Ungdomarnas upplevelser om stödinsatser och karriärmöjligheter vid studieavbrott

Examensarbete

Ungdomars upplevelser om stödinsatser

och karriärmöjligheter vid studieavbrott

Adolescences experiences about support efforts and career

opportunities in the events of dropout

Catherinne Montecinos Blumenberg

Felicia Olsson

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp

Datum för slutseminarium: 2017-06-01

Examinator: Lars Pålsson Syll

Handledare: Therese Vincenti Malmgren

Fakulteten för lärande och samhälle

3

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det kommunala aktivitetsansvaret förbereder och stödjer de ungdomar som har hoppat av gymnasiet. Följande frågeställningar har formulerats: “Hur upplever ungdomarna det aktiva stödet från det kommunala aktivitetsansvaret?” och “På vilket sätt har studieavbrottet respektive det aktiva stödet medfört hur ungdomarna ser på deras karriärmöjligheter?”. För att få svar på dessa frågor har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod där vi har intervjuat sex ungdomar som har hoppat av gymnasiet och deltar i ett aktivt stöd från det kommunala aktivitetsansvaret. De teorier som har använts är Careership och Social cognitive career theory. De centrala begreppen för Careership är Pragmatiskt rationellt beslutfattande, handlings horisont samt brytpunkter och period av rutin. För Social cognitive career theory är det upplevd självförmåga, förväntat utfall och personliga mål, samt kontextuella faktorer där “Distal” och “Proximal influences” innefattar. Utifrån vår undersökning kan vi konstatera att ungdomarna har skapat ett varaktigt intresse hos det aktiva stödet då de upplever positiva erfarenheter. Beroende på vilken brytpunkt och rutin ungdomarna befinner sig vid kan upplevelserna vid det aktiva stödet variera. Vi kan även konstatera att brytpunkter och rutiner har en avgörande faktor på hur ungdomarna ser på deras karriärmöjligheter. Handlingshorisonten är också av betydelse på det vis hur ungdomarna uppfattar deras valmöjligheter. Beroende på hur ungdomarnas karriärval har blivit positivt eller negativt stöttade av omgivningen medför det hur dem ser på deras karriärmöjligheter.

Nyckelord

Aktivt stöd, Karriärmöjligheter, Kommunala aktivitetsansvaret, Studieavbrott, Ungdomar

4

Förord

Vi vill tacka våra informanter som deltog i detta arbete och gjorde det möjligt för oss att göra denna undersökning. Vi vill även tacka vår handledare Therese Vincenti Malmgren som har hjälpt oss under arbetets gång.

Vi har båda varit lika involverade i arbetet. Vi har tillsammans utformat intervjuguiden och även genomfört intervjuerna tillsammans. Vi har skrivit alla delar av arbetet tillsammans, förutom teorikapitlet som Felicia har haft det största ansvaret för och metodkapitlet där Catherinne har haft det övervägande ansvaret att skriva. Vi har fysiskt träffats kontinuerligt under arbetets process för att få ett så bra resultat som möjligt.

5

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställningar ... 8

1.2 Begreppsdefinitioner ... 8

1.3 Disposition ... 9

2 Kunskapsbakgrund ... 10

2.1 Det är viktigt med kontakten ... 10

2.2 Yrkesmässigt tänkande och karriär bland ungdomar som gjort studieavbrott ... 11

2.3 Övergången från studieavbrott till arbetsliv ... 12

2.4 Sammanfattning ... 13

3 Teoretiska perspektiv ... 14

3.1 Careership ... 14

3.2 Social Cognitive Career Theory (SCCT)... 16

3.3 Sammanfattning ... 17

4 Metod ... 19

4.1 Metodöverväganden och Metodval ... 19

4.2 Urval ... 20

4.3 Datainsamling ... 20

4.4 Validitet och reliabilitet ... 22

4.4.2 Överförbarhet... 22

4.4.3 Pålitlighet ... 23

4.4.4 Möjligheten att styrka eller konfirmera ... 23

4.5 Bearbetning och analys ... 23

4.6 Forskningsetiska ställningstaganden ... 24 5 Resultat ... 26 5.1 Stödinsatser ... 26 5.2 Karriärmöjligheter ... 28 5.3 Sammanfattning ... 32 6 Analys ... 34

6.1 Ungdomarnas upplevelser av det aktiva stödet ... 34

6.2 Ungdomarnas syn på deras karriärmöjligheter ... 35

6.3 Sammanfattning ... 39

7 Diskussion ... 41

7.1 Resultatdiskussion ... 41

7.2 Metoddiskussion ... 43

6

7.4 Vår framtida profession och förslag på fortsatt forskning ... 44 Referenslista ... 46 Bilaga ... 48

7

1. Inledning

Ungefär 30 000 ungdomar mellan 16-19 år står utanför gymnasieskolan (Skolinspektionen, 2016, s. 5). Studieavbrott kan medföra svårigheter att komma in på arbetsmarknaden och det kan även leda till negativ utveckling i ungdomens liv (Ungdomsstyrelsen, 2013, s. 16). Ungdomar som inte genomför sin gymnasieutbildning utsätts för större risk av sociala problem i vuxen ålder, vilket i sin tur kan leda till svårigheter i arbetslivet (Skolinspektionen, 2016, s. 5). Arbetsförmedlingens rapport visar bland annat att arbetslösheten har ökat bland ungdomar utan avslutad gymnasieutbildning och nedsatt arbetsförmåga. Rapporten belyser hur arbetslösheten för ungdomar redan i början av arbetslivet ger på lång sikt negativa effekter, där de riskerar i högre utsträckning att bli arbetslösa och få lägre inkomst. Vidare påpekas det hur myndigheter bör bli mer effektiva i användandet av arbetsmarknadspolitiska insatser (Arbetsförmedlingen 2016, s.11). Forskning uppmärksammar även att ungdomar löper större risk att hamna i en svag utbildnings- och arbetsmarknadsposition vid studieavbrott (Vattaja & Jarvinen, 2006, s. 176). Det är därför viktigt att söka upp de ungdomar som befinner sig i utanförskap och ge information om de åtgärder som erbjuds (Sveriges Kommun & Landsting, 2012, s. 42). Enligt Skollagen (SFS 2010:800) har kommunerna ett kommunalt aktivitetsansvar för de ungdomar som ännu inte fyllt 20 år och inte genomfört eller har fullföljt utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan eller motsvarande utbildning (Skolverket, 2017). Det kommunala aktivitetsansvaret innebär att kommunerna ska erbjuda lämpliga individuella åtgärder som till första hand ser till att motivera individen att påbörja eller återuppta utbildning (SFS 2010:800). Trots detta visar skolinspektionens granskning brister i de åtgärder och insatser som kommunerna erbjuder, bland annat att många ungdomar i målgruppen inte kontaktas och de behöver även bli bättre på att möta ungdomarnas behov (Skolinspektionen, 2016, s. 11-12).

Vi vill undersöka området närmare då vi i vår kommande yrkesroll kommer mest sannolik att möta ungdomar (och vuxna) i olika livssituationer. Som ovan nämnt beskrivs det hur ungdomar påverkas av studieavbrott och vilka konsekvenser det kan leda till begränsade möjligheter att komma ut i arbetslivet. Med denna undersökning vill vi få en

8

ökad samt fördjupad förståelse om ungdomar som har gjort studieavbrott och om deras situation då de står utanför utbildnings-och arbetsmarknaden, likväl vilka medel som finns för att hjälpa dem. Därmed får vi som studie- och yrkesvägledare större beredskap hur vi kan bemöta och vägleda dessa ungdomar som befinner sig i en skör situation i livet.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det kommunala aktivitetsansvaret stödjer de ungdomar som har hoppat av gymnasiet. Våra frågeställningar är följande:

• Hur upplever ungdomarna det aktiva stödet från det kommunala aktivitets-ansvaret?

• På vilket sätt har studieavbrottet respektive det aktiva stödet medfört hur ungdomarna ser på deras karriärmöjligheter?

1.2 Begreppsdefinitioner

1.2.1 Det kommunala aktivitetsansvaret

Det kommunala aktivitetsansvaret har ansvar för alla de ungdomar som har hoppat av gymnasiet och har som mål att hitta sysselsättning till dessa ungdomar. Enligt Skollagen (SFS 2010:800) beskrivs det att:

“En hemkommun ska löpande under året hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen är sysselsatta som har fullgjort sin skolplikt men inte har fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning.

Hemkommunen har inom ramen för ansvaret uppgiften att erbjuda de ungdomar som berörs lämpliga individuella åtgärder. Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. Kommunen ska dokumentera sina

9

1.2.2 Det aktiva stödet

Med det aktiva stödet syftar vi till de ungdomar som hoppat av gymnasiet och har fått åtgärder från kommunen som har ett definierat syfte och innehåll. Det kan till exempel vara praktik och olika former av projektverksamhet som det kommunala aktivitet ansvaret ansvarar för. Det kan även handla om coachande samtal eller studievägledning. Det är meningen att dessa stödinsatser ska leda till vidare studier och/eller arbete (Skolinspektionen, 2016, s. 9). Under arbetets gång nämna den plats som ungdomarna får dessa stödinsatser för “det aktiva stödet”.

1.2.3 Habitus

Habitus är ett begrepp skapat av Pierre Bourdieu. Habitus återspeglar individens identitet och är resultatet av det liv individen levt och de erfarenheter individen skapat. Miljön som individen är uppväxt i är av stor betydelse för skapandet av habitus och det är här som individens tankar och handlingar skapas (Aakvaag, 2011, s. 174).

Habitus är inte ett begrepp som är centralt för detta arbete, men det framkommer i delar av teoridelen och är därför viktig att förklara.

1.3 Disposition

Uppsatsens resterande delar består av kapitel 2 till 7. I kapitel 2 beskrivs kunskapsbakgrund från skolinspektionens granskning och en rapport från Sveriges Kommun och Landsting. Även internationell tidigare forskning presenteras. Kapitel 3 består av teoretiska perspektiv och i kapitel 4 beskrivs den metod som har behandlats under arbetets gång. I kapitel 5 presenteras det empiriska materialet och därefter följer kapitel 6 av analys med kopplingen mellan det empiriska materialet och de teoretiska perspektiven och där frågeställningarna även besvaras. Till sist kommer kapitel 7 där diskussion om resultat, metod och teori kommer att framställas.

10

2 Kunskapsbakgrund

I detta kapitel presenteras resultat från tidigare forskning som berör de områden undersökningen fokuserar på̊ och som anses relevant för studien. Både nordisk och internationell forskning har nyttjats.

2.1 Det är viktigt med kontakten

Skolinspektionen (2016, s. 7-9) har gjort en granskning av det kommunala aktivitetsansvarets arbete med ungdomar som har hoppat av gymnasiet i 16 olika kommuner. Granskningen har haft fokus på bland annat det kommunala aktivitetsansvaret erbjuder individuellt behovsanpassade insatser som syftar till att ungdomen antingen kan påbörja eller återuppta en utbildning. Resultatet av granskningen visar att många ungdomar inte kontaktas av kommunen, även att de behöver bli bättre på att möta ungdomarnas behov. Det visar sig att 151 av 695 ungdomar som ingick i granskningen saknade aktiv insats, och att 354 ungdomar var i okänd sysselsättning.

Vidare fann granskningen brister i den löpande kontakten med ungdomarna. Hos många kommuner är det otydligt när och hur kontakten med ungdomarna sker, och i många fall sker det alldeles för sällan. Skolinspektionen har även i denna granskning intervjuat ungdomar som konstaterar att det har varit betydelsefullt för dem när kommunerna har på något sätt tagit kontakt med dem. Därmed är det viktigt att vara i aktiv kontakt med de unga, lyssna och ställa krav utifrån ungdomens förutsättningar (Skolinspektionen, 2016, s. 11-13). Detta konstaterar även en rapport från Sveriges Kommun och Landsting (2012, s. 12-13). Rapporten har gjort en undersökning i nio olika kommunala skolor om hur de arbetar för att motverka studieavbrott. Resultatet visar bland annat att ett bra bemötande från skolans personal är viktigt. Genom ett bra bemötande kan eleverna stärka sin tro på sig själva och sina framtidsutsikter, medan ett dåligt bemötande kan leda till negativa konsekvenser och i värsta fall studieavbrott. I likhet med

11

skolinspektionens granskning framkommer det att skolorna strävar efter att ingen elev får vara anonym, genom att skapa en betydelsefull kontakt mellan personal och elev. Det bygger på att lärarna kan utveckla goda relationer med eleven vilket får dem att känna tillhörighet och betydelsefulla.

2.2 Yrkesmässigt tänkande och karriär bland ungdomar

som gjort studieavbrott

En studie av Gudbjörg Vilhjálmsdóttir (2011, s. 681-688) visar hur yrkesmässigt tänkande kan bidra till studieavbrott. Det är en longitudinell studie med 377 ungdomar i 16 olika skolor på Island. Författaren har följt ungdomarna i åtta år (från 15-16 årsåldern till 23 årsålder). Av dessa ungdomar hade 41.8 procent gjort studieavbrott. Resultatet visar att avhopp oftast sker hos de ungdomar som inte har fått utveckla deras yrkesmässigt tänkande. Det betyder att de ungdomar som har gjort ett studieavbrott visar på bristande engagemang inför studier, karriär och yrke. Författaren argumenterar för vikten av att organisera ett yrkesmässigt tänkande i tidig ålder (15-16 år) för att ungdomar och elever ska kunna utveckla det yrkesmässiga tänkandet.

En studie av Markku Vattaja och Tero Jarvinen (2006, s. 175-180) visar på liknande resultat. De undersökte konsekvenserna för unga vuxna att hamna i utanförskap i skolan och arbetet och hur detta påverkar dessa individer senare i livet. Studien genomfördes på finska ungdomar som var arbetslösa och inte hade fortsatt sin skolgång efter grundskolan. I undersökningen delades målgruppen in i två huvudgrupper, där cirka hälften av dessa har en sysselsättning och är i arbetslivet. Resterande är antingen arbetslösa, pensionerade eller av andra anledningar står utanför arbetsmarknadens förfogande. Över hälften av kvinnorna och även en tredjedel av männen hade inte fortsatt sina studier efter grundskolan.

Ytterligare visar resultatet att ungdomar som hoppar av sin skolgång löper större risk att hamna i en svag utbildnings- och arbetsmarknadsposition. Däremot visar även studien att individer som väljer att fortsätta med sin skolgång i vuxenutbildning oftast hamnar i ett mer framgångsrikt läge på arbetsmarknaden, särskilt de som avslutar högre utbildning. De som enbart har grundskoleutbildning hamnar därför oftast utanför arbetsmarknaden och tillhör låginkomstgruppen. Vattaja och Jarvinen (2006, s. 180-181) pekar, i likhet

12

med Vilhjálmsdóttirs (2011, s. 681-688) studie, på en stark koppling mellan utbildning och individens framtida karriär.

Avslutningsvis tyder resultaten på att det inte bör tas för givet vilka konsekvenser som kan leda till utanförskap senare i livet på grund av avhopp från utbildning eller arbete i ungdomen. Det poängteras även vikten med målgruppens integration in i samhället och hur deras karriärval kan resultera i ett framgångsrikt liv (Vattaja & Jarvinen, 2006, s. 181).

2.3 Övergången från studieavbrott till arbetsliv

Dan Bloom (2010, s. 90-92) undersöker och granskar riktlinjer och program utformade för att stödja ungdomar som hoppat av gymnasiet och hur man hjälper dem att förbättra sin utbildningsnivå och möjligheterna på arbetsmarknaden.

Enlig Bloom (2010, s. 92-97) har forskningen visat på en ganska tunn effektivitet av det så kallade ”andra chans” programmen som bygger på en kombination av utbildning, sysselsättning, rådgivning och sociala tjänster. Han beskriver elva olika sysselsättningar eller utbildnings inriktade program som är avsedda för att stödja gymnasiet avhoppare och har genomfört noggranna utvärderingar under de senaste 30 åren. Vissa av dessa program förlitar sig på betald praktik, medan andra fokuserar sig mer på arbetsträning eller utbildning. De program som erbjuder betalt arbetstillfälle resulterade i signifikanta ökningar i sysselsättning eller resultat på kort sikt. Men inga av de studier som följde deltagarna i mer än ett år fann varaktiga förbättringar i deras ekonomi.

Bloom (2010, s. 98-105) föreslår att de nuvarande insatser och diverse arbetsmarknadsrelaterade program för avhoppare bör förbättras och samtidigt utveckla och pröva nya metoder som kan vara mer effektiva och stärka det lokala systemet för att stödja utsatta ungdomar. Vidare betonar han vikten med att identifiera och förmedla olika strategier för att engagera unga människor som anses vara i mest behov av stödet. På det vis kan det hjälpa ungdomar som inte deltagit i något program att komma närmare arbetsmarknaden. Vidare påpekar Bloom (2010, s. 98-105) möjligheten att erbjuda förvärvsarbete till ungdomar kan vara användbart både som en motivation och som en strategi för att förbättra ungdomarnas långsiktiga jobbmöjligheter på arbetsmarknaden.

13

2.4 Sammanfattning

Sammanfattningsvis finns det enligt Skolinspektionens granskning (2006, s. 11-13) brister i kontakten med ungdomar som gjort studieavbrott. En ständig kontakt är betydelsefullt för ungdomarna, och ett positivt bemötande från personal är viktigt, enligt Sveriges Kommun och Landstings rapport (2012, s. 12-13), eftersom det kan stärka ungdomarnas självförtroende och framtidsutsikter. Vilhjálmsdóttir (2011, s. 681-688) visar även att ungdomar som gjort studieavbrott har bristande engagemang till utbildning och arbete och understryker vikten av yrkesmässigt tänkande i tidig ålder för ungdomar. Av Vattaja och Jarvinen (2006, s. 180-181) framkommer det också att ungdomar oftast hamnar i en svagare utbildnings- och arbetsmarknadsposition vid avhopp. De program som är avsedda för ungdomar som har gjort studieavbrott visar Bloom (2010, s. 92-97) att det finns en ganska liten effektivitet och därmed vikten av olika strategier till att engagera ungdomar som anses ha störst behov av stöd ut till utbildnings- och arbetsmarknaden.

14

3 Teoretiska perspektiv

Följande kapitel beskriver de teorier som har använts för att analysera det empiriska materialet. Teorierna är karriärteorier vilket används för att förstå varför en individ har fattat sina karriär- och yrkesval.

3.1 Careership

Hodkinson och Sparkes teori Careership (1997) är en sociologisk teori om karriärbeslut. För att förklara människors karriärbeslut använder sig författarna som utgångspunkt av Pierre Bourdieus teori och centrala begrepp, bland annat habitus. Dessa tre begrepp är inte av relevans för detta arbete men är nödvändiga för förståelsen av Careership.

I Careership beskrivs en modell av tre samverkande dimensioner. De är pragmatiskt rationellt beslutsfattande, makt och relationer på arbets- och utbildningsmarknaden, och brytpunkter och rutiner. Det är endast pragmatiskt rationella beslut och brytpunkter och rutiner som är av relevans för detta arbete, och vi har därför valt att fokusera endast på detta.

3.1.1 Pragmatiskt rationella beslut och Handlingshorisont

Hodkinson och Sparkes (1997, s. 33) menar att beslut är pragmatiskt rationella. Det grundas i individens Habitus och betyder att besluten baseras på ofullständig information; sådant som vi redan vet och är familjära med, eller sådant vi får höra från vänner, familj och bekanta. Besluten kan även baseras på personliga erfarenheter exempelvis från praktik eller arbete. Beslutsprocessen är kontextrelaterad och kan inte skiljas från familjebakgrund, kultur och individers livsberättelser. Beslut kan även vara opportunistiska, vilket innebär att de baseras på tillfälliga kontakter och erfarenheter. Beslutet beskrivs vara delvis rationella, det vill säga känslor spelar roll i beslutfattandet.

15

Slutligen innebär besluten oftast att acceptera ett alternativ snarare än att välja mellan många.

Vidare beskriver Hodkinson och Sparkes (1997, s. 34-35) hur begreppet handlingshorisont har för betydelse för hur individen fattar beslut. Handlingshorisont är den arena i vilken val och beslut kan göras. Grunden för individens handlingshorisont utgörs av habitus och strukturella möjligheter på utbildnings- och arbetsmarknaden. Individen kan avvisa somliga yrken, eftersom dessa ligger utanför handlingshorisonten. Skälet är att somliga yrken inte passar ihop med bilden av sig själv eller uppfattningen om lämpliga karriärmöjligheter. I motsats till detta kan individen vara benägen till andra sorters yrken om dessa stämmer överens med självbilden och uppfattningen om lämpliga karriärmöjligheter. Alltså kan handlingshorisonten både begränsa och möjliggöra hur individen uppfattar världen och därmed valmöjligheter inom denna.

3.1.2 Brytpunkter och rutiner

Enligt Hodkinson och Sparkes (1997, s. 38-39) kan beslut tas i så kallade brytpunkter. Vid en brytpunkt genomgår individen en förändring och identiteten kan komma att förändras. Det finns tre olika kategorier av brytpunkter. Den första är den strukturella brytpunkten och bestäms av externa faktorer som exempelvis utbildningssystem eller arbetsmarknadslagar. Ett exempel på en strukturell brytpunkt är när en elev har gått ut grundskolan och ska fortsätta/inte fortsätta gymnasieutbildning. Den andra brytpunkten är självinitierad brytpunkt och betyder att det är en frivillig förändring som sker. Det kan exempelvis vara att individen frivilligt väljer att hoppa av gymnasiet. Den tredje och sista brytpunkten är påtvingad brytpunkt. Det betyder att det är en ofrivillig förändring som sker på grund av externa faktorer. Ett exempel på detta kan vara uppsägning från ett jobb. Dessa brytpunkter kan både vara planerade och komma som överraskningar. Huruvida en individ påverkas av dessa brytpunkter beror på de rutiner som följs därefter.

Hodkinson och Sparkes (1997, s. 40) har identifierat fem olika rutiner. De kan vara bekräftande, vilket betyder att förändringen som har skett är störst sannolikt planerad och förstärker beslutet som individen hade planerat. De val som har gjorts ligger nära habitus. Motsägande rutiner innebär att individen inte är helt nöjd med förändringen och kan till och med ångra de beslut eller val som har gjorts och identiteten ligger utanför habitus. Socialiserande rutiner är när individen accepterar och börjar identifiera sig med ett val

16

eller beslut efter att inte ha varit nöjd från första början. En blockerande rutin betyder att individen lever med en identitet som den inte accepterar och inte är nöjd med. Det blir svårt för individen att utvecklas då hen helst skulle vilja gå bakåt till den tidigare identiteten som inte längre är tillgänglig. Den sista rutinen, utvecklande innebär att individen oftast på ett naturligt sätt växer ur sin nuvarande identitet och känner sig redo att ta nya steg och utvecklas på nya vis.

3.2 Social Cognitive Career Theory (SCCT)

Social cognitive career theory (SCCT) härstammar från Banduras teori Social cognitive theory. Lent, Brown och Hackett (1994) har byggt vidare på Banduras teori vilket fokuserar på specifika kognitiva faktorer som påverkar människor i processen av beslutsfattande. Vidare, bygger teorin på hur intressen och förmågor kan influera karriär beslut. Tre olika sammankopplade begrepp utgör grunden för Social cognitive theory (SCCT). Dessa är hur upplevd självförmåga, förväntat utfall och personliga mål (Lent, Brown & Hackett, 1994, s. 83-85), därav de två sistnämnda kommer vara centralt för detta arbete. Kontextuella faktorer är även ett begrepp vi kommer förklara.

3.2.1 Upplevd självförmåga, Förväntat utfall och Personliga mål

Upplevd självförmåga är individens upplevelse av vilka förmågor som kan leda till önskvärda möjligheter. Den upplevda självförmågan beror på hur väl individen distribuerar förmågor och resurser i omgivningen (Lent, Brown & Hackett, 1994, s. 83).

Lent, Brown och Hackett (1994, s. 83-84) menar att i utvecklandet av intressen samverkar upplevd självförmåga med det förväntade utfallet. Det vill säga att individer formar ett varaktigt intresse för en aktivitet när de tror sig vara bra på det och när de tror att utföra det skapar ett önskvärt resultat. Individen kommer att fortsätta engagera sig med aktiviteten om intresset fortsätter upplevas positivt. Exempelvis, kan en person vara bra på att spela gitarr, men de måste tro på att de är bra på det och att spela gitarr är värt det för att det ska utvecklas till ett intresse. Däremot kommer intresset att försvinna om individen upplever negativa erfarenheter.

17

Vidare menar Lent, Brown och Hackett (1994, s. 84-85) genom att sätta personliga mål hjälper det individen att öka sannolikheten till att nå det önskvärda resultatet. Personliga mål kan även ses som en beslutsamhet att engagera sig till en särskild aktivitet.

3.2.2 Kontextuella faktorer

I karriärval krävs det stöd från omgivningen för ett karriärval att beslutas. Lent, Brown och Hackett (1994, s. 107) understryker två olika faktorer som är inflytelserika i en individs karriärutveckling:“Distal influences” och “Proximal influences”. Dessa faktorer utgör vilka möjligheter individen har till kompetensutveckling, med andra ord, det som omgivningen ger stöd till för individen att utveckla den kompetens som karriären innefattar.

“Distal influences” är personliga faktorer som hjälper att forma individens intressen, exempelvis vilken emotionell och finansiell basis individen har vid en särskild valmöjlighet, eller erfarenheter från individens bakgrund. “Proximal influences” är externa faktorer, exempelvis jobb tillgänglighet inom det föredragna området eller individens nätverk. Dessa faktorer visar på olika sätt hur omgivningen kan, både positivt och negativt stödja individens karriärutvecklingsprocess. Det förväntade utfallet spelar även roll här, på det vis hur en individ väljer att nå det förväntade utfallet utifrån de möjligheter omgivningen stödjer (Lent, Brown & Hackett 1994, s. 107).

3.3 Sammanfattning

Careership och Social cognitive career theory är två teorier som förklarar individers val och beslutsfattande. Det centrala i Careership (Hodkinson & Sparkes, 1997, s. 33-40) är pragmatiskt rationella beslut som grundas i individens habitus och baseras oftast på ofullständig information och sådant vi känner till. Pragmatiskt rationella beslut tas inom handlingshorisonten och är den arena i vilken val och beslut kan göras. Handlingshorisonten kan både begränsa och möjliggöra valmöjligheterna beroende på hur individen uppfattar världen. Inom ett livslopp genomgår individen förändringar och dessa förändringar kan kallas för brytpunkter. Dessa är självinitierad, strukturell och påtvingad brytpunkt. Efter varje brytpunkt följs det rutiner, och beroende på vilken rutin

18

som följs kan individen uppfatta förändringen på olika sätt. Rutinerna kan vara bekräftande, motsägande, socialiserande, blockerande och utvecklande.

Social cognitive career theory (Lent, Brown & Hackett, 1994, s. 83-107) baseras på tre begrepp: upplevd självförmåga, förväntat utfall och personliga mål. Ett intresse utvecklas vid en aktivitet när upplevd självförmåga och förväntat utfall samverkar. Individen skapar även ett varaktigt intresse när positiva erfarenheter upplevs. Omgivningens olika faktorer kan stödja individens karriärval positivt eller negativ. Dessa faktorer är antingen “Distal influences” eller “Proximal influences”.

19

4 Metod

I detta kapitel redovisas metoden som valts för undersökningen. Därefter beskrivs vårt urval av informanter, datainsamling, bearbetning och analys. En redogörelse av validiteten och reliabilitet samt forskningsetiska ställningstaganden kommer även presenteras.

4.1 Metodöverväganden och Metodval

Syftet med denna studie är att undersöka hur det kommunala aktivitetsansvaret förbereder och stödjer de ungdomar som har hoppat av gymnasiet. För att undersöka syftet på bästa sätt har vi valt att använda oss av kvalitativ forskningsmetod. Bryman (2011, s. 342) menar att kvalitativa studier är mer inriktad på ord än siffror och fokuserar på intervjupersonens upplevelser, erfarenheter samt vad de anser vara viktig och betydelsefull. Detta till skillnad från kvantitativ forskningsmetod där utgångspunkten snarare är forskarens mening av vad som är centralt. Genom informella intervjuer har vi fått en datainsamling, vilket ger ett större djup av informationen vi får. Det ger också utrymme till att ställa följdfrågor under intervjuerna (Larsen, 2009, s. 26-27).

Fördelen med kvalitativ metod är att det blir lättare att gå på djupet. Denna metod ger en bättre helhetsförståelse av ett fenomen om det så behövs. Då missförstånd lätt kan tillkomma är det en fördel att forskaren enkelt kan ställa följdfrågor och få kompletterande svar, vilket ger en bättre förståelse av vad som studeras. Detta kan också bidra till enklare tolkningar av svaren. Nackdelen med kvalitativ metod kan vara att det är tidskrävande att tolka och analysera data. En annan nackdel kan vara att informanterna känner sig obekväma under intervjun och därmed ger oärliga svar, eller att de svarar efter det som anses vara “korrekt” (Larsen, 2009, s. 27).

20

4.2 Urval

Till vår undersökning har vi avgränsat oss geografisk till södra Sverige och har intervjuat sex ungdomar som har påbörjat gymnasiet och sedan hoppat av. Våra informanter är ungdomar mellan 18 till 24 år gamla och deltar i någon av aktiviteterna som det kommunala aktivitetsansvaret i deras hemkommun erbjuder. Informanterna deltar från samma aktiva stöd och har deltagit mellan 2-4 månader.

Urvalet skedde genom ett icke-sannolikhetsurval vilket betyder mesta möjliga kunskap kan uppnås inom ett visst område, däremot är informanterna inte nödvändigtvis representativa för hela populationen (Larsen, 2009, s. 77). Vi inledde med att ta kontakt med det kommunala aktivitetsansvaret via telefonsamtal och blev hänvisade till en person som har jobbat med informanterna utifrån ett projekt. Det var genom denna person som vi fick kontakt med de sex ungdomar som vi intervjuade. Detta sätt kallas snöbollsurval, som går ut på att forskaren tar kontakt med relevanta personer som sedan kan hjälpa till med att hitta informanter (Bryman, 2011, s. 196). Vi är medvetna om att snöbollsurval kan vara en nackdel, eftersom våra informanter valdes ut av personen som vi var i kontakt med. Däremot ansåg vi det som det mest lämpliga tillvägagångssätt med tanke på arbetets tidsram.

Efter att denna person hade frågat informanterna om de ville ställa upp på intervjuer fick vi själva ta kontakt via telefonsamtal och sms med dem och bestämma tid till intervjun.

Då undersökningen inte avser att granska ett genus, etnicitet eller klassperspektiv har ingen vikt lagts vid detta. Ett av kraven var dock att informanterna skulle vara 18 år eller äldre med tanke på att de inte behövde tillstånd till intervjun från målsman. Ett annat krav var att informanterna skulle ha påbörjat en gymnasieutbildning och sedan hoppat av, samt vara i ett aktivt stöd från det kommunala aktivitetsansvaret.

4.3 Datainsamling

Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer. I relation till arbetets syfte och frågeställningar valdes att genomföra halvstrukturerade intervjuer. Avsikten med intervjuerna är alltså att låta informanterna tala fritt om sina tankar och erfarenheter kring

21

det aktiva stödet samt deras karriärmöjligheter. Enligt Kvale och Brinkmann (2009, s. 43) innebär en halvstrukturerad intervju att forskaren koncentrerar sig på intervjupersonens beskrivning av sin livsvärld. Intervjumetoden liknar ett vardagssamtal men med utgångspunkt i ett frågeformulär. Intervjufrågorna är således mer eller mindre strukturerade men under intervjuns gång finns det möjligheter att göra förändringar vad det gäller frågornas form och ordningsföljd (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 140). Eftersom undersökningen fokuserar på informanternas upplevelser, valde vi att tematisera intervjufrågorna utifrån tre ämnesområden (se bilaga). Avsikten med tematiseringen är även att simplifiera analysen i forskningsprocessen (Kvale & Brinkmann 2009, s. 149).

Med tanke på syftet med undersökningen ville vi först få en uppfattning om informanternas gymnasietid och sedan gå in på hur de upplever deras tid hos det aktiva stödet. Till sist var det av stor vikt att fråga hur informanterna upplever framtiden och deras karriärmöjligheter. En pilotintervju utfördes under den första intervjun. Enlig Bryman (2011, s. 422) är det värt att genomföra pilotintervjuer för att på så sätt se hur pass väl intervjun fungerar. Efter pilotintervjun valde vi att göra ändringar i intervjuguiden, då vi upptäckte att några frågor behövdes formuleras om och läggas till då vi inte fick tillräckligt uttömmande svar.

Intervjuerna ägde rum där det aktiva stödet befinner sig. Det var viktig för oss att informanterna skulle känna sig bekväma och trygga, därför ansåg vi det lämplig att välja en plats som de kände till.

Intervjuerna genomfördes tillsammans på det vis att en av oss hade huvudansvaret att ställa frågor enligt intervjuguiden där följdfrågor ställdes. Den andra lyssnade under intervjun, men ställde även följdfrågor om så behövdes. Dessa roller skiftades efter varje intervjutillfälle.

Intervjuerna skedde utspritt under cirka tre veckors tid. Intervjuerna genomfördes med hjälp av ljudinspelning på mobiltelefonen. Varje intervju varade i cirka 30 minuter. Bryman (2011, s. 428) belyser fördelarna med att spela in och transkribera, där bland annat författare menar:

Tillvägagångssättet bidrar till att förbättra vårt minne med dess naturliga begränsningar, och de intuitiva och halvt omedvetna tolkningar av det som människor säger under en intervju kontrolleras. (Bryman, 2011, s. 428).

22

Vidare anser författaren att tillvägagångssättet möjliggör noggrann analys av vad intervjupersonen har sagt, och möjligheten att lyssna upprepade gånger av vad som sägs i intervjun (Bryman, 2011, s. 428).

4.4 Validitet och reliabilitet

Bryman (2011, s. 351) påpekar att många kvalitativt inriktade forskare anser att begreppen reliabilitet och validitet inte är relevanta för kvalitativa undersökningar eftersom mätning inte är det främsta intresset. Även Larsen (2009, s. 81) uppmärksammar att reliabiliteten skall kunna visa på exakthet eller precision, alltså hur undersökningen är tillförlitlig.

Bryman (2011, s. 352-353) föreslår att ett av alternativen är att byta begreppen reliabilitet och validitet mot tillförlighet och äkthet. För att en kvalitativ undersökning skall vara tillförlitlig bedöms utifrån fyra delkriterier: trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och en möjlighet att styrka eller konfirmera.

4.4.1 Trovärdighet

Detta avser hur trovärdigheten i resultatet skapas dels genom att säkerställa att forskningen har utförts i enlighet med de regler som finns och dels att forskaren rapporterar resultaten till de personer som är en del av undersökningen (Bryman. 2011, s. 354). I denna undersökning har ingen av samtliga informanter haft någon önskan om att bli informerad innan publicering av uppsatsen.

4.4.2 Överförbarhet

Det handlar om hur pass överförbara resultaten är till en annan miljö (Bryman, 2011, s. 355).

Genom en detaljerad beskrivning av urvalet, datainsamlingen samt kunskapsbakgrunden och de teoretiska perspektiven, kan undersökningens överförbarhet stärkas. Däremot kan vi inte säkra att resultatet blir detsamma, med olika informanter och miljöer.

23

4.4.3 Pålitlighet

Det är motsvarigheten till reliabilitet, vilket innebär att forskaren säkerställer en fullständig och tillgänglig redogörelse av alla faser i skrivande processen, och i sin tur kan granskas av kollegor som bedömer kvaliteten på de procedurerna som har valts och tillämpas (Bryman, 2011, s. 355).

Under hela undersökningens process har båda författare kritisk granskat denna studie. Vår avsikt är att på så sätt stärka kvaliteten och tillförligheten i studien.

4.4.4 Möjligheten att styrka eller konfirmera

Det handlar om möjligheten att styrka och konfirmera forskarens resultat av undersökningen. Vilket betyder att forskaren inte medvetet låtit personliga värderingar eller teoretisk inriktning påverka utförandet och slutsatserna (Bryman, 2011, s. 355).

Vi är medvetna om att vi som författare kan bli färgad av all litteratur och information och studier kring ämnet som vi har läst under arbetets gång. Däremot har denna aspekt diskuteras och haft strävan att vara så objektiva som möjligt, och de subjektiva värderingar som resultatet visat presenterats i diskussionsavsnittet.

4.5 Bearbetning och analys

Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades snarast efter att de genomförts. Intervjumaterialet delades mellan oss med tanke på arbetets tidsram, däremot gick vi igenom det slutliga materialet tillsammans. Vi läste transkriberingarna flera gånger för att hitta olika tema, förstå samband, se likheter samt olikheter i materialet. Tanken med att analysera materialet tillsammans var för att båda skulle vara insatta i undersökningen men även för att undvika olikartat resultat.

Kvale och Brinkmann (2009, s. 217) menar att det finns olika metoder vid analysen av det empiriska materialet. Vi har använt oss av tre analysmetoder: meningskodning,

meningskoncentrering och meningstolkning. Meningskodning innebär att man gör en

grundlig kodning av materialet. Syftet är att utveckla kategorier som fångar intervjupersonerna erfarenheterna och handlingar fullt ut. Meningskoncentrering innebär

24

att man tolkar innehållet och drar samman intervjupersonernas yttrande och formuleras om till kortare meningar. Meningstolkning innebär att man genomför en mer djupare och kritisk tolkning av vad texten innehåller (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 217-223).

Utifrån dessa metoder har vi läst igenom materialet noggrant och sammanställt samt genomfört meningskodningen som i sin tur resulterade i ett antal tema, vilket presenteras i resultatkapitlet. Vi har valt att benämna intervjupersonerna i resultatkapitlet för informant 1-6. Därefter plockades meningar och delar ut som ansågs relevanta för undersökningens syfte, som sedan kopplades till de teoretiska perspektiven i en tematiserad form.

4.6 Forskningsetiska ställningstaganden

Vi har i denna studie tagit hänsyn till Forskningsetiska principer inom humanistisk

samhällsvetenskaplig forskning. Det finns fyra fundamentala riktlinjer, dessa är:

Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

4.6.1 Informationskravet

Innan genomförande av samtliga intervjuer, så tillgodoses Informationskravet genom att berörd informant fick noggrann information om vilka villkor som gäller för deras deltagande. Informanterna fick även information om undersökningens syfte och vi erbjöd även dem möjligheten att ta del av det färdiga arbetet (Vetenskapsrådet, 2002, s. 7-8).

4.6.2 Samtyckeskravet

Innebär att informanternas deltagande är frivilligt och har rätten till att upphöra medverkandet under vilken tidpunkt som helst. Informanten kan även välja att inte svara på en fråga och forskaren får inte under några som helst omständigheter påtvinga informanten. Medverkande informanterna avgör var och under vilka omständigheter de vill delta. Informanterna i denna undersökning har deltagit frivilligt och blev innan intervjun informerade om vad som gällde för deras deltagande (Vetenskapsrådet, 2002, s. 9-12).

25

4.6.3 Konfidentialitetskravet

Enligt konfidentialitetskravet skall de medverkandes identitet ges största möjliga konfidentialitet. Därmed har alla informanter anonymiserats genom att benämna dem som informant 1- 6, såväl som den plats arbetet rör sig kring. Vi har även anonymiserat platsen där ungdomarna får stödinsatserna och kallar detta för “det aktiva stödet”. Uppgifterna förvaras på ett vis så obehöriga inte kan ta del av dem (Vetenskapsrådet, 2002, s. 12).

4.6.4 Nyttjandekravet

Det har tagits hänsyn till nyttjandekravet vilket innebär att uppgifter insamlade från enskilda personer får endast användas till forskningsändamål. Den inhämtade datainsamlingen används enbart inom ramen för uppsatsens syfte och frågeställningar (Vetenskapsrådet, 2002, s. 14).

26

5 Resultat

Nedan presenteras det empiriska materialet från intervjuerna. Informanterna kommer att benämnas som informant 1-6.

5.1 Stödinsatser

Det är många informanter som känner att de får den stöd och hjälp de behöver från det aktiva stödet som de är inskrivna i. Informanterna har olika anledningar till varför de deltar på det aktiva stödet, en del har blivit tipsade om det från någon de känner och frivilligt valt att ta kontakt. En informant blev personligen kontaktad av det aktiva stödet och därefter valde att delta. Men de flesta har kommit i kontakt med det aktiva stödet med hjälp från Arbetsförmedlingen. Informant 2 berättar att tiden på det aktiva stödet har varit bättre än på många andra ställen. Informanten har nämligen varit inskriven i en del andra projekt från Arbetsförmedlingen, men sedan informanten blev inskriven på det kommunala aktivitetsansvaret har informanten känt att hen har fått den hjälp och stöd som behövs. Informanten utvecklar följande:

Jag känner verkligen att handläggarna och personerna som jobbar här försöker hjälpa oss, skulle man behöva hjälp med någonting finns dem där och försöker hjälpa till. Det finns inte mycket press på oss, utan hit har jag kommit av egen vilja. Det är också ett ställe man kan fixa till sitt liv. (Informant 2).

Informanten berättar vidare hur hen tycker att handläggarna har varit till stor hjälp under tiden på det aktiva stödet:

Handläggarna, de är lite äldre och arbetat med ungdomar och de har erfarenhet inom utbildning. Det finns också folk från arbetsförmedlingen och lärare som jobbar här. Det är dessa människor som har lite mer erfarenhet än oss ungdomar inom arbetslivet och utbildningar. Det är det som är bra. Och skulle man behöva hjälp inom någonting så får man hjälp här. (Informant 2).

27

Informanterna berättar om en del lärorika aktiviteter under deras tid på det aktiva stödet. Bland annat hålls det föreläsningar och informationstillfällen som kan handla om Komvux och förberedelser inför studier och utbildningar. Informant 1 berättar hur det har varit särskilt lärorikt och nyttigt eftersom det har hjälpt hen att hålla sig fokuserad och sitta stilla under en längre period, vilket informanten hade svårt för under tiden på gymnasiet. Vidare berättar informanten hur det aktiva stödet hjälper hen inför framtida studier: ”De hjälper mig med att återuppta mina studier och fixa en utbildning. Det är det jag vill satsa på nu. De har ändå vaknat upp mig att inse verkligheten” (informant 1).

Att lära sig skriva CV och hur man söker jobb är också något som informanterna har fått ta del av och anser har varit lärorikt. Informant 5 förklarar att tack vare stödet har hen hittat jobb att söka till som hen känner sig intresserad av: “Det är tack vare jobbsökningsdagarna som jag har hittat jobb att söka. Jag har till och med blivit kallad till intervju.” (Informant 5). Det aktiva stödet har även hjälpt informant 5 med att ordna en resa till närliggande stad för att lämna in CV till potentiella arbetsplatser.

Det aktiva stödet hjälper även till med en del saker utanför jobb och utbildning. Informant 4 nämner hur de hjälpt hen att få kontakt med försäkringskassan och socialtjänsten, vilket var väldigt nödvändigt i informantens fall. Informanten nämner också att hen känner sig närmare arbetsmarknaden genom det aktiva stödet: “Jag känner att vi bara gjorde läxor i skolan. Vi lärde oss inte det riktiga som vi gör här.” (Informant 4). Studiebesök är också en aktivitet som informanten nämner har bidragit att hen kommit närmare arbetsmarknaden.

Informant 3 berättar om en särskild aktivitet som hen har fått ta del av. Det kallas för karriärpaketet och är ett program som ställer ett antal olika frågor om personlighet, intressen och kompetensen som sedan matchas till olika yrken. Informanten nämner hur detta gav hen andra tankar och möjligheter att utvidga sitt perspektiv beträffande val av framtida utbildningar. Informanten förklarar följande: “Enligt testet fick jag fram det som matchade min personlighet och yrken som jag tidigare inte har tänkt på. Det gjorde att jag kunde tänka på vad jag vill göra sen”. (Informant 3).

Däremot berättar informant 6 att tiden på det aktiva stödet inte har varit särskilt lärorikt, informanten uttrycker att hen inte har lärt sig något, utan detta känns som upprepning från gymnasietiden. Informanten känner därmed att hen inte får den hjälp och stöd som hen behöver.

28

Informanterna berättar även hur de upplever stora skillnader mellan tiden på det aktiva stödet och tiden på gymnasiet. De menar att det är en plats där de frivilligt kan bestämma när de vill komma och gå. De känner inte sig tvingade, vilket gör att de kan ta en dag i taget och få hjälp med det dem behöver.

5.2 Karriärmöjligheter

5.2.1 Gymnasietiden

Gymnasietiden och avhoppet har varit en viktig faktor till hur informanterna ser på deras framtida karriärmöjligheter. Gemensamt för informanterna var att gymnasietiden präglades mycket av oro och omotivation. Informant 1 nämner att hen inte var intresserad av skolan och berättar att hen hade svårt för att sitta still och hålla fokus under lektionerna. Informanten hade många tankar som inte hade med skolan att göra, och kände därför en stark vilja att börja arbeta istället för att gå kvar i skolan: “Jag ville göra det praktiska än att bara lyssna och skriva.” (Informant 1). Informanten nämner även att hen fick ett barn och att detta också bidrog till studieavbrottet. För Informant 2 och 6 fanns det en vilja av att flytta och bo själva. Denna process var väldigt lång och utdragen för båda informanter och de var tvungna att flytta runt mycket innan de hittade en plats att bo på permanent. Detta hände under gymnasietiden vilket resulterade i att mycket fokus drogs bort från skolan och de missade även en hel del. Efter att de fick gå om ett år i skolan hade de ingen motivation att fortsätta och avbröt därför gymnasiestudierna. Informant 4 har liknande upplevelser, men i detta fall var gymnasietiden en väldigt orolig period i informantens liv. Faktorer i hemmet gjorde att hen missade mycket av skoltiden och fick därför gå om ett år. Efter det var informanten inte motiverad längre och hoppade av gymnasiet en kort tid därefter. För Informant 3 och 5 handlade det om att gymnasieprogrammet inte levde upp till deras förväntningar. Informant 3 insåg under utbildningen att ämnena inte var intressanta och fick underkänt på några kurser och fick därför gå om utbildningen. Vidare berättar informanten att hen även arbetade som servitris under gymnasietiden. Detta ledde till att informanten beslutade sig för att avbryta gymnasiestudierna, eftersom hen upplevde att arbetet lönade sig mer än att gå kvar på gymnasiet. Informanten lägger till

29

följande: ”Jag var så ivrig på att börja jobba och sökte jobb redan på gymnasiet” (Informant 3).

Dessutom upplever informanterna ånger över att ha avbrutit gymnasiestudierna. Informant 1 uppfattar att det har varit avgörande för framtiden och känner sig begränsad inför arbetsmöjligheterna. Informant 1 uttrycker i följande citat:

Det förstörde en del nu i framtiden. Man kan inte söka jobb utan utbildning, man kan inte göra någonting. Hade jag fortsatt så hade jag haft en utbildning och hade varit fast anställd någonstans. (Informant 1)

Informant 4 uttrycker också en uppgivenhet av att inte ha gått klart gymnasiet: “Jag orkar inte tänka på att jag har slösat tre år, och känner att jag inte vill ligga efter.” (Informant 4). Även informant 5 delar den åsikt: “Det var dumt, jag ångrar mig faktiskt. Jag borde ha gått ut och inte skolkat så mycket. Det hade varit bättre i slutändan.” (Informant 5). Eftersom det var utomstående faktorer som bidrog till studieavbrottet för informant 2 och 6 menar båda att de egentligen inte ville avsluta gymnasiet, utan att det bara hände. Informant 6 säger: “Jag ville inte hoppa av från skolan egentligen, det var bara så mycket som hände just då.” (Informant 6). Informant 2 säger ungefär samma sak: “Det blev som det blev utan att jag ville det själv. Det bara blev så.” (Informant 2). Även informant 3 insåg betydelsen av utbildningen och hur det hade kunnat ge hen jobb i framtiden.

5.2.2 Framtiden

Tiden på det aktiva stödet har hjälpt en del informanter att utveckla sina karriär och framtidsdrömmar. De framtidsplaner som informant 1 hade under gymnasietiden har förändrats under tiden på det aktiva stödet. Informanten berättar att hen var intresserad av restaurangbranschen, men efter att ha fått erfarenheter upplever hen att arbetstiderna och arbetsuppgifterna inte känns lockande längre. Numera känner informanten att hen har hittat rätt karriär inom vården efter att informanten fått en timanställning inom detta och uttrycker att det krävs utbildning inom vård och omsorg för att få en heltidstjänst. Informant 2 berättar också att tiden på det aktiva stödet har hjälpt informanten att komma på vad hen vill jobba med i framtiden. Många tankar handlar om att starta ett eget företag och ger som exempel att starta en egen resebyrå eller frisörsalong. Informanten berättar att hen har haft en hel del jobb tidigare men ingenting som hen tycker har varit roligt eller

30

givande. Informanten säger även: “det är skönare att vara sin egen chef” (informant 2). Även informant 4 drömmer om att få starta ett eget företag. I detta fall vill informanten gå en kockutbildning och öppna en egen restaurang. Informanten berättar att hen har varit på många föreläsningar om hur man startar ett eget företag, men lägger även till att hen först vill jobba och tjäna pengar. Dessa tankar har utvecklats sedan informanten gick på gymnasiet, då hen gick en annan utbildning och valde det som då kändes mest roligt. Däremot har informant 3 inte utvecklat några ytterligare tankar om utbildning eller arbete sedan gymnasiet. Informanten ville bli flygvärdinna och sökte därför till hotell och turism som gymnasieprogram, men informanten berättar att det inte är något som hen vill göra längre. Men informanten är besluten om att påbörja en vuxenutbildning ett par månader fram. Informanten menar att tankarna om olika yrken förändras ganska ofta och berättar även hur mycket hen blir påverkad av vad andra säger och anser om olika yrken:

Tidigare var jag väldigt säker på att jag ville gå frisörutbildningen, men sen träffade jag en tjej som berättade hur dåligt det är och då började jag tänka att det kanske inte var så bra som jag hade trott… När hon berättade det fick jag en tankeställare, det kanske inte är detta jag egentligen vill. (Informant 3).

Informant 5 nämner också att hen ville bli flygvärdinna under gymnasietiden: “Jag gillar att resa och gör det mycket. Därför ville jag bli flygvärdinna” (Informant 5). Men för informant 5 finns denna dröm fortfarande kvar. Dock nämner informanten att hen för tillfälligt kan ta vilket jobb som helst för sysselsättning, men dras mestadels åt de serviceinriktade jobben och letar efter sådana jobb där det inte krävs gymnasieutbildning. Under tiden som informanten har varit inskriven på det aktiva stödet har hen exempelvis gått en utbildning under sex veckor med inriktning kafé och servering, vilket informanten uttrycker har varit roligt. Gemensamt med informant 3, har inte informant 6 utvecklat några vidare tankar om framtiden under tiden på det aktiva stödet. Under gymnasietiden hade informanten en önskan om att gå sin egen väg och att jobba med något innovativ: “ Jag vill göra någonting som ingen annan har gjort och bli känd för det.” (informant 6). Numera har denna dröm försvunnit och informanten är osäker vad hen ska göra i framtiden och uttrycker även en uppgivenhet av att inte kunna ta vilket arbete som helst.

Det finns en blandad känsla hos informanterna kring hur väl förberedda de känner sig inför utbildnings- och arbetsmarknaden. Informant 1 berättar att hen känner sig förberedd inför arbetsmarknaden och vill ha ett jobb där hen kan vara aktiv: ”Vill helst inte jobba

31

på ett kontor och sitta stilla. Jag vill göra någonting… ta hand om människor, bara jag är igång med kroppen.” (Informant 1). Däremot uttrycker informanten att det största målet hade varit att utbilda sig inom vårdyrket för att få en fast anställning inom det och menar på att det finns många möjligheter för jobb om hen utbildar sig. Men för tillfället vill informanten arbeta för att kunna ta hand om sig själv och sitt barn. Informant 2 uttrycker också vikten av att skaffa en utbildning, och nämner att hen gärna vill påbörja en “snabb utbildning” för att komma ut i arbetslivet fortare. Informanten utvecklar följande:

Jag är 23 år gammal nu, och det är dags att börja jobba och ta tag i det. Jag känner mig förberedd. Man har slösat bort några år av livet, hade jag haft en bra utbildning nu, så hade jag haft ett jobb som är intresserad av. Jag vill gå in helhjärtat, hundra procent. (Informant 2)

Informanten känner att hen inte vill slösa bort mer av sitt liv och vill därför verkligen hitta något som hen känner sig intresserad av och kan gå in för. Informanten säger att arbetsmöjligheterna inte är så bra eftersom hen saknar utbildning, och därför upplever informanten sig ganska begränsad. Men informanten uttrycker en koppling mellan möjligheter och känslan av att det ska kännas bra:

Så länge det är någonting jag vill göra, då känns det bra. Men jag har inte så mycket arbetsmöjligheter just nu. Jag har inte så mycket utbildning och kan inte arbeta med vilket jobb som helst. (Informant 2).

För att kunna känna sig förberedd inför framtiden och arbetsmarknaden nämner informant 3 att hen behöver jobba mer med sig själv och kämpa för det hen vill, vilket informanten för tillfället inte anser att hen gör: ”Det behövs att jag orkar. Jag är en bekväm människa. Jag väntar på att allt ska serveras för mig. Jag känner inte att jag jobbar för min dröm. (Informant 3). Både Informant 4 och 5 känner sig motiverade för att börja arbeta och uttrycker en lust att tjäna pengar och ha en sysselsättning. Men informant 4 nämner även vikten av att göra det som gör en lycklig, och låta bli det man inte gillar. Trots saknaden av utbildning uttrycker informanten att hen har goda möjligheter på arbets- och utbildningsmarknaden:

32

Om jobbet kräver utbildning så kan jag inte göra något. Men annars klarar jag vilken arbetsuppgift som helst. Jag lär mig fort. Jag jobbade på (…) och dem sa till mig att jag var den bästa dem har haft. Det var sommarjobb. När man jobbar hårt ser man hur nöjda kunderna blir. (informant 4)

Trots att informant 5 känner sig ivrig och motiverad att börja jobba, upplever hen att saknaden av gymnasieutbildning sätter stopp för drömmen att bli flygvärdinna: “Jag vill fortfarande bli flygvärdinna. Nu när jag försökt söka står det oftast att man behöver gymnasiekompetens”. (informant 5). Trots det nämner informanten att möjligheterna inför utbildning ser väldig bra i Sverige, då hen har efter studieavbrottet gått en del korta utbildningar, och menar att detta kan skapa goda möjligheter för informanten i framtiden. Informant 6 uttrycker att hen inte känner sig förberedd inför framtiden. Informanten förklarar det genom att hen inte vet vad hen vill göra i framtiden och nämner även att hen inte har några mål: “Vill gärna arbeta igen, men vet inte vart jag ska börja. Jag vet inte vad jag egentligen vill bli.” (Informant 6).

5.3 Sammanfattning

Samtliga informanter har av diverse anledningar avbrutit sina gymnasiestudier på grund av olika faktorer, bland annat omotivation och oroligheter i omgivningen. En del informanter upplevde en stark vilja att börja arbeta istället för att vara kvar i gymnasieskolan. Det har i sin tur bidragit till hur informanterna i nuläget ser hur denna aspekt har påverkat deras framtida karriärmöjligheter. Informanterna upplever ånger över av att inte ha avslutat sin gymnasieutbildning och hur detta har fördröjt deras chanser att lättare komma vidare i arbetslivet. Detta begränsar informanternas möjligheter att arbeta med eventuella drömjobb.

Dessutom anser de flesta informanter att de under deras tid på det aktiva stödet fått hjälp med praktiska saker som kontakt med myndigheter, men även information gällande utbildningar och jobbsökning. Informanterna upplever att de fått mycket hjälp från handläggarna på det aktiva stödet. Däremot upplever en informant att hen inte fick den hjälp och stöd som behövs.

33

Informanternas tankar om framtiden har förändrats på olika sätt sedan tiden på gymnasiet. I några fall har informanterna utvecklat nya idéer om vad de vill göra i framtiden, i andra fall drömmer informanterna fortfarande om samma karriär som på gymnasiet, och i resterande fall är informanterna osäkra om vad de vill arbeta med i framtiden.

De flesta informanter är ganska positivt inställda och känner sig förberedda inför framtiden. Informanterna har blivit medvetna om hur betydande det är för dem att utbilda sig för att utöka deras arbetsmöjligheter.

34

6 Analys

Syftet med denna studie är att undersöka hur det kommunala aktivitetsansvaret förbereder och stödjer de ungdomar som har hoppat av gymnasiet. Nedan följer en analys utifrån det empiriska materialet kopplat till de valda teorierna. Vi kommer att svara på våra frågeställningar, vilka är: “Hur upplever ungdomarna stödinsatserna från det kommunala aktivitetsansvaret?” och “Vad anser ungdomarna om deras framtida karriärmöjligheter?”

6.1 Ungdomarnas upplevelser av det aktiva stödet

För samtliga informanter är det aktiva stödet en frivillig plats att komma till. Utifrån resultatet uttrycker informanterna att de har valt att delta på det aktiva stödet av fri vilja. Beroende på vilken brytpunkt och rutin som informanterna befinner sig vid kan upplevelserna kring stödinsatserna variera. Hodkinson och Sparkes (1997, s. 38-39) beskriver tre brytpunkter, därav den självinitierade brytpunkten har betydelse i detta fall. När informanterna avbröt studierna på gymnasiet och sedan valde att gå vidare till det aktiva stödet påbörjades en förändring i informanternas liv, präglad av den självinitierade brytpunkten.

Informanterna uttrycker en del lärorika upplevelser under tiden på det aktiva stödet, bland annat information om utbildning och jobbsökning. De nämner även positiva upplevelser från personalen som jobbar på det aktiva stödet och hur de har hjälpt informanterna med mycket om utbildning, arbete och annat runt omkring. Resultatet visar att för de flesta av informanterna följdes den självinitierade brytpunkten av en bekräftande rutin (Hodkinson & Sparkes, 1997, s. 40) på det vis att det aktiva stödet har förstärkt informanternas avsikt till utbildning, arbete eller andra saker som de har planerat att göra. Däremot upplever en informant att tiden på det aktiva stödet inte har varit lärorikt. För denna informant har den självinitierade brytpunkten följts av en motsägande rutin

35

(Hodkinson & Sparkes, 1997, s. 40) på det sätt att informanten upplever att hen inte är helt nöjd med förändringen och tiden på det aktiva stödet.

Utifrån vilket förväntat utfall som informanterna har om det aktiva stödet påverkar detta hur de upplever stödinsatserna. Enligt SCCT (Lent, Brown & Hackett, 1994, s. 83-84) skapar individen ett varaktigt intresse när en aktivitet upplevs positivt. Då resultatet visar på att många informanter upplever positiva erfarenheter genom lärorika aktiviteter och bemötande från handläggarna skapar informanterna ett varaktigt intresse hos det aktiva stödet. Resultatet visar även hur informanterna upplever önskvärda resultat genom att de är medvetna hur de lärorika aktiviteterna bidrar till möjligheter i framtiden. Exempelvis benämns det utifrån resultatet hur informanterna får hjälp med förberedelser inför utbildning och arbetsliv vilket ger önskvärda resultat för de som vill satsa på utbildning eller arbete. De personliga målen spelar även roll för upplevelserna vid det aktiva stödet. Som tidigare nämnt visar resultatet på att många informanter har som mål att antingen studera eller jobba. Detta stärker informanternas beslutsamhet att engagera sig i de stödinsatser vid det aktiva stödet eftersom de upplever positiva erfarenheter som stödjer deras personliga mål.

Lent, Brown och Hackett (1994, s. 83-84) menar att en individ misslyckas att skapa ett varaktigt intresse då negativa erfarenheter upplevs. Enligt resultatet berättar en informant att hen inte har upplevt lärorika aktiviteter på det sätt att hen inte har lärt sig något nytt eller fått den stöd och hjälp som informanten behöver. Men om detta upplevs negativt för informanten har resultatet inget stöd för, men kommer att diskuteras i diskussions-avsnittet.

6.2 Ungdomarnas syn på deras karriärmöjligheter

6.2.1 Studieavbrottets inverkan på ungdomarnas karriärmöjligheter

Brytpunkter och perioder av rutin behöver inte endast appliceras på hur informanterna upplever det aktiva stödet, det går även att applicera på hur de ser på deras karriärmöjligheter. Därför utgör informanternas gymnasietid och avhoppet en stor faktor till hur de ser på deras karriärmöjligheter. Resultatet pekar på en blandning av Careerships (Hodkinson & Sparkes, 1997, s. 38-40) olika brytpunkter och rutiner. Fortsättningsvis

36

berättar informant 1 att hen inte var särskilt intresserad av skolan och kände även en stark vilja av att börja jobba istället för att gå kvar i skolan. Informanten avbröt därför gymnasieutbildningen frivilligt och utgjordes därmed av en självinitierad brytpunkt (Hodkinson & Sparkes, 1997, s. 38-39). Men det var även en påtvingad brytpunkt på det vis att informanten fick ett barn vilket påverkade starkt valet av att göra studieavbrott. Brytpunkten följs därefter av en socialiserad rutin (Hodkinson & Sparkes, 1997, s. 40), då det beskrivs i resultatet att denna informant ångrar beslutet att hoppa av gymnasiet, men har accepterat situationen och gått vidare genom att hitta karriärmöjligheter inom vården.

För informant 4 utgjorde studieavbrottet av en påtvingad brytpunkt (Hodkinson & Sparkes, 1997, s. 38-39) eftersom det framkommer i resultatet att många utomstående faktorer, exempelvis oroligheter i hemmet, bidrog till studieavbrottet. Detta har följts av en socialiserad rutin (Hodkinson & Sparkes, 1997, s. 40) eftersom informanten upplever en känsla av att hen ligger efter då hen har missat tre år från gymnasiet, men har börjat acceptera det, gått vidare och kämpar med drömmen och möjligheterna att starta ett eget företag, trots saknaden av gymnasieutbildning.

Avhoppet från gymnasiet var för informant 3 och 5 en självinitierad brytpunkt (Hodkinson & Sparkes, 1997, s. 38-39) då det i resultatet visar hur informanterna under gymnasieutbildning inte kände någon motivation till utbildningen och valde snart därefter att göra studieavbrott efter att ha missat mycket av sin skolgång. I början följdes den självinitierade brytpunkten av en bekräftande rutin (Hodkinson & Sparkes, 1997, s. 40) för informant 3 eftersom hen insåg hur det lönade sig att arbeta istället för att studera. Men kort därefter insåg informanten att det inte var tillräcklig på lång sikt och gick över till en motsägande rutin då hen inte var nöjd med förändringen. Informanten vet däremot att hen vill utbilda sig till något, men vet inte vad och förstår även att hen behöver jobba hårdare och samla ork inför att utbilda sig för att utöka möjligheterna inför arbetslivet. Fortsättningsvis är informant 5 i både en socialiserande och blockerande rutin. Informanten drömmer nämligen fortfarande om att bli flygvärdinna, men är medveten om att möjligheterna inom det är begränsade med tanke på saknaden av gymnasieutbildning, och önskar att hen hade gått klart gymnasiet och är därmed i en blockerande rutin. Men informanten har samtidigt gått över till en socialiserande rutin eftersom resultatet visar på att hen har börjat acceptera situationen och söker jobb inom serviceyrken som informanten ser möjligheter inom på det vis att det inte krävs gymnasieutbildning.

37

Till sist präglades gymnasieavhoppet för informant 2 och 6 av en blandning av en påtvingad och självinitierad brytpunkt (Hodkinson & Sparkes, 1997, s. 38-39). I resultatet framförs det att informanterna flyttade runt mycket under gymnasietiden vilket gjorde att de missade mycket, tappade motivationen och valde att hoppa av. Flyttningen var en process de inte kunde påverka eftersom det tog lång tid innan de kunde få ett permanent boende. Därmed var det en påtvingad brytpunkt, men valet av att flytta och vara självständiga var en självinitierad brytpunkt på det vis att det var ett frivilligt val, vilket påverkade skolan mycket och därefter togs beslutet att göra studieavbrott. Vidare benämns det utifrån resultatet att informant 2 är i socialiserande rutin (Hodkinson & Sparkes, 1997, s. 40). Informanten är medveten om att saknaden av gymnasieutbildning innebär begränsade arbetsmöjligheter och att hen inte kan ta vilket jobb som helst, och har därför börjat acceptera situationen genom att lägga vikt vid utbildning och drömmen att starta ett eget företag, i likhet med informant 4. Rutinen för informant 6 är en blockerande rutin då informanten i nuläget inte är nöjd med situationen att inte kunna arbeta var som helst och har inte utvecklat några möjligheter eller tankar om vad informanten vill göra i framtiden.

6.2.2 Karriärval skapar karriärmöjligheter

Hodkinson och Sparkes (1997, s. 33) påpekar hur beslut kan vara pragmatiskt rationella på det vis att de baseras på bland annat personliga erfarenheter från exempelvis praktik eller arbete. I resultatet framkommer det att en del informanter har fattat ett pragmatiskt rationellt beslut under tiden på det aktiva stödet. Det yttrar sig till exempel genom hur informant 1 valde att byta karriär från restaurangbranschen till vården efter att ha testat på yrket med hjälp från det aktiva stödet. Hodkinson och Sparkes (1997, s. 33) menar även att de pragmatiskt rationella besluten utgörs av att individen oftast accepterar ett alternativ än att välja mellan många. Efter att informant 1 uttryckte att ha hittat rätt karriär inom vården efter att ha testat på detta, beslöt hen sig för detta alternativ snarare än att välja mellan flera.

Några informanter uttrycker att de vill starta egna företag, och detta har också varit ett pragmatiskt rationellt beslut genom att de har tagit beslutet utifrån personliga erfarenheter och känslor. Resultatet visar exempelvis att informant 2 har haft mycket arbetslivserfarenhet, men inget hen har varit helt nöjd med och därmed känner att hen vill

38

“vara sin egen chef” och inte behöva arbeta för någon annan. I resultatet nämner även informant 4 att hen har under tiden på det aktiva stödet deltagit på många informationstillfällen gällande att starta ett eget företag och vill i framtiden starta sitt eget företag efter att ha arbetat en tid. Informanten har på detta vis tagit ett pragmatiskt rationellt beslut av att starta ett eget företag utifrån erfarenheter och de hen känner till från dessa informationstillfällen. Till sist har även informant 5 fattat ett pragmatiskt rationellt beslut. I resultatet benämns det att informanten drömmer om att bli flygvärdinna. Vidare berättar informanten hur detta beror på att hen reser mycket och gillar att göra det. Därmed har informanten fattat ett pragmatiskt rationellt beslut eftersom även här baseras beslutet på personliga erfarenheter och känslor.

Hodkinson och Sparkes (1997, s. 34-35) beskriver hur individens handlingshorisont både kan begränsa och möjliggöra valmöjligheter. Vilka möjligheter individen ser på karriärval beror på hur individen uppfattar sin handlingshorisont. De pragmatiskt rationella besluten, som beskrivit ovan, grundas därmed i den handlingshorisont informanterna uppfattar. Resultatet utgörs av en blandning mellan en möjliggörande och begränsande handlingshorisont för informanterna. Närmare benämnt har informant 1, 2 och 4 utvecklat deras handlingshorisont sedan gymnasietiden och börjat tänka i nya banor inför vad de ser som möjligt i framtiden. Men de tankar och idéer informanterna har inför framtiden, som resultatet redovisar, är samtidigt begränsade av handlingshorisonten då de uttrycker svårigheter att fullfölja dessa möjligheter med tanke på saknaden av gymnasieutbildning.

Vidare är informants 3 och 6 handlingshorisont begränsande då de för tillfället inte ser några karriärmöjligheter inför framtiden. Det vill säga att informanterna har svårt att se vilka möjligheter de har inför arbetsmarknaden då de är osäkra till vad de vill göra i framtiden. Till sist har informants 5 handlingshorisont varit mer eller mindre oförändrad sedan tiden på gymnasiet då hen fortfarande har samma dröm. Däremot har saknaden av gymnasieutbildning begränsat informantens handlingshorisont till denna dröm. Men utifrån resultatet har informanten valt att gå en annan väg för tillfället och till och med hittat nya möjligheter på arbetsmarknaden och därmed har handlingshorisonten varit möjliggörande.