Malmö högskola
Lärarutbildningen
Studie- &
yrkesvägledarprogrammet
Examensarbete
10 poängVägledning i relation till den alternativa
hälsobranschen
En dubbelriktad kvalitativ undersökning
Counselling in relation to the alternative healthbransch
A qualitative study in double directions
Jenny Andersson
Studie- & yrkesvägledarexamen 120poäng Studie- & yrkesvägledning
Vårterminen 2006
Examinator: Anders Lovén Handledare: Niklas Gustavsson
1. Sammanfattning
Arbetsförmedlingen har haft många omorganiseringar genom åren och Halmstad arbetsförmedling har sedan i mitten av maj återgått till att arbetsförmedlarna arbetar branschinriktat. D.v.s. att arbetsförmedlarna specialiserar sig kunskapsmässigt på vissa yrkesbranscher så att deras kunder skall få ett professionellt bemötande.
Alternativa yrken har alltid fått stå i bakgrunden i samhället trots att deras kall är att hjälpa människor på ett holistiskt vis. Fakta är att intresset för den alternativa hälsobranschen bara växer, och denna yrkesbransch har expanderat enormt de sista 25-åren.
Intentionen detta examensarbete har är att belysa den alternativa hälsobranschen i relation till vägledningens behov av kunskaper om den och syftet är att undersöka arbetets mening och drivkrafter på en individuell nivå hos människor som arbetar inom den alternativa
hälsobranschen.
Metoden är av en djupgående kvalitativ art och metodologisk förebild är Keller & Wallins studie av arbetets mening och drivkrafter. Resultatet består av endast två porträttintervjuer av Tor som är naprapat och Maria som arbetar som akupunktör som är väl etablerade i sitt autentiska yrkesval. På ett levande och djupgående sätt beskriver de mening och drivkrafter med arbetet på ett holistiskt vis. De bjuder frikostigt på sig själva så att man som läsare uppnår en förståelse för hur de ser sig själva i relation till sitt yrke. Vilket är den kunskap vi vägledare behöver uppnå av yrkeskategorin som har växt sig enormt stor i samhället, men som alltid kommit i skymundan.
Examensarbetet lyfter fram den alternativa hälsobranschen i ljuset via en djupgående och yrkesmässigt ingående porträttbeskrivning av Tor och Maria, vilket också är det viktigaste resultatet.
Nyckelord
Alternativa hälsobranschen, arbetets mening och drivkrafter, balans, energier, holistiskt synsätt, karriärförankring, människans läkedom, vägledning.
Tack till
Först och främst vill jag rikta min tacksamhet till Tor och Maria som har gjort mitt
examensarbete så levande. De har bjudit så frikostigt på sig själva, sin tid, och sina tankar och känslor inför sitt arbete och den alternativa hälsobranschen i relation till vägledning. Tackar också för all den kunskap som jag fått av er som både gagnar mig som vägledare och på ett privat plan. Sen tackar jag också de andra alternativa terapeuterna som varit bollplank åt mig under pilotundersökningen och att de liksom Tor och Maria visat engagemang för ämnet och verkligen visat att de har en önskan om att detta examensarbete skulle skrivas.
Jag vill sedan rikta ett stort och hjärtligt tack till min handledare Niklas Gustafson som på ett mirakulöst sätt under mitt arbetes gång sett hur råmaterialet skulle kunna finna sin form. Han har verkligen bemött mig och mitt ämnesval positivt och engagerat och visat tilltro på mitt arbetssätt och metod.
Tacksamhet riktar jag också till min vän och kurskamrat Yvonne som på ett så härligt sätt inspirerar mig genom sitt sätt att fråga vad jag menar och tycker om fenomen, för jag hittar ofta svaret efter att du har ställt frågan…
Ett stort tack till min familj och vänner – ingen nämnd så blir ingen glömd. Ni har under dessa tio veckor har varit ett stöd på alla plan och delat min glädje i framstegen och övertygat mig om att jag klarar det i motgångar. Och till sist ett tack till farmor Irma för att jag fick bo i din stuga vid havet där jag fann harmoni och kunde ha balans på min Qi till att slutföra detta examensarbete.
Innehållsförteckning
1. Sammanfattning
2
2. Inledning
6
2.1 Bakgrund 7
2.2 Avgränsningar 8
2.3. Syfte Hypotes Mål Problemformulering 9
3. Metod
12
3.1. Metodisk förebild 12
3.2. Urvalsprocessen 14
3.3. Genomförandet 14
4.
Teorianknytning och begreppsförklaring
17
4.1. Arbetets mening och drivkrafter 17
4.1.1 12 definitioner på vad som kan vara arbetets mening och drivkrafter 18
4.2. Vägledning i relation till den alternativa hälsobranschen 19
4.2.1 Aktivt engagemang 20
4.2.2 Karriärankare 21
5.
Resultat och analyserande diskussion
23
5.1Den första problemformuleringen
5.1.1 Karriärförankring – Tors och Marias yrkesbana analyserat till 23
karriärförankringsteorin
5.1.2 Samhällets erkännande av yrket 29
5.1.3 Arbetets mening och drivkraft 30
5.1.4 Yrket – behandling och effekter 33
5.1.5 Utbildning 39
5.1.6 Hur vägledning och skola påverkade yrkesvalet 40
5.2 Den andra problemformuleringen 41
till den nya folksjukdomen utbrändhet, samt den holistiska synen
5.2.3.1 Tors syn på människans energisystem kopplat till egna erfarenheter av 48
överansträngdhet
5.2.3.2. Tors holistiska syn 48
5.2.3.3 Marias syn på miljön och utbrändhet 49
5.2.3.4 Marias syn på mänskligheten 50
Universum – jorden – manligt och kvinnligt – yin och yang – livet
5.2.3.5 Marias syn på energi och livskraften – Qi 52
5.3. Den tredje problemformuleringen 41
5.3. Tors och Marias nätverk 55
5.3.1 Vägledningens plats inom den alternativa hälsobranschen 57
5.3.2 Analyserande slutdiskussion – problemställning tre 58
6
Referenser
617
Bilagor
Bilaga 1: Intervjuguide 62
Inledning
Samhället förändras och utvecklas… vägledning förändras och utvecklas… den alternativa hälsobranschen förändras och utvecklas… Behov förändras och utvecklas… Men dessa områden förändras och utvecklas inte i fullständig samklang, men alldeles säkert är att fenomen förändras!
Arbetsförmedlingen har haft många omorganiseringar genom åren och Halmstad arbetsförmedling har sedan i mitten av maj återgått till att arbetsförmedlarna arbetar
branschinriktat. (Bo Nilsson och Nasir Zeqire yrkesutövande arbetsförmedlare på Halmstad arbetsförmedling). D.v.s. att arbetsförmedlarna specialiserar sig kunskapsmässigt på vissa yrkesbranscher så att deras kunder skall få ett professionellt bemötande, och så att nätverk kan bildas där mening och drivkraft bakom arbetet kan få en befogad roll i arbetssökande
processen.
Människor visar ett tydligt intresse av att få vara delaktig i sin livskvalitetsprocess och söker sig till kunskaper som den alternativa hälsobranschen besitter. Människor har behov att bli bemötta ur ett holistiskt perspektiv där hela människan bemöts och inte specifikt avhuggna delar av henne, vilket dagens vägledning förändras och utvecklas till att kunna bemöta. Yrken inom den alternativa hälsobranschen har specialområden som de bemöter människors
hälsobekymmer utifrån, oftast ur ett holistiskt perspektiv. De alternativa yrkesmänniskorna vill söka efter svaret på vad som grundat symptomen bakom en livskvalitetsförändring, och vill behandla det som är roten till problemet och inte bara symptomen. Traditionell
västerländsk medicin arbetar utifrån symptomen som uppvisas enligt många vilket det också finns ett behov av och det är oerhört viktigt att ta hjälp av ”vanliga läkare” för att behandla symptom vid sjukdom. Det börjar bli mer vanligt förekommande att nätverk bildas för
klienternas skull där ett samarbete mellan det traditionella västerländska medicinsynsättet och det alternativa medicinska synsättet möts.
Den alternativa hälsobranschens yrken har kommit i skymundan i samhället och förr var acceptansen av yrkesbranschen och dess professionella yrkesutövare har inte särbehandlats från de icke professionella yrkesutövarna. Hela den alternativa yrkesbranschen har bemötts
Individer som valt att arbeta med ett alternativt yrke har bemötts av ett motstånd av samhället och fått sätta tillit till sin mening och drivkraft de har bakom sitt arbete. Det finns en lag som grundades på 1950-talet för att skydda hjälpsökande individer från så kallade kvacksalvare – yrkesmänniskor vars drivkraft är klienternas pengar och inte att hjälpa klienten med de problem som de sökte hjälp för. Denna uppsats handlar om professionella yrkesmänniskor vars intention med yrket är överensstämmande med yrkets intention. Men samhället och den alternativa hälsobranschen har förändrats och utvecklats sen 1950-talet, men lagen om
kvacksalveri står kvar. Regeringen är medveten om att den är förlegad, så vi kan hoppas på en omformulering och förändring av den inom snar framtid. Befolkningen i samhället har
förändrats och utvecklats och visar ett stort intresse för den alternativa hälsobranschen, som har expanderat enormt i omfång de senaste 25åren.
Denna uppsats intention är att öka kunskapen och förståelsen för människor som väljer att arbeta inom den alternativa hälsobranschen som har behov att samtala om områden som ofta inte vågar bearbetas i vägledningssituationen pga. okunskap tror jag. Vägledning är också i förändring. Många av de klienter som söker sig till den alternativa hälsobranschen är i behov av att lära sig genomföra en ”förnuftig beslutsprocess”, vilket också är det som är grund till att undersökningen blir till en studie i dubbel bemärkelse. Klienterna uppvisar en tendens till att ha ett behov av att fokusera på nuet, mindfulness är det ord som Maria använder. Peavy (2000) redogör en förnuftig beslutsprocess inom konstruktivistisk vägledningssynsätt och menar på att ett effektivt sätt att bedöma hur förnuftigt ett beslut är, är att värdera beslutet mot bakgrunden av de processer som ledde fram till det. ”Valet av ett bestämt mål utesluter alltid
andra mål, vilket ofta medför en viss uppoffring” (Peavy, 2000, sid. 121). Ett aktivt
beslutsfattande leder till en form av kontroll över beslutsfattarens egna liv. Att aktivt värdera för- och nackdelar på ett grundligt sätt när ett beslut ska genomföras leder till att individen minimerar traumatiska känslor och förvåningen över de nackdelar och förluster som beslutet förde med sig, då de tagit med dem i beaktning under beslutsprocessens gång.
2.1. Bakgrund
Under de senaste 25-åren har intresset för alternativa behandlingsformer och terapier växt sig enormt stort, och det finns inga tendenser som tyder på att denna utveckling kommer att avta i styrka. Den alternativa hälsobranschen har fått en allt större och mer accepterad plats i
finns en ökande vilja hos den enskilde individen att få ta en mer aktiv roll för sin hälsa i dagens samhälle, både när det gäller förebyggande och en förbättring av hälsan och individens egna välmående. De flesta människor nöjer sig inte längre med att ta ett piller mot varje krämpa utan att ifrågasätta i dagens samhälle (Norman Shealy 1999). Människor i dagens samhälle är mer upplysta inom de flesta områden idag och hälsans område är inget undantag. Hemligheterna bakom människans vitala livskraft är komplicerade, spännande, mäktiga, mångskiftande och svårgripbara. Den alternativa branschen öppnar upp dörrar för andra synsätt på sjukdomars uppkomst och hur individen kan förebygga ohälsa och förbättra sitt välmående (Norman Shealy 1999). De alternativa metoderna tränger sig även in i den traditionella vetenskapliga läkekonsten. Idag tillåts metoder som akupunktur vid förlossning på sjukhus, vilket enligt Maria är en svensk variant av akupunktur som har få kopplingar till den ursprungliga akupunkturen.
2.2. Avgränsningar
Denna uppsats har inte intentionen att kartlägga den alternativa hälsobranschen, den gör inte heller något anspråk på att vetenskapligt bekräfta de alternativa yrkena. Denna uppsats intention är att genom att låta människor som har genomgått en professionell utbildning och om yrket så kräver erhållit legitimation och arbetar med ett yrke som tillhör den alternativa hälsobranschen berätta om:
• Hur det kom sig att han/hon valde just detta yrke
• Vilken påverkan vägledning och skola hade på yrkesvalet
• Hur han/hon önskade att vägledning och skola hade bemött funderingarna inför yrkesvalet.
• Hur han/hon tror att vägledning på bästa sätt bemöter individer som funderar på att välja ett yrke inom den alternativa hälsobranschen.
• Berätta om sitt yrke och vad en behandling ska åstadkomma för effekter
• Berätta om vilket synsätt han/hon har på människan och vilket samband det har med yrket
• Låta han/hon beskriva hur människan läker vid skador och sjukdomar och eventuellt hur sjukdomar uppkommer
• Låta han/hon kortfattat beskriva hur de anser att människans energisystem fungerar - livskraften och vilken koppling det har till yrket
• Låta han/hon berätta om det eventuellt finns några nätverk av samarbete inom den alternativa hälsobranschen och om hur detta samarbete fungerar
• Kortfattat beskriva vad jag som vägledare har för intention och mål med mitt arbete och ta reda på om han/hon tror att vägledningsprocessen med sitt läkande coachande samtal skulle kunna ha sin plats i eventuella samarbetsnätverk inom den alternativa hälsobranschen
Genom att skaffa mig en perspektivvidgning på hur några yrkesmänniskor upplever och uppfattar sin yrkesbana och genom att de berättar sin egen människosyn och om det är kopplat till yrket inom den alternativa hälsobranschen. Samt ta reda om deras yrke kan kopplas till deras livsstil, tror jag mig att bättre kunna bemöta individer med tankar på att göra karriär inom den alternativa hälsobranschen. Intentionen till generaliserbarheten av kunskapen som beskrivs i denna uppsats är att öka förståelsen av individer som väljer att arbeta med yrken inom den alternativa hälsobranschen. Närma mig det som Sören Kierkegaard så vackert formulerat gällande att kunna hjälpa en annan människa att man först och främst måste förstå det som individen förstår och kunna vara på den nivån som individen är på. Samt få en inblick i om vår kunskapsprofession med vägledningssamtalet som redskap och kunskap om hur man genomför en välgrundad beslutsprocess skulle kunna platsa inom den alternativa
hälsobranschen. Examensarbetet har ingen intention till att kartlägga vägledningens profession eller arbetsverktyg och vägledning tas endast upp på en nivå som direkt kan kopplas till vägledning som relateras till den alternativa hälsobranschen och detta innebär att för att läsaren skall ha ett fullgott utbyte av den biten bör den ha en vägledarutbildning med sig i bagaget eller vara väldigt väl insatt i vad en vägledarutbildning innebär.
2.3. Syfte
Syftet är att ur ett vägledningsperspektiv lyfta fram den alternativa hälsobranschen och dess relation till vägledning. Detta sker genom att göra porträttintervjuer av Tor och Maria som arbetar professionellt inom denna bransch, deras syn på vägledning och coachning, samt arbetets mening och drivkrafter på en individuell nivå är ämnen som framhävs. .
Att genom djupgående kvalitativa porträttintervjuer av Tor och Maria, där deras synsätt i relation till deras yrke, ska leda till ökad kunskap och förståelse för professionella
yrkesutövare inom den alternativa hälsobranschen för oss vägledare.
Hypotes
Min hypotes är att människor som väljer att arbeta inom den alternativa hälsobranschen har en del gemensamma tankar/övertygelser om människosyn, livskvalitet, människans energisystem och hur sjukdomar eller ohälsa kan uppkomma av någon slags blockeringar. Dessa
blockeringar är svårt att bevisa vetenskapligt pga. människans enormt komplexa natur som är kopplade till känslor och tankar på något sätt, vilket man även kan uttolka av affektteorin av Silvan S Thompkins (ref Nathansson 1992) och forskning på trauma. Jag har även en hypotes om att människor som vill arbeta med yrken inom den alternativa hälsobranschen ofta på något sätt har ett inre syfte att uppfylla via sitt arbete och att de har ett behov av att få samtala om djupa mänskliga processer och funderingar i en väl coachande vägledningsprocess.
Mål
Målet med detta examensarbete är att via Tors och Marias porträtt belysa den alternativa hälsobranschen på en djupgående och kvalitativ nivå ur deras eget perspektiv, samt koppla detta till den nytta vi kan ha av det i vägledningsbranschen. Målet är att belysa en
yrkeskategori som expanderat enormt i samhället och där de som utövat yrkena och velat hjälpa andra människor fått uppleva ett enormt motstånd från samhället omkring och se vad de finner för mening och drivkraft med sina yrken.
Problemställning
1. Ta reda på hur vägledning och skola påverkade Tors och Marias yrkesval, samt deras
karriärförankring i yrket enligt Amundson (2001). Samt bearbeta vad de finner som arbetets mening och drivkrafter.
och Maria anser att vägledning på bästa sätt ska bemöta individer som vill arbeta inom den alternativa hälsobranschen.
3. Ta reda på om vägledning eventuellt har en plats inom den alternativa hälsobranschens
nätverk, om Tors och Marias klienter uppvisar ett behov och/eller ett intresse för den hjälp som vägledningsprofessionen har att erbjuda.
3. Metod
Mitt examensarbete består av en undersökning av den yrkesbransch som uppsatsen benämner som den alternativa hälsobranschen. Undersökningen består av två djupgående
porträttliknande beskrivningar och är av kvalitativ forskningsmetod. Examensarbetet
beskriver dessa individer ur ett holistiskt tillvägagångssätt för att uppnå examensarbetets syfte och mål. För att ge läsaren en ökad förståelse för ämnets område har jag skapat tre
övergripande teman som först kan urskiljas i teoriavsnittet och i resultatet. Av samma
anledning har jag valt att lägga analys intill resultatet direkt kopplat till temat. Detta för att få en röd tråd igenom arbetets lite ovanliga natur och dess djupgående komplexa ämnesområden, människan är ju av en komplex natur.
Genom relevant och vetenskapligt giltig litteraturstudie av forskningsmetodik fann jag att det tillvägagångssätt som på bästa sätt var lämpligt att uppnå mitt syfte var att använda mig av ett kvalitativt tillvägagångssätt. Då det är djupgående kunskap av vägledning i relation till en yrkeskategori som ofta väljs av individer med ett speciellt och djupgående synsätt på det mänskliga. Resultatet att djupgående reflexiva intervjuer av ett fåtal personer som får träda fram tydligt i var det mest lämpliga. Min intention är att servera läsaren av studien en
djupgående beskrivning av dessa få individers roll i yrket och på så sätt inhämta information om dessa djupgående områden att läsaren själv avgör kunskapens generaliserbarhet och användning (Thompson, 2002).
3.1. Metodisk förebild
Keller & Wallin (2000) har författat en bok om arbetets mening och drivkrafter och använt sig av porträttintervjuer. Boken är av ett mycket säreget slag, författarna som är journalister till yrket har sammanställt intervjuer med 52 personer som befinner sig i olika yrken och livssituationer – om hur de upplever sitt arbete och beskriver människorna ur ett holistiskt perspektiv. Denna metod har använts för att komma åt den djupgående kunskapen som man finner i att se till helheten av en människas liv, samtidigt som största fokus ligger på
arbetslivet. Intervjupersonerna har öppnat dörrarna till sina arbetsplatser och på ett generöst och förutsättningslöst sätt delat med sig av sina tankar och funderingar kring det som de
drivkrafter – det blev en resa på många plan. Författarna har lyckats med att nå fram till individerna för när man läser boken känns det som man lär känna dessa 52 personer och får en uppfattning och förståelse för deras situation, positiv som negativ. Boken har tillkommit med stöd från Rådet för Arbetslivsforskning (RALF). Frågor som Journalisterna belyser i sina personligt skildrade porträtt av människor i arbete är:
• Vad driver människan till arbete?
• Var finns arbetsglädjen och arbetslusten idag?
• Hur tillvaratas människors egna skaparkrafter i det dagliga arbetet?
• Vad händer med arbetet som drivkraft och identitetsskapande axel i dagens arbetsliv nu när vi går in i det nya seklet?
Bokens uppgift är att locka fram nya frågor och inte att söka efter de gamla svaren. Boken handlar inte om arbetet som försörjningskälla utan om arbetet som meningsskapande aktivitet. Temat som speglar bokens berättelser är vilken glädje, vilket engagemang och vilka
identiteter arbetet ger. Man kommer personerna nära inpå och möter många individer som ger utryck för stor arbetslust – för att inte säga arbetskraft. Man får läsa om både eldsjälar och utbrända, unga och gamla, män och kvinnor, svenskar och invandrare, människor med och utan handikapp, egna företagare och anställda, inne och utearbetare. (RALF ref; Keller & Wallin, 2000).
Men boken tar inte upp människor som arbetar inom den alternativa hälsobranschen. Denna uppsats intention är att beskriva hur människor som arbetar med ett yrke inom den alternativa hälsobranschen finner mening och drivkraft med sitt arbete. Ta reda på om de antingen passar in i någon av de kategorier för vad som ger mening och drivkraft med deras arbete. Eller om det behövs skapas en ny kategori för att dessa individer ska hamna i en överensstämmande kategori. För att komma åt vad en individ finner som mening och drivkraft på en inom sitt arbete behöver man arbeta med att få en holistisk bild av individen för att fakta om begreppet arbetets mening och drivkrafter ska bli meningsfull. Som blivande vägledare vill jag också passa på att få fakta som kan relateras till vad vi vägledare kan ha nytta av, genom att få läsa om dessa individporträtt som grundas i deras val av yrke. Ur ett vägledarperspektiv så bör denna yrkeskategori belysas och framhävas då den växer lavinartat i samhället, samtidigt som de som valt att arbeta med ett yrke inom den alternativa hälsobranschen ofta upplever ett motstånd från samhället. Under min utbildning till vägledare har jag lärt mig att bemöta
människan ur ett holistiskt perspektiv och detta är en yrkeskategori där många yrken innebär att ha en holistisk människosyn. Genom att få ta del av dessa två individers porträtt där den holistiska synen berörs så har uppsatsen nått fram till att beskriva hur detta område kan tänkas bli diskuterat i en vägledningssituation. Återigen är det upp till läsaren själv att generalisera den kunskap de intervjuade bjuder på genom att berätta om sitt synsätt. Boken har en bred kategorisering av vad människor ser som arbetets mening och drivkrafter och den kan användas i vägledningssituationer och min intention är att få fram vad de två personer porträttliknande intervjuer ser som arbetets mening och drivkrafter den alternativa hälsobranschen
”Även när alla tänkbara vetenskapliga frågor besvarats, kommer livsproblematiken att förbli
orörd” Ludwig Wittgenstein (ref; Eriksson & Lind, 2005)
3.2. Urvalsprocessen
Min urvalsprocess gick till så att jag medvetet sökte upp och valde ut erfarna yrkesmänniskor inom den alternativa hälsobranschen som var passande utefter studiens syfte. Yrkesmänniskor som hade ett yrke som jag ansåg skulle ge en lämplig och givande kunskapsbeskrivning lämpad för en studie- och yrkesvägledarinriktning och personer som visade intresse för att denna uppsats genomförande. Genomförandet av uppsatsen sker via ett återkommande samarbete, med de intervjuade för att säkerställa validiteten både i resultatet och i de fakta som uppsatsen innehåller. Ett subjektivt lämplighetsurval har använts. Tor som arbetar som naprapat valdes ut via att han har ett vidsträckt rykte om sig att ha lyckats hjälpa många människor inom både idrott och utanför. Människor som står utanför det alternativa nätverk som jag beskriver. Maria valdes ut av samma orsak dock har hon inte enligt mig det rykte om att hjälpt många idrottsskador men hjälpt till att öka kunskapen om den riktiga akupunkturen på förlossningen. Samt hjälpt många människor till ökad livskvalitet och sin energi ändrad i rätt riktning. Både Tor och Maria är väl förankrade i sina yrkesval o och besitter den kunskap som jag har som syfte och intention att komma åt.
3.5. Genomförandet
samhället, och båda parter var i behov av. För att skapa en balans i de behov som uppkommer när branscherna möts i samhället. Frågor som jag som vägledare fick under behandlingar om hur branschen bemöter vägledning var svåra att besvara även i sluttampen av utbildningen och efter att ha genomfört praktik ute i samhället.
Via studier av metodologilitteratur och porträttstudier i Keller och Wallins bok Arbetets mening och drivkrafter (2000) skapade jag ramverket åt min undersökning och förutspådde att resultatet skulle uppfylla mitt examensarbetes syfte och mål.
Pilotstudien om studiens ramverk var hållbart genomfördes via dialoger med människor som arbetar i den alternativa hälsobranschen visade att ett behov fanns av att genomföra denna studie. Dessa människors motivation, uppskattning och vilja var avgörande och arbetet påbörjades.
Urvalet består av Tor som är Naprapat och Maria som arbetar som akupunktör (fingerade namn enligt konfidentialiteten). Inför intervjusituationen samtalade jag med dem om etik och konfidentialitet samtidigt som jag frågade om informerat samtycke till deltagandet i studien, allt enligt Kvale (1997). Via e-mail bifogade jag dem ett litet material med studiens syfte, inledning, bakgrund samt de fyra övergripande temana från intervjuguiden för att de skulle få en inblick i arbetets ramverk och för att de visade ett intresse av det.
Intervjuerna genomfördes i lokalerna där Tor och Maria tar emot sina klienter. Intervjuerna spelades in på band och tog 1-2,5 h. Tor och Maria berättade med glädje om sig själva och bjöd på sina liv och erfarenheter på ett frikostigt sätt så att jag fick material till att beskriva dem som porträtt likt Keller & Wallins studie (2000) i resultatet.
Intervjuerna analyserades och fick mening via metoden som Kvale (1997) benämner som Ad hoc, jag växlade fritt mellan olika tekniker och skapade ibland kategoriseringar och ibland berättelser för att få ut största meningsfullhet av materialet och uppfylla examensarbetets syfte. Intervjuguiden visade sig vara välplanerad då mycket av det insamlade materialet användes i det slutgiltiga resultatet. Maria och Tor läste igenom sina porträtt och rättade ett fåtal ställen där det blivit fel och gav mig mer material på ett par områden där de tyckte att det passade. På så sätt är validiteten av all fakta i resultaten säkerställd av att det är ett porträtt som överensstämmer med dem själva.
Analysen vävs in i resultatkapitlet för att förtydliga och förklara resultatet och för att på ett bekvämligt sätt lotsa läsaren igenom detta examensarbete med en högt kunskapsbehåll. Analysen av resultatet har ofta inslag av en bakgrund eller förtydligande slag av mötet mellan vägledningen i relation till den alternativa hälsobranschen integreras och analyseras. Det är porträtten av Tors och Marias yrkesidentiteter som skall framträda enligt min metodologiska förebild Keller och Wallin (2000). Den alternativa hälsobranschen bemöts ur ett
4. Kunskapsbakbakgrund
Begrepp och teoretisk perspektivvidgning har jag valt att använda som rubrik då detta examensarbetes syfte är att beskriva en för det vetenskapliga området en relativt ny
yrkesbransch ur ett vägledningsperspektiv. Jag har inte funnit någon tidigare forskning som är anpassad till området som är direkt riktad på det jag söker. Gemensamt för professionella yrkesmänniskor som arbetar som alternativa terapeuter är att de vill öka hälsan och
livskvaliteten hos sina klienter. Så slutligen var valet att använda benämningen den alternativa hälsobranschen för att komma åt helheten i ett begrepp det som passade detta
vägledningsinriktade examensarbete bäst.
(Vid intresse av övergripande fakta om den alternativa hälsobranschen som enbart syftar till att eventuellt vidga perspektivet för de som ej är insatta i ämnet, finns detta i bilaga 2).
4.1. Arbetets mening och drivkrafter (Keller & Wallin 2000)
Denna kvalitativa studie är av ett mycket säreget slag, författarna som är journalister till yrket har sammanställt intervjuer med 52 personer som befinner sig i olika yrken och livssituationer – om hur de upplever sitt arbete. Intervjupersonerna har öppnat dörrarna till sina arbetsplatser och på ett generöst och förutsättningslöst sätt delat med sig av sina tankar och funderingar kring det som de upplever som viktigt för att kunna skapa ett gott arbetsliv. Författarna har gjort en resa genom Sverige för att på ett kvalitativt sätt se hur människor ser på arbetets mening och dess drivkrafter – det blev en resa på många plan. Författarna har lyckats med att nå fram till individerna för när man läser boken känns det som man lär känna dessa 52 personer och får en uppfattning och förståelse för deras situation, positiv som negativ. Porträttintervjuerna av exempelvis Marie som är arbetsförmedlare i Malmö, Tomas – renskötare från Pajala och Nelly – hemvårdsbiträde från Stockholm. Dessa individer framställer hur stor betydelse arbetet har för identiteten och hur viktigt det är att få vara delaktig i det man arbetar med och få ventilera sina tankar och idéer och framförallt vara delaktig i omorganiseringarna. Många gånger rös man till när man läste hur överkörda ”arbetarna” många gånger blev då de värnade om sitt jobbs bästa. Nöjda och lyckliga människor gör helt klart ett bättre arbete. Men de flesta av de 52 intervjupersonerna berättar om helt andra känslor… Det är hög tid att humanisera arbetslivet med allt vad det kan
får människorna att trivas med sina jobb. Boken har tillkommit med stöd från Rådet för Arbetslivsforskning (RALF).
Keller & Wallins (2000) uppgift var att locka fram nya frågor och inte att söka efter de gamla svaren. Frågor som de belyser i sina personligt skildrade porträtt av människor i arbete är:
• Vad driver människan till arbete?
• Var finns arbetsglädjen och arbetslusten idag?
• Hur tillvaratas människors egna skaparkrafter i det dagliga arbetet?
• Vad händer med arbetet som drivkraft och identitetsskapande axel i dagens arbetsliv nu när vi går in i det nya seklet?
Keller & Wallin (2000) lät porträttintervjuerna ”tala för sig själva” och ville inte analysera bort kunskapen ur de råa kvalitativa data som de samlat in och hade ett mycket litet
analysavsnitt. Detta för att arbetets mening och drivkraft speglas på bästa sätt av individernas egna berättelser om deras upplevelser av vardagslivet och av deras sätt att tänka på sitt arbetsliv. Slutsatsen blev en 12olika definitioner som dessa 52personer ansåg vara arbetets mening och drivkrafter via sina yrken.
4.1.1. 12 definitioner på vad som kan vara arbetets mening och drivkrafter
1. Vi inspirerar till förändring och har alla en stark drivkraft till att förbättra och utveckla arbetssituationen för oss själva och våra ”kunder”. Vi är vårt eget arbetsredskap 2. Vi skapar våra egna jobb – och allt vi lär oss kommer till nytta. Vi drivs av en lust att
se våra idéer förverkligade. Går inte det, där vi är, startar vi på nytt.
3. Vi utvecklar ny teknik – och drivs av vilja att förbättra kommunikation och service. 4. Vi värnar kulturen – och tar med oss beprövad erfarenhet och kunskap in i framtiden. 5. Vi leder arbetet – och försöker att få människor att växa. Det är en utmaning som
också kräver människokunskap och egen utveckling.
6. Vi står i produktionen – och måste öka tempot och minska kostnaderna. Vi drivs av vår yrkesstolthet och en strävan efter att ständigt bli bättre.
7. Vi serverar kunderna – och känner oss behövda. En bra arbetsdag är när kunderna är nöjda.
8. Vi står för marktjänsten – och gör det bästa av ett jobb som inte är så högt värderat av samhället. För någon måste ju utföra arbetet.
9. Vi står till din tjänst – och har stor frihet att utforma våra uppdrag efter de behov och önskemål vi ställs inför.
10. Vi utbildar dina barn – och skulle må så mycket bättre om vi fick mer resurser. För vi vill och kan, men hindras ständigt av nya förutsättningar.
11. Vi vårdar dig och ger vårt yttersta för att fullfölja vårt uppdrag, trots att vi hindras av ständiga omorganisationer och knappa resurser.
12. Vi står för din säkerhet – och försöker hjälpa människor. Om man rev våra hierarkiskt uppbyggda organisationer skulle vi kunna göra ett bättre jobb.
(Keller & Wallin, 2000).
Dessa 12 färdigformulerade meningar om vad som kan definieras som arbetets mening och drivkraft som bakgrund till att välja ett yrke kan tänkas passa bra att arbeta med i en
vägledningssituation där individen står inför ett studie- och yrkesval.
4.2. Vägledning i relation till den alternativa hälsobranschen
Examensarbetets intention är att åskådliggöra den alternativa hälsobranschen, deras eventuella gemensamma behov, nischer och eventuella synsätts områden. Så att de individer som
funderar på att välja att bli en alternativ terapeut av något slag ska kunna bli bemött på ett gediget sätt. Den vägledning jag här har valt att ta upp är av holistisk art och ej täckande av området utan det är ämnat att vara tankemässig idéspruta som eventuellt kan gagna dessa individers behov i bemötandet i vägledningssituationer.
”Vägledning ger en människa möjlighet att undersöka närmare vad det innebär att hon lever sitt liv som hon gör just nu – och därmed att reflektera över alternativa sätt som hon skulle kunna leva livet på i framtiden” (R. Vance Peavy, 2000. sid. 11).
Såsom samhället har utvecklats och förändrats så tvingas människor leva utan den trygghet som i regel fanns i storfamiljerna, religionen och traditionen förr. Peavy (2000) skriver att vägledning är en trygghetsskapande aktivitet som väcker upp hopp och nya perspektiv på tillvaron, ger stöd, skapar klarhet och initierar handlande – att skrida till verket. Det faktum att
vägledaren aktivt lyssnar, visar empati och respekt och föreslår en genomtänkt modell för problemlösning gör att den vägledningssökande individen lättare kan upptäcka var passande nätverk finns för sin situation, enligt Peavy (2000). Själva vägledningsrelationen skall enligt honom ses som en känslomässig frizon. I vår moderna tid som ofta kan präglas av stress och beslut periodvis och ofta har människor inte någon annan att vända sig till för att få närhet och kontakt med någon som lyssnar med respekt. Peavy (2000) anser att syftet med att ställa frågan är att ifrågasätta och själva poängen är inte massan av svar utan att möjliggöra en annan praxis. Peavy har författat en beslutsprocess som återfinns i bilaga och som jag anser vara ypperligt bra att lära vägledningssökande i sin helhet. För vägledning skall inneha ett pedagogiskt inslag och efter en avslutad vägledningsprocess bör den individen ha lärt sig något om hur man går till väga för att genomföra en förnuftig beslutsprocess (Lindh 1988).
4.2.1. Aktivt engagemang
Amundson (2000) talar sig varm om vikten av att hitta en gemensam plattform i
vägledningsprocessen i sin bok som heter just Att berika vägledningsprocessen. Han beskriver också att vissa klienter är misstänksamma mot karriärvägledare och att de endast söker sig till vägledning på en obligatorisk nivå. Kanske är det så för att de tror att vägledaren ändå inte kommer att kunna bemöta individen på en förståelsegrund då det är tankar på att arbeta inom den alternativa hälsobranschen den bär på. Utifrån samhällets gamla syn och bemötande av den alternativa hälsobranschen upplever de sökande att de inte kan prata om dessa tankar i vägledningssituationen. Fakta är att den alternativa hälsobranschen har ökat kraftigt och denna expansion ser ut att fortsätta. Det är av vikt att vägledningsbranschen följer med i denna utveckling och tillgodoser dessa individers behov åtminstone i en förståelsegrund på ett översiktligt plan. Amundson (2000) talar om rädsla för det okända och talar om att klienter kan ha felaktiga föreställningar om vad som ska hända i en vägledningssituation. Vissa
klienter tror att vägledarna är magiker berättar frikostigt allt och andra oroar sig för vad de ska behöva avslöja om sig själva och om hur det ska bli bemött och förstått och hur informationen sen hanteras. Osäkerhet i en ny situation och i en ny relation är naturligt och Amundson (2000) föreslår då att vägledaren ska in i minsta detalj beskriva vägledningssituationen och på så vis bygga upp relationen.
alternativa mediciner är något som berikar vägledningsprocessen enormt och dessa minuter är ovillkorligen välinvesterad tid för slutresultatets skull. Småprat rekommenderar Amundson (2000) oss vägledare att använda vid behov mitt i processen också då det är ett lätt sätt att höja den positiva stämningen, fast givetvis vid ett bra tillfälle. Amundson (2000) poängterar också vikten av att skapa ett betydelsefullt klimat. Förståelsen för vägledningssökande som funderar på att arbeta inom den alternativa hälsobranschen är viktig och jag tror att dessa individer kräver vägledning på en holistisk nivå, annars kommer de använda oss vägledare som informatörer.
Hjulet är ett verktyg som Amundson (2000) har skapat, modellen bygger på insikt om att man måste skaffa sig information av en hel del inre och yttre områden kring sin person för att kunna sätta upp mål för sin yrkesverksamhet. Detta är ett bra lämpat material för den som vill utforska sina möjligheter i arbetslivet. Hjulet innehåller åtta olika segment och det är
personliga egenskaper, värderingar, intressen, färdigheter, arbetsmarknad, yrkes- och fritidserfarenheter, utbildning och viktiga personer. Tillämpningen är ett sytematiskt synsätt och innehåller en uppsättning utvärderingsaktiviteter av kvalitativ art som täcker upp vart och ett av hjulets åtta olika segment. De inre områdena som fokuserar på det personliga området finns aktiviteternas fokus på intressen, värderingar, kunskaper och personlig stil. De yttre områdena fokuserar aktiviteterna på andra betydelsefulla människors bild av den
vägledningssökande individen, utbildningsbakgrund, arbetslivserfarenheter och erfarenheter från fritiden och arbetsmarknaden.
Amundson (2000) lägger stor vikt på att det är viktigt att lära sig hantera, förstå
förändringsprocesser för att kunna agera på ett naturligt och behagligt sätt. Att ta reda på var och varför det är som det är just nu och sen skapa positiva och möjliga vägar som har
behagliga framtidsutsikter, och det är något som detta examensarbete vill framhäva.
4.2.2. Karriärankare
Människor definierar sig själva i förhållande till sitt arbete med hjälp av vad Schein (1992, ref; Amundson, 2000) benämner som ett ”karriärankare”. Ett karriärankare är en medvetenhet som växer fram om vad individen själv är bra på, vilka behov och motiv som individen har och vilka värderingar som styr individens olika val i arbetslivet. För att få ett karriärankare måste individen ha ett antal års arbetslivserfarenhet och under de åren fått relevant feedback
utifrån olika erfarenheter. Men när karriärankaret väl ankrat sig fast och finns där så blir det en stabiliserande kraft i individens personlighet som både styr och begränsar det framtida valet av individens yrkesbana.
Det karriärankare som jag ovillkorligen tror att de professionella människorna inom den alternativa hälsobranschen har är det sjätte ankaret enligt Amundsons (2000) beskrivning.
”Kallelse/ Engagemang för saken: Människor med detta ankare betraktar sin karriär som ett medel att förverkliga vissa grundläggande värderingar. De har ofta en stark önskan att bygga upp en bättre värld (Amundson, 2000, sid.100)”.
Detta karriärankare placerar Amundson (2000) i ett annat system under följande kategori; ”Karriäristen: Engagerad i sitt arbete och inställd på kontinuerlig inlärning och yrkesmässig
utveckling (Amundson, 2000, sid.101)”.
I resultatet får ni nu läsa om Tors och Marias individuella karriärporträtt och ta egen ställning till mitt ställningsstagande att de får karriärankaret kallelse/engagemang för saken och hur väl de båda passar in i Amundsons (2000) karriärankarkontext.
5. Resultat och analyserande diskussion
Resultat- och analysdelen består av tre huvudteman som utgår ifrån de tre punkterna i problemställningen, som är de tre områden som examensarbetet har fokuserat på att besvara för att uppfylla syfte och mål med avsnittet begränsning och intention med i beräkningen.
5.1. Den första problemställningen som nu ska belysas med kvalitativ fakta är:
Att ta reda på kunskap av Tor och Maria som är väl etablerade i den alternativa
hälsobranschen. Kunskap som ger mig en ökad förståelse och kunskap om hur man ska hantera samtalsämnen som kanske inte är vanligt förekommande i den traditionella svenska vägledningen. Antagligen p.g.a. tidsbrist enligt Lovens (2001) forskning. I syfte till att som vägledare på ett bättre sätt kunna bemöta en allt mer växande bransch som har sina specifika behov och faktaområden likt andra branscher har.
Här lyfts också den inre kärnan av syftet upp som är att undersöka arbetets mening och drivkrafter på en individuell nivå hos människor som arbetar inom den alternativa hälsobranschen. Men de yttre områdena av syftet, där Tor och Maria på ett frikostigt sätt bjuder på sina övertygelser, åsikter och kunskaper är lika viktiga för syftet - det som ger inlevelse och kreativitet och näring åt oss vägledare. Så att vi skall kunna ha en förståelse för de vägledningssökande som funderar på en karriär inom den alternativa hälsobranschen. Samt för att kunna bemöta den yrkeskategori som expanderat enormt i samhället på ett rättvisst sätt, vilket är en förändring och utveckling i samhället som måste fullbordas.
5.1.1. Karriärförankring – Tors och Marias yrkesbana analyserat
till karriärankarteorin
Tor
Tor beskriver sig som lyckligt lottad och trivs med sitt yrke som naprapat, i så fall skulle det möjligtvis vara något annat yrke inom den alternativa hälsovården. Han säger att kinesisk medicin är något som han har intresserat sig för på senare år, skulle han fått välja om idag så kanske det skulle ha blivit det. Han ser nöjd ut när han beskriver sig själv som naprapat och
säger att bekräftelsen av att kunna få hjälpa människor och se att människor blir bättre ger honom en oerhörd energi.
Tor utbildade sig till idrotts- och fritidskonsulent och jobbade på fritidskontoret i början på 1970-talet. Han hade ansvar för skolfritidsverksamheten i Halmstad kommun. Efter en kort tid så valde han att flytta upp till Stockholm och utbilda sig till Naprapat som då var ett yrke som inte var erkänt av samhället.
”Vi ansågs vara kvacksalvare och kotknackare, det var ingen som visste vad en naprapat vad för något, jag utbildade mig i ett väldigt tidigt skede och var andra årskullen. Nu är vi
legitimerade och godkända av socialstyrelsen”.
Det som fick Tor att välja denna väg var hans idrottsintresse och att han via sitt
elitidrottsutövande haft egna skador som han intresserade sig för hur de läkte. Via en annons i Göteborgsposten fick han reda på yrkets existens ett par år innan han förverkligade sitt
autentiska yrkesval.
”Jag hade fått ett intresse som legat latent inom mig och när jag såg den annonsen då så uppfattade jag det som ett intressant yrke, ja och så blev det...”
Tor förmedlar att det var ett yrkesval som samhället runt omkring honom på den tiden ansåg vara kvacksalveri och förmedlar starkt att hans val krävde en inre styrka och övertygelse. Han hade tjänstledigt från sitt jobb som fritidskonsulent i ett halvår, men han kände väldigt snabbt att det var naprapati som han skulle syssla med och säger övertygande att han aldrig har ångrat det. Med facit i hand så är Tor den som många med problem i rörelseapparaten och många idrottare med skador söker sig till. Han förmedlar blygsamt men bestämt och säkert att han vet att många har blivit hjälpta av hans behandlingar, vilket är det som gör att han finner mening och drivkraft i sitt arbete.
Maris arbetslivserfarenheter och karriärförankring
Maria läste till undersköterska på gymnasiet, ”precis som alla andra tjejer”. Hon arbetade på en förlossningsavdelning och där trivdes hon rätt bra men tyckte illa om när patienterna enbart
”Det var helt enkelt inte min grej” säger hon och syftar till sin mening och drivkraft med att
arbeta - att hitta orsaken bakom ett symtom och bota orsaken och inte bara symtomet, så att människan blir frisk och inte bara symptomfri. Symptombehandlingar kan man hålla på med för evigt, det händer ingenting ändå säger Maria.
Av en ren händelse så skulle Maria gå och hämta antagningsblanketter till polishögskolan åt den kille som hon var tillsammans med då hon var 19år. När hon kom till polisen för att hämta blanketterna så blev det någon sorts missförstånd och de trodde att det var hon som skulle söka in på polishögskolan. Just vid det tillfället så var det en antagningskommitté där, med facklig ordförande och polismästare etc. Maria kom ihåg hur de stod och pratade och hur det blev helt fel, hon minns inte riktigt vad de sa, men missförstånd blev det. Det hela slutade med att de sa att hon var välkommen att komma med och få göra en intervju
”Det hela gick så himla fort och jag fattade egentligen inte det hela. Jag gick i alla fall upp där och då insåg ju jag att nu sitter jag här på ett antagningsbesök. Då kände jag lite så där, usch nu sitter jag här och fejkar, men under tiden vi satt där och pratade så kände jag äh jag vill ju ändå inte vara kvar på sjukhuset”.
Maria tyckte hon kunde passa på att läsa in ”proppen” 10p juridik för det var hon intresserad av, men det hela slutade med att Maria blev polis. Maria trodde aldrig att hon skulle komma in men de ringde upp henne redan efter en vecka och sa att hon kom in, hon var dessutom för ung men de ordnade med dispens åt henne. Ett Jumpes (ett frivilligt hopp i karriären) enligt Lovén (2000) som från början var ett misstag som Maria hoppade på, hon hade sökt
sjuksköterskeutbildningen och blev dessutom antagen, men valde poliskarriären och blev sedan kvar i 22år. Som polis hade Maria det väldigt bra och tryggt, hennes chefer satsade mycket på henne och hon fick gå mycket utbildningar inom det beteendevetenskapliga
området såsom kognitiv psykologi och förhörstekniker. Hon arbetade 6-7år som ordningspolis annars har hon arbetat som specialist inom förhörsteknikområdet och det
beteendevetenskapliga området i polisyrket.
Under tiden som hon arbetade som polis så har hon läst medicin nästan hela tiden, hon har läst näringslära, homeopati, hon har hållit på med olika massagetekniker, medicinsk lära har hon haft som hobbyverksamhet under hela sin karriär som polis.
”Ända tills jag fann akupunkturen, då kände jag det där är min grej, det logik, det är svårt, jag vill hela tiden kunna förkovra mig, jag vill inte ha ett yrke där jag känner att jag
stagneras efter ett tag utan det måste finnas något som gör att jag får utveckla det hela”.
Utveckling lockar Maria och hon beskriver att hon är så nyfiken av sig och måste få det behovet mättat, kinesologin är så pass stort då det inte bara är rent teknisk medicin. Det är handlar också om Taoismen, Buddismen och Zenbuddismen och det finns mycket litteratur om vad själva livet är och det tilltalar Maria.
Efter 22år inom polisen så övergick eller återgick kanske man ska beskriva det som till att arbeta med det medicinska området med människor.
Nyskild flyttade hon upp till Stockholm själv med tre barn för att hon fick ett bra arbete som komesarie som var välbetalt så att hon skulle kunna försörja sig under sin utbildning till Akupunktör.
På frågan hur det kom sig att Maria inte valde att direkt börja arbeta med den alternativa medicinen svarade hon att det till stor del beror på hennes läggning
”För jag är oerhört spänningslysten, älskar att köra bil fort, tycker mycket om snabba kast och snabba race och så där, just nu är det inte så mycket kvar av det för att jag har växt ifrån det, jag har alltid varit en tävlingsmänniska och har tävlat på skidor från det att jag var fem år. Tävlingar, farligheter och störtlopp höll jag på med, sånt som var snabbt och som gjorde att man var tvungen att vara närvarande för att det inte skulle gå på tok. Närvaro är oerhört viktigt för mig, därför tilltalar akupunkturen mig – man kan inte stå och tänka på något annat när man sätter ut nålar, då går det snett, man måste vara helt närvarande.
På en övergripande nivå så upplever Maria att hennes arbete med kommunikationen kring grova brott inom polisen har mycket likheter med hennes yrke som akupunktör. Som polis försökte Maria att få folk att berätta om traumatiska minnen, och som akupunktör försöker hon få folk att berätta om sina traumatiska sjukdomar vilket inte heller är en lätt uppgift.
”Många människor går omkring med sina skavanker och tror att det är vardag, de berättar
en del av skavankerna men nästa gång de kommer så kan de (patienterna) säga att de har t.ex. diabetes”.
Diabetes är en sjukdom som man genom rätt kost och medicin kan återupprätta kroppens
balans, och ger därför inte något utslag på Marias tung- och puls diagnos när patienten skött om sin sjukdom på ett bra sätt. Så i yrket som akupunktör får Maria användning av sin gedigna utbildning av samtalstekniker.
Har Maria väl satt upp ett mål och bestämt sig så genomför hon det också, hon skrattar och säger ”att antingen är det väl en idiot som bor inom en och som gör att man bara kör på eller
så är det väl något annat”. Hon säger att hon har egenskaper som tjurskallighet och envishet
som hon tar till vid behov men anser att sitt beslut att bli akupunktör och att arbeta inom den alternativa hälsobranschen är ett val som är autentiskt med hennes jag.
Analyserande diskussion
Det karriärankare som jag anser att både Tor och Maria har är det ankaret
Kallelse/Engagemang för saken som jag tog upp i teoridelen. Med det motstånd som samhället gett Tors och Marias yrken så måste det ha varit deras inre starka övertygelse för saken som fått dem att genomföra sina inre autentiska yrkesval vars kallelse består i att få vara den som kan hjälpa människor… Karriärister är de båda två också då de genom sina porträtt beskrivit hur de lär sig av människorna de mött och tagit till sig erfarenheten och använt det till att Engagerad i sitt arbete och inställd på kontinuerlig inlärning och yrkesmässig utveckling
Karriärankarets beskrivning är följande;
”Kallelse/Engagemang för saken: Människor med detta ankare betraktar sin karriär som ett medel att förverkliga vissa grundläggande värderingar. De har ofta en stark önskan att bygga upp en bättre värld (Amundson, 2000, sid.100)”.
Detta karriärankare placerar Amundson (2000) i ett annat system under följande kategori; ”Karriäristen: Engagerad i sitt arbete och inställd på kontinuerlig inlärning och yrkesmässig
utveckling (Amundson, 2000, sid.101)”.
Tor ser nöjd ut när han beskriver sig själv som naprapat och säger att bekräftelsen av att kunna få hjälpa människor och se att människor blir bättre ger honom en oerhörd energi. Detta belyser det enorma engagemang han har för sitt arbete och vad han uppnår med sitt
arbete. Tor utbildade sig till idrotts- och fritidskonsulent och jobbade på fritidskontoret i början på 1970-talet. Han hade ansvar för skolfritidsverksamheten i Halmstad kommun. Efter en kort tid så valde han att flytta upp till Stockholm och utbilda sig till Naprapat som då var ett yrke som inte var erkänt av samhället. Att våga sig på att välja yrket naprapat på den tiden Tor började sin utbildning påvisar starkt att han betraktar sin karriär som ett medel att
förverkliga vissa grundläggande värderingar. Tor beskriver tydligt att han har en stark önskan att bygga upp en bättre värld när han belyser vad han finner som arbetets mening och
drivkraft. Ett stort intresse för att hjälpa människor och använder också ett stort mentalt engagemang när han arbetar med sina patienter. Tor beskriver också att han vill vara den som kan hjälpa en människa som visar upp en indikation på att det är hans typ av hjälp som behövs.
Maria har en lång tidigare karriär som polis och startade en gång i tiden inom vården, hennes intresse för det alternativa synsättet – att ta reda på grundorsaken till den obalans som orsakat att en människa får obehagliga symtom. Är orsaken till att hon genom hela yrkesbanan gjort att hon känt ett starkt engagemang för saken. Även att hjälpa människor har varit det som engagerar henne. Genom att välja en energiinriktad terapiform som akupunktur betraktar hon sin karriär som ett medel att förverkliga vissa grundläggande värderingar. Vilka hon belyser i sitt sätt att beskriva hur livskraften – Qi och hela hennes berättelse om hur energier runt omkring oss fungerar på ett vackert och övertygande sätt. Att Maria har en stark önskan att bygga upp en bättre värld bekräftar hela hennes yrkesbana och hennes engagerande sätt att tala om att man måste hitta orsaken bakom obalans och inte bara bedöva eller behandla symptomen.
Maria och Tor arbetar med att bygga upp en bättre värld genom att vara dem som har kunskap till att rätta till obalanser och stagnationer som orsakar sjukdomstillstånd. På så vis hjälper de oss människor som lever i världen till att få ökad livskvalitet. De har även kunskap att erbjuda till att förebygga stagnationer och obalanser som de erbjuder dem som är i en fas att ta emot kunskapen.
5.1.2. Samhällets erkännande av yrket
Tor
Tor berättar inlevelsefullt om hur samhället såg naprapater som kvacksalvare och kotknackare när han började i yrket 1976. Han lyser upp positivt när han berättar om hur Naprapati idag är ett godkänt yrke av socialstyrelsen och att en del landsting har gett godkännande av vårdavtal till naprapatbehandling, tyvärr har inte Hallands landsting kommit dit hän.
”Det var en pusselbit av den totala acceptansen som föll på plats i och med vårdavtalen”.
Maria
”Vad gäller Sveriges syn på alternativmedicin är det så att Sverige är det enda land där inte regeringen lägger pengar på medicinsk forskning, vilket man gör i andra europeiska länder. Det gör att läkemedelsbolagen har monopol på forskningen. I deras intresse finns endast kommersiella syften. Därför bromsas all alternativmedicin. Det skulle vara att gå emot sina egna intressen enligt läkemedelsbolagen”.
(Det finns även statligt finansierad medicinsk forskning, det finns även forskning på universitet och högskolor som inte ägs av läkemedelsföretagen. Det finns kommersiell forskning och reklam på tv om detta i Sverige och detta examensarbete frånsäger sig att ytterliggare spankulera i ämnet medicinsk forskning).
Kvacksalverilagen från 1950-talet bromsar verksamheten inom den alternativa hälsobranschen, trots att regeringen är medveten om att den är förlegad.
I mitten på 1980-talet hittade man i Sverige på en egen akupunktur som man kallar
smärtlindring, förklarar Maria. Läkare och sjukgymnaster hittade på ett system som bara finns i vårt land och detta system har inget med akupunktur att göra i egentlig mening. Det används idag av sjukgymnaster och barnmorskor.
Analyserande diskussion
Genom påverkan från samhället och min omgivning fick jag en uppfattning om att den alternativa hälsobranschen är lite mystisk och flera gånger har jag fått höra att vissa yrken är kvacksalveri eller hokus pokus och blivit varnad för att ha kontakt med dem. Maria ger nu här en förklaring till vad som kan ligga bakom min omgivning och samhällets uppfattning,
läkemedelsbolagens monopol på medicinforskning som har kommersiella intressen.
En intressant forskningsfråga som lämnas vidare till framtida forskning är hur ledningen inom läkemedelsföretagen ser på sin karriärförankring. Vad de ser som mening och drivkraft med sitt arbete, och kanske göra en studie av dem med samma metodologiska upplägg som mitt examensarbete har.
Tor beskriver hur positiva förändringar gällande samhällets syn på hans yrke är som en pusselbit som faller på plats. Vårt jobb som vägledare är att hjälpa människor i sina yrkesval att få dem att känna att pusselbiten hamnar på plats. När vi vägledare arbetar med
yrkeskategorin - den alternativa hälsobranschen så måste vi på något sätt arbeta med hur samhället ser på yrket. Samtala om hur den vägledningssökande individen kan hantera det motstånd som finns från samhällets sida gällande det framtida yrkesvalet, på ett positivt sätt och inte i en hindrande bemärkelse. Det har denna yrkeskategori fått känna av tillräckligt länge och expansionen av den påvisar att det är dags för en förändring och ett paradigmskifte i bemötandet av den alternativa hälsobranschens yrkesmänniskor, från samhällets sida.
5.1.3. Arbetets mening och drivkraft
Tor
Drivkraften ligger i att han tycker om att arbeta och ha kontakt med människor och att få vara den som kan hjälpa människor. Tor anser sig vara lyckligt lottad som har hamnat rätt gällande sitt yrke och säger att han skulle ha svårt för att se hur han skulle orka med annars, och pratar om patienter han ser i sitt jobb som bara går till jobbet för försörjningens skull och inte trivs med den arbetssektorn de har hamnat i. Tor har ett stort intresse för att hjälpa människor och använder också ett stort mentalt engagemang när han arbetar med sina patienter.
Maria
Maria finner drivkraft i att lyckas genomföra sina mål
”Jag har den fördelen, att jag kan hålla ut, bestämmer jag mig för en sak så genomför jag det också oavsett hur lång tid det tar”.
Maria har arbetat med yrken som för andra människor skulle ses som totalt olika men Maria själv ser likheterna och den röda tråden i sin yrkesbana och menar att allt hänger ihop. Valen som hon gjort genom sitt liv följer ett klart mönster och hon beskriver hur hon applicerar sina tidigare erfarenheter och kunskaper i sitt nuvarande yrke som akupunktör. Drivkraft finner Maria på samma sätt som Tor - att kunna hjälpa människor bli av med sina symtom som besvärar dem via att behandla grundorsaken och inte bara bedöva symptomen. Hon vill se till hela människan och bota grundorsaken till symptomen. Meningen med arbetet finner hon i att lyckas hitta grundorsaken till sina patienters lidande och att få vara den som hjälper
patienterna att öka sin livskvalitet.
Analyserande diskussion
Vad en individ finner som arbetets mening och drivkrafter belyses på bästa sätt genom
individens hela porträtt och berättelse enligt Keller & Wallin (2000) och detta examensarbetes metodologiska förebild är dessa författarnas verk. Jag hoppas att jag lyckats beskriva ett porträtt av Tor och Maria som på ett levande sätt som får er läsare att känna att ni nästan lär känna dessa oerhört trevliga och engagerade människor som arbetar inom den alternativa hälsobranschen. Att de finner mening och drivkraft med sitt arbete på ett positivt sätt råder det ingen tvekan på vilket belyses bäst genom att läsa hela deras porträtt.
Keller & Wallin hade fyra frågor som de sökte svar på när de gjorde sin fantastiska resa genom Sverige om arbetets mening och drivkrafter, vilka jag kortfattat ska analysera av Tors och Marias porträtt. Det totala svaret finner ni i helheten av porträtten.
1. Vad driver människan till arbete?
Drivkraft finner Maria på samma sätt som Tor - att kunna hjälpa människor bli av med sina symtom som besvärar dem via att behandla grundorsaken och inte bara bedöva symptomen.
De vill se till hela människan och bota grundorsaken till symptomen. Meningen med arbetet finner de i att lyckas hitta grundorsaken till sina patienters lidande och att få vara den som hjälper patienterna att öka sin livskvalitet. Samt som försörjning då samhället är uppbyggt så!
2. Var finns arbetsglädjen och arbetslusten idag?
Här är svaret att kunna hjälpa människor och få se dem att leva med ökad livskvalitet, att se glädjen och lättnaden i de människors ansikten som de lyckats genomföra en lyckad
behandling på. Att nå målet att rätta till obalansen/stagnationen som de identifierade när de ställde diagnos.
3. Hur tillvaratas människors egna skaparkrafter i det dagliga arbetet?
Både Tor och Maria är egenföretagare och de bestämmer alltså själva hur de ska arbeta utifrån sina egna, sina klienters, sina kollegors och sina nätverks behov. Skaparkraft finner de i sin övertygelse om att de arbetar och utför de uppgifter de vill och passar bäst för. Man skulle kunna beskriva det som att de känner ett kall till att få hjälpa människor på deras sätt de valt att hjälpa.
4. Vad händer med arbetet som drivkraft och identitetsskapande axel i dagens arbetsliv nu när vi går in i det nya seklet?
Marias och Tors arbeten inom den alternativa hälsobranschen har för dem varit en del av identiteten sedan länge, vilket hela deras porträtt skildrar. Tors yrke som naprapat har blivit alltmer erkänt av samhällets struktur och i vissa län i Sverige får naprapater godkänt vårdavtal av landstinget och får patienter via landstinget. Men när han började sin yrkeskarriär som naprapat såg det helt annorlunda ut…
”Vi ansågs vara kvacksalvare och kotknackare, det var ingen som visste vad en naprapat vad för något, jag utbildade mig i ett väldigt tidigt skede och var andra årskullen. Nu är vi
legitimerade och godkända av socialstyrelsen”.
Det är viktigt att få känna sig accepterad för identitetens skull och samhället har inte erbjudit Tor och Maria acceptans i sitt arbete. Men deras drivkraft har gett dem en identitetsskapande axel att luta sig emot som också är av ett identitetsskapande slag. Däremot har alla nöjda och
mer söker sig till den alternativa hälsobranschen så och bekräftar deras arbete så kan man ju bara hoppas att samhället följer dess invånares behov och visar denna yrkeskategori mer acceptans.
12 definitioner på vad som kan vara arbetets mening och drivkrafter kom Keller & Wallin, (2000) fram till och ingen av dessa definitioner anser jag passar in, i alla fall inte på det sätt som och i de ursprungliga yrkena de har tillkommit från. Keller & Wallin (2000) hade inte med något porträtt från den alternativa hälsobranschens yrkeskategori, och ska jag placera Tor och Maria i någon av deras 12 definitioner så blir det i båda som följer nedan. Men de är tänkta för servicepersonal och chefer och täcker inte in Tors och Marias mening och drivkrafter med sina arbeten på ett rättvisst sätt.
• Vi leder arbetet – och försöker att få människor att växa. Det är en utmaning som också kräver människokunskap och egen utveckling.
• Vi serverar kunderna – och känner oss behövda. En bra arbetsdag är när kunderna är nöjda.
En rättvis definition för den alternativa hälsobranschens arbetes mening och drivkrafter, och som också passar in på mig själv som silktar på att arbeta som coach/vägledare utanför skolan, skulle exempelvis kunna vara följande;
• Vi hjälper människor att öka sin livskvalitet – och rättar till obalanser och stagnationer som hindrar människorna i deras vardag. Det är en utmaning som också kräver
människokunskap och egen utveckling. Vi ser de människor vi hjälper ur ett holistiskt perspektiv och känner oss behövda. En bra arbetsdag är när kunderna är nöjda och fått en ökad livskvalitet.
5.1.4. Yrket - behandling och effekter
Tor
Tor har arbetat som naprapat i 27år och trivs väldigt bra med yrket, men som med alla yrken har finns det också här en ”vardag”, men han har aldrig känt att han vantrivts med sitt yrkesliv. Han finner en stor glädje i sitt arbete.
Som naprapat jobbar man med problem som härleds till rörelseapparaten. Arbetar med muskler, leder och skellett. Tar reda på orsaker till lidande och korrigerar sen problemet. Människors problem sitter ofta i rygg och nacke och det beror på det stillasittande liv som vi i dagens samhälle lever.
En tankemetafor som Tor använder för att förklara vad yrket innebär är - att om man klonar en massör, en sjukgymnast och en kiropraktor så får man en naprapat.
Man måste ha en indikation för att kunna behandla, inskränkt rörlighet eller stelhet t.ex. Han arbetar med att återställa obehagliga symtom till en naturlighet hos människors som söker upp honom. Problemet kan ofta sitta någon annanstans än där patienten har ont och precis som i vägledning så åstadkommer man den bästa behandlingen om man tydligt kan definiera problemet och dess orsaker. Tors behandlar människor bl.a. genom att massera upp,
ultraljudsbehandling, tryckvågsbehandling och manipulerar upp låsta kotsegment som folk i allmänhet benämner som ”knäcker” för att det knakar till ordentligt. Han arbetar även med att lägga upp träningsscheman och säger att en stor orsak till folks problem är stress och oro och ensidigt rörelsemönster. Många återgår dessutom direkt efter att de blivit lite bättre via behandlingen till sitt gamla rörelsemönster och ”bara sitter vid datorn”.
”När jag började jobba så var det vanligt att folk kom till mig efter att patienten varit hos läkaren och fått en massa piller och kom till mig sen när det inte hjälpt, men idag är det vanligt att folk kommer först till mig för att få min synvinkel, sen om jag då anser att de behöver så skickar jag dem vidare till läkare eller andra behandlingsformer.
Maria
Maria har arbetat som akupunktör i 6år på heltid och på halvtid i 2år. Hon har specialiserat sig på kvinnoproblem och har nära samarbete med en kvinnoklinik här i Halmstad, men arbetar också med vanlig akupunktur.
Syftet med alla behandlingar är att hitta orsaken till symtomen som patienten har. Det gör man via en diagnostikmetod som består av att identifiera pulsen och studera tungans utseende. Genom denna diagnostik mäter man energin i kroppen och ser hur funktionen är i kroppens
Maria att bilen ska fungera även när femmans växel på bilen är ilagd. Man måste kunna diagnostisera puls och tunga för att exakt kunna placera ut nålarna på patientens kropp. Den gamla kinesiska skolan identifierar de 28olika pulsarnas kvalitéer, det kan finnas kyla, hetta, fukt och torka på olika ställen i kroppen. Alla de här olika syndromen gör att man kan bli sjuk på olika sätt. Om en person kommer till Maria och har typ2 diabetes, vilket ofta kan regleras via maten så sätter inte Maria nålar efter den informationen, utan hon sätter ut nålar utefter de obalanser hon fann av tung- och pulsdiagnostiken. Via diagnostiken kommer Maria att känna att de har en enorm hetta i magen och bukspottskörteln och reglera den obalansen med att sätta i nålar i dessa akupunktörspunkter som finns längs med meridianerna. Det finns tolv meridianer på varje kroppshalva som utgår ifrån olika organ, och dessa tolv meridianer har 365 punkter. Alla dessa 365 punkter har olika funktioner. Har patienten hetta i magen finns det en punkt längst ut på foten och då sätter hon en nål där för att reglera hettan i magen, och det diagnostiserar hon via pulsen. De riktigt skickliga läkarna i Kina kan känna 28olika kvalitéer på pulsen på varje handled, akupunktörer känner av vad som är på gång i kroppen. Är det en magkatarr så är det hetta i magen och vid virus är det alltid hetta. Tjejer som har problem med rikliga menstruationer kan bero på kyla i njurarna. Det kan skapas av att man har förfrusit fötterna eller haft tröjor som är för korta och därmed haft en bar glipa till byxorna, vilket varit väldigt modernt ett tag nu.
Enda gången akupunktur inte är bra är när det finns för mycket tungmetaller i kroppen, då förs tungmetallerna bara runt i kroppen istället och det kan orsaka mer negativa symtom. Alla sjukdomar är emotionella obalanser enligt Maria, det enda undantaget är vid djurbett och olyckor. Det var faktiskt en läkare inom den svenska skolmedicinen som lärde Maria detta. Emotionella obalanser är ex. oro, olyckligt kär, rädsla, för mycket känslor av något slag.
Analyserande diskussion
Min hypotes om att människor som väljer att arbeta inom den alternativa hälsobranschen har en del gemensamma tankar/övertygelser. Om människosyn, livskvalitet, människans
energisystem och hur sjukdomar eller ohälsa kan uppkomma av någon slags blockeringar som är svårt att bevisa vetenskapligt. Detta pga. människans enormt komplexa natur som är
kopplade till känslor och tankar på något sätt, vilket man även kan uttolka av affektteorin av Silvan S Thompkins (ref; Nathansson 1992) och forskning på trauma. Jag anser klart och tydligt att en hypotes som jag har och som jag blygsamt kan verifieras genom det Maria och
