfarande en av de mest relevanta teorierna inom området (Perse, 2000; Oetzel & Ting-Toomey, 2006).
Enligt Wright (1960) har medierna fyra huvudsakliga funktioner i samhället: (1) bevakning, (2) korrelation, (3) socialisering och (4) underhållning. Bevakning är mediernas informerade funktion. Genom bevakning samlar, sammanfattar och förmedlar medierna viktig information. Det är i huvudsak nyhetsmedierna som står för bevakningen (McQuail, 2010). Korrelation är mediernas kontextgivande funktion därigenom medierna förklarar, tolkar och kommenterar innebörden av händelser. Även opinionsbildning är en del av korrelationen (McQuail, 2010). Socialisering handlar om att förstärka sociala värderingar. Samhället bygger på gemensamma kulturella normer, värderingar och upplevelser; medierna är delaktiga i att skapa, spegla och förstärka dessa. Syftet med underhållning, utöver nöje, är att ge publiken möjlighet till avkoppling och vardagsflykt (McQuail, 2010). Underhållning är också ett sätt att skapa gemensamma upplevelser som kan bidrar till en starkare social sammanhållning (Wright, 1960).
McQuail (2010) utökade Wrights funktioner genom att tillägga en femte: mobilisering. Mobilisering kan beskrivas som användandet av medier för att sprida politisk och kommersiell propaganda (a.a.). Mobilisering är vanligt i diktaturer men förekommer även i demokratiska samhällen under kristider (Oetzel & Ting-Toomey, 2006).
Perse (2000) menar att informationsförmedling är mediernas viktigaste uppgift men enligt McQuail (2010) går det inte att ranka mediefunktionerna eller säga vilka som är mest vanligt förekommande. Det finns inget tydligt samband mellan funktioner och medieinnehåll eftersom funktionerna överlappar varandra och eftersom samma nyhet kan ha flera funktioner.
Nyhetsmedierna har en avgörande roll i att förse människor med information (Graber, 1980; Andersson, 2020). När samhället befinner sig i en kris ökar vikten av mediernas bevakande roll då allmänheten behöver informeras om hotbilder, samhällsförändringar och eventuella politiska omställningar (Strömbäck, 2008; Perse, 2000; Neal, 1998).
Nyhetsmedierna ägnar stora resurser åt att möta informationssuget (Perse 2000) men ett större nyhetsflöde kan få oönskade konsekvenser på publikens välmående (Wright, 1960). Krigsnerver eller medlidande-utmattning är fenomen som uppstår när individer blir ängsliga till följd av informationsöverbelastning (Wright, 1960; Johnson-Cartee 2004). Brannock Cox (2020) skriver att medieforskare har uppmärksammat en stor ökning av nyhetsutmattning de
14
senaste åren. Ett konstant flöde av negativa och oroande nyheter kan leda till en känsla av hopplöshet hos publiken.
Risken att drabbas av nyhets- eller medlidandeutmattning förhöjs vid nationella kriser i och med att det ofta finns ett extra stort utbud av negativa nyheter – ett faktum som inte hjälps av mediernas dokumenterade preferens för bevakning av våld och konflikt (Graber, 1980; Nord & Strömbäck, 2005). Det är just katastrofer och tragedier som nyhetsmedier tenderar att klassa som nyhetsvärdiga händelser (Nord & Strömback 2005; Neal 1998). Wright (1960) menar därför att medierna har ett särskilt ansvar när det kommer till nyhetsurval och sammansättning. I regeringens stadgar till SVT tycks detta ansvar också vidkännas. Även om sändningstillståndet hänvisar till våld så kan uppmaningen också anses vara applicerbar vid stora kriser eller virusutbrott.
SVT ska ta hänsyn till tv:s särskilda genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för sändning av programmen. SVT bör ägna stor uppmärksamhet åt sättet att skildra våld i nyhetsprogram och andra program som informerar publiken om det faktiska våld som förekommer. (Sändningsrätten 16 §, 2019)
Katz och Liebes myntade begreppet ’disaster marathons’ eller katastrofmaraton för att beskriva den kontinuerliga nyhetsslingan av traumatiska händelser. Vid en kris spenderar medierna ibland veckor på att mala igenom en nyhetshändelse (2007). Problemet med storskaliga katastrofer är att de sällan har ett tydligt symboliskt slut och inte heller någon omedelbar långsiktig lösning. Det innebär att det kan ta lång tid innan krisen får ett definitivt avslut. Nyhetsmediernas påverkan på publikens inställningar och upplevelser blir därför större och mer långvarig (Liebes, 1998).
3.3 Krisbevakning
Nord och Strömbäck (2005) skriver att nyhetsmedier är så pass starkt beroende av kriser att normalitet nästan uppfattas som ett hot för verksamheten. Däremot finns det ingen regel för hur redaktioner värderar olika kriser. Det är inte alltid antalet drabbade eller omkomna som avgör en händelses nyhetsvärde (Nord & Strömbäck, Strömbäck, 2005; Moeller, 1994). När det kommer till bevakningen av epidemier beskrivs nya, okända sjukdomar ofta som ett större hot än de stora, bekanta sjukdomarna som faktiskt tar flest liv (Moeller, 1994; Nord & Strömbäck, 2005). Susan Moeller har studerat medlidande-utmattning i samband med
15
bevakningen av epidemier, hon menar att svåra sjukdomar med stor spridningsrisk samt sjukdomar som utgör en risk för personer med samma demografiska profil som publiken, löper störst chans att plockas upp av nyhetsmedierna (Moeller,1994). Ju närmare en epidemi befinner sig geografiskt, socialt eller kulturellt desto större chans till bevakning (Strömbäck, 2005). De sjukdomar som har ett botemedel eller vaccin skrivs det sällan om (Moeller, 1994).
Enligt Moeller (1994) tenderar medierna att använda överdrivet och makabert språk för att beskriva sjukdomssymptom och effekter. Anledningen till att sjukdomar som Ebola har kunnat skapa ängsla i ett land som Sverige, där sjukdomen aldrig funnits, beror till vis del på mediernas bevakning och sensationalisering av den här typen av utbrott (Moeller, 1994; Nord & Strömbäck, 2005).
3.4 Medlidande-utmattning
En orsak till medlidande-utmattning tros vara mediernas sensationalisering av kriser: grafiska skildringar av lidande, värsta-falls-vinklar och överdrivna rubriker (Moeller 1994, Jervis 2015). Tillståndet är således en reaktion på en känslomässig överbelastning vilket resulterar i att publiken försöker stänga ute känslan av obehag genom att undvika nyheter (Moeller, 2018). Samtidigt menar både Moeller (2018) och Jervis (2015) att sensationalisering också kan vara ett effektivt medel för att främja känslomässigt engagemang och därigenom dras in publiken. Medlidande-utmattning är mer sannolikt att uppstå vid en repetitiv medieframställning av kriser (Moeller, 2018; Jervis, 2015). En förutsägbar och formaliserad nyhetsbevakning av bekanta kriser eller kriser som påminner om andra kriser ger publiken intrycket att de hört historien förut (Moeller, 1994). Medlidande-utmattningen är delvis rotad i uppgivenhet; tron att det inte går att lösa krisen (Moeller, 2018). Om tidigare katastrofer eller kriser inte gick att lösa, då har publiken ingen anledning att tro att resultatet blir annorlunda den här gången. En repetitiv framställning av händelser påminner alltså publiken om tidigare kriser och olösta kriser.
Genom att en medveten och genomtänkt mediestrategi kan medierna ägna sig åt att skildra traumatiska händelser utan att traumatisera publiken (Moeller, 2018). Det handlar inte om att undvika känslostarka berättelser eller att avstå från att rapportera om vissa händelser. Även om en viss typ av sensationalisering kan anses vara olämplig, kan avsaknaden av sensationalisering också vara skadlig. I det avseendet kan man säga att det finns en positiv och negativ sensationalisering. Gripande bilder och berättelser kan bidra till att personifiera det som händer och skapa känslomässig anknytning (Jervis, 2015). Genom att lyfta berättelser som väcker
16
empati går det att skapa ingångar och bana vägen för nyanserade redogörelser av vad som sker, samtidigt som man belyser trauman (Moeller, 2018). Krisbevakningen bör alltså vara mångsidig, koordinerad och beröra flera täckningspunkter. Viktigast är dock att nyheterna är korrekta, nyanserade, slagkraftiga, och att redaktionerna inte värderar en nyhet annorlunda än vad nyheten egentligen är berättigad (a.a).
3.5 Nyhetsvärdering och nyhetsurval
Enligt Graber (1980) utgår mediernas nyhetsvärdering från fem kriterier: a) inverkan: innehåll som berör och engagerar publiken, b) konflikt: skildringar av våld, katastrofer eller skandaler, c) kännedom: nyheter om bekanta situationer eller välkända personer, d) närhet: social och geografisk närhet, e) timing och originalitet: nya och anmärkningsvärda händelser. Graber (1980) skriver att konflikt, närhet och timing är de kriterier som värderas högst.
Det finns stora likheter mellan Graber (1980) och McManus (1989) kriterier. Den främsta skillnaden mellan teorierna är att McManus även inkluderar visuell kvalité som ett kriterium för nyhetsvärdering. Eftersom TV är ett visuellt medium är tillgången till bra bildmaterial en viktig förutsättning för nyhetsbevakningen. Huruvida det finns bra bilder eller ej kan ibland avgöra ifall en händelse blir till en nyhet (Johansson, 2008).
Strömbäck (2008) gör en viktig distinktion mellan nyhetsvärdering och nyhetsurval. Nyhetsvärdering syftar på den redaktionella utvärderingen av en händelse. Nyhetsurval handlar istället om det som slutligen publiceras. Även om det bör finnas ett samband mellan nyhetsvärderingen och nyhetsurvalet så påverkas nyhetsurvalet ibland av faktorer utöver nyhetsvärderingen (Nord & Strömbäck, 2005).
Strömbäck (2008) menar att det finns tre övergripande styrfält när det kommer till nyhetsvärdering och urval: vikt, intresse och mediernas egna format. Nyheter väljs utifrån hur viktiga eller intressanta de anses vara. När intresset får styra, utgår medierna från vad de tror att publiken vill ta del av. Med vikt som styrfält utgår medierna från vad de anser att publiken borde ta del av. När mediernas format får styra är det inte nödvändigtvis händelsens objektiva egenskaper som värderas utan i vilken utsträckning nyheten kan anpassas för att underlätta mediernas uppgift att bevaka och korrelatera. Enligt Strömbäck (2008) är de tre styrfälten sammankopplade med underliggande faktorer likt de kriterier McManus (1989) och Graber (1980) nämner.
I denna uppsats kommer resultatet av analysen att tolkas utifrån teorier och tidigare forskning om krisbevakning. Mycket av litteraturen kring krisbevakning och nyhetsbevakning
17
generellt betonar mediernas preferens för våld, konflikter och misär. Ghersetti och Odéns (2010) studie av nyhetsmediernas bevakning av svininfluensan indikerar dessutom att nyheterna tenderar att ha ett alarmerande eller skrämmande budskap. Det är alltså inte bara urvalet av nyheter utan även skildringen av dessa nyheter som går mot en negativ riktning. Moeller (2018) och Jervis (2015) diskussion om sensationalisering och dess koppling till medlidande-utmattning ger en mer nyanserad bild vad sensationalisering faktiskt innebär och på vilket sätt det kan vara skadligt eller välgörande. Det vill säga att händelser som belyser tragedier, förluster eller katastrofer inte nödvändigtvis bör ses som något negativt. Strömbäcks (2008) teori om nyhetsvärdering och nyhetsurval pekar på att det finns andra faktorer, utöver den objektiva händelsen, som påverkar mediernas nyhetsrapportering – bland annat mediernas format samt andra kriterier likt de Graber (1980) och McManus (1989) nämner. Wright (1960) och McQuails (2010) teorier om mediernas funktioner är en bra modell för att tolka syftet eller avsikten bakom nyhetsmediernas bevakning. Modellen kan således ge en insyn i hur enskilda nyhetsmedier betraktar sin roll vid en kris.
4 Metod & material
I denna undersökning används en kvalitativ innehållsanalys för att analysera det insamlade materialet. Den kvalitativa innehållsanalysen används för att tolka innehåll genom en systematisk kodning och identifiering av teman och mönster (Hsieh & Shannon, 2005). I den här analysen tillämpas en konventionell innehållsanalys. Syftet med den konventionella innehållsanalysen är att identifiera olika typer av kategorier och mönster i materialet. Det är en induktiv metod vilket innebär att koderna växer fram ur materialet. Genom att studera analysmaterialet grundligt skapas en känsla för helheten. Därefter fortgår en djupanalys där utmärkande ord eller tendenser noteras; på det sättet börjar diverse koder att uppenbara sig. Koderna sorteras sedan in i olika kategorier utifrån deras samband. Vid en konventionell innehållsanalys är det först vid diskussionsdelen som materialet analyseras utifrån relevanta teorier (a.a.).
Materialet består av åtta Rapportsändningar från april 2020; endast sändningar från kl. 19.30 har ingått i studien. Sammanlagt har 105 enskilda nyheter analyserats. Det audiovisuella materialet har transkriberats i syfte att förenkla appliceringen av innehållsanalysen.
18
Tabell 1Analysmaterial. Rapportsändningarna april 2020Datum Veckodag Corona-relaterat Programlängd
1 april Onsdag 22.08 min 25 min
2 april Torsdag 20.33 min 25 min
6 april Måndag 18.16 min 25 min
7 april Tisdag 19.17 min 25 min
17 april Fredag 17,21 min 25 min
18 april Lördag 12.33 min 15 min
21 april Tisdag 15.13 min 25 min
26 april Söndag 18.12 min 25 min
Totalt: 143.33 min 190 min
4.1 Urval och metoddiskussion
Innehållet i Rapports sändningar kan delas in i två kategorier: nyheter och samtal om nyheter. Utöver de 105 nyheter som ingått i studien fanns också sju inslag av ”samtal om nyheter”. Samtalen utgjordes av programledarledda intervjuer tillsammans med interna kommentatorer eller korrespondenter. Samtalen om nyheter förekom alltid i anslutning till ett föregående inslag. Dessa samtal om nyheter kommer inte att ingå i analysen. I och med att denna studie handlar om SVT:s bevakning av pandemin med fokus på nyheternas framställning, kommer inslagen inte att delas in utifrån specifika ämneskategorier. Huruvida en corona-relaterad nyhet handlar om ekonomi eller djurhållning är således inte relevant för denna studie. Istället kommer analysen att fokusera på skildringar av händelser, det sätt som man rapporterar om krisen, valet och framställningen av de enskilda nyheterna. Med en konventionell innehållsanalys är tanken att koderna ska växa ur materialet. Däremot går det inte att utesluta att kodningen av materialet kan ha påverkats av litteraturen vid den initiala analysen. Framförallt syns inflytandet av Wright (1960) och McQuails (2010) teorier om mediernas funktioner i kategorin som heter nyhetsfunktioner. Men trots likheterna är uppsatsens definition av koderna helt baserad på förekomster i materialet.
4.2 Tillvägagångssätt
För att kunna analysera nyheterna med hjälp av den konventionella innehållsanalysen transkriberades samtliga nyhetssändningar. Efter att materialet omvandlats till text, studerades innehållet noga. Inledningsvist intogs en öppen inställning till materialet. Efter upprepade genomgångar av texten började olika mönster att utmärka sig. Under analysens gång
19
identifierades olika teman och tendenser i nyhetsbevakningen vad gäller innehållet och framställningen av nyheterna. Utifrån dessa skapades olika koder som representerar de enskilda nyheternas egenskaper. Koderna sorterades sedan in i kategorier utifrån hur de förhåller sig till varandra. Under analysens gång återfanns tre perspektiv utifrån vilka nyheterna kunde betraktas: typ, ton och funktion.
4.2.1 Coronarelaterat eller icke-relaterat
Det första som utmärkte en nyhet var huruvida den var coronarelaterad eller ej. Senare uppenbarades ännu en nyansering, den mellan direkt- och indirekt coronarelaterade nyheter. Distinktionen mellan en direkt och indirekt coronanyhet är inte alltid uppenbar. Däremot ansågs de vara en viktig åtskillnad att försöka göra. Man skulle kunna argumentera att nyheter som är direkt länkade till covid-19, såsom uppdateringar om coronaläget och nya restriktion, kan anses vara mer akuta än de som är indirekt länkade.
Rapporteringar om dödsfall, smittspridning, test, vaccin och restriktioner har exempelvis kategoriserats som direkt coronarelaterade. Arbetslöshet, konkurser, våld i hemmen, oljepriser etc. är exempel på händelser som anses vara indirekt coronarelaterade.
Tabell 2 En direkt coronanyhet [1 april 2020, nr 1] Rubrik Smittkurvan: Stiger brantare
Innehåll
”Enligt folkhälsomyndigheten sprids nu coronaviruset allt snabbare i Sverige. Nästan 5000 personer är bekräftat smittade och dödstalen stiger och nu kommer nya förhållningsregler som kan komma att gälla året ut.”
Anledningen till att exempelvis ökningen av våld i hemmen anses vara en indirekt coronanyhet är för att fenomenet inte är en direkt konsekvens av viruset. Däremot sägs det ökade våldet vara en konsekvens av att allt fler stanna hemma, vilket i sin tur faktiskt är en direkt konsekvens av pandemin.
Tabell 3 En indirekt coronanyheter [21 april 2020, nr 9] Rubrik Svenska Djurparker: Riskerar gå omkull
Innehåll
”flera svenska djurparker riskerar att gå i konkurs om besökstappet fortsätter under sommaren. Det här visar en undersökning som SVT Nyheter har gjort”
20
4.2.2 Nyhetstyp
Tre typer av nyheter identifierades: positiva, negativa och neutrala. När man tittar på nyhetstypen är det själva händelsen som är intressant. Fokuset ligger på den objektiva händelsen och inte sättet som nyheten framförs på. En negativ nyhet uppstår till följd av en negativ händelse (se tabell 2). De nyheter som identifierats som negativa handlar bland annat om dödsfall, brist på medicinsk utrustning, konkurser, ensamhet och våld i nära relationer. De nyheter som klassats som neutrala är nyheter som antigen är neutrala i bemärkelsen att de inte är uppenbart positiva eller negativa, alternativt att de är positiva och negativa, samt nyheter vars typ är svårbedömd eller tvetydig. En nyhet om att ett land lättat på sina restriktioner kan vara positiv, negativ eller neutral. Utan någon befintlig kontext eller information om huruvida lättnaden skett till följd av ett stabiliserats smittläget är det svårt att avgöra om nyheten är negativ eller positiv. I tabellen nedan (se tabell 4) finns ännu ett exempel på en neutral nyhet: att djuren kommit tillbaka. Om man ser på händelsen objektivt, det vill säga att man bortser från programledarens ordval och inslagets framställning, är nyheten neutral. Att vilda djur ”kommer tillbaka” i den mening att de tar sig in i städer och att de ökar i population kan vara positivt och negativt. Nyheten i sig konstaterar endast faktumet att djuren är tillbaka.
Tabell 4 En neutral nyhet [26 april 2020, nr 11]
Rubrik Coronakrisen: Djuren kommer tillbaka
Innehåll
”Och i Coronakrisens spår händer också helt oväntade saker. När luften blir renare, när vattnet blir klarare och när städerna tystnar och töms på människor, då kommer djuren fram”
Positiva nyheter handlar om sådant som gynnar människor, företag, djur, miljön eller samhället. Exempel på positiva nyheter är en utplanad smittkurva, minskad arbetslöshet, framsteg i vaccinframtagandet och lanseringen av diverse stödpaket.
Tabell 5 En positiv nyhet [26 april 2020, nr 10] Rubrik Gnesta: Äldre får hjälp att handla
Innehåll
”Det är inte bara sjukdomar och arbetslöshet som kommer i spåren av corona. Vi ska nu till Gnesta i Sörmland där en privatperson dragit igång en ny verksamhet för att stötta äldre som inte längre kan gå iväg för att handla själva”.
21
4.2.3 Nyhetston
Nyhetstonen avser sättet som nyheten framförs på, det vill säga stämningen och framställningen av nyheten. Här kan även ord och bildval vara relevanta. Det går att framföra en nyhet på många olika sätt. Det går också att påverka hur nyheten uppfattas utifrån de val som görs. En nyhet om dödlighet på vårdhem går exempelvis att förmedla genom att läsa upp statistik, prata med vård- eller myndighetspersonal eller så kan man välja att göra ett inslag där man träffar en orolig anhörig eller brukare. Alla dessa val påverkar nyhetens ton.
Tre nyhetstoner identifierades vid analysen av materialet: saklig, optimistisk och dyster. En saklig nyhet är objektiv, den anspelar inte på känslor genom framförandet, dessutom undviker sakliga nyheter ett alltför målande språk.
Tabell 6 En saklig nyhet [1 april 2020, nr 3]
Rubrik Corona: Smitta på 29 äldreboenden i Stockholm
Innehåll
”Just nu finns det coronasmitta på 29 vård- och omsorgsboenden för äldre i Stockholm… Alla anhöriga till smittade ska vara underrättade men av sekretesskäl kan Stockholm stad inte svara exakt på hur många personer som drabbats.”
En dyster nyhet är nedstämd i sin ton. Även om nyhetstypen i sig är neutral kan nyhetstonen vara dyster. Dystra nyheter kan innehålla tragiska bilder och ett nedstämt språk. I ett inslag visas exempelvis bilder på lastbilar som sägs vara fulla av avlidna kroppar. I ett annat inslag beskriver en kvinna i ganska grafiska detaljer hennes avlidne styvfar.
Tabell 7 Exempel på dyster nyhet [2 april 2020, nr 5] Rubrik Anhörig: ”snabb process”
Innehåll
”Han låg precis som han dog: på rygg men lite på sidan, öppen mun” ”För honom var det så viktigt att vara ren. Alltid finklädd och väldigt ren och att se honom ligga där alldeles ensam, ovårdad var väldigt jobbigt. En optimistisk nyhet använder också språk, bilder eller val av perspektiv för att väcka känslor. Optimistiska nyheter kan också vara lättsamma och sympatiska.
4.2.4 Nyhetsfunktion
Nyhetsfunktionen avser nyhetens syfte; vad den åstadkommer eller eventuellt ämnar åstadkomma. Tre typer av funktioner observerades: rapporterande, förklarande
22
och uppmuntrande/solidaritetsfrämjande.
Rapporterande nyheter består av enkla budskap utan någon vidare kontext. De utgörs vanligen av uppdateringar om dödsfall, smittspridning eller nya restriktioner. Förklarande nyheter förklarar samband; förutom att tala om vad som har skett ges också information om varför det skett och vilka konsekvenserna kan bli. Förklarande nyheter är ofta balanserade i den bemärkelse att olika perspektiv får komma till tals. Uppmuntrande nyheter ämnar höja publikens moral genom att lyfta nyheter som förstärker positiva föreställningar om publiken och människor generellt. Uppmuntrande nyheter demonstrerar beundransvärda eller önskvärda handlingar och beteenden. Nyheter kan således vara uppmuntrande i den mening att de uppvisar, uppmuntrar eller uppmanar till en viss typ av handlingar och beteenden. Skillnaden mellan uppmuntrande och solidaritetsfrämjande nyheter är att de solidaritetsfrämjande nyheterna generellt har en lokal förankring. Ett inslag om bönder i Chile som bygger hus åt hemlösa kan mycket väl vara uppmuntrande men inger förmodligen inte samma solidaritetskänsla som ett likadant inslag om skånska bönder.
5 Resultat
I resultatkapitel kommer utgången av undersökningen att redogöras. Under rubrik 5.1 redovisas antalet corona- och icke coronarelaterade nyheter samt toppnyheter. I avsnitt 5.2 ges en överblick av resultatet med hjälp av tabeller och statistik. I 5.3 diskuteras relationen mellan nyheternas typer och toner. Slutligen kommer kategoriseringen av analysmaterialet att förklaras i närmare detalj med fokus på nyhetstoner och nyhetsfunktioner.
5.1 Coronafokus
Sammanlagt analyserades 105 enskilda nyheter. Av dessa var 91 stycken coronarelaterade. Endast 14 nyheter från den valda perioden saknade någon koppling till pandemin. Se bilaga 1 för antal coronanyheter per nyhetssändning.
Tabell 8 Coronarelaterade- och icke coronarelaterade nyheter
Corona Procent N
Direkt 40% 42
23
Ej relaterat 13,3 % 14
Totalt: 100 % 105
5.1.2 Toppnyheter
Varje Rapportsändning inleddes med en överblick eller teaser av den stundande sändningen. Överblicken bestod av korta förhandsvisningar av tre nyheter ur programmet. Hur urvalet av dessa förhandsvisningar gick till framgår inte men urvalet skulle kunna tolkas som ett axplock av sändningens höjdpunkter. För enkelhetens skull kommer vi i denna uppsats att hänvisas till dessa som toppnyheter.
Under perioden för datainsamlingen var endast två av de sammanlagt 24 toppnyheterna icke coronarelaterade (se tabell 9).
Tabell 9 Coronarelaterade - och icke coronarelaterade toppnyheter
Corona Procent N
Direkt 37,5 % 9
Indirekt 54,2 % 13
Ej relaterat 8,3 % 2
Totalt: 100 % 24
Toppnyheterna lästes upp av programledaren under tiden som stillbilder eller utdrag från inslagen visades. De allra flesta toppnyheterna under perioden var relaterade till pandemin på ett eller annat sätt, även om rubrikerna inte alltid reflekterade detta. Den 18 april då samtliga toppnyheter var coronarelaterade löd rubrikerna så här: ”Arbetslöshet: Kraftig ökning i Arjeplog”, ”Tillfälligt boende: Förslag från V” och ”Insamling: 250 miljoner till sjukvården”. Trots att majoriteten av toppnyheterna var kopplade till covid-19 fanns två undantag. Den 17 april föll domen över de åtalade i bedrägerihärvan Falcon funds – det blev en toppnyhet. Även författaren P.O. Enquists bortgång den 26 april kvalificerade som toppnyhet. Båda nyheterna fick dessutom stort utrymme i respektive huvudsändning.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att en stor del av Rapports sändningar under analysperioden tillägnades corona-relaterade nyheter, både direktrelaterade nyheter och indirekta coronanyheter vars innehåll speglade pandemins påverkan på olika delar av samhället. Man kan säga att urvalet av toppnyheter bekräftar vad den övriga
nyhetsbevakningen visar, nämligen att händelser med koppling till pandemin hade ett stort nyhetsvärde.
24
5.2 Nyhetsutbudet
Över hälften av Rapports 91 coronarelaterade nyheter var av negativ typ. Ungefär lika många nyheter var positiva respektive neutrala. Se bilaga 2 för en mer detaljerad uppställning.
Tabell 10 Typer av coronarelaterade nyheter
Nyhetstyp Procent N
Negativ 52,7 % 48
Positiv 23,1 % 21
Neutral 24,2 % 22
Totalt: 100 % 91
Tonen på de allra flesta nyheterna var saklig. Däremot förekom dystra nyheter i nästan dubbelt så stor utsträckning som optimistiska. Se bilaga 3 för en uppställning av nyhetston per sändning.
Tabell 11 Tonen på coronarelaterade nyheter
Nyhetston Procent N
Dyster 12 % 11
Optimistisk 5,5 % 5
Saklig 82,4 % 75
Totalt: 100 % 91
Samtliga nyheter hade antingen nyhetsfunktionen rapporterande och/eller förklarande. De nyheter vars enda funktion var att rapportera förekom vanligen i samband med korta nyhetsuppdateringar som framfördes av programledaren. Av 91 coronarelaterade nyheter var 6 stycken, utöver rapporterande och/eller förklarande, också uppmuntrande eller solidaritetsfrämjande (se tabell 12).
Tabell 12 Nyheternas nyhetsfunktioner
Nyhetsfunktioner N
Rapporterande 16
25
Rapporterande, förklarande &uppmuntrande/solidaritetfrämjande
6
5.3 Relationen mellan nyhetstyp och nyhetston
En intressant iakttagelse var att de flesta nyheterna, trots sin negativa typ var sakliga i tonen. Den sakliga tonen var också vanligast i samband med positiva och neutrala nyheter.
Av 91 coronarelaterade nyheter var 35 stycken negativa och sakliga, 10 var negativa och dystra och 2 nyheter var negativa och optimistiska. 20 av 23 neutrala nyheter var sakliga, 2 av 23 neutrala nyheter var dystra och 1 av 23 var optimistisk. Av de 21 positiva coronanyheterna var 19 stycken sakliga och 2 var optimistiska. Kombinationen av en positiv nyhetstyp och dyster nyhetston förekom inte (se tabell 13).
Tabell 13 Kombinationen av nyhetstyper och nyhetstoner
Kombination Procent N
Negativ & saklig 39,6 % 36
Positiv & saklig 20,9 % 19
Neutral & saklig 20,9 % 19
Negativ & optimistisk 2,2 % 2
Positiv & optimistisk 2,2 2
Neutral & optimistisk 1 % 1
Negativ & dyster 11 % 10
Positiv & dyster 0 % 0
Neutral & dyster 2,2 2
Totalt: 100 % 91
Se tabell 14 för en uppställning av den vanligaste tonen per nyhetstyp. Analysen fann inga tydliga samband mellan en negativ nyhetstyp och en dyster nyhetston. Omkring 20,8 procent av de negativa nyheterna hade dyster ton, 9,5 procent av de positiva nyheterna var optimistiska och cirka 86,4 procent av de neutrala nyheterna var sakliga.
Tabell 14 Tonen på nyheterna utifrån nyhetstyp
Negativ typ Positiv typ Neutral typ
Ton (%) N (%) N (%) N
26
Optimistisk 4,2 % 2 9,5 % 2 4,5 % 1Dyster 20,8% 10 0 % 0 9,1 % 2
Totalt: 100 % 48 100 % 21 100 % 22
5.4 Kategoriseringen av nyheter
I följande avsnitt kommer kategoriseringen av enskilda nyheter att förklaras i närmare detalj. Fokuset kommer framförallt att ligga på kategoriseringen av nyhetstoner. Längst ner i avsnittet finns även en kort genomgång av kategoriseringen av nyhetsfunktioner.
Nyheten nedan kodades som (I) icke coronarelaterad, (II) positiv, (III) saklig och (IIII) rapporterande.
[6 april 2020, nr 10]
Rubrik Stockholmsbörsen: Steg kraftigt idag
Innehåll
Programledare: ”Trots många dystra ekonomiska besked idag så steg Stockholmsbörsen med 4,1 procent. Och i USA ligger Dow Jones just nu på plus 5,8 procent och NASDAQ på plus 5,7 procent”.
Anledningen till att nyheten kodades som icke coronarelaterad är för att det inte fanns någon uppenbar koppling till viruset och för att pandemin inte nämndes i någon kapacitet.
Nyhetstypen är positiv eftersom nyheten handlar om en gynnsam utveckling på
börsmarknaden. Nyhetstonen klassas som saklig eftersom programledarens ton är rak och objektiv. Nyhetsfunktionen är enbart rapporterande eftersom programledaren förmedlar informationen utan att beskriva orsak eller konsekvens; publiken får exempelvis ingen förklaring till varför börsen stigit och vad implikationerna kan bli.
5.4.1 Dystra nyheter
Som tidigare nämnt är det inte nyhetshändelsen som avgör huruvida en nyhet är dyster eller inte. En flygkrasch är negativ men det innebär inte att nyhetstonen måste vara dyster.
Dystra nyheter avser nyhetens ton; val av ord, bilder, perspektiv samt de medverkandes språk och handlingar. Många av de nyheter som klassats som dystra innehöll en eller flera personliga perspektiv. När drabbade eller utsatta personer får komma till tals kan det ha en stor påverkan på stämningen i inslaget. Dystra nyheter kan innehålla tragiska, chockerande eller hotfulla skildringar.
27
Nyheten nedan är ett exempel på en dyster nyhet. Nyheten handlar om oron för att äldre ska få sämre sjukvård då Socialstyrelsen avrått läkare från att besöka äldreboendena. Rubriken löd: ”Äldreomsorgen: Oro för sämre vård”.
Anhörig: ”Han kommer inte få tillgång till den vård, den expertis, den utrustning som svensk sjukvård har. Det är ett pressat läge, det begriper jag också men jag får
meddelande att min pappa kommer inte ens få chansen och jag vet ju att det här gäller inte bara min pappa”. [21 april 2020, nr3]
Att äldre patienter eventuellt bortprioriteras av sjukvården är självklart oroväckande men genom att intervjua en anhörig som påverkats av beslutet, blir situationen desto mer påtaglig. Istället för att tala om äldre som en grupp ger man dem ett ansikte och en identitet.
Reporter: ”För Jan såg det mörkt ut. Läkaren inledde så kallad palliativ vård, alltså vård i livets slutskede men utan att möta patienten. Jan har inte fått träffa en läkare på över tre veckor. Istället har en sjuksköterska uppdaterat läkaren på telefon”.
Reporterns redogörelse för händelseförloppet ger publiken en bättre förståelse för situation; någon kan bedöma att en människa är döende utan att träffa personen – ett faktum som givetvis kan väcka obehag.
Anhörig: ”Pappa när han firar sin 80-årsdag på äldreboendet han bor på”. [visar bild på patienten]
Reporter: ”Jan, en fördetta SAS-medarbetare och nu 81 år, är en av många covid-smittade i äldrevården som anses vara för gamla och sköra för att få sjukhusvård under coronapandemin”.
Att berätta om patientens liv och bakgrund är ännu ett sätt att försöka skapa känslomässigt engagemang hos publiken.
Anhörig: ”Nu ser jag dig. Hallå farsan! Ser du mig?” [Anhörig står utanför ett fönster] Anhörig: ”Det är viktigt att du fortsätter att kämpa. Du verkar ha superkrafter inom dig som du plockar fram när de bäst behövs”. [Anhörig står intryckt mot glasrutan medan han talar med någon på andra sidan fönstret]
Bilderna som används i inslaget bidrar till den dystra tonen. Valet av motiv: till exempel att den anhörige försöker kommunicera med sin sjuke far genom ett fönster är förmodligen inte en tillfällighet. Reportern hade exempelvis kunnat be den anhörige att ringa sin far från sitt hem, men det hade förmodligen inte ingett samma känsla.
28
Det dystra tonläget förekommer även i samband med korta rapporterande nyheter. Rubriken på nyheten nedan löd: ”Brasilien: Massgravar i Manaus” och bestod av en kort nyhetsnotis som lästes upp av programledaren.
Programledare: ”I den brasilianska staden Manaus inne i Amadeus dör nu fler än 100 personer om dagen. [Bild på massgravar vid ett massivt fält]. Döda kroppar fraktas på lastbilar, och bulldozers gräver gravar. [Bild på kistor som jordfästs och flera dussintals andra kistor som väntar på att begravas]. Dessutom saknas läkare, och en redan svag sjukvård har helt kollapsat. Borgmästaren säger till nyhetsbyrån AFP att man inte längre har en nödsituation utan att läget bör beskrivas som en katastrof”. [26 april 2020, nr 6] Nyheten om massgravarna i Manaus har kodats som (I) coronarelaterad, (II) negativ, (III) dyster och (IIII) rapporterande. Programledarens språk är objektivt, det vill säga fritt från värderande ord. Däremot använder hon målande fraser som ’döda kroppar fraktas på lastbilar’ och ’bulldozers gräver gravar’. Den största bidragsfaktor till den dystra tonen är de tillhörande bilderna. Medan programledaren läser upp nyheten visas flera bilder på vad som ser ut att vara hundratals kistor i ett enormt fält. Om programledare hade läst upp samma nyhet över bilder på tabeller eller en kurva är det svårt att tänka sig att nyheten hade gett samma dystra intryck.
5.4.2 Optimistiska nyheter
Likt dystra nyheter använder optimistiska nyhet också språk, bilder och perspektiv för att väcka känslor. Nyheter med optimistisk ton är behagliga, sympatiska, lättsamma eller varma. Här nedan finns ett exempel på en nyhet med optimistisk ton.
Rubrik: ”Tyskland: Coronatester på löpande band” [26 april 2020, nr 8]
Programledare: ”Och Tyskland är ett av de länder i världen som gör flest coronatester. Vårt korrespondentteam, de besökte en drive-in klinik i Düsseldorf”.
Hußmann (räddningstjänsten i Düsseldorf): ”De kommer hit med bil för att testas i en drive-in. Det är som ett gatukök, fast istället för burgare erbjuder vi bomullspinnar. Idén är densamma och vi håller hög skyddsnivå, folk sitter tryggt i sina bilar”. Reporter (speak): ”De flesta här är frivilliga. Badvakter, skolpersonal och andra från Düsseldorfs stad som hjälper till att testa upp till 300 varje dag”.
[Klippbild på en animerad man i skyddsdräkt som svänger lekfullt med höfterna samtidigt som han vinkar fram nästa bil på tur.]
Man i skyddsdräkt: ”Lite till… Var inte blyg!”
29
Reporter: ”Det är snabbare än på McDonalds”.
Hußmann: ”Mycket snabbare”. [Kameran vänder sig mot reportern som ler stort] Hußmann: ”Och man kan få pommes frites också!” [Reportern och Hußmann skrattar högt.]
Nyheten om testcentralen i Düsseldorf är som sagt optimistisk; tonen skapas huvudsakligen genom valet av klippbilder och citat. Det är medvetna redaktionella beslut som ligger till grund för utformningen av inslaget. Bland de, förmodligen, dussintals klippbilder som spelades in den dagen har man valt att inkludera bilden på den hurtiga volontären som svänger med höfterna. Vid ett tillfälle syns också reportern skoja och skrattar med personalen. De är dessa egenskaper som bidrar till den optimistiska tonen i inslaget.
5.4.3 Kategorisering av nyhetsfunktioner
De tre nyhetsfunktionerna som återfanns var rapporterande, förklarande, uppmuntrande och solidaritetsfrämjande. Nyheten nedan är ett exempel på en rapporterande nyhet.
[18 april 2020, nr1]
Rubrik Coronapandemin: Ytterligare 111 döda
Innehåll
”Ytterligare 111 har avlidit av covid-19 i Sverige. Och därmed har antalet dödsfall stigit till 1511 – det här visar Folkhälsomyndighetens senaste siffror. Ytterliga 606 personer har bekräftats smittade sedan igår och enligt statsepidemiolog Anders Tegnell innebär det här att läget i stort sätt är oförändrat”.
Anledningen till att nyheten ovan klassats som enbart rapporterande är eftersom programledaren framför informationen utan att vare sig tolka, kommentera eller förklara innehåller på något vidare sätt.
Endast 6 av 91 coronarelaterade nyheter ansågs vara uppmuntrande och/eller solidaritetsfrämjande. Ett exempel på en sådan nyhet handlade om en 99-årig man i Storbritannien som samlat in motsvarande 250 miljoner kronor till den brittiska sjukvården.
[18 april 2020, nr 8]
Rubrik Storbritannien: 99-åring samlade in 250 miljoner
Innehåll
”En 99-årig krigsveteran i Storbritannien har på en dryg vecka samlat in motsvarande 250 miljoner kronor till den brittiska sjukvården genom att promenera i sin trädgård. Tom Moore hade som ursprungligt mål att samla in 1000 pund, omkring 12 500 kronor till den, av coronakrisen,
30
ansträngda sjukvården genom att gå 100 varv i sin trädgård i Yorkshire. Utfallet blev alltså betydligt större”.Nyhetsfunktionen anses vara uppmuntrande eftersom både 99-åringens initiativ samt allmänhetens engagemang och generositet förstärker positiva föreställningar om människor och demonstrerar beundransvärda handlingar.
Ännu ett exempel på en uppmuntrande nyhet handlade om ett gruvföretag som gav sina anställda möjligheten att ta tjänstledigt för att arbeta inom vården.
[6 april 2020, Nr 5] Rubrik [Ingen rubrik]
Innehåll
”Alla anställda i gruvföretaget Boliden ska få tjänstledigt om de vill jobba inom vården under coronakrisen. Bolaget kommer att betala ut mellanskillnaden i lön till de som tillfälligt byter jobb. Också gruvföretaget LKAB planerar att inom kort fatta samma beslut”.
Nyheten kan också betraktas som solidaritetsfrämjande eftersom nyheten är lokal. Att nyheten handlar om företag påverkar inte huruvida den kan uppfattas som uppmuntrande eller ej. Företag drivs trots allt av människor vilket innebär att även uppmuntrande nyheter om företag och organisationer kan främja publikens självbild samt uppmana och inspirera till handling.
6 Diskussion
Analysen av SVT:s Rapportsändningar uppenbarade tre olika nyhetsfunktioner: rapporterande, förklarande och uppmuntrande/solidaritetsfrämjande. Två av dessa nyhetsfunktioner: rapporterande och förklarande, skulle kunna jämföras med det Wright (1960) och McQuail (2010) kallar för bevakning respektive korrelation. Enligt Wright (1960) handlar dessa funktioner om att informera och att sätta informationen i en kontext. Den tredje nyhetsfunktionen som identifierades: uppmuntrande/solidaritetsfrämjande skulle kunna jämföras med det Wright (1960) och McQuail (2010) kallar för socialisering i avseendet att det handlar om att förstärka sociala värderingar. Den uppmuntrande nyhetsfunktionen förstärker positiva föreställningar om publiken och människor generellt genom nyheten. Nyheternas funktioner speglar vad nyhetsmedierna faktiskt konkret gör (i samband med bevakningen av en händelse) men kan också vad medierna avser att göra genom sitt nyhetsurval.
31
Mycket i litteraturen pekar på att medierna föredrar negativa nyheter (Ghersetti & Odén, 2009; Nord & Strömbäck, 2005; Neal, 1998; Moeller, 1994, Graber 1980; Wright, 1960). I SVT:s nyhetsbevakning av coronapandemin var ungefär 52,8 procent av nyheterna negativa. Resultatet bekräftar såldes bilden av att nyhetsmedierna har en preferens för negativa nyheter, så även vid kriser.
Moeller (2018) anser att nyhetsmedierna inte bör undvika att rapportera om missöden och tragedier så länge det finns ett allmänintresse. Vid en kris finns ofta större tillgång till negativa nyheter och man skulle därför kunna argumentera att det är rimligt att negativa händelser också får mer utrymme i bevakningen. Så länge medierna handlar i god tro och nyhetsvärderingen och nyhetsurvalet är gjort på legitima grunder kan inflödet av negativa nyheter alltså vara berättigat. Det är också värt att nämna att en betydande del av Rapports nyheter var positiva eller neutrala, cirka 23 respektive 24 procent.
Utöver nyhetstyperna, analyserade studien också presentationen av nyheterna; det vill säga nyheternas ton. Tre nyhetstoner identifierades: saklig, dyster och optimistisk. Resultatet av analysen visade att majoriteten av de negativa coronanyheterna hade en saklig ton. Detta är anmärkningsvärt med tanke på resultaten av tidigare studier av jämförbara virusutbrott. I Ghersetti och Odéns (2009) studie av mediernas bevakning av svininfluensan hade 64 procent av Rapports nyheter om influensan ett alarmerande tonläge. I denna undersökning hade endast 12 % av nyheterna en dyster ton. Det är jämförbart med Odén at als. (2008) analys av fågelinfluensan där 14 % av Rapports inslag hade en alarmerande ton. Den stora skillnaden är såklart att inga människor varken dog av eller insjuknade i fågelinfluensa.
I denna studie hade 36 av 48 negativa coronanyheter en saklig ton, alltså närmare 75 procent, två negativa nyheter hade optimistisk ton och 10 negativa nyheter hade dyster en ton. Sammanlagt hade 81 procent av coronanyheterna en saklig ton. Endast 5 av 91 coronanyheter var optimistiska och 11 nyheter hade en dyster ton. Den sakliga tonen var således vanligast även bland positiva och neutrala nyhetstyper.
Genom litteraturen vet vi att det inte endast är typen av nyheter utan även framställningen av nyheter som avgör hur händelser uppfattas. Om fenomen som medlidandeutmattning orsakas av sensationalisering (Jervis, 2015; Moeller 1994) så kan SVT:s till mestadels sakliga ton anses vara fördelaktig. Men om medlidandeutmattning framförallt orsakas av en monoton och formaliserad bevakning (Moeller, 2018) skulle SVT:s rutinmässiga, och till tonen sakliga, uppdateringar av negativa nyheter kunna bidrag till känslan av deja vu och därmed vara ofördelaktiga.
32
I SVT:s coronabevakning fanns extremt få exempel på, Moellers (2018) definition av, sensationalisering. I den utsträckning som sensationalisering förekom var samtliga exempel på bra sensationalisering, det vill säga användningen av gripande bilder och personliga berättelser för att skapa engagemang. Dålig sensationalisering: överdrift av hot och faror, användningen av onödigt grafiska bilder eller värsta-falls-perspektiv (Moeller 1994; Jervis 2015) förekom inte i SVT:s coronabevakning. Av de fyra nyheter som eventuellt skulle kunna ses som exempel på bra sensationalisering hade samtliga nyheter en dyster ton. Att sensationalisering endast påträffades i samband med dystra nyheter är inte förvånande med tanke på att sensationalisering, i litteraturen, främst handlar om på vilket sätt medierna bör skildra traumatiska eller tragiska händelser.
I undersökningen gjordes en analys av nyhetssändningarnas toppnyheter. Dessa var av särskilt intresse eftersom de konkret visa vilka nyheter som prioriterades, om man utgår från att toppnyheterna representerar sändningarnas höjdpunkter det vill säga. Enligt Graber (1980) utgår medierna från fem kriterier när de värderar en nyhet: påverkan, konflikt, kännedom, närhet och timing. 22 av 24 toppnyheter var antigen direkt eller indirekt coronarelaterade. De två icke coronarelaterade nyheterna hade en relativt stor kulturell- eller samhällsrelevans. Den ena nyheten uppmärksammade domen för de åtalade i bedrägerihärvan Falcon funds. Omkring 20 000 svenska pensionssparare blev av med sammanlagt hundra miljontals kronor till följd av bedrägeriet. Den andra toppnyheten utan någon (känd) koppling till corona var författaren P.O. Enquists bortgång. Både Falcon funds och P.O. Enquist fick också stort utrymme i huvudsändningen. Av de fem kriterier som Graber (1980) nämner, menar han att konflikt, närhet och timing är de som värderas högst. De två icke coronarelaterade toppnyheterna uppfyller alltså samtliga av dessa kriterier. Urvalet av toppnyheter visar således att det krävdes någonting extraordinärt för att peta bort en coronanyhet till förmån för en icke coronanyhet.
7 Slutsats
Syftet med denna uppsats var att kunna dra slutsatser kring SVT:s nyhetsbevakning av coronakrisen under våren 2020. Genom att analysera SVT:s Rapportsändningar var ambitionen att kunna säga något om hur stort utrymme coronarelaterade nyheter fick i sändningarna samt på vilket sätt SVT rapporterade om pandemin.
33
Uppsatsens frågeställningar löd ”Hur stor del av nyhetssändningarna ockuperades av coronarelaterade nyheter?” och ”Hur såg SVT:s bevakning av coronakrisen ut med hänsyn till urvalet och framställningen av coronarelaterade nyheter?”
Undersökningen fann att 91 av 105 nyheter var coronarelaterade. Det innebär att en överväldigande majoritet av nyhetsbevakningen under perioden var kopplad till pandemin. Genom analysen av materialet upptäcktes tre nyhetstyper, tre nyhetstoner och tre nyhetsfunktioner. Av 91 coronarelaterade nyhetshändelser var 48 stycken negativa, 21 stycken positiva och 22 stycken neutrala. Tonen på nyheterna var till mestadels saklig. Endast en liten del av nyheterna, totalt 5 stycken, hade en optimistisk ton och 11 stycken nyheter hade en dyster ton. Nyheternas funktion var i samtliga fall antigen att rapportera och/eller förklara. En mindre andel nyheter, 5 stycken, hade också nyhetsfunktionen att uppmuntra och/eller solidaritetsfrämja.
Resultatet av undersökningen konstaterar att SVT:s bevakning under april 2020 i huvudsak handlade om coronaviruset. Krisbevakningen av covid-19 uppmärksammande huvudsakligen negativa händelser. Nyheterna tenderade att vara sakliga i tonen oavsett handling och innehåll. De flesta nyheterna var dessutom både rapporterande och förklarande. SVT:s krisbevakning av covid-19 bekräftar tidigare kunskap om nyhets- och krisbevakning vad gäller betoningen på negativa nyheter. Vidare och mer omfattande forskning behöver genomföras för att kunna göra några generella uttalanden om krisbevakning i stort. I framtiden vore det intressant att studera sensationalisering på ett djupare plan med hjälp av en riktad innehållsanalys.
