Relationen mellan fotbollsklubbar och
undervisningen vid
NIU-fotbollsgymnasium
- om samverkan och påverkan mellan utbildning
och det omgivande fotbollssamhället
David Edberg
GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN
Självständigt arbete grundnivå: 66:2020
Ämneslärarprogrammet 2017-2022
Handledare: Karin Hägglund
Sammanfattning
Syfte och frågeställningar
Syftet var att undersöka hur fotbollsklubbar i en region har inflytande över utbildningen på ett NIU-fotbollsgymnasium.
• Påverkar intressen från olika fotbollsklubbar inom regionen utbildningen på NIU-fotbollsgymnasium? I sådana fall, på vilka sätt?
• Hur beskriver lärare och elever relationen mellan fotbollsklubbar i det omgivande samhället och undervisningen inom NIU-fotbollsgymnasium?
Metod
Studien hade en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Fyra semistrukturerade intervjuerna genomfördes enskilt och hade som syfte att erhålla svar på studiens frågeställningar. Deltagarna i studien var en manlig och en kvinnlig elev som studerar sista året vid ett NIU-fotbollsgymnasium och två lärare som vartdera främst är ansvarig för manliga och kvinnliga elever vid NIU-utbildningen i fotboll. Intervjuerna genomfördes via videosamtal med deltagarna och transkriberades senare för en tematisk analys. Resultat
Genom den tematiska analysen utmynnade fyra centrala teman för samspelet mellan klubbar och utbildningen. Dessa teman var: Positiv påverkan, Svårt att samarbeta med alla, Vikten av
en elitsatsning och Skolans roll. Resultatet i den här studien bidrar med kunskap kring hur
samverkan och påverkan mellan en NIU-fotbollsutbildning och fotbollsföreningar i en region kan se ut. Studien visar att två fotbollsklubbar samverkar med den undersökta skolan, och att fotbollsklubbarna påverkar åtminstone delar av den utbildning som bedrivs. Resultatet visar att både lärare och elever i denna studie har en väldigt positiv bild av samarbetet.
Slutsats
Denna studie visar på att nära samarbeten mellan NIU-gymnasium och fotbollsklubbar inom samma region kan existera på ett av lärare och elever upplevt väl fungerande sätt. Det framkommer av både lärare och elever i studien att undervisningen i vissa hänseenden anpassas efter samarbetsklubbarna. Lärarna vid den undersökta skolan uttrycker en medvetenhet om att skolan har det bestämmande ordet men så länge ramarna och direktiven från Skolverket följs ser lärarna inga problem med att fotbollsföreningar tillåts påverka. Alla deltagare i studien bekräftar dock att det i realiteten är svårt att avgöra vilka som faktiskt bestämmer mest, skolan eller fotbollsföreningarna. Studien skapar en intressant fråga för framtida forskning om vilka som egentligen har mest makt över undervisningen på NIU-gymnasium.
Innehållsförteckning
1. Introduktion ... 2
1.1 Specialidrott... 3
1.2 Nationell Idrottsutbildning ... 4
2. Kunskapsöversikt ... 6
3. Syfte och frågeställningar ... 8
3.1.1 Syfte ... 8
3.1.2 Frågeställningar ... 8
4. Metod ... 8
4.1 Genomförande... 9
4.2 Urval och deltagare ... 10
4.3 Vetenskapligt angreppssätt ... 10 4.4 Analysmetod ... 11 4.5 Etiska överväganden ... 12 4.6 Tillförlitlighetsfrågor ... 13 5. Resultat ... 13 5.1 Positiv påverkan ... 14
5.2 Svårt att samarbeta med alla ... 16
5.3 Vikten av en elitsatsning ... 19 5.4 Skolans roll... 21 6. Diskussion ... 23 6.1 Metoddiskussion ... 26 6.2 Slutsats... 28 6.3 Framtida forskning ... 28
Bilaga 1 - Käll- och litteratursökning Bilaga 2 – Intervjuguide lärare Bilaga 3 – Intervjuguide elev
1. Introduktion
Elitidrott beskrivs i specialidrottens läroplan på följande vis, ”ämnet ska ge metoder, teorier samt praktiskt utövande av specifik idrott mot elitnivå” (Skolverket, 2012). I Sverige finns det när denna studie skrivs två olika möjligheter för elever som vill kombinera studier på gymnasiet med elitidrott. Den ena är riksidrottsgymnasium (RIG) och den andra är nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU). RIG har så kallad riksrekrytering vilket innebär att elever antas från hela landet medan NIU har lokal/regional antagning. Gemensamt för både RIG och NIU är att det är Skolverket som ansvarar för all gymnasieundervisning dock beslutar Riksidrottsförbundet (RF) vilka idrotter och skolor som får bli RIG. När det gäller NIU är det de specifika specialidrottsförbunden (SF) som följer upp och utvecklar NIU-verksamheten, här är RF ett stöd åt SF men har inget formellt uppdrag.
Fotboll med Svenska Fotbollförbundet (SvFF) som specialidrottsförbund var den idrott som år 2020 hade flest antalet utövare i Sverige. Fotboll är en av de idrotter som endast går att läsa vid en NIU-utbildning och finns inte tillgänglig som RIG-utbildning. Till skillnad från RIG tar NIU-utbildningar i huvudsak in elever från det geografiska närområdet. SvFF:s beslut att endast erbjuda elitutbildning i fotboll inom NIU grundar sig i att man tack vare den stora mängden utövare kan erbjuda utbildningar i de flesta större städerna runt om i hela Sverige, från norr till söder. Det i sin tur gynnar enligt SvFF landets fotbollsföreningar som förlorar färre spelare tack vare att de inte måste flytta till en annan ort för att kunna gå en nationell idrottsutbildning. En annan populär lagidrott med stor mängd utövare i Sverige som har valt att gå på samma linje kring valet av NIU-utbildningar är ishockeyn (Riksidrottsförbundet, 2020).
Det finns många olika tillvägagångsätt och modeller för att utveckla talangfulla fotbollsspelare och en av dessa kan vara NIU-fotbollsutbildning. Att erbjudas möjligheten att få träna elitförberedande fotboll på dagtid under en gymnasieutbildnings regi är något som självklart kan locka många elever med stora fotbollsdrömmar. Att det är just skolan med dess styrdokument och lagar som ger eleverna denna möjlighet till fotbollsutövande innebär att det ska vara under ett anpassat upplägg som även gör studier inom obligatoriska skolämnen möjliga för eleverna. De flesta NIU-fotbollsutbildningar som ges i Sverige sker genom nära samverkan mellan skola och föreningar. Denna samverkan är önskad av båda parter men gör att parterna ofrånkomligen på påverkar varandra. I denna samverkan och påverkan kommer således frågor om vilka som faktiskt har det sista bestämmande ordet att väckas. Specialidrottsförbunden
samverkar med olika gymnasieskolor i framtagandet och utformningen av NIU-utbildning men eftersom det är skolan med Skolverkets direktiv och styrdokument som ansvarar för utbildningen i slutändan, blir skolan den största makthavaren och har mandat att vara den som har det sista ordet i frågor som väcks om och kring utbildningen. Även om det är skolan som har det sista ordet kommer troligtvis beslut och handlingar inom fotbollsutbildningen att påverkas av fotbollsklubbar genom den samverkan parterna valt att ha. De som påverkas mest av detta är eleverna som faktiskt går utbildningen. Hur denna samverkan och påverkan i sin tur kan se ut i verkligheten är någonting som denna studie tittar närmare på.
1.1 Specialidrott
Elever på både RIG och NIU går ett vanligt gymnasieprogram med ämnet specialidrott som kan läsas upp till 700 poäng. Studierna är anpassade för att kunna träna elitidrott på skoltid. I tillägg får eleverna även lära sig om olika teoretiska aspekter av elitidrott så som träningslära, kosthållning och mental träning (Skolverket, 2020). Till elevernas hjälp ska det finnas kompetenta lärare med spetskunskaper inom de specifika idrottsgrenarna (Riksidrottsförbundet, 2020). Ämnet specialidrott är uppbyggt på sju kurser som innefattar idrottsledarskap, idrottspecialisering/fotboll 1, 2, 3 samt tränings- och tävlingslära 1, 2, 3. Specialidrott ska ge eleverna möjlighet att utveckla den idrottsliga förmågan riktat mot elitnivå, genom att utveckla kunskaper kring tävlings- och träningsverksamhet samt andra delar som påverkar prestationsförmågan. Ämnet möjliggör en hälsosam idrottskarriär och prestationsutveckling inom en vald idrott. Den behandlar metoder och teorier samt praktiskt utövande av specifik idrott mot elitnivå. Ämnet specialidrott får bara anordnas på idrottsutbildningar vid riksidrottsgymnasium eller nationellt godkända idrottsutbildningar (Skolverket, 2012). Specialidrott klassificeras år 2020 av Skolverket som ett så kallat ”vissa ämne” till skillnad från tidigare då ämnet var ett ”yrkesämne”. Med ett ”vissa ämne” innebär att det ställs krav från Skolverkets sida att de lärare som undervisar i ämnet har en lärarlegitimation. Utöver detta ställer specialidrottsförbunden krav på olika nivåer av tränarutbildning inom den specifika idrotten. År 2020 fanns det ungefär 350 skolor med NIU-utbildningar i Sverige inom 50 olika idrotter. Det innebär mellan 9000–10 000 elever som förväntas nå framtida internationell eller nationell elit (Jones, 2020).
1.2 Nationell Idrottsutbildning
Nationell Idrottsutbildning kom till som en del av den nya gymnasiereformen (GY 2011) och är sedan dess den elitförberedande fotbollsutbildningen som finns tillgänglig i Sverige. Fotboll är den idrott som har flest antal olika gymnasieskolor som erbjuder NIU-utbildning runt om i landet och har därför också flest antal elever som går utbildningen. NIU är en riksomfattande studiemodell vars syfte är att ge talangfulla gymnasieelever inom vald idrott möjligheten att träna och fördjupa sig i sin idrott under skoltid vid sidan om övriga studier (Svenska Fotbollförbundet, 2020).
Antagningsförfarandet till NIU regleras och skall ske inom vissa bestämda ramar. Antagningen sker genom två ansökningsprocesser; dels en idrottslig, dels en skolmässig. Båda regleras av gymnasieförordningen. För att påbörja utbildning vid NIU måste eleven vara antagen både till gymnasieprogrammet med uppfyllda betyg samt med uppfyllda idrottsliga krav. (Skolverket, 2020). Fyra parter är ansvariga för utbildningen vid NIU: Riksidrottsförbundet, Skolverket, kommunen eller enskild huvudman och specialidrottsförbundet, i det här fallet Svenska Fotbollförbundet. På SvFF:s hemsida står det följande: ”Det övergripande målet med fotbollsutbildningen på ett NIU är att du som spelare under gymnasietiden ska utveckla dina färdigheter och kunskaper i fotboll, men också en livsstil anpassad för elitidrott. Detta ger dig förutsättningar att nå nationell eller internationell elitnivå”. (Svenska Fotbollförbundet, 2020)
I Skolverkets ämnesplan för specialidrott står det skrivet som första punkt att eleverna ska ges möjlighet till förmåga att utöva specifik idrott på elitnivå. Ett annat krav som finns i Skolverkets styrdokument är att utbildningen ska vara godkänd och certifierad av SF inom den berörda idrotten samt att det ska finnas en kontinuerlig samverkan med SF (Skolverket, 2020). SvFF i det här fallet ställer i sin tur en rad olika krav på skolan för att den ska bli godkänd att bedriva en NIU-utbildning och kunna erbjuda en elitsatsning inom fotboll. Det handlar bland annat om krav kring träningsmiljö, tränarutbildning hos lärarna, förberedelser inför en kommande elitkarriär och möjligheter till att nå nationell eller internationell elit. Utöver detta ställer SvFF också ett krav att skolan samverkar med föreningar kring träningsmöjligheter och anläggningar. Om eleven vid antagning till NIU inte har möjlighet till fotbollsträning i en elitförberedande miljö utanför skoltid ska denna möjlighet ges under hela gymnasieutbildningen (Svenska Fotbollförbundet, 2019). Så här definierar SvFF samverkan och vad en elitförberedande miljö inom fotboll innebär:
Klubbmiljön är spelarens huvudmiljö för sitt fotbollutövande och där står lagets prestation i centrum. Skolans miljö är kompletterande med ett fokus på individen och individens utveckling. Skolans miljö kan därför vara frikopplad från klubblagsmiljön.
Det finns en elitförberedande miljö även efter den schemalagda undervisning och att eleven ha möjlighet att delta i det under hela gymnasieutbildningen. Elitmiljöförberedande verksamhet kan vara en ungdomsmiljö i en elitklubb (akademi) som är godkänd av SEF/EFD men kan även vara en icke elitklubb som erbjuder en likvärdig miljö med avseende på lärande och utveckling genom spel med äldre lag och spelare.
Skolan redovisar sina samarbetsavtal med samarbetsföreningen/-föreningar varje år i sin verksamhetsplan.
SvFF skriver på sin hemsida att fotbollsutbildning ska ske i nära samverkan mellan skola och förening samt att en helhetssyn ska genomsyra planering och genomförande, på sidan hänvisar SvFF till Skolverkets ämnesplan för specialidrott (Svenska Fotbollförbundet, 2020). Vidare skriver SvFF i sitt officiella dokument med krav för certifiering av Nationell Idrottsutbildning inom fotboll (2019) dessutom att det kräver att undervisade lärare skall ha följande kompetens:
För SvFF innebär lärarkompetens följande: UEFA Elite Youth utbildning på minst en av lärarna på skolan samt på alla lärare som har minst 50% tjänstgöring. Stark rekommendation att alla undervisande lärare har den kompetensen, gäller även lärare för kurserna i Tränings- och tävlingslära. Specialistkompetens som MV-tränare, minst MV A utbildning.
I 5 kap. 27 § gymnasieförordningen (SFS 2010:2039) står det att en utbildning där ämnet specialidrott ingår får godkännas som en nationell idrottsutbildning om den har en tydlig elitidrottskaraktär och ett etablerat samarbete med ett specialidrottsförbund som är relevant för utbildningen. Utbildningen ska tillstyrkas av specialidrottsförbundet. När det kommer till urval står det i 5 kap. 30 § gymnasieförordningen (SFS 2010:2039) att den sökande som anses ha bäst förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen ska ges företräde vid urval till utbildningen.
2. Kunskapsöversikt
Denna studie hänvisar endast till forskning som är gjord på det svenska systemet kring idrottsprofilerad utbildning. I Sverige, som i en hel del andra länder, finns det sedan en tid tillbaka strategier för att underlätta för gymnasieelever att kombinera elitidrott och studier, dock skiljer sig ländernas organisation åt, både mellan länder och förhållande till Sverige (Radtke & Coalter, 2007), vilket leder till att internationell forskning på området är svår att jämföra med det svenska systemet. Det finns idag ett mindre antal studier gjorda inom området på den svenska modellen.
Magnus Ferry är den som har forskat mest inom området och har på olika sätt tittat närmare på hur det annars ganska ouppmärksammade svenska upplägget kring idrottsprofilerade utbildningar ser ut. Ferry et al. (2013) beskriver ur ett historiskt perspektiv framväxten och utvecklingen av idrottsundervisningen i skolan och det svenska systemet med idrottsprofilerade utbildningar i relation till förändringar av det svenska välfärdssamhället. Med utgångspunkt i Bourdieus (2000) teori kring olika typer av fält inom samhället vi lever i finner författarna att man kan tolka det som att idrottens fält har flyttat in på skolans fält när det kommer till idrottsprofilerade utbildningar.
Vidare har Ferry och Lund (2014) undersökt de skäl och motiv som skolledare anger för att skapa idrottsprofiler på deras gymnasieskolor, och vad det är som gör att idrott är så värdefullt för skolor att erbjuda. Det främsta resultatet som kommer fram är att skolledarna upplever en ökad konkurrenssituation på den lokala skolmarknaden och att skälen för att erbjuda idrottsprofilerna i stor utsträckning är kopplade till den ökade konkurrenssituationen. Utöver det finner Ferry och Lund även att andra delar som idrottens popularitet, positiva effekter av deltagande i idrott samt idén om idrottsprofilernas roll i talangutvecklingen av idrottande elever är starka faktorer som avgör varför skolan väljer att erbjuda idrott som profileringsområde.
När det gäller de organisatoriska förutsättningarna för de idrottsprofilerade utbildningarna och de deltagande elevernas sociala bakgrunder samverkar dessa med de selektionsmekanismer som ligger till grund för gymnasielevers deltagande i ämnet specialidrott i Sverige. Av studien framgår det att behovet och önskemålen kring idrottsprofilerade utbildningar av olika anledningar matchar pojkar, elever med svensk bakgrund och elever med högt utbildade föräldrar (Ferry, 2014).
Ferrys forskning visar även att majoriteten av lärarna hade en tränarutbildning (ej akademisk) medan färre hade en lärarutbildning. Detta trots att det finns formella krav på lärarutbildning för att få tillträde som lärare inom en gymnasieskola. Av denna anledning drar Ferry slutsatsen att det blir förståeligt att en tränarutbildning blir ett värdefullt symboliskt kapital som värderas högt av rektorer vid rekryteringen av lärare i specialidrott (Ferry, 2016).
Peterson (2007) har studerat den svenska regeringens och Riksidrottsförbundets satsning från 2002; Handslaget där man samverkade mellan skola och idrottsföreningar i ett försök att öka barn och ungdomars fysiska aktivitet. Detta genom att göra plats i skolans schema för att bland annat låta representanter från idrottsföreningar komma in på skolan och hjälpa till med undervisning inom fysisk aktivitet av olika slag. Peterson hänvisar även han till Bourdieus (2000) teori om sociala fält och har det som utgångspunkt när han konstaterar att två sociala fält korsas och att det leder till en rad principiella problem som följd. I satsningen betonades bland annat följande: ”Idrottsföreningarna kan vara en viktig stödresurs i skolans verksamhet, men aldrig ta på sig huvudansvaret för undervisningen” (Handslaget, 2002).
I en rapport om nationellt godkända idrottsutbildningar skriven på uppdrag av Riksidrottsförbundet (Lund & Liljeholm 2012) tittade man framförallt närmare på certifiering och talangidentifikation och fann två olika varianter av certifieringsmodeller: Elitföreningsmodellen och Elitmiljömodellen. Författarna till rapporten skriver att det tas för givet att elitföreningar har bättre möjligheter än andra att utveckla unga idrottare. Samtidigt blir det också svårt för mindre föreningar att göra sin röst hörd eftersom man har mindre resurser och status. I studien konstaterar man även att NIU-utbildningarna är en viktig faktor i respektive SF’s totala elitidrottsmodell. Utöver det går det inte att förbise att certifieringen till NIU också är en viktigt statusmarkör för skolorna samt att samarbeten kring elitidrott ser bra ut och lockar elever till skolan.
Som tidigare nämnt är forskningen inom den svenska modellen kring idrottsprofilerad utbildning begränsad därav har ett par slutsatser från examensarbeten på högskolor inkluderats.
Hellqvist & Enström (2017) konstaterade i en kvalitativ studie baserad på intervjuer med sex lärare på NIU som alla har en lärarutbildning att lärare inom fältet använder sig mer och hellre av andra saker när det kommer till bedömning än det faktiska bedömningsstödet som Skolverket har tagit fram. Vidare fann man i studien att det uppstår en konflikt mellan vad styrdokumenten anger ska gälla och vad lärarna uppfattar är deras ansvar gentemot eleven och hens elitsatsning.
En slutsats är vikten av att som lärare skilja på rollen som specialidrottslärare och klubblagstränare.
I en studie av NIU-fotbollsgymnasiers samarbete med fotbollsakademier undersöktes om det finns gemensamma mål i samarbetet (Anello & Hallbäck 2015). I studien fann man kopplingar mellan utvecklingstrappor och de mål som finns i utbildningen inom ramen för Skolverkets regelverk. Vidare konstaterar författarna att samarbetet mellan skola och akademi är, vad de beskriver, väldigt ingående parterna emellan. Studien kommer även fram till att akademier styr NIU’s träningsinnehåll enligt egna preferenser och sina egna mål, men håller sig inom Skolverkets teoretiskt uppsatta studieplan och mål.
Denna sammanfattning visar på att det sammantaget finns vissa kunskapsluckor och behov av mer forskning inom området. Utifrån de studier som finns i dagsläget är det tydligt att det finns ett starkt samarbete mellan skola och föreningar men på vilket sätt det påverkar undervisningen behöver utforskas mer. Denna studie kommer att titta närmare på just detta, både från elever och lärares perspektiv vid en NIU-utbildning inom fotboll.
3. Syfte och frågeställningar
3.1.1 Syfte
Syftet är att undersöka hur fotbollsklubbar i en region har inflytande över utbildningen på ett NIU-fotbollsgymnasium.
3.1.2 Frågeställningar
• Påverkar intressen från olika fotbollsklubbar inom regionen utbildningen på NIU-fotbollsgymnasium? I sådana fall, på vilka sätt?
• Hur beskriver lärare och elever relationen mellan fotbollsklubbar i det omgivande samhället och undervisningen inom NIU-fotbollsgymnasium?
4. Metod
Studien hade en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes enskilt för att samla in data med syfte att erhålla svar på studiens frågeställningar. I en semistrukturerad intervju utgår man från en frågemall där ett antal för studien relevanta frågor har förberetts. Dessa frågor anpassas sedan efter den person som intervjuas och intervjusituationen (Kvale & Brinkmann,
2010). Intervjuerna inleddes med mer generella frågor för att sätta igång samtalet för att sedan övergå till lite mer specifika frågeställningar kring området. Denna metod kan liknas med ett vardagligt samtal men där den som intervjuar styr och förhåller sig till den framtagna intervjuguiden (Hassmén & Hassmén, 2008). För intervjuerna skapades två intervjuguider, en för lärarna och en för eleverna. De olika intervjuguiderna hade till stor del samma innehåll, men skiljdes åt i några hänseenden (se bilagor 2 och 3). Intervjuguiderna innehöll öppna frågor som bjöd in till följdfrågor och därmed möjliggjorde att deltagarnas egna upplevelser kunde komma fram. Som Bryman (2011) beskriver kan deltagarnas svar eventuellt leda till följdfrågor som inte står med i intervjuguiden, vilket även sågs som en möjlighet i denna studie.
4.1 Genomförande
Inledningsvis gjordes en noggrann granskning av vilka styrdokument och ämnesplaner som gäller för Specialidrott i gymnasieskolan och specifikt för nationell idrottsutbildning. Svenska fotbollförbundets certifieringskrav lästes även grundligt igenom. Därefter kontaktades en av de ansvariga lärarna, som även är utbildningsansvarig vid det berörda NIU-fotbollsgymnasiet, via telefon med förfrågan om att få genomföra de tilltänkta intervjuerna. I samtalet beskrevs i korthet syftet samt vilka huvudsakliga ämnen som skulle tas upp vid intervjutillfället. På grund av den rådande Covid-19 pandemin lyftes frågan om vilken intervjumetod som var lämplig. Överenskommelse nåddes om att intervjuerna skulle ske via videosamtal och med hjälp av tjänsten Meet som Google tagit fram. På grund av den rådande pandemin var det även svårt för mig som forskare att på ett naturligt sätt komma i kontakt och tillfråga eleverna om deltagande i studien. Detta löstes genom att en av lärarna vid NIU-fotbollsgymnasiet ombads att välja ut en manlig och en kvinnlig elev från den klass som gick sista året på utbildningen. I telefonsamtalet framgick även att intervjuerna skulle komma att spelas in via mobiltelefon och att alla deltagare erbjöds att läsa igenom och godkänna sin egen transkriberade intervju innan användning i studien. Samtycke inhämtades från lärarna först via telefon och sedan vid respektive intervjutillfälle. Eleverna samtyckte genom att först acceptera den initiala förfrågan om deltagande som ställdes av deras lärare och sedan i direkt anslutning till intervjuerna. Intervjuerna genomfördes sedan med varje deltagare enskilt och för att säkerställa att samtalet faktiskt genomfördes på sådant vis filmades rummet och miljön man befann sig i innan intervjuns start. Intervjuerna tog 36, 32, 29 respektive 27 minuter. Ett önskemål från en av de deltagande lärarna var att intervjuerna skulle ske under ett specifikt lektionstillfälle som den berörda klassen hade. Enligt överenskommelse genomfördes intervjuerna med alla deltagarna
fortlöpande efter varandra under detta specifika lektionstillfälle. Lektionen var totalt två och en halv timme långt, vilket gav tillräckligt med tidsutrymme för att kunna genomföra alla intervjuer.
4.2 Urval och deltagare
Deltagarna i studien var en manlig och en kvinnlig elev som studerar sista året vid ett NIU-fotbollsgymnasium i en region. De två eleverna spelar sin fotboll utanför skolundervisningen i de klubbar som NIU-utbildningen samarbetar med. De både eleverna var vid intervjutillfällena 18 år gamla. Anledningen till att jag valde att intervjua en person av vartdera kön är att jag önskade perspektiv från såväl herr- som damfotbollen. Utöver det genomfördes intervjuer med två lärare som vartdera är främst ansvarig för manliga och kvinnliga elever vid fotbollsgymnasiet. Detta för att få en bättre och större helhetsbild av hur en NIU-fotbollsutbildning ser ut i realiteten från både elevers och lärares perspektiv. Båda lärarna i studien har legitimerad lärarutbildning men dock på olika nivåer. Den läraren som främst är ansvarig för de kvinnliga eleverna har en universitetsutbildning riktad mot låg- och mellanstadiet. Den andre läraren som ansvarar främst för de manliga eleverna har en universitetsutbildning som är riktad mot undervisning på högstadiet. Utöver detta har de båda lång erfarenhet som aktiva tränare och med föreningsarbete på olika nivåer och åldersgrupper. Läraren som främst är ansvarig för de kvinnliga eleverna har varit aktiv som ledare inom den förening han tillhör i snart 21 år och är 43 år gammal. Den andra läraren som främst är ansvarig för de manliga eleverna har varit aktiv som tränare och med olika typer av föreningsarbete i 25 års tid och är 54 år gammal. Denne lärare har jobbat på denna specifika NIU-utbildning från den dagen utbildningen startades upp. De båda lärarna var vid intervjutillfället aktiva på olika sätt inom de föreningar som utbildningen samarbetar med.
4.3 Vetenskapligt angreppssätt
I min analys har jag valt att använda mig av det induktiva angreppssättet. Man kan beskriva det som upptäckandets väg och innebär att forskningen går från empiri till teori. Thurén (2007) beskriver det som att det dras allmänna, generella slutsatser utifrån empiriska fakta. Induktion innebär att det inte arbetas efter någon tidigare teori men det betyder inte att det arbetas helt förutsättningslöst. Arbetet styrs i första hand av den kunskap eller förståelse som efter hand utvecklats (Bryman, 2018), vilket var fallet för denna studie genom att den saknade ett teoretiskt ramverk.
4.4 Analysmetod
Som analysmetod i denna studie har tematisk analys använts. Bryman (2011) beskriver tematisk analys som ett av de mest förekommande tillvägagångsätten gällande kvalitativa data. En fördel med metoden är att den är flexibel då den är fri från en teoretisk ram att hålla sig inom (Braun & Clarke, 2006). Analysen genomfördes enligt Braun och Clarkes (2006) steg-för-steg-guide för tematisk analys och intervjumaterialet bearbetades på följande vis:
Intervjuerna transkriberades i sin helhet där lärarnas och elevernas riktiga namn togs bort helt och hållet. Personer i studien kommer alla endast att benämnas med den kvinnlig eleven, den
manliga eleven och namn på lärare. Detta av hänsyn till studiens deltagare och den
forskningsetiska principen konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet, 2017), och med det ges ingen mer personlig information ut om dem. Utöver det skapades även de påhittade namnen för föreningarna, Hörna IK och IFK Inkast. I det första steget inleddes processen med att läsa igenom de transkriberade intervjuerna upprepade gånger för att lära känna innehållet och även notera idéer för kodning. I steg två påbörjades sedan kodning av insamlade data, där kodningen skedde systematiskt genom att hela materialet kodades rad för rad utifrån studiens frågeställningar. Då arbetssättet var induktivt genomfördes en kodning med närhet till empirin utan någon teoretisk utgångspunkt för att fånga deltagarnas subjektiva upplevelser. Några exempel på koder som uppkom här är: Positiv upplevelse, Föreningens påverkan, Viljan att
satsa, Mycket träning, Professionell miljö, Lärarna bestämmer. I steg tre av analysen
påbörjades tematiseringen genom att koderna sorterades in under teman för att sedan undersöka hur koderna och de teman som uppkommit kunde kopplas samman. Här skapades följande teman: Positivt samarbete, Svårt att samarbeta med alla, Vikten av en elitsatsning, Lärarnas
perspektiv, Elevernas upplevelser och Skolans roll. I analysens fjärde steg genomfördes en
genomgång av samtliga teman för att undersöka om alla teman hade tillräckligt med koder och inte på något sätt liknade varandra för mycket. Här konstaterades att två teman inte behövde stå enskilt utan istället genomsyrande samtliga teman på ett eller annat sätt. Dessa två teman var
Lärarnas perspektiv och Elevernas upplevelser, som därmed togs bort. I det femte steget av
analysen namngavs de teman som uppkom av analysen genom vad Braun och Clarke (2006) kallar för att ”definiera” och ”förfina”. De teman som stod ut mest och innefattade största delen av empirin var Positivt samarbete, Svårt att samarbeta med alla, Vikten av en elitsatsning och
Skolans roll. Det slutliga steget i steg-för-steg-guiden som Braun och Clarke tagit fram, steg
4.5 Etiska överväganden
Mina etiska överväganden utgår från Vetenskapsrådets publikation God forskningssed (Vetenskapsrådet, 2017). För att en studie ska svara upp mot individskyddet i forskningen ställs en rad krav, såsom information, samtycke, konfidentialitet och nyttjande (Vetenskapsrådet 2017). De etiska frågorna och de krav som ingår är följande:
Informationskravet: Deltagarna upplystes om min forskningsstudie och vilka villkor som gällde för deras deltagande. De informerades om att deltagandet var frivilligt och om att de hade rätt att inte delta eller att avbryta sin medverkan. Informationen omfattade alla de inslag i den aktuella undersökningen som rimligen kunde tänkas påverka deras villighet att delta. Samtyckeskravet: Det här kravet tillgodosågs genom att samtycke inhämtades från lärarna först via telefon och sedan vid respektive intervjutillfälle. Eleverna samtyckte genom att först acceptera den initiala förfrågan om deltagande som ställdes av deras lärare och sedan i direkt anslutning till intervjuerna.
Konfidentialitetskravet: Alla deltagare i denna studie hölls anonyma och informerades om detta innan genomförd intervju. Detta tillgodosågs genom att deltagarna inte vid något tillfälle i studien nämns vid namn. Anonymiserades gjordes även region, ort, skola och fotbollsföreningar i denna studie. I studiens avslutande metoddiskussion diskuteras deltagarnas anonymitet gentemot varandra närmare.
Nyttjandekravet:
Allt insamlat material kring studien och för forskningsändamål hölls förvarat med största möjliga sekretess. Detta då materialet inte får lämnas ut eller utlånas för icke-vetenskapliga syften eller kommersiellt bruk. Utöver detta tillgodosågs även nyttjandekravet genom att allt inspelat och transkriberat intervjumaterial raderades efter färdigställande av studien (Vetenskapsrådet, 2002).
Forskaretik avser primärt forskarens relation till själva forskningsuppgiften. Jag har i relation till detta varit medveten om att många av de överväganden och val jag stått inför inte bara har betydelse för den kunskap som produceras och formuleras i arbetet, utan också kan få konsekvenser för deltagarna och skolans verksamhet. Med detta menas att åsikter och upplevelser från lärare och elever skulle kunna ha en påverkan på hur undervisningen bedrivs i framtiden.
4.6 Tillförlitlighetsfrågor
En del som gör denna studie tillförlitlig är att den tar med perspektiv både från lärare och elever, vilket bidrar till en mer nyanserad bild av upplevelser kring den undersökta samverkan. I tillägg har upplevelser samlats in från såväl dam- som herrfotboll, vilket även det bidrar till en bredare bild av fenomenet. Utgångspunkten har varit att det som forskare inte är möjligt att ta fram och analysera data utan att själv påverka den. Detta genom att intervjufrågorna formats och svaren tolkats utifrån en förförståelse kring ämnet som inte till fullo är möjlig att skiljas från. Det är därmed någonting som skulle kunna haft en påverkan på studiens resultat och därmed dess tillförlitlighet. Genom att under hela studiens process vara medveten om och transparent med min egen påverkan på studiens resultat har dock min påverkan på materialet kunnat minimeras. Intervjuerna skedde fortlöpande efter varandra, vilket innebär att det är högst troligt att det inte funnits någon tid mellan de enskilda intervjuerna för deltagarna att prata med eller påverka varandra. Detta ökar tillförlitligheten kring att alla deltagare har svarat så personligt och sanningsenligt som möjligt utan påverkan från någon annan individ. I tillägg har det induktiva arbetssättet öppnat för att så förutsättningslöst som möjligt kunna skapa frågor och analysera svaren på dessa.
Ett annat sätt för att skapa en god tillförlitlighet för studien har varit att göra noggranna etiska överväganden, vilka går att läsa om under föregående rubrik, ”4.5 Etiska överväganden”
5. Resultat
Under följande rubrik presenteras studiens resultat utifrån deltagarnas upplevelser och erfarenheter av NIU med specialisering mot fotboll. Resultatet presenteras genom de teman som framkommit från den tematiska analysen. Dessa teman är: Positivt samarbete, Svårt att
samarbeta med alla, Vikten av en elitsatsning och Skolans roll. För att förtydliga vilka faktorer
som finns kring fotbollssamhällets samverkan och påverkan på NIU-utbildning presenteras även koder från varje tema. Dessa koder presenteras inom varje enskilt tema i Tabell 1–4. I resultatdelen benämns de intervjuade lärarna på NIU-utbildningen med namn på lärare. De tränare från samarbetsföreningarna som deltar i undervisningen men inte är intervjuade i studien benämns med namn på tränare.
5.1 Positiv påverkan
Att det finns ett stort samarbete mellan undervisningen på NIU och vissa klubbar i regionen är någonting som visar sig väldigt tydligt efter genomförda intervjuer med deltagarna i studien. NIU-utbildningen som denna studie utgår från samarbetar med två klubbar, IFK Inkast på herrsidan och Hörna IK på damsidan. Som en av lärarna vid utbildningen beskriver det ”Sen har vi ett ganska tajt samarbete med IFK Inkast på killsidan. Likadant för tjejerna med Hörna IK då. Äh så det är ju framför allt, eller det är egentligen bara de två klubbarna.”
En aspekt av samverkan och påverkan som finns mellan skolan och föreningarna är kopplingen mellan de lärarna som undervisar på skolan och de föreningar man samarbetar med. Båda ansvariga lärarna vid NIU-utbildningen har viktiga roller inom föreningarna som skolan samarbetar med. Detta är någonting som deltagarna i studien bara ser möjligheter kring och som någonting positivt. En av lärarna berättar ”Jag är väl egentligen junioransvarig i Hörna IK och sen är det ju liksom mitt uppdrag att få ihop det mellan skolan och förening.”. Den andra läraren som främst är ansvarig för herrarna berättar ”…vi har det samarbetet med IFK Inkast så sitter jag med i klubbens egen sportgrupp. Där jobbar jag ganska tajt med Akademi-tränarna och så”.
Av studien går det också att konstatera att majoriteten av spelarna som studerar vid NIU-utbildningen tillhör klubbarna som NIU-utbildningen samarbetar med, med andra ord antingen IFK Inkast eller Hörna IK. Ungefär 95 procent av de manliga eleverna spelar med IFK Inkast och ungefär 90 procent av de kvinnliga eleverna spelar med Hörna IK, enligt de intervjuade lärarna på skolan. Både den manliga och kvinnliga eleven berättar att de valde att byta förening till IFK Inkast respektive Hörna IK i samband med antagningarna till NIU. Den manliga eleven berättar ”Jag minns inte riktigt men det var väldigt i samband som jag vart antagen här som jag började spela i IFK Inkast. Så det var väl i samband där”. Den kvinnliga eleven säger följande: ”Det var i samband med de här uttagningarna som jag började i Hörna IK. Så det var på den vägen som jag fick börja i det laget.”Att valet faller sig naturligt till någon av dessa två föreningar är lätt att förstå utifrån intervjun med en av lärarna som berättar följande ”När man blir antagen till NIU så erbjuds man också plats i IFK Inkasts akademi. Sen har vi inget krav att de som börjar gör det. Men det blir mer och mer att det blir så än att man stannar kvar i till exempel sin moderklubb.”
Alla deltagare i studien ser samarbetet mellan klubbarna och skolan som positivt och viktigt. En av de intervjuade lärarna säger bland annat följande:
Sen tycker jag att någonting som är väldigt viktigt för eleverna är ju samarbetet med förening. För det ska ju inte vara så att skolan gör en sak och föreningen gör någonting annat. Utan liksom det ska vara en gemensam planering så att belastningen är optimerad för eleven. Annars tycker jag att det är waste of time.
Den manliga eleven som går sista året på NIU förklarar att '”Min tränare i IFK Inkast, [namn på tränare], han är på våra träningar på fredagar och håller i såhär individuell träning”.Den kvinnliga eleven beskriver följande ”Alltså huvudtränaren som var ansvarig för Hörna IK, hon var också inne några pass i veckan. Så att där fick vi ännu mer, alltså från Hörna IK”.
Eleverna upplever att det ingående samarbetet mellan utbildningen och föreningarna är väldigt positivt för deras egen fotbollsutveckling. En aspekt som lyfts som en viktig del i samarbetet både hos lärarna och eleverna är träningsbelastningen. I och med att dialogen är så pass djupgående mellan parterna öppnar det upp för en individuell anpassning när det kommer till träningsupplägg. Den manliga eleven beskriver det på följande sätt: ”Sen samarbetet också med, typ om vi haft en tuff träningsvecka så kanske vi kör lite lugnare någon träning. Medans om vi, typ om kanske jag inte har spelat på helgen så kanske jag får träna lite tuffare”. En annan aspekt som den kvinnliga eleven lyfter är behovet av att få konstruktiv kritik och att det är lättare att få från en tränare som även har koll på spelarens utveckling utanför utbildningen. Hon menar att ”Eftersom de som, huvudtränaren i klubbföreningen har ju mer koll på hur man… alltså vad man behöver träna på i matchsituation. Just att det blir mer individanpassat och att man kan få konstruktiv kritik”. Den manliga eleven är inne på samma spår och lyfter ett konkret exempel kring att han anser det vara positivt att tränaren från föreningen utanför skolan har lite extra koll på vad just han behöver utveckla. Eleven beskriver följande ”Framför allt när det blir såhär individuellt, kanske inte när det är i stor grupp. Då är det en annan sak men han ser ju också kanske vad jag behöver jobba med för att ja, ta min fotboll vidare”.
Sammantaget visar detta tema på att det finns ett långt ingående samarbete mellan den undersökta skolan och två olika fotbollsklubbar, Hörna IK och IFK Inkast, där den ena finns på damsidan och den andra på herrsidan. Samarbetet upplevs positivt av samtliga deltagare i studien, det vill säga av både lärare och elever. Aspekter som ses som positiva är bland annat
möjligheten till gemensam planering, möjligheter till elitsatsning och mer personlig feedback. Ingen av deltagarna i studien uttrycker några problem med den samverkan som finns.
Tabell 1. Urval av citat avseende Positiv påverkan
Meningsbärande enhet från intervju Kondenserad mening Koder
”Så där är det ju jätteviktigt att föreningarna kan vara med och påverka, så att det ska bli så bra
för spelarna som möjligt.”
Vikten av att föreningar är med och påverkar för
elevernas bästa
Föreningens påverkan
”Så jag tycker att det samarbetet fungerar väldigt bra. För att just det här att man vill få
in en tränare som har koll på spelaren ännu mer, så ja det funkar väldigt bra. De påverkar
verkar ganska mycket faktiskt.”
Väl fungerande samarbete där klubbtränare ges möjlighet att bidra och
påverka
Samarbetes utformning
”Alltså det är väl sådär, vi har nog ändrat på de grejer som vi har velat ändra på. Sen kan det hända att det kommer men det är ju. Vi pratade
faktiskt om det bara för ett par dagar sedan. Just nu känner vi oss nöjda!”
Känner sig nöjda med upplägget i dagsläget
Positiv upplevelse
”Jag tycker att det är väldigt positivt och upplever att det inte har varit några problem
för mig under tiden jag gått på skolan.”
En positiv bild av tiden på NIU-utbildningen
Positiv upplevelse
5.2 Svårt att samarbeta med alla
Som tidigare konstaterats samarbetar denna NIU-utbildning främst med två fotbollsföreningar, Hörna IK och IFK Inkast. Enligt lärarna i studien finns det en rad olika förklararingar till varför
skolan endast samarbetar med Hörna IK och IFK Inkast. Till att börja med beskriver en av lärarna det såhär:
Så det är ju mycket en resursfråga för andra föreningar men vi är ju öppna, vi vill ju. Alltså från vår sida är det inga problem, vi tycker bara att det är bra. Men sen har vi respekt också för att breddföreningarna har svårt att liksom erbjuda den tiden.
Den andra läraren vid NIU-utbildningen säger ”Fotbollsförbundet vill ju att man skriver avtal med en elitklubb. För att det ska bli så naturligt att man försöker följa liksom, man kan ju inte ha 10 olika avtal för då blir det ju, mycket blir ju ingenting”
Att utbildningen har ett så starkt samarbete med vissa klubbar påverkar elever som inte tillhör just dessa föreningar enligt de båda intervjuade eleverna. Framförallt lyfts exempel från när samarbetsföreningarnas egna tränare är inne på skolan och utbildar. Den kvinnliga eleven säger följande i intervjun:
Men däremot handlar det mycket om att man ska ta eget ansvar och vad vill jag träna på? För att bli en bättre fotbollsspelare. Så kanske att de som inte spelar i Hörna IK måste driva det lite till eftersom tränaren kanske inte kan säga, jag tycker att du ska träna på det där. Men det är ju också en del i betyget, att man ska kunna ta eget ansvar. Så de vill ju att jag ska säga att: men jag vill träna min vänsterfot. Och då hjälper ju Hörna IK-tränaren till lika mycket oavsett vilken förening man tillhör.
Den manliga eleven lyfter ett annat exempel:
Nä utan det är ju främst [namn på tränare] som har varit där, eller bara [namn på tränare] som har vart där. Men han har ändå en bra alltså, jag tycker ändå att han har en bra relation med de som inte spelar med IFK Inkast. Jag tror ändå att det har funkat väldigt bra. Nu kan jag ju liksom inte prata för dem men jag tror ändå att det har funkat bra. Han har en bra bild av vad de är för spelare och sådär också. Jag tror som sagt att det inte har varit några problem.
Genom det här temat framkommer att lärare upplever att det inte är möjligt för skolan att samarbeta med alla fotbollsklubbar som finns i regionen. Samtidigt uttrycker eleverna att de tränare som har kopplingar till samarbetsklubbar ger samma möjligheter för alla elever oavsett klubbtillhörighet men att det är lättare för dem att hålla koll på utvecklingen hos de elever som de även träffar på träningar utanför skolan. Här sätter alltså samarbetet större krav på elever från andra föreningar att själva ta ansvar för vad de vill fokusera på för område i sin utveckling när de tränar på skolan.
Tabell 2. Urval av citat avseende Svårt att samarbeta med alla
Meningsbärande enhet från intervju Kondenserad mening Koder
”Ja det är ju alltså, eftersom breddklubbar anställer ju inte folk och
det kan bytas ut hit och dit.”
Förståelse kring breddföreningarnas möjligheter till samarbete Svårt för breddföreningarna
”Vi vill ju såklart, alltså vilja finn från oss at samarbeta med alla och önskar att
det gick men tyvärr är det som det är”
En resursfråga men viljan från NIU-utbildningens sida finns
Viljan finns
”Så det är ju det som, vi har ju alltid försökt men det har ju liksom varit svårt
för att det är nya tränare där och de har inte så mycket tid heller.”
Förutsättningar hos breddföreningar påverkar möjligheterna till samarbete Svårt att samarbeta med breddföreningar
”Utan om jag skulle gå lite i historien så kan man väl säga att det har ju varit, det har varit svårt att samarbeta med alla.”
Historiskt och erfarenhetsmässigt har
det varit svårt att samarbeta med alla
5.3 Vikten av en elitsatsning
En av de stora anledningarna till att det finns en så stor samverkan med vissa föreningar är vikten av en elitsatsning och det är någonting som nämns mycket i intervjuerna med deltagarna i studien. Även vad en elitsatsning är för någonting samt vad den innebär rent konkret, dels från skolans håll men även från elevernas sida. En av lärarna säger såhär ”Det är ju det vi utger liksom när de söker hit. Att det är det som är liksom grejen. Man har verkligen en möjlighet att få satsa på sin idrott”. De båda lärarna pratar om vilka möjligheter det finns på NIU-utbildningen till vad de beskriver som ”att få göra en riktig elitsatsning”. Läraren berättar även att NIU- och RIG-utbildningarna på gymnasieskolan har en alldeles egen del av skolan där endast dessa elever studerar. Man har speciella förmåner som inte gäller för alla elever på skolan som till exempel fler mål mat under dag, ett elevhem där man kan bo om man inte kommer från stan ursprungligen och tillgång till gym och egen sjukgymnast.
Eleverna i intervjuerna beskriver på olika sätt varför de anser att utbildningen lever upp till förväntningarna kring möjligheten till att få elitsatsa. ”Vi tränar ju nästan fotboll tre av fem skoldagar i veckan liksom, bara det känns ju proffsigt och det känns ju att man verkligen får mycket fotbollsträning sådär. Så alltså det var vad jag förväntade mig, jag är väldigt nöjd med det så” berättar den manliga eleven. Den kvinnliga eleven upplever att nivån på utbildningen går i linje med hennes förväntningar innan hon blev antagen och att lärarna till och med var bättre än vad hon hade väntat sig. Anpassningar för elevens skull nämner hon även som en del av elitsatsning ”Det är en väldigt bra kombination av skola och idrott. Att man tar mycket hänsyn till att om en elev till exempel far på ett landslagsläger, känns väldigt seriöst och man ges verkligen chans till att satsa”.
En aspekt av elitsatsning som dock lyfts av en av lärarna är att det finns flera olika uppfattningar och dimensioner av vad en elitsatsning är för någonting, framförallt hos elever. När man söker till NIU erbjuds man en möjlighet till att satsa mot nationell elit och det är under dessa premisser lärarna tittar på eleverna vid uttagning till skolan samt kring undervisningen i fotboll. En av lärarna uttrycker: ”Alla kan ju så att säga, säga att de vill satsa. Ähm det är ju liksom, jo men det gör ju division 5-lag och division 6-lag också, säger ’vi satsar!’. Och om man satsar på en viss nivå... Ähm vår utbildning, ah del i NIU den satsar mot nationell elit”.
Att det finns en stark påverkan från föreningarna hur elitsatsningen ska bedrivas är någonting som en av lärarna i denna studie beskriver på följande vis: ”Mycket styrs känns det ju att ja men det beror litegrann på vad IFK Inkast har för tankar kring olika spelare och sånt här”.
Sammanfattningsvis visar detta tema att den undervisning som bedrivs på det undersökta NIU-gymnasiet präglas av idén om att eleverna ska ha möjlighet att elitsatsa inom fotboll. Detta framgår av såväl lärarna som eleverna, och eleverna uttrycker i tillägg att de förväntningar som de hade när de sökte till NIU överensstämmer med de möjligheter de får till att kombinera skola och elitsatsning.
Tabell 3. Urval av citat avseende Vikten av en elitsatsning
Meningsbärande enhet från intervju Kondenserad mening Koder
”Ja men fram för allt så tycker jag att man ska söka om man vill satsa på
riktigt!”
Framförallt söka om man vill satsa på riktigt
Satsa på riktigt
”Jag har ju alltid älskat att spela fotboll och vill ju se hur långt jag kan ta mig. Så att söka fotbollsgymnasium var väl
ganska självklart.”
Älskar att spela fotboll och vill nå så långt som
möjligt
Viljan att satsa
”Att det är ju mycket träningar och fotboll och att man får gå med andra idrottsintresserade elever är också ett
plus.”
Mycket träningar och många likasinnade med
samma intressen
Mycket träning
”Man ska väl inte säga det till de kanske men de behandlas ju litegrann därefter också så. De har bakom mig,
jag vet inte om du ser det? Det är dörren in till sjukgymnasten. De har
egen sjukgymnast här på skolan.”
Behandlas som
elitsatsade elever och en rad olika förmåner och möjligheter kommer av det
5.4 Skolans roll
Det framgår tydligt i intervjuerna med deltagarna i studien vad de tycker att NIU-utbildningen har för syfte och vad man vill uppnå med undervisningen. Stor vikt ligger på att erbjuda eleverna förutsättningar till en elitsatsning inom sin valda idrott samt möjligheten till att kombinera det med studier på gymnasial nivå. Den här studien syftade till att undersöka vilket inflytande fotbollsklubbar i regionen har över utbildningen på NIU-fotbollsgymnasium. Det framkommer tydligt att det finns en stark samverkan och påverkan från det omgivande fotbollssamhället på undervisningen inom skolans NIU-undervisning. På frågan om vilka som har mest inflytande på undervisningen, skolan eller fotbollsklubbarna, svarade en av lärarna så här:
På något sätt så är det ju skolan som bestämmer ju men inflytande är någonting annat. Det kanske det är mest klubbarna som har, haha. Om man leker lite med orden, men sista ordet har ju alltid skolan. Men det vet jag ju, att så ser det inte alltid ut. Att man kanske lämnar det.
Även eleverna i denna studie verkar dela den bilden och utifrån svaren på intervjufrågorna upplever deltagarna att fotbollsföreningarna har ett starkt inflytande på utformningen av utbildningen på just denna specifika skola. Den kvinnliga eleven vid detta NIU-fotbollsgymnasium fick också frågan om vilka hon upplever har mest inflytande på undervisningen, skolan eller fotbollsklubbarna. Hon svarade följande: ”Nämen jag tycker att det är en bra balans där emellan. Om det är skolan eller klubben men alltså, jag skulle ändå säga att det är… Ja nä jag vet inte, det är svårt. Jag skulle säga att det är en bra balans, att det är ungefär lika.”
Att skolan hela tiden har sista ordet är någonting som de båda lärarna på skolan hävdar. De slår fast att det är självklart att man måste följa de styrdokument och ämnesplaner som skolan tagit fram och att det är det som i slutändan styr undervisningen. Dock finner lärarna bara positiva saker med den starka påverkan från fotbollsklubbar som finns och nämner inga tankar på att, eller anledningar till att begränsa den. De två lärarna vid detta NIU-fotbollsgymnasium har båda lärarutbildning på olika nivåer från universitet men det är ingenting som de berättar om i intervjuerna med dem. Dock framhäver de båda att de har genomgått hela SvFF:s tränarutbildningsstege. ”Ja men alltså det är väl egentligen att oftast så fokuserar man kanske resurser på att det ska bara vara tränare. Man sätter krav på till exempel att vi som håller i det
här, jag och [namn på lärare] vi ska ha UEFA A och Elite Youth och de här utbildningarna” säger en av de intervjuade lärarna.
Samma lärare vid NIU-utbildningen beskriver att det som står i Skolverkets kursplaner följs och att det aldrig kan påverkas. Däremot menar läraren att när i tid som man väljer att utföra det som står i kursplanerna påverkas av föreningarna och spelare. En av lärarna beskriver det på följande sätt:
Alltså de föreningarna kan ju inte påverka vad Skolverket säger och vad innehållet i kurserna säger men de kan ju påverka alltså via vissa saker vid rätt tillfällen. Det är jättebra för deras spelare att vi kör styrkedelen inom november så har ju inte vi några problem med det. Vi behöver ju inte sätta in det i maj precis när säsongen har dragit igång. Alltså vi kan ju liksom själva bestämma eller allt innehåll kan vi inte bestämma men vi kan ju själva bestämma när vi gör det.
Detta tema om skolans roll har visat att lärarna och eleverna på den undersökta skolan upplever att både skolan och samarbetsklubbarna har påverkan på utbildningen. Lärarna poängterar att det är skolan som har den absoluta bestämmanderätten, men deras svar på intervjufrågorna visar samtidigt att klubbarna i praktiken har en stor påverkan på exempelvis när viss träning bedrivs och hur.
Tabell 4. Urval av citat avseende Skolans roll
Meningsbärande enhet från intervju Kondenserad mening Koder
”Sen är det jättesvårt att säga i procent å sådär men jag skulle väl ändå säga att skolan har ett större inflytande än vad
IFK Inkast har.”
Svårt att säga exakt hur mycket men skolan har mer
inflytande
”Men det har liksom under vägen mer och mer blivit, alltså IFK Inkast eller
Hörna IK:s inflytande har ju ökat.”
Klubbarnas inflytande har ökat med tiden
Ökat inflytande från fotbollsklubbar
”Om det är skolan eller klubben men asså, jag skulle ändå säga att det är… Ja
nä jag vet inte, det är svårt!”
Svårt att för eleverna att avgöra vilka som bestämmer
mest
Diffust i verkligheten
”Men det är ju alltid jag och [namn] som har sista ordet på en uttagning. Sen
kan de komma och tycka men vi har inte alltid varit överens, så är det.”
Lärarna på skolan som bestämmer vid till exempel
uttagningarna trots vad klubbarna tycker
Lärarna bestämmer
6. Diskussion
Den här uppsatsen hade som syfte att undersöka vilket inflytande fotbollsklubbar har över utbildningen på NIU-fotbollsgymnasium i en viss region. Detta för att bidra till utökad kunskap om hur samspel mellan klubbar och NIU-gymnasium kan se ut i Sverige och vad samspelet kan få för konsekvenser för den utbildning som bedrivs. Utifrån intervjuer med två lärare och två elever vid ett NIU-gymnasium samt efterföljande tematisk analys utmynnade fyra teman som centrala för samspelet mellan klubbar och utbildningen. Dessa teman var: Positiv påverkan,
Svårt att samarbeta med alla, Vikten av en elitsatsning och Skolans roll.
Sammanfattningsvis framkommer att det finns ett nära samarbete mellan skolan och två olika fotbollsklubbar, och att detta samarbete upplevs som positivt både av lärare och elever. Varför endast två klubbar samarbetar med utbildningen beror enligt deltagarna på att inte alla klubbar vill eller har resurser till att samarbeta och ge eleverna förutsättningar för att elitsatsa genom träningen som sker i klubbarnas regi utanför skolan. Genom det poängteras vikten av en elitsatsning för samarbetets existens. Det framkommer att det i undervisningen läggs vikt vid att följa styrdokument och kursplaner och att det är genom dessa som utbildningen styrs. Samtidigt menar både lärare och elever att utbildningsinnehållet anpassas efter vad
samarbetsklubbarna bedriver för träning. Denna studie visar på att det finns ett nära samarbete mellan skolan och fotbollsklubbar, och att detta samarbete även innebär att klubbarna får en direkt påverkan på den utbildning som bedrivs.
Ferry et al. (2013) skriver i sin forskning att man utifrån Bourdieus (2000) teori om sociala fält kan tolka det som att idrottsrörelsens fält har flyttat in på skolans fält när det kommer till idrottsprofilerade utbildningar, i det här fallet NIU. Peterson (2007) utgår precis som Ferry från Bourdieus sociala fält men kommer istället fram till att två fält korsas vid samarbeten mellan idrottsföreningar och skola. Oavsett hur man ser på saken går det att utifrån denna studie att konstatera att det finns en stor samverkan och påverkan mellan de två olika fälten. Några tydliga exempel på detta är bland annat att de manliga eleverna direkt erbjuds en plats i IFK Inkasts akademiverksamhet när man påbörjar NIU-utbildningen. Som en av lärarna förklarar är det inget krav men man blir alltid erbjuden som elev att göra det valet när man påbörjar utbildningen. Det går även från denna studie att konstatera att en stor del av skolans manliga elever också väljer att byta förening till IFK Inkast. Även den kvinnliga eleven uttrycker i sin intervju att de flesta av utbildningens kvinnliga elever spelar i Hörna IK och att hon själv valde att byta till den föreningen i samband med påbörjade studier på skolan. Med andra ord går det från resultatet i studien att konstatera att majoriteten av skolans fotbollselever såväl på dam- som herrsidan tillhör någon av utbildningens samarbetsklubbar. Utöver detta finns även starka kopplingar mellan skolans lärare och de två samarbetsföreningarna genom att de båda jobbar aktivt inom dem på sidan av sitt arbete på NIU-utbildningen. I och med detta kan ett antagande vara att intressen från de klubbar som lärarna jobbar inom väger tungt hos lärarna själva när det kommer till beslutagande inom NIU-utbildnignen. Sammanfattningsvis blir det här ett ytterligare exempel som visar på att idrottens fält delvis har flyttat in inom skolans fält. Detta är någonting som även framkommer av Anello & Hallbäcks (2012) studie som är gjord vid andra NIU-utbildningar, där de kommer fram till att samarbetet mellan skola och akademi är ingående. I sin studie från Stockholms-regionen framkommer även att många inblandade finner samarbetet mellan föreningarna och NIU-utbildningen som väldigt viktigt och positivt för många inblandade. Huruvida samarbetet är positivt även för andra föreningar inom regionen är ingenting som framkommer ur vare sig denna eller Anello och Hallbäcks studie. För framtida forskning vore det dock relevant att undersöka om samarbetet mellan utvalda föreningar och skolor påverkar andra föreningar än samarbetsföreningarna i den berörda regionen. Detta exempelvis genom att undersöka vad elitföreningarnas erbjudanden om plats i truppen vid starten av gymnasietiden får för påverkan för de föreningar som spelarna lämnar.
Ur temat “Svårt att samarbeta med alla” framkommer en intressant aspekt rörande vilka föreningar som får möjlighet att samarbeta med en NIU-utbildning. Ser man till Lund & Liljeholms (2012) tidigare forskning har mindre föreningar svårt att göra sin röst hörd eftersom man har mindre status och mindre resurser. Detta är någonting som även framkommer i denna studie, genom att lärarna på det undersökta NIU-gymnasiet menar att inte alla klubbar har viljan eller möjligheten till att samarbeta med skolan. En annan aspekt som Lund och Liljeholm lyfter i sin rapport är att NIU kan ses som en statusmarkör för skolor och att det lockar fler elever om man samarbetar med föreningar som har en tydlig “elitstämpel”. Att de två fotbollsklubbar som skolan i denna studie samarbetar med är valda utifrån premissen att de ger status till skolan framkommer inte ur intervjusvaren. Däremot framkommer att de båda samarbetsklubbarna är de största elitklubbarna i regionen, och det är därmed av intresse att i framtida forskning utforska om samarbetsklubbar till NIU är valda endast för att de skapar de bästa möjligheterna för eleverna att utvecklas i den specifika regionen, eller om andra aspekter såsom status och makt spelar in.
Ferry (2016) kommer i sin forskning fram till att det i stor utsträckning främst är tränare utan formell lärarutbildning som undervisar i specialidrott. Han finner även att det i synnerhet är män med svenskt ursprung som har genomgått tränarutbildning inom SF. Ferry kommer till slutsatsen att tränarutbildning blir ett värdefullt symboliskt kapital som värderas högt vid rekrytering av lärare i specialidrott. Detta stämmer delvis in även på denna studie där de båda intervjuade lärarna har genomgått tränarutbildning och framhåller i intervjuerna att det är ett krav för lärarna att ha genomgått dessa utbildningar. Samtidigt har de båda lärarna även lärarutbildning på olika nivåer, där den ena läraren är utbildad mot låg- och mellanstadiet och den andre läraren med inriktning mot högstadiet. Ingen av dem lägger någon större vikt under intervjuerna vid att berätta mer ingående om detta eller hur det påverkar deras yrke på gymnasiet, utan det nämns endast lite snabbt när frågan ställs till dem. Inte heller lyfts det som någon nackdel att ingen av dem faktiskt har en lärarutbildning som ämnar till att undervisa inom gymnasieskolan. Att de framhäver sina tränarutbildningar men inte lyfter sina lärarutbildningar nämnvärt eller att dessa skulle vara av vikt för den undervisning som de bedriver skulle kunna stämma med Ferrys slutsats om det symboliska kapitalet som tränarutbildning innebär för lärare inom specialidrott. Detta skapar en intressant frågeställning för framtida forskning om vad som prioriteras vid anställning av lärare på NIU-gymnasium och hur dessa prioriteringar kan påverka den utbildning som eleverna får.
Inom temat ”Skolans roll” lyfter deltagarna i denna studie att det är skolan som har mest att säga till om och även har det sista ordet när det kommer till NIU-utbildningens upplägg och utformning. Dock är majoriteten av deltagare även överens om att det inte riktigt ser ut så i verkligheten på just denna utbildning. Resultaten i denna studie visar på att det finns en stark röst från fotbollsklubbarna när det kommer till bland annat bedömning och beslut kring fotbollsutövningen. Hellqvist och Enström (2017) finner i sin studie att det uppstår en konflikt mellan vad styrdokumenten anger ska gälla och vad lärarna uppfattar är deras ansvar gentemot elever och deras elitsatsningar. De pekar även på vikten av att som lärare skilja på rollen som specialidrottslärare och klubblagstränare. I denna studie menar lärarna att man på detta NIU-fotbollsgymnasium följer Skolverkets styrdokument och förhåller sig till dessa men att fotbollsklubbarna trots det påverkar mycket på olika sätt. I studien går det även att konstatera att tränare från de två samarbetsklubbarna i det här fallet tillåts medverka inne på skolan och undervisa eleverna på olika sätt minst en gång i veckan. Av studien går det inte att konstatera om dessa tränare som kommer in från samarbetsföreningarna förhåller sig till Skolverkets styrdokument eller inte. Detta väcker en intressant frågeställning kring vilka kunskaper de tränare som kommer från samarbetsföreningarna har kring Skolverkets styrdokument och läroplaner, och är ett förslag på vidare forskning som skulle vara relevant att utforska och titta närmare på.
Svenska Fotbollförbundet är tydliga med att nationell fotbollsutbildningen ska ske i nära samverkan mellan skola och förening (Svenska Fotbollförbundet, 2020). Där hänvisar SvFF till Skolverkets ämnesplan via en länk på deras hemsida, men intressant är att Skolverket inte någonstans i ämnesplanen nämner samverkan med förening. Detta kan möjligtvis förklaras med att utbildningen även sker under vissa certifieringskrav som SvFF tagit fram och att de lägger större vikt vid att utbildningen samverkar med fotbollsföreningar än vad det gör för Skolverket.
6.1 Metoddiskussion
I denna studie genomfördes som tidigare nämnt fyra intervjuer, två med lärare och två med elever. Således bör resultatet tolkas med viss försiktighet då antalet intervjuer är så få till antalet. För en mer nyanserad bild av hur fotbollsklubbar påverkar NIU-undervisning hade fler intervjuer med elever kunnat genomföras. Detta för att få med upplevelser både från elever som spelar i en samarbetsklubb och elever som spelar i andra klubbar, vilket hade kunnat ge en intressant inblick i om upplevelsen av samarbetet kan skilja sig åt mellan olika elever. Att endast två elever intervjuades anses dock inte underminera de resultat som framkommit ur den
tematiska analysen, då dessa intervjuer fortfarande visar på hur ett NIU-samarbete kan upplevas. Således kan denna studie genom sina intervjuer visa på nyanser av samarbeten mellan klubbar och skolor. Intervjuerna skedde med hjälp av videosamtal, vilket skulle kunna ses som en begränsning då fysiska möten generellt brukar anses som fördelaktiga. På grund av rådande pandemi (Covid-19) vid arbete med studien var inte fysiska möten ett alternativ och istället fick intervjuerna genomföras via videosamtal. Tack vare att det gick att genomföra varje intervju enskilt där deltagaren fick sitta helt ostört var det ändå möjligt att skapa en trygg intervjusituation för deltagarna.
Vad gäller urvalet för denna uppsats är det viktigt att ha i åtanke att de intervjuade lärarna är representanter både för skolan de arbetar på och för de samarbetsklubbar som de är aktiva i. Det är därmed inte omöjligt att lärarna kan ha haft en bakomliggande agenda i att framställa samarbetet som positivt, i och med deras deltagande i och ansvar för samarbetet. I tillägg till det är det av vikt att notera att de intervjuade eleverna, utifrån uppsatsförfattarens önskemål om att vara en kvinnlig och manlig elev samt vara sistaårselever, valdes ut av de intervjuade lärarna. Om lärarna kan tänkas vilja visa en positiv bild utåt av samarbetet mellan sina klubbar och skolan, är det möjligt att de valde ut elever som de trodde skulle tala om samarbetet på ett positivt sätt. I egenskap av lärare och tränare för eleverna kan de intervjuade lärarna antas ha viss makt över eleverna, och det går inte att utesluta att detta hade en påverkan på vad eleverna svarade i intervjuerna. Eftersom lärarna var de som valde ut vilka elever som skulle intervjuas, tillgodoses elevernas anonymitet inte gentemot sina lärare och det är inte omöjligt att detta påverkade vilka svar som eleverna gav. Intervjuerna skedde direkt efter varandra, därför finns det även en möjlig risk att eleverna sinsemellan känner till att den andre också deltagit i studien. Om så är fallet innebär det att de inte heller är anonyma gentemot varandra.
Viktigt för studien är även att ha i åtanke vilken påverkan jag som uppsatsförfattare kan ha haft på resultatet. Utgångspunkten för denna uppsats har som tidigare nämnt varit att det inte är möjligt att samla in och analysera data utan att själv påverka den. Med hjälp av det induktiva angreppssättet kunde dock påverkan på resultatet minimeras genom att intervjufrågorna inte skapades med någon teori i åtanke. Genom att arbeta induktivt och låta intervjuer ske mer som samtal än som formella intervjuer, kunde intervjuerna styras mer av deltagarnas upplevelser än av min egen förförståelse kring ämnet.
