Examensarbete i kriminologi Malmö universitet
61-90 hp Hälsa och samhälle
CRISIS INTERVENTION TEAM,
EN MODELL SOM SYFTAR TILL
ATT FÖRBÄTTRA POLISERS
MÖTE MED DEN PSYKISKT
SJUKE
EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE SOM
UNDERSÖKER CIT-MODELLENS INFLYTANDE
PÅ POLISIÄRT ARBETE
Azra Catovic
Mustafa Haddou
CRISIS INTERVENTION TEAM,
EN MODELL SOM SYFTAR TILL
ATT FÖRBÄTTRA POLISERS
MÖTE MED DEN PSYKISKT
SJUKE
EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE SOM
UNDERSÖKER CIT-MODELLENS INFLYTANDE
PÅ POLISIÄRT ARBETE
AZRA CATOVIC
MUSTAFA HADDOU
Catovic, A., Haddou. M. Crisis intervention team, en modell som syftar förbättra polisers möte med den psykiskt sjuke- En systematisk litteraturstudie.
Examensarbete i kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för kriminologi, 2018.
Idag innefattar en del av det polisiära arbetet bland annat att bemöta och handskas med psykiskt sjuka individer. Då den psykiska ohälsan ständigt ökar i samhället innebär det att allt fler anställda hos polismyndigheten möter psykiskt sjuka individer. Därför är det betydelsefullt att poliser har kunskap om psykisk ohälsa. Genom kunskap kan samspelet mellan polis och den psykiskt sjuke ske på bästa möjliga vis. Denna uppsats önskar att belysa hur CIT (Crisis intervention teams) påverkat polisens möte med personer med psykisk ohälsa. CIT har visat sig positivt kunna påverka mötet mellan polis och den sjuke. Den positiva inverkan av CIT diskuteras utifrån fyra övergripande teman; hänvisning till vård och antal gripande, ökning av kunskap, bruk av våld, säkrare möten samt förändring av attityder och uppfattningar om psykisk ohälsa. CIT visade sig ha en positiv inverkan på hänvisning till vård samt har visat en ökning av kunskap kring psykisk ohälsa vilket bidragit till förändring av attityder och uppfattningar
gällande psykisk ohälsa. Det gick att finna visst stöd i uttalandet att CIT inneburit en minskning av våld och antal gripande.
Nyckelord: Crisis intervention teams, CIT, Polisen, Psykisk ohälsa, Systematisk litteraturöversikt
CRISIS INTERVENTION TEAM, A
MODEL FOR IMPROVING THE
MEETING BETWEEN OFFICERS
AND MENTALLY ILL
INDIVIDUALS
A SYSTEMATIC LITERATURE REVIEW
EXAMING THE CIT MODEL’S INFLUENCE ON
POLICE WORK
AZRA CATOVIC
MUSTAFA HADDOU
Catovic, A., Haddou, M. Crisis intervention team, a model for improving the meeting between officers and mentally ill individuals – a systematic literature review. Degree project in criminology 15 credits. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Criminology, 2018.
A big part of police work today revolves around dealing with mentally ill individuals, and being able to do so is very important. An increase in mental illness in society has led to more police employees having to deal with individuals who suffer from mental illness. This systematic literature review aims to
investigate how CIT can influence the meeting between officers and the mentally ill individual. Current research on CIT has shown a positive effect on improving the situations in which officers and individuals with mental health interact. These positive outcomes could be discussed in relation to four themes. Direction to mental health services & number of arrests and an increase in knowledge regarding mental health was two of the themes identified. The other two themes was use of force/safer interactions and a change in attitudes and perceptions about mental health. CIT was found to have a positive impact on direction to mental health services, an increase in knowledge and changes in attitudes and perception. Some support could be found for a decrease in use of force and amount of arrests after completion of CIT training.
Keywords: Crisis intervention teams, CIT, Mental health, Police officers, and systematic literature review.
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 4
1.1 Syfte och frågeställning ... 5
2. Bakgrund... 5
2.1 Crisis Intervention Teams ... 5
2.2 Polisers behov av kunskap om psykisk ohälsa ... 7
2.3 Polisers förutsättningar ... 8
2.4 Utmaningar ... 9
3. METOD ... 9
3.1 Litteratursökning ... 10
3.1.1 Hitta frågor att undersöka- Steg 1 ...10
3.1.2 Hitta relevanta studier- Steg 2 ...10
3.1.3 Den egentliga litteratursökningen ...12
3.1.4 Bedömning av kvalitet- Steg 3 ...15
3.1.5 Sammanfattning av resultat- Steg 4 ...15
3.1.6 Tolkning av resultaten- Steg 5 ...16
4. Validitet och Reliabilitet ... 16
5. FORSKNINGSETISKA ASPEKTER ... 17
6. RESULTAT . ... 17
6.1 Hänvisning till vård och antalet gripande ... 22
6.1.1 Minskning av antalet gripande ...23
6.2 Ökad kunskap gällande psykisk ohälsa ... 23
6.2.1 Polisers förtroende för sin egen förmåga ...24
6.3 Bruk av våld & säkrare möten ... 24
6.3.1 Säkrare möten ...25
6.4 Förändring av attityder och uppfattningar om psykisk ohälsa ... 26
7. DISKUSSION... 27
7.1 Resultatdiskussion ... 27
7.1 Metoddiskussion ... 30
8. SLUTSATSER OCH REKOMENDATIONER ... 31
REFERENSLISTA ... 33
1. INLEDNING
Förutom polisers1 idag självklara uppgifter, att förebygga, förhindra och upptäcka brott har poliser även ansvar för övervakning av den allmänna ordningen och säkerheten. Detta samtidigt som de ska lämna allmänheten skydd och annan hjälp (SFS 1984:387). Poliser ska enligt polislagen § 6 samarbeta med andra
myndigheter i ärenden som berör polisverksamhet (a.a.). Samtliga myndigheter ska även ge poliser stöd i deras arbete (a.a.). Samverkan är enligt
Förvaltningslagen en skyldighet som varje svensk myndighet har och ska ta del av (Brå 2010). Denna samverkan är viktig för att kunna uppnå gemensamma mål och är av särskilt värde då varje enskild myndighet har en specialiserad kunskap och kompetens som bidrar till en djupare kunskap och förståelse (Brå 2010).
Handräckning är en av de arbetsuppgifter som för poliser innebär ett automatiskt samarbete med sjukvården (Polisförbundet, 2015). I samband med handräckning utspelas ett möte mellan psykiskt sjuka individer och poliser (a.a.). Detta då handräckning innebär att poliser tillsammans med sjukvården ansvarar för att psykiskt sjuka personer kommer till en vårdinstans för bedömning och vård (a.a.). Handräckning är endast ett av flera moment där poliser kommer i kontakt med psykiskt sjuka individer. Denna kontakt mellan psykiskt sjuka individer och poliser etableras alltså även vid de ärenden som inte innefattar handräckning (a.a.). Många av de larm och samtal poliser rycker ut till varje vecka förknippas med psykisk ohälsa (a.a.). Dessa samtal kan handla om allt från suicid och handräckning till psykotiska episoder (a.a.). Polisförbundets undersökning som genomfördes 2015 visar på att det enbart i Stockholm funnits perioder där poliser fått ca 100 larm i veckan som på något sätt varit förknippat till psykisk ohälsa (Polisförbundet, 2015). I den ovan nämnda undersökningen uppgav 62 procent av poliser att de regelbundet kommer i kontakt med psykiskt sjuka individer (a.a.). Sydsvenskan publicerade den 15 augusti 2008 en artikel om en händelse i Malmö där mötet mellan poliser och psykisk ohälsa eskalerat. Detta ledde till att polisen i fråga tog sitt tjänstevapen i bruk och avlossade ett antal skott mot den hotfulla dock psykiskt sjuka individen varav ett av skotten träffade denna i benet (Grauers & Rydén 2008). Detta är en av flera händelser där personer kommit till skada i konfrontationer mellan polis och psykiskt sjuka individer. Dödsskjutningen av en polis i Nyköping samt dödsskjutningen av en psykiskt sjuk man i Lindesberg är två exempel på ytterligare situationer där mötet mellan dessa slutat illa. (Persson 2008). Detta stärks ytterligare av en rapport som publicerades av
Polismyndigheten (2016) där det visade sig att användning av diverse vapen tenderar att förekomma i polisers möten med psykiskt sjuka individer
(Justitiedepartementet, 2017; Polisen, 2014). Viktigt att belysa är dock att de ovan nämnda händelserna är av extrem karaktär, dock visar de på tillfällen där mötet mellan polis och psykisk sjuk individ gått fel. Poliser är ofta först på plats vid olika kriser en genomgår i sitt liv. Detta gör att poliser får en särskild roll då de avgör om en person bör bli arresterad eller om denna istället ska bli hänvisad till en psykiatrisk klinik (Gottfredson m.fl. 2011; Martin & Thomas, 2015). Detta kräver att poliser gör en bedömning utifrån den situation som uppstår i samband med polisers möten med psykisk sjuka individer. I sin bedömning får poliser ofta leta efter tecken på psykisk ohälsa, detta i form av symptom likt
1I denna uppsats kommer begreppet ”polisers” att användas genomgående istället för ”polisen”,
självskadebeteende eller avvikande drog reaktioner där den psykiska diagnosen tenderar att förstärkas (Levander, 2017). För att poliser ska lyckas med sin bedömning krävs det att de har en grundläggande förståelse för vad som styr den psykiskt sjuka individens beteende (a.a.). Med hjälp av en sådan förståelse kan poliser bättre hantera situationer och individer i sitt dagliga arbete, mötet mellan polis och den sjuke blir därmed mer effektivt (a.a.). Poliser som inte hade samma teoretiska och praktiska kunskap tenderade att sannolikt använda våld eller åtgärder i form av handbojor och elchockvapen (a.a.). Polisers arbete går alltså att likna vid en sorts akutverksamhet där identifiering av psykiska medicinska behov är av stor betydelse (a.a.). Det framgår att det finns en tydlig kontrast i hur
kontakten med psykiskt sjuka individer hanteras beroende på kunskap och erfarenhet hos de olika poliserna (Gottfredson m.fl. 2011).
Med denna uppsats önskar vi redovisa hur CIT påverkat polisers möte med psykisk sjuka individer. Baserat på våra resultat hoppas vi kunna belysa påverkan av CIT samt därigenom visa på hur CIT kan förbättra mötet mellan poliser och psykisk ohälsa. Vår studie kan komma att uppmärksamma nya fenomen som vi hoppas kan bjuda in till vidare forskning inom ämnet.
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med denna uppsats är att med hjälp av en systematisk litteraturöversikt sammanfatta och därigenom undersöka den forskning som gjorts i USA på CIT-modellen. Fokus har lagts på att belysa hur effektiv CIT-modellen är samt hur den påverkar polisers utförande av arbetsuppgifter relaterade till psykisk ohälsa. Den frågeställning som studeras är:
Hur påverkar CIT-modellen polisiärt arbete?
2. Bakgrund
Psykisk ohälsa är en term som innefattar ett flertal tillstånd med diverse
svårighetsgrader (Folkhälsomyndigheten, 2018). Begreppet inkluderar alltså både allvarliga sjukdomar likt schizofreni men även mildare symtom som inte
motsvarar någon direkt sjukdom (a.a.). Psykisk ohälsa är idag ett vanligt förekommande fenomen, vilket i sin tur gör det till ett av de större
folkhälsoproblemen i dagens samhälle (a.a.). Det uppskattas att ungefär 4 procent av befolkningen lider av allvarlig psykisk sjukdom (Levander, 2017). Psykiska problem likt psykossjukdomar med hallucinationer och vanföreställningar är ett exempel på tillstånd som är förekommande (Levander m.fl. 2010). Det är viktigt att nämna att psykiska sjukdomar är komplexa, detta då de är mer variabla än majoriteten av de somatiska sjukdomarna (a.a.). Detta kan bero på att psykiska sjukdomar drabbar kroppens mest komplexa system, hjärnan (a.a.). Denna faktor gör variationsbredden mycket större, samma sjukdom kan ge olika symtom hos olika individer (a.a.).
2.1 Crisis Intervention Teams
Crisis intervention team grundades i Memphis TN (Compton m.fl. 2017). Behovet av ett CIT team var väl tydligt och blev uppmärksammat efter en incident år 1987 där en polisman sköt en psykiskt sjuk person (a.a.). Program likt CIT grundas runt
om i världen för att träna polismän i att bemöta psykiskt sjuka individer (Watson m.fl. 2014). Programmet syftar till att etablera en förståelse i mötet mellan psykiskt sjuka individer och polis (a.a.). CIT innebär en 40 timmars specialiserad träning där polismän får ta del av ny kunskap som underlättar framtida möten med psykiskt sjuka individer (Skubby m.fl. 2012; Compton m.fl. 2017; Watson m.fl. 2014). Ett av målen med CIT är att förbättra säkerheten mellan polis och psykiskt sjuka individer som befinner sig i kris. CIT har visat sig medföra färre våldsamma interaktioner mellan psykiskt sjuka individer och poliser. Både poliser och
vårdpersonal identifierade att frihetsberövning och brist på psykiatrisk som nyckelproblem. Ett samarbete myndigheter emellan gynnar folkhälsan generellt (Kohrt m.fl. 2015). Ytterligare ett mål med CIT är att förhindra att psykiskt sjuka individer skickas till fängelse istället för att få den psykiska hjälp de behöver (a.a.). CIT modellen strävar även efter att förändra polisers attityder om psykisk ohälsa samt öka kunskapen om denna (Compton m.fl. 2006). Detta lär poliserna sig genom att bli undervisade inom ämnen som, missbruk, medicinering och andra närliggande ämnen (Cochran m.fl, 2000). Träningen inkluderar rollspel,
undervisning, besök till olika psykiatriska kliniker men även diskussioner mellan poliser och individer med psykisk ohälsa (Compton m.fl. 2006).De poliser som tar del av denna träning tar sig an en särskild roll vid besvarande av larm som i sin tur är kopplade till personer med psykisk ohälsa (Compton m.fl. 2017). För att
besvara de larm som är förknippade med psykisk ohälsa och psykiskt sjuka personer behöver poliser kunskap för att på bästa vis avgöra huruvida personen de handskas med bör tas till en psykiatrisk klinik för vidare hjälp (Watson m.fl. 2014). Möten mellan polis och psykiskt sjuka individer sker i diverse miljöer där poliser snabbt måste agera. Situationer som uppstår måste inom kort tid utvärderas och bedömas (a.a.). Detta samtidigt som de har relativt lite information till
förfogande gällande situationen. Beslut och åtgärder ska baseras på den
information de har (a.a.). De beslut och val poliser gör påverkar samtliga parters säkerhet. Detta samtidigt som besluten även påverkar resultat kopplade till den psykiska vården och rättssystemet samt den kontakt som skapas med psykiskt sjuka individer (a.a.). CIT har även visat på att kunna minska nivån av stigma och andra negativa uppfattningar om psykisk ohälsa (Compton m.fl. 2006). Träningen är menad att rusta poliser med mer kunskap, bättre attityder vilket är menat att leda till bättre kompetens och färdigheter i mötet med den sjuke (a.a.). Efter CIT förväntas poliser vara mer redo för att handskas med de situationer som uppstår med psykiskt sjuka individer samt ha bättre förståelse för psykiskt ohälsa (a.a.). Dock är CIT mer än bara träning då det för en full funktion krävs att flera
myndigheter samarbetar (Skubby m.fl. 2012; Compton m.fl. 2017). En viktig del av CIT är att upprätta en position där poliser kan transportera den psykiskt sjuka, helst innan det kommer in ett larm. På denna plats ska den psykiskt sjuka
individen genomgå en utvärdering och därigenom bli hänvisad till rätt instans, detta för att få bästa möjliga vård. CIT träning kan variera mellan olika polisiära instanser då genomförande av träningen är frivillig för samtliga poliser. Vid intresse får poliser först ansöka om en CIT tjänst, därefter går varje kandidat igenom en process där denna lämnar in en ansökan och referenser för att sedan bli intervjuad. I de fall poliser får en CIT tjänst blir denne tilldelad nya skyldigheter och arbetsuppgifter kopplade till CIT träningen. CIT poliser får det övergripande ansvaret i situationer som är länkade till psykisk ohälsa (Compton m.fl. 2017).
2.2 Polisers behov av kunskap om psykisk ohälsa
Många psykiska sjukdomar är mindre allvarliga och är polisiärt ointressanta, dock finns det flera psykiska sjukdomar som är kopplade till en förhöjd
brottsbenägenhet. Schizofreni, bipolär sjukdom, autismspektrumstörningar och ADHD är exempel på dessa sjukdomar (Kriminalvården, 2013). En person diagnostiserad med ADHD besitter en 5-9 gånger större risk att dömas för ett våldsbrott. Kriminalvården (2013) menar även på att ADHD i barndomen går att förknippa med våldskriminalitet i vuxenlivet samt att samma faktorer som påverkar ADHD i barndomen även har en inverkan på en individs
våldskriminalitet i vuxenlivet.
Personer dömda för mordbrand visade sig ha en 22-38 gånger högre risk att ha blivit diagnostiserade med schizofreni (a.a.). Både schizofreni och bipolär sjukdom visade på en 4,2 gånger högre risk för våldskriminalitet jämfört med populationen i övrigt (a.a.). De personer som diagnostiserats med autism tenderar att ha en förhöjd risk för ungdomsbrottslighet samt missbruk men visar dock inte på en ökad risk för våldskriminalitet (a.a.). Dessa diagnoser kan medföra
svårigheter med fokus, kontroll samt aggressivitet och impulser (a.a.). Personer med en neuropsykiatrisk diagnos tenderar att uppleva problem med att avkoda sociala signaler, följa regler och respektera auktoriteter likt poliser (a.a.). Levander m.fl (2010) menar på att schizofreni är den diagnos som främst är förknippad med en ökad brottsbenägenhet. Idag står schizofreni för hälften av de brott som begås av psykiskt sjuka individer (a.a.). Av den vuxna svenska
befolkningen har ca 1 procent diagnosen schizofreni, varav 30 000 män och 25 000 kvinnor (a.a.). Den diagnos som poliser oftast stöter på är
personlighetsstörningar (Levander, 2017). Personlighetsstörningar är typiska för socialt normbrytande beteende och är ofta förknippat med våld (Heilig, 2011; Levander m.fl. 2010). Personlighetsstörning är ett tillstånd som är förekommande hos vårddömda individer, detta även om individen har en annan huvuddiagnos (a.a.). Låg självkontroll och hög aggressivitet är förekommande sociala problem bland individer med diagnosen personlighetsstörning (a.a.). Antisociala och narcissistiska personlighetsstörningar är i större utsträckning relaterade till en högre våldsbenägenhet och är ofta associerat med ytterligare tillstånd som
missbruk (a.a.). Missbruk är en av de vanligaste diagnoserna dock förknippas den av många inte med en psykisk diagnos (Levander, 2017). Att leva med ett
missbruk medför negativa konsekvenser på individens personlighet (a.a.). Individen blir av sitt missbruk förändrad och utvecklar svårigheter med att kontrollera impulser och känslor (a.a.). Även individens sätt att tänka samt samspela blir drabbat av missbruket (a.a.).
Psykiskt sjuka personer uppvisar alltså både ett generellt ogillat avvikande beteende samtidigt som deras beteende även kan vara av kriminell anda
(Levander, 2017). Dock bör betonas att dessa beteenden samtidigt ger uttryck för den psykiska ohälsan (a.a.). Därmed är det betydelsefullt att poliser besitter kunskap om diverse psykiska sjukdomar (a.a.). Poliser måste kunna särskilja på vad som är ”normalt” och “avvikande” beteende hos individer. Det är även viktigt att poliser har förmågan att kunna utföra riskbedömningar under stressfyllda och tidsbegränsade situationer (a.a.).Det är viktigt att poliser är välinformerade om de diagnoser som är mest förekommande i deras yrkesroll (a.a.). Det är relevant att
poliser vet hur personer med psykiska sjukdomar uppfattar sin omgivning samt hur dessa individer handlar och tänker (a.a.).
Alla människor upplever depression, rädsla och nedstämdhet någon gång under sin livstid (Levander, 2017). Dock finns det individer som upplever dessa
egenskaper under både längre och mer intensiva perioder (a.a.). Det uppskattas att 23 procent av alla män och 31 procent av alla kvinnor riskerar att drabbas av en depression någon gång under sin livstid (Runeson, 2012). Depression är hos både män och kvinnor en vanligt förekommande bakgrund till självmord (a.a.). Att vara suicidal är inget ovanligt drag hos individer som befinner sig i depression
(Levander, 2017). I mötet med suicidala personer är poliser tvungna att fatta svåra beslut (a.a.) Dock krävs det kompetens om suicidologi för att på bästa vis hantera en sådan situation (a.a.). Sjukdomarna som nämns förekommer inte endast hos kriminella utan kan också förekomma hos den brottsutsatta (a.a.). Psykiskt sjuka personer både begår brott men blir också mer frekvent utsatta för brott (a.a.).
2.3 Polisers förutsättningar
En polisman som verkställer en tjänsteuppgift skall under iakttagande av vad som föreskrivs i lag eller annan författning ingripa på ett sådant sätt som är försvarbart dock med hänsyn till åtgärdens syfte och övriga omständigheter. Måste tvång tillgripas, skall detta ske endast i den form och den utsträckning som behövs för att det avsedda resultatet skall uppnås (SFS 1984:387). Polisers sätt att bemöta en individ är avgörande för hur individen väljer att agera gentemot poliser. Polisers bemötande spelar även en stor roll för den medmänskliga respekten (Brunson & Miller, 2006; Matrofski m.fl, 1996). Forskning menar på att polisers sätt kring hur de väljer att befalla en individ på är av större betydelse än vad poliser faktiskt ber personen att göra (a.a.). Polisers sätt att hantera och bemöta situationer som uppstår med psykiskt sjuka individer tenderar att påverka individens
förhållningssätt gentemot poliser men också hens vilja att samarbeta (Watson & Angell, 2007). Polisens mest övergripande uppgifter är att upprätthålla ordning och säkerhet i samhället men också att se till att lämna allmänheten skydd och annan hjälp (Polisen, 2017). Då individer med psykisk ohälsa ingår under
allmänheten, innebär det att polisen även ska skydda dessa individer. Som tidigare nämnt möter poliser psykiskt sjuka individer i sin arbetsroll genom b.la.
handräckning. Handräckning är vad som avses i lagen om psykiatrisk tvångsvård 47 § “ Om det finns skälig anledning att anta att någon lider av en allvarlig psykisk störning och är farlig för annans personliga säkerhet eller eget liv eller i övrigt behöver omedelbar hjälp, får Polismyndigheten tillfälligt omhänderta honom eller henne i väntan på att hälso- och sjukvårdspersonal kan ge honom eller henne sådan hjälp. Den omhändertagne får föras till en sjukvårdsenhet som kan ge stöd och behandling.” (LPT 1991:1128). Handräckning är en av polisens mest riskabla uppgifter, detta då hälsotillståndet hos de individer som poliser vidtar åtgärder mot inte är kända (Agevall & Jenner, 2006). Ytterligare faktorer som gör handräckning till en riskfylld uppgift är miljön samt situationens
intensitet (a.a.). Dessa egenskaper kan hos poliser skapa en känsla av otrygghet i samband med mötet med den psykiskt sjuka individen (a.a.). Det kan ibland vara svårt för poliser att arbeta problemorienterade då deras arbete är mycket
händelsestyrt (Dahl, 2003). Med händelsestyrt polisarbete menas t.ex. händelser där poliser har begränsat med information om situationer eller där situationer är akuta och plötsliga (a.a.). Vid denna typ av händelse blir polisers samarbete med
vidare myndigheter begränsat och de åtgärder som vidtas hanteras endast av polismyndigheten, dock är åtgärderna av kort effekt (a.a.).
2.4 Utmaningar
Tidigare forskning har visat på att poliser upplever att det är svårt att handskas med psykiskt sjuka individer (Gottfredsson m.fl. 2011; Levander, 2017). Detta upplevs på grund av bristfällig kunskap kring psykisk ohälsa och hur man som polis på bästa sätt kan bemöta dessa individer (a.a.). De största utmaningar poliserna upplever är att kommunicera och samarbeta med psykiskt sjuka
individen på rätt sätt (Gottfredsson m.fl. 2011). Tidigare evidens har även visat på att poliser ofta uppger att de är frustrerade över den rådande samverkan mellan vården och polismyndigheten (Gottfredsson m.fl. 2011; Martin & Thomas, 2015). För att på bästa möjliga sätt vårda dessa individer krävs det en bra samverkan mellan vården och polisen menar Martin & Thomas (2015). I studien av Martin & Thomas (2015) uppgav poliserna frustration över hur vårdpersonal hanterar situationer då poliser kommer in med en individ som är i kris och är i behov av hjälp. En del vårdpersonal uppgav att individen endast är
uppmärksamhetssökande i de situationer poliser uppfattar individen vara
krisdrabbad (Martin & Thomas, 2015). Att poliser upplever mötet med psykiskt sjuka personer som utmanande har visat sig vara uppmärksammat, detta då regeringen givit Polismyndigheten i uppdrag att stärka förmågan att bemöta psykiskt sjuka personer (Regeringen, 2017).
3. METOD
En litteraturöversikt har i syfte att noggrant undersöka, urskilja, granska samt tolka en redan existerande kunskap inom ett specifikt område (Friberg, 2012; Jones, 2007). Det ska även genomföras en analys av potentiella kunskapsluckor inom det aktuella ämnesområdet (a.a.). Det som definierar en systematisk litteraturöversikt är bland annat dess syfte att bemöta en specificerad fråga men även pröva en hypotes (a.a.). Vid användning av detta tillvägagångssätt bidrar författaren med analyser samt kritiska bedömningar på den redan existerande forskningen inom det valda ämnesområdet (Eriksson Barajas m.fl. 2013). Med hjälp av denna metod kan resultat från diverse vetenskapliga studier vägas samman för att uppnå en ny evidensbaserad kunskap inom det aktuella området (Forsberg & Wengström, 2008). Då en systematisk litteraturstudie genomförs systematiskt krävs det att tillvägagångssättet är replikerbart, detta för att reducera risken för bias (Bryman, 2011). Vid händelse av en icke replikerbar studie bör det framtagna resultatets validitet ifrågasättas (a.a.). Författaren bör vid en
systematisk litteraturöversikt även fastställa tydliga exklusions och
inklusionskriterier samt identifiera samtliga kända referenser (Jones, 2007). Det resultat som eftertraktas av sökningen bör bestå av ett lägre antal träffar, detta då publikationerna då blir mer relevanta (Eriksson Barajas m.fl. 2013).
En systematisk litteraturöversikt har diverse fördelar (Jones, 2007). Metodiken som nyttjas är tydlig vilket medför en märkbar minskning för subjektivitet i arbetet (a.a.). Tack vare tillvägagångssättet och dess tydliga metodarbete blir de slutsatser som dras mer tillförlitliga (a.a.). Ytterligare en fördel med metoden är dess möjlighet att samla in en stor mängd data under ett kort skede (Björklund & Paulsson, 2003; Jones, 2007). Detta är gynnsamt för genomförandet av denna uppsats då den utförs under en avgränsad tid.
3.1 Litteratursökning
Denna litteraturöversikt kommer att genomföras efter Khan m.fl (2003) fem riktlinjer baserade på utförande och tillvägagångssätt i relation till en systematisk litteraturöversikt. Första steget grundar sig i att hitta en eller flera frågor att utgå ifrån. Andra steget är att identifiera studier som är av intresse för översikten, tredje steget innebär en bedömning och utvärdering av studiers kvalitet. Därefter sker det en sammanfattning av resultat från diverse studier för att sedan tolkas (a.a.).
3.1.1 Hitta frågor att undersöka- Steg 1
Det första steget i en litteratursökning är att formulera sökord som ska leda till relevanta artiklar (Friberg, 2012). En övergripande litteratursökning bör göras för att få insikt och överblick inom ämnet som ämnas undersöka (a.a.). I ett tidigt skede fattades beslutet att denna uppsats ämnar behandla polisiärt arbete i förhållande till psykisk ohälsa. Processen började med att generella sökningar genomfördes, detta för att få en tydlig inramning av problemområde och
frågeställning. För att på bästa vis få en generell och allmän överblick av ämnet formulerades följande sökord; police officer, mental health och crisis intervention. Den allmänna sökningen genomfördes den 25 april 2018 i databaserna Google Scholar och ProQuest. Sökningarna i Google Scholar och i ProQuest hade i syfte att hjälpa avgränsa val av ämnesområde. Sökningen som utfördes i Google scholar bestod av sökorden mental health, police officer och crisis intervention och
resulterade i 4370 träffar. Sökningen som genomfördes i databasen ProQuest med söksträngen mental health AND police officer AND crisis intervention resulterade i 79726 träffar. Med hjälp av dessa sökord urskildes ett antal varierande
synvinklar och perspektiv som tolkades vara av intresse för att sedan bli
granskade. Femton artiklar vars titlar innehöll något av de valda sökorden valdes slumpmässigt ut för vidare granskning, detta resulterade i att begreppet Crisis Intervention Team (CIT) upptäcktes begreppet CIT var av relevans då det förekom i polisarbete och hade koppling till psykisk ohälsa. Efter granskning av dessa artiklar fattades det ett beslut att ändra söksträngen till Crisis intervention AND Police personnel i vidare sökningar. Detta beslut fattades eftersom mental health samt officer resulterade i för många träffar. Detta la grunden till beslutet att fokusera på CIT samt dess påverkan på polisiärt arbete. Bakgrunden till varför CIT uppkom och utmaningarna med att implementera denna modell kommer inte vara i fokus i denna översikt, fokus kommer enbart läggas på hur CIT-modellen kan påverka mötet mellan poliser och individer med psykisk sjukdom. Efter utförandet av detta steg formulerades studiens syfte och frågeställning. De ovan nämnda sökningar behövde inte vara av systematisk karaktär då dessa endast strävar efter att bidra med en övergripande bild av ämnet (a.a.).
3.1.2 Hitta relevanta studier- Steg 2
Under detta steg identifieras studier som är av relevans för frågeställning och syftet (Khan m.fl. 2003). Sökningar som utförs utgår ifrån den aktuella
frågeställningen och diverse inklusions- och exklusionskriterier som fastställts innan en inledd sökning (a.a.).
Första kriteriet var kravet av vetenskapliga studier som var peer-reviewed. En peer-reviewed studie är när studien har granskats av någon annan än författaren som är sakkunnig inom ämnesområdet (Friberg, 2012). Peer-reviewed studier
innebär även att de har blivit publicerade i en vetenskaplig tidskrift (a.a.). Dock hade inte samtliga databaser detta som alternativ, därmed gick inte kriteriet att tillämpa i alla sökningar. Studier som valdes i dessa databaser blev istället
manuellt granskade för att fastställa att de var peer-reviewed. Detta gjordes genom att undersöka huruvida studien blivit publicerad i en vetenskaplig tidskrift. Endast de studier som uppfyllde våra kriterier inkluderades i denna översikt. De studier som valdes ut var tvungna att vara av relevans i förhållande till studiens syfte och frågeställning. I den övergripande sökningen som genomfördes i början framgick det tydligt att det existerade mycket forskning inom det valda ämnesområdet, därmed bestämdes att endast inkludera artiklar som har i syfte att undersöka resultatet av att implementera CIT modellen. Då CIT modellen strävar efter att poliser på ett tryggt och säkert sätt ska lära sig hantera de situationer uppstår med psykiskt sjuka individer. Detta innebar att artiklar som undersökte samt
behandlade detta ämne eftertraktades i denna studie.
I vår sökning eftertraktades artiklar som behandlade huruvida CIT modellen påverka det polisiära arbetet. Detta utfördes genom en inklusion baserad på artiklar som utvärderar de olika komponenterna inom CIT modellens mål. Dock eftertraktades även att dessa artiklar belyser huruvida en implementering av CIT modellen bidragit till en förändring inom det polisiära arbetet. Begreppet
förändring innefattar diverse betydelser likt bla. minskning av våld samt antalet gripanden i mötet med den psykiskt sjuka individen. Detta användes som ett kriterium i samtliga sökningar.
För att begränsa antalet träffar ytterligare valdes ännu ett inklusionskriterium, att endast inkludera artiklar från 2010 till 2018. Friberg (2012) tar upp hur en
begränsning av detta slag bidrar till en nyare samt mer aktuell bild av forskningen inom det valda ämnesområdet.
Artiklarna kunde både vara av kvantitativ och kvalitativ karaktär. Sekundärkällor valdes i denna litteraturöversikt att uteslutas, detta då dessa tenderar att lämna plats för tolkning samt kan vara baserade på misstolkning av primärkällor (Bryman, 2011). Då litteratursökningen resulterade i ett stort antal träffar beslutades det att begränsa sökningen till studier endast utförda i USA. Detta kriterium tillämpas i de databaser som erbjöd detta som alternativ.
Artiklar som inte studerade mobila team ur ett CIT perspektiv valdes att uteslutas. Även de artiklar som undersökte inverkan som SOS samtal har på CIT tränade poliser och deras arbetssätt valdes bort. Crisis intervention modeller som var modifierade på olika vis valdes att uteslutas i denna studie. Endast den originella versionen av CIT modellen eftertraktades. De artiklar som undersökte utmaningar med implementering av CIT uteslöts. Studier som undersökte vilken typ av individ som hade större benägenhet att bli utsatta för våld utav CIT poliser valdes att exkluderas. Även artiklar som hade i syfte att undersöka psykisk ohälsa i Crisis intervention teams uteslöts. De artiklar som undersökte diverse tillvägagångssätt gällande polisers rekrytering till CIT samt skillnaden mellan dessa valdes att uteslutas. De sökträffar som undersökte den rådande litteraturen om CIT valdes att exkluderas. Endast de artiklar som lade fokus på CIT valdes att inkludera i
3.1.3 Den systematiska litteratursökningen
Efter den övergripande litteratursökningen påbörjades en systematisk sökning. Enligt Friberg (2012) kan systematiska sökningar ske manuellt, dock tog vi beslutet att söka i databaser. De databaser som använts var PsycINFO,
Criminology Collection, CINAHL, ERIC, LIBsearch, Scopus, Social Sciences Citation Index, Sociological Abstracts, ABI/Inform Global och PUBmed. PsycINFO, ERIC, LIBsearch, Sociological abstracts samt ABI/inform Global antal valdes ut med hjälp av en kriminologi guide som gick att hitta på Malmö Universitets hemsida (MAU, 2018). Dock valdes ett ytterligare antal vanligt förekommande databaser att tilläggas. Eftersom studiens syfte berör psykisk ohälsa inkluderades vårdinriktade medicinska databaser i denna studie. PsycINFO berör ämnen likt psykologi och diverse närliggande teman, Criminological
abstracts innehåller kriminologiskt relevanta studier, CINAHL är av
omvårdnadsorienterad karaktär, LIBsearch innehåller studier från ett flertal olika databaser som i sin tur berör olika ämnen, Scopus är allmän databas som erbjuder studier om olika ämnen. Social sciences citation index valdes eftersom den genererar sökningar som berör samhällsvetenskapliga ämnen, Sociological abstracts inkluderades då den genererar studier av samhällsvetenskaplig karaktär. ABI/Inform innehåller artiklar som berör till exempel ekonomi och
samhällsfrågor. PUBmed användes då denna databas innehåller medicinska artiklar som kan komma att beröra det valda ämnet.
Den första systematiska litteratursökningen genomfördes den 28 april 2018 med hjälp av sökorden; Crisis Intervention AND mental health AND Police personnel. Innan sökningen genomfördes lades ett av de tidigare nämnda kriterierna till, detta innebar att endast artiklar som var peer-reviewed var av intresse. Under
litteratursökningen användes operatorn AND för att binda ihop de olika sökord, detta användes i alla databaser som tillät det. Anledningen till att man använder sig av AND är för att bestämma hur sökorden ska relateras till varandra (Friberg, 2012). Nyttjande av operatorn AND mellan till exempel två sökord resulterar med sökningar som berör båda sökorden (a.a.). Sökorden Crisis intervention, Mental health och Police användes som söksträng med operatorn AND i de databaser som tillät det (a.a.). Den första sökningen genomfördes i databasen PsycINFO, detta resulterade i 233 träffar. Vi valde att avgränsa sökningen ytterligare, detta för att få fram ett mindre antal artiklar. Resultat som eftertraktas med en systematisk sökning består av mindre antal träffar eftersom det då med stor sannolikhet går att fastställa att det resultat som framkommit är av relevans (Eriksson Barajas m.fl. 2013). Då ordet personnel inte förekom i någon av resultatens titlar valdes detta ord att uteslutas. Därav bestod numera sökningen istället av orden Crisis
Intervention AND Mental health AND Police. Efter att sökorden ändrades lades även ytterligare kriterier till, därmed blev endast de studier som utförts i USA mellan åren 2010-2018 inkluderade. Denna sökning resulterade därmed i endast 99 träffar. Samtliga av de framkomna titlarna lästes. De titlar som tolkades vara lämpliga genom att de visade sig behandla CITs påverkan på polisiärt arbete genomgick en vidare utvärdering, detta med hjälp av studiernas abstract. Av de 99 titlar som lästes granskades 24 abstracts, detta då titlarna tolkades vara relevanta då de berörde det valda ämnesområdet. De abstracts som visade falla in under vårt syfte samt visade sig kunna besvara vår frågeställning granskades ytterligare. Abstracten som inkluderade ett eller flera mål med CIT samt behandlade hur dessa påverkat det polisiära arbetet valdes att granskas ytterligare vilket ledde till att studier lästes. Av de 24 abstracten som utvärderades lästes 12 studier, detta då dessa 12 innehöll de valda inklusions och exklusionskriterierna. Av de 12
studierna valdes endast 7 att inkluderas i denna översikt. Dessa 7 studierna behandlade tydligt det valda ämnesområdet som ämnas undersökas. De 5 studier som valdes att exkluderas då infallsvinkeln hos dessa inte föll inom studiens syfte. Ett exempel på detta kan vara att studierna hade en annan infallsvinkel på ämnet. Den 1 maj 2018 genomfördes ytterligare sökningar, denna gång i Criminology Collection, sökorden bestod av Crisis Intervention AND Mental health AND Police, samtliga kriterier inkluderades. Sökningen resulterade i 111 träffar varav samtliga titlar lästes. Med hjälp av de granskade titlarna valdes 3 abstracts ut för vidare utvärdering. Dock visade sig ingen av de 3 abstracts behandla det valda ämnesområdet, därmed blev de uteslutna. Träffarna i denna databas var inte av relevans, de flesta träffar i denna databas hängde endast samman med begreppet mental health specifikt. Artiklarna som framkom i sökningen behandlade inte CIT i förhållande till den valda frågeställningen. Därav valdes inga artiklar från denna sökning att inkluderas i studien. Sökningen som genomfördes i databasen
CINAHL på sökorden Crisis Intervention AND Mental health AND Police resulterade i endast 15 träffar, även denna sökning uppfyllde samtliga inklusions och exklusions kriterier. Samtliga av de 15 studiers titlar lästes då sökningen endast resulterade i 15 träffar. Av dessa 15 träffar lästes endast 7 abstracts, detta då titlarna visade på huruvida studierna behandlade CIT modellens påverkan på det polisiära arbetet. Endast 7 av artiklarna var av relevans då de behandlade ämnet som studien riktar in sig på. Av dessa 7 artiklar var 3 dubbletter då de framkom och valdes i sökningen som gjordes i databasen PsychINFO. Dock föll ingen av de övriga 4 artiklarna in under vårt syfte och exkluderades därmed. En sökning genomfördes även i databasen Eric på orden Crisis Intervention AND Mental health AND Police. Inklusionskriteriet som bestod av att endast studier genomförda i USA gick inte att tillämpa, detta då databasen inte erbjöd detta som ett val. Därmed gjordes en manuell granskning som uteslöt de studier som ej genomförts i USA. Övriga inklusions och exklusionskriterier gick dock att
tillämpa. Sökningen resulterade i 4 träffar varav samtliga titlar och abstract lästes, detta då antalet träffar var lågt. Endast 1 av de 4 studierna inkluderades i
översikten. Den valda studien undersökte en av CIT modellens mål, om CIT modellen kan minska bruk av våld. Detta la grunden till att artikeln valdes att inkluderas i studien. En litteratursökning genomfördes även i databasen LIBsearch på orden Crisis Intervention AND Mental health AND Police. Denna databas tillät inte att endast välja studier genomförda i USA. Dock fanns möjligheten att utse vilka geografiska områden studierna ska ha utförts i. California, Chicago, illinois och Ohio ersatte kriteriet som tidigare bestod av USA. Då sökningen endast resulterade i 9 träffar lästes samtliga titlar och abstracts. Av dessa 9 abstracts valdes 5 att vidare utvärderas. Av de 5 artiklar som utvärderades var 3 stycken redan valda i tidigare sökningar vilket innebär att dessa är dubbletter. De övriga artiklarna som ej blev valda visade sig inte behandla ämnet på det vis som önskas i studien för att på bästa vis besvara frågeställning och syfte.
Den 2 maj 2018 genomfördes en sökning i databasen Scopus på sökorden Crisis Intervention AND Mental health AND Police, samtliga inklusions och exklusions kriterier tillämpades. Sökningen gav 62 träffar varav samtliga titlar lästes. De titlar som visade sig behandla det valda ämnesområdet utvärderades ytterligare genom läsning av abstract. Vidare valdes 13 abstracts att läsas vilket resulterade i att 11 studier lästes. Av de 13 abstracts som lästes var det två som endast
undersökte CIT utan att titta på hur det polisiära arbetet påverkades. Därmed valdes dessa två abstracts att exkluderas. Av dessa artiklar var 8 dubbletter vilket
innebar att de inte lästes igenom ytterligare en gång. Av de övriga 3 artiklar visade sig endast en behandla ämnet och besvara frågeställningen.
Den 3 maj 2018 utfördes en sökning i databasen Social Sciences Direct på sökorden Crisis Intervention AND Mental health AND Police, samtliga
exklusions och inklusionskriterier tillämpades. Sökningen resulterade i 49 träffar varav samtliga titlar lästes. De titlar som tolkades innehålla det valda ämnet valdes att granskas ytterligare. Antalet abstracts som lästes var 26, vid läsning av abstract försöktes de ämnesspecifika kriterierna att tillämpas på bästa vis. Detta ledde till att 13 artiklar visade sig vara av intresse, dock var 7 av dessa redan valda i tidigare databaser. De resterande 6 artiklarna lästes igenom, dock visade hälften av dem att de inte behandlade CIT ur det perspektiv som önskas. De övriga 3 studierna utvärderade CIT och någon av dess mål, därav valdes de att inkluderas i översikten.
Den 4 maj 2018 genomfördes tre sökningar. Den första sökningen utfördes i databasen Sociological Abstracts på orden Crisis Intervention AND Mental health AND Police, samtliga inklusions och exklusionskriterier tillämpades. Sökningen resulterade i 94 träffar varav samtliga titlar utvärderades. Endast två titlar visade sig vara av relevans, då majoriteten av titlarna inte behandlade det valda
ämnesområdet. Därmed valdes endast 2 abstracts ut för vidare bedömning. Vid vidare granskning visade det sig att ingen av artiklarna var av relevans då de inte kunde bidra till att besvara den valda frågeställningen.
Den andra sökningen genomfördes i databasen ABI/Inform Global och resulterade i 145 träffar, samtliga titlar lästes dock tolkades ingen av dessa vara lämpliga. Även här valdes endast 2 abstracts ut för vidare granskning, då dessa inte behandlade vårt ämne valdes ingen av dessa att inkluderas i översikten. Slutligen genomfördes en sökning i databasen PUBmed på orden Crisis Intervention AND Mental health AND Police. I denna databas gick inte peer-reviewed och USA att välja som exklusions och inklusionskriterier. Detta bidrog till att en manuell utvärdering och granskning utfördes för att avgöra huruvida studierna var peer-reviewed samt om de blivit utförda i USA. Sökningen resulterade i 85 träffar, samtliga titlar lästes och utvärderades. Endast 18 titlar visade sig vara av intresse vilket ledde till att 18 abstracts genomgick en vidare granskning. Av de 18 artiklarna var 6 dubbletter från tidigare sökningar, därmed lästes endast 5 artiklar igenom. De övriga 7 som inte lästes uppfyllde inte kraven då de behandlade ämnet ur ett perspektiv som inte var önskvärt i denna studie. Ingen studie valdes att inkluderas från denna databas. För att se de fullständiga och detaljerade sök scheman, se bilaga 1-10.
Elva av de tolv inkluderade artiklarna från den systematiska litteratursökningen fanns som dubbletter i de olika databaser som använts. Dock valdes dubbletterna att endast presenteras en gång i en av de databaserna som genererat artikeln. Studien The police-based Crisis Intervention Team (CIT) model: I. Effects on officers' knowledge, attitudes, and skills av Compton m.fl (2014) gick att finna i fem databaser (PsychINFO, Scopus, CINAHL, LIBsearch & PUBmed). Studien Police officer perceptions of the impact of Crisis Intervention Team (CIT) programs av Bonfine m.fl (2014) gick att finna i fyra databaser (PsychINFO, Scopus, Social Sciences Citation Index & PUBmed). Studien Outcomes of Police Contacts with Persons with Mental Illness: The impact of CIT genomförd av Watson .fl (2010) gick att hitta i fem databaser (PsychINFO, Scopus, LIBsearch,
Social Sciences Citation Index & PUBmed). Studien Effects of a Crisis Intervention Team (CIT) Training Program Upon Police Officers Before and After Crisis Intervention Team Training av Horace (2014) fanns att hitta i fyra databaser (PsychINFO, CINAHL, PUBmed & Scopus). Studien Intervening at the Entry Point: Differences in How CIT Trained and Non-CIT Trained Officers Describe Responding to Mental Health-Related Calls av Canada m.fl (2011) gick att hitta i fyra databaser (PsychINFO, Scopus, LIBsearch & Social Sciences Citation Index). Studien Use of Force Preferences and Perceived Effectiveness of Actions Among Crisis Intervention Team (CIT) Police Officers and Non-CIT Officers in an Escalating Psychiatric Crisis Involving a Subject With
Schizophrenia av Compton m.fl (2011) gick att hitta i fyra databaser (PsychINFO, Scopus, Social Sciences Citation Index & PUBmed). Studien CIT in context: The impact of mental health resource availability and district saturation on call dispositions av Watson m.fl (2011) gick att hitta i tre databaser (PsychINFO, LIBsearch & Social Sciences Citation Index). Studien Crisis Intervention Teams may prevent arrests of people with mental illnesses av Borum & Franz
(2011) gick att hitta i två databaser (PsychINFO & Scopus). Studien The police-based Crisis Intervention Team (CIT) model: II. Effects on level of force and resolution, referral and arrest av Compton m.fl (2014) gick att hitta i fyra databaser (Scopus, CINAHL, Social Sciences Citation Index & PUBmed). Studien Crisis Intervention Teams and People with Mental Illness: Exploring the Factors that Influence the Use of Force av Morabito m.fl (2012) gick att hitta i tre databaser (ERIC, LIBsearch & Social Sciences Citation Index).
3.1.4 Bedömning av kvalitet- Steg 3
En analys genomfördes av de studier som blivit utvalda. Med hjälp av analysen sker det en utvärdering grundad på varje enskild studies kvalitet (Khan m.fl. 2003). För att på bästa vis granska de utvalda artiklarna (Jones, 2007) lästes de av båda författarna separat. Granskningen innebär en utvärdering kring huruvida studiens syfte och frågeställning är av tydlig karaktär. Detta framgick i vissa artiklar redan i deras abstract. Det gick tydligt att tolka vilka artiklar som
behandlar vårt ämne ur det perspektiv som eftersöktes. Ytterligare en faktor som undersöktes var om det framgår att studien är relevant i förhållande till tidigare forskning inom ämnet (Jones, 2007). Detta genom att hitta kontinuitet inom de olika studiernas tidigare forskning. Motstridiga resultat rörande tidigare forskning gick att identifiera dock var majoriteten av den tidigare forskningen relativt enhetlig. Studiens metod genomgick en kritisk granskning i form av att struktur undersöktes och bedömdes. Vid läsning av artiklar las det fokus på b.la. urvalet samt hur rekryteringen gick till. Samtliga artiklar som valdes i denna studie hade överensstämmande tillvägagångssätt under detta moment. Även övergripande innehåll och sammanhang genomgick en utvärdering där fokus lades på
subjektivitet (Jones, 2007). De resultat som studien redovisat lästes noga igenom, detta för att försäkra ett trovärdigt och väl skildrat resultat (a.a.). Slutligen sker det en kontroll av studiens slutsats, detta genom att undersöka att samtliga faktorer som kan ha haft en inverkan på resultatet tydligt redovisats (a.a.). Det var av stor vikt att studien uppvisade ett tydligt samband mellan slutsats och syfte, detta då studier av denna sort bedöms vara av bra kvalitet (a.a.).
3.1.5 Sammanfattning av resultat- Steg 4
Resultat av den valda studien sammanfattas och presenteras (Khan m.fl. 2003). En väl genomförd sammanfattning bör ha fokus på utförande och det redovisat
att studien läses flera gånger (Friberg, 2012). Under genomförande av
sammanfattning är det väsentlig att det sker en sökning av likheter och skillnader i förhållande till metod, resultat och syfte (a.a.). För att på bästa vis sammanfatta de resultat som framtagits med hjälp av de valda studierna valde författarna att dela in resultaten i diverse teman; hänvisning till vård/antal gripande, en ökning av kunskap kring psykisk ohälsa, bruk av våld/säkrare möten och en förändring av attityder och uppfattningar om psykisk ohälsa. Dessa teman upptäcktes i takt med att artiklar lästes och granskades. De teman som framkom ansågs vara av relevans för att på bästa vis besvara den valda frågeställningen. Detta steg kommer att presenteras ytterligare i litteratur översiktens resultatdel.
3.1.6 Tolkning av resultaten- Steg 5
Studiens styrkor och svagheter redovisas för att bättre tolka det presenterade resultatet (Khan m.fl. 2003). Förslag samt rekommendationer kring hur resultatet kan komma till bruk skapas, dock sker detta med försiktighet i de fall studien är av sämre kvalitet (a.a.). Under denna process dras slutsatser baserade på huruvida studiens resultat bidragit till det specifikt valda ämnesområdet (Friberg, 2012). Det är viktigt att de frågor som väckts under studiens gång tydligt redovisas, detta för att sedan bli presenterade i diskussionen (a.a.). Detta kommer att redovisas i resultatdiskussionen.
4. Validitet och Reliabilitet
Validitet och reliabilitet är begrepp som avgör huruvida en litteraturstudie är av god kvalitet, detta genom att belysa resultatets tillförlitlighet (Bryman, 2011; Forsberg & Wengström, 2008). Validiteten bedöms som stark när man har lyckats mäta det som man ämnat att mäta (Bryman, 2011). Det finns två typer av validitet, intern validitet och extern validitet. Både extern och intern validitet har har
beaktats under studiens gång (a.a.). Resultaten i studien belyser hur stark den interna validiteten är, detta har uppnåtts till en viss grad med hjälp av inklusions- och exklusionskriterier. Studien anses ha en relativt hög validitet då majoriteten av utvalda studier i litteraturöversikten bedömts vara av god kvalitet. Den interna validiteten har bedömts som hög, detta då tydliga, specifika samt relevanta inklusions- och exklusionskriterier beaktats. Den interna validitet ökade i samband med att författarna valde att endast inkludera studier som är
peer-reviewed. Då det finns en stor andel forskning inom ämnet har de valda kriterierna ständigt legat i fokus. Kriterierna har bidragit till att endast artiklar av relevans till syfte och frågeställning uppmärksammats. Extern validitet grundar sig på
huruvida en studies resultat går att generaliseras från urval till större population (Forsberg & Wengström, 2008). Då ett av våra inklusionskriterier var att endast använda studier från USA, detta beslut innebär att den externa validiteten blir lidande. Att generalisera det resultat som studien skildrar till nya kontexter kan därmed vara ytterst problematiskt och medför att den externa validiteten uppfattas som låg.
Reliabilitet betyder att en studie är replikerbar, detta innebär att samma eller liknande resultat uppnås vid reproduktion (Forsberg & Wengström, 2008). Reliabilitet har beaktats under studiens gång. Detta genom en tydlig beskrivning av studiens systematiska tillvägagångssätt.
5. FORSKNINGSETISKA ASPEKTER
De studier som berör etiskt känsligt innehåll ska ansöka om etisk prövning. I ansökan ska redogöras vad undersökningen handlar om, hur den ska genomföras samt på vilket vis deltagarna gett sitt samtycke och huruvida
konfidentialitetskravet uppnås. Konfidentialitetskravet innebär att ingen obehörig får ta del av materialet samt att materialet förvaras på så vis att bara
undersökningsledaren har tillgång till det. Denna studie baseras på enbart redan existerande forskning. Detta innebär att inga respondenter inkluderats, därmed har fokus på forskningsetiska kraven varit av låg omfattning. Detta innebär att
samtycke från de medverkande samt känsliga uppgifter som går att koppla till person inte varit aktuellt i denna uppsats. På grund av tillvägagångssättet har därmed ingen etisk prövning genomförts.
Det är däremot viktigt att under studiens gång belysa etiska överväganden i form av objektivitet. Även diverse faktorer som kan ha en inverkan på resultatets trovärdighet har tagits i åtanke (Vetenskapsrådet, 2017). Samtliga artiklar inkluderade i denna studie har på ett tydligt sätt presenterats. Den information som framkommit under studiens gång har inte på något vis manipulerats,
information har behandlats på ett ärligt vis. En noggrant genomförd studie innehar en tydlig metod och rätt referering till tidigare forskning (a.a.). En studie som brister i noggrannhet riskerar att resultera i både sämre kvalitet men också plagiat (a.a.). För att få en så etiskt korrekt bild som möjligt har samtliga resultat
redovisats i denna översikt, hänsyn har inte tagit till huruvida resultaten stämt överens med författarnas egen åsikt (Forsberg & Wengström, 2008).
Genomförande av denna uppsats tolkas inte kunna innebära negativa följder, detta då varje enskild artikel som denna översikt baseras på redan existerar.
6. RESULTAT
För att tydliggöra de valda artiklarnas resultat och metoder är det vanligt att ge en sammanfattning av artiklarna i en resultattabell (Forsberg & Wengström, 2008). I resultattabellen nedanför redovisas de 12 olika artiklar som valts ut för
litteraturstudien. Det har identifierats ett flertal återkommande teman i de olika studierna, dessa kommer besvara frågeställningen genom att redovisa för
effektiviteten CIT kan resultera med. Teman som har identifierats redovisas för i resultaten.
Författare,
publ. år Tidsskrift, titel Syfte Metod Resultat
Ritter, C., Teller, JLS., Munetz, M.R., Bonfine, N (2010). Journal of Police Crisis Negotiations-Crisis Intervention Team (CIT) Training: Selection Effects and Long-Term
Syftet med denna studie är att bättre förstå hur CIT träning i samband med erfarenhet påverkar polisers attityder och åsikter kring psykisk ohälsa Poliser blev rekryterade i deltagande av studien innan de genomförde sin CIT träning. Datan bygger på 45 icke-CIT poliser och 65 poliser som ännu inte påbörjat sin CIT träning. 69
Efter genomförd träning upplevde informanterna en förändring i förhållningssättet gentemot psykisk ohälsa. Den nya kunskapen bidrog till en djupare förståelse kring b.la kännetecken av psykisk ohälsa. Efter genomförd CIT träning blev vikten av att hålla
Changes in Perceptions of Mental Illness and Community Preparedness
samt hur detta i sin tur influerar deras förmåga att möta psykiskt sjuka individer.
poliser hade blivit inbjudna till studien innan de påbörjat sig CIT träning, ca 94 procent av dessa deltog. Poliserna bads genomföra en ny enkätundersökning ca 1 år efter genomförd CIT träning. Ca 38 av dessa deltog.
personer med psykisk ohälsa bort från fängelse tydligare. Samtliga upplevde en ny effektivitet i mötet med psykisk ohälsa Watson, A.C, Ottati, V.C., Morabito M., Draine, K.N., Kerr, A.N., Angell, B (2010). Adminstration and Policy in Mental Health and Mental health Services Research-Outcomes of Police Contacts with Persons with Mental Illness: The impact of CIT
Studien har i syfte att undersöka hur effektiva CIT tränade poliser är på att lösa situationer med psykiskt sjuka. Fokuset i studien är hur effektiva poliserna var på att hänvisa individer till vård, hur förekommande det var att arrestera en individ och hur ofta mötet tog slut vid enbart kontakt med individen.
Urvalet bestod av 210 poliser, både CIT tränade och icke CIT tränade poliser. Poliserna blev intervjuade i 30-45 minuter. Intervjuerna berörde aspekter som polisens senaste möte med psykisk ohälsa, deras uppfattningar om vårdinsatserna, deras självförmåga att lösa situationer och vad de tycker om CIT. Intervjumaterialet behandlades sedan kvantitativ för vidare resultat.
CIT tränade poliser hänvisade fler individer till vård jämfört med de poliser som inte hade genomgått CIT träning. CIT visade ingen signifikant effekt på andelen häktningar. CIT hade störst påverkan på ökandet av hänvisningar till vård och en minskning av möten där polisen varken arrestera eller hänvisa individen till vård.
Borum, R., Franz, S (2011).
Police Practice & Research: An International Journal-Crisis intervention teams may prevent arrests of people with mental illnesses
Syftet med studien var att undersöka hur ofta individer med psykisk ohälsa blir arresterade och ifall CIT hade kunnat minska antalet arresteringar. Författarna analysera 1539 samtal från nio olika polisstationer i Florida mellan 2001-2005. Data om antalet gripningar, antalet CIT samtal och antalet gripande innan CIT hämtades via CIT blanketter från Floridas psykiatriska föreningar. Datan analyserades genom en deskriptiv metod.
Antalet gripande efter CIT infördes i de nio olika områden var mycket låga och fortsatte minska över tid, vilket gav bevis på att CIT modeller kan vara användbara för att minska antalet gripande bland
individer med psykisk ohälsa.
Compton, M.T., Demir, N.B.N., Broussard, B., McGriff J.A., Morgan, R., Olivia, J.R. (2011). Schizophrenia Bulletin- Use of Force Preferences and Perceived Effectiveness of Actions Among Crisis Intervention Team (CIT) Police Officers and Non-CIT Officers in an Escalating Psychiatric Crisis Involving a
Syftet med studien är att testa hypotesen om CIT tränade poliser använder mindre våld i mötet med psykisk sjuka. Studien undersökte även om CIT tränade poliser uppfatta våld som mindre effektivt metod för att lösa en situation
Urvalet bestod av 135 poliser, varav 48 CIT tränade och 87 icke tränade poliser. Poliserna svara på en enkät som skildra tre olika scenarion där mötet med psykisk ohälsa eskalera. Dessa scenarion skildra olika situationer med en psykotisk individ, och poliserna blev
tillfrågade hur de hade agerat i dessa
Resultaten visade på att CIT tränade poliser använde mindre eskalerande metoder än icke tränade poliser. I ett av scenarion var CIT tränade poliser mindre benägna att bruka våld än icke tränade poliser. Både tränade och icke tränade poliser uppgav att fysiska och våldsamma åtgärder kan vara mer effektiva än icke-fysiska åtgärder. Dock var icke tränade poliser större förespråkare för effektiviteten
Subject with Schizophrenia. jämfört med icke tränade poliser. scenarion. Datan analyserades kvantitativt med SPSS.
av bruk av våld än CIT tränade poliser. Watson, A.C., Ottati, V.C., Draine, J. & Morabito, M. (2011). International journal of law and psychiatry- CIT in context: The impact of mental health resource availability and district saturation on call dispositions
Syftet med studien är att undersöka kontexten där CIT program implementeras. Fyra olika polisdistrikt som varierar gällande antalet utbildade CIT poliser undersöktes för att se skillnad i effekt av CIT utbildning och hur situationer med psykiskt sjuka individer blir lösta i de olika polisområdena. Data från 112 ordningspoliser i fyra olika polisområden användes för att undersöka inverkan CIT har på antalet hänvisningar till vård och antalet gripande. Faktorer som antalet poliser som är CIT utbildade och vilka psykiatriska kliniker som var tillgängliga undersöktes också för att se om de har en inverkan på CIT utbildningen.
Resultat visar på att CIT träning ökade hänvisningar till psykiatriska kliniker i de områden där fler psykiatriska kliniker var tillgängliga. Dock visade resultatet även på att CIT ökade antalet hänvisningar till vårdinsatser för poliser som hade genomgått träningen. Det lyckades inte hitta något samband mellan
implementering av CIT och en minskning i antalet gripande.
Morabito, M.S., Kerr, A.N., Watson, A., Draine, J., Ottati, V. & Angell, B (2012). Crime & Delinquency-Crisis Intervention Teams and People with Mental Illness: Exploring the Factors that Influence the Use of Force
Syftet med studien var att undersöka faktorer som påverkar bruk av våld i mötet med individer med psykisk ohälsa. Studiens sekundära syfte var att undersöka om CIT kan minska bruket av våld.
Urvalet bestod av 216 poliser, 125 hade inte genomgått någon CIT träning och 95 hade genomgått CIT träning. Det undersöktes via 45 minuter långa
intervjuer vilka olika faktorer som påverkar benägenheten av att bruka våld. För att undersöka relationen mellan bruk av våld och de olika faktorerna användes en logistisk regressionsanalys.
Resultaten visar på en stark korrelation mellan CIT träning, hållning, individens nivå av motstånd i relation till benägenheten till att bruka våld. Resultaten tyder på att CIT poliser är mer troliga att bruka mindre våld än icke tränade poliser. Canada K.E., Angell, B., Watson A.C (2012). Community Mental Health Journal- Intervening at the Entry Point: Differences in How CIT Trained and Non-CIT Trained Officers Describe Responding to Mental Health-Related Calls
Syftet med studien var att undersöka om skillnaden i hur CIT tränade och icke tränade poliser hantera situationer med psykisk sjuka.
En kvalitativ studie design användes för att undersöka vad olika typer av poliser tycker om CIT. Ett urval av 20 poliser som innehade olika titlar deltog i en till en och halv timmes semi-strukturerade intervjuer. Urvalet bestod av sergeants, lieutenants, officers och captains. Med hänsyn till studiens syfte fattades det ett beslut att inkludera poliser som hade både negativ och positiva inställningar gentemot CIT. Man lyckades
Resultatet visade på en skillnad i hur CIT tränade och icke CIT tränade poliser hanterade situationer som var präglade av psykisk ohälsa. CIT poliser hade en bättre förståelse för beteenden som den sjuke uppvisa. CIT tränade poliser tendera att överväga fler val än icke tränade poliser när de löste en situation. CIT tränade poliser uppvisa en bättre förmåga av att bedöma och lösa en situation.
med detta genom att välja poliser som deltagit i tidigare studier som berörde CIT. En grundad teoretisk analys användes för att analysera intervjuerna. Horace A. Ellis (2014). Archives of Psychiatric Nursing-Effects of a Crisis Intervention Team (CIT) Training Program Upon Police Officers Before and After Crisis Intervention Team Training
Syftet med denna studie är att avgöra vilken påverkan CIT träningen har på polisers kunskap, uppfattning och attityder gentemot psykiskt sjuka, därefter jämföra vilken förändring som skett efter genomförd träning. En experimentell studie. Deltagarna bestod av ett bekvämlighetsurval av 28 poliser, anställda vid tre polisstationer. Studien använde sig av ett demografiskt frågeformulär baserat på 11 frågor (SDQ) framtaget av Compton mfl., (2006). Detta är utformat efter att mäta b.la. kännedom och exponering av det ett specifikt ämne, detta samtidigt som det undersöker personliga egenskaper.
Studien visar på en signifikant förändring i polisers kunskap, uppfattningar och attityder gentemot personer med psykisk ohälsa. Resultaten menar på att CIT träning bidrar till att poliser kommer närmare de personer som hanterar psykisk ohälsa i sin yrkesroll. Detta bidrar till en minskad stigmatisering. På så vis kan poliser öka sin insats att hjälpa psykiskt sjuka individer och stötta familjer. Dessa faktorer tillsammans resulterar i att personer med psykiska besvär får den hjälp de behöver istället för att placeras i fängelse.
Bonfine N, Ritter, C., Munetz, M.R (2014). International Journal of Law and Psychiatry-Police officer perceptions of the impact of Crisis Intervention Team (CIT) programs.
Syftet med denna studie är att undersöka CIT polisers attityder gentemot CIT samt hur dessa korrelerar med polisers förtroende för egna sin förmåga att hantera utryckningar relaterade till psykisk ohälsa. En enkätundersökning genomfördes med poliser som genomgått en lokal CIT träning. Undersökningen genomfördes i USA, Ohio i samband med att en CIT konferens Genomförande tog ca 10 min. Informanter gav sitt samtycke och Institutional Review Board at Northeast Ohio Medical University godkände undersökningen.
Studiens resultat visade på att CIT förbereder poliser inför att bättre hantera incidenter förknippade med psykisk ohälsa. Studien pekade även på att CIT inneburit en upplevd förbättring hos poliser gällande tillgången till diverse psykiska tjänster. CIT medförde en förbättring i polisers färdighet och säkerhet kring hantering av psykiskt sjuka individer.
Compton, M.T., Bakeman, R., Broussard, B., Dyson, D.H., Husbands, L., Krishan, Hutto, T.S. S., D’Orio, B.M., , Oliva, J.R., Thompson, N.J., Watson, A.C. (2014). Psychiatric Services-The police based crisis intervention team (CIT) Model I: Effects on officers knowledge, attitudes and skills.
Syftet med studien var att jämföra CIT tränade poliser och icke tränade poliser inom 6 olika aspekter som är relaterade till CIT modellen. Aspekterna som jämfördes var kunskap om psykisk ohälsa, Urvalet utgjordes av 586 poliser, 251 poliser som hade genomgått CIT träning och 335 poliser utan någon CIT träning. Studien utfördes genom djupgående enkäter som behandla sex olika aspekter av CIT modellen. I dessa enkäter fanns det även
CIT poliser hade högre poäng än vanliga poliser gällande kunskap, diverse attityder om psykisk ohälsa och de olika vårdinsatserna. De hade även högre poäng på förmågan av att lösa olika situationer som präglas av psykisk ohälsa och förmågan av att hänvisa individer till vårdinsatser.
attityder gentemot psykisk ohälsa och vårdinsatser, förmågan att lösa en situation, hänvisning till vårdinsats och stigmatiserande attityder.
vinjetter som skildra olika scenarion. Compton, M.T., Bakeman, R., Broussard, B., Dyson, D.H., Husbands, L., Krishan, Hutto, T.S. S., D’Orio, B.M., , Oliva, J.R., Thompson, N.J., Watson, A.C. (2014). Psychiatric Services-The Police-Based Crisis Intervention Team (CIT) Model: II. Effects on Level of Force and Resolution, Referral, and Arrest
Syftet med studien var att undersöka hur förekommande bruk av våld var bland poliser som hade genomgått CIT träning och de som inte hade genomgått CIT träning. Studien hade även i fokus att undersöka om poliserna arrestera individer i kris eller hänvisa de till vårdinsatser.
Urvalet bestod av 180 poliser, 91 med CIT träning och 89 utan. Författarna analyserade 1063 polisrapporter som handla om möten med psykisk ohälsa. Den variabel som det lades fokus på i analysen var nivån av våld som prägla mötet mellan polis och den sjuke. Datan behandlades kvantitativt genom SPSS.
CIT poliser tendera att rapportera användning av åtgärder som förhandling med den sjuke eller åtgärder som var av verbal karaktär. CIT tränade poliser var mer troliga att hänvisa individen till en vårdinsats istället för att arrestera individen. Kubiak, S., Comartin, E., Milanovic, E., Bybee, D., Tillander, E., Rabaut, C., Bisson, H,. Dunn, L.M., Bouchard, M.J., Hill, T., Schneider, S., (2017). Behavioral Sciences & The Law- Countywide implementation of crisis intervention teams: Multiple methods, measures and sustained outcomes
Syftet är att belysa effekterna av CIT modellen samt bedöma huruvida kontakten med diverse kriscentrum påverkats av denna. Använde sig av en fallstudie som fokuserade på ett specifikt geografiskt område och dess implementering av CIT. Ett flertal metoder togs i bruk för att illustrera behovet samt resultat, b.la.
semistrukturerade intervjuer och diverse tillgänglig data från polisen och kriscentrum.
Den 40 h långa träningen resulterade i en ökad förståelse av både psykisk ohälsa men också för de individer som lider av psykisk ohälsa. Poliserna upplevde en mer positiv syn i förhållande till diverse psykiatriska
behandlingar och institutioner. Informanterna rapporterade att CIT träningen gav dem en nyfunnen tillit till sin egen förmåga när det kom till att handskas med psykiskt sjuka.
