Malmö högskola
Lärande och samhälle
Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Socioekonomiska samband
En studie av skolors behov av stöd utifrån
Socio-economic Context- a Study of Schools Needs for External
Support
Jenny Ehrlin
Specialpedagogexamen 90 hp Examinator: Birgitta Lansheim
Abstract
Titel: Socioekonomiska samband – en enkätstudie av skolors behov av stöd utifrån Författare: Jenny Ehrlin
Kurs: Examensarbete i specialpedagogik Omfattning: 15 högskolepoäng
Termin: HT 2015
Handledare: Lisa Hellström
Bakgrund
Forskningen har visat att elevernas förmåga och resultat hänger ihop med elevernas socioekonomiska bakgrund. Skolverket har i flera rapporter hänvisat till att elever som kommer från ett hem med en lägre utbildningsnivå, har svårare att lyckas i skolan. Både Bourdieu och Bernstein kopplar ihop detta med att elevernas språkliga förmåga skiljer sig mellan de olika samhällsklasserna.
Syfte
Med bakgrund i både forskning och teori som visat att det finns ett samband mellan socioekonomi och elevers förmåga att nå upp till skolans krav, är syftet med undersökningen att ta reda på om det finns något samband mellan socioekonomi och skolors behov av stöd utifrån. Detta genom frågeställningarna: hur skiljer sig omfattningen av ansökningarna till SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) mellan olika socioekonomiska områden, hur skiljer sig behoven som ligger bakom ansökningarna till SPSM mellan olika socioekonomiska områden och vilka anledningar, med hänvisning till olika socioekonomiska områden, ligger bakom att skolor inte ansöker om stöd hos SPSM?
Metod
Ansatsen och databearbetningen är kvantitativ med syftet att genom enkäter besvara frågeställningar och syfte. Enkäter har delats ut till specialpedagoger inom två socioekonomiskt olika områden och har totalt besvarats av 43 respondenter. Datan har därefter analyserats i SPSS.
Resultat
Slutsatsen är att det inte finns något samband mellan socioekonomi och skolors behov av stöd utifrån. Samtidigt finns det olika påverkansfaktorer som det inte tagits hänsyn till i undersökningen och resultatet skulle därför kunnat ha blivit ett annat. Samtidigt kan resultatet antyda att specialpedagogen i till exempel kontakt med föräldrar, bör ta hänsyn till att språket mellan olika socioekonomiska grupper kan skilja sig åt och att föräldrars möjlighet att påverka sina barns skolgång och rätt till stöd kan skilja sig mellan olika socioekonomiska grupper. Specialpedagogen skall dock inte stirra sig blind på socioekonomiska skillnader, utan bör också ta hänsyn till andra faktorer som kan påverka elevers lärande. Såsom klassrumsklimat, relationer och lärares undervisningsmetoder.
Sökord
INLEDNING ... 7
SOCIOEKONOMI OCH STÖD ... 8
SPSM – SOM UTGÅNGSPUNKT ... 8
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 11
SYFTE ... 11
FRÅGESTÄLLNINGAR ... 11
DEFINITION AV CENTRALA BEGREPP ... 11
TIDIGARE FORSKNING ... 13
Socioekonomiska betydelser ... 13
Socioekonomiska samband ... 13
Föräldrarnas utbildningsnivå och skolan ... 13
Socioekonomi och stöd ... 14
Högre utbildningsnivå och stöd ... 15
Socioekonomi och föräldraengagemang ... 15
BEHOVET AV STÖD ... 16
TEORETISK FÖRANKRING ... 17
KAPITAL ... 17
Symboliskt kapital ... 17
Kulturellt kapital ... 18
Kulturellt kapital och socioekonomi ... 18
Utbildningskapital och utbildningsnivå ... 18
Återskapande av klasser ... 19
Språkligt kapital ... 19
Samband ... 20
SPRÅKET OCH SOCIOEKONOMISKA SKILLNADER ... 20
Begränsad kod ... 21
Utvecklad kod ... 21
Skolan och språket ... 22
Arvet från föräldrarna ... 22
Medelklassens skola ... 22
METOD OCH MATERIAL ... 25
KVANTITATIV ANSATS ... 25
VALIDITET ... 25
Reliabilitet ... 25
Validitet ... 25
Urval och avgränsningar ... 26
Avgränsning i tid ... 27
Genomförande ... 27
DATAANALYS ... 28
Hypotesprövning ... 28
Statistisk signifikans ... 28
Chi-‐ två-‐metoden ... 28
Fishers exakta test ... 29
Hypotesen ... 29 SPSS ... 29 Föräldrars utbildningsnivå ... 30 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 30 RESULTAT ... 33 BAKGRUNDSVARIABLER ... 33
HAR ANSÖKT OM STÖD ... 34
Chi2 ... 34
Chi2 ... 35
STÖD PÅ ANNAT SÄTT ... 35
ANLEDNINGAR TILL STÖD ... 36
Chi2 ... 36
ANLEDNINGAR TILL ATT INTE ANSÖKA OM STÖD ... 37
VAD SKULLE FÅ SKOLORNA ATT ANSÖKA OM STÖD ... 37
Chi2 ... 38
VILKA BEHOV HAR SKOLORNA IDAG? ... 40
Kategorier ... 40
Chi2 ... 40
ANALYS OCH DISKUSSION ... 41
STUDIENS RESULTAT ... 41
BEHOV AV STÖD ... 41
HÖGRE SOCIOEKONOMISKT OMRÅDE ... 41
Utbildningsnivå och skoltrygghet ... 41
Osynlig påverkan ... 42
LÄGRE SOCIOEKONOMISKT OMRÅDE ... 43
Kompensering ... 44
Att inte ansöka om stöd ... 44
AVSAKNAD AV SKILLNADER I BEHOV ... 44
Socioekonomiska faktorers icke varande ... 44
Resursfördelningen som osynlig påverkansfaktor ... 46
SPSM ... 47
Kompensering och reproduktion ... 47
Behov och socioekonomiska skillnader ... 48
IMPLIKATIONER ... 48
Språket ... 48
Socioekonomiska faktorers betydelse ... 49
METODDISKUSSION ... 50
Respondenternas svar och tillförlitlighet ... 50
Urval ... 50 Teorival ... 51 Metodval ... 51 Vidare forskning ... 51 REFERENSER ... 53 BILAGOR ... BILAGA 1: RESURSFÖRDELNING ...
BILAGA 2: UTBILDNINGSNIVÅ I KOMMUN X VÄLFÄRDSREDOVISNING ...
BILAGA 3: INFORMATIONSBREV ...
BILAGA 4: ENKÄTEN ...
BILAGA 5: TABELL 7 ... BILAGA 6: TABELL 16 ...
7
Inledning
Efter flera år som lärare på en statlig institution, där många elever har år av skolmisslyckanden bakom sig, har jag funderat på vad det är som dessa skolmisslyckanden beror på. Genom att arbeta med ungdomarna väcktes intresset att ta reda på vad skolmisslyckandena i grunden beror på. Samtidigt skapades egna tankar om det kan vara så att det finns ett samband mellan socioekonomiska faktorer och elevers möjlighet att nå upp till de krav som skolan ställer. Istället för att fokusera på diskussioner om diagnoser, läs- och skrivsvårigheter och undervisning i liten grupp. Blev jag intresserad av att se över vilka samband det kan finnas mellan elevernas socioekonomiska bakgrund och deras skolgång. Jag fann det också intressant att undersöka om det skulle gå att finna några paralleller mellan Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och socioekonomisk indelning. Var det så att skolor i generellt mer belastade socioekonomiska områden hade ett större behov av att få stöd från SPSM? Eller hade SPSM och socioekonomisk status ingenting med varandra att göra?
Genom att undersöka om det finns några samband mellan elevernas socioekonomiska bakgrund och skolors behov vill jag bilda mig en uppfattning om hur elevernas bakgrund inte bara formar deras egen skolgång, utan hur (och om) bakgrunden också formar skolans behov. Skolverket (2005, 2009) har tidigare undersökt vilka samband det finns mellan elevers socioekonomiska bakgrund och deras möjligheter att lyckas i skolan. Resultatet har i de flesta fall visat att elevernas socioekonomiska bakgrund har betydelse för hur eleverna kommer att lyckas i skolan (till exempel SKL, 2011). Sambandet Skolverket beskrivit i rapporterna, påvisar att elever som kommer från ett hem med en lägre utbildningsnivå har sämre förutsättningar att nå upp till skolans mål (Skolverket, 2005). Skolverket menar inte att utbildningsnivån i sig har att göra med hur eleven lyckas i skolan. Snarare är utbildningsnivån en indikator på att en elev till exempel kan ha sämre förutsättningar med att få hjälp med läxan i hemmet.
Både Bourdieu (Broady, 1990) och Bernstein (Giddens, 2003) menar att språket också är en faktor som påverkar en elevs möjlighet att lyckas i skolan. Båda två menar på att det språk som talas i skolan inte är anpassat för arbetarklassens elever. Något som leder till att arbetarklassen har sämre förutsättningar för att nå upp till skolans mål (Bourdieu & Passeron,1970).
8
Socioekonomi och stöd
Tillsammans med de exempel på samband som presenterades ovan, menar forskare att elevernas resultat också påverkas av deras socioekonomiska bakgrund. Detta leder i sin tur till att skolans resultat (i form av betyg) varierar utifrån socioekonomisk elevsammansättning (Skolverket, 2005). Konsekvensen av låga resultat leder enligt Skolverket (2009) att elevens behov av särskilt stöd skall utredas. För skolan så innebär sambandet att det till exempel är fler elever som kommer från ett hem med en låg utbildningsnivå som befinner sig i stödundervisning (Statistiska centralbyrån ,2014), men också att medelbetygen mellan olika skolor varierar utifrån vilken socioekonomisk elevsammansättning skolan har (Skolverket, 2009).
Eftersom en elev som riskerar att inte nå målen skall utredas för särskilt stöd (Skolverket, 2009), borde inte bara skolors medelbetyg variera utan också skolors behov av stöd. Något som tidigare forskning inte har fokuserat på. Stöd i denna undersökning, innebär det stöd som befinner sig utanför ramarna för skolans -eller kommunens egna stöd. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) är ett exempel på stöd som kommer utifrån.
SPSM – som utgångspunkt
Att SPSM används som en utgångspunkt innebär att det går att ta reda på om skolorna använt sig av stöd som inte är direkt knutet till den egna skolan eller kommunen.
SPSM arbetar med att ge barn och vuxna möjlighet, att oavsett sin individuella funktionsförmåga, nå målen för utbildningen. Det gör de bland annat genom olika former av specialpedagogiskt stöd till skolor, förskolor och inom vuxenutbildning. Stödet från SPSM kan se olika ut men kan inrikta sig mot elevers lärande, pedagogers arbete men också kopplas till både verksamhet och organisation.
SPSM är ett komplement till kommunernas egna resurser. Det innebär att SPSM inte får användas före skolorna använt sig av den egna skolans eller hemkommunens stöd (personlig kommunikation, 14 december 2015).
Utifrån bristen av tidigare forskning som rör socioekonomi och skolors behov, men också utifrån den forskning som finns om sambandet mellan socioekonomi och elevers resultat, anser jag att det är viktigt att undersöka om elevers resultat också går att koppla till samband
9
mellan skolors behov av stöd utifrån. Är det så att skolor i områden med en generellt lägre utbildningsnivå har i ett större behov av stöd utifrån eller finns det andra påverkansfaktorer som inte är synliga.
11
Syfte och frågeställningar
Syfte
Syftet är att undersöka om det finns något samband mellan socioekonomiska faktorer (föräldrars utbildningsnivå) och skolors behov av stöd utifrån. För att undersöka om det finns några samband mellan socioekonomiska faktorer och behov av stöd utifrån, kommer SPSM att användas som en utgångspunkt och kontakt kommer att tas med myndigheten.
Frågeställningar
* Hur skiljer sig omfattningen av ansökningarna till SPSM mellan olika socioekonomiska områden?
* Hur skiljer sig behoven som ligger bakom ansökningarna till SPSM, mellan olika socioekonomiska områden?
* Vilka anledningar, med hänvisning till olika socioekonomiska områden, ligger bakom att skolor inte ansöker om stöd hos SPSM?
Definition av centrala begrepp
Utbildningsnivå: Utbildningsnivån syftar till vilken högsta utbildning som en individ har
uppnått. Enligt Statistiska centralbyrån (2015) finns följande nivåer: förgymnasial utbildning, gymnasial utbildning, eftergymnasial utbildning och forskarutbildning. Undersökningen syftar till de individer med eller utan eftergymnasial utbildning.
Socioekonomi: ”Socioekonomisk indelning innebär att den hierarkiska fördelningen som
baseras på individens position på arbetsmarknaden som också har betydelse för individens välfärd och livschanser” (scb.se, 1982).
13
Tidigare forskning
Socioekonomiska betydelser
För att läraren skall kunna anpassa undervisningen utifrån elevens socioekonomiska bakgrund, anser Einarsson (2003) att det är viktigt att definiera eleverna utifrån vilken klass de tillhör. Einarsson menar att elevens bakgrund ligger till grund för hur vi pratar och bemöter eleven. För att styra vilka förväntningar vi kan ha på eleven kan det till exempel vara betydande att känna till elevens bakgrund (2003). Nilholm (2014) menar att vissa tycker det är viktigt att betona olikheterna för att eleverna skall få större frihet för sin egen individualitet. Medan andra anser att påpekande av olikheter snarare skapar större klyftor mellan människor.
Socioekonomiska samband
Skolverket (2005) drar paralleller mellan socioekonomiska faktorer och skolan. Skolverket anser att hälften av de orsakerna som har med elevernas resultat att göra, går att hänvisa till skillnader i elevernas sociala och ekonomiska bakgrund men också i könstillhörighet. Skolverket menar att resultatet också indikerar att skolor har misslyckats med att kompensera de elever som kommer från sämre förutsättningar (Skolverket, 2005).
Även Hattie (i SKL, 2011) anser att det går att se samband mellan socioekonomiska faktorer och elevers skolgång och att detta är något som går att se i elevernas resultat. Hattie poängterar att föräldrar har en betydelsefull roll för elevens skolgång, eftersom de förväntningar föräldrar har på sina barn kan påverka hur det går för barnet i skolan. Ett barn kan antingen påverkas positivt eller negativt av sina föräldrars förväntningar (Hattie i SKL, 2011).
Till skillnad från Hattie (2011) anser inte Holmberg (i Persson, 1997) att de socioekonomiska skillnaderna måste ha att göra med elevens familj. Holmberg menar istället att de socioekonomiska skillnader som finns och som uppstår när eleven kommer i kontakt med skolan, beror på strukturella skillnader i samhället. Något som innebär att vissa elever inte kan nå upp till skolans krav (Holmberg i Persson, 1997).
Föräldrarnas utbildningsnivå och skolan
Eftersom föräldrarnas utbildningsnivå är den socioekonomiska faktor med störst påverkan på elevers medelbetyg anser Skolverket (1999) att föräldrars utbildningsnivå är den faktor som
14
kan förklara betygsskillnader mellan elever. Skolverket förklarar detta med att ju högre utbildningsnivå en skolas föräldrar har, desto högre medelbetyg har skolan (2009). Skolverket menar inte att föräldrarnas utbildningsnivå i sig påverkar elevernas skolgång, utan att den är en indikator på att det finns faktorer som påverkar elevers skolgång. Dessa faktorer kan till exempel vara i vilken mån elever har möjlighet att läsa läxan hemma till andra mer djupgående faktorer som till exempel på vilket sätt eleven använder språket. Skolverket anser också att det finns ett samband mellan utbildningsnivå och att lärarnas språk kan kännas mer eller mindre hemma för olika elever (2005).
Precis som Hattie (i SKL, 2011), anser Skolverket att föräldrarnas utbildningsnivå föder det engagemang som föräldrar har för sina barns skolgång. Ju högre utbildning föräldrarna har, desto större engagemang. Dessutom poängterar Skolverket att det finns en likhet mellan den kultur som finns i ett hem med en högre utbildningsnivå och skolans kultur (Skolverket, 2009). Dryler (1998) förklarar likheten mellan skolan och ett hem med högre utbildningsnivå, med att samma det är samma förmågor som värdesätts. Till exempel förmågan att kunna läsa och skriva.
Att normen i skolan är att kunna läsa och skriva innebär också att de elever som inte når upp till detta skall kompenseras. Den kompensatoriska tanken bygger på att elever skall bli mer lika. Nilholm (2014) menar att kompensationstanken vilar på att det finns värden i skolan som är mer betydelsefulla än andra. Till exempel värdet av att kunna läsa och skriva. Nilholm anser (2014) att det inte har någon betydelse för värdena hur skolan organiseras. Utan det kommer fortfarande finnas en skillnad mellan vad som är viktigt och vad som är inte-viktigt i skolan.
Socioekonomi och stöd
Åberg (1998) anser att föräldrars möjlighet att kunna påverka sina barns skolgång är större än skolans möjlighet att påverka elevernas resultat. Det innebär också att föräldrar både kan påverka sina barn i en positiv men också i en negativ riktning. Att skolan inte har lika stor möjlighet att påverka elevernas skolgång, kan innebära att skolan inte kan kompensera för elevernas olikheter Nilholm (2014).
Det finns inte bara samband mellan socioekonomiska faktorer och elevernas förmåga att nå upp till skolans mål, utan också samband mellan socioekonomiska faktorer och det stöd elever får i skolan. Andelen elever som 2014 befann sig i någon form av stödinsats (i årskurs 4), var betydligt högre bland de elever som inte har några högskoleutbildade föräldrar eller hos de
15
elever med en med en högskoleutbildad förälder (Statistiska centralbyrån, 2014). Sambandet kan innebära att de elever som inte når upp till skolans mål, utreds för behov av stöd (Skolverket, 2009). Målet med det extra stödet är att eleverna skall kompenseras för sina olikheter och stödet skall innebära att alla elever får möjligheten att nå skolans mål (Nilholm, 2014).
Högre utbildningsnivå och stöd
Skolverkets rapport (2009) visar att föräldrar i högre socioekonomiska områden, är mer angelägna om att deras barn utreds för neuropsykiatriska diagnoser. Detta anser Skolverket (2009) beror på att man tror att detta ger en större tyngd åt eventuella stödinsatser.
Även Giota och Lundberg (2007) anser att den ökning av specialpedagogiskt stöd som sker, är störst bland de barn som kommer från hem med en högre utbildningsnivå. Anledningen till det anser författarna är att elever som kommer från familjer med en högre utbildningsnivå, har föräldrar som kan trycka på för sina barns rätt till stöd i skolan. Författarna menar att anledningen bakom det ökade stödet i högre socioekonomiska områden, kan bero på att nedskärningar på 1990-talet, främst drabbade de med en högre utbildningsnivå. Giota och Lundberg (2007) menar också att föräldrar med en högre utbildningsnivå har bättre förutsättningar än andra föräldrar att ge sina barn stöd. Både genom deras inflytande på skolan men också för att de själva kan ge stöd åt sina barn utanför skoltid.
Myndigheten för skolutveckling (2005) menar precis som Skolverket (2009) och Giota och Lundberg (2007) att det oftast är de barn som kommer från starka familjer som får sin rätt till stöd hörd. Samtidigt blir det barnen till de föräldrar som inte hörs lika mycket, som förlorar kampen om de begränsade resurserna. Brodin och Lindstrand (2004) tolkar Persson (i Brodin & Lindstrand, 2004) och menar istället att det oftast är elever från de lägre klasserna som finns representerade i specialpedagogiken.
Socioekonomi och föräldraengagemang
Precis som beskrivits i föregående avsnitt, går det att hitta samband mellan socioekonomiska faktorer och föräldrarnas engagemang i sina barns skolgång. Skolverket (2005) visar i en undersökning mellan två skolor i två olika socioekonomiska områden, att arbetslöshet eller utbildningsnivå i sig inte är anledningar till elevernas skilda måluppfyllelse i skolan utan att de skall ses som indikatorer. Till exempel har som kommer från ett hem med en lägre utbildningsnivå, sämre förutsättningar att få hjälp med läxan.
16
Behovet av stöd
Ovan beskrivna forskning visar att det finns ett samband mellan elevernas socioekonomiska bakgrund och elevernas förmåga att nå upp till skolans krav. Det finns också ett samband mellan skolans krav och det behov av stöd som ges till elever som inte når upp till dem. Därför är hypotesen jag kommer undersöka: om det finns en skillnad mellan olika socioekonomiska områden och deras behov av stöd utifrån.
Hypotesen är både grundad i tidigare forskning men också i dessa fyra antaganden:
• Skolverkets (2009) beskrivning om att när en elev inte når målen, skall behov av särskilt stöd utredas.
• Att Emanuelsson & Persson (i Giota & Lundberg 2007) anser att det krävs ett stort behov av stödinsatser för elever som inte hänger med i undervisningen.
• Men också det som Nilholm (2011) beskriver som att: ”om det visade sig att avståndet
mellan skolans krav och elevens förmåga var för stort tillgodosågs behoven genom till exempel hjälpklasser…” (Nilholm, 2011 s.16)
• Samt det som Nilholm (2014) skriver att: ”elever som inte når målen skall få särskilt stöd” (s.53)
17
Teoretisk förankring
För att undersöka om socioekonomiska faktorer har betydelse för skolors behov av stöd utifrån kommer jag använda mig av två teorier som belyser de samband som finns mellan socioekonomiska faktorer och villkoren för att lyckas i skolan.
Bourdieu belyser skillnaderna med begreppet kapital. Enligt Bourdieu finns det bland annat symboliskt kapital, kulturellt kapital, språkligt kapital och utbildningskapital. Kapitalen symboliserar det som har ett värde på marknaden (Broady, 1990). Bernstein menar i sin tur (Giddens, 2003) att olika sociala klasser har olika utvecklade språkliga koder.
Teorierna har inga särskilda namn. I texten kommer kapital och språkliga koder användas för att särskilja dem.
Kapital
Kapital är det som har ett värde. Enligt Bourdieu (Broady, 1990) kan kapital till exempel vara en akademisk titel eller ett yrke. Det innebär i sin tur att kapitalbegreppet kan bestå av socioekonomiska faktorer, såsom utbildningsnivå.
Symboliskt kapital
Det symboliska kapitalet är vad Bourdieu menar är betydelsefullt för en viss typ av människor. Exempel på symboliskt kapital kan vara yrkestitlar och konstverk men också något mer abstrakt som det som betyder något eller det som erkänns (Broady, 1990).
Det är marknaden som bestämmer vilket symboliskt kapital som värderas högt. Exempel kan det som benämns som skolans språk. Varför lärarna anser att just det språket är mer värdefullt, anser Bourdieu beror på att lärarna själva en gång gått igenom samma process som eleverna nu gör. Lärarna har formats under ett liv där just det kapitalet har haft ett högt värde på marknaden (Broady, 1990). Det innebär i sin tur att det finns kapital som inte är symboliska eftersom dessa inte har ett värde på skolans marknad. Ett kapital utan värde är inget kapital alls (Broady, 1990). Rimligtvis borde ett språk som inte talas i skolan inte heller ha något värde där. Kapitalbegreppet går också att förstås utifrån Nilholms (2014) förklaring om att det finns vissa värderingar som med ett större värde än andra i skolan. Något som Nilholm anser har byggt upp tanken på att vissa elever behöver kompenseras (2014).
18
Kulturellt kapital
Det symboliska kapitalet kan formas om till ett kulturellt kapital om tillräckligt många i ett samhälle anser att tillgångarna har ett särskilt värde. Det innebär att en lärare kan peka ut en elev som duktig om eleven har ett kulturellt kapital med ett stort värde på skolans marknad (Broady, 1990). Det innebär också att det i förhållande till det kulturella kapitalet finns vissa kunskaper som är mer att eftersträvansvärda än andra. De elever som inte når upp till dessa kunskaper, skulle i så fall behöva kompenseras. Kompenseringen skulle i sin tur syfta till att göra eleverna mer lika varandra (Nilholm, 2014).
Exempel på kulturellt kapital kan till exempel vara examen från erkända skolor men också människors förmåga att uttrycka sig i tal och skrift (Broady, 1990).
Kulturellt kapital och socioekonomi
Bourdieu anser att det finns ett samband mellan ett stort kulturellt kapital och de elever som har störst chans att nå upp till skolans krav. Det är de elever som kan skriva men också redan innan är bekanta med skolans värld. Bourdieu anser att eleverna har ärvt det kulturella kapitalet från sina föräldrar (Broady, 1990). Bourdieu menar också att de elever som har tillgång till ett stort kulturellt kapital, har bra framtidsutsikter. Det hänger samman med att både dem själva och deras föräldrar är medvetna om vilka möjligheter som utbildning och andra sociala delar av världen kan erbjuda (Broady, 1990). Det Bourdieu beskriver hänger också ihop med hur tidigare forskning beskrev sambandet mellan utbildningsnivå och elevernas förmåga att lyckas i skolan (Hattie i SKL 2011, Skolverket 1999, 2009,). Men också i vilken mån eleverna känner sig bekanta med skolan (Dryler, 1998). Det innebär att det kulturella kapitalet går att använda som begrepp för att se om det finns några samband mellan socioekonomiska faktorer och elevers möjligheter att nå upp till skolans mål. Något som i sin tur innebär att en elev med ett mindre kulturellt kapital skulle ha svårare för att nå skolans mål och därför vara i behov stödinsatser (Skolverket, 2009).
Utbildningskapital och utbildningsnivå
Precis som elever ärver det kulturella kapitalet från sina föräldrar ärver de också utbildningskapitalet. Det kulturella kapitalet konverteras till ett utbildningskapital när eleven kommer till skolan. Bourdieu anser att det finns ett samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och elevernas möjligheter att klara av skolan. Han förklarar det genom att
19
beskriva hur den som lyckas i skolan, är den som använder samma resurser som hens föräldrar en gång har använde (Broady, 1990).
Bourdieu lägger stor vikt vid de sociala erfarenheternas betydelse och menar att studenternas sociala ursprung är den ensamma faktor som bidrar till de skillnader som finns mellan grupper i skolan (Broady, 1990). Enligt Bourdieu skulle det alltså innebära att föräldrarnas utbildningsnivå också kan påvisa hur kommer gå för eleven i skolan. Eller som Skolverket (2005) menar, att skolors resultat varierar utifrån vilken socioekonomisk sammansättning eleverna har.
Återskapande av klasser
Precis som kapitalen är något som återskapas genom att de ärvs mellan generationerna menar Bourdieu & Passeron (1970) , att lärarna i sin tur lär ut på just de sätt de själva en gång blev utlärda till. Detta förklarar Bourdieu (Bourdieu & Passeron, 1977b) med att skolans mål är att på ett icke synligt sätt, överföra de bestämda klassernas privilegier till nästa generation. Det kan förklara varför föräldrar med ett stort kulturellt kapital, känner igen sig i skolans värld eftersom de en gång blivit utlärda till på samma sätt. Igenkännandet av skolans kultur skulle också kunna innebära att de har lättare för att hjälpa sina barn i skolan än vad andra föräldrar har (Dryler, 1998).
Bourdieu anser att de ojämlikheter som finns i samhället, och de skillnader som finns mellan sociala klasser, fortsätter in i skolans värld för att därefter komma ut på samma sätt (Bourdieu & Passeron, 1970). För den enskilda individen innebär det att skolan skapar en känsla av att alla inte kan lyckas här (Bourdieu & Passeron, 1977b).
Det kulturella kapitalet kan ses som en del i återskapandet av samhällets klasser. Eftersom det kulturella kapitalet är det som har betydelse i skolan (via till exempel språket) och samtidigt är det som ärvs mellan generationer, kommer klasserna att bestå. Det Bourdieu beskriver är alltså att det finns ett samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och elevernas förmåga att lyckas i skolan. Eleverna ärver sina föräldrars kulturella kapital och samtidigt sina föräldrars möjligheter att lyckas i skolan.
Språkligt kapital
Bourdieu & Passeron (1970) anser att precis som med kapitalen, ärver också eleven den språkliga förmågan från sin familj. De menar att det finns ett samband mellan en elevs chanser att klara sig bra i skolan och mellan det språk eleven talar.
20
Chanserna att lyckas i skolan skiljer sig mellan olika sociala klasser. Sambanden Bourdieu & Passeron (1970) beskriver är att arbetarklassens språk inte liknar skolans språk och därför blir det svårare för en elev från arbetarklassen att klara sig i skolan. Språket är också en av de faktorer som visar vilken betydelse elevernas sociala klasstillhörighet har för elevernas möjlighet att lyckas i skolan (Skolverket, 2005). Eftersom hur väl en elev lyckas i skolan är knutet till elevens betyg borde också det språkliga kapitalet vara knutet till vilket behov av stöd skolor har för att kunna stödja de elever som kommer dit utan att ha ärvt ett språkligt kapital. Eller i sin tur; vilket behov av kompensation som skolor har (Nilholm, 2014).
Bourdieu & Passeron (1970) anser att den språkliga förmågan en elev har också speglar hur språket används i elevens hem. Ett exempel är att det sättet en lärare uttrycker sig på, leder till att det bara är eleverna med erfarenhet av just det språket, som kan förstå (Bourdieu & Passeron ,1977a).
Samband
Bourdieu använder kapitalbegreppet för att beskriva det samband som forskning kommit fram till finns mellan föräldrars utbildningsnivå och elevers möjligheter att nå skolans mål. Eftersom både Skolverket (1999) och Nilholm (2014) har konstaterat att det finns ett samband mellan elevers betyg och skolors stödinsatser för de elever som inte når målen, borde det vara så att en skillnad i kapital skulle kunna påverka hur behovet av stöd ser ut mellan olika skolor.
Språket och socioekonomiska skillnader
I likhet med Bourdieu anser också Bernstein att skolans språk har betydelse för hur eleverna lyckas i skolan. Bernstein anser att olika sociala strukturer också leder till olika sätt att tala men också till olika språkliga koder. Ett barn som använder språket på ett visst sätt skapar också sin identitet genom språket. Bernstein (Giddens, 2003) menar precis som Bourdieu & Passeron (1970), att språket skiljer sig mellan sociala klasser. Enligt Bernstein utvecklar barn olika språkliga koder beroende på vilken social klass de tillhör. Koderna definierar det sätt eleverna (Bernstein benämner det barn) pratar och använder språket. Detta anser Bernstein påverkar elevernas skolgång (Giddens, 2003). Det är framför allt när de socioekonomiska klyftorna är stora som det finns en skillnad mellan de olika gruppernas språk (Bernstein 1960).
21
Begränsad kod
Bernstein (Giddens, 2003) anser att arbetarklassens barn har en begränsad språklig kod. Den begränsade koden är en direkt orsak av arbetarklassbarnens uppväxt. Koden innehåller förutsättningar som är outtalade och som den som använder språket förväntar sig att andra skall förstå och fungerar bäst för att prata om konkreta upplevelser än att användas till att föra diskussioner om abstrakta ting (Giddens, 2003). Bernstein och Henderson (1969) förklarar språkskillnaderna mellan arbetarklassen och medelklassen med att barn i arbetarklassen blir utlärda genom instruktioner och saknar därför principerna för hur man lär sig. Barnen är också passiva i själva inlärningssituationen. Medelklassbarnen i sin tur har en aktiv roll i lärandet och lär sig på ett sätt som är bättre anpassat till hur inlärningssituationer ser ut i skolan.
Elever från arbetarklassen har på grund av sin begränsade språkliga kod, svårare att ta till sig undervisning. Det är inte bara själva lärandet som påverkas utan språket gör också att elever från arbetarklassen söker sig till andra elever med samma språkliga kod (Bernstein 1964). Bernstein anser att många familjer i arbetarklassen, lever i en kultur som är starkt påverkad av både släkt och grannskap, och normer och värderingar tas här för givna. Det leder till att man inte uttrycker dem i språket (Giddens, 2003). Till skillnad mot den utvecklade koden, är den begränsade koden något som alla medlemmar i ett samhälle kan förstå. Det innebär att barn ur medelklassen både kan förstå en begränsad och en utvecklad kod. Medan barn i arbetarklassen endast har möjlighet att förstå den begränsade koden (Bernstein 1964). Bourdieu (Bourdieu & Passeron, 1970) anser att arbetarklassen har svårare att lyckas i skolan. Det gör det därför intressant att se om skolor med en högre andel elever från lågutbildade familjer, har ett större behov av stöd utifrån för att kompensera för de skillnader som uppstår genom socioekonomiska indikatorer och faktorer.
Utvecklad kod
Till skillnad mot arbetarklassens språkliga kod, utvecklar medelklassens barn en annan språklig kod. Medelklassbarnens utvecklade kod gör det möjligt för barnen att använda sitt ordförråd i många olika sorters situationer. Barnen lär sig använda orden mindre beroende av sammanhang, utan får möjlighet att genom sin uppväxt, använda språket till att uttrycka till exempel abstrakta idéer (Giddens, 2003).
22
Skolan och språket
Precis som Bourdieus teorier om att det språkliga kapitalet kan visa på samband mellan olika sociala gruppers förmåga att hantera språket och deras möjligheter att lyckas i skolan (Bourdieu & Passeron, 1970), menar också Bernstein att gruppernas olika språkliga koder leder till att elever har olika förmågor för att kunna lyckas i skolan. Han anser att barn som har en utvecklad kod klarar sig bättre i skolan än de barn som har en begränsad kod. Den begränsade koden stämmer inte överens med skolans språk, och därför får arbetarklassens barn svårare att lyckas i skolan. I sin tur innebär det att medelklassens barn får lättare att klara sig i skolan eftersom deras utvecklade kod stämmer överens med skolans språk (Giddens, 2003). Något som borde öka skolornas stödåtgärder (Skolverket, 2009), kring de elever som saknar ett språk anpassat till skolan.
Arvet från föräldrarna
Precis som Bourdieu anser att människan ärver sina föräldrars kapital (Brody, 1990). Anser också Bernstein (1983) att medelklassbarnen, precis som arbetarklassbarnen, ärver sina föräldrars koder.
Giddens (2003) anser att Bernsteins teorier kan förklara varför elever från lägre sociala klasser lyckas sämre i skolan, eftersom det som läraren säger kan vara svårt att förstå för vissa typer av barn. Språket beskriver Bourdieu & Passeron (1970) som lärarspråket. Det innebär att de samband som finns mellan socioekonomiska faktorer och elevers möjlighet att lyckas i skolan kan förklaras med hjälp av att språket skiljer sig mellan olika sociala klasser.
I sin tur anser Pedro (1983) att det språk som läraren talar inte är något som läraren kan kontrollera. Pedro anser att läraren är bunden till vissa ramar när det handlar om vilken kunskap som skall överföras och hur den skall överföras. Dessutom visar de resultat som Pedro (1983) kommer fram till, att barn som kommer från ett hem med en lägre läskunnighetstradition, inte har fått med sig de färdigheter som skolan kräver.
Medelklassens skola
Bernstein (1996) menar att sambanden mellan att lyckas i skolan och vilken klass man tillhör har att göra med att medelklassens barn, till skillnad från arbetarklassens, är uppfostrade att tänka kontext-oberoende. Bernstein beskriver också sambandet mellan föräldraengagemang
23
och klass. Medelklassmamman vet vad högre utbildning kan leda till och därför anser hon i sin tur att detta är viktigt (Giddens, 2003)
Precis som Bourdieu & Passeron (1970) anser att skolan reproducerar både sig själv och samhället, menar också Bernstein (1996) att skolan återskapar samhällets dominerande kultur. Bernstein menar att arbetarklassen inte har förvärvat skolkoden så som medelklassbarnen och det innebär att arbetarklassens barn får svårare att hänga med. Det kan leda till att barnen känner sig obekväma och låter bli att prata. På samma gång liknar medelklasshemmet skolans kultur. Något som i sin tur leder till att det blir ännu svårare för arbetarklassens barn att lyckas i skolan (Bernstein, 1996).
Ovanstående teoretiska beskrivningar gör det möjligt att förstå vad det är för indikatorer i den socioekonomiska faktorn som leder till att elevernas betyg mellan skolor skiljer sig (Skolverket, 2005). Det som teorierna inte går in på det är vad dessa skillnader i förmågor och resultat innebär för den enskilda skolan.
25
Metod och material
Kvantitativ ansats
Kvantitativ ansats innebär att man genom siffror undersöker samband av olika slag. Hur utbrett ett visst förhållande är eller vilka attityder de som tillfrågas har. Eliasson (2011) menar att en kvantitativ ansats är bra för att visa på hur stora grupper ställer sig till en viss fråga trots att man bara undersöker en liten grupp av dessa. Eftersom undersökningen syftar till att undersöka om det finns några samband mellan socioekonomiska faktorer och skolors behov, genom att några stadsdelar i en vald kommun deltar, valde jag en kvantitativ ansats i undersökningen. Men också för att kunna se hur sambandet eventuellt kan variera mellan två olika socioekonomiska områden.
Validitet
Reliabilitet
Enligt Eliasson (2011) handlar reliabilitet om att undersökningen är pålitlig och om den görs om vid ett senare tillfälle ska ge samma resultat. Eliasson (2011) menar att det är viktigt för reliabiliteten att instruktionerna är tydliga. Det är svårt att veta hur frågorna uppfattades i enkäten, eftersom jag aldrig gjorde en pilotundersökning. Till exempel kan ett begrepp som ”specialpedagogiskt stöd” uppfattas på olika sätt av respondenterna, något som i så fall skulle leda till att undersökningen skulle kunna ha en lägre reliabilitet. Detta är något som kommer diskuteras i uppsatsens metoddiskussion.
Det går också att diskutera undersökningens reliabilitet utifrån att behoven på skolorna kan variera utifrån vem som har tillfrågats. Hade andra aktörer tillfrågats, hade kanske resultatet blivit sett annorlunda ut.
Validitet
Innebär att undersökningen mäter det den skall mäta, det innebär att sanningshalten i en undersökning skall vara stor för att kunna ha hög validitet (Eliasson, 2011). Eftersom det var både specialpedagoger, speciallärare och lärare som tillfrågats att delta i undersökningen är
26
det också just dessa respondenters svar som undersökningen bygger på. Den bygger alltså på hur respondenterna, personligen, anser att behovet av stöd på deras skolor ser ut. Resultatet kan också variera eftersom elevsammansättningen mellan skolorna i samma område kan se olika ut. Till exempel kan en skola bestå av fler elever som kommer från ett hem med en lägre utbildningsnivå, medan en annan skola i samma område kan ha färre elever från hem med lägre utbildningsnivå.
Enkätens utformning
Eftersom jag ville få så många som möjligt att besvara enkäten innehöll enkäten endast 10 frågor. Enkäten var konstruerad för att ta reda på om skolorna i de olika områdena använt sig av SPSM som stöd. Till varje fråga fanns alternativet annat (eller kommentar), för att fånga in de respondenter med svar som skiljde sig från alternativen som fanns på enkäten.
Kontakt togs med 56 skolor. 3 skolor sa redan vid kontakt att de inte var intresserade av att delta. Av de 53 skolor som fanns kvar är det 43 personer som besvarat enkäten. Att enkäten i slutändan fick färre respondenter än vad jag hade hoppats på, kan bero att jag inte var på plats och delade ut enkäterna, utan kontakten med respondenterna sköttes via telefon. Det saknades en mänsklig kontakt. Detta menar Eliasson (2011) är en anledning till att enkäter överlag ger färre svar.
Från SPSM:s analysrapport (Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2014) gick det att ta fram nyckelord som förekommit mycket i de ärenden som inkommit till SPSM. Utöver att använda dessa nyckelord som alternativ i enkäten, fanns alternativ som neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och betyg och bedömning med (se bilaga 1) eftersom detta var enligt SPSM, också anledningar till att skolor sökte stöd (personlig kommunikation, 2015-11-06).
Urval och avgränsningar
För att finna respondenter till min undersökning har jag använt mig av kommunen X välfärdsredovisning från 2013 (se bilaga 2). Det är den senaste välfärdsredovisningen från kommunen.
Eftersom föräldrars utbildningsnivå visat sig vara den största socioekonomiska faktorn då det kommer till elevers möjlighet att lyckas i skolan är det också den som ligger till grund för valet av områden. Genom att titta på just eftergymnasial utbildningsnivå, går det att ta fram inom vilka stadsdelar denna är låg respektive hög. Det är dessa stadsdelar som format de
27
områden som deltar i studien. De med hög utbildningsnivå i förhållande till eftergymnasial utbildning är stadsdelarna i socioekonomiskt område 1. De med låg, socioekonomiskt område 2. De kallas i analys och diskussion för det högre – eller det lägre socioekonomiska området.
Avgränsning i tid
För att få en nulägesanalys av hur eventuella skillnader i behov av stöd ser ut mellan områdena skulle respondenterna bara svara på om de, de senaste två åren hade ansökt om stöd (se bilaga 4).
Genomförande Skolorna
När indelningen i socioekonomiska områden var färdig kontaktades grundskoleförvaltningen i kommunen för att få ut en lista på vilka grundskolor som ingår i de olika områdena. Det är dessa skolor som därefter kontaktades med en förfrågan om att delta i undersökningen. Det är 32 skolor från socioekonomiskt område 1 och 22 skolor i socioekonomiskt område 2. Alla är grundskolor men nivåerna varierar. Vissa skolor är F-9 medan andra är F-6 och eller 1-9 och så vidare. Skolorna varierar mellan att vara stora skolor med 400 elever till mindre skolor med 160 elever.
Rektorerna på varje skola kontaktades via mejl. När jag insåg att jag inte skulle få in tillräckligt med svar snabbt ringde jag också för att höra om de tagit emot mitt mejl. Detta resulterade i ännu fler svar. Efter detta har flera påminnelser skickats till rektorerna, något som i sin tur också resulterat i fler svar.
För att distribuera enkäten har en webbsida (surveymonkey.com) använts. Här kunde enkäten både konstrueras men också skickas vidare, via länk, till respondenterna.
Det är 24 respondenter från socioekonomiskt område 1 som är medräknade i resultatet och 16 från socioekonomiskt område 2. Eftersom antal respondenter skiljer sig åt mellan områdena har hänsyn tagits till detta då jag har analyserat resultaten i SPSS. Alla procenttal som anges i tabellerna i resultaten är med hänvisning till det egna socioekonomiska området.
28
Dataanalys
Hypotesprövning
Stukát (2011) menar att en hypotes kan testas genom att samla in data från representativa stickprov. Det är senare därför också stickprovsresultatet som skall analyseras. Enligt Stukát (2011) måste det till en särskild metod för hypotesprövning. Eftersom det stickprovet jag genomfört egentligen inte behöver betyda att det går att dra paralleller till hela populationen, utan resultatet kan bero på slumpen. Stukát (2011) menar på att desto större skillnad man får i resultatet – desto större chans att man kan generalisera det.
Statistisk signifikans
Det finns inget sätt att ta reda på om resultaten i undersökningen går att generalisera till hela populationen. Det som går att göra är att undersöka om det finns en sannolikhet för att resultatet i undersökningen skulle kunna stämma och hur stor den sannolikheten i så fall skulle kunna vara. Detta kallas för statistiskt signifikans (Bryman, 2008). För att undersöka hur stor eller liten eller om det finns en statistisk signifikans, måste jag bestämma mig vilken risk jag är villig att ta. Den högsta risken som man brukar ta inom samhällsvetenskapliga undersökningar är att i 5 fall av 100 beror resultatet på slumpen (p <0,05). Är det 5 eller färre fall, kan man säga att det finns en signifikant skillnad mellan de variabler man undersöker (Bryman, 2008). I resultatanalysen använder jag mig av p<0,05.
Chi- två-metoden
För att ta reda på om det finns en signifikant skillnad eller om eventuella skillnader mellan de socioekonomiska områdena beror på slumpen har jag använt mig av Chi-två-testet. Chi-två innebär att ju större skillnad det är mellan två variabler, desto större chans är det finns en signifikant skillnad (Eliasson, 2011). Chi-två-metoden beräknar vilket värde jag får om jag räknar ut skillnaderna mellan det faktiska och det förväntade värdet.
Genom att beräkna ut chi-två-värdet kan jag också se om det finns en signifikant skillnad mellan de variabler (i denna undersökning två socioekonomiska områden och deras svar kopplat till skolornas behov) som jag jämför, eller om resultatet beror på slumpen (Bryman ,2008). Till exempel sambandet mellan socioekonomisk status och behovet av att ansöka om stöd utifrån. Genom att beräkna chi-två kan jag komma fram till om sambandet enbart beror
29
på slumpen eller om sambandet mellan socioekonomisk status och behov av stöd är statistiskt signifikant och därför är ett verkligt samband.
Fishers exakta test
Om värdet av någon cell är under 5 i en tabell som består av fyra fält används istället Fishers exakta test för att ta reda på om det finns en signifikant skillnad eller inte (Wahlgren, 2008)
Hypotesen
Jag har använt mig av följande hypoteser:
H0 = det finns inga skillnader i skolornas behov mellan de två socioekonomiska områdena (nollhypotes)
H1= det finns en signifikant (stor) skillnad mellan de behov som de två socioekonomiska områdena anser att de har
Går det inte att påvisa att det finns någon signifikant skillnad mellan områdena skulle det innebära att nollhypotesen är den riktiga. Det skulle i sin tur betyda att det inte går att bevisa att det finns några samband mellan socioekonomiska faktorer och behovet av stöd utifrån. Går det dock att finna en signifikant skillnad mellan de socioekonomiska områdena och behovet av stöd utifrån, förkastas nollhypotesen.
SPSS
För att analysera data har SPSS använts. SPSS är ett statistiskt analysprogram som används för att analysera data (Wahlgren, 2008). I SPSS kodades alla skolor om till 1 eller 2, beroende på vilket socioekonomiskt område de ligger i. Detta var sedan utgångpunkten för de andra jämförelser som gjordes. Till exempel den mellan socioekonomiskt område och ansökan om stöd. Alla svar från enkäterna har kodats om till siffror i SPSS.
30
Föräldrars utbildningsnivå
Tidigare forskning har kommit fram till att det är föräldrarnas utbildningsnivå som är den största faktorn elevernas möjligheter att lyckas i skolan (Hattie SKL 2011, Skolverket 2005, 1999 mfl.). Därför är det föräldrarnas utbildningsnivå som också kommer definiera socioekonomi i undersökningen.
Utbildningsnivå i välfärdsindex
De faktorer som används inom utbildningsnivån i välfärdsredovisningen för medborgarna inom kommunen är: förgymnasial utbildning, gymnasial utbildning och eftergymnasial utbildning (se bilaga 2). Jag har valt att använda mig av statistiken kring eftergymnasial utbildning. De två socioekonomiska områdena jag undersöker har antingen ett stort antal medborgare med eftergymnasial utbildning eller ett mindre antal medborgare inom samma utbildningsnivå (i %).
I kommunen kan vissa stadsdelar ha en eftergymnasial utbildningsnivå på 50 och 60 procent av medborgarna, medan den i andra stadsdelar ligger på mellan 20 och 30 procent (se bilaga 2). Det innebär att utbildningsnivån inom kommunen varierar mellan stadsdelarna, och att det skiljer sig upp till 36 procent mellan den stadsdelen med högst antal medborgare med eftergymnasial utbildningen och den med lägst.
Forskningsetiska överväganden
Informationskravet
Tillsammans med det mejl jag skickade till rektor/specialpedagog, stod det tydligt vad undersökningens/uppsatsens syfte var. Detta var också något som fanns med som information i början av enkäten (www.vr.se). Vid enkätundersökningar är det viktigt att respondenterna får förhandsinformation om studien (www.vr.se). Förhandsinformationen i denna studie fick respondenterna antingen via sin rektor eller via samtal på telefon. Samtidigt fanns det ett informationsbrev på enkätens förstasida. I informationsbrevet stod det också tydligt att enkätundersökningen var frivillig och att deltagarna när som helst kan hoppa av. Indirekt blir också undersökningen frivillig eftersom specialpedagogerna själva bestämmer om de vill besvara enkäten när dom väl fått länken via mejl (se bilaga 4).
31
I informationsbrevet fanns också undersökningens syfte med men också att undersökningen är anonym och att inget skolnamn eller annat namn kommer att finnas med i undersökningen. Här stod det också att det enda som skulle stå med i den färdiga uppsatsen var yrkestitel samt inom vilken grundskolenivå man arbetar.
I enkätundersökningar med medföljande informationsbrev kan man anta att samtyckekravet är uppfyllt när enkäten är ifylld (www.vr.se).
Samtyckekravet
Eftersom jag flera gånger påminde både rektorer och specialpedagoger/lärare om studien kan det ses som att jag motiverade dessa att medverka. Det får inte gå så långt att de medverkande inte själva känner att de har rätt att bestämma om de vill vara med eller inte (www.vr.se). Det var några skolor som avböjde att delta i undersökningen vid första kontakt. Något som jag tog hänsyn till och ingen påminnelse skickades till dessa. De enda gånger som påminnelser skickades ut eller gjordes via telefon, var då jag inte fått tag i till exempel en rektor eller specialpedagog/lärare per mejl eller då jag ringt utan att få svar.
Konfidentialitetskravet
Eftersom SPSS använts för att analysera resultaten i undersökningen har också enkätsvaren med bakgrundsvariabler kodats om till siffror. Det innebär att uppgifter om vilka skolor som deltagit i undersökningen har avkodats (www.vr.se).
33
Resultat
Bakgrundsvariabler
Resultaten i undersökningen baseras på svar från två olika socioekonomiska områden och från tre olika yrkeskategorier.
Tabell 1 – visar hur många respondenter som medverkar från varje yrkesgrupp och hur de är fördelade över de socioekonomiska områdena.
Specialpedagog Speciallärare Lärare Total
N % N % N % N % Socioekonomiskt område 1 17 71% 5 20% 2 8% 24 100% Socioekonomiskt område 2 13 81% 1 6% 2 13% 16 100% Total 30 6 4 40
Det är 3 stycken respondenter i undersökningen som inte svarat på vilken skola de arbetar. De räknas därför som bortafall.
SPSM (personlig kommunikation, 11 november 2015) berättar att det oftast är specialpedagogerna som ansöker om stöd hos dem. Därför är det också flest specialpedagoger som är representerade i undersökningen. Det är 3 stycken respondenter som inte svarat på vilket socioekonomiskt område de tillhör, det klassas därför också som att 3 har undvikit på att svara på frågan om yrkestitel.
34
Har ansökt om stöd
Tabell 2- visar alla respondenters svar på frågan om de ansökt om stöd hos SPSM
Tabell 3- visar fördelningen av specialpedagogernas svar om de ansökt om stöd hos SPSM de senaste två åren i förhållande till socioekonomiskt område
Har ansökt om stöd Ja (N) Ja (%) Nej (N) Nej (%) Socioekonomiskt område 1 14 82% 3 18% Socioekonomiskt område 2 5 39% 8 62% Total 19 63% 11 37% Chi2
Tabell 4 – visar signifikantsnivån av sambandet mellan ansökan om stöd och socioekonomiskt område.
Jämförelse socioekonomi och behovet av stöd- alla
Asymp.Sig (2-sided)
Pearson Chi-Square ,243
Number of valid cases 40
Har ansökt om stöd Ja (N) Ja (%) Nej (N) Nej (%) Socioekonomiskt område 1 15 63 % 9 38 % Socioekonomiskt område 2 7 44% 9 56% Total 22 55% 18 45%
35
Det är fler respondenter från socioekonomiskt område 1 som ansökt om stöd från SPSM än vad det är från socioekonomiskt område 2. Det är dock lika många från varje område, som angett att de inte ansökt om stöd.
Chi-testet visade att det inte finns någon signifikant skillnad mellan socioekonomi och behov av stöd och det innebär därför att resultatet i undersökningen kan bero på slumpen.
Chi2
Tabell 5 – visar signifikantsnivån av sambandet mellan specialpedagogernas svar om ansökan om stöd och socioekonomiskt område. Jämförelse socioekonomi och behovet av stöd- specped. Asymp.Sig (2-sided) Pearson Chi-Square 0,013
Fisher’s exact test 0,023
Number of valid cases 30
25% av cellerna har ett värde mindre än 5 och därför är inte Chi-testet tillförlitligt. Tittar man istället på Fishers exakta test går det att se att det finns en signifikant skillnad mellan områdena utifrån specialpedagogernas svar.
Stöd på annat sätt
Eftersom resultatet ovan bara visar de skolor som ansökt om stöd från SPSM säger det ingenting om de skolor som använt sig av stöd på annat sätt.
Tabell 6 – beskriver hur många respondenter från varje område som svarat att de använt sig av annat stöd istället för SPSM.
Har använt annat stöd Ja (N) Ja ( %) Nej (N) Nej (%) Socioekonomiskt område 1 3 30% 7 70%
36
Resultatet visar att det är något fler från socioekonomiskt område 2 som använt sig av annat stöd. Det går inte att påvisa om det råder en signifikant skillnad eller om skillnaden beror på slumpen då det låga antalet respondenter leder till att skillnaden inte går att analysera genom Chi-två.
Anledningar till stöd
Resultatet visar få variationer mellan områdena då det kommer till vilka anledningar som låg bakom ansökan av stöd hos SPSM (se bilaga 5). De största variationerna mellan de olika områdena är då ansökan gällt stöd vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Andra svar med variationer är språkstörning och betyg och bedömning. Variationerna är dock mycket små.
I enkäten var frågan en så kallad multiple-choice-question. Det innebar att respondenterna kunde klicka i flera val som de ansåg stämde med vilka anledningar som låg bakom deras ansökan till SPSM. Samtidigt fanns det en tom ruta där respondenten kunde skriva i alternativ som inte fanns med i listan över valbara.
Chi2
Tabell 8 – visar signifikantsnivå av alla respondenters svar om att anledningen till ansökan var neuropsykiatriska funktionshinder
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Asymp.Sig(2-sided)
Pearson Chi-Square 0,95
Fisher’s exact test 0,172
Number of valid cases 22
Chi-två-testet visar att det inte finns en signifikant skillnad mellan områdena då det kommer till behov som rör neuropsykiatriska funktionshinder. Dock har 50% av cellerna ett värde som är mindre än 5 och därför gör det chi-två-testet mindre tillförlitligt. För att finna ett mer exakt svar används istället Fishers exakta test (Wahlgren, 2008). Resultatet visar på samma sak i Fisherstest. Det finns ingen signifikant skillnad mellan områdena då det kommer till anledningen till ansökan var neuropsykiatriska behov. Troligtvis beror detta på att det är för få respondenter som angett neuropsykiatriska funktionshinder som svar. Det gör det därför inte möjligt att påvisa om skillnaden är signifikant eller beror slumpen.
37
Anledningar till att inte ansöka om stöd
Tabell 9 – visar alla respondenters svar om vilka anledningar som legat bakom att man inte ansökt om stöd hos SPSM och förhållandet mellan de två områdena.
Alla
respondenter Inte funnits behov
Inte
funnits tid Visste inte att man kunde ansöka Har använt oss av annat stöd Borde gjort Har använt SPSM på annat sätt N % N % N % N % N % N % Socioekonomiskt område 1 5 50 0 0 1 10 3 30 0 0 1 10 Socioekonomiskt område 2 2 22 1 11 1 11 4 44 1 11 0 0 Specialpedagogerna Inte funnits behov Inte funnits tid Visste inte att man kunde ansöka Har använt oss av annat stöd Borde gjort Har använt SPSM på annat sätt N % N % N % N % N % N % Socioekonomiskt område 1 1 33 0 0 0 0 1 33 0 0 1 33 Socioekonomiskt område 2 2 22 1 11 1 11 4 44 1 11 0 0
De största variationerna i svar går att finna när anledningarna varit att det inte funnits behov eller att skolan har använt sig av annat stöd. Det är framför allt lärarna inom socioekonomiskt område 1 som anser att det inte funnits behov av att söka stöd från SPSM. Medan det är specialpedagogerna från socioekonomiskt område 2 som anser att de har använt sig av annat stöd istället för att söka stöd från SPSM.
Vad skulle få skolorna att ansöka om stöd
Tabell 10 – visar alla respondenters svar på vad som skulle få dem att ansöka om stöd hos SPSM och förhållandet mellan de två områdena
38 Alla
respondenter
Mer information från SPSM
Mer tid till att ansöka
Att behoven blev fler eller större
Använder SPSM på annat sätt N % N % N % N % Socioekonomiskt område 1 5 28% 4 22% 4 44% 1 6% Socioekonomiskt område 2 7 44% 4 25% 1 13% 2 13% Tabell 11- visar specialpedagogernas svar om vad som skulle få dem att ansöka om stöd hos SPSM
Specialpedagogerna Mer
information från SPSM
Mer tid till att ansöka
Att behoven blev fler eller större Använder SPSM på annat sätt N % N % N % N % Socioekonomiskt område 1 1 11% 2 22% 2 67% 1 11% Socioekonomiskt område 2 6 46% 4 31% 0 8% 2 15%
De största variationerna mellan områdena finns i att socioekonomiskt område 1 anser att man skulle kunna ansöka om stöd från SPSM om behoven på skolan blev fler eller större men också mellan svaren som rör att respondenterna skulle vilja ha mer information från SPSM.
Chi2
Tabell 12 – visar den statistiskasignifikansnivån av alla respondenters svar på ”att behoven blev fler eller större”
Asymp.Sig(2-sided)
Pearson Chi-Square 0,149
Fisher’s exact test 0,294
Number of valid cases 17
Det är fler än 25% som har ett mindre värde än fem och därför används Fishers exakta test. Det visar sig att det inte finns några signifikanta skillnader mellan områdena. Det kan innebära att antalet respondenter är för lågt för att göra några statistiska beräkningar.
39
Tabell 13 – visar signifikansnivån av specialpedagogernas svar på ”att behoven blev fler eller större” skulle få dem att ansöka om stöd, i förhållande till socioekonomiskt område.
Att behoven blev fler eller
större –
specialpedagogerna
Asymp.Sig(2-sided)
Pearson Chi-Square 0,016
Fisher’s exact test 0,067
Number of valid cases 10
50% av cellerna har ett värde mindre än fem och därför analyseras svaren genom Fishers exakta test. Det innebär att det inte heller finns några signifikanta skillnader mellan områdena när det gäller specialpedagogernas svar.
Tabell 14 – visar signifikansnivån av alla respondenters svar på att ”mer information från SPSM” skulle få dem att ansöka om stöd, i förhållande till socioekonomiskt område.
Mer info från SPSM- alla resp.
Asymp.Sig(2-sided)
Pearson Chi-Square 0,392
Number of valid cases 22
Tabell 15 – visar signifikansnivån av specialpedagogernas svar på ”mer information från spsm” skulle få dem att ansöka om stöd i förhållande till socioekonomiskt område.
Mer info från SPSM- specialpedagogerna
Asymp.Sig(2-sided)
Pearson Chi-Square 0,237
Number of valid cases 14
Inte heller svaren angående att respondenterna ansåg sig behöva mer information från SPSM, visade på några signifikanta skillnader mellan områdena.
40
Vilka behov har skolorna idag?
Precis som på frågan vilken anledning som låg bakom att man ansökte om stöd är det också
neuropsykiatriska funktionshinder som är det största behovet för skolorna inom
socioekonomiskt område 1 och också det behov där det råder störst variation mellan områdena (se bilaga 6). Andra behov med variation mellan områdena är sociala behov. Frågan om vilka behov skolorna har idag var en öppen fråga och därför har respondenternas svar kategoriserats.
Kategorier
Under kategorin undervisningsbehov kan behoven till exempel handla om: digitala verktyg, läromedel, anpassningar, hjälpmedel, inkludering, enskilda ämnen och barn som inte når målen. Under organisatoriska behov kan behoven handla om: resurser, kompetensutveckling, elevvårdsteam och behov av speciallärare och inom sociala behov rör behoven: svåra samtal, stökiga klasser, förhållningssätt, samspel, trauman och anknytning.
Chi2
Tabell 17 – visar signifikansnivån för det behov som hade störst variation mellan områdena Neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar
Asymp.Sig(2-sided)
Pearson Chi-Square 0,388
Number of valid cases 34
Trots att det rådde en variation mellan områdena finns det ingen signifikant skillnad mellan områdets ansedda behov inom neuropsykiatriska funktionshinder.
41
Analys och diskussion
Studiens resultat
Behov av stöd
Den enda signifikanta skillnad som påvisats i resultatet är den fråga som rör vilka som ansökt som stöd. Det visade sig att det finns en skillnad som inte beror på slumpen i specialpedagogernas svar. Eftersom varje skola representeras av en specialpedagog kan man anta att skolornas behov av att ansöka om stöd hos SPSM är större inom det högre socioekonomiska området.
Eftersom respondenterna var få till antalet, bör man dock tolka resultatet med försiktighet.
Högre socioekonomiskt område
Utbildningsnivå och skoltrygghet
Resultatet av jämförelsen mellan vilket område som i störst utsträckning har ansökt om stöd till SPSM, kan kopplas ihop med den ökningen av specialpedagogiskt stöd som Giota & Lundberg (2007) anser sker inom medelklassen. Eftersom det högre socioekonomiska området i större utsträckning består av medborgare med en högre utbildningsnivå kan Giota & Lundbergs (2007) förklaring om hur detta påverkar föräldrarnas möjlighet att kräva stöd av skolan till sina barn, också innebära varför resultatet i undersökningen ser ut som det gör.
Kulturellt kapital och språk
Resultatet kan också relateras till att den trygghet som föräldrarna känner eller den känslan av att känna sig hemma i skolan som kan ha att göra med det kulturella kapital som finns hos familjerna i det högre socioekonomiska området. Ett stort kulturellt kapital innebär nämligen att föräldrarna är medvetna om vilka möjligheter som utbildning kan ge (Broady, 1990). Resultatet kan därför innebära att föräldrarna i det högre socioekonomiska området, genom ett stort kulturellt kapital, har möjlighet att känna igen sig i skolans värld och vet vilka vägar
