Munohälsans betydelse för vårdtagares välbefinnande och livskvalitet

Munohälsans betydelse för vårdtagares

välbefinnande och livskvalitet

Ing-Marie Petersson och Sara Berleen Danå

Institutionen för hälso- och vårdvetenskap  

  Institutionen för hälso- och vårdvetenskap 

Examensarbete vårdvetenskap 15 hp

TITEL: Munohälsans betydelse för vårdtagares välbefinnande och

livskvalitet

Författare: Ing-Marie Petersson och Sara Berleen Danå

SAMMANFATTNING: Upprätthållande av en god munhälsa genom livet

upprätthålla en god munhälsa och daglig munvård. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa vårdtagares erfarenheter av hur munohälsa påverkar välbefinnandet och livskvalitet. Metod:

Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed.

Sammanlagt ingick nio vetenskapliga artiklar i denna litteraturstudie efter att en kvalitetsgranskning genomförts. Artiklarnas resultat analyserades genom att sorteras i kategorier. Resultat: I resultatet framkom att vårdtagare upplevde att munohälsa inverkade på deras välbefinnande och livskvalitet på en rad olika sätt; fysiskt, emotionellt och socialt. Mest framträdande var att vårdtagare upplevde att välbefinnandet påverkades negativt av smärta och obehag i munnen och svårigheter att tugga maten vilket i sin tur leder till ett lidande som ibland innebar en begränsning i sociala situationer. Slutsats:

Sjuksköterskans ansvar är att möta och uppmärksamma detta lidande och i möjligaste mån förhindra ohälsa i munnen genom hälsofrämjande åtgärder för att lindra detta lidande och främja välbefinnande och livskvalitet.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Välbefinnande och Livskvalitet ………...………..…….. 4

Hälsa ………... 5

Lidande ………..… 5

PROBLEMFORMULERING ... 5

SYFTE ... 6

METOD ... 6

Inklusions- och exlusionskriterier ………... 6

Sökningsförfarande och urval ... 7

Kvalitetsgranskning ... 8

Analys ………. 8

Forskningsetiska överväganden ………... 9

RESULTAT ... 9 

Vårdtagares erfarenheter av hur munohälsan inverkar på fysiskt välbefinnande...10

Varje måltid är en pina ………...……….10

Vårdtagares erfarenheter av hur munohälsan inverkar på emotionellt välbefinnande…...10

Tänk om jag har problem i munnen ………..…....………...……… 10

Tänk om jag tappar alla mina tänder …...………...…. 11

Tänk om jag inte gör rätt ...………. 11

Vårdtagares erfarenheter av hur munohälsan inverkar på emotionellt välbefinnand …...12

Tänk att våga le och dela en måltid med andra ………...………..… 12

Tänk om jag inte kan göra mig förstådd ...…….………..… 12

DISKUSSION ...13

Resultatdiskussion ... 13

Metoddiskussion …... 15

AVSLUTANDE REFLEKTION OCH SLUTSATS ... 16 REFERENSER

Bilaga 1. Artikelmatris

Bilaga 2. Kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod. Bilaga 3 Kvalitetsindikatorer för munhälsa

INLEDNING

Under den verksamhetsförlagda utbildningen inom kommunal äldrevård uppmärksammade vi särskilt att vårdtagares munhälsa blev försummad och att deras dagliga munvård var eftersatt eller hade brister. Brister hos vårdtagares munhälsa ledde till att vi blev intresserade av munohälsans betydelse och deras erfarenheter av den.

BAKGRUND

Munhälsa

Problem med munhälsan är vanligt hos vårdtagare som vistas på sjukhus eller bor i särskilda boenden. Synen på munhälsa betraktades länge som endast frånvaro av sjukdom i tänderna, men idag har perspektivet vidgats och munnens hälsa innefattar både tillstånd och funktion i munnen samt allmänhälsa och välbefinnande (Andersson, 2006). Människors munhälsa och hur människan uppfattar sin munhälsa kan ses ur ett historiskt perspektiv. Tuggproblem och andra besvär i munhålan, som idag kan förebyggas, uppfattas fortfarande av många som ett normalt tillstånd. Eftersom allt fler människor har sina tänder kvar långt upp i åldern beräknas behovet av munvårdande insatseter att öka kraftigt. Trots att vårdpersonal anser att en god munhälsa är viktig för välbefinnande visar studier att munhälsa ofta är ett förbisett område inom omvårdnad. Munhälsa som ämne försummas dessutom i grundutbildningar i vårdyrket, vilket i sin tur medför bristande kunskap och osäkerhet hos vårdpersonal (Andersson,

Bjurbrant Birgersson & Wårdh, 2009).

Konsekvenser av munohälsa

De vanligaste tandsjukdomar karies och tandlossning utgör ett betydande folkhälsoproblem då de under en livstid drabbar de flesta människor. Generellt kan man förutse en ökning av karies och munsjukdomar bland vårdtagare på grund av att de behåller sina tänder i allt större

utsträckning än tidigare (Halling, 2003). Tand- och munsjukdomar är delvis en konsekvens av ett naturligt åldrande men kan även relateras till åldersrelaterade sjukdomar och behandlingen av dessa (Holm-Pedersen, 2005). I munhålan finns en stor mängd mikroorganismer som vid undernäring eller sjukdom kan orsaka olika infektioner både i munnen och i övriga kroppen. Vanligt förekommande hos vårdtagare med nedsatt immunförsvar är t ex svampinfektion. Även muntorrhet och avtagbara proteser som inte rengörs ordentligt kan orsaka

svampinfektion. Vid upplevelse av muntorrhet kan en brist på saliv inte alltid påvisas. Det är vanligare att vårdtagare över 65 år har ett reducerat salivflöde och därför lider av muntorrhet.

Muntorrhet kan även vara en biverkning vid läkemedelsbehandling och ju fler läkemedel en vårdtagare använder desto större är risken för att muntorrhet uppstår. En nedsatt salivsekretion ökar alltså risken för sjukdomar i munhålan eftersom slemhinnan blir mer mottaglig för

bakterie- och svampangrepp samt att tändernas mottaglighet för kariesangrepp ökar (Öhrn, 2006). Olika problem i munhålan som muntorrhet, infektioner, sår, och blåsor på

munslemhinnan, kan dessutom leda till smärta som påverkar ätandet som i sin tur kan leda till nutritionsproblem med undernäring som följd. Nedsatt munhälsa och trasiga tänder kan också av estetiska skäl innebära undvikande av umgänge med andra människor (Andersson,

Bjurbrant Birgersson & Wårdh, 2009). Olika sjukdomar kan lättare ge upphov till munsjukdomar som t ex att diabetessjukdom ger en ökad risk för tandlossning. I senare forskning har man funnit att munsjukdomar utgör en riskfaktor för allmänhälsan exempelvis att tandlossning kan öka risken för kardiovaskulära sjukdomar (Bratthall, 2003).

Munvård

Vårdtagare som behöver hjälp att klara sitt ADL behöver vanligen hjälp av vårdpersonal för att utföra sin dagliga munvård (Andersson, Bjurbrant Birgersson & Wårdh, 2009). Att vårda mun och tänder är en viktig del i upprätthållandet av en tillfredställande personlig hygien under hela livet (Ehrenberg, 2006). Försummad munvård kan leda till lidande och obehag för vårdtagare. En god munvård är mer än enbart rengöring av tänder. God munhygien handlar även om att ta hänsyn till tandkött, tunga, gom och alla mjukdelar. God munhygien innebär också att sjuksköterskor har en medvetenhet om det normala tillståndet i munnen (Huskinson & Lloyd, 2009). Basen i en god munvård av vårdtagare innefattar regelbunden tandborstning med flourtandkräm, flourskjölning, reducerat intag av socker, regelbunden undersökning av mun och tänder kompletterad med årlig professionell rengörning av tandhygienist eller tandläkare. För att förebygga nedsatt munhälsa ingår även bedömning av behovet av adekvat näringsintag, vätsketillförsel, att vårdtagaren har tillräckligt med saliv och förmår att tugga maten på ett tillfredställande sätt. Sjuksköterskan har yttersta ansvaret för att dessa

bedömningar och åtgärder planeras, utförs och att samordning sker med offentlig tandvård (Ehrenberg, 2006). Lanstingen har ansvar att planera utifrån befolkningens behov av tandvård. De har även ansvar för att det finns resurser för vårdtagare med behov av tandvårdsinsatser (SFS, 1985:125).

Sjukdomar som stroke, Parkinson och demens är exempel på vanliga sjukdomar hos vårdtagare och som också kan påverka möjligheten att upprätthålla den egna munvården.

Sjuksköterskor har särskilt ansvar att informera om vilka problem som kan uppstå vid olika sjukdomar och motivera till goda munvårdsvanor och regelbundna tandvårdsbesök.

Sjuksköterskor har också ansvar för att samarbete mellan hälso- och sjukvårdspersonal och tandvårdspersonal kommer till stånd. Vårdtagare med strokesjukdom kan få komplikationer med munhälsan i relation till svårighetsgrad på hur symtomen på sjukdomen visar sig.

Vårdpersonalen kan därför behöva hjälpa till med munvård. De behöver inspektera munhålan efter varje måltid för att kontrollera att det inte finns några mat- eller läkemedelsrester kvar (Andersson, 2006). Parkinsons sjukdom ger motoriska störningar med stelhet i ansiktets och munnens muskler med stor risk för att matrester stannar kvar i munnen efter måltiden.

Sjukdomssymtom som skakningar försvårar dessutom munvården och användandet av protes. Demens innebär en gradvis nedsättning av kognitiva och intellektuella funktioner som gör att förmågan till egenvård avtar. Det är när den egna förmågan att utföra munvård avtar eller upphör som vårdpersonalen helt eller delvis får ta över ansvaret för att munvård genomförs (Ahlborg, Alborn & Andersson, 1999). Att borsta tänderna och sköta munvård sker vanligen utan problem men att rengöra munnen grundligt på en vårdtagare som exempelvis är

medvetslös eller har en funktionsnedsättande sjukdom kan vara en svår uppgift eftersom vårdtagaren inte kan medverka (Henderson, 1969).

För att med säkerhet veta att munhygienen upprätthålls är det nödvändigt att bedöma vårdtagarens munstatus genom att inspektera munhålan (Öhrn, 2006). Bedömning av munstatus kan utföras med hjälp av ett munbedömningsinstrument så att problem och riskfaktorer upptäcks. Det utgör ett underlag för vilka individuella åtgärder som behöver sättas in. Revised Oral Assessment Guide (ROAG) är ett exempel på ett användbart instrument (se bilaga 3). De områden som ingår i bedömningen är röst, läppar,

munslemhinnor, tunga, tandkött, tänder, proteser, saliv samt sväljning (Andersson, 2006). Bedömning av munnens tillstånd kräver god belysning samt användning av spatel.

Munbedömningsformuläret fylls i med hjälp av symtombeskrivande gradering på de områden som ska bedömas. Resultatet av bedömningen ska föras in på ett bedömningsformulär för att kunna följas upp och utvärderas. Därmed ska dokumentation om munstatus, vilka åtgärder som görs och vilka slutsatser som tas journalföras (Andersson, Bjurbrant Birgersson & Wårdh, 2009).

Basal omvårdnad

Omvårdnad kan definieras som att hjälpa en vårdtagare att utföra handlingar som främjar hälsa, tillfrisknande eller en fridfull död, handlingar vårdtagare själv skulle utföra om hon hade förmåga, kraft, vilja eller kunskap. Sjuksköterskan har alltså som uppgift att hjälpa en vårdtagare att utföra sådana åtgärder som vårdtagaren själv skulle ha gjort om hon/han hade haft kraft och ork att göra dessa själv (Henderson, 1969). Att identifiera och bedöma vårdtagarens resurser och förmåga till egenvård är en annan del av sjuksköterskans

arbetsuppgifter samt att tillgodose vårdtagarens basala och specifika omvårdnadsbehov såväl fysiska, psykiska som sociala, kulturella och andliga (Socialstyrelsen, 2005). Sjuksköterskans uppgift blir att undervisa vårdtagaren om denna inte förstår betydelsen av att skaffa sig hälsosamma vanor eller inte vet hur ohälsa skall förebyggas eller botas (Henderson 1969). Munhälsa anses idag vara viktigt för människans välbefinnande, livskvalitet och hälsa eftersom en god munhälsa förebygger många sjukdomar, underlättar ätandet och förhindrar smärta. God munhälsa kan även ha en psykosocial betydelse eftersom dålig andedräkt och trasiga tänder kan leda till undvikande av socialt umgänge vilket i sin tur kan påverka människans välbefinnande (Öhrn, 2006).

Välbefinnande och Livskvalitet

Välbefinnande är en subjektiv upplevelse, en känsla av att må bra eller dåligt. Välbefinnande kan jämställas med livskvalitet då båda begreppen har att göra med upplevelsen av att må bra eller dåligt (Torunn Björk. & Breievne, 2008). Välbefinnandet har dessutom att göra med människans inre verklighet, vad som är viktigt för henne och vad som skapar mening i livet (Eriksson, 1989). Livskvalitet har med människans psykiska välbefinnande att göra,

människans känsla eller upplevelse av att ha det bra eller dåligt. Livskvalitet innefattar både kognitiva och emotionella upplevelser. Med kognitiva upplevelser menas hur människan tänker om och värderar sin livssituation och livet generellt och emotionella upplevelser relaterar till människors inre känslor. Positiva och negativa upplevelser kopplas samman med aktivitet, samhörighet, självkänsla och en grundstämning av glädje. Att vara aktiv innebär att engagerar sig i något som upplevs meningsfullt, att ha aptit på livet, energi samt kunna utöva sina intressen. Att vara aktiv innebär också en upplevelse av frihet och kontroll över sina egna handlingar och att kunna utveckla sina förmågor och resurser. Att känna samhörighet innebär att ha en nära och ömsesidig relation med minst en annan människa. Att känna samhörighet innebär också att uppleva gemenskap och grupptillhörighet med exempelvis vänner, grannar

och arbetskamrater. Att ha självkänsla innebär att må bra som människa samt att ha tilltro till sin egen förmåga och kompetens. En grundstämning av glädje innebär att vara öppen och mottaglig samt inneha en känsla av trygghet, harmoni och välmående. Det kan också innebära att vara fri från smärta, oro, ångest, rädsla och tomhet (Naess, 2001).

Hälsa

En svår sjukdom kan leda till att människan börjar värdera sin hälsa och kämpa för den. Den subjektiva hälsan utgörs av människans egen uppfattning om hur man upplever sig som sjuk eller frisk. Om vårdpersonal ska avgöra om en vårdtagare är frisk eller sjuk kan de använda sig av objektiva resultat av olika prover eller göra bedömning mot bakgrund av vårdtagarens redogörelse. Denne kan uttala att hon upplever illabefinnande men utan objektivt synliga symtom betraktas vårdtagaren ur detta perspektiv som frisk. Vårdtagaren kan likaså vara sjuk men ändå uppleva välbefinnande som är ett upplevt tillstånd av välbehag (Eriksson, 1989).

Lidande

I samband med sjukdom är kroppslig smärta en vanlig orsak till lidande. Det innebär inte att smärta är det samma som lidande eller att sjukdom alltid medför smärta men det är en vanlig kombination. Vid sjukdom är det inte endast ett fysiskt lidande som kan uppstå utan även ett själsligt och andligt lidande på grund av upplevelser som förnedring, skam eller skuld. Detta lidande kan vara resultat av att vårdpersonal eller omgivning visar en fördömande attityd eller ha sitt ursprung som en känsla hos människan själv. Vårdlidande är en annan form av lidande som tillförs människan av vård eller utebliven vård. Vårdlidande förekommer i flera olika former och de som drabbas upplever vårdlidande på olika sätt. Kränkning, fördömelse, straff och maktutövning kan förorsaka lidande i vårdsammanhang. Utebliven vård kan vara allt från mindre brister och slarv till medveten vanvård utförd av vårdpersonal. Anledningen till att utebliven vård uppstår kan vara bristande förmåga hos vårdgivare att se och bedöma vad vårdtagaren behöver. Att drabbas av ohälsa och få sin livssituation rubbad innebär ett livslidande. Det kan innebära allt från hot om den egna existensen till att inte längre kunna ingå i sitt sociala sammanhang som tidigare. När en människa drabbas av sjukdom eller

ohälsa betyder det att lidande kan uppstå och upplevas i många olika former (Eriksson, 1994).

Vårdtagare inom kommunala äldreboende är en grupp som visat sig ha svårt för att upprätthålla en god munhälsa och daglig munvård. Trots att vårdtagare inom kommunala äldreboende värdesätter munhälsan högt och anser munhälsan vara en viktig del av det allmänna välbefinnandet är munvården bristfällig bland denna grupp (Sjögren, 2009). Som blivande sjuksköterskor har vi ett huvudansvar för att vårdtagares basala omvårdnad utförs med god kvalitet och med syfte att bland annat öka vårdtagares välbefinnande. Dessutom har sjuksköterskor ansvar för att munhälsobedömningar utförs, att munhälsa dokumenteras i journalen, att åtgärder blir utförda och utvärderas även om det är en annan yrkeskategori som gör bedömningar och vidtar åtgärder (Andersson., Bjurbrant Birgersson & Wårdh, 2009). För att adekvata omvårdnadsåtgärder ska kunna genomföras för att öka vårdtagares välbefinnande och livskvalitet krävs att sjuksköterskor uppmärksammar och bemöter vårdtagares

sjukdomsupplevelse och lidande (Socialstyrelsen, 2005). För att få en bättre förståelse för vårdtagares erfarenheter av munohälsa och vilka behov de har ställer vi oss frågor som; Vad innebär munohälsa för vårdtagare? Hur påverkar vårdtagares munohälsa deras upplevelse av välbefinnande?

SYFTE

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa vårdtagares erfarenheter av hur munohälsa påverkar välbefinnande och livskvalitet.

METOD

Systematisk litteraturstudie har använts som metod. Med systematisk litteraturstudie menas att systematiskt söka, kritiskt granska och sammanställa litteraturen inom ett valt område. Den syftar till att skapa en sammanställning av data från tidigare forskning och att finna ett underlag för vidare forskning och klinisk verksamhet (Forsberg & Wengström, 2003).

Inklusions- och exklusionskriterier

De inkluderade artiklarna ska vara skrivna på engelska och vara publicerade i vetenskapliga tidskrifter. För att garantera så aktuella artiklar som möjligt men ändå få ett tillräckligt stort material valde vi att inkludera artiklar under en 10 års period från år 2000 – 2010. Vidare ska de inkluderade artiklarna ha fokus på munhälsa, välbefinnande och livskvalitet. Artiklar med både kvalitativa och kvantitativa metod inkluderas. Artiklar som studerar barn och unga vuxna exkluderas.

Sökningsförfarande och urval

Litteratursökningar av vetenskapliga artiklar har gjorts i databaserna Cinahl och PubMed. Sökningen är gjord mellan 2010-01-27 – 2010-02-09. Databaserna Cinahl och PubMed innehåller båda omvårdnadsforskning och är användbara databaser för denna litteraturstudie (Forsberg & Wengström, 2003). Sökorden som användes i båda databaserna var: Oral health,

well-being, quality of life och aged. Sökordet well-being gav 1 träff i Cinahl och i PubMed

finns inte well-being som MeSH term. Vi valde därför att använda oss av quality of life istället som sökord men använder oss av begreppet välbefinnande i denna litteraturstudie. Aged användes som sökord då de flesta vårdtagare med munohälsa i kommunala äldreboende är äldre. Sökning gjordes i Cinahl med avgränsning till abstract avaliable, puplication year from 2000 – 2010, english language och peer reviewed. Sökorden oral health, quality of life och aged kombinerades med search with and. Sökning i Cinahl resulterade i 65 träffar.

Artiklar som visade sig vara review artiklar eller inte relevanta för syftet uteslöts. Med stöd av inklusionskriterier och denna studies syfte valdes 30 artiklar vars abstract genomlästes. Ur dessa valdes 12 artiklar i sin helhet för en första genomläsning. Sökningsförfarandet i

PubMed gjordes med avgränsning mellan åren 2000 - 2010 och english language. Vi valde att använda MeSH-termer vilket gav sökorden oral health, quality of life och aged. Dessa

kombinerades med booleska operatorn AND vilket resulterade i 207 träffar. Av dessa valdes 79 artiklar ut med stöd av inklutionskriterierna för läsning av abstract. Ett urval på 21 artiklar gjordes för en första genomläsning i sin helhet. Sammanfattningsvis kom 9 artiklar ur sökning i Cinahl och 11 artiklar ur sökning i PubMed att ingå i en kvalitetsgranskning.

Tabell 1. Litteratursökning i Cinahl

Chinal Sökord Antal

träffar Antal lästa titlar Antal lästa abstract Urval Använda artiklar 1 (MH “Oral health+”) 836 2 (MH“Quality of life+”) 14533 3 (MH”Aged+”) 107616 4 1 AND 2 137 5 1 AND 2 AND 3 65 65 30 12 5 (2,4,5,7,9 )

PubMed Sökord Antal träffar Antal lästa titlar Antal lästa abstract Urval Använda Artiklar 1 "Oral Health"[Mesh] 2923 2 "Quality of Life"[Mesh] 54411 3 "Aged"[Mesh] 737127 4 "Attitude"[Mesh] 101588 5 1 AND 2 468 6 1 AND 2 AND 3 207 207 79 21 6 (1,2,3,6,8,9) Kvalitetsgranskning

Kvalitetsgranskning av studierna genomfördes enskilt av författarna var för sig för att sedan jämföra bedömningarna med varandra för att styrka resultatet. Vid kvalitetsgranskningen av artiklarna användes en granskningsmall för kvantitativa studier och en granskningsmall för kvalitativa studier. Granskningsmallen för kvantitativa studier innehöll 15 metodologiska frågor och granskningsmallen för kvalitativa studier innehöll 14 metodologiska frågor (se bilaga) (Willman & Stoltz, 2006). Två av frågorna i den senare mallen valdes att tas bort eftersom de endast kunde besvaras om metoden var grounded theory vilket inte var relevant då ingen av studierna hade grounded theory som metod (se bilaga). Frågor som besvaras med ja gav 2 poäng och frågor som besvarades med nej gav 1 poäng. Studiernas genomförande värderades att ha hög, medel eller låg kvalitet beroende på poängsumman. Kvantitativa studier som fick 26-30 poäng värderades att ha hög kvalitet, studier med 20-25 poäng

värderades att ha medel kvalitet och studier som hade 19 poäng eller mindre värderades att ha låg kvalitet. Kvalitativa studier som erhöll 24-28 poäng värderades som hög kvalitet, studier med 18-23 poäng värderades att ha medel kvalitet och studier som hade 17 poäng eller mindre värderades att ha låg kvalitet. De studier som värderades ha låg kvalitet exkluderades.

Sammanfattningsvis utgjorde 9 studier underlag till resultatet efter genomförd kvalitetsgranskning.

I denna litteraturstudie genomfördes en kvalitativ analys inspirerad av kvalitativ innehållsanalys vilket syftar till att granska och tolka texter samt beskriva variationer i

textinnehållet genom att identifiera likheter och skillnader. Det innebär att meningsenheter tas ut ur texten det vill säga ord, meningar eller stycken som sedan kondenseras, abstraheras, kodas för att slutligen kategoriseras eller delas in i teman (Lundman & Graneheim, 2004). Analysarbetet gick till så att samtliga studiers resultat lästes igenom flera gånger av

författarna var och en för sig för att få en uppfattning om vad de handlade om. För att få en överblick av resultaten från de valda artiklarna samlades de i ett gemensamt dokument och översattes sedan till svenska. Efter att författarna läst studiernas resultat flera gånger framkom 3 domäner; Fysiskt välbefinnande, emotionellt välbefinnande och socialt välbefinnande. Frågor ställdes till texten som relaterade till de tre domänerna. Hur munohälsa inverkar på fysiskt välbefinnandet? Hur munohälsa inverkar på psykiskt/emotionellt välbefinnandet? Hur munohälsa inverkar på socialt välbefinnandet? Därefter identifierades meningsenheter som kondenserades, abstraherades och namngavs med en kod. Efter att ha jämfört koderna med varandra sorterades de under 17 preliminära kategorier innehållande olika variationer av erfarenheter av fysiskt, psykiskt/emotionellt och socialt välbefinnande. Efter att ha jämfört innehållet mellan kategorierna och diskuterat vad dessa handlar om identifierades 6

kategorier; Varje måltid är en pina, Tänk om jag har problem i munnen, Tänk om jag tappar alla tänder, Tänk om jag inte gör rätt, Tänk att våga le och dela en måltid med andra samt Tänk om jag inte kan göra mig förstådd. Slutligen formulerades tre domäner baserat på de tre domäner som texten är indelad i. Vårdtagares erfarenheter av hur munohälsa inverkar på fysiskt välbefinnande, vårdtagares erfarenheter av hur munohälsa inverkar på emotionellt välbefinnande samt vårdtagares erfarenheter av hur munohälsa inverkar på socialt

välbefinnande.

Forskningsetiska övervägandeanden

De vetenskapliga artiklarna som utgör grund i denna systematiska litteraturstudie bör vara granskade av etisk kommitté eller framföra att det gjorts etiska övervägande. Vid redovisning av artiklar får inte förvrängning av det som framkommit förekomma (Forsberg & Wengström, 2003).

Resultatet i denna systematiska litteraturstudie presenteras utifrån tre domäner; Vårdtagares erfarenheter av hur munohälsan inverkar på fysiskt välbefinnande, Vårdtagares erfarenheter av hur munohälsan inverkar på emotionella välbefinnande samt vårdtagares erfarenheter av hur munohälsan inverkar på socialt välbefinnande.

Vårdtagares erfarenheter av hur munohälsan inverkar på fysiskt välbefinnande

Varje måltid är en pina

Vårdtagares fysiska välbefinnande påverkas negativt av upplevelser av smärta och obehag i munnen vilket i sin tur ger svårigheter att tugga maten vid måltider (Gerdin, Einarson,

Jonsson, Aronsson & Johansson, 2005; Jensen, Saunders, Thierer,. & Friedman, 2008; Locker & Gibson, 2005; Locker, Clarke & Payne, 2000; Zini & Sgan-Cohen, 2008). Exempelvis kan dåligt sittande proteser upplevas obehagligt då dessa skaver och glappar vilket i sin tur kan leda till sårbildningar i munnen som smärtar. Erfarenheten av dåligt sittande proteser

resulterar dessutom i en ovilja att tugga mat eftersom varje tugga är förenad med smärta vilket i sin tur innebär att varje måltid blir till en pina (Jensen et al, 2008; Tsakos, Sheiham, Iliffe, Kharicha, Harari, Swift, Gillman & Stuck, 2009). Det fysiska välbefinnandet påverkas också negativt av smärta och obehag i munnen som orsakas av muntorrhet. Vissa upplevde

muntorrhet, torra läppar och strupe obehagligt för att det fanns otillräckligt med saliv medans andra upplevde muntorrhet trots att det inte fanns för lite saliv. Vid muntorrhet upplevdes svårigheter att tugga och svälja maten och även smakuppfattningen kunde upplevas som försämrad vilket i sin tur leder till en försämrad måltidsupplevelse (Gerdin et al, 2005; Jensen et al, 2008). Vårdtagare med tandlossning hade olika erfarenheter av detta. Vårdtagare som inte hade några större besvär eller smärta uppfattade sitt tillstånd som mindre allvarligt med möjlighet att med rätt åtgärder förbättra sin muhälsa. Vårdtagare som däremot var påverkade av smärta pga av att tänderna flyttade på sig och lossnade samt att tandköttet ömmade

upplevde att välbefinnandet påverkades negativt (Karlsson, Lymer & Hakeberg, 2009). Den mekaniska möjligheten att tugga upplevdes vara beroende av antal tänder som fortfarande fanns kvar (Jensen et al, 2008; Locker & Gibsson, 2005; Locker et al., 2000; Kim, Jang, Chung, Paik, Park & Patton, 2009).

Vårdtagares erfarenheter av hur munhälsan inverkar på emotionellt välbefinnande och

Vårdtagares emotionella välbefinnande påverkas på olika sätt. Å ena sidan finns det

vårdtagare som trots att de har problem i munnen inte upplever det påverka sitt emotionella välbefinnande. Å andra sidan kan olika problem i munnen påverka välbefinnandet negativt eftersom känslor av rädsla oro, nedstämdhet och missmod kan förekomma. Om vårdtagaren tvingas ändra sin mathållning till en kost som är mer lättuggad och lättsvald innebär det sorg, saknad och längtan över att behöva avstå från mat man gillar och är van vid (Kim et al, 2009). Vårdtagare med problem i form av muntorrhet och blödande tandkött upplever dessutom oro och rädsla över vad dessa tillstånd kan innebära för dem. Rädsla om att det inte kommer att bli någon förbättring eller att problem kommer att förvärras upplevs svåra (Penner & Timmons, 2004). Vidare finns det vårdtagare som saknar ekonomisk möjlighet att söka den tandvård de vet att de skulle behöva. Upplevelsen av att veta att man behöver tandvård men inte har råd att uppsöka en tandläkare påverkar välbefinnandet negativt (Jensen et al, 2008).

Tänk om jag tappar alla tänder?

Vårdtagare med tandlossning upplevde att välbefinnandet blev påverkat på olika sätt beroende på hur långt sjukdomen utvecklats och graden av symtom. Det kunde ta olika lång tid för olika människor att förstå innebörden av sjukdomen. Vanligtvis tog det ett bra tag innan man kunde ta till sig den information som gavs i samband med diagnos. Gemensamt var att de upplevde oro och var rädda för att förlora tänderna i förtid och att det värsta som kunde hända var att förlora alla tänderna. I tidigt skede av sjukdomen upplevdes inte välbefinnandet bli påverkat negativt på något sätt. Men ju längre sjukdomen fortskred och vårdtagarna förstod att man kunde tappa alla sina tänder upplevdes känslor av rädsla och sorg vilket påverkade välbefinnandet negativt (Karlsson et al., 2009).

Tänk om jag inte gör rätt?

Vårdtagares emotionella välbefinnande påverkades på olika sätt. Upplevelser av skuldkänslor och dåligt samvete kunde förekomma om det kändes som att man inte gjort tillräckligt eller inte förmått att följa de instruktioner som getts om rengöring av sina tänder. Dessutom om man på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning hade svårt att klarar av att sköta sin munhygien som man tidigare klarat kunde det upplevas som skamfyllt i och med att man blir beroende av andra (Karlsson et al., 2009). Vårdtagare som upplevde sin munhälsa som stabil eller som förbättrad efter att ha fått mer kunskap och nya munhygienrutiner upplevde detta på olika sätt (Locker et al., 2000). Å ena sidan upplevdes ett ökat emotionellt välbefinnande efter att bättre rutiner införts med regelbunden tandborstning och regelbundna besök hos tandläkare

vilket innebar att många upplevde sin mun som renare och fräschare. Å andra sidan upplevdes ett minskat välbefinnande då de nya munhygienrutinerna upplevdes som krävande och svåra vilket ledde till oro över att förlora kontrollen och innebar ett ständigt krav att alltid vara disciplinerad (Karlsson et al., 2009).

Vårdtagares erfarenheter av hur munhälsan inverkar på socialt välbefinnande

Tänk att vågar le och dela en måltid med andra

Vårdtagares sociala välbefinnande påverkades av olika erfarenheter. Upplevelsen av att vara missnöjd med utseendet på sina tänder eller sin tandprotes är ganska vanligt. Men för det mesta har det ingen påverkan på det sociala välbefinnandet eftersom munhälsan eller

tandprotesen inte upplevdes som begränsande i kontakten med andra människor eller bidrog till att det kändes obehagligt att äta framför andra människor (Tsakos et al., 2009). Däremot påverkades det sociala välbefinnandet negativt hos vårdtagare med fysiska och funktionella begränsningar eftersom de upplevde att det kunde vara obehagligt att äta ihop med andra (Kim et al, 2009). Män och kvinnor upplevde att det sociala välbefinnandet av olika själ påverkades negativt. Män oroade sig mer över sin nedsatta förmåga att kunna äta kött och njuta av restaurangbesök tillsammans med andra. Män oroar sig dessutom för dålig andedräkt eftersom det får dem att undvika nära kontakt med andra människor. Kvinnor oroade sig mer över att hela måltiden tog längre tid för dem vilket de upplevde som en negativ begränsning i samvaro med andra människor. Kvinnor oroade sig även mer för den smärta som sår i

munnen och blödande tandkött förorsakade eftersom det i sin tur innebar konsekvenser för vilken mat de kunde äta (Penner & Timmons, 2004). Vårdtagare med tandlossning upplevde att tänderna hade blivit mindre estetiskt tilltalande och att tänderna kändes längre än tidigare vilket hade en negativ påverkan på det sociala välbefinnandet. Däremot kunde upplevelsen av att kunna äta och vågar le utan att behöva skämmas över sina tänder och för sitt utseende innebär ett ökat välbefinnande (Karlsson et al., 2009).

Tänk om jag inte kan göra mig förstådd

Vårdtagares sociala välbefinnande påverkades negativt av upplevelsen av att uttalet blev mer otydligt. Vårdtagare med tandlossning som hade förlorat en del av sina tänder upplevde att förmågan att kommunicera påverkades eftersom uttalet blir mer otydligt och det är svårare att artikulera ord och meningar som man tidigare kunnat göra utan problem (Karlsson et al.,

2009). Likaså upplevde vårdtagare med muntorrhet problem att uttala ord och meningar när de samtalade eftersom de upplevde att torra läppar, törst, torrhet i munnen och liten förekomst av saliv kunde ge svårigheter att tala (Gerdin et al., 2005).

DISKUSSION

Resultatdiskussion

Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån forskningsmaterialet belysa vårdtagares upplevelsen av hur munhälsa påverkar välbefinnandet. I resultat framkom det att vårdtagare upplevde sin munhälsa på en rad olika sätt och att detta även hade olika inverkan på deras välbefinnande. Mest framträdande var att vårdtagare upplevde att det fysiska välbefinnandet påverkades negativt av smärta och obehag i munnen och svårigheter att tugga maten vilket innebar att varje måltid blev en pina (Gerdin et al., 2005; Jensen et al, 2008; Locker & Gibson, 2005; Locker et al., 2000; Zini & Sgan-Cohen, 2008). Det sociala välbefinnandet kunde påverkas negativt om de upplevde en begränsning vid måltider ihop med andra (Kim et al., 2009). Framträdande var också att det emotionella välbefinnandet påverkades negativt av känslor som rädsla, oro, nedstämdhet och missmod kopplat till olika problem i munnen (Kim et al., 2009; Penner & Timmons, 2004). Skuld, skam och dåligt samvete var andra känslor som kunde upplevas när man inte tog hand om sin egen munhygien på ett sådant sätt som man egentligen visste att man borde (Karlsson et al., 2009).

Vårdtagarna med smärta och obehag och svårigheter att tugga maten upplevde att det ledde till nedstämdhet och ibland innebar en begränsning i sociala situationer. Flera faktorer kunde vara orsak till detta, exempelvis skavande och glappande proteser, få antal tänder, muntorrhet eller sår i munnen (Gerdin, et al., 2005; Jensen et al, 2008; Locker & Gibson, 2005; Locker et al., 2000; Zini & Sgan-Cohen, 2008). Upplevelsen av smärta är personligt och beroende av individuella och kulturella skillnader men även av situationen individen befinner sig i. Smärtupplevelsen beror inte enbart på kroppslig smärt utan även på emotionella faktorer så som oro, rädsla och ångest och sociala faktorer som exempelvis problem i familjen eller med ekonomin (Almås, Valand, Bilicz & Berntzen, 2002). Vårdtagarnas munproblem minskar matglädjen, är begränsande i sociala situationer samt påverkar välbefinnandet. Upplevelsen av muntorrhet medför att man inte kan njuta av en god måltid och upplevelsen av smärtande tänder eller sår i munnen gör att man väljer bort mat som man annars tycker om. Till och med

en festinbjudan kan upplevas som en pina eftersom det blir pinsamt att inte kunna äta det som bjuds (Wårdh, 2008). Att vårdtagare med problem i munnen upplever smärta och obehag i munnen utan att det uppmärksammas eller åtgärdas av sjuksköterskan blir en utebliven vård. Det är ett onödigt lidande som med små resurser och rätt hjälpmedel lätt skulle kunna

åtgärdas. Att ständigt behöva bli påmind om smärta i munnen när man äter är inte bara ett lidande orsakat av kroppslig smärta utan även ett livslidande eftersom det påverkar det dagliga livet. Det överrensstämmer med Erikssons (1994) teori att lidande kan uppstå på grund av sjukdom och kroppslig smärta men även vara ett resultat av utebliven vård eller utav människans livssituation. Enligt socialstyrelsen (2005) blir sjuksköterskan uppgift då att uppmärksamma och åtgärda detta lidande som problem i munnen kan leda till.

Vårdtagare kunde uppleva skuld och skam när det kände att de inte klarade att sköta sin munhygien som de vill och borde. Vårdtagare kunde också uppleva skam av att vara beroende av andra för att upprätthålla sin munhälsa (Karlsson, et. al., 2009). Skuld och skam är vanliga upplevelser som människan kan utsättas för i en vårdsituation. Skuld kan upplevas om man känner att det är ens eget fel att man drabbas av sjukdom och lidande och kanske inte lever på rätt sätt. Skam är en känsla som uppstår om man upplever sig som sämre på något än vad man tänkt och hoppats på då de egna idealen inte uppfylls. Att känna skuld eller skam i relation till sin sjukdom eller den behandling man får kan bero på fördömande attityder hos vårdpersonal eller omgivningen omedvetet eller medvetet. Det leder till ett själsligt, andligt lidande orsakat av den vård man fått och innebär där med ett vårdlidande. För att lindra lidande ska

vårdtagaren få den vård som hon behöver, exempelvis genom att på ett vänligt sätt blir bemött och erbjuden att borsta sina tänder och utföra sina intima behov. Vilket innebär att

vårdtagarens värdighet bekräftas och inte kränks eller fördöms (Eriksson, 1994).

För att förebygga eller lindra lidande behöver sjuksköterskan sätta sig ner och samtala tillsammans med vårdtagaren för att komma fram till åtgärder som främjar hälsa eller

tillfrisknande. Sjuksköterskan behöver hjälpa vårdtagaren att lära sig mer om sitt tillstånd och på vilka sätt det går att förebygga eller bota. För att kunna hjälpa vårdtagaren behöver

sjuksköterska ta reda på vilka kunskaper och resurser som finns (Henderson, 1969). Sjuksköterskan behöver hjälpa vårdtagaren på ett sådant sätt så att det inte upplevs för krävande vilket kan leda till minskat välbefinnande (Karlsson et al., 2009). Sjuksköterskan behöver därför ha en helhetssyn på människan och uppmuntra vårdtagaren att beskriva sina känslor och upplevelser för att utrycka sina behov (Socialstyrelsen, 2005). Hos vårdtagare med tandlossning innebar mer kunskap om sitt tillstånd och bättre rutiner med regelbunden

tandborstning att många upplevde sin mun som renare och fräschare (Karlsson et al., 2009). Vid inlärning av ett nytt beteende är information om risker och vinster en förutsättning för förändring. Motiverande samtal är ett exempel på ett verktyg för att underlätta rådgivning och kan exempelvis öka chanserna till att behålla tänderna för framtiden och kunna tala med människor utan att behöva vara orolig över dålig andedräkt (Jönsson et al, 2009).

Metoddiskussion

Studien gjordes i form av systematisk litteratursökning i Pubmed och Cinahl. Sökningarna i databaserna var begränsade till åren 2000 – 2010 för att inkludera artiklar som är så aktuella som möjligt och engelskt språk eftersom engelska är det språk som är vedertaget i de flesta vetenskapliga tidskrifter. Eftersom syftet var att belysa vårdtagares upplevelse av hur munhälsan inverkar på välbefinnande användes bland annat sökorden oral health, quality of life, well-being, attitude och aged i olika kombinationer. Det visade sig svårt att finna tillräckligt många relevanta artiklar som stämde överrens med våra inklusionskriterier. Slutligen begränsade vi sökorden till oral health, quality of life och aged vilket resulterade i tillräckligt många träffar. Som inklusionskriterie hade vi tänkt oss vårdtagare från 65 år och uppåt i eget boende, serviceboende eller äldreboende. Det visade sig att det fanns väldigt få artiklar utifrån det syftet och från åldern 65 år och uppåt. Därför förekommer människor yngre än 65 år i studien, men barn och unga vuxna har exkluderats. De flesta studierna som är inkluderade är kvantitativa utom en som är kvalitativ. Det innebär att studierna har få beskrivande upplevelser utifrån öppna intervjuer vilket kan ses som en svaghet i vår studie eftersom det försvårade analysen. Trots det är fokus i alla inkluderade artiklar på de subjektiva upplevelserna av munhälsa. De flesta försökspersonerna som har studerats är av slumpmässigt urval från eget boende, äldreboende och serviceboende.

Vid kvalitetsgranskning av artiklarna framkom det genom granskningsmallen att artiklarna var av medel eller hög vetenskaplig kvalitet. Det ökar trovärdigheten i studien och kan ses som en styrka. Resultaten i de flesta artiklarna är mätt med bedömningsinstrument Oral Health Impact Profile (OHIP – 14) som är ett frågeformulär om hur ofta försökspersonerna hade upplevt negativa effekter på munhälsan under domäner som funktionell begränsning, fysisk smärta, psykiska obehag samt fysiska, psykiska och sociala funktionshinder. Resultatet i artiklarna kanske inte är helt tillförlitliga, då nyligen forskare har ifrågasatt giltighet och tillförlitlighet hos Oral Health- Related Quality of Life (OHRQOL) instrument i deras förmåga att mäta oral hälsorelaterad livskvalitet. Enligt Forsberg och Wengström (2008) är ett

mätinstruments tillförlitlighet i vilken utsträckning resultaten blir detsamma vid upprepade mätningar. Resultatet går därmed inte att generalisera till andra grupper.

AVSLUTANDE REFLEKTION OCH SLUTSATS

En reflektion över resultatet är om vårdpersonal i allmänhet och sjuksköterskan i synnerhet är medveten om hur hälsotillståndet i munnen återspeglas i den allmänna hälsan och att orala sjukdomar har en negativ inverkan på välbefinnande. Tuggsvårigheter är ett gemensamt och viktigt oralt hälsoproblem bland äldre och det påverkar välbefinnande, nutritionen och hälsan. En fundering är varför inte munvård är med som ett VIPS-sökord och borde inte munbedömning ingå vid riskbedömning? Det finns ett stort behov av vidare omvårdnadsforskning om munhälsa och hur den påverkar välbefinnandet. Framtida studier bör inriktas på att hitta enkla och förebyggande metoder för att förbättra munhälsan hos vårdtagare för att minska risken för det lidande som bristande munvård kan leda till. Det behövs en ökad medvetenhet hos vårdpersonal om munhälsans betydelse för välbefinnandet. Eftersom omvårdnad innebär att hjälpa människan till att främja välbefinnande, livskvalitet och hälsa samt att lindra lidande och då hälsotillståndet i munnen återspeglas i människans upplevda välbefinnande och allmänna hälsa finns det ett allmänt hälsofrämjande värde med att fokusera på att förebygga ohälsa i munnen för att förebygga minskat välbefinnande och livskvalitet.

REFERENSER

Ahlborg, B., Alborn, B. & Andersson, J. (1999). Munhälsa på äldre dagar. Falköping: AnA Förlag.

Almås, H., Valand, E., Bilicz, J.A. & Berntzen, H. (2002). Smärta. H. Almås (red.). Klinisk

omvårdnad 1.(s.65-114). Stockholm: Liber AB.

Andersson, P. (2006). Bedömning av munstatus. K. Öhrn & P. Andersson (red.). Munvård

inom vård och omsorg. (s.23-38). Lund: Studentlitteratur.

Andersson, P. (2006). Munvård hos äldre vid olika sjukdomstillstånd. K. Öhrn & P. Andersson (red.). Munvård inom vård och omsorg. (s.83-98). Lund: Studentlitteratur.

Andersson, P., Bjurbrant Birgersson, A.M. & Wårdh, I. (2009). Kvalitetsindikationer för munhälsa. E. Idvall, (red.). Kvalitetsindikatorer inom omvårdnad. (s.59-69). Stockholm: Gothia Förlag

Bratthall, D. (2003). Störningsfria orala funktioner är viktiga för välbefinnande och hög livskvalitet. A. Hug, (red.). Oral hälsa: Sammanställning av konsensuskonferens i Mullsjö.

Ehrenberg, A. (2006). Sjuksköterskans ansvarsområde samt dokumentation av munvård. K. Öhrn & P. Andersson (Red.). Munvård inom vård och omsorg. (s.153-168). Lund:

Studentlitteratur.

Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber.

Eriksson, K. (1989). Hälsans ide. Göteborg: Graphic Systems AB

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och kultur.

Gerdin, E.W. Einarson, S. Jonsson, M. Aronsson, K & Johansson, I. (2005). Impact of dry mouth conditions on oral health-related quality of life in older people. Gerodontology. 22(4) 219-226.

Halling, A. (2003). Oral hälsa och ohälsa i Sverige- nulägesbeskrivning karies och parodontit. A. Hug. (red.). Oral hälsa: Sammanställning av konsensuskonferens i Mullsjö.

Henderson, V. (1969). Grundprinciper för patientvårdande verksamhet. Oskarshamn: Svensk sjuksköterskeförenings förlag

Holm-Pedersen, P. (2005). Oral hälsa. M. Bondevik & H. Nygaard (red.). Geriatrik ur ett

tvärprofessionellt perspektiv. (s.329-340). Lund: Studentlitteratur.

Huskinson W,. Lloyd H (2009). Oral health in hospitalised patients: assessment and hygiene. Nursing Standard. 23(36) 43-47.

Jensen, P.M., Saunders, R.L., Thierer, T,. & Friedman, B. (2008). Factors Assoiated with Oral Health-Related Quality of Life in Community-Dwelling Elderly Persons with Disabilities.

Journal of the American Geatrics society. 56(4) 711-718.

Jönsson, B., Öhrn, K., Oscarson, N. & Lindberg, P (2009). The effectiveness of an individully tailored oral health educational programme on oral hygiene behaviour i patients with

periodontal disease: a blinded randomized-controlled clinical trail (one-year follow-op).

Journal of Clinica Periodontology., 36(12), 1025-1034.

Karlsson, E. Lymer, U. B., & Hakeberg, M. (2009). Periodontitis from the patient´s perspektive, a qualitative study. Int J Dent Hygiene. 7(1) 23-30.

Kim, H-Y. Jang, M-S. Chung, C-P. Paik, D-P. Park Y-D. Patton, LL & Ku, Y. (2009). Chewing function impacts oral health-related quality of life among institutionalized and community-dwelling Korean elders. Community Dentristy & Oral Epidemiology. 37(5) 468-476.

Locker, D,. & Gibson, B. (2005). Discrepancies between self-ratings of and satisfaction with oral health in two older adult populations. Community Dentistry and Oral Epidemiology. 33(4) 280-288.

Locker, D., Clarke, M. & Payne, B. (2000). Self-percieved Oral Health Status, Psychological Well-being, and Life Statisfaction in an Older Adult population. J Dent Res. 79(4) 970-975.

Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I.M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (s. 159-172). Lund: Studentlitteratur.

Naess, S. Mastekaasa, A. Moum, T. & Sörensen, T. (2001). Livskvalitet som psykisk velvaere. Norsk institutt for forskning om oppvekst, velferd og aldring. NOVA rapport 3.

Penner, A,. Timmons, V. (2004). Seniors´ attitudes: oral health and quality of life.

International Journal of Dental Hygiene. 2(1) 2-7.

SFS 1985:125. Tandvårdslagen. Stockholm: Socialstyrelsen.

Sjögren P. (2009) Förbättra munhygienen inom äldrevården. Tandläkartidningen 100(12), 64-67.

Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 2010-02-12 från www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf

Torunn Björk, I. & Breievne, G. (2008). Kropp och välbefinnande. N. J. Kristoffersen, F. Nortvedt, & E. A. Skaug. (red.). Grundläggande omvårdnad del 1 (s. 106-136).. Stockholm: Liber

Tsakos, G., Sheiham, A., Iliffe, S., Kharicha, K., Harari, D, Swift CG, Gillman G. & Stuck, AE. (2009). The impact of educational level on oral health-related quality of life in older people in London. Eur J Oral Sci. 117(3) 286-272.

Willman, A. & Stoltz, P. (2006). Evidensbaserad omvårdnad – En bro mellan forskning och

klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.

Wårdh, I. (2007). Mål i mun - en artikel om äldre och mat. 2007-123-21. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 2010-02-24 från

www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9194/2007-123-21_200712321.pdf

Zini, A,. & Sgan-Cohen, H.D. (2008). The Effect of Oral Health on Quality of Life in an Underprivileged Homebound and Non-Homebound Elderly Population in Jerusalem. Journal

of the American Geatrics society. 56(1) 99-104.

Öhrn, K. (2006). Munhygien. K. Öhrn & P. Andersson (red.). Munvård inom vård och

omsorg. (s.41-52). Lund: Studentlitteratur.

Öhrn, K. (2006). Tand- och munsjukdomar. K. Öhrn & P. Andersson (red.). Munvård inom

Bilaga 1. Artikelmatris  

Nr

Författare

År

Land

Titel

Syfte Metod Resultat

Kvalitet

1. Gerdin, E.W. Einarson, S. Jonsson, M. Aronsson, K & Johansson, I. (2005). Sverige Gerodontology; Impact of dry mouth conditions on oral health-related quality of life in older people.

Syftet med studien var att utvärdera effekten av muntorrhetens påverkan på oral hälsorelaterad

livskvalitet hos sköra äldre människor.

En kohortstudie där

sammanlagt 41 äldre personer (83-91 år) boende på

äldreboende deltog genom att besvara frågeformulär om subjektiv muntorrhet.

Mätinstrument (VAS) och Oral Health Impact Profile

(OHIP14) för oral

hälsorelaterad livskvalitet användes.

Samband identifierades mellan både objektiv och subjektiv muntorrhet och aspekter av oral hälsorelaterad livskvalitet. Medel 2. Jensen, P.M., Saunders, R.L., Thierer, T,. & Friedman, B. (2008). USA

Journal of the American Geatrics society; Factors Assoiated with Oral Health-Related Quality of Life in Community-Dwelling Elderly Persons with Disabilities

Syftet med studien var att kartlägga sambandet mellan oral hälsorelaterad livskvalitet och

tillfredsställelsen med livet.

En randomiserad kontrollerad studie under en två års period där 1605 patienter avslutade ett hälsofrågeformulär.

Mätinstrument (OHIP14) Health Impact Profile. För att mäta hälsorelaterad livskvalitet har Short Form 36 (SF-36) använts.  

Sämre oral hälsorelaterad livskvalitet var i

samband med behovet av tandvård, muntorrhet, dåligt självskattad hälsa, nedsatt kognitiv

funktion. Låg fysik eller psykisk hälsa med sämre tillfredsställelse med livet.

3. Karlsson, E. Lymer, U. B., & Hakeberg, M. (2009) Sverige

Int J Dent Hygiene: Periodontitis from the patient´s perspektive, a qualitative study

Syftet med denna studie var att beskriva patienters uppfattning av att leva med peridontit.

En kvalitativ metod med fokus på patienternas uppfattning om detta fenomen. Sammanlagt 10 patienter som behandlades vid en specialistklinik för parodontologi intervjuades. Patientens orala hälsorelaterade livskvalitet hade påverkats av peridontit. Det framgick även att trots patienten fått information om diagnos så finns ingen garanti att patienten förstår vad som krävs under behandling. Ofta tar det lite tid för patienterna att förstå innebörden av sin sjukdom.

Hög

4. Kim, H-Y. Jang, M-S. Chung, C-P. Paik, D-P. Park Y-D. Patton, LL & Ku, Y. (2009)

Korea

Community Dentristy & Oral Epidemiology; Chewing function impacts oral health-related quality of life among

institutionalized and community-dwelling Korean elders

Syftet med studien var att bedöma tuggförmågan relaterat till oral

hälsorelaterad livskvalitet.

Klusterurval av eget boende och service boende. Studien bestod av ett urval av 806 vuxna över 60 år. OHIP-14 frågeformulär användes som kompletterades med utbildade intervjuare.

Tuggförmågan relaterat till OHRQOL var beroende av antal tänder och funktionell förmåga och konsekvenserna visade sig ofta i psykiska obehag.

Medel

Nr

Författare

År

Land

Titel

Syfte Metod

Resultat

Kvalitet

5. Locker, D,. & Gibson, B. (2005) Canada

Community Dentistry and Oral Epidemiology; Discrepancies between self-ratings of and satisfaction with oral health in two older adult populations

Syftet var att bedöma förhållandet mellan självskattad oral hälsa och tillfredställelse med munhälsan.

Kvantitativ icke-experimentell studie. Studie 1. Data samlades in med hjälp av

personliga intervjuer, och en översyn av tandvårdklinikens diagram. Studie 2. Data samlades in med

personliga intervjuer, klinisk granskning och frågeformulär.

I båda studierna fanns samband mellan självskattad oral hälsa och tillfredställelse med munhälsan.

Men i båda studiernafanns också

avvikelsermellan självskattad

allmän hälsa och tillfredställelse med allmän hälsa.

Hög

6. Locker, D., Clarke, M. & Payne, B. (2000).

Canada

J Dent Res: Self-percieved Oral Health Status, Psychological Well-being, and Life Statisfaction in an Older Adult population

Syftet är att beskriva hur dålig munhälsa påverkar livskvaliteten för äldre.

Detta är en kohortstudie med data samlad från start samt vid

uppföljning efter tre och sju år. Studien är genomförd på

självständigt levande individer i åldern 50 år och äldre, 

Den prospektiva analysen visade att självupplevd oral hälsa på tre år haft en betydande oberoende effekt på psykologiskt

välbefinnande och

livstillfredsställelse på sju år. Dessa resultat tyder på att dålig självupplevd oral hälsa och relativt dålig livskvalitet

samexisterar i samma undergrupp till äldre vuxna.

7.

Penner, A,.

Timmons, V. (2004) Canada

International Journal of Dental Hygiene; Seniors´ attitudes: oral health and quality of life

Syftet med studien var att avgöra vilken inverkan äldres munhälsa har på livskvaliteten Kvantitativ icke-experimentell studie. Kluster urval av offentliga bostäder för seniorer. 547 enkäter skickades ut bestående av åtta ämnesområde.

Resultatet visar att många upplever problem och är bekymrade över munhälsan.   Medel 8. Tsakos G, Sheiham A, Iliffe S, Kharicha K, Harari D, Swift CG, Gillman G, Stuck AE. (2009) Storbritannien

Eur J Oral Sci:The

impact of educational level on oral

health-related quality of life in older

people in London

Syftet med denna studie var att bedöma om det finns en

pedagogiska gradient i OHRQoL bland äldre personer i London och att undersöka vidare om lutningen

kvarstår efter justering för effekten av andra sociala

faktorer och användning av tandproteser

En multicenter, multinationell randomiserad

kontrollerad studie som genomfördes för att undersöka beteendemönster och status med hjälp av hälsorisk bedömning för äldre personer 65 år och äldre. Oral

hälsorelaterad livskvalitet

utvärderades med hjälp av

Geriatric Oral Health Assessment Index (GOHAI)

Sammantaget rapporterade 30,6% låg OHRQoL. Obehag att äta var det vanligaste problemet. Oro för utseendet var också vanligt förekommande. Betydande variationer

i OHRQoL fanns mellan socioekonomiska grupper. Låg utbildningsnivå har en oberoende negativ inverkan på OHRQoL hos äldre personer, som inte förklaras av skillnader i inkomst eller protesbärande mellan utbildningsgrupperna.

9.

Zini, A,. & Sgan-Cohen, H.D. (2008) Israel

Journal of the American Geatrics society; The Effect of Oral Health on Quality of Life in an Underprivileged Homebound and Non-Homebound Elderly Population in Jerusalem.

Syftet var att mäta effekten av oral hälsa om livskvalitet hos äldre personer och jämföra detta mellan

hemmaboende äldre och äldre i särskilt boende.

En kvantitativ studie med klusterurval där 344 personer från fyra olika platser i åldern 60 år och äldre varav 64 var hemboende deltog. Frågeformulär Oral Health Impact Profile (OHIP – 14) för olika hälsorelaterade förhållande som poängsätts.

Hemmaboende äldre människor beskrev mer svårigheter än icke-hemmaboende äldre när det kom till kommunikation, ätande, slappna av och tillfredställelse med livet i relation till munhälsan.

Bilaga 2

Kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod.

Beskrivning av studien

Tydlig avgränsning/problemformulering? Ja Nej Vet ej

Patientkarakteristika Antal Ålder Kön

Är kontexten presenterad? Ja Nej Vet ej

Etiskt resonemang? Ja Nej Vet ej

Urval

- relevant? Ja Nej Vet ej

- strategiskt? Ja Nej Vet ej

Metod för

- urvalsförfarande tydligt beskrivet? Ja Nej Vet ej

- datainsamling tydligt beskriven? Ja Nej Vet ej

- analys tydligt beskriven? Ja Nej Vet ej

Giltighet

- är resultatet logiskt, begripligt? Ja Nej Vet ej

- råder datamättnad? Ja Nej Vet ej

- råder analysmättnad? Ja Nej Vet ej

Kommunicerbarhet

- redovisas resultatet klart och tydligt? Ja Nej Vet ej - redovisas resultatet i förhållande till en

teoretisk referensram? Ja Nej Vet ej

Genereras teori? Ja Nej Vet ej

Sammanfattande bedömning av kvalitet Hög Medel Låg

Kommentar

Kvalitetsbedömning av studier med kvantitativ metod.

Beskrivning av studien

Patientkarakteristika Antal Ålder Kön

Urvalsförfarande beskrivet? Ja Nej

Representativt urval? Ja Nej

Randomiseringsförfarande beskrivet? Ja Nej Analyserade i den grupp som de randomiserades till? Ja Nej Blindning av patienter? Ja Nej Blindning av vårdare? Ja Nej Blindning av forskare? Ja Nej Bortfall

Bortfallsanalysen beskriven? Ja Nej

Bortfallstorleken beskriven? Ja Nej

Adekvat statistisk metod? Ja Nej

Etiskt resonemang? Ja Nej

Hur tillförlitligt är resultatet?

Är instrumenten valida? Ja Nej

Är instrumenten reliabla? Ja Nej

Är resultatet generaliserbart? Ja Nej

Bilaga 3 Munbedömningsformulär Personuppgifter

TANDSTATUS (markera med kryss) Har enbart egna tänder

Har egna tänder samt delprotes

Har egna tänder, ev. med delprotes, i en käke, är tandlös eller har helprotes i andra käken Saknar egna tänder och tandersättningar helt

Saknar egna tänder helt, men har helprotes i en eller båda käkarna X Implantat finns Datum: 091120 Röst 2 Läppar 2 Munslemhinnor 3 Tunga 2 Tandkött 2 Tänder Protes 1 Saliv 2 Sväljning 2 Vikt Signatur

Munstatus registreras utifrån kriterier i en graderad skala där 1=frisk eller normal, 2=lätta till måttliga förändringar och 3 allvarliga problem