ÖREBRO UNIVERSITET
Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap
Huvudområde: pedagogik
_________________________________________________________________________________
Skolors syn på samverkan med föräldrar
- en kvalitativ textanalys
Matilda Israelsson och Ann Sofie Landin Johnson
Pedagogik med didaktisk inriktning C
Examensarbete, 15 högskolepoäng
Vårterminen 2009
Sammanfattning
Denna uppsats handlar om synen på arbetet med skola och hem såsom det uttrycks i relevanta studier samt i kvalitetsredovisningar från skolor i Örebro kommun. Syftet med vår studie är att undersöka hur arbetet med föräldrar och skola karaktäriseras och värderas. Metoden vi använt oss av i vår undersökning är kvalitativ textanalys med inslag av diskursanalys. För att få svar på våra frågeställningar har vi granskat olika studier samt forskning inom kunskapsområdet Föräldrar och skola för att se hur relationen mellan skola och hem karaktäriseras. Därefter har vi analyserat kvalitetsredovisningar från 12 kommunala grundskolor i Örebro kommun för att se hur diskursen om föräldrar kommer till uttryck. I vår granskning av kunskapsöversikten har vi funnit att tre perspektiv har särskild inverkan på relationen mellan skola och hem. Dessa perspektiv är samverkan som partnerskap, samverkans baksida (naturliga fiender) samt kulturellt kapital och socioekonomiska faktorer. I vår analys av kvalitetsredovisningarna har vi använt oss av de tre perspektiven för att kategorisera hur arbetet med skola och hem beskrivs.
Resultatet av undersökningen visar att relationen mellan skola och hem är komplex och bör betraktas ur olika perspektiv. Forskning visar att samverkan mellan föräldrar och skola ofta kommer barnet till godo och att föräldrars utbildningsnivå står i relation till barns framgång i skolan. Samtidigt framkommer att det finns en baksida med samverkan och att resursstarka och välutbildade föräldrar kan söka påverka skolan utifrån egna intressen. Dessutom kan föräldrars höga förväntningar på sina barns akademiska framgång påverka barnen negativt i form av stress. Vår granskning av kvalitetsredovisningarna visar att de undersökta skolorna är övervägande positiva till samverkan med föräldrar, och att de lägger in olika innebörder av begreppet samverkan. Vår undersökning visar att skolors ekonomiska förutsättningar har stor betydelse för hur samverkan kan bedrivas, i synnerhet där det föreligger språkliga svårigheter. Vi kan också se hur föräldrars utbildningsnivå i många fall kan relateras till barns måluppfyllelse, även om detta förhållande inte alltid kan betraktas som självklart. Enligt vår tolkning av kvalitetsredovisningarna kan skolors medvetna arbetssätt mot en ökad måluppfyllelse ge goda resultat. Samtidigt har vi sett att en hög utbildningsnivå hos föräldrar inte är en garanti för deras barns framgång i skolan.
Innehållsförteckning
1 Inledning...1
Syfte och frågeställningar...1
Tillvägagångsätt, avgränsningar och disposition...2
Metod...3
2 Kunskapsöversikt om samverkan mellan hem och skola...4
Samverkan som partnerskap...5
Samverkans baksida (naturliga fiender)...8
Kulturellt kapital och socioekonomiska faktorer ...10
3 Kvalitet ett mångtydigt begrepp...13
Begreppet kvalitet...13
Vad är en kvalitetsredovisning?...14
4 Talet om föräldrar i lokala kvalitetsredovisningar...15
Presentation av skolorna i undersökningen...15
Skolors syn på samverkan som partnerskap...15
En förtroendefull relation...16
Läraren som informationsansvarig...17
Brobyggande mellan hem och skola...18
Incidenter...19
Resursstarka föräldrar – högre förväntningar?...19
Kulturellt kapital och socioekonomiska faktorer i relation till måluppfyllelse...21
5
Resultat
...24
Samverkan på olika sätt...24
Den förtroendefulla relationen...25
Läraren som informatör...25
Resursstarka föräldrar gör sina röster hörda...28
1. Inledning
Vi har valt att skriva inom kunskapsområdet Föräldrar och skola. Vår studie handlar om hur talet om föräldrar kan karaktäriseras i olika studier om skolan och hur det kan värderas på kommunal nivå. Relationen mellan föräldrar och skola är, menar Lars Erikson (2004), en komplex fråga som kan och bör ses ur olika perspektiv. Oavsett utgångspunkt kan det, anser vi, inte förnekas att förhållandet mellan hemmet och skolan har betydelse för både elever, föräldrar1 och skola på olika sätt. Aktuell
forskning inom kunskapsområdet belyser att relationen mellan föräldrar och skola inte är självskriven, utan bör problematiseras och betraktas ur olika perspektiv. Dessutom visar studier att föräldrasamverkan kan påverkas av olika faktorer, såsom föräldrars utbildningsbakgrund och familjers socioekonomiska förhållanden (Ribom 1993, Lareau 2000). Vi finner det intressant att föräldrasamverkan kan se olika ut beroende på vilka förutsättningar som råder och av den anledningen vill vi undersöka hur skolors individuella förutsättningar påverkar sättet på vilket arbetet med föräldrasamverkan bedrivs. I vår uppsats granskar vi lokala skolors kvalitetsredovisningar för läsåret 2007/2008, för att på detta sätt synliggöra hur talet om föräldrar uttrycks. Skolor är ålagda att varje år sammanställa en kvalitetsredovisning i vilken det framgår hur arbetet med olika läroplansmål fortgår, samt presentera förslag på åtgärder för förbättrad måluppfyllelse. Ett av områdena som innefattas av kvalitetsredovisningen är läroplansmålet ”Skola och hem”. Vår avsikt med denna uppsats är att med utgångspunkt i olika studier på området och i lokala kvalitetsredovisningar undersöka hur talet om föräldrar och skola kommer till uttryck.
Syfte och frågeställningar
Syftet med vår studie är att undersöka hur arbetet med föräldrar och skola karaktäriseras och värderas. Våra preciserade frågeställningar är:
Hur betraktas arbetet med föräldrar och skola i olika studier om skolan?
Hur kommer diskursen om föräldrar till uttryck i lokala kvalitetsredovisningar?
Vilka skillnader och likheter i diskursen om föräldrar framträder mellan olika kvalitetsredovisningar?
Tillvägagångssätt, avgränsningar och disposition
Vi har valt att undersöka hur olika högstadieskolor2 betraktar relationen mellan hem och skola
genom att studera deras respektive kvalitetsredovisningar för läsåret 2007/2008. Skola och hem är ett av läroplansmålen som lyfts fram och analyseras i en kvalitetsredovisning. Varje skola beskriver hur de arbetar mot detta mål, analyserar vad som hittills uppnåtts och hur man ska arbeta vidare för att nå ännu längre.
Vi är intresserade av att se vilka skillnader och likheter som finns mellan skolor i uttolkningen av skolans direktiv samt vilken vikt olika skolor lägger vid relationen mellan hem och skola.
Inledningsvis gör vi en genomgång av relevanta studier i syfte att undersöka hur arbetet med föräldrar och skola karaktäriseras. Därefter granskas och analyseras lokala kvalitetsredovisningar i syfte att undersöka hur diskursen om föräldrar kommer till uttryck. Här urskiljs några centrala begrepp som kan karaktärisera diskursen. De begrepp vi använder oss av är samverkan som partnerskap, samverkans baksida (naturliga fiender) samt kulturellt kapital och socioekonomiska faktorer. Dessa begrepp förklarar vi i kapitel två. Urvalet av skolor baseras på de fem olika skolförvaltningarna i Örebro kommun: Skolförvaltning sydost, nordost, sydväst nordväst och Östernärke områdesförvaltning.
Det finns tjugo högstadieskolor i Örebro, varav tretton är kommunala. Vi har valt att undersöka högstadieskolor eftersom begreppet hem och skola finns uttalat i som ett mål i läroplanen för grundskolan, Lpo 94.Vi har valt att endast granska de kommunala skolorna med motiveringen att det varit svårt att finna tillgängliga kvalitetsredovisningar för friskolor. Vår ambition är att granska alla kvalitetsredovisningar från varje skolförvaltning för att på så sätt kunna göra en komparativ diskursanalys i enlighet med syftet. Vi har emellertid inte fått tillgång till Brickebackens skolas kvalitetsredovisning för 2007/2008 eftersom den ännu inte är publicerad. På grund av detta innefattar vår granskning endast tolv skolor. Vår bedömning är att tolv kvalitetsredovisningar ändå är tillräckligt för att ge en bild av hur diskursen om föräldrar och skola kommer till uttryck och för att kunna klarlägga vilka skillnader/likheter som framträder.
I kapitel ett redogörs för vad som ligger till grund för vår studie, samt uppsatsens syfte, frågeställningar, metod och tillvägagångssätt.
I kapitel två redogörs för vår kunskapsöversikt i vilken vi granskar relevant forskning inom kunskapsområdet Föräldrar och skola och för skolan centrala styrdokument.
I kapitel tre förklaras kortfattat vad en kvalitetsredovisning är, samt diskuteras olika sätt att tolka kvalitetsbegreppet och redogörs för vår granskning .
I kapitel fyra presenteras vår granskning av lokala högstadieskolors kvalitetsredovisningar med fokus på våra frågeställningar.
I kapitel fem diskuteras resultatet av granskningen.
Metod
Efter att ha övervägt kvalitativ metod i form av intervjuer eller textanalys och kvantitativ metod i form av enkäter för att undersöka hur samverkan mellan skola och hem betraktas på skolor i Örebro kommun, väljer vi att använda oss av kvalitativ textanalys. Detta med anledning av att vi som grund för vår empiri har valt att granska kvalitetsredovisningar, och inte att t.ex. intervjua skolledning eller lärare. Vi anser att en textanalytisk metod ger oss redskap att uppnå både bredd och djup i vår undersökning och att en textanalytisk metod är relevant för vårt syfte.
Vi har granskat olika högstadieskolors kvalitetsredovisningar i syfte att undersöka hur relationen mellan hem och skola beskrivs och värderas. Vårt syfte med att använda en textanalytisk metod är att få syn på hur skolorna uttrycker sig om arbetet mellan hem och skola. Argumenten för valet av metod är att vi på detta sätt anser oss få en djupare insikt i hur man på dessa skolor betraktar relationen mellan hem och skola som det speglas språkligt. Vår avsikt är att undersöka vilka ord, uttryck och begrepp som används när föräldrar, hem eller vårdnadshavare omnämns i kvalitetsredovisningarna. Ett annat argument är att de dokument vi granskar är av offentlig karaktär vilket innebär att de speglar skolans förhållningssätt och inte enskilda lärares uppfattningar. Vi har valt en textanalytisk metod med inslag av diskursanalys för att vi anser den metoden vara mest passande för vårt syfte och våra frågeställningar. Enligt Bergström & Boréus (2005) beskrivs den diskursanalytiska metoden som ett samhällsfenomen där språket står i fokus. De menar att språket bidrar till att forma verkligheten, och alltså inte är begränsat till att enbart beskriva den. Hur man språkligt talar om något har alltså betydelse för hur det förstås. Språket är en tydlig maktfaktor att
räkna med. Matilda Wiklund (2009) poängterar hur betydelsefullt språket kan vara och anger ett exempel där hon jämför orden ”föryngringsareal” och ”kalhygge”, som olika sätt att beskriva samma fenomen. Detta, menar Wiklund, är ett tydligt exempel på hur olika fenomen kan uppfattas beroende på hur de beskrivs språkligt.
En svårighet med metoden kan vara att olika skolor kan uttolka t.ex. brukarenkäter på olika sätt och sålunda dra slutsatser som inte kan säkerställas. En fördel kan enligt vår mening vara att skolors subjektiva uppfattningar kommer fram. En annan fördel, som vi ser det, är att texterna vi granskar är offentliga dokument och finns tillgängliga för allmänheten på Örebro kommuns hemsida. Av denna anledning har vi valt att skriva ut de granskade skolornas namn.
2 Kunskapsöversikt om samverkan mellan hem och skola
I detta kapitel ger vi en kort historisk återblick över hur samverkan mellan hem och skola har vuxit fram sedan folkskolestadgan 1842 och fram till idag. Vi belyser hur denna samverkan enligt studier kan betraktas ur olika perspektiv, och vad konsekvenserna av dessa olika synsätt kan leda till. I och med folkskolestadgan 1842, som innebär att fler barn fick möjlighet till utbildning, kan enligt Ribom (1993) en viss intressekonflikt mellan hemmet och skolan utläsas. Ett av skälen till denna intressekonflikt var, anser Ribom, att barnen behövdes i hemmen som arbetskraft. Ett annat skäl var att föräldrarna inte ansåg att det som barnen fick lära sig i skolan var nödvändigt eller nyttigt. Många föräldrar var präglade av att kyrkan ansvarat för folkundervisningen och ansåg att undervisning i Luthers lilla katekes var tillräcklig samt betraktade andra kunskaper som i historia eller geografi som onödig. Ribom (1993) visar vidare hur kontakten mellan föräldrar och skola var starkt begränsad under de första decennierna på 1900-talet, vilket han menar, tyder på att skola och föräldrar tillhör separata sfärer. Detta förhållande förändrades med skolreformen på 1940-talet när samverkan mellan hem och skola lyftes fram som något eftersträvansvärt.
Nedan ger vi en översikt över kunskapsområdet Föräldrar och skola utifrån tre perspektiv. Det första perspektivet har vi valt att kalla samverkan som partnerskap, i vilken vi utgår från partnerskapsprincipen, en av de principer som Erikson (2004) utformar för att kategorisera relationen mellan skola och hem. Enligt partnerskapsprincipen betraktas hemmet och skolan som två
likartade institutioner med gemensamt ansvar för barnet. I det andra perspektivet som vi valt att kalla samverkans baksida (naturliga fiender), utgår vi från en annan av Eriksons (2004) principer, isärhållandets princip, samt studier av Lareau (2000) och Waller (1965). Enligt isärhållandets princip betraktas hemmet och skolan som två olika institutioner med olika uppgifter. I stället för att eftersträva samverkan, betonas fördelen av en distanserad relation. I Lareaus (2000) studie av relationen föräldrar och skola ur ett klassperspektiv belyser hon hur inflytelserika föräldrar kan förorsaka stress hos sina barn genom att ha höga förväntningar på barnens skolresultat. Waller (1965) liknar relationen mellan lärare och föräldrar vid ”naturliga fiender” eftersom de betraktar barnet ur olika perspektiv. Det tredje perspektivet har vi valt att kalla kulturellt kapital och socioekonomiska faktorer. Här visar vi hur Lareau (2000) och Ribom (1993) betonar betydelsen av föräldrars samhällsklass och kulturella kapital i deras syn på relationen till barnens skola och lärare.
Samverkan som partnerskap
När det svenska skolväsendet reformerades på 1940-talet fanns en ambition om ett demokratiskt förhållningssätt som innebar att utbildning skulle göras tillgänglig för alla samhällsklasser på ett sätt den inte varit tidigare (SOU 1946:31).
I 1946 års skolutredning påtalas att skolan och hemmet har en gemensam grundsyn kring barnet, och att en samverkan mellan dem är eftersträvansvärd men problematisk:
Skolan och hemmet ha i grunden samma intresse och samma syftemål. Båda vilja dana de unga till kunniga och välartade samhällsmedlemmar, dugliga att fylla sin plats i samhället, och båda önska, att de ungas individuella anlag och förutsättningar skola på bästa sätt förkovras till deras egen personlighets lyckliga utveckling och deras framgång i livet. Man skulle därför kunna utgå ifrån att gott samförstånd råder mellan dessa båda kontrahenter och att samverkan mellan dem betraktas såsom naturlig och självklar. Så är dock ingalunda fallet (SOU 1946:31, s 24).
Formuleringarna i SOU 1946:31 visar således den ambition som fanns angående en god samverkan mellan hem och skola för barnets bästa, när det svenska skolväsendet på 1940-talet reformerades. Utredningstexten inrymmer dock en insikt om att denna samverkan inte alltid är problemfri. En orsak till motsättningarna sägs vara att föräldrar inte är tillräckligt insatta i skolans arbetssätt, arbetsvillkor och organisation. En annan orsak anges vara att lärarna inte alltid har kännedom om
barnens hemförhållanden. Dessutom ställs föräldrarnas förkärlek för det egna barnet mot det faktum att elever, från skolans sida, inte alltid behandlas med tillräcklig hänsyn till personliga förutsättningar eller hemförhållanden (SOU 1946:31). Tanken om att ett samarbete mellan hem och skola är till gagn för både individ och samhälle grundläggs således i 1946 års skolutredning. Medvetenheten om att relationen mellan hem och skola är komplicerad och utmanande kommer också till klart uttryck i SOU 1946:31.
I den nu gällande läroplanen, Lpo 94, uttrycks att samverkan mellan hem och skola är eftersträvansvärd. Där anges att skolans och hemmets gemensamma ansvar för elevens skolgång är en förutsättning för dennes utveckling och lärande. Läroplanstexten ger enligt vår mening uttryck för en ambition om samverkan för att eleven ska ges möjlighet att utvecklas på bästa sätt. Likaledes uttrycker Skollagen (1985) fördelen med en samverkan mellan hem och skola, både ur ett individ-och samhällsperspektiv:
Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar (Skollagen 1 kap. 2§).
Skolan ska enligt Lpo 94 stödja familjer i ansvaret för barnets fostran och utveckling, och det betonas starkt att ett samarbete mellan hem och skola är centralt. Vid en jämförelse med vad som tidigare formulerats i SOU 1946:13 kan vi notera att båda dokumenten uppvisar likheter i fråga om att samverkan mellan hem och skola gagnar både individ och samhälle. En tydlig skillnad är dock, enligt vår mening, att varken Lpo 94 eller Skollagen (1985) problematiserar relationen mellan hem och skola, eller diskuterar svårigheter som kan förekomma i upprättandet av relationen. Det faktum att ett problematiserande betraktelsesätt inte är synliggjort i de nu gällande styrdokumenten är enligt vår uppfattning beklagligt och kan, menar vi, bidra till en förenkling av diskussionen om begreppet ”hem och skola”.
Aktuell forskning som handlar om hem och skola söker däremot på olika sätt problematisera relationen (Erikson 2004, Ribom 1993, Lareau 2000, m.fl.). Agneta Nilsson (2008) menar att ett gott samarbete till stora delar handlar om att skapa en förtroendefull relation mellan föräldrar och lärare. Hon anser att den tillit som är nödvändig i relationen mellan föräldrar och lärare är nära
sammankopplad med hur barnets relation till läraren ser ut och vilka förväntningar läraren har på både elever och föräldrar. Huvudansvaret för att relationen mellan skola och föräldrar är god anser Nilsson (2008) ligger på skolan. Hon grundar denna uppfattning på Lars Eriksons studie från 2007 i vilken han visar hur lärare skapar en god kontakt med föräldrar genom att placera barnet i centrum för relationen. Eriksons (2007) studie handlar om att synliggöra vilka strategier lärare använder för att skapa förtroendefulla relationer till föräldrar. Erikson menar att ”barnet-i-centrum-strategin kan tolkas som ett konstruktivt sätt att hantera dynamiken mellan föräldrars partikulära och lärares universella intressen3” (Erikson 2008, s 156). Nilsson (2008) använder metaforen att ”…läraren och
föräldern krokar arm på varsin sida om barnet” (s 6) för att illustrera samarbetet för barnets bästa. Sara Lawrence-Lightfoot (2003) liknar förhållandet mellan lärare och föräldrar med ”grannar som småpratar över staketet”. Hon beskriver detta småprat som ”embracing, not adversarial; collaborative, not competitive; and a bit casual, not too proper or formal” (s 71). Även Lawrence-Lightfoot lägger ansvaret för upprättandet av denna relation på läraren. Hon betonar vikten av att eleven sätts i fokus i relationen mellan lärare och förälder. Lawrence-Lightfoot menar vidare att i vissa fall, om kommunikationen försvåras, kan lärare och föräldrar komma i konflikt i frågor som inte enbart handlar om eleven, utan om fördomar, förutfattade meningar, personkemi eller tidigare dåliga erfarenheter. Detta anser Lawrence-Lightfoot kan vara en fälla som båda parter alltför lätt kan hamna i, och som bör undvikas. Om däremot en relation eftersträvas som sätter barnet och dess utveckling i centrum anser hon att svårigheter minimeras.
Erikson (2004) utvecklar i sin avhandling fyra olika principer vilka han menar kan uttrycka olika sätt att betrakta relationen mellan föräldrar och skola. Principerna Erikson utvecklar för att kategorisera relationen mellan skola och hem benämns partnerskapsprincipen, isärhållandets princip, brukarinflytandeprincipen och valfrihetsprincipen. En av dessa, partnerskapsprincipen, präglas av tanken om att hemmet och skolan delar ansvaret för barns och ungdomars utveckling. Likaså anses det, enligt partnerskapsprincipen, att en nära samverkan mellan hem och skola är eftersträvansvärd och sägs vara av godo såväl för den enskilde eleven som för samhället i ett större perspektiv. Partnerskapsprincipen, menar Erikson, handlar om ett brobyggande mellan hem och skola, och mellan föräldrar och lärare. Synsättet kan, enligt Erikson, betraktas som att skolan över tid alltmer blivit en familjeangelägenhet i vilken föräldrar förväntas ta ett aktivt intresse och ansvar för sina
3 Med partikulära och universella intressen avses här att föräldern har ett intresse som rör det egna barnet medan lärarens
barns skolgång. Erikson (2004) menar att denna tanke ”… för många kommit att framstå som ett alltmer eftersträvansvärt och attraktivt ideal för hur den goda relationen mellan hem och skola ska ta form” (s 77). Inom partnerskapsprincipen betraktas hemmet och skolan som två likartade institutioner, med gemensamt ansvar för barns socialisation, och det finns en strävan efter att ”täppa till” det gap som finns mellan dem.
Hittills visar vår studie hur tanken om ett partnerskap mellan skola och hem växer fram i och med folkskolereformen på 1940-talet. Synsättet om partnerskapet som ett eftersträvansvärt förhållningssätt lyfts även fram i senare studier. Det framkommer emellertid att detta synsätt på partnerskap inte kan anses som oproblematiskt varken historiskt eller i nutid. Vår bedömning är, utifrån de studier vi granskat, att förutsättningen för en fungerande relation är att hemmet och skolan samverkar genom att sätta barnet i centrum. Vi menar även att olika studier påvisar att huvudansvaret för att upprätta en god relation mellan skola och hem har legat, och fortfarande ligger, på skolan. Fortsättningsvis undersöker vi de svårigheter som samverkan mellan hem och skola kan medföra. Vi belyser de olika roller som lärare och föräldrar spelar för barns utveckling och även vilka följder som avsaknaden av en god relation mellan hem och skola kan resultera i.
Samverkans baksida (naturliga fiender)
Lareau (2000) menar att det kan finnas risker med en alltför nära samverkan mellan föräldrar och skola, eftersom föräldrar ofta endast ser till det egna barnets framgång. Föräldrarna vid en av skolorna hon undersökt, eller snarare mammorna, eftersom papporna arbetade mycket, var mycket involverade i sina barns skolgång. Det förekom att föräldrar gick samman och försökte få bort lärare som de inte ansåg vara kompetenta, och det var inte ovanligt att de önskade en viss lärare till barnets klass. På skolan var mammorna engagerade som frivilliga ”hjälplärare” i de egna barnens klasser. Detta var en väl organiserad och schemalagd verksamhet. Det förekom att barn uppvisade tecken på stress vilket Lareau delvis tillskriver föräldrarnas inställning till betydelsen av goda skolresultat. Den högre förekomsten av stress hos elever ur medelklassen framhålls även av Jonsson (2002). Även Waller (1965) belyser den komplicerade relationen mellan lärare och föräldrar som han liknar vid ”naturliga fiender”. Waller menar att både lärare och föräldrar vill barnens bästa, men på olika sätt. Medan läraren är ansvarig för barnets utbildning, och måste värdera barnets prestationer, ser föräldern till hela barnets utveckling, i vilken utbildningen bara utgör en del. Waller menar vidare att
det är viktigt att lärare och föräldrar inte ser på barnet på samma sätt. Han beskriver läraren som tillhörande barnets sekundärgrupp, medan föräldrarna tillhör barnets primärgrupp. Det vore olyckligt, anser han, om föräldrar började bedöma barnets utveckling på samma sätt som läraren, eftersom föräldrarnas band till barnet är personliga och emotionella. Att lärare och föräldrar förhåller sig på olika sätt till barnet menar han gagnar barnets utveckling. Detta motiverar upprätthållandet av en viss distans mellan hem och skola enligt Waller. Denna distans beskrivs av Erikson (2004) med termen ”minding the gap” mellan hem och skola då han utvecklar isärhållandets princip, i kontrast till termen ”closing the gap”, som han använder i beskrivningen av partnerskapsprincipen som omnämnts tidigare. Erikson (2004) tolkar Waller som att denna strävan i att minska gapet utgår från att se till barnets bästa, att barnet successivt får vänja sig vid att ingå i olika konstellationer, för att med tiden växa in i samhället. Lawrence-Lightfoot (2003) anser emellertid att Wallers metafor ”naturliga fiender” är alltför förenklad och till och med cynisk. Hon har svårt att acceptera Wallers svart-vita polarisering och är mer intresserad av att utforska den gråzon som hon anser att förhållandet mellan föräldrar och skola oundvikligen befinner sig i. Lawrence-Lightfoot menar att gränserna mellan familj och skola är under ständig omförhandling och att lärare i många fall fungerar både som brobyggare och grindvakter:
…the drawing of boundaries between families and schools is a complicated calculation, a subtle negotiation. The lines are neither clear nor literal; the territories are not black and white. The either - or conception of Willard Waller is useful in pointing out the different roles and perspectives of teachers and parents and the ways in which they are likely to be in conflict. But it is overly simplistic and pessimistic. Teachers are both bridge builders and gatekeepers (Lawrence-Lightfoot 2003, s 71-72).
En annan aspekt av de olika roller som föräldrar och skola representerar, är att föräldrarna oftast ser till det egna barnets behov, oavsett prestation, medan läraren i sin yrkesroll måste se till alla barn i klassen, och även har till uppgift att bedöma deras prestationer. Erikson (2004) lyfter i detta avseende fram Parsons (1959) som beskriver förälderns intressen som partikulära, och lärarens intressen som universella. Parsons hävdar vikten av att hålla isär föräldrarollen från lärarrollen. ”Det är ´essentiellt´, hävdar han, att läraren inte blir en mor till sina elever” (Parsons 1959 i Erikson 2004, s 204).
Erikson (2004) betonar att både Waller (1965) och Parsons (1959) lyfter fram de skillnader som existerar mellan hem och skola. Trots att dessa skillnader emellanåt kan leda till konflikter behöver de inte anses vara negativa, snarare ”… som någonting uppbyggligt för både samhället och individen” (Erikson 2004, s 205). Även Lawrence-Lightfoot (2003) framhåller att konflikter mellan lärare och föräldrar inte alltid måste vara av ondo. Hon skiljer på produktiva konflikter och destruktiva konflikter. De förstnämnda menar hon är klargörande och söker en lösning, medan de sistnämnda liknar en kamp och skadar de inblandade.
I detta avsnitt har vi belyst några svårigheter som en nära samverkan mellan skola och hem kan innebära. Studier visar hur starka och inflytelserika föräldrar kan utöva påtryckningar på skolan vilka inte alltid gagnar barnen, likaså hur barn till dessa föräldrar kan uppvisa tecken på stress som grundas i föräldrarnas höga förväntningar på goda skolresultat. Forskning påvisar de olika roller som föräldrar och skola representerar och den intressekonflikt som kan uppstå eftersom de betraktar barnet ur olika perspektiv. Påvisas görs också hur de konflikter som uppstår inte alltid får negativa följder utan i vissa fall kan vara konstruktiva i bemärkelsen att relationen mellan hemmet och skolan kan fördjupas efter att konflikter lösts. I nästa avsnitt uppmärksammas de konsekvenser som kulturellt kapital och socioekonomiska faktorer kan få för samverkan mellan skola och hem.
Kulturellt kapital och socioekonomiska faktorer
Betydelsen av elevers familjeförhållanden för barns framgång i skolan påpekas i Barn och vuxna. Barnomsorgsgruppens slutbetänkande om föräldrautbildning (SOU 1980:27). I utredningen åberopas både svenska och utländska undersökningar som behandlar barns hemförhållanden i relation till deras förutsättningar för att lyckas i skolan. I SOU 1980:27 uttrycks att
man har funnit så starka samband mellan hembakgrund och skolframgång att man talar om direkta samband. Av olika faktorer sammantagna, föräldrarnas utbildning, föräldrarnas inkomst, familjens boendeförhållanden etc. kan man göra förutsägelser om nybörjaren i grundskolan kommer att få stark eller svag motivation för arbetet i skolan (SOU 1980:27, s 150).
Vidare konstateras att barn från arbetarklassen är de som är minst framgångsrika i skolan och deras sociala bakgrundsfaktorer hävdas vara av större betydelse för deras brist på framgång än deras individuella förutsättningar.
Annette Lareau (2000) undersöker, utifrån ett klassperspektiv, föräldrars olika möjligheter att påverka och forma sina barns utbildning. Hon undersöker hur kulturellt kapital4 överförs från
föräldrar till barn. Föräldrars attityder till skolarbete, och deras olika möjligheter att tillgodogöra sig relationen med sina barns skola sägs bero på erfarenhet av eller avsaknad av högre utbildning. Resonemanget förs även av Ribom (1993) som i sin studie påvisar föräldrars olika uppfattning om sina möjligheter att vara aktiva i sina barns skolgång beroende på social tillhörighet eller erfarenhet av utbildning. Skillnaden i föräldrarnas utbildningsnivå menar både Ribom (1993) och Lareau (2000) manifesteras tydligt i deras syn på relationen till barnens skola och till lärarna. Lareau (2000) hävdar att föräldrar från olika socioekonomiska förhållanden upprätthåller kontakt med sina barns lärare men av olika anledningar. I Lareaus studie kontaktade föräldrar med arbetarklassbakgrund och lägre utbildningsnivå skolan huvudsakligen när det gällde icke akademiska frågor, såsom hur barnen hade det socialt, på rasterna eller hur schemaläggningen såg ut runt lunchen. Denna föräldrakategori närvarade inte i skolan som ”hjälplärare” i någon större utsträckning eller besökte skolan, förutom vid formella tillfällen som föräldramöten eller utvecklingssamtal. I Lareaus intervjustudie framkom att dessa föräldrar ansåg sin roll vara att fostra barnet och överföra goda vanor och värderingar, medan de akademiska sidorna av barnets utveckling ansågs vara skolans uppgift. Många av föräldrarna uttryckte en social osäkerhet och ansåg sig inte kompetenta nog att ifrågasätta eller påverka skolarbetet, på grund av att de själva var i avsaknad av högre utbildning. Vidare betraktades lärarna som professionella och med en högre social status än föräldrarna själva.
Lareaus (2000) studie visar däremot att föräldrarna med bakgrund i medelklassen, varav de flesta högutbildade, ofta var i skolan av olika skäl. De var flitigt engagerade i frågor som rörde barnens skolarbete, såsom läsning och matematik. De var inte rädda för att ifrågasätta lärares kompetens och såg sig själva som socialt jämställda med lärarna samt var beredda att utöva press på skolledningen för att nå dit de ville. Även Britta Jonsson (2002) påvisar vilka svårigheter som kan förekomma i samarbetet mellan föräldrar och lärare när föräldrarna anser sig ha en högre social status än barnens
4 Hur klassamhället och kulturen reproduceras från en generation till nästa, genom överförandet av vanor, värderingar
lärare. Lareau (2000) menar således att de skillnader som påvisas handlar om de olika förutsättningar barn har beroende på föräldrarnas möjligheter att engagera sig i skolfrågor. Hon menar att föräldrar överför kulturellt kapital till sina barn i form av värderingar och vanor, och att tillgången eller bristen på kapital kan vara svår för skolan att kompensera i strävan efter att ge barn en likvärdig utbildning. En likartad problematik uppmärksammas även i SOU 1980:27 där en viss oro uttrycks för att föräldrars inflytande i skolan kan förstärka den sociala segregationen. Utredningen understryker att
föräldrasamverkan får inte bli ytterligare ett instrument för medel- och överklassen att stärka sina positioner (SOU 1980:27 s 151).
Även om skolans strävan att utjämna sociala skillnader på väg mot ett mer jämställt samhälle enligt vår mening verkar självskriven och central i en demokrati finns det alltså många utmaningar att arbeta med. Vår uppfattning är att ambitionen att utjämna sociala skillnader måste finnas om skolan ska nå de uppställda målen i styrdokumenten, men aktuell forskning visar att arbetet ingalunda kan betraktas som problemfritt eller enkelt. Hittills visar vår genomgång av studier att samverkan mellan hem och skola är mångfacetterad och komplex. En fungerande samverkan där barnet sätts i centrum beskrivs i viss forskning vara till gagn för barnet eftersom denna samverkan kan bidra till att ge barnet en känsla av trygghet (Erikson 2004, Nilsson 2008 m.fl.). En samverkan där lärare och föräldrar är oklara angående sina respektive roller, eller där maktbalansen dem emellan är rubbad, kan emellertid vara till nackdel för barnet genom att t.ex. bidra till stress och osäkerhet (Waller 1965, Lawrence-Lightfoot 2003 m.fl.).
Så här långt kan vi konstatera att socioekonomiska förutsättningar och kulturellt kapital har betydelse för hur föräldrar relaterar till sina barns skola. Likaså påvisas hur dessa förhållanden har ett större samband med barns framgång i skolan än deras individuella förutsättningar. Forskning visar att föräldrars samverkan med sina barns skola står i direkt relation till egen erfarenhet av utbildning och social tillhörighet. I utbildningspolitiska studier uttrycks en ambition att motverka den sociala segregation vilken kan bli resultatet av att föräldrar utifrån social tillhörighet anser sig ha olika möjligheter att samverka med skolan.
3 Kvalitet – ett mångtydigt begrepp
Inledningsvis redogör vi kortfattat för hur kvalitetsbegreppet kan uttolkas och ges olika innebörder. Vi redovisar hur det över tid skett en förskjutning av synsättet på utbildning. Därefter ges en kort beskrivning av vad en kvalitetsredovisning innebär och hur de används av skolor för att dokumentera deras arbetssätt och utvecklande av verksamhet. Därefter presenterar vi vad skolors kvalitetsredovisningar innebär och slutligen diskuterar vi innebörden av begreppet kvalitet.
Begreppet kvalitet
Begreppet kvalitet är inte entydigt, utan kan uppfattas och definieras på olika sätt. Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (1998), erbjuder följande definition: ”värde; egenskap; sort; beskaffenhet; god beskaffenhet (s 466). Av dessa olika definitioner kan man utläsa att ordet kvalitet i flera fall står för något positivt, det är alltså inte värdeneutralt.
Enligt Skolverkets allmänna råd och kommentarer för kvalitetsredovisningar definieras kvalitet som
i vilken mån en verksamhet förverkligar nationella mål och svarar mot nationella krav och riktlinjer eller andra mål, krav eller riktlinjer som är förenliga med de nationella samt strävar efter att förbättras (Skolverkets allmänna råd 2006, s 32).
Andreas Bergh (2008) diskuterar hur kvalitetsbegreppets språkliga innebörd förskjutits i ett utbildningspolitiskt sammanhang. Bergh beskriver hur regeringen slagit fast att ”…man från politiskt håll prioriterar utbildningens kvalitet och att åtgärder för att höja och säkra kvaliteten måste vidtas på alla nivåer” (Bergh 2008, s 165). Han påpekar att ordet kvalitet i utbildningssammanhang har förlorat något av sin innebörd, eftersom de flesta troligtvis är instämmer i att utbildningsväsendet bör hålla en hög kvalitet. Skillnaden måste, menar Bergh, ligga i hur begreppet tolkas samt huruvida kvaliteten ska gälla utbildningens innehåll eller kontroll av densamma. Ambitionen från regeringens sida att öka och säkerställa kvaliteten i skolan leder enligt Bergh till införandet av kvalitetsredovisningar, vilket motiveras med ”…en svårighet att skapa en integrerad, sammanhållen och likvärdig skola i ett mål- och resultatstyrt utbildningssystem” (Bergh 2008, s 165). Bergh visar hur kvalitetsbegreppet sammankopplas med begreppet likvärdighet. Han belyser vidare hur nyliberala strömningar i samhället har lett till ett mer marknadsorienterat förhållningssätt under senare decennier, vilket han anser har påverkat den svenska synen på skolväsendet. Det har således
skett en utbildningspolitisk förskjutning. Denna förskjutning beskrivs som att likvärdig utbildning gått från en klassutjämnande ambition till att betrakta medborgare som konsumenter av utbildning och annan offentlig verksamhet. Detta framkommer tydligt i vår granskning av kvalitetsredovisningar, i vilka skolor ofta lyfter fram sina profiler och deras popularitet som orsaker till att elever väljer att söka dit. Resonemanget förs även av Erikson (2004), när han beskriver valfrihetsprincipen, en av de principer han utvecklat då han studerat relationen mellan hem och skola:
När föräldrar börjar betraktas som konsumenter speglar det också en förskjutning mot ett mer marknadsmässigt tänkande om skola och utbildning och valfrihetsprincipen är följaktligen också relaterad till detta förändrade sätt att tänka om skolan och dess plats i samhället (s 167).
Från att ha varit en plats där jämlikhet och demokrati samt lika möjligheter för alla varit en grundtanke, blir skolan nu enligt Erikson (2004) influerad av ett mer marknadsorienterat tankesätt som speglar förändringen i det skolpolitiska klimatet. Detta synsätt innebär, enligt Bergh (2008), att begreppet accountability får fäste i den politiska retoriken, dvs. att politiker hålls ansvariga för kvaliteten i de tjänster samhället erbjuder. Bergh menar att det finns en risk att denna utveckling kan leda till att medborgaren får en orealistisk bild av sina demokratiska möjligheter. Även om medborgaren har ett visst inflytande som konsument av tjänster, innebär det i praktiken en mycket begränsad form av demokratisk påverkan. Som medborgare har man inte inflytande över hur verksamheterna utformas, utan endast över de val som kan göras i rollen som konsument av samhällstjänster. Sålunda menar Bergh att kvalitetsbegreppet inte alltid blir meningsfullt i utbildningspolitiska sammanhang eftersom kvalitet i skolsammanhang kommit att handla om mätning av resultat och kontroll snarare än om innehåll och mål.
Vad är en kvalitetsredovisning?
Från och med 1997, enligt förordning (1997:702), är varje skola förpliktigad att skriva en årlig kvalitetsredovisning som ska beskriva hur arbetet mellan hem och skola utförts. Arbetet med kvalitetsredovisningarna kan beskrivas som en process vilken börjar med en beskrivning av nuläget i arbetslagen, utifrån denna sätts sedan etappmål upp och färdriktning bestäms. Efter ett år bedömer man hur väl målen uppfyllts samt om det finns behov av åtgärder. Denna bedömning går vidare till skolnivå och blir därefter underlag för kommunens kvalitetsredovisning. Enligt förordningen om
kvalitetsredovisning ska kommunen upprätta en redovisning för föregående år senast den första maj. När redovisningen är upprättad innebär det att den är färdigställd och godkänd av behörig beslutsfattare. Kvalitetsredovisningarna bygger på de centralt fastställda läroplanerna och andra, för skolan, nationella styrdokument. Kvalitetsredovisningar är offentliga dokument och finns publicerade på kommunens webbsida, för allmänhetens information. I nästa kapitel redogörs för vår empiriska undersökning av hur talet om föräldrar kommer till uttryck i lokala kvalitetsredovisningar.
4 Talet om föräldrar i lokala kvalitetsredovisningar
I detta kapitel undersöker vi hur diskursen om föräldrar uttrycks i lokala kvalitetsredovisningar. Med utgångspunkt i dessa kvalitetsredovisningar kommer vi att strukturera vår analys utifrån tre perspektiv: samverkan som partnerskap, samverkans baksida samt kulturellt kapital och socioekonomiska faktorer.
Presentation av skolorna i undersökningen
Vi har granskat kvalitetsredovisningar från 12 kommunala grundskolor i Örebro. Dessa skolor är belägna i områden av skiftande socioekonomisk miljö. I vår analys använder vi oss av Skolverkets databas SALSA, där skolors måluppfyllelse, föräldrars utbildningsnivå, könsfördelning och andel elever med utländsk bakgrund redovisas. Två av skolorna, Glanshammars skola och Odenskolan ligger på landsbygden utanför Örebro. Engelbrektsskolan, Olaus Petriskolan och Gumaeliusskolan är centralt belägna. Almby skola, Navet, Adolfsbergsskolan, Lillåns skola och Mellringeskolan ligger i områden med blandad bebyggelse som innefattar både hyresrätter, bostadsrätter och villor. Två skolor, Mikaelskolan och Vivallaskolan ligger i s.k. ”miljonprogramsområden” vilka enligt dessa skolors kvalitetsredovisningar har en hög social belastning, och/eller en hög andel elever med rätt till modersmålsundervisning.
Skolors syn på samverkan som partnerskap
I Lpo 94 betonas skolans och vårdnadshavarens gemensamma ansvar för elevens skolgång som en förutsättning för elevens utveckling och lärande. Skolans uppgift att stödja familjer i ansvaret för barnens fostran och utveckling påpekas i Lpo 94 liksom att samverkan med hemmet är nödvändigt.
I vår granskning av skolornas kvalitetsredovisningar framkommer att flertalet skolor anser att ett partnerskap mellan skola och hem är centralt och eftersträvansvärt. Flera skolor uttrycker en önskan om ett större föräldraengagemang och ett utökat samarbete med föräldrar. Detta samarbete kan ta sig olika uttryck beroende på skolornas ambition med föräldrakontakten. Adolfsbergsskolan uttrycker att ”vi vill att elevernas och föräldrarnas ansvar och inflytande i verksamheten och undervisningen skall öka” (Adolfsbergsskolans kvalitetsredovisning, s 14). Detta önskemål kan ställas i relation till Lpo 94 där det uttrycks att
alla som arbetar i skolan skall
• samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet (Lpo 94, s 14).
Formuleringen i Lpo 94 understryker, såsom vi ser det, att vårdnadshavare ska vara delaktiga i att utveckla skolans innehåll och verksamhet. Gumaeliusskolan, Engelbrektsskolan och Almby skola vill öka föräldrarnas deltagande i skolverksamheten. Mikaelskolan går ännu längre och menar att ”föräldramedverkan måste öka” (Mikaelskolans kvalitetsredovisning, s 16). Odenskolan betonar vikten av att göra föräldrar medvetna om värdet i ett samarbete mellan skola och hem.
En förtroendefull relation
Av skolornas uttryckliga önskan om en utvecklad och ökande samverkan mellan skola och hem kan det utläsas att det på skolorna finns en stor medvetenhet om läroplanens direktiv inom detta område. Enligt vår granskning framkommer att flera skolor uttryckligen önskar en utvecklad och ökad samverkan mellan skola och hem. Dock ser vi att skolorna tolkar begreppet samverkan på olika sätt. Medan vissa skolor fokuserar på formella kontaktformer som utvecklingssamtal, föräldramöten och skolråd, lägger andra stor vikt vid den personliga kontakten mellan lärare och förälder. På Almby skola har pedagogerna erhållit handledning av en psykolog för att utveckla hur föräldrar bemöts på bästa sätt. Eftersom vi själva i vår utbildning inte erhållit undervisning eller handledning i hur samtal med föräldrar genomförs ser vi Almby skolas initiativ som något positivt. Bristen i lärarutbildningar och kompetensutveckling på detta område påvisas även av Lawrence-Lightfoot (2003) som framhåller att många lärare, efter slutförd utbildning, är otillräckligt förberedda för arbetet med föräldrar och att fortbildning ofta saknas.
…most of them had not been adequately prepared in their professional training programs to build relationships with families as a central part of their work, nor were they getting support or guidance from their administrators and colleagues (s xx).
Mikaelskolan och Vivallaskolan betonar särskilt att lärarens förhållningssätt och förtroendet mellan lärare och förälder är avgörande för en god samverkan. I detta avseende kan vi dra en parallell till Eriksons (2007) studie som visar hur lärare skapar förtroendefulla relationer till föräldrar och hur lärarna själva anser att ansvaret för att upprätta en relation ligger på dem. Detta ansvar framhålls även i Lpo 94 där det sägs att läraren ska ”hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga
situation och därvid iaktta respekt för elevens integritet” (Lpo 94, s 14). Vi betraktar denna formulering som ett uttryck för det förtroende läraren enligt läroplanen bör sträva mot att upprätta för att kunna informera sig om elevens personliga omständigheter.
Läraren som informationsansvarig
Läraren framhålls i Lpo 94 som ansvarig för att dels sköta informationen till föräldrar om frågor som rör elevens skolsituation, och dels hålla sig informerad om elevens personliga situation. Integritetsfrågan tas upp i Lpo 94 som ytterligare en aspekt att beakta i detta sammanhang. Skolan har, enligt Lpo 94, en skyldighet att informera elever och föräldrar om vilka mål utbildningen har, de krav som ställs och de rättigheter och skyldigheter vårdnadshavare och elever har. Denna tydlighet gällande innehåll och mål beskrivs som en förutsättning för möjligheten till påverkan och inflytande. Tyngdpunkten enligt läroplanen vad gäller lärarens och skolans ansvar ligger alltså på information, både att informera och att hålla sig informerad.
Flertalet av skolorna uttrycker att de informerar föräldrar och elever angående läroplansmålen, särskilt läggs det vikt vid att informera om likabehandlingsplanen. Likabehandlingsplanen är enligt Skolverket (2008) ett sätt för skolor att främja likabehandling och förebygga kränkningar på skolan. Denna plan grundas på en lag som trädde i kraft den första april 2006 som innebär ett förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Skolor är ålagda att årligen upprätta en likabehandlingsplan för verksamheten. I de granskade skolornas kvalitetsredovisningar uttrycks att det informeras om likabehandlingsplanen. Vissa skolor går längre än att enbart informera och inbjuder till dialog med föräldrar där normer och värdegrundsfrågor diskuteras. Initiativet att
inbjuda föräldrar till samtal om dessa teman anser vi är positivt. Ett problem kan dock vara att nå ut till samtliga föräldrar eftersom det finns en risk att inte alla har möjlighet eller motivation att närvara. Detta är på intet sätt ett modernt problem. Gottfrid Westling (1911) beskriver redan i början av 1900 – talet en lärares svårighet med att nå de föräldrar han helst skulle vilja ha kontakt med:
Han måste dock göra den erfarenheten, att just de föräldrar, som han helst skulle vilja påverka mest uteblevo från dylika möten och att han från de närvarandes sida ofta möttes av brist på förståelse och understöd (s 369).
Navet uttrycker att föräldrar behöver mer information angående skolans regler och vilka konsekvenser som vidtas när dessa bryts. Skolan efterlyser ett forum där föräldrar kan få information och där utrymme ges för diskussion. Noterbart är, enligt vår mening, att tre skolor; Vivallaskolan, Mikaelskolan och Gumaeliusskolan uttrycker en önskan om att få likabehandlingsplanerna och annan information som är relevant för föräldrar, översatta till olika språk. En brist på resurser lyfts dock fram som ett hinder i detta avseende.
Två skolor, Gumaeliusskolan och Odenskolan, betonar i sina kvalitetsredovisningar vikten av att föräldrar kontinuerligt informeras om elevernas studieresultat, Odenskolan bedriver även utökade samtal med elever och föräldrar för att höja studiemotivationen. Almby skola och Glanshammars skola framhåller nödvändigheten av att elever och föräldrar måste ha kunskap om skolans mål och uttrycker att detta är något de konkret behöver arbeta med. ”Målen i skolan måste förtydligas för alla berörda, elever och föräldrar måste tydligt veta skolans uppdrag och mål eleverna ska uppnå i de olika skolåren” (Glanshammars skolas kvalitetsredovisning 07/08, s 11).
Brobyggande mellan hem och skola
Enligt grundskoleförordningen (1994:1194) har skolan skyldighet att en gång per termin kalla till ett utvecklingssamtal där elevens individuella utvecklingsplan upprättas. Många av de undersökta skolorna går längre i sin strävan att involvera föräldrar i skolans arbete. Alla skolorna anger att de arrangerar föräldramöten varje termin. Fem skolor anger att de använder sig av loggbok som en länk mellan hemmet och skolan. Fyra skolor, Lillåns skola, Vivallaskolan, Almby skola och Navet anger i sina kvalitetsredovisningar att de arbetar med föräldrautbildning i form av studiecirklar. Sju skolor uppger att de inbjuder föräldrar att besöka skolan vid olika tillfällen. Dessa tillfällen kan innefatta
kvällsredovisningar av elevarbeten, besöksveckor, öppet hus, cafékvällar m.m. Navet anordnar, till skillnad från de andra skolorna, två föräldramöten per termin. Ambitionen att involvera föräldrar i sina barns skolgång på ett mer informellt sätt, utöver vad som är obligatoriskt kan, enligt vår mening, relateras till Eriksons (2004) partnerskapsprincip. Den goda relationen mellan hem och skola betraktas av skolorna som något att sträva mot och dessa olika möjligheter till kontakt som erbjuds kan, anser vi, beteckna det ”brobyggande” mellan de två institutionerna som Erikson (2004) beskriver som partnerskapsprincipen.
Incidenter
Flera skolor anger i sina kvalitetsredovisningar att de kontaktar föräldrar när incidenter uppstår som involverar deras barn. Gumaeliusskolan t.ex. kontaktar hemmet om elever ertappas med att röka. Vivallaskolan och Engelbrektsskolan betonar vikten av ett snabbt agerande vid incidenter och Mikaelskolan förmedlar en möjlighet för föräldrar att vid behov tala med fältassistenter som samarbetar med skolan.
Hittills visar vår undersökning av kvalitetsredovisningarna att skolorna värdesätter och eftersträvar en god samverkan med hemmen. Arbetet med att skapa en god relation till hemmen förekommer i olika former. Medan vissa skolor betonar vikten av att skapa förtroendefulla relationer mellan lärare och vårdnadshavare lägger andra tyngdpunkten på information och medvetandegörande om likabehandlingsplan och kunskapsmål. Skillnaderna i skolornas arbetssätt kan möjligen ställas i relation till deras skilda förutsättningar vilka leder till att de prioriterar olika aspekter av samverkan. De skolor som har stor andel elever med annat modersmål än svenska uppger att de arbetar mycket med att skapa personliga relationer med vårdnadshavare samtidigt som de brottas med de utmaningar som språksvårigheter innebär. Andra skolor som inte har dessa utmaningar att ta hänsyn till väljer att lägga större fokus på att involvera föräldrar i elevernas kunskapsutveckling och studiemotivation. Det samband som råder mellan resurser och skolors praktiska förutsättningar kan, menar vi, illustrera skillnaden mellan hur skolor arbetar med och har möjlighet att prioritera samverkan med föräldrar.
I olika studier om samverkan mellan hem och skola framkommer att denna samverkan även har en baksida. Som exempel anges hur resursstarka föräldrar använder strategier för att uppnå privata mål gällande det egna barnets skolgång och hur de använder sitt inflytande för att påverka lärare och skolledning (Lareau 2000). I vår granskning av lokala kvalitetsredovisningar är det endast en av skolorna som ger uttryck för denna typ av problematik. I Engelbrektsskolans kvalitetsredovisning beskrivs hur föräldrar enligt en brukarenkät inte är nöjda med hur arbetet på skolan bedrivs. Mindre än hälften av föräldrarna anser att det är arbetsro på lektionerna och en tredjedel anser inte att personalen aktivt motverkar kränkningar. Föräldrarnas uppfattningar korresponderar inte riktigt med elevernas upplevelse av skolsituationen. Drygt hälften av eleverna anser att arbetsro finns på lektioner och endast en fjärdedel av eleverna anser att de vuxna i skolan inte aktivt motverkar kränkningar. Skolan anser att de arbetar hårt för trivsel och trygghet och betraktar det låga enkätresultatet som ett tecken på att föräldrarna har en hög socioekonomisk bakgrund och därmed ställer höga krav på skolans verksamhet. Samtidigt uttrycker skolan en medvetenhet om att analysen ytterligare måste fördjupas för att ge ett relevant resultat. Eftersom vår granskning av kvalitetsredovisningarna innefattar fler skolor i områden med liknande socioekonomisk miljö och denna problematik inte kan urskiljas i någon av de andra redovisningarna, ställer vi oss frågande till hur Engelbrektsskolan tolkat brukarenkäten. Samtidigt som forskning visar att föräldrar med hög utbildningsnivå och socioekonomisk bakgrund ofta har höga förväntningar på skolan (Lareau 2000, Lawrence-Lightfoot 2003) så anser vi Engelbrektsskolans tolkning som något förenklad. Eftersom vår granskning visar att andra skolor som är belägna i liknande socioekonomiska miljöer snarare övervägande verkar ha nöjda föräldrar tror vi inte att föräldrarnas bakgrund är ensamt avgörande för hur de uppfattar sina barns skola. Även skolans arbetssätt och förmåga att kommunicera med hemmen anser vi har stor betydelse för hur föräldrar uppfattar den.
Navet uttrycker i sin kvalitetsredovisning att vissa föräldrar förhåller sig kritiska till skolans läxpolicy. Denna policy går ut på att skolarbete främst ska utföras på skoltid för att minimera läxbördan för eleverna. Föräldrarnas invändningar grundas på att de anser sig få mindre insyn i skolarbetet när eleverna inte får hem läxor. Skolan anger att föräldrar, om önskemål finns, får den information de saknar via mejl eller telefon. Navet är en skola där föräldrarnas utbildningsnivå ligger högst i kommunen (SALSA). Sålunda, enligt vår mening, är det inte förvånande att föräldrarna uttrycker ett engagemang och intresse för sina barns skolarbete. Skolan erbjuder information om
vid efterfrågan är ett förhållningssätt som enligt vår mening kan relateras till den princip som Erikson (2004) benämner som isärhållandets princip. Den lyfter, till skillnad från partnerskapsprincipen, fram skillnaderna mellan de olika sfärer som hem och skola utgör, och vad som skiljer en förälder från en lärare. Erikson tar i sin studie upp det komplexa i relationen mellan dessa sfärer genom att citera Waller (1965), som beskriver lärare och föräldrar som naturliga fiender. Erikson talar här om ”minding the gap” mellan hem och skola, i kontrast till begreppet ”closing the gap”, som tidigare omnämnts i beskrivningen av partnerskapsprincipen. Även om vi inte tolkar Navets läxpolicy strikt som ett exempel på isärhållandets princip, anser vi att den ger uttryck för en ambition om isärhållande snarare än partnerskap. Detta förhållningssätt behöver enligt vår mening inte ses som något negativt, men illustrerar hur lärares och föräldrars intressen kan se olika ut.
I vår granskning av kvalitetsredovisningarna är exemplen ovan det enda tecken vi funnit på samverkans baksida. Detta resultat kan antingen tyda på att samverkan med föräldrar inte anses vara något problemområde på de flesta av de undersökta skolorna, eller så förekommer svårigheter i arbetet med föräldrasamverkan utan att skolorna väljer att synliggöra det. Lawrence-Lightfoot (2003) beskriver hur förhållandet mellan föräldrar och skola ofta är präglat av starka känslor från båda håll. Både lärare och föräldrar är, enligt författaren, angelägna om att undvika öppna konflikter och upprätthåller hellre en ytlig relation där de avstår från att lyfta känsliga frågor. Detta förhållningssätt kan, enligt vår mening, möjligen förklara varför de flesta av skolorna i vår undersökning undviker att rikta uppmärksamheten på de svårigheter som kan förekomma i samverkan med föräldrar. I nästa avsnitt undersöker vi hur kulturellt kapital och socioekonomiska faktorer kommer till uttryck i skolornas kvalitetsredovisningar.
Kulturellt kapital och socioekonomiska faktorer i relation till måluppfyllelse
De skolor vi undersökt arbetar under olika förutsättningar. Förutsättningarna påverkas av villkor såsom familjers ekonomiska situation, föräldrars utbildningsnivå, social tillhörighet, utanförskap och språkproblematik. Medan vissa skolor är belägna i villaområden ligger andra i förortsliknande ”miljonprogramsområden”. Några av skolorna har en hög andel elever med annat modersmål än svenska medan andra domineras helt av elever med svenska som modersmål. Dessa faktorer påverkar skolornas förutsättningar för hur skolarbetet kan bedrivas och hur samverkan med föräldrar ser ut. Vår kunskapsöversikt visar hur föräldrar anser sig ha olika förutsättningar för samverkan med
skolan beroende på egen utbildningsnivå (Lareau 2000 och Ribom 1993). Vi har även belyst hur elevers hembakgrund ofta står i direkt relation till deras skolresultat (SOU 1980:27). I vår tolkning av kvalitetsredovisningar framkommer att skolor måste hantera olika utmaningar i arbetet med föräldrasamverkan. De skolor vars föräldrar har lägst utbildningsnivå är Vivallaskolan och Mikaelskolan, åtföljda av Odenskolan och Mellringeskolan (SALSA). Ofta korresponderar föräldrars utbildningsnivå med elevers studieresultat. Ett undantag är Odenskolan som trots en relativt låg utbildningsnivå hos föräldrar lyckas prestera studieresultat över rikssnittet. Odenskolan uttrycker i sin kvalitetsredovisning en stark målsättning att involvera föräldrar i barnens skolarbete:
Föräldramöten och utvecklingssamtal skall innehålla tydliga och djupa diskussioner som stöder och uppmuntrar föräldrarna att ta del av och påverka elevernas studier, samt deras roll i skolarbetet. Denna fråga skall vara en stående punkt i alla kontakter mellan hem och skola för att öka brukarnas inflytande (s 5).
Dessutom erbjuds utökade samtal med elever och föräldrar för att höja studiemotivationen. Dessa åtgärder har gett goda resultat. Andelen elever som uppnår målen för skolår 9 år 2008 har ökat med 8 % jämfört med år 2007. Som vi tidigare påvisat är föräldrars utbildningsnivå ofta indikativt på de studieresultat som kan förväntas av elever. Exemplet från Odenskolan visar att så inte alltid måste vara fallet utan att skolan genom ett medvetet arbetssätt kan nå resultat som överträffar det som statistiken ger anledning att förvänta. Ett motsatt förhållande framkommer vid granskningen av Almby skolas kvalitetsredovisning. Almby skola är belägen i ett villaområde där föräldrarnas utbildningsnivå ligger betydligt över rikssnittet. En dryg femtedel av eleverna är berättigade till modersmålsundervisning. Föräldrarnas höga utbildningsnivå borde indikera hög måluppfyllelse, men på Almby skola ligger andelen elever som når målen för skolår 9 år 2008 endast på 71 % i förhållande till rikssnittet som är 77% (SALSA). Skolan anger i sin redovisning att de ökat sin måluppfyllelse i förhållande till föregående år, och att det under året gjorts stora insatser för att öka andelen elever med godkända betyg. Skolan har bl.a. arbetat med kompetensutveckling av lärare och tydliggörande av kunskapsmål för elever och föräldrar. Pedagoger har under året fått handledning av en psykolog för att förbättra kommunikationen med föräldrar. Skolan uppger emellertid att frågan om ogiltig frånvaro och sen ankomst i de högre skolåren behöver åtgärdas. Vidare anses det vara svårt, trots samtal med elever och föräldrar, att få till stånd en förändring och en plan ska utarbetas för hur skolan ska hantera skolk.
Vår granskning av kvalitetsredovisningarna har tydligt synliggjort att de skolor med hög andel elever som har annat modersmål än svenska ofta har höga ambitioner när det gäller föräldrasamverkan men ser bristen på resurser som ett verkligt problem. Mikaelskolan, Vivallaskolan och Gumaeliusskolan uttrycker frustration över att språkliga svårigheter ska ligga till hinder för kommunikationen med föräldrar. Alla tre skolorna anger att de vid behov använder sig av tolk i kontakten med hemmen. Detta anser de dock inte vara tillräckligt. Vivallaskolan, som beskriver sig som ”…en mångkulturell skola där de svenska eleverna är i minoritet” (s 7), vill översätta likabehandlingsplanen till olika språk för att ge föräldrar möjlighet att ta del av innehållet. Mikaelskolan anger i sin kvalitetsredovisning att nästan hälften av eleverna har utländsk bakgrund. Med anledning av detta uttrycks en ambition om att ha informations - startpaket vid skolstart översatt till olika språk. Detta har ännu inte genomförts. I Gumaeliusskolans kvalitetsredovisning uttrycks följande dilemma:
Vi vill översätta informationshäftet till somaliska, arabiska, sorani och badini. Det är för dyrt för en enskild skola att betala. Vi har därför lyft frågan vidare till skolchefen. I häftet skall det framgå att det finns möjlighet att få tolkhjälp vid samtal och möten på skolan (s 11).
Gumaeliusskolan är en profilskola med elever från hela kommunen och uppvisar en hög måluppfyllelse i skolår 9. Andelen elever med invandrarbakgrund är 22 %. Vår uppfattning är att skolan har en hög nivå vad det gäller föräldrasamverkan med en majoritet av föräldrarna. Därutöver finns det en minoritet av föräldrar där språkliga hinder utgör en svårighet för en god samverkan. Skolan vill enligt vår tolkning möjliggöra likvärdig kommunikation med dessa föräldrar och bristen på resurser framhävs som ett reellt problem.
I de kvalitetsredovisningar vi hittills redogjort för har vi sett ett tydligt engagemang från skolornas sida vad gäller samverkan mellan hem och skola. Det finns dock två skolor som i sina redovisningar inte specifikt tar upp Skola och hem som ett läroplansmål.
På Mellringeskolan är ungefär en tredjedel av eleverna berättigade till modersmålsundervisning. Föräldrarnas utbildningsnivå ligger i nivå med Odenskolan. Andelen elever som nådde målen 2008 var 67 %. I Mellringeskolans kvalitetsredovisning finns ingen del som benämns Skola och hem och heller ingen målformulering angående samverkan eller förslag på lämpliga åtgärder. Föräldrar omnämns mycket sparsamt, främst i samband med information om skolans likabehandlingsplan. Det
går inte i kvalitetsredovisningen att utläsa om eller hur skolan arbetar för att nå föräldrar med annat modersmål än svenska. Inte heller omnämns användandet av tolk eller något önskemål om att översätta relevant information till olika språk. Det kan naturligtvis inte uteslutas att arbete med dessa frågor pågår även om det inte uttrycks i texten. Inte heller Engelbrektsskolan har uttryckt något mål vad gäller arbetet med läroplansmålet Skola och hem i sin kvalitetsredovisning. Föräldrar omnämns dock på olika sätt i andra delar av redovisningen, främst i relation till skolans likabehandlingsplan, men även i upprättandet av individuella utvecklingsplaner. Det uttrycks i kvalitetsredovisningens inledning att föräldrar betraktas som en viktig resurs och att de är delaktiga i skolans arbete. Relationen med föräldrar tycks emellertid vid granskningen av redovisningen något ansträngd, skolan upplever att föräldrar trots det hårda arbete som skolan lägger ner inte är nöjda. ”Trots att vi på skolan arbetar hårt för att alla ska trivas och att ingen ska bli utsatt får vi ett relativt lågt resultat från föräldrarna. De är helt enkelt inte tillräckligt nöjda med det vi gör” (s 7). Därefter utforskas orsaken till föräldrarnas missnöjdhet. I kvalitetsredovisningen uttrycks att skolan finner det troligt att den relativt höga socioekonomiska bakgrunden och en hög utbildningsnivå hos föräldrar gör att de ställer höga krav på skolans verksamhet. Enligt vår mening är det intressant att Engelbrektsskolan inte upprättat mål för arbetet med Skola och hem och vi ställer oss frågande till vad som föranlett detta underlåtande.
5 Resultat
I detta kapitel diskuterar vi resultatet av vår undersökning och presenterar slutsatser som kan utläsas av vår granskning.
Samverkan på olika sätt
I vår granskning av studier inom området Föräldrar och skola har det framkommit att relationen mellan hem och skola är både komplex och komplicerad. Vi har sett att utredningar och styrdokument (SOU 1946:31, SOU 1980:27, Lpo 94) påtalar vikten av en god samverkan med föräldrar för barnets bästa, samtidigt som det i studier lyfts fram att en nära samverkan inte alltid är enbart av godo för barnet (Lareau 2000). Utredningar visar att faktorer som högt kulturellt kapital och hög socioekonomisk status är starkt kopplade till barns framgång i skolan. Föräldrar till dessa barn är ofta positiva till en samverkan med skolan, och engagerade föräldrar tenderar att påverka barns studieresultat positivt (SOU 1980:27). Samverkan mellan hemmet och skolan ses i detta
sammanhang som ett partnerskap där både hem och skola delar ansvaret för barnets utveckling (Erikson 2004). I vår granskning av högstadieskolors kvalitetsredovisningar framkommer att flertalet av skolorna anser att en god samverkan med hemmet är centralt, och att en högre grad av samverkan eftersträvas. Vi tolkar detta som att skolorna ser föräldrar som en viktig resurs, vilket flera skolor också uttrycker, samt att det på skolorna finns en medvetenhet om läroplanens direktiv och engagerade föräldrars positiva inflytande på deras barns skolresultat.
Den förtroendefulla relationen
I flera av kvalitetsredovisningarna betonar skolorna vikten av att upprätta en god relation med föräldrar genom personlig kontakt med läraren. Mikaelskolan och Vivallaskolan betonar hur lärarens förhållningssätt och förmåga att bygga upp ett förtroende med föräldrar är avgörande för en god samverkan. Almby skola går steget längre genom att ge pedagogerna professionell handledning i hur de bör bemöta föräldrar. Enligt vår tolkning framkommer det i skolornas kvalitetsredovisningar att den personliga relationen mellan lärare och förälder betraktas som fundamental för en god relation. Dessutom är det vår uppfattning att skolorna anser sig ha huvudansvaret för att etablera denna relation. Detta synsätt kan enligt vår mening betraktas som att skolorna tar ett stort ansvar för att upprätta och uppehålla en god relation med föräldrar och att de är väl medvetna om att relationen i förlängningen gagnar eleverna. Vi drar här en parallell till Erikson (2007), som i sin studie visar hur lärare tar ett stort ansvar i att upprätta goda och förtroendefulla relationer med föräldrar.
Efter att ha granskat tolv kvalitetsredovisningar ställer vi oss frågande till varför inte fler skolor än de ovan nämnda lyfter fram vikten av lärarens förhållningssätt och kommunikationsförmåga i relationen med föräldrar. Läraryrket kräver många olika färdigheter, och enligt vår mening är en god förmåga att kommunicera, både med elever och föräldrar, grundläggande. Vi noterar att Almby skola anser att detta är så viktigt att pedagogerna kompetensutbildas inom detta område.
Läraren som informatör
Enligt Lpo 94 är skolan skyldig att informera elever och föräldrar om utbildningens mål, de krav som ställs samt rättigheter och skyldigheter som vårdnadshavare och elever har. Läraren har dessutom en skyldighet att informera sig om elevens personliga situation. Läroplanen lägger alltså stor vikt vid skolans och lärarens ansvar gällande information, både att informera och att hålla sig informerad. Vår granskning av kvalitetsredovisningarna visar att de olika skolorna tolkar
