C- uppsats i Sociologi med socialpsykologisk inriktning 61-90 Beteendevetenskapliga programmet Vårterminen 2014
Författare: Karina Loyko
Handledare: Mohammadrafi Mahmoodian Examinator: Helena Blomberg
Att tala om sitt nyttjande av
droger på nätforum
Sammanfattning
Studien hade som uppgifter att analysera drogbrukares berättelser om sitt drogbruk som tog sin plats på diskussionsforum. Syftet var att se vilka diskurser som användes i berättelserna för att framställa sitt eget drogbruk och positionera det i förhållande till sig själv och
omgivningen Genom en kvalitativ innehållsanalys tillsammans med lingvistisk diskursanalys skulle berättelserna kodas ner i meningsbärande enheter, och utefter det i fyra stycken
kategorier. Ur dessa kategorier, tillsammans med texternas egenskaper växte ett antal diskurser fram. Dessa var känslohanteringen i ett drogbruk, ansvarssökande i ett missbruk, drogförklaringen av ett drogbruk och maktkampen i ett missbruk. När dessa ställdes mot varandra i diskussionen upptäcktes det dels att dem flyter in varandra och även att
drogbrukare försöker undvika missbrukardiskursen i den mån det går i sin framställning av droganvändningen, för att undgå stigmatiseringen. Något annat som upptäcktes är att diskurserna funna på internetforumet inte särskiljer sig nämnvärt från vad man skulle kunna tänka sig finna i andra typer av sociala sammankomster, något som även den tidigare
forskningen stödjer. Slutligen verkar inte anonymiteten på nätforum inte spela så stor roll för hur droganvändare framstället sitt drogbruk, utan förhandlingen kring drogbruket och
positioneringen utav det verkade främst riktat mot sig själv.
Nyckelord: drogbruk, nätforum, innehållsanalys, lingvistisk diskursanalys, socialkonstruktionism, droganvändare, diskurs, internet.
Innehåll
1. Inledning ... 1
1.1 Syfte och frågeställning ... 2
1.3 Disposition ... 3
2. Bakgrund ... 3
2.1 Internet och forskning ... 4
2.2 Online-forum ... 5
2.3 Drogbruk ... 6
3. Tidigare forskning ... 7
3.1 Att forska online – reliabilitet, validitet och datainsamling. ... 7
3.2 Stigmatisering av missbruk ... 9
3.3. Diskussionerna på nätforum ... 12
3.4 Sammanfattning ... 13
4. Teoretiska och metodologiska utgångspunkter ... 14
4.1. Språket som skapande verktyg ... 14
4.2 Diskurs ... 15
4.3 Det sociala mötet ... 16
4.4 Metodologiska utgångspunkter - diskursanalys/innehållsanalys ... 17
5. Studiens tillvägagångsätt ... 18
5.1 Urvalsprocess ... 20
5.2 Analysmaterial - text som data ... 20
5.3 Forskarens reflexivitet ... 21 5.4 Etiska överväganden ... 22 6. Analys - empiri ... 22 6.1 Känslor i droganvändning ... 22 6.1.1 Ordval/Meningsbärande enheter ... 23 6.1.2 Textens egenskap ... 24
6.1.3 Kategori – känslor i droganvändning ... 24
6.2 Ansvaret för ett drogmissbruk ... 24
6.2.1 Ordval/Meningsbärande enhet ... 25
6.2.2 Textens egenskap ... 26
6.2.3 Kategori – ansvaret för ett drogmissbruk ... 26
6.3 Det betydelsefulla ruset ... 27
6.3.1. Ordval/Meningsbärande enheter ... 27
6.3.3. Kategori – det betydelsefulla ruset ... 28
6.4 Maktkampen i ett beroende ... 29
6.4.1. Ordval/meningsbärande enheter ... 29
6.4.2 Textens egenskap ... 30
6.4.3 Kategori – maktkampen i ett beroende... 30
7. Resultat ... 31 7.1 Diskurser – en sammanfattning. ... 31 7.1.1. Känslohantering ... 31 7.1.2. Ansvarssökande ... 32 7.1.3 Drogbruksförklarande ... 32 7.1.4. Maktkampsupplevelse ... 32 8. Diskussion ... 35
8.1 Syfte och resultat ... 35
8.2 Tidigare forskning och resultat... 35
8.2.1. Stigmatisering och drogbruk ... 35
8.2.3 Diskussioner online och drogbruk ... 37
8.3 Teori och resultat ... 38
8.4 Metod och resultat ... 40
8.4.1. Insamling av datamaterial på nätforum ... 40
8.5 Självkritisk reflektion ... 41
1 Denna forskningsstudie kommer att behandla endast en typ av bruk och det är drogbruket. Den avgränsningen kommer från en enkel anledning; alla missbruk har olika
bakgrundsfaktorer och tar sitt uttryck på olika sätt, till exempel är det en stor skillnad på fysiskt och psykiskt missbruk, även om dessa två ofta går hand i hand.
Det intressanta med att undersöka droganvändning i vår moderna tid är den omständighet att det finns många olika platser att hämta sin information från. Mycket av den tidigare och dagens forskning grundar sig i personliga intervjuer, texter eller böcker, observationer och andra tillvägagångsätt. Dagens teknik har öppnat upp för ett nytt forskningsforum; nämligen internet och media, och då inte minst nätforum där man kan hitta relevanta utsagor, för att hitta relevant kunskap. Och det är just dessa två aspekter som kommer vara centrala i min studie. Droganvändning och hur drogbrukare framställer sitt drogbruk på nätforum, samt forskning på nätforum, eller internet överlag. I min studie kommer jag att använda synonymer till nätforum. Dessa är; communities, diskussionsforum, forum, nätforum, online-forum. Alla åsyftar samma sak. Jag kommer även att hädanefter använda ord som drogbruk och droganvändning som synonymer, då jag inte vill använda det värdeladdade ordet drogmissbruk, om inte droganvändare själva har valt att framställa sitt drogbruk som ett sådant.
Bilden av drogmissbrukare är ganska tydlig och förankrad i samhället och förknippas inte sällan med det värsta tänkbara; både sprutor, kriminalitet, misär och död är involverat. Men stämmer verkligen den bilden av droganvändning? Det intressanta här är idén kring den autenticitet i uttalanden som man får från människor som själva söker sig till ett anonymt online-forum, samt möjligheten att få en inblick i det ”riktiga” och ”nakna”, eftersom man på ett anonymt sätt, utan att ställa några konkreta frågor eller härleda, då ser hur olika individer pratar om och ser på sin egen droganvändning. De blir inte heller ”ledda” av intervjufrågor eller närvarandet av en forskare överhuvudtaget. De vet inte ens om att det bedrivs någon forskning, vilket ger en helt annan typ av material, och således även resultat. Avgränsningen i denna studie kommer att tydligt rikta sig mot att peka ut de diskurser (se avsnitt 4.2. för definition) som framkommer av användarnas egna berättelser om sitt drogbruk. Det kan vara bra att veta hur människor faktiskt framställer olika typer av drogbruk ”bakom stängda dörrar”, då det kan ge en möjlighet att se om resultatet är i enlighet med den uppfattningen som redan finns om drogmissbruk och den vård som finns att tillgå. Dessutom är det mycket enklare ett hjälpa en person med deras problematik, om man vet vad de tycker om sin egen problematik, och att de faktiskt har erkänt att det finns ett problem. Det här kan även vara ett perfekt forum för drogbrukare som inte klarar av andra behandlingsformer, eller vill be om hjälp från den offentliga sfären.
Mina frågeställningar blir således: Hur talar drogbrukare om sitt eget drogbruk? I vilka ordalag? Hur presenteras droganvändningen? Med hjälp av vilka diskurser positioneras drogbruket? Syftet med studien är dels att se hur diskurserna om drogbruk tar sitt uttryck på nätet och hur användaren navigerar mellan befintliga diskurser för att positionera sin
2 droganvändning i förhållande till sig själva och sin omgivning, och dels att se hur detta sker på nätforum. Det kan nämligen finnas en väldigt stor skillnad på att sitta anonymt bakom en skärm, och prata om ett känsligt (och inte minst olagligt) ämne, om något nästan skamligt, om ett problem, och att öppet prata om det i en intervju eller en grupp med fysiskt närvarande personer. Därför kommer den här studien snudda på att behandla aspekten av forskning och diskussioner på online-forum, och primärt påvisa hur droganvändare framställer sig själva och sitt drogbruk.
Anledningen till att valet föll på detta tema, nätet och droganvändning i allians, är att det finns tydliga bevis på att drogbruket ökar bland unga2 (till exempel så diagnosticerades 953
ungdomar med cannabismissbruk 2013, jämförelsevis var det 345 stycken år 2010 ). Vidare så har nätet möjliggjort att man både kan prata om droger och få tag på dem helt anonymt, hemma i sin privathet, utan att behöva beblanda sig med den kriminella delen (som ju droger automatiskt bekantar en med) av samhället, i samband med droghandel. Samtidigt finns en stor del av internet som ger utrymme för att diskutera och prata om sin problematik också, där man både kan vara anonym och slipper undan den institutionella övervakningen som annars är en konsekvens av att ta hjälp från samhället angående sitt drogbruk. I den moderna världen är det ofta så att man avskärmar sjuka eller brottsliga personer, från ”resten av samhället”. Foucault pratar om det som det disciplinära straffet, som drabbar även gruppen som narkomaner tillhör. Det är en form av straff som kräver en sluten miljö, ett skapande av en speciell plats som inte har något samband med andra platser och som är sluten om sig själv (Foucault, 2009:143). Till exempel olika typer av boenden och vårdplatser där missbrukare ofta hamnar för rehabilitering. Nätet ger en möjlighet för människor att själva söka sig till olika nätforum för att diskutera, få hjälp eller bara lufta tankar tillsammans med den
anonymitet som bidrar till att man inte behöver stå för den man är, ens handlingar och val och bli påverkad av till exempel den stigmatisering som florerar i samhället i samband med droganvändning. Denna kan ge en helt annan bild av vid tror oss veta och tycka om drogbruk och dess brukare.
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med studien är som tidigare nämnt att se hur drogbrukare framställer sitt eget drogbruk på nätforum och av vilka diskurser dem använder sig i sina berättelser för att positionera sitt drogbruk. Studien ska i slutändan väva ihop aspekterna av diskurser som används för att berätta om sin droganvändning och hur det görs på diskussionsforum. Den här studien vill undersöka hur droganvändning kan positioneras i olika sammanhang. Dels vill jag genom en textanalys komma åt hur droganvändare framställer sin droganvändning på nätforum, och utröna huvudsakliga diskurser, med det diskursanalytiska fältet som underlag. Och slutligen vill jag via min studie undersöka om online-forskning är ett acceptabelt, vetenskapligt sätt att forska på. Frågeställningarna blir således följande:
• Hur framställer drogbrukare sitt drogbruk på nätforum?
• Vilka framträdande/konkurrerande diskurser används i framställningen?
• Hur framställs drogbruket (objektet) i förhållande till drogbrukaren (subjektet)?
3
1.3 Disposition
Uppsatsen kommer att här fortsätta med relevant bakgrund som behandlar teman: internet och forskning, drogbruk samt online-forum. Detta följs av tidigare forskning som kommer att behandla den forskningen som har gjorts kring drogbruk och stigmatisering, online-forskning och hur diskussionerna ser på ett nätforum. Nästa del behandlar det teori och metod som behandlar främst lingvistisk diskursanalys och även Goffmans teori om det sociala mötet som jag har som stöd och vill anknyta till i min forskning. Efter det följer en metod-del som behandlar det väsentliga kring metoden; dess grundstenar, tillvägagångsätt, metodval, urval samt datainsamling. Vidare hamnar man i analys/resultatdelen av arbetet som ska belysa diskurserna kring drogbruk med hjälp av den datainsamling som har gjorts och
förhoppningsvis besvara frågeställningarna som har ställts. Slutligen kommer en diskussion kring syftet och resultatet, teorin och metoden samt en självkritisk reflektion att presenteras tillsammans med en sammanfattning av uppsatsen.
2. Bakgrund
För att förstå vad studien vilar på och dess centrala teman är det viktigt att ta upp de ämnen som kommer att användas i forskningen, samt forskats kring. I denna studie är det tre nyckelområden och bakgrundsfaktorer som ska diskuteras och sammanvävas till ett
vetenskapligt resultat. Dessa är: online-forskning, droganvändning, och hur man framställer drogbruk på nätforum. Därför vill jag förklara och beskriva lite fakta kring både internet, droger och nätforum, för att det ska blir mer förståeligt hur allt detta hänger ihop.
Först lite historiskt om drogerna i sig, för att förstå dess utveckling i linje med mänskligheten. Narkotika är något som har hängt med sen människans begynnelse, närmare sagt i 7 000 år finns det dokumenterat att människan har brukat narkotiska preparat.3 Eftersom många av
substanserna kan utvinnas från växter och träd, så har drogerna setts som något naturligt och acceptabelt i tusentals år. Det är först på 1900-talet som man började sätta upp begränsningar och lagar kring det. Opiumbruk (dagens morfin och heroin) har dokumenterats så långt bak som till 5 000 år före Kristus, i dåtidens Mesopotamien.4 Under många år använde man
narkotika som vilken medicin som helst, och det gör man även idag med till exempel morfin som smärtstillande. I tusentals år blev människor mer och mer beroende av olika substanser, utan att något gjordes åt det, men myndigheterna förstod till slut vilken risk narkotika medför, och man började titta på bruk av droger för vad det är; en sjukdom och ett beroende.
Så sent som år 1931 antog Nationernas förbund, FN:s föregångare, ett globalt förbud mot opium och koka, samt produkterna morfin, kokain och heroin. FN antog år 1961
konventionen Single Convention on Narcotic Drugs, som förbjuder narkotiska ämnen till allt annat än medicinskt bruk, och jobbar för att både förebygga och rehabilitera drogmissbruk,5
något som man även fortsätter med i dagsläget. Problemet som har uppstått i dagsläget, när det kommer till droger, är den tillgängligheten som numer finns, i samband med Internet,6 att
få tag på dessa droger, vilket gör att missbruket ökar lavinartat och desto fler behöver senare hjälp mot det. 32010-05-10 http://varldenshistoria.se/dagligt-liv/kultur/narkotika-under-7000-ar 42010-05-10 http://varldenshistoria.se/opium-gladje-och-dod 52010-05-10 http://varldenshistoria.se/narkotika-forbjods-0 62009-06-17 http://www.ltz.se/jamtland/ostersund/missbruket-av-natdroger-okar-lavinartat
4
2.1 Internet och forskning
När det kommer till internetanvändning, så ser man en hisnande ökning av
internetanvändare7; år 2000 använde drygt 105 miljoner människor i Europa internet på en
reguljär basis. 12 år senare, 2012, har denna siffra stigit till 518 miljoner, vilket ger en ökning på ungefär 393%, och det är en kraftig ökning. Om man utgår från tanken att
internetanvändare är människor som fungerar på precis samma sätt som utanför världsnätet: individer som utgår från personliga intressen, preferenser och problematik, så kan man tänka sig att människor söker sig till ställen på internet som behandlar just deras inre tankar, konflikter och intresseområden. Därför är det inte så konstigt att det på nätet finns ”avdelningar” för precis allt, inklusive diskussionsforum för till exempel drogmissbruk. Att forska på internet är ett relativt nytt fenomen, trots att året i dagsläget är 2014. Redan 2003, för mer än 10 år sen, pratar till exempel Mats Börjesson om den kvalitativa
forskningstraditionen och att man numer ser en bredare användning av materialtyper inom forskningen (Börjesson, 2003, sid. 15). Materialen har numer vidgats till att inbegripa även så kallad fiktion, allt ifrån TV-program till reklam, brev och andra texter, till exempel texter från nätet. Enligt en socialkonstruktionistisk ståndpunkt (vi återkommer till det i avsnitt 4) vill man tänka att det inte finns någon hierarki i materialet. Börjesson menar att texter har precis samma ”verklighetsvärde” som en intervju eller annan form av forskningsunderlag, med utgångspunkten att allt vi människor skapar, även fiktion, är en form av representation av verkligheten, även om händelsen faktiskt inte skett. Och denna typ av material kan således analyseras med precis samma analytiska hjälpmedel, som vilket annat material som helst. En självklar förutsättning för att kunna använda sig av internet, är att man måste behärska språk, tal och i något mån grammatik, vilket gör språket centralt när det kommer till
fenomenet internet. Att det språk vi talar och dem saker vi säger representerar är ett av många perspektiv att betrakta verkligheten på (Börjesson, 2003:17), och om man ser på språket som en representation av verkligheten: att det ska finnas en korrespondens mellan orden och tingen, en överensstämmelse mellan det som sägs och det som är, så blir texterna på internet; bloggar, nätforum, chattrum och andra sociala medier, en guldgruva för all sorts forskning, där man kan utröna språkets konstruerande kraft. Kommunikationen har tagit ett stort kliv framåt och finns numer inte bara i konkreta situationer och interaktioner, utan kan sträcka sig både över tid och rum, något som är en av dem tydliga förändringar från det traditionella samhället till den postmodernitet som vi lever i idag.
Just denna komprimering av kommunikation och friställelse från geografiska och tidsmässiga aspekter, är det som är grunden för all form av online-kommunikation. Begreppet tid-rum-konvergensen åsyftar just denna tydliga skiftning i kommunikationsmedlen och social interaktion, som civilisationen har genomgått dem senaste 20 åren. Uttrycket är myntat av Giddens, och är fruktbart i det avseendet att det ger möjlighet till en analys av hur social utveckling och teknologisk förändring påverkar det sociala samspelsmönstret. Internet ger oss ett typiskt exempel på den nära kopplingen mellan olika former av socialt liv och vår nyvunna förskjutning över rum och tid (Giddens, 2007:150). Ny teknologi har gett oss möjlighet att inte bara samspela med människor oavsett tid och geografiskt avstånd, men har även gett en möjlighet till en tidsfördröjning i interaktioner, som utanför webben oftast kräver en direkt respons, utan potential till eftertanke och formuleringen av orden.
5 Detsamma gäller det faktum att vi numer kan samspela med människor i hemmets trygga vrå, och få ta del av interaktioner, diskussioner och information utan att behöva ta på oss
”ansikten” (Goffman, 2010:23), något som påverkar vårt sätta att interagera och kommunicera på. När Goffman pratar om interaktion så menar han att interaktionen börjar så fort man blir medveten om en annans persons närvaro, och måste således blir medveten om sitt eget beteende också. Detta innebär att man inte beter sig helt ”naturligt”, utan tar på sig ett socialt ”ansikte”, så fort man blir medveten om någon annans närvaro. I fysiska interaktioner med andra så förhandlar vi om vilken typ av möte det kommer att bli, därför kan till exempel en initial ögonkontakt med en främling upplevas som obekväm, då man ännu inte förhandlat om vilka roller man använder sig av och vilket typ av möte det kommer att bli (Giddens & Sutton, 2013:308). Denna typ av social ”problematik” försvinner helt när det kommer till
onlinekommunikation, eftersom man dels är anonym, dels ”osynlig” och framför allt oftast hemma på egen hand i sin ensamhet. Man kan således säga att online-diskussioner får en mer avskalad och naken form än en ett vanligt fysiskt samtal, där många aspekter ingår för att upprätthålla den sociala ordningen och inte råka sparka undan några stolsben på ”norm”-stolen som vi alla sitter på.
2.2 Online-forum
Med allt vad den nya online-världen innebar när Internet kom igång, så etablerades även så småningom något som kallas för diskussionsforum på nätet. Ett internetforum kan officiellt definieras som ”en webbsida som ger möjlighet till ett utbyte av information mellan
människor om ett specifikt ämne eller ämnesområde.” Det öppnar upp för en arena för frågor och svar kring ett visst ämne. Kan även kallas för diskussionsforum, online-community, eller diskussionsgrupp. Den enda skillnaden är att denna existerar och kan endast kommas åt genom en webbläsare och en internetadress.8 Men hur uppkom dessa ”avdelningar” på nätet
där människor med specifika intressen och ämnesområden sökte sig till och började diskutera kring ett specifikt område? Och hur ser dessa nätforum ut? Hur fungerar de?
Man kan förklara ett online-forum som en allmän anslagstavla där människor kan sätta upp olika notiser, ställa frågor, starta ämnen, eller diskussioner, så fort de har registrerat ett användarnamn till vilket allt man skriver är kopplat och registreras. Man kan således gå tillbaks i historiken för varje användare och se alla deras tidigare inlägg och kommentarer på olika ämnen. Och så fort någon annan har något att tillägga i en viss diskussion, så skriver de någonting och på så sätt startas en så kallad ”tråd”, något som nätforum i grund och botten består av. En ”tråd” är kort och gott en nystartad diskussion kring något, och ett forum är som en online anslagstavla som består av dessa ”trådar” som man kan gå in och läsa i, och bidra med egna tankar. Det moderna diskussionsforumet drivs oftast av ett administrativt team som modererar inlägg, tar bort olämpliga kommentarer, och kort och gott håller ställningar och ”städar” forumet, enligt vissa riktlinjer. Vill man se till statistiken så finns det oändligt många nätforum och minst lika många aktiva användare. Forumen kan ju både vara större och mindre, och det är svårt att säga exakt hur många det finns. Däremot har man estimerat att drygt 33% (2012) av internetanvändare söker sig till och är aktiva på diverse nätforum. 9
Skulle man uppskatta hur många det är i endast USA, så kommer man upp i 550 miljoner
8 1981-2004 http://www.pcmag.com/encyclopedia/term/57794/internet-forum 9 2012-06-12 http://www.entrepreneur.com/blog/223900
6 användare som dagligen läser, kommenterar och diskuterar på nätforum.10 De största forumen
som finns idag har över en miljon användare11, vilket ger ett brett urval och materialunderlag
för en forskare.
Man pratar om medlemskap på diskussionsforum likt offline-medlemskap; grupper eller sammanhållningar där det finns vissa förutsättningar, gruppdynamiker, normer, osv. Online-communities har också blivit beskrivna som mindre kulturer med normer och värderingar, perspektiv, solidaritet, konflikter, gruppdynamik, roller och ritualer (Mudry & Strong, 2012:314), precis som när en grupp människor samlas i ett rum för att samtala och skapa den interaktionella miljön fysiskt, så skapas den på precis samma vis på diskussionsforum, fast med tillhörande anonymitet och den tidigare nämnda rum-och-tid konvergensen. Det ger en naturlig inblick (under vilken tidpunkt som helst) för en forskare, då dessa forum har blivit skapade av och för medlemmarna, för ett specifikt ändamål. Ett nätforum ses som ett diskursivt medlemskap där deltagarna har ett gemensamt intresseområde som de förhandlar om, konstruerar och legitimerar genom att tala om det och vara en medlem i det (Mudry & Strong, 2012:314).
2.3 Drogbruk
Just drogbruk kan vara svårt att forska om, på grund av den enkla definitionssvårigheten kring vad ett drogbruk och dess komponenter är. Vart går avgränsningen? Ska det vara en typ av drog eller flera som man brukar? Hur ofta ska den brukas? Är alla droger lika tunga? Bör den vara olaglig? Det finns såklart tydliga avgränsningar, där narkotikan är olaglig medan droger i form av till exempel nikotin och koffein är lagliga och brukas brett. Jag har ”begränsat” mig till att försöka att inte snäva in mig i dessa frågor kring missbruk alltför mycket och utgå från användarnas egna definitioner på sig själva och sin droganvändning. Men det väsentliga är ändå att det måste handla om narkotika (alltså olagliga substanser) när det kommer till
användarnas egna berättelser. Det behöver dock inte handla om den officiella benämningen på vad narkotikamissbruk är. Den är, enligt Statens folkhälsoinstitut (2009): ”Missbruk innebär att bruket av drogen påverkar individen eller dess omgivning negativt. Enligt internationellt godkända kriterier övergår bruk i missbruk främst när användandet går ut över individens sociala liv, såsom hem, familj, arbete och skola, men också om bruket leder till ökad risk för fysisk skada”12, vilket med andra ord innebär att så fort bruket av en drog påvisar negativa
konsekvenser för ens vardag eller hälsa, så övergår det officiellt sett från bruk till ett missbruk och kräver någon form av hjälp. Det man vet med säkerhet är att narkotikamissbruket kostade staten drygt 24 miljarder, år 200813, och då har man tagit i beaktning kostnader i form av
delvis socialtjänst och sjukvård, samt olika instanser som behandlar den kriminella aspekten av drogvärlden, och slutligen då för tidig död samt arbetsstyrkebortfall. Man kan säga att den årliga summan per narkotikamissbrukare uppgår till 1,7 miljoner14, vilket pekar på att
narkotikamissbrukare är ett problematiskt samhällsfenomen att få bukt med. Spridningen av narkotikabrukare till nätet kan då ge en möjlighet till att sänka dessa kostnader, genom att exempelvis hjälpa dem via online-forum och stöd där, samt få en inblick i det relevanta i 10 2012-08-07 http://www.quora.com/Internet-Forums/How-many-active-forum-users-are-there 11 2012-09-10 http://www.makeuseof.com/tag/how-we-talk-online-a-history-of-online-forums-from-cavemen-days-to-the-present/ 12 2012-05-03 http://www.drogupplysningen.se/artiklar/bruk-missbruk-eller-beroende 13 2013-05-12 http://www.can.se/sv/drogfakta/fragor-och-svar/narkotika/#3 14 2013-05-12 http://www.can.se/sv/drogfakta/fragor-och-svar/narkotika/#3
7 drogbruket (genom att se hur droganvändarna själva ser på saken), för att jobba proaktivt mot ett eventuellt narkotikamissbruk.
Enligt en studie om drogutvecklingen i Sverige så finns det idag, trots höga priser och lagar, en förhållandevis öppen tillgång till droger.15 Vidare, statistiskt sett så har det varit svackor
och uppgångar i narkotikabruket under 90 och 00-talet, och enligt undersökningar har 60-70% av ungdomar på högstadiet testat cannabis, men inga andra droger. Amfetamin och cannabis visade sig var den vanligaste typen av drogmissbruk och droger som cirkulerar i samhället. När man 2011 undersökte hur många som någon gång i livet provat droger mellan åldern 16-84, så har man kommit fram till att cirka 12% (ungefär 900 000 personer) i Sverige har någon gång testat det, och framför allt cannabis.
Enligt samma undersökning är den vanligaste gruppen som brukar droger, män i åldern 20-25 års ålder, vilket är även samma grupp som i en större utsträckning sitter vid datorn och online, vilket härleder en till tanken att även samma målgrupp söker sig till och går att finna på nätforum för drogmissbruk. Slutligen så kan man se att drogsituationen i varje fall inte verkar ha förbättrats jämfört med 1990-talet. Tvärtom pekar flera aspekter, enligt undersökningen som är gjord av C.A.N. (Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning) år 2011, på en möjlig försämring dem senaste åren, eftersom drogbruket som kan härleda till ett missbruk, är uppenbarligen ett ökande samhällsproblem att få bukt med, bland annat till följd av det spridningen av droger som går att få tag på vid nätet.
Sammanfattningsvis har man alltså noterat en ökning i användningen av alla dessa faktorer; både internet, nätforum samt drogmissbruket i sig har expanderat, samt krypt ner i åldrarna. Detta härleder en till att dessa tre aspekter kan mycket väl hänga ihop, och att tala om sitt drogmissbruk på nätet är inte ens så mycket som ovanligt, utan tvärtom något som förekommer ofta och detta ger ett bra forum för en forskare att undersöka.
3. Tidigare forskning
För att få en övergripande blick i denna studie, är det viktigt att veta hur det tidigare
forskningsfältet ser ut. Därför har jag använt mig av en databas som heter Discovery och finns att finna Mälardalens Högskolebibliotek, i vilket jag skrev in sökord som: addiction, stigma,
netnography, online-communities, drugs, substance, discourse, online-forum, research online.
På så vis fick jag 7 stycken artiklar som behandlade tre huvudområden: online-forskning, diskussioner på nätforum, samt stigmata kring drogmissbrukare. Att hitta forskning som behandlar just drogbrukare, och just deras berättelser, och just på nätforum har inte varit lätt, men öppnar samtidigt upp en lucka i forskningen. Nedan vill jag sammanfatta varje artikel för sig, för att påvisa vad dem har kommit fram till, och utröna det väsentligaste, och slutligen sammanfatta alla tre huvudområden och vad den tidigare forskningen har kommit fram till.
3.1 Att forska online – reliabilitet, validitet och datainsamling.
En forskningsstudie som ska undersöka reliabiliteten och validiteten av unga vuxnas online-rapporter kring deras cannabisbruk och tankar om cannabis. Ofta kan det vara svårt att nå upp till dessa två forskningsaspekter; reliabilitet och validitet kan vara svåra att uppnå i forskning på nätet. Ramo, Liu & Prochaska (2012) genomförde denna studie där de via enkäter
8 studerade ungas utsagor på nätet om cannabis, för att undersöka reliabilitet och validitet i insamlat material. Eftersom ”marijuana är det vanligast typen av drog bland unga i U.S.”, är det viktigt att nå åsikter och tankar om detta ämne även på internet. Enligt artikeln så ger ”internet ofta fördelar framför fysiska interaktioner, inklusive det breda spektrum av information som internet faktiskt erbjuder” (sid. 801). Forskarna kom fram på att
web-baserade rapporter om till exempel alkohol har demonstrerat både reliabilitet och validitet när dem jämfördes med till exempel intervjuer, vilket drev till att undersöka om samma gällde cannabis. Dessutom är internet så pass brett använt för inte minst enkät-undersökningar, är det viktigt att veta om Internet erbjuder densamma reliabilitet och validitet som vid alla annan forskning.
Unga vuxna mellan 18-25 är målgruppen som genom riktade annonser fick möjligheten att besvara en online-baserad enkät, som fanns tillgänglig under en 14-månadersperiod. Metoden var av kvantitativt slag som påvisar låg eller hög korrelation mellan svaren på enkäten, samt svarens reliabilitet och validitet. När det kom till reliabiliteten fanns en hög överenstämmelse mellan dem svaren som angavs och att man kan få samma resultat återigen, om man använder sig av resultatet (sid. 806). ”Nästan alla mätningar demonstrerade bra till excellent intern-överensstämmelse reliabilitet, baserat på dem klassifikationerna som har gjorts”. Även validiteten undersöktes; validitet åsyftar att man undersöker det man faktiskt har tänkt sig att undersöka, och forskarna kom slutligen fram till, med hjälp av den kvantitativa metoden, ”att anonyma online rapporter om cannabisanvändning demonstrerar både adekvat reliabilitet och validitet, men med ett par undantag” (sid. 807). Man fann att reliabiliteten var till exempel högre när det kom till utsagor om cannabisupplevelser, men mycket lägre när det talades om cannabisberoende istället, vilket har sin grund i den uppfattningen som cannabis-brukare har om sitt bruk (sid. 808). Slutligen fanns ett problem kring att respondenterna inte kom ihåg sitt beteende (till följd av bruket) dem senaste 30 dagarna, vilket var en förutsättning för enkäten. Detta problem är dock inte något som endast förekommer i forskning online, utan kan även vara ett problem i en mer traditionell typ av forskning, typ intervjuer eller fokusgrupper. Det fanns ytterligare artiklar om online-forskning och om att hämta sitt material från nätet, och framför allt online-forum, men som här behandlar datainsamlingen. I en artikel av Im & Wonshik (2006), undersöks de praktiska aspekterna kring att använda diskussionsforum i sin datainsamling. De menar på att online-forum tillgodoser en komfortabel plats för människor att diskutera känsliga hälsoproblem och ett forum som är ett bra alternativ till traditionella ansikte-ansikte interaktioner (sid. 267). Trots många fördelar med diskussionsforum så finns det ingen utbredd forskning kring online-forum som datainsamling, och det är det som undersöktes i artikeln. Forskarna tillämpade en kvalitativ metod i sin insamling på ett forum för cancer-patienter. För att undersöka problem kring denna typ av datainsamling, har man ställt forskningen mot ett gäng utvärderingskriterier som ska med all fördel nås inom all kvalitativ forskning. Dessa är; trovärdighet, tillförlitlighet, konfirmativitet och överförbarhet. Med andra ord ville man se om man kan nå dessa även när man samlar in materialet på online-forum.
Undersökningen är en deskriptiv (beskrivande) Internet-studie om cancer-patienternas upplevelser om sin sjukdom som utfördes med hjälp av en tematisk analys, med hjälp av en kvalitativt data analysmjukvara (ett datorprogram). Undersökningen delades upp i två delar; dels en internetenkät och dels material från diskussionsforum. När man samlade in material från forum, använde man sig endast av forum med inloggning och lösenord, vilket sållade
9 bort människor som bara kunde gå in och skriva vad som helst. Tanken var att om man måste gå igenom en registrering och en lite omständligare process innan man skriver något, så blir materialet mer autentiskt (sid. 267).
Slutsatsen kring utvärderingskriterier i forskningen på nätet var att trovärdigheten i materialet var hög för att deltagarna var engagerade i diskussioner över en längre period och sökte sig själva till forumen gång på gång. Tillförlitligheten för data över tid kunde vara relativt låg, till stor del som en följd av deltagarnas glömska; man glömde bort lösenord eller inloggning, att man kanske redan postat samma material två gånger, eller att någon del av det uteblev. Dessutom är Internet och online-forum en plats där saker kommer och går snart, vilket gör att det materialet kanske inte finns där om ens 1 års tid (Im & Wonshik, sid. 272). Vidare
undersökte man konfirmativitet, vilket kan förklaras som objektivitet eller neutralitet i data, så att forskare som läser det, tolkar det på ungefär liknande vis. Att uppnå konfirmativetet var svårt, eftersom forskare kan ha lika teoretiska utgångspunkter och nå olika nivåer av ”teoretisk mättnad” som kan vara väldigt svår att uppnå på just diskussionsforum, eftersom forskarna ofta behöver vara direkt engagerade i diskussionen för att uppnå mättnad. (sid. 271). Nästa punkt är ”överförbarhet” eller generaliserbarhet, som också kan vara svår att uppnå, då deltagarnas svar är väldigt individualiserade, men liknande problem stöter man om i all form av kvalitativ forskning.
Slutsatsen var således att användning av online-forum i kvalitativ forskning är fullt möjligt, så länge man har följande saker i åtanke: är denna typ av datainsamling är den bästa för ens syfte/frågeställning? Vilken målgrupp undersöker man? Nästa viktiga punkt är att känna till om deltagarna kan ha kognitiva problem, och i så fall är inte diskussionsforum det bästa valet. Slutligen ska man som forskare vara tillräckligt insatt för att förstå den typ av jargong eller slang som förekommer på online-forum, och som forskare själv vara inbegripen i och aktuell kring Internetanvändande och forums funktioner, därför att om man själv inte vet hur forum fungerar, blir det svårt att använda dem som datainsamlingsmetod.
3.2 Stigmatisering av missbruk
Bailey (2005) vill i sin artikel undersöka de populära (vedertagna) diskurser kring beroende och missbruk och hur dessa diskurser i sin tur påverkar missbrukarnas uppfattning om sig själva och sin identitet. Forskaren menar på att det är väsentligt att veta hur man
kontextualiserar beroende, för att missbrukarna själva ska kunna ta ställning till sitt eget beroende och sin identitet. Konceptet av en diskurs är att vi har en möjlighet till att vara både begränsade och definierade av det som vi kan säga/representera (sid. 536).
I sin forskningsstudie har Bailey (2005) undersökt och sammanställt tidigare material som behandlar diskursteori, diskurser i sig och beroende. Det väsentligaste som hon kom fram till, är att diskurser och diskursen om beroende är kulturbundet, vilket innebär att förståelsen om en ”missbrukare” skiftar över tid. Som exempel kan vi se att till exempel opium (den aktiva substansen i heroin) var socialt accepterat i början av 1900-talet, och det fanns ingen
stigmatisering kring att vara beroende av opiumblad. Bara 100 år senare, förknippar man opiumbrukare med sjukdom, misär och behov av medicinsk hjälp (sid. 537). Det finns flera exempel på hur åsikterna om droger har skiftat genom åren, vilket även har gett upphov till diskurserna som finns kring drogerna. Själva ”beroendet” är en relativt ny term som har växt till sig över tiden, men numer implicerar ett beteende där man kan överkonsumera allt; shopping, mat, sol, alkohol, sex och dylikt (sid. 538).
10 Bailey (2005) har alltså analyserat och sammanställt tre olika arbeten utförda av Davies, Keane och Valverade, för att identifiera populära (forskaren menar ”vedertagna”,
huvudsakliga diskurser om saker) diskurser, med hjälp av diskursteori. Slutsatsen är som följande: det som framträdde mest är att ”beroende” är väldigt kontextualiserat. Man kan prata om sitt beroende till kaffe, att man inte klarar sig utan en kopp, men det är sällan samma beroende som det talas om bland till exempel terapeuter och på olika institutioner, där beroendet förankras i ett ”tungt” sådant. När dessa diskurser krockar skapas det en dialektisk bild av ”beroendet”. Det är på ett sätt helt normalt (vara beroende av nikotin till exempel), och från en annan aspekt, en patologi som är väldigt farlig (sid. 540). Vidare är diskursen om beroende förankrad i personerna bakom beroendet, och inte i substansen i sig. Det skapar en uppfattning kring att det är personernas aktiva beteende som skapar beroendet, och således är det bara personerna själv som kan sätta stopp för det. Samtidigt finns en diskurs om den ”hjälplöse missbrukaren”, där missbrukaren befinner sig i en omöjlig situation som de inte kan påverka själva (sid. 541). Det är framför allt fördelaktigt för missbrukarna själva att uppehålla denna representation. I samband med detta finns en diskurs att beroendet är motsatsen till ”den fria viljan” och ”självkontroll”, då missbrukarna är beroende av en substans och tappar således möjligheten att aktivt välja bort den, och blir en passiv individ som är under makten av substansen.
Sammanfattningsvis kan man säga att diskurserna om beroende är dialektiska i den mån att de är för det första kulturellt bundna (till exempel tuggar man drogen khat i många länder, vilket är helt accepterat), och för det andra kontextuellt bundna till vad det är man är beroende av. Palamar (2013) har också forskat om åsikter om drogmissbruk i relation till stigmatiseringen av drogmissbrukare. Stigman kring droger kan vara harmfull för droganvändare, eftersom åsikter och diskurser om missbruket påverkar individerna till att associera sig med dessa diskurser. Han menar att olaglig användning av droger är väldigt stigmatiserat och socialt icke-accepterat i dem flesta delar i samhället (sid. 367), och detta är något som främst
påverkar missbrukarna själva. Det är viktigt att ge en neutral, objektiv information om droger och missbruk till ”samhället”, för att undvika just stigmatisering och diskriminering. Stigma är alltså något som framträder när en individ blir diskvalificerad eller avskärmad socialt, på grund av någon brist eller negativ karakteristik hos denne.
För att undersöka hur stigmatisering gentemot drogmissbrukare är relaterad till specifika åsikter och tron kring missbruket, genomfördes denna studie med hjälp av anonyma enkäter på nätet, där användare var tvungna att vara över 18 år och bosatta i USA. 531 respondenter fick besvara ett antal frågor om dels sitt eget liv (ålder, kön, ras, utbildning och användning av illegala droger), och dels betygsätta (1-4) olika påståenden relaterade till drogmissbruk
(exempel: ”en drogmissbrukare har en svag vilja”).
Resultat tedde sig som följande: individer som är forna drogmissbrukare var mer benägna att tycka att både alkohol och nikotin är droger och kan missbrukas. Individer som var religiösa och icke-vita valde att rapportera i en större utsträckning att missbruket är ett val, medan kvinnor med akademisk utbildning och tidigare drogmissbrukare rapporterade motsatsen. Samma två grupper hade motsatta åsikter kring om heroin och cannabis är ”lika farligt”. Första gruppen (äldre, religiösa och mörkhyade) tyckte att det är samma nivå på båda
substanserna, medan den andra gruppen (kvinnor-akademiker, missbrukare, samt vita), menar på att det finns skillnader i ”farligheten”. Samma rapporter gällde i frågan om man skulle
11 rösta fram en presidentkandidat som tidigare använt droger. Första gruppen låg på låga odds för att göra det, medan andra gruppen hade högre tilltro till tidigare missbrukare. Slutligen tyckte första gruppen i en högre utsträckning att även om droger var lagliga, så vore det fortfarande inte okej att använda dem (sid. 369). Andra resultat var att merparten av
respondenterna ändå ville särskilja på lagliga och olagliga droger. Grupper av respondenter med högre utbildning var i större utsträckning benägna att tycka att missbruk inte är ett val, medan dem som rapporterade en högre nivå av stigmatisering höll fast vid åsikten att missbrukarna får skylla sig själva, eftersom man ”väljer” att ta en drog eller inte.
Drogmissbrukare rapporterade i en större utsträckning att marijuana är ”okej”, medan andra former av droger som heroin och kokain, inte är det. Mer än tredjedelen av urvalet höll med om detta påstående.
Slutligen verkar det som att den grupp som stigmatiserar drogmissbruk är ofta inte helt insatta eller inte har någon erfarenhet eller kunskap om droger eller missbruk sen tidigare, och tenderar till att vända frågan till en moralisk sådan, snarare än samhällelig (lagliga/olagliga substanser). Den gruppen som inte är insatt rapporterar alltså en ofördelaktig bild om missbrukare, och tenderar att beskylla missbrukaren själv för dennes situation. Samtidigt bidrar detta till att den stigmatiserande gruppen av individer själva aldrig kommer komma i kontakt eller bruka droger (både lagliga och olagliga), just på grund av sina åsikter om droger och missbruk.
Earnshaw, Copenhaver & Smith (2012) har också forskat i stigmatisering kring
drogmissbruk, men vill här istället undersöka drogmissbrukarnas upplevelse av vart stigmat som de upplever, faktiskt kommer ifrån. Från vilka delar av samhället, grupper, eller individer som negativa åsikter, stereotyper och fördomar om drogmissbruk har sin start.
Urvalet är 12 stycken tidigare metadonmissbrukare, som ska få uttala sig kring upplevelser om stigma som här inbegriper; stereotyper, fördomar och diskriminering från sin omgivning, på grund av sitt missbruk. Forskarna menar att ny forskning visar på (sid. 112) att stigma kan leda till sämre mental hälsa och sämre välmående hos den stigmatiserade. Stigmat som är associerat med drogmissbruk är väldigt stark och förstärks av det faktum att det förknippas med illegalitet och kriminalitet. Därför är det extra viktigt att förstå hur detta påverkar den faktiska gruppen, nämligen drogmissbrukarna själva, samt vart stigmata kommer ifrån. Dem använde sig av en kvalitativ metod för att analysera data som är insamlat från tidigare metadonmissbrukare. Kognitiva intervjuer tillsammans med kvalitativ metod är vad som användes i studien. Man ville ha reda på varifrån drogmissbrukare upplever att stigmat kommer ifrån och upplevelsen av den. Resultat som kom ur studien visade att merparten av stigman kommer från familj/vänner och sjukvårdspersonal. En tredjedel förväntade sig eller upplevde redan stereotypisering och diskriminering från familj och vänner kring sitt missbruk. Främsta källan till detta var föräldrarna. Lite mindre än en tredjedel av deltagarna
rapporterade att dem upplevde liknande fördomar på arbetsplatsen och från sina kollegor, men främst från sina arbetstagare, alltså cheferna. De flesta hade även antigen förväntat sig eller har upplevt stigmatisering från sjukvårdens sida, men samtidigt var många missbrukare väldigt snabba på att peka ut dem interaktionerna med vårdpersonal som har varit givande och förstående. Mycket av fördomarna och stereotyperna handlade om att drogmissbrukare inte är pålitlighetsbara, själviska, benägna till att stjäla och ”sälja ut” sin familj till förmån för
substansen som de är beroende av. Att de är mindre värda som människor på grund av sin droghistorik, och svaga individer som inte lyckats stå emot lockelsen av berusning. Många
12 missbrukare upplevde även att stigmata kom från andra källor, generellt sett från
omgivningen, men även partners och makar. Att människor ser ner på dem så fort dem börjar prata om sitt missbruk. Det var också tydligt att missbrukarna upplevde mer stereotypisering och diskriminering, snarare än fördomar mot sig själva som missbrukare.
3.3. Diskussionerna på nätforum
Davey, Schifano, Corazza & Deluca (2012) har skrivit en artikel om att internet numer tillgodoser specifika hemsidor med specifik information om droger, något som inte tidigare har funnits. Självetablerade drogforum är den främsta källan för denna typ av kunskap, då de inte övervakas av staten och ordet kan flöda fritt (sid. 386). Studien utfördes i USA och syftet var att sammanställa centrala områden på olika drogforum. Genom att besöka olika
drogforum, ville man hitta gemensamma nämnare, kategoriseringar, teman och attributioner bland dessa forum och det som står i dem. Forskarna menar på att inom detta växande fält av forskning är det av stor vikt att skapa en förståelse kring Internet-forum, då det finns mycket forskning om dessa, men desto mindre handlar om just drogforum. Detta är viktigt för att Internet-forum tillgodoser en anonym och säker plats att tala om illegala saker på, och skapar ett nätverk som annars kanske inte hade varit möjligt (sid. 386).
Resultatet blev att man fann flera gemensamma egenskaper. Dels fann man att trots den geografiska och sociala spridningen av medlemmarna på forumet, så lyckades de ändå att skapa en stark identitet och gruppdynamik inom dessa virtuella miljöer. Dessutom verkade det finnas en faktor av en gemensam delad upplevelse bland forumanvändarna på drogforumet. Samtidigt fann man att drogforumen fungerade som ett socialt stöd och ett ställe där man kunde fråga om råd kring olika faktorer i missbruket. Forskarna noterade också att så fort någon postade något som kunde uppfattas som uppfodrande till missbruket, så delades direkt varningar ute, vilket härledde till slutsatsen att forumanvändarna beskyddade sig själva och sitt forum, samt försökte reducera missbruket. En annan egenskap som noterades var att användarna även ville förmildra den negativa åsikten om drogmissbrukare, genom att förhöja vikten av diskussionsforum för missbrukare. Slutsatsen är att drogforum öppnar upp för en viktig del av drogscenen. I termer av publik hälsa, medicinsk kunskap, behandling, utbildning och preventionsmetoder, så är diskussionsforum (i avsaknad eller omöjlighet att ta till andra, mer traditionell metoder) ett bra sätt för att komma åt denna information och tillämpa den. (sid. 392)
Mudry & Strong (2012) har också studerat dem huvudsakliga diskurserna på ett nätforum. Men här på ett forum för spelmissbrukare, och ville utöver diskurserna även undersöka problematiken kring att många missbrukare (i den här artikeln spelmissbrukare) inte söker officiell hjälp, och huruvida online socialt stöd kan vara på uppsving för att få hjälp med sin problematik. Forskarna använde sig av sammansmältning av nätnografi (att göra
observationer på nätet), diskursanalys, och etnometodologi för att analysera missbrukares diskursiva interaktion på nätforum. Diskussionsforum tillgodoser ett innovativt sätt att interagera på, förstå sitt missbruk och få stöd på ett anonymt och tryggt sätt. Mudry & Strong (2012) menar på att den möjligheten att få tillgång till nätforum, utgör ett ypperligt sätt för forskare att undersöka hur man pratar om sitt missbruk, vilka diskurser som används och den subtila interaktionen som används i dessa diskurser, för att bättre förstå hur dem som är involverade i missbruket, förstår sig själva och sitt liv. Forskarna var inte ute efter att utröna ”normerna” på ett sådant forum, utan ville istället åt typer av diskurser som förekom (både dominanta och icke) i uttalanden som missbrukarna gjorde för att förklara sitt beroende (sid.
13 316). Datainsamlingen bestod av inlägg från ett flertal kanadensiska forum för
(spel)missbrukare och analyserades med hjälp av diskursanalys. Dessa inlägg kom från 81 medlemmar på dessa forum och var ungefär 1,791 styck till sitt antal.
Dem kom fram till att det fanns 6 stycken vanliga diskurser som utrönandes på ett nätforum för spelmissbrukare; skam och skuld, kausalitet, naturen av spelberoendet, spelberoende som en sjukdom, kontroll och ansvar och rehabilitering som en process.
Skam och skuld kom på tal när missbrukarna pratade som sitt eget missbruk. De menade på att när det kom till att spela så visste dem att det var ett beroende när de började smyga med det, hitta på ursäkter, och kände en skuld gentemot sin omgivning. Kausaliteten grundade sig i att missbrukarna trodde att det fanns en korrelation mellan deras uppväxt eller andra faktorer och det faktum att de idag var spelberoende. När det talades om spelandets ”natur” så
diskuterades det friskt kring ansvarsfullt spelande och själva spelkulturen, med casino och dylika platser. De jämförde vanligt spelande med kompulsivt sådant och satte helt enkelt ”gambling” i olika perspektiv. Spelandet som ett beroende eller sjukdom vart ett av dem mest framträdande diskurserna, som användes som en medicinsk diskurs, för att legitimera ens egen situation, att man inte kan bara ”ställa sig upp och gå”, utan man jämför spelberoendet med till exempel ett drogberoende (sid. 317).
Kontroll och ansvar var en dialektisk diskurs, där man å ena sidan ville ta kontroll över sitt beroende och bara sluta, men å andra sidan erkänna hjälplöshet i sin situation. Man påpekade att kontrollen kunde övertas genom att undvika platser där man kunde falla tillbaka i det. Rehabilitering som en process var den slutgiltiga huvudsakliga diskursen, i vilken man menade på att ”rehabiliteringen är något som håller på hela livet ut”, och det pratades överlag mycket av rehabilitering för att legitimera sin status som en rehabiliterande missbrukare på forumet. Ständiga tips på hur man skulle hålla sig borta från beroendet var också en del av denna diskurs. Forskarna kom även fram till att diskurserna som identifierades på online-forumet var förvånansvärt lika dem diskurser som förekommer i fysiska självhjälpsgrupper och andra format av behandling. (sid. 321). Precis som när man förhandlar om normer, identitet, värderingar och legitimerar sin närvaro på ett AA-möte, så sker nästintill identiska förhandlingar på ett diskussionsforum för missbrukare, men med en möjlighet att göra detta i hemmets trygga vrå.
3.4 Sammanfattning
I den tidigare forskningen utrönandes tre centrala teman som på ett eller annat sätt väver ihop drogmissbruk, forskning, och en specifik del av samhället där detta kan få sitt utlopp;
nämligen Internet, och då främst diskussionsforum för olika typer av missbruk. Man har undersökt forskningen på nätet, stigmatiseringen kring drogmissbruk, och hur diskussionerna bedrivs på nätforum och vad dessa bidrar till med, rent diskursivt.
Resultaten var att diskurserna kring missbruk förankrar sig väldigt starkt i den
stigmatiseringen som finns gentemot missbrukare; att dessa är oansvariga, inte har någon självkontroll och är själviska. Stigmatiseringen mot just drogmissbruket är även väldigt starkt på grund av att droger förknippas med kriminalitet och att bryta mot lagen, vilket ju är att bryta mot normer som samhället satt upp. Vidare resultat var att forskning online kan bedrivas utan några större problem eller risk för att inte möta eller leva upp till utvärderingskriterierna, och är faktiskt ett ypperligt forum för forskare att hämta sitt material ifrån. Slutligen såg man över hur det skrivs på nätforum och vilka diskurser som framträder. Många faktorer pekar på
14 att nätforum faktiskt är ett bättre sätt för många missbrukare att uttrycka sina tankar och åsikter kring sitt missbruk, eftersom det sker anonymt och är alltid självvalt. Man la även märke till att gruppdynamiken och interaktionen på nätforum var väldigt likt det medlemskap som vi skapar i det ”vanliga” livet, i en fysisk miljö, tillsammans med dem diskurser som funnits.
Dessa tre teman och resultat ger en bra forskningsgrund för min studie som har som syfte att undersöka hur droganvändare framställer sitt eget drogbruk på nätforum, med hjälp av vilka diskurser positioneras drogbruket i förhållande till sig själv och omgivningen, och hur detta görs anonymt på ett nätforum. Dels har den tidigare forskningen behandlat just forskning online vilket gör att jag inte börjar på ett tomt blad inom detta område, och dels
stigmatiseringen kring drogbruk och diskurserna på ett diskussionsforum för olika
beroendeproblematik, vilket det ska bli intressant att se om det överensstämmer med mitt resultat. Min studie ska fylla i tomrummet som finns kring forskning om hur droganvändare pratar som sitt drogbruk anonymt, och hur dem via språket (via diskurser) skapar en bild om droger och droganvändning.
4. Teoretiska och metodologiska utgångspunkter
I detta avsnitt vill jag ta upp delar av det teoretiska underlaget för uppsatsen, tillsammans med delar av metoden, då diskursanalys är en sammanvävning av metod och teori och bör med fördel användas i det avseendet också. Detta kommer även ge en tydligare bild av dem bärande teoretiska begreppen i uppsatsen, som utgörs av diskursen som begrepp tillsammans med Goffmans teorier om det ”sociala mötet”. Den delen blir underlaget för mitt val av materialinsamling och varför jag har valt av forska på nätet. Det metodologiska underlaget kommer att behandla sammanvävda delar av det diskursanalytiska fältet. Delvis Foucaults tankar kring objekt-subjekt positioneringen med hjälp av diskurser, dels synen på diskurser ur ett lingvistiskt perspektiv och analysen av dessa. I min studie använder jag innehållsanalys som metod och lingvistisk diskursanalys som teori, där den främsta utgångspunkten är att språket formar verkligheten, via diskurser. Tanken är att en analys av diskurser synliggör språkets formgivande och skapande kraft.
4.1. Språket som skapande verktyg
Vår civilisation skiljer sig markant från alla andra djurarter och livsformer. Människans tillvaro och verklighet består av ständig kommunikation (även med sig själv), och
kommunikation är ord och bokstäver som utgör ett språk som vi använder som ett redskap för att orientera oss i verkligheten och kommunicera fram vår identitet, åsikter eller andra
faktorer, samt definiera och förhandla om sakers värde och betydelse. Om man vill undersöka språket och utgår från tanken att språk konstruerar vår verklighet, så har man ett
social-konstruktionistiskt perspektiv på verkligheten, vilket innebär att vi ”skapar” vår värld genom utsagor vi gör. Detta sker främst genom språket; så fort vi börjar tala om världen, tar vi vägen genom språk, metaforer, tolkningar, idiomen, kulturella uttryck, hänvisningar, osv. Börjesson menar på att utsagor representerar eller utger sig för att vara ekvivalenta med världen i sig, och att den mänskliga aktiviteten är grunden för verklighetsskapande. (2003:56).
Mina teoretiska utgångspunkter kommer att vara en sammansmältning av olika
diskursanalytiska inriktningar. Dels anammar jag Foucalts tankar inom diskursteori som har sin grund i positionering och att ”sanningen” om saker och ting är en diskursiv konstruktion
15 som anger vad som är sant och vad som är falskt, vad som överhuvudtaget kan sägas om vissa saker och vad som är helt otänkbart (Jorgensen&Phillips, 2000:19). Hans utgångspunkt är att diskurser bidrar till att skapa de subjekt som vi är och de objekt som vi kan veta något om, inklusive om oss själva i förhållande till objektet. Vidare håller jag mig till ett
diskursteoretiskt angreppssätt där man inte särskiljer på diskursiva och icke-diskursiva praktiker – alla praktiker ses som diskursiva, till skillnad från Foucault som gärna vill
särskilja på social och diskursiv praktik. Diskursen kommer att ses ur lingvistiskt perspektiv, där den är både strukturell och funktionell (Norrby, 2004:24). Strukturellt sett så utgår man från att diskurser sönderfaller i mindre enheter (meningar och ord), på vilka man sedan tittar för att se hur dessa förhåller sig mot varandra och tillsammans bygger upp en större struktur. Funktionellt sett vill man se vilken funktion användningen av diskursen fyller, det är en analys av språk i användning, inte bar vad diskursen består av.
I den diskursiva praktiken (social praktik som formar den sociala världen) skapas
korrelationer mellan saker genom att tala om dem i förhållande till värdeladdade ord. Det vi ser som sant är en språklig konstruktion som ständigt förändras (Bolander & Fejes, 2009:83). Till exempel om någon pratar om sin semester som regnig och tråkig, så skapas ett
förhållande mellan subjektet (människan) och objektet (semestern), där semestern inte längre är förenlig med diskursen om semester; sol, glädje, avslappning och ledighet, utan istället används en annan positionering om semestern; att den även kan vara tråkig och regnig, vilket skapar en ram för vad en semester kan vara, och således även våra förväntningar och
sanningar om vad semester innebär. Diskurser är människans ständiga förhandling om saker och ting i förhållande till sig själv och andra.
4.2 Diskurs
Vad är då en diskurs? Den kan definieras på olika sätt, men för enkelhetens skull kan man säga att en diskurs är en samling specifika utsagor/åsikter om något, lite som en förutfattad mening, eller en kategorisering om man så vill. Om tillräckligt många börja säga och argumentera för att cannabis är en ofarlig drog, så kommer det spridas en uppfattning i specifika skikt av samhället om att cannabis faktiskt ju är en ofarlig drog. Det är lite så
diskurser fungerar. Vissa är ombytliga och flytande, där åsikter ändras ofta och snabbt, medan vissa diskurser, till exempel genusdiskursen, är väldigt starkt förankrade, och svåra att ändra. Detta innebär inte att det finns delar av samhället som saknar en diskursiv mening, utan diskurserna flyter in i varandra och avlöser varandra. En diskurs skapar som tidigare nämnt en relation mellan objekt och subjekt (Bolander & Fejes, 2009:89), alltså skapar den en mening mellan något neutralt och subjekten som ska tolka det objektiva. Till exempel är en
missbrukares förhållande till droger en diskurs om drogbrukandet, där drogen är ett objekt och brukare av drogen är subjektet, som skapar en värdeladdad relation till drogbruket genom ordanvändningen i beskrivningen av sitt drogbruk.
När man talar om diskurser i vardagsspråk så åsyftar man oftast en diskurs som ett perspektiv eller synsätt inom ett visst område (Bergström & Boreus, 2012:356). Diskurser är
svårdefinierade av den anledningen att de inte bara konstruerar processer i vilka de ingår, utan påverkas även själva av externa strukturer, vilket gör att de genomsyrar hela
samhällsstrukturen. Övergripande vill man definiera diskurs som: ”en reglerad samtalsordning med institutionaliserade framställningspraktiker”. Detta innebär med andra ord att
samtalsprocedurens innehåll och form styrs av historisk och kulturell kontext, vilket nog är det mest grundläggande inom diskursiv praktik; nämligen i vilken kontext det som sägs, sägs
16 (Börjessson, 2003:19). Man menar på att det sker en daglig diskursiv strid som bidrar till att både förändra och reproducera verkligheten.
Hur avgränsar man då en diskurs? Med andra ord, hur vet man vilken diskurs som är den stabila, var börjar en och slutar en annan diskurs? Man kan tänka i vissa riktlinjer. Diskurser är betydelsefixeringar som står i förhållande mot varandra. Således finns en diskurs gränser där elementen i en utsaga artikuleras på ett sådant sätt att de inte är längre förenliga med diskursers entydighet (Jorgensen & Phillips, 2000:137), och pekar mot något annan betydelse. Problemet här är att det ofta finns en strid om fixeringen av elementens betydelse, vilket gör att det i ett uttalande kan finnas en mängd diskurser, istället för bara en eller fåtal. Det är ett praktiskt problem som man alltid stöter på som forskare – det som är entydigt för en
mottagare, kan vara något helt annat för någon annan. Forskarens reflexivitet återkommer vi till lite längre ner, men avgränsningen av diskurserna måste alltså vara strategiskt i
förhållande till forskningens syfte, vilket gör att man som forskare ska ta ett steg tillbaka och därmed avgöra vad som kan behandlas som en entydig betydelsefixering. Man vill helt enkelt se diskurs som ett analytiskt begrepp, en storhet som man som forskare lägger över
verkligheten för att skapa en ram för sin undersökning.
Eftersom diskurs är ett så vitt begrepp med olika definitioner är det viktigt att veta vad forskaren menar med diskursbegreppet i en specifik studie, för att också veta vad det är som ska analyseras. I denna studie kommer diskurs ses som yttranden (uttalanden är alltså både strukturella och funktionella). Detta innebär dels att diskursen har sin utgångspunkt i en strukturell språkbeskrivning (Norrby, 2004:23), vilket i sin tur innebär att diskursen är uppbyggd av mindre enheter, alltså språkstrukturer, och dels att diskursen inte skapas av lösryckta mindre enheter, utan av yttranden i ett språkligt sammanhang, alltså kontext. Den här lingvistiska förhållningen mot diskurs som yttranden, gör att man kan bibehålla det strukturella lingvistiska perspektivet (diskurs som meningsenheter), samtidigt som den signalerar om att dessa enheter ”gör” något, alltså fyller en funktion i diskursen.
4.3 Det sociala mötet
Den mänskliga interaktionen betraktas som väldigt skör, och den upprätthålls genom sociala föreställningar om saker och ting. Anledningen till att den är så skör, är det står väldigt mycket på spel i en fysisk social interaktion. Enligt Goffman spelar vi alla en form av en social teater, så fort vi lämna hemmets trygga vrå, eller släpper in någon i vår personliga värld. Goffman talar då om den främre/bakre regionen, och inte minst om roller och att hela den sociala miljön är en form av en dramaturgisk föreställning där den sociala interaktionen ständigt står på spel, beroende på hur vi spelar ut våra roller. Framträdandet på denna dramaturgiska scen är alltså den aktivitet som en individ visar upp under en period av kontinuerligt närvaro inför en grupp av observatörer (Goffman, 1959:29). Alla form av avbrott, olägenheter eller ”missar” äventyrar den flyt som vi människor har i
vardagskommunikationen. Det intressanta med främre/bakre regionen är att vi människor är sociala varelser som är intresserade av att hålla uppe en viss fasad och en skapad åsikt om oss själva, inför andra människor. Men samtidigt menar Goffman på att vi alltid den bakre
regionen att ta tillflykt till ”där vi kan vara oss själva”, utan några masker eller rekvisita att använda i interaktionen. Det finns ett tydligt exempel för att särskilja på ens beteende i ett tomt rum och i ett rum med någon annan. Så fort en annan person befinner sig i ens fysiska närhet så måste man utgå från en ständig förväntan på att den personen kan ge uttryck för en känsla, en tanke eller ställa en inför någon form av interaktion, samt ge respons på saker man
17 själv gör. Detta kräver att man är beredd på att besvara den, och behöver därför vara ständigt på sin vakt. Samma sak förväntar man sig till exempel inte från en lampa när man är ensam hemma, och kan därför med säkerhet veta att man inte behöver ge respons på något. Denna teori blir väldigt intressant i förhållande till modernitet, då vi ständigt ”störs” även i vår bakre region, med hjälp av alla elektroniska manicker.
Goffman beskriver det fysiska sociala mötet på ett väldigt komplext sätt med ett flera komponenter. I det sociala mötet ingår både ens egna förväntningar på situationen,
definitionen av situationen, samt motpartens förväntningar på den. Detta skapar en specifik social miljö, som inte alltid ger uttryck för det som man faktiskt tycker eller känner, utan mycket av interaktionen hänger på ”individernas ömsesidiga inflytande på varandras handlingar och sätt att fungera när de befinner sig i varandras omedelbara fysiska närvaro” samt ”det redan i förväg fastställda handlingsmönstret som rullas upp under ett framträdande och som kan läggas fram eller spelas upp och kallas för en roll eller en rutin”, vilket leder tankarna till ett väldigt uppstyltat scenario, där ens riktiga tankar och problem inte får
utrymme (Goffman, 1959:51). Om man utgår från Goffmans syn på den sociala interaktionen och sociala miljö, så blir internet en alldeles säregen avskalad typ av kommunikationsmedel, som tar bort mycket av den vedertagna kunskapen som vi har om den mänskliga
interaktionen, och det mänskliga mötet. Internet blir en till en plats där språket och dess framställning har den styrande ställningen, och det är precis det som ska undersökas.
4.4 Metodologiska utgångspunkter - diskursanalys/innehållsanalys
Som tidigare nämnt, är socialkonstruktionism och språkets verkande kraft en utgångspunkt i min studie och därför har jag vänt mig till paraplyet diskursanalys, för att utröna och
analysera utsagorna och förklara en missbrukares missbruk genom dem.
Diskursanalys är som tidigare nämnt, inte en enda ansats, utan en rad tvärvetenskapliga ansatser som kan användas på många olika sociala områden och undersökningar. Jag kommer inte att använda diskursanalys som en analysmetod, snarare som ett teoretiskt underlag, där jag blandat olika diskursanalytiska inriktningar för att skapa en grund på vilket mitt resultat kommer att vila. Verktyget för analysen kommer att vara innehållsanalys. Innehållsanalys kan kortfattat definieras som: en teknik för att dra slutsatser utgående från en text, efter en
grundlig kodning (Rosengren & Arvidson, 1983:172). Anledningen till att jag tar upp diskursanalys är för att det är just detta angreppssätt som bland annat hävdar att vårt tillträde till verkligheten alltid går genom språket, och därför kan man förklara vekligheten genom att analysera språket, något som är en utgångspunkt för detta arbete. Detta kan kategoriseras som lingvistisk diskursanalys. Dessutom kan inte innehållsanalys existera bara i sig, utan något syfte och problemformulering. Att undersöka hur drogbrukare framställer sin droganvändning på nätforum genom utsagor är såklart av diskursiv karaktär, där problemformuleringen blir; Vilka diskurser finns det i dessa framställningar, och hur ser dessa ut? Vidare så är
innehållsanalys en typisk kvantitativ metod, men som även går att tillämpa i kvalitativa studier, om den integreras med andra inriktningar, i detta fall; diskursanalys. Detta väver ihop min tanke med diskurs och innehållsanalys. Innehållsanalysen blir således ett verktyg för min analys av diskurserna, där den diskursanalytiska ansatsen används som ett teoretiskt underlag för den studie som jag utför, medan innehållsanalysen fungerar mer som en angreppsätt på datamaterialet. Analysen blir således beskrivningen av hur diskurserna är strukturerade och vad de fyller för funktion i uttalanden om droganvändning, vilket belyses med hjälp av dem kategorier och egenskaper som växer fram under analysens gång av texterna.
18 Forskarens roll är inte att komma bakom diskursen i sina analyser, att fundera ut vad
människor egentligen menar eller tycker när de säger någonting. Utgångspunkten är helt enkelt att det är diskurserna som är verkligheten, vilket innebär att det inte går att nå någon annan verklighet bakom dessa, något som sammanfaller med synsättet att diskurser är yttranden, alltså inte bara funktionella eller strukturella. Hade utgångspunkten varit att diskursen endast är funktionell så hade man sökt efter vilka underliggande motiv som det finns för ett yttrande som har en viss struktur. Är diskursen endast strukturell tillkommer problematiken med att faktiska yttranden sällan bar har en meningsnivå och bara består av syntaktiska meningar. Ofta yttrar vi grafiska meningar, som till exempel metaforer, som hade varit tvungna att förstås bildligt om man endast hade ett strukturellt sätt att betrakta en diskurs på. Därför är det (utsagorna) som är själva föremålet för analysen, tillsammans med vilken funktion diskurserna fyller via yttranden (Jorgensen & Phillips, 2000:28). Detta går även hand i hand med innehållsanalysen, som måste utföras på ett sätt som möter objektivitet och
reliabilitet (Rosengren & Arvidson, 1983:166). Man vill alltså inte ta sig bakom diskurserna, utan analysera det som är.
5. Studiens tillvägagångsätt
I detta avsnitt vill jag beskriva dem verktyg som jag kommer att använda mig av för att ta reda på hur drogbrukare framställer sin droganvändning på nätforum och vilka diskurser de använder sig av, hur dessa är uppbyggda och vad de fyller för funktion. Utöver detta vill jag i samma avsnitt presentera urvalet och datainsamlingen, samt forskarens reflexivitet.
Jag kommer alltså att utföra en textanalys och för ett sådant ändamål passar den lingvistiska diskursanalytiska ansatsen som fokuserar på att bryta ner språket och utröna dess strukturer, som är en sammanvävning av teori och metod. Min huvudsakliga metod kommer att vara innehållsanalys, som är en del av den diskursanalytiska ansatsen. Innehållsanalys är en tydlig, vanligtvis kvantitativ ansats som med fördel sammanvävs med kvalitativa teorier. Den
kvalitativa analysen har som uppgift att hitta orsaker och samband, men inte vilka orsaker och samband som helst, utan man vill hitta egenskaper som stödjer och kännetecknar
korrelationen, snarare än en mängd typiskt statistiska faktorer (Boolsen 2007:11). Mitt tillvägagångsätt kommer vara av den induktiva sorten, d.v.s. man utgår från vad data visar, samtidigt som man jobbar deduktivt och letar efter bestämda förhållanden i materialet. Metoden i sig är alltså induktiv, vilket innebär att man som forskare utgår från
observationer/resultat för att skapa en teori om eller förklara något, teorin är alltså resultatet av forskningen (Bryman 2006:23). När jag säger att jag samtidigt kommer att jobba deduktivt i och med datainsamlingen av texten, så menar jag att all text inte är av relevans, utan jag har någon grund att utgå ifrån i mitt sökande efter material (deduktion), i förhållande till mitt syfte med forskningen., som alltså är hur drogbrukare framställer sin droganvändning på nätet.
Härmed vill jag förklara närmare hur jag går tillväga i min användning av innehållsanalys på den datainsamlingen som jag har gjort. Essensen i innehållsanalysen är kodningen, med andra ord klassificeringen av det som finns i texten, och eftersom jag utgår från en kvalitativ
innehållsanalys, så letar jag även efter egenskaper/kvalitéer som texten besitter. Processen kommer att gå till i fyra steg. Först kommer jag att titta på ordvalen som användarna har gjort, tillsammans med eventuellt använda metaforer eller liknelser. Det gör jag genom att leta efter ord och beskrivningar som karakteriserar och är kopplade till hur drogbrukare framställer sin droganvändning. Anledningen att man även söker efter metaforer och liknelser, är för att
