KOMMUNIKATION
MELLAN METODIKUM OCH
VERKSAMHETSINSTRUKTÖRER
KURS: Examensarbete
UTBILDNING: Vårdadministration
FÖRFATTARE: Felicia Uno och Sara Paulsson
HANDLEDARE: Daniela Mihailescu och Magnus Berndtzon
JÖNKÖPING maj 2021
En undersökning om hur verksamhetsinstruktörerna
uppfattar Metodikums sätt att kommunicera ut information
Förord
Vi som skrivit denna rapport heter Sara Paulsson och Felicia Uno och studerar till vårdadministratör på Jönköpings Internationella Handelshögskola. Vi vill passa på att tacka personalen på Metodikum som tog emot oss under denna period. Vi vill dessutom tacka alla verksamhetsinstruktörer som avsatt tid till att svara på vår enkät och Daniela som handlett oss i vårt examensarbete.
Sammanfattning
Denna undersökning är utförd på Region Jönköpings läns kliniska träningscenter Metodikum. Vi som skrivit denna rapport är Felicia Uno och Sara Paulsson, vårdadministratörsstudenter på Jönköpings Internationella Handelshögskola. Syftet var att undersöka kommunikationen mellan utvecklingsledare och verk-samhetsinstruktörer. De frågeställningarna vi hade med oss var Vilken
informa-tion behöver instruktörerna innan och under en klinisk träning och Hur uppfat-tas informationen som instruktörerna får. För att kunna besvara syftet och de
frågeställningar som ingick genomförde vi en enkätundersökning med både kvantitativa och kvalitativa delar som skickades till utvalda S-HLR instruktörer. Vi genomförde dessutom en intervju av semistrukturerad karaktär.
Resultaten i undersökningarna visar att den information som Metodikum kom-municerar ut är bristfällig. Det finns ett behov av mer struktur i förråden, till ex-empel att skåp och lådor ska vara uppmärkta samt en inventarielista som gör det enkelt att se vad som ska finnas i förrådet. Då det finns en stor osäkerhet kring tekniken i rummen önskas enkla manualer i metodrummen. Det framgår även att instruktörerna inte vet var de hittar information om Metodikum.
Då vår teori grundade sig i den linjära kommunikationsmodellen har vi under tiden noterat att Metodikum behöver använda sig av en tvåvägskommunikation för att få reda på eventuella brister. Det är viktigt att verksamhetsinstruktörerna får återkoppla till Metodikum direkt efter ett träningstillfälle.
Nyckelord: Metodikum, kommunikationsmodellen, information, verksamhetsin-struktörer, klinisk träning.
Summary
This study was performed at Region Jönköping County's clinical training center Metodikum. We who wrote this report are Felicia Uno and Sara Paulsson, health care administration students at Jönköping International Business School. The purpose was to investigate the communication between development managers and CPR instructors. The framing questions we had during the study were What
information do the instructors need before and during a clinical training and How is the information that the instructors receive perceived. To be able to
an-swer the purpose and the framing questions that were included, we conducted a survey with both quantitative and qualitative parts that were sent out to selected CPR instructors. We also performed an interview of semi-structured character to get more answers.
The results of the surveys indicate that the information Metodikum communi-cates is deficient. There is need for more structure in the storage units, for exam-ple marked cabinets and drawers and a list of inventories, which could clar-ify what should be in the storage unit. There is an uncertainty around the tech-nology in the clinical training rooms and the instructors have a request for easy-to-use manuals. It also appears that the instructors do not know where to find information about Metodikum.
Since our theory was based on the linear communication model, we have noted that Metodikum need to expand to a two-way communication model to learn about flaws that arise immediately. It is important that the instructors can give feedback to Metodikum immediately after a training session.
Keywords: Metodikum, communication model, information, CPR instructors, clinical training.
Innehållsförteckning
FÖRORD SAMMANFATTNING SUMMARY INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING ... 6 BAKGRUND ... 6 BESKRIVNING AV METODIKUM ... 6VERKSAMHETSINSTRUKTÖRERNAS ROLL PÅ METODIKUM ... 7
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 7
AVGRÄNSNINGAR ... 8
BEGREPPSFÖRKLARING ... 8
TIDIGARE FORSKNING ... 8
EN UNDERSÖKNING OM STÖD TILL INSTRUKTÖRER ... 8
SAMVERKAN MELLAN VÅRDENHETSCHEFERNA OCH METODIKUM ... 9
VERKSAMHETSCHEFERNAS UPPFATTNING OM METODIKUMS ROLL SOM KLINISKT TRÄNINGSCENTER ... 9
TEORETISKT PERSPEKTIV – KOMMUNIKATIONSMODELLEN ... 10
METOD ... 12
VAL AV METOD ... 12
DATAINSAMLING ... 12
VALIDITET OCH RELIABILITET ... 14
ANALYS AV DATA ... 14 ETISKA ASPEKTER ... 15 RESULTAT ... 15 RESULTAT AV ENKÄTSVAR ... 15 RESULTAT AV INTERVJUSVAR ... 20 ANALYS ... 20
TEORETISKT PERSPEKTIV–KOMMUNIKATIONSMODELLEN ... 21
EN UNDERSÖKNING OM STÖD TILL INSTRUKTÖRER ... 21
SAMVERKAN MELLAN VÅRDENHETSCHEFERNA OCH METODIKUM ... 22
VERKSAMHETSCHEFERNAS UPPFATTNING OM METODIKUMS ROLL SOM KLINISKT TRÄNINGSCENTER ... 22
DISKUSSION ... 23 METODDISKUSSION ... 23 SLUTSATSER ... 24 FRAMTIDA FORSKNING ... 25 ÖVRIGA TANKAR ... 25 REFERENSER
FIGURFÖRTECKNING
Figur 1 – Beskrivning av Metodikum Figur 1 – Envägskommunikation
Figur 3 – Metodikums kommunikationsmodell Figur 4 – Tvåvägskommunikation
DIAGRAMFÖRTECKNING
Diagram 1 – Fördelning av antal instruktörer per sjukhus Diagram 2 – Var instruktörer hittar information om Metodikum
Diagram 3 – Fördelning över hur frekvent instruktörerna använder Metodikum Diagram 4 – En skala över hur instruktörerna tycker att de hittar i förråden Diagram 5 – En fördelning över hur många som hittar information vid bokning
Diagram 6 – Hur många som tycker att bokningsbekräftelsen innehåller tillräcklig information Diagram 7 – En skala över hur bekväm instruktörerna känner sig med tekniken
BILAGOR Bilaga 1 – Enkät
Bilaga 2 – Följebrev enkät
Bilaga 3 – Följebrev påminnelse enkät Bilaga 4 – Följebrev inför intervju Bilaga 5 – Inbjudan till intervju Bilaga 6 – Intervjufrågor
6
Inledning
Region Jönköpings län arbetar ständigt med att förbättra kompetensen, öka kva-liteten och stärka patientsäkerheten inom vården. Till hjälp har de Metodikum som är ett kliniskt träningscenter där hälso- och sjukvårdspersonal får möjlighet att i en kontrollerad miljö träna omvårdnadsrelaterade arbetssätt och medicinska metoder. På Metodikum tränar enheterna med sina egna instruktörer för att hålla hälso- och sjukvårdspersonalen uppdaterade.
Det har tidigare genomförts tre studier, år 2018 – 2020, där fokus har legat på RIU-instruktörer1, enhetschefer och verksamhetschefer. Vi har fått i uppgift att utföra denna undersökning av vår handledare Magnus Berndtzon. Den går ut på att identifiera eventuella brister i kommunikationen mellan Metodikum och verksamhetsinstruktörer och möjligheten att bidra till förbättringar. Vi kommer i denna rapport benämna vår handledare som MB och verksamhetsinstruktörer som instruktörer.
Bakgrund
Under denna rubrik kommer vi att berätta om Metodikum och vad en instruktör har för roll under en klinisk träning. Du kan även läsa syftet och frågeställning-arna med vår undersökning, vilka avgränsningar vi gjort samt förklaringar på olika begrepp som förekommer i rapporten.
Beskrivning av Metodikum
Metodikum är ett kliniskt träningscenter som finns på sjukhusen i Eksjö, Jön-köping och Värnamo. Genom klinisk träning förbättras kompetensen hos hälso- och sjukvårdspersonalen, vårdskador minskar och patientsäkerheten ökar
(Henriks, G., 2020).
Metodikum är en specialiserad utvecklings- och utbildningsenhet där hälso- och sjukvårdspersonal får träna på olika situationer som kan uppstå i den kliniska vardagen. Med hjälp av träning tillåts medarbetarna att göra fel och de kan träna om och om igen. Detta för att de ska utveckla och fördjupa sina kunskaper som de sedan kan använda i sitt dagliga arbete (Henriks, G., 2020).
Metodikum arbetar utifrån tre huvudprocesser; miljöer, simulatorer och
pedago-gik. Med miljöer menas att Metodikums lokaler kan se ut precis som det gör i
verkligheten och byggs upp efter instruktörens önskemål. Simulatorer används när medarbetarna tränar situationer och upplevelser som efterliknar verkligheten så långt det är möjligt. Instruktörerna från varje enhet ansvarar för
peda-gogikprocessen och utformar sin kliniska träning efter medarbetarnas behov av
kompetensutveckling. Se figur 1 för en beskrivning av Metodikum som beskrevs med hjälp av MB (M. Berndtzon, personlig kommunikation, 23 februari, 2021).
7 Figur 1 - Beskrivning av Metodikum
Verksamhetsinstruktörernas roll på Metodikum
I Region Jönköpings län finns cirka 450 instruktörer som i vanliga fall arbetar på de olika enheterna på sjukhusen. De planerar, genomför och utvärderar klinisk träning för sina medarbetare (M. Berndtzon, personlig kommunikation, 1 mars, 2021).
I planeringsfasen har verksamheten identifierat vad medarbetarna behöver träna på. Instruktören bokar lokal och material på Metodikums bokningssida och be-söker eventuellt Metodikum för att förbereda sig på att hitta i lokalerna och lära sig hur simulatorerna fungerar. På träningsdagen kommer instruktören till Meto-dikum en stund innan det är planerat att starta för att förbereda lokalen, hämta material och starta tekniken (M. Berndtzon, personlig kommunikation, 1 mars, 2021).
Under genomförandefasen utför instruktören och deltagarna en klinisk träning som är planerad i förväg. I utbildningssyfte finns möjlighet att filma (M. Berndtzon, personlig kommunikation, 1 mars, 2021).
I återkopplingsfasen utvärderar instruktören och deltagarna den kliniska trä-ningen och tittar vid behov på filmen. I denna fas utvecklas de genom att få och ge konstruktiv kritik och feedback (M. Berndtzon, personlig kommunikation, 1 mars,
2021).
Syfte och frågeställningar
Syftet med vår undersökning är att under våren 2021 ta reda på hur instruktö-rerna uppfattar Metodikums sätt att kommunicera ut information i två av tre huvudprocesser; miljöer och simulatorer. Våra frågeställningar är:
8
• Vilken information behöver instruktörerna innan och under en klinisk träning?
• Hur uppfattas informationen som instruktörerna får?
Avgränsningar
Då vår undersökning berör hur S-HLR instruktörerna uppfattar
kommuni-kationen och informationen inför och under en klinisk träning har vi tillsammans med MB valt bort processen som berör pedagogik. Anledningen är att det inte berör information i samma utsträckning utan mer instruktörernas pedagogik i sina utbildningar. Primärvårdens S-HLR instruktörer valdes bort av anledningen att de inte använder sig av Metodikums lokaler i samma utsträckning och därför inte är lika relevanta till frågeställningen.
Begreppsförklaring
Kommunikation: Är ett samlingsnamn för både envägs- och tvåvägskommuni-kationen (Bergwall, D. & Lindgren, E., 2011).
Information: Är det meddelande som skickas i kommunikationsmodellen
(Bergwall, D. & Lindgren, E., 2011).
Verksamhetsinstruktörer: Är de instruktörer som i vardagen arbetar kliniskt som planerar, genomför och utvärderar klinisk träning för sina medarbetare (M. Berndtzon, personlig kommunikation, 1 mars, 2021).
Utvecklingsledare: Är den personal som arbetar på Metodikum (M. Berndtzon, personlig kommunikation, 1 mars, 2021).
Simulering: Är en metod där medarbetarna tränar upplevelser och situationer som liknar verkligheten så långt det är möjligt (Klinsim, 2013).
Simulatorer: Är den utrustning som används vid simulering som liknar verkligheten (Klinsim, 2013).
Tidigare forskning
Under denna rubrik kommer vi presentera de tre tidigare studier som har genom-förts på Metodikum.
En undersökning om stöd till instruktörer
Den första studien som utfördes på Metodikum av Dawood-Lazar och Larsson (2018) berörde hur Metodikum kan stödja RIU-instruktörerna. I studien skrev de att kursen Klinsim 1 har skapat ett tydligare mål för hur instruktörerna ska lägga
9
upp sitt arbete och att kursen har gjort att de fått samverka och samtala med andra instruktörer. De kom dessutom fram till att stödet från Metodikum baseras på instruktörens engagemang och att det behövs tydliga mål från den egna verk-samheten. Om detta efterföljs bidrar det till ett ökat värde för patienten.
I vår undersökning använder vi oss av Dawood-Lazar och Larssons (2018) tan-kar om att det behövs fler studier som undersöker vilken information instruk-törerna kan ha nytta av i sin roll. Vi väljer att, till skillnad från tidigare studie, inte bara fokusera på RIU-instruktörerna utan på alla instruktörer på Metodi-kum.
Samverkan mellan vårdenhetscheferna och Metodikum
Den andra studien genomfördes av Westerlund och Utahs (2019). De undersökte hur regionens vårdenhetschefer uppfattar Metodikums funktion samt hur sam-arbetet upplevs. De undersökte även vilka utbildningar hälso- och sjukvårdsper-sonalen på de olika enheterna har genomfört.
I rapporten framkommer det att vårdenhetscheferna har en god uppfattning om Metodikum och att de uppskattar möjligheten till utveckling av personalens kompetens. De skriver dessutom att samverkan mellan vårdenhetscheferna och Metodikum fungerar, men det finns en viss kommunikationsproblematik mellan dem.
I analysen beskriver de att samverkan mellan parterna är viktig för att ett kliniskt träningscenter ska bidra till trygghet hos hälso- och sjukvårdspersonal. Metodi-kum ses även som en plattform för personal att utveckla trygghet och utbyta erfarenheter. De aktiviteter som är mest populära enligt den studie som Westerlund och Utahs (2019) utförde är Pedagogisk instruktörsutbildning (Klinsim 1 och 2), Kompetensutveckling med instruktör från enhet och
Kompetensutveckling via RIU eller KUP2.
Verksamhetschefernas uppfattning om Metodikums roll som kliniskt träningscenter
Den tredje studien utfördes av Hellstrand-Junhem och Carlsson (2020) där de undersökte verksamhetschefernas uppfattning om Metodikums roll som kliniskt träningscenter kopplat till kompetensutveckling och patientsäkerhet. I studien kom de fram till att Metodikum har stor betydelse för regionen. De såg dock en variation mellan verksamhetscheferna kring kunskapen om Metodikums arbets-sätt.
I rapporten framkommer det att verksamhetscheferna känner en osäkerhet kring vad en instruktör är och vad de har för betydelse. Denna osäkerhet ger inte någon fördel varken till Metodikum, sjukvårdsorganisationen eller de kliniska
10
verksamheterna. Vissa verksamheter har dessutom fler instruktörer vilket gör att de som inte har någon behöver låna en instruktör från en annan verksamhet. Om det blir en mer jämlik fördelning av instruktörer kan det öka patientsäkerheten hos verksamheterna.
I deras analys fick de fram att arbetssätten på de kliniska träningscentren i Sverige skiljer sig. Dessutom ses det som en brist att verksamhetscheferna upp-fattar Metodikum som en liten organisation när den ska ses som stor då både ut-vecklingsledarna och instruktörerna räknas in i bemanningen.
Teoretiskt perspektiv – kommunikationsmodellen
Eftersom vårt syfte är att undersöka hur instruktörerna uppfattar Metodikums sätt att kommunicera ut informationen de får inför och under en klinisk träning har vi valt att använda oss av Shannon och Weavers Transmission model för kommunikation som teoretiskt perspektiv. Modellen har funnits sedan år 1949 och ses som en viktig del i kommunikationen mellan individer. Trots att modellen är gammal och att den utgår från en teknologisk kommunikation an-vänds den än idag i en något modernare form. De utformade en kommuni-kationsmodell som består av en enkel linjär process, det vill säga ”från sändare till mottagare” (Bergwall, D. & Lindgren, E., 2011).
För att förklara de olika stegen och relationen mellan dem kan dessa beskrivas av att sändaren och mottagaren är telefonapparater som ska få fram kommuni-kation. Sändaren får information från informationskällan, meddelandet går ge-nom sändaren via en signal bestående av elektrisk ström som i sin tur sänder sig-nalen genom en kanal, till exempel telefonkabel och tas emot av mottagaren. Ett vanligare fall i nutid är den mänskliga kommunikationen där munnen fungerar som sändare, ljudvågorna är signalen och örat är mottagaren (Bergwall, D. & Lindgren, E., 2011).
I modellen finns brus som kan uppstå i samband med att signalen skickas från informationskällan. När informationen sänds påverkas signalen av oförutsedda händelser vilket gör att mottagaren får fel information (Bergwall, D. & Lindgren, E., 2011). Se figur 2 för att få en bild av hur Bergwall och Lindgren (2011) förklarar uppbyggnaden av Shannon och Weavers envägskommunikation.
11
Vi ville undersöka hur Metodikum använder sig av envägskommunikationen där
informationskällan är en beslutsfattare som beslutar vad som ska sändas, alltså
det meddelande som skickas ut till instruktörerna. Meddelandet går sedan via
sändaren, som är Metodikum, genom olika medier som till exempel
boknings-sidan, bokningsmejl och information som finns i förråd och metodrum. Därefter tar instruktörerna, alltså mottagaren och destinationen emot informationen. I den här modellen kan brus uppstå när signalen skickas. Det kan till exempel vara att bokningssidan, bokningsmejlet eller informationen i förråd och metod-rum innehåller överflödig eller bristfällig information som mottagaren har svårt att förstå. Detta skapar i sin tur förvirring och gör att den väsentliga informat-ionen inte framkommer på ett tydligt sätt. Se figur 3 för att få en bild av hur kommunikationen på Metodikum är uppbyggd.
Figur 3 - Metodikums kommunikationsmodell
Shannon och Weavers modell har fått en del kritik då den byggs på att optimera kommunikationen rent tekniskt vilket gör den både ensidig och modellen kan inte beskriva processen i mänsklig kommunikation. Detta har gjort att pro-fessorn Philip Kotler har kompletterat envägskommunikationen med en tvåvägs-kommunikation som kallas ”effektiv tvåvägs-kommunikation”. Den bygger på att mot-tagaren ska kunna svara sändaren och ge feedback på den mottagna informat-ionen (Bergwall, D. & Lindgren, E., 2011).
Den utökade modellen bygger på funktionerna kodning och avkodning. Kodning avser sändarens mening med informationen och avkodning avser mottagarens uppfattning av informationen (Bergwall, D. & Lindgren, E., 2011).
Det brus som kan uppstå i modellen påverkar hela kommunikationen och inne-fattar olika delar som kan uppstå. Sändaren måste dessutom skapa kanaler som gör att mottagaren kan sända tillbaka responsen. Utöver grundmodellen på-verkas effektiviteten av andra orsaker, till exempel om budskapet är intressant, begripligt, användbart och om kanalen är tillgänglig, snabb och interaktiv
(Bergwall, D. & Lindgren, E., 2011). Se figur 4 för en bild över hur Bergwall och Lindgren (2011) förklarar uppbyggnaden av Kotlers tvåvägskommunikation.
12
I denna modell kan brus uppstå i de olika medierna som vi beskrivit tidigare, men även i hela kommunikationen. Några tekniska brus som skulle kunna upp-stå i responsdelen är felaktiga eller gamla mejladresser, felaktig enkätlänk och feltolkning av enkätfrågor. Det hade också kunnat uppstå tekniska problem i Skype vid genomförandet av intervjuerna. I återkopplingsfasen kan fysiskt brus uppstå som till exempel otydlighet vid redovisning, ofokuserade lyssnare, tele-foner som ringer eller andra personer som stör. Dessa faktorer kan göra att bud-skapet inte når fram.
Metod
Under denna rubrik kommer vi redovisa de metoder vi använt oss av. Vi kom-mer beskriva varför vi valde metoderna, diskutera validiteten och reliabiliteten av de resultat som framkommit samt etiska aspekter.
Val av metod
Utgångspunkten i vår undersökning var att undersöka hur instruktörerna upp-fattar Metodikums sätt att kommunicera ut information i två av tre huvud-processer. Dessutom ville vi undersöka vilken information instruktörerna be-höver inför och under ett träningstillfälle samt hur de får till sig information. Därför valdes både en kvalitativ och kvantitativ undersökning för möjligheten att dels identifiera eventuella brus i kommunikationen, dels för att kunna få fram möjliga åtgärder. För att uppfylla syftet och förstå kommunikationen använde vi oss av enkätundersökning och intervju för att få ut mest information från
instruktörerna. Utöver det har vi även använt oss av observationer där vi följde det dagliga arbetet under tre veckor.
Datainsamling
För att identifiera vilken eller vilka metoder som passar bäst för vår undersök-ning, som innebar svar från så många instruktörer som möjligt på ett
tids-effektivt sätt, valde vi att börja med en enkät. Denna enkät utformades med fasta frågor som var tvingande. Utöver de fasta frågorna fanns även möjligheten till
13
ett utförligare svar i en frivillig textruta, vilket gjorde den till kvantitativ med kvalitativa delar.
De kvantitativa frågorna handlade om hur instruktörerna uppfattar informat-ionen de får till sig inför en klinisk träning, samt var de hittar information. Detta gav oss en överblick om vårt syfte med undersökningen har en grund. Efter de kvalitativa frågorna som följde våra två ja- och nej-frågor önskade vi en moti-vering om hur de hade velat ändra informationen för att göra den mer lättförståe-lig. De andra två kvalitativa frågorna handlade om vilken information som hade underlättat instruktörernas förberedelser samt arbete under en klinisk träning. De svar enkäten genererade var sedan grunden till frågorna i den semistrukturerade intervjun som genomfördes, där frågorna baserades på de brus som framkom. Tillsammans med vår handledare diskuterade vi huruvida frågorna i enkäten är ledande och om det fanns risker i att svaren som inkommer inte är tillräckligt många för att kunna analysera dem. Enkäten och det följebrev som skickades med enkäten testades via Eva-Karin Hultgren på Futurum. Anledningen till detta var att testa frågorna för att minska risken för brus då de kan missuppfattas eller tolkas fel eftersom de skulle besvaras av så många som möjligt. Vi var av den anledningen noggranna med att bearbeta frågorna innan enkäten skickades. Fördelen med enkät är att svaren med enkelhet går att jämföra och samman-ställa, samt att det ger en tydlig överblicksbild (D. Mihailescu, personlig
kommunikation, 14 januari, 2021). Vi anser att om svaren ska kunna tolkas som real-istiska behöver majoriteten av respondenterna ha svarat på enkäten. Vi valde att ha en blandning av både öppna och slutna frågor, där de öppna frågorna var fri-villiga. Fördelen med slutna frågor är enkelheten i att sammanställa resultatet. En nackdel vad gäller öppna frågor är att det blir tidskrävande att sammanställa svaren (D. Mihailescu, personlig kommunikation, 14 januari, 2021), men vi använde oss av nyckelord för att kategorisera och organisera de olika svaren.
Enkäten (bilaga 1) utformades i programmet Esmaker som vi har tillgång till via Jönköpings Internationella Handelshögskola. Den skickades sedan till utvalda S-HLR instruktörer3 på regionens tre sjukhus. Tillsammans med enkäten skicka-des även ett följebrev (bilaga 2) där det stod vilka vi är, varför vi kontaktat dem och syftet med vår undersökning. Efter cirka 1 vecka skickade vi en påminnelse (bilaga 3) med förhoppningen om att samla in fler svar.
Enkäten skickades till 202 S-HLR instruktörer inom regionens tre sjukhus med ett bortfall på 17 personer. Dessa föll bort direkt då deras mejladresser var fel-aktiga eller för att medarbetarna slutat i regionen. Efter en dryg vecka hade vi fått in svar från 28 respondenter. Efter en påminnelse fick vi slutligen in 60 svar, vilket gav oss en svarsfrekvens på 32 %.
Intervjuerna var planerade att bokas in i grupper om tre instruktörer. Dessa valdes ut av utvecklingsledarna MB, Matilda Andersson och Karin Johansson. Anledningen till att vi inte ville intervjua dem en och en var för att skapa
14
het till diskussion. De bjöds in via ett mejl med ett följebrev (bilaga 4) som beskrev vilka vi är samt varför vi önskade att de skulle delta i intervjun. Sedan skickades en inbjudan till intervju (bilaga 5). På grund av pandemin bokades intervjuerna in att genomföras via Skype och vi planerade en timme per inter-vjutillfälle. Vi hade sju frågor som berörde de brus vi fått fram i enkäten. Utifrån svaren tog vi fram en semistrukturerad intervjuguide där våra förutbestämda frågor gav möjlighet till ytterligare följdfrågor (bilaga 6).
Frågorna vi använde oss av under intervjuerna testade vi på varandra och på MB för att undvika missförstånd. Det mest optimala hade varit att få testa frågorna på fler personer, men det fanns dessvärre ingen tid till det. Intervjuförfrågan skickades till 15 av de 185 instruktörerna som vi skickade enkäten till. Av dessa var det endast en som hade möjlighet att genomföra en intervju.
Validitet och reliabilitet
Enligt Lindstedt (2019) är det viktigt att diskutera validiteten och reliabiliteten av undersökningen samt huruvida vi faktiskt undersökt det som var planerat. Validiteten kan ses som systematiska fel, vilket till exempel kan påverkas av antalet svar som inkommer i enkäten och under intervjuerna. De frågor som skulle kunna leda till tveksamheter är fråga nummer två och åtta i enkäten där respondenterna har svarsalternativ annat och jag vet inte. Validiteten kan dess-utom påverkas av urvalen som gjordes inför de olika metoderna.
Reliabilitet handlar i stället om slumpmässiga fel som kan ha uppstått under tiden, vilka vi inte har kunnat påverka. I vårt fall kan en anledning vara covid-19 pandemin som påverkat hälso- och sjukvårdspersonalen på alla regionens sjuk-hus. En annan anledning är personal som slutat inom regionen vilket
utvecklingsledarna inte fått information om. Det betyder att deras mejladresser fortfarande finns kvar i listan med S-HLR-instruktörer trots att de inte längre arbetar i regionen.
Analys av data
När enkätens slutdatum passerat skapade vi en resultatrapport i Esmaker där alla svar samlades i stapeldiagram och procentuella fördelningar. Vi analyserade och försökte hitta svar kopplade till undersökningens syfte och frågeställningar. Där-efter började arbetet med att ta fram intervjufrågor för att ytterligare bryta ned och identifiera eventuella brus i kommunikationen. När intervjun var genomförd transkriberades den successivt för att sedan övergå till löpande text. Eftersom vi endast lyckades få till en intervju är denna avidentifierad både vad gäller person och klinik. Detta för att det inte ska gå att få fram vem som medverkat. Enligt Lindstedt (2019) behöver forskaren dela in resultat i större grupper för att sedan kunna koppla dessa till frågeställningar. Därför analyserades svaren i enkäten och i intervjun tillsammans för att hitta olika teman.
15 Etiska aspekter
Enligt Lindstedt (2019) ska vi utifrån forskningsetiska aspekter ta hänsyn till de fyra huvudkraven informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Dessa krav innebär att:
• Vi som utför undersökningen har en skyldighet att informera de personer som berörs om vad informationen de ger oss kommer användas till.
• Respondenterna ska ha gett samtycke att delta i undersökningen som vi utför.
• Personuppgifter ska avidentifieras i den mån att det inte går att få fram vem som deltagit.
• Enkätsvaren och svaren i intervjuerna ska endast användas till undersök-ningens ändamål.
De följebrev som skickades till respondenterna innehöll information om under-sökningen, varför den genomförs, dess syfte samt att det är frivilligt och ano-nymt att delta. Av de svar vi fick från enkäten fanns ingen information som kunde röja personuppgifter. Intervjun avidentifierades både vad gäller person och klinik.
Resultat
Under den här rubriken presenterar vi en sammanställning av de enkät- och intervjusvar som vi samlat in.
Resultat av enkätsvar
Enkätfrågorna skickades till 185 S-HLR instruktörer där vi fick svar från 60 respondenter vilket gav en svarsfrekvens på 32 %. De slutna frågorna i enkäten var tvingande och de öppna frågorna var frivilliga. Majoriteten av respondenterna, 73 % arbetar på Länssjukhuset Ryhov, 15 % arbetar på
16 Diagram 1-Fördelning av antal instruktörer per sjukhus
På den andra frågan ”Var hittar du information om Metodikum?” fick respon-denterna möjlighet att fylla i flera svar. Det var 34 som svarade intranätet, 24 svarade metodikum.se, 13 svarade annat och 1 svarade pluswebben, se diagram 2.
Diagram 2- Var instruktörer hittar information om Metodikum
Tredje frågan ”Hur frekvent använder du Metodikums lokaler/utrustning?” besvarades med envalssvar. Det var 17 som svarade 1–2 gånger i kvartalet, 17 svarade 1 gång om året, 16 svarade 1 gång i halvåret, 9 svarade 1–2 gånger i
17 Diagram 3- Fördelning över hur frekvent instruktörerna använder Metodikum
Den fjärde frågan ”Hittar du det material du behöver i förråden inför ett
träningstillfälle?” besvarades med en skala 1–10 där 1 stod för mycket svårt att
hitta och 10 stod för mycket lätt att hitta. På frågan fick vi in varierande svar, se
diagram 4, men majoriteten av svaren sträcker sig från 5 på skalan och uppåt vilket resulterade i ett medelvärde på 7.
Diagram 4- En skala över hur instruktörerna tycker att de hittar i förråden
Efter den fjärde frågan hade vi en öppen fråga ”Hur kan det förenklas? Motivera gärna!” där många av respondenterna skrev att de vill ha tydligt uppmärkta skåp och en inventarielista på vad som ska finnas i förrådet eftersom det är svårt att hitta rätt material. Några vill ha ett tydligare bokningssystem där det framgår vad de har bokat och några skrev att det krävs en tydligare kommunikation i
18
utlåningsförrådet. På denna fråga har några skrivit både att de inte har varit på Metodikum sedan de flyttade in i nya lokaler eller att de bara varit där någon enstaka gång.
På den femte frågan ”Hittar du den information du behöver vid bokning av material och lokaler?” var det 85 % som svarade ja och 15 % som svarade nej, se diagram 5. Efter den frågan hade vi en öppen fråga ”Om nej, är det någon typ av information du saknar? Motivera gärna!”. Några har skrivit att de inte bokar själva utan att det sköts via chef eller administratör på arbetsplatsen. Några skrev att bokningssystemet är lite besvärligt och att det behöver bli tydligare. De vill kunna se vem som bokat i form av namn och avdelning samt vilken lokal och/eller vilket material som är bokat.
Diagram 5- En fördelning över hur många som hittar information vid bokning
På frågan ”När du får din bokningsbekräftelse, tycker du att den innehåller till-räcklig information?” ombads respondenterna svara ja, nej eller jag vet inte, se diagram 6 på nästa sida. Denna fråga följdes av en öppen fråga ”Om nej, vilken information saknas? Motivera gärna!”. Den första tvingande frågan var det 73 % som svarade ja, 5 % svarade nej och 22 % svarade jag vet inte. På den öppna frågan hade 9 av 60 skrivit en motivering, där svaret att personen i fråga inte bokar själv var det mest förekommande.
19 Diagram 6- Hur många som tycker att bokningsbekräftelsen innehåller tillräcklig information
På frågan ”Hur bekväm känner du dig med tekniken i de olika rummen?” skulle de svara utifrån en skala 1—10, där 1 stod för inte alls bekväm och 10 stod för
mycket bekväm. På denna fråga blev svaren utspridda och medelvärdet blev 6, se
diagram 7. Den öppna frågan ”Vad skulle få dig att känna dig mer bekväm? Motivera gärna!” inbringade 28 svar. Av dessa var det 54 % som uppgav att någon form av utbildning eller enkla manualer i rummen skulle behövas. Några svarade att de hade velat ha en genomgång av tekniken i de olika rummen eller en instruktionsvideo att tillgå.
20 Resultat av intervjusvar
Den första frågan i intervjun berör planering inför ett träningstillfälle där respon-denten berättade att det beror på vad det är som ska genomföras. Vid HLR-utbildning kontrolleras att lokal och utrustning är ledig den planerade dagen. Vilken utrustning som behövs beror på om utbildningen genomförs på Metodi-kum eller i klinikens lokaler. Om utbildningen ska genomföras i MetodiMetodi-kums lokaler behöver instruktören förbereda i form av att plocka fram material och eventuellt ta med redskap från den egna kliniken.
Den andra frågan berör bokningssidan och bokningsmejlet som skickas vid bok-ning av material och lokaler. Svaret var att det skulle behövas information om vad de olika rummen innehåller, då alla inte innehåller samma utrustning. Som följdfråga undrade vi om det går att läsa sig till vad rummen innehåller, vilket det inte gör. Till exempel finns endast ett rum som innehåller taklyft som an-vänds vid förflyttning av patienter. För att veta vilket rum som innehåller speci-fika hjälpmedel behöver instruktören fråga utvecklingsledarna. Bokningsmejlet som skickas är något oklart men innehåller den information som behövs enligt instruktören.
Fråga nummer tre handlade om informationen inför ett träningstillfälle är till-räcklig. Hen har ett önskemål om förtydligande eller någon form av uppmärk-ning på luckorna där simulatorerna finns. Det finns även önskemål om ett till-fälle där HLR-instruktörer samlas tillsammans med utvecklingsledarna där de går igenom utrustning och lokaler.
Fråga fyra och fem besvarades i första och tredje frågan varför vi valde att inte ställa dessa.
Den sjätte frågan tog upp hur instruktören hittar information om simulatorer och var de vänder sig om de inte vet hur simulatorn fungerar. Vi fick svaret att hen har noterat en QR-kod men inte testat att använda den. I stället har instruktören ringt till utvecklingsledarna och bett om hjälp.
Som en avslutande fråga undrade vi om det var något som instruktören ville til-lägga. Det framkom önskemål om att utöka redskapsförråden med diverse hjälp-medel som används av patienter på klinikerna. Det kan handla om till exempel gåbord, rullator och rullstol. Detta för att undvika att ta med sig allt fram och tillbaka då det tar tid och kan vara besvärligt.
Analys
Under denna rubrik kommer vi att analysera hur resultatet av vår enkät kan kopplas till det teoretiska perspektiv vi utgått från och tidigare forskning.
21 Teoretiskt perspektiv–kommunikationsmodellen
Vi har under våra observationer sett att det finns ett starkt samband mellan Metodikums kommunikation och Shannon och Weavers linjära kommunika-tionsmodell, ”från sändare till mottagare” (Bergwall, D. & Lindgren, E., 2011). Som nämndes i vårt teoretiska perspektiv är brus något som uppstår i modellen
(Bergwall, D. & Lindgren, E., 2011). Vi har identifierat brus i form av otydlig bokningssida, otydliga informationslappar i offentliga utrymmen och brist på instruktioner i metodrum och förråd.
Efter undersökningen kan vi koppla vår teori till våra enkät- och intervjusvar då vi har sett att instruktörerna är överens om att informationen är bristfällig i flera delar. Resultaten visar att instruktörerna tycker att det saknas en rutin för fel-anmälan och fel-anmälan av saknat material. Det finns önskemål om uppmärkta skåp och inventarielistor i förråden. Många av instruktörerna tycker att det krävs enklare manualer och mer utbildning gällande tekniken i metodrummen.
Några överraskande resultat är att instruktörerna hittar det material de behöver i förråden och att resultaten på frågorna var över medelvärdet, vilket vi inte trodde från början. En annan del som vi reagerade på är att instruktörerna inte bokar metodrum och material själva, men de har åsikter och ser förbättrings-möjligheter på både bokningssidan och bokningsmejlet.
Tillsammans pekar detta på att brus uppstår i alla delar i kommunikationen vilket bekräftar Shannon och Weavers teori. Det pekar även på att bristfällig information skapar förvirring och irritation hos instruktörerna. En möjlig förkla-ring till att svaren både var utspridda och överraskande är att Metodikum flyt-tade in i nya lokaler för cirka ett år sedan och har inte riktigt kommit i ordning i förråd och lokaler. En annan förklaring kan vara att vissa av instruktörerna inte utövar kliniskt träning på Metodikum lika frekvent som andra eftersom många enkätsvar handlade om brister som fanns i de gamla lokalerna. Den största orsa-ken tror vi är pågående covid-19 pandemin som gjort att hälso- och sjukvårds-personal har behövt fokusera på annat. Sammanfattningsvis pekar detta på att ju tydligare information Metodikum förmedlar desto färre brus uppstår.
En undersökning om stöd till instruktörer
Resultatdelen i Dawood-Lazar och Larssons (2018) studie visar att utvecklings-ledarna ger instruktörerna förutsättningar för att klara av sin roll, men att de be-höver hjälp med den generella förberedelsen inför en klinisk träning. En respon-dent har svarat att rollen som instruktör inte enbart innebär att utföra träningar utan även att det området de arbetat på har bestämda platser där material fylls
på efter att andra instruktörer har använt det (Dawood-Lazar, O. & Larsson, P., 2018).
22
Detta pekar på ett starkt samband mellan vår undersökning och deras studie eftersom vi i fråga fyra i vår enkät såg att det krävs tydligare information i för-beredelsefasen. Det framkom önskemål om uppmärkta skåp, en beskrivning på var de hittar allt material och en rutin för vad de ska göra om material saknas.
Samverkan mellan vårdenhetscheferna och Metodikum
I den tidigare forskning som Westerlund och Utahs (2019) utförde framkommer att kommunikationen är bristfällig. Vi kan koppla den informationen till fråga tre och fyra i vår enkät. Dessa två aspekter tillsammans pekar på att det finns en brist i kommunikationen från Metodikum ut till övrig personal i regionen, både chefer och instruktörer. Enligt Westerlund och Utahs (2019) förekommer det brister i hur lokalerna ska användas samt att det från Metodikums sida ofta upp-levde en oordning bland materialet efter vissa träningstillfällen. De beskriver dessutom tveksamheter hos vårdenhetscheferna och instruktörerna om material som är bokat inför ett träningstillfälle ska vara framplockat av utvecklings-ledarna eller om det är instruktörens ansvar.
Efter att vi analyserat svaren fanns det även i denna undersökning önskemål från instruktörernas sida om inventarielistor i förråd och information på skåp och lådor om vilken simulator som ska förvaras där. Detta är något som både kan tillfredsställa instruktörerna och utvecklingsledarna då det kan bidra till bättre ordning. Då både verksamhetscheferna i den tidigare studien och instruktörerna i vår undersökning upplevt brister i kommunikationen på ett eller annat sätt ser vi ett behov av att systematiskt bearbeta informationen som går ut från Metodi-kum. Vad gäller tveksamheterna huruvida material ska vara framplockat är detta ännu ett exempel på brus i kommunikationen som kan kopplas till fråga fyra i enkäten samt fråga tre i intervjun. Detta skulle kunna förklaras av att det är svårt att hitta information där det tydligt framgår hur och var material ska förvaras vilket gör att det inte alltid kommer tillbaka till ursprungsplatsen.
Verksamhetschefernas uppfattning om Metodikums roll som kliniskt träningscenter
Enligt den studie som Hellstrand-Junhem och Carlsson (2020) utförde skriver de i slutsatsen att det finns tveksamheter och osäkerheter kring definitionen instruk-tör. Denna information skulle kunna kopplas till fråga två i enkäten som berör var instruktörerna hittar information om Metodikum.
I vår undersökning får vi i flera delar fram att det finns brister i hur Metodikum kommunicerar ut sin information. Utöver information om var material finns och hur simulatorer används behövs en övergripande informationssida eller hemsida. Det ska inte behövas kontakt med utvecklingsledarna för att ta reda på vad som definierar en instruktör eller vad Metodikum används till. Genom en tydligare
definition ökar förståelsen för Metodikums arbetssätt och fler verksamheter kan se möjligheterna och värdet av att använda Metodikum (Hellstrand-Junhem, E. & Carlsson, J., 2020).
23
Diskussion
Under denna rubrik diskuterar vi vår metod. Vi diskuterar dessutom de lärdomar vi tar med oss från undersökningen samt hur resultaten kan ha påverkats av metoden. Kapitlet avslutas med slutsatser, förslag till framtida forskning och övriga tankar.
Metod- och resultatdiskussion
Syftet med vår undersökning var att undersöka hur instruktörerna uppfattar Metodikums sätt att kommunicera ut information inför och under en klinisk träning. För att ta reda på detta använde vi oss av enkät samt semistrukturerad intervju.
Eftersom vi ville nå ut till många instruktörer och få en lättöverskådlig bild över resultaten som enkelt kunde jämföras, upplevde vi att enkäten var en välfunge-rande metod. Då vi hade kort om tid på oss att genomföra undersökningen var detta den mest tidseffektiva metoden för oss.
Vi hade i början av vår LIA 4 ett möte med MB om vilka metoder vi skulle an-vända för att kunna genomföra undersökningen. Han har erfarenhet av metodval då han har varit handledare i två tidigare studier på Metodikum.
När vi hade utformat frågorna med hjälp av MB och Eva-Karin kunde vi skapa ett konto i enkätprogrammet Esmaker. Systemet var användarvänligt, dock stötte vi på problem när vi skulle skicka enkäten till instruktörerna då det inte funge-rade att skicka den via Esmaker. Därför valde vi att mejla till 185 instruktörer med ett följebrev samt en länk till enkäten. När vi hade fått in alla svar skapade vi en resultatanalys i Esmaker som var mycket tydlig med både text, siffror och diagram.
Om vi hade fått göra enkäten igen skulle vi ha skickat följebrevet och länken till enkäten tillsammans med en läskvittens. På detta sätt hade vi fått in underlag för hur många som sett vårt mejl och läskvittensen kunde resultera i att fler hade svarat på enkäten.
Vi hade dessutom kunnat specificerat med tvingande kommentarsfält efter våra två frågor där respondenterna kunde svara annat och jag vet inte för att resultatet inte skulle bli tvetydigt. Som en sista fråga i enkäten hade vi lagt till en öppen fråga där respondenterna hade kunnat skriva om de ville tillägga något. Eftersom svarsfrekvensen blev låg har vi funderat på anledningen till det. En aspekt är att vi skickade mejlet från vår skolmejl och med tanke på att vi är okända personer för instruktörerna kan det leda till att de blev varsamma och inte vågade trycka på länken. En annan aspekt, som vi fick höra i efterhand, var att hälso- och sjukvårdspersonalen inte kontrollerar sin mejl ofta och då kan de
24
ha missat vårt mejl. På grund av detta valde vi att efter några veckor skicka en påminnelse vilket ökade svarsfrekvensen.
Efter enkätens slutdatum startade en period med bearbetning och analys. För att kunna utföra detta skapade vi en resultatanalys i Esmaker. På de öppna frågorna där respondenterna hade skrivit en motivering strök vi med överstrykningspenna över sådant som stack ut eller var återkommande. Därefter kategoriserade vi och försökte hitta specifika problemområden för att sedan skapa intervjufrågor. Om vi hade analyserat enkätsvaren igen hade vi arbetat mer med kategoriseringen. Om vi hade gjort intervjufrågorna igen hade vi omformulerat dem då de liknade varandra och det var svårt att förstå vad vi ville få fram. Det hade också varit bättre med frågor som skiljer sig mer då vi hade två frågor som under intervju-tillfället tolkades som att vi redan fått svar på.
Vi hade lagt ned mer tid på att få fler personer att delta i intervjun där vi person-ligen hade frågat om instruktörerna vill delta. Ett annat sätt hade varit att skicka ett mejl till instruktörernas chefer med en förfrågan om de kunde avvara sin per-sonal en kort stund. Ett annat alternativ hade varit om vår handledare skickat ett rekommendationsmejl till instruktörerna innan vi skickade förfrågan för att fler skulle vilja delta.
Med hjälp av vår teori, kommunikationsmodellen, har vi försökt hitta var och
hur kommunikationen brister. När vi sedan analyserade vår resultatanalys kom
vi fram till att kommunikationen brister på flera ställen.
Vi tycker att vi har fullföljt vår metod med att ha både en enkät och genomföra intervju. Med facit i hand hade vi enbart genomfört enkäten då vi fick flest svar på den och intervjun har egentligen bara tagit onödigt mycket tid. På grund av den låga svarsfrekvensen måste vi tolka resultaten med försiktighet. Vi måste även ta hänsyn till den rådande covid-19 pandemin och att många av instruk-törerna inte har varit i de nya lokalerna på Metodikum.
Slutsatser
Vi kom i denna undersökning fram till att utifrån frågeställning ett är den informationen Metodikum kommunicerar tillfredsställande, men att det finns brister som är i behov av åtgärder. Det gäller främst information i lokalerna som berör material och teknik. Då nästan 50 % av instruktörerna inte känner sig helt bekväma med tekniken i rummen är detta något som borde åtgärdas relativt om-gående. Det skulle kunna ske med hjälp av en instruktionsfilm och/eller enkla manualer som finns tillgängliga i de olika metodrummen. Undersökningen visade på att det finns otydligheter kring var instruktörerna hittar information om Metodikum samt att de önskar att skåp och lådor är uppmärkta. Detta var något vi lade märke till under vår första observationsvecka. Respondenterna har även påpekat att bättre struktur i materialförråd vore önskvärt samt någon form av inventarielista där det enkelt går att se vad som ska finnas.
25
Utifrån frågeställning två uppfattar instruktörerna att informationen är bristfällig och i behov av uppdatering. Eftersom det endast är 60 av 185 personer som sva-rat på enkäten betyder det att undersökningen inte har uppnått en mättnadsgrad då resultatet hade kunnat bli annorlunda om fler svarat på enkäten (Lindstedt, I., 2019). Resultaten behöver därför tolkas med försiktighet då en stor andel data inte är medräknad då flertalet respondenter valde att inte delta. Det betyder dock inte att det som framkommit inte stämmer.
Då Metodikum är ett regiongemensamt träningscenter är informationshantering en viktig del i deras arbete. Om informationen ska nå ut i den mån de önskar är det därför viktigt att identifiera var bruset finns för att kunna arbeta bort det. Trots att målet är att informationen ska kommuniceras på samma sätt behöver den anpassas för att fungera på regionens tre kliniska träningscenter då de har olika potential. Det hade därför varit mest gynnsamt att intervjua minst en in-struktör från varje sjukhus där vi går igenom de brister som framkommit i enkät-undersökningen. Vi hade då kunnat diskutera eventuella förändringar på respek-tive sjukhus.
Något överraskande vi sett i enkätresultaten är att majoriteten av respondenterna tycker det är enkelt att boka lokal och material via bokningssidan. Det är viktigt att lyfta det positiva då det är lätt att fokusera på de brister vi identifierat. Vi observerade dessutom att utvecklingsledarna gärna vill hjälpa instruktörerna vid frågor och är tillgängliga oavsett på vilket sjukhus det uppstår problem.
Framtida forskning
Om vi blickar framåt hade det varit en god idé att göra om denna undersökning om något år för att ta reda på om kommunikationen har blivit bättre. Det hade även varit intressant om det efter införande av ett eventuellt återkopplingsmedia genomfördes en studie som undersöker hur väl tvåvägskommunikationen funge-rar.
Vi anser att en undersökning vad gäller ledningens syn på Metodikum som kli-niskt träningscenter hade varit intressant. Detta dels för att ta reda på om de tycker att det behöver arbetas mer med marknadsföring av Metodikum till regionen, dels om det behövs en egen plattform där de kan samla all väsentlig information. Det skulle även kunna undersökas huruvida regionledningen tycker det är viktigt att klinikerna får träna i hela team i stället för profession för pro-fession.
Övriga tankar
Några tankar som dykt upp hos oss under tidens gång är att en tvåvägskommuni-kation skulle behöva implementeras där instruktörerna kan återkoppla direkt ef-ter ett träningstillfälle. Där skulle de också kunna felanmäla simulatorer eller komma med förslag på förändringar. Utan någon form av återkoppling får
26
utvecklingsledarna inte reda på om det finns några problem och fortsätter som det alltid varit då det kan vara svårt att se egna brister.
Något annat vi reflekterade över var att det i denna typ av undersökning kan vara bättre med endast anonyma enkäter eller svarsformulär i stället för intervju då det inte ställer respondenten mot väggen på samma sätt. Det hade varit fördelaktigt att respondenterna får möjlighet att besvara enkäten på plats vid ett träningstillfälle.
Referenser
Bergwall, D., & Lindgren, E. (2011). Kommunicera, informera och modellera. Hämtad 21 april 2021 från www.diva-portal.org.
Dawood-Lazar, O., & Larsson, P. (2018). En undersökning om stöd till
instruktörer. Hämtad 22 februari 2021 från vårdadministratörsprogrammet
Internationella Handelshögskolan Jönköping.
Hellstrand-Junhem, E., & Carlsson, J. (2020). Verksamhetschefernas
uppfattning om Metodikums roll som kliniskt träningscenter. Hämtad 22 februari
2021 från vårdadministratörsprogrammet Internationella Handelshögskolan Jönköping.
Henriks, G. (2020). Välkommen till Metodikum. Hämtad 22 april 2021 från https://plus.rjl.se/.
Klinsim. (2013). På uppdrag av Klinsim. Hämtad 20 maj 2021 från www.klinsim.se.
Lindstedt, I. (2019). Forskningens hantverk. Lund: Studentlitteratur AB. Westerlund, A., & Utahs, S. (2019). Samverkan mellan vårdenhetschefer och
Metodikum. Hämtad 22 februari 2021 från vårdadministratörsprogrammet
Enkät
1.
Vilket sjukhus arbetar du på? Länssjukhuset Ryhov
Höglandssjukhuset Eksjö Värnamo sjukhus
2. Var hittar du information om Metodikum? Metodikum.se
Intranätet Pluswebben Annat
3. Hur frekvent använder du Metodikums lokaler/utrustning? 1-2 gånger i månaden
1-2 gånger i kvartalet 1 gång i halvåret 1 gång om året Mer sällan
4a. Hittar du de material du behöver i förråden inför ett träningstillfälle?
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Mycket svårt att hitta Mycket enkelt att hitta Bilaga 1 (1 av 3)
4b. Hur kan det eventuellt förenklas? Motivera gärna!
5a. Hittar du den information du behöver vid bokning av material och lokaler?
Ja Nej
5b. Om nej, är det någon typ av information du saknar? Motivera gärna!
6a. När du får din bokningsbekräftelse, tycker du att den innehåller tillräckligt med information?
Ja Nej
Jag vet inte
6b. Om nej, vilken information saknas? Motivera gärna!
7a. Hur bekväm känner du dig med tekniken i de olika rummen? 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Inte alls bekväm Mycket bekväm
7b. Vad skulle få dig att känna dig mer bekväm? Motivera gärna!
Följebrev enkät
Hej!
Vi är två vårdadministratörsstudenter från Jönköpings Internationella Handelshögskola som gör vårt examensarbete på Metodikum. Syftet med vårt arbete är att undersöka hur
instruktörerna uppfattar tillgänglighet och struktur kring miljö, simulering och information. Detta gör vi för att identifiera eventuella brister och möjligheten att bidra till förbättringar som underlättar för dig som instruktör.
Vi har sammanställt en enkät som vi önskar att du svarar på. Det är anonymt att delta och tar endast 5-10 minuter. Deltagandet är frivilligt och du kan när du vill avbryta. När du
besvarar enkäten godkänner du att vi använder dina svar i vårt examensarbete. Den slutgiltiga rapporten kommer publiceras i det digitala vetenskapliga arkivet (DiVA).
Med vänliga hälsningar Sara Paulsson och Felicia Uno vårdadministratörsstudenter
Jönköpings Internationella Handelshögskola
Följebrev påminnelse enkät
Hej!
För två veckor sedan blev du tillfrågad att medverka i en undersökning som vi gör för Metodikum. Undersökningen utförs för att identifiera eventuella brister och möjligheten att bidra till förbättringar som underlättar för dig som instruktör, därför vore vi väldigt
tacksamma om du vill svara på denna. Sista svarsdag är den 31 april. Har du redan svarat kan du bortse från detta mejl.
Det är anonymt att delta och tar endast 5-10 minuter. Deltagandet är frivilligt och du kan när du vill avbryta. När du besvarar enkäten godkänner du att vi använder dina svar i vårt
examensarbete. Den slutgiltiga rapporten kommer publiceras i det digitala vetenskapliga arkivet (DiVA).
Med vänliga hälsningar Sara Paulsson och Felicia Uno vårdadministratörsstudenter
Jönköpings Internationella Handelshögskola
Följebrev inför intervju
Hej!För några veckor sedan blev du tillfrågad om att delta i en enkätundersökning. Vi skickar nu detta mejl där vi undrar om du är intresserad av att ställa upp på en intervju med syftet att identifiera eventuella brister och möjligheten att bidra till förbättringar som underlättar för dig som instruktör.
Om du inte vill delta är vi tacksamma om du meddelar detta via ett svarsmejl.
På måndag den 26 april kommer vi skicka ut en förfrågan till alla (förutom de som meddelat att de inte vill delta) via Doodle med förslag på datum och tid för intervjun där du har möjlighet att boka in dig på en tid som passar. Den kommer hållas 3 och 3 via Skype och tar cirka 30 minuter. Observera att bokningen kommer vara 1 timme för att underlätta planeringen.
Med vänliga hälsningar Sara Paulsson och Felicia Uno vårdadministratörsstudenter
Jönköpings Internationella Handelshögskola
Inbjudan till intervju
Hej!Som vi meddelade förra veckan kommer här en länk med förslag på datum och tider för intervju. Följ länken och bocka i det alternativ som passar dig bäst. Endast ett alternativ per person. Glöm inte att fylla i ditt namn.
Har du önskemål om annan dag eller tid får du gärna mejla informationen till oss så kan vi säkert ordna det.
Med vänliga hälsningar
Sara Paulsson och Felicia Uno vårdadministratörsstudenter
Jönköpings Internationella Handelshögskola
Intervjufrågor
1. Berätta hur det går till när du planerar ett träningstillfälle?
2. Hur tycker du bokningssidan fungerar när du ska boka material och lokal? Är informationen på hemsidan och i mejlet tillräcklig?
3. Tycker du att du som instruktör får tillräcklig information inför ett träningstillfälle? (Var simulatorer finns och hur de fungerar)
4. Vad har du för förväntningar på lokalen/utrustningen vid ett träningstillfälle? 5. Hur vet du att lokalen/utrustningen du bokad är lämplig för träningstillfället?
6. Om du inte vet hur en simulator/tekniken fungerar, vet du var du hittar informationen? 7. Är det något du vill tillägga eller har du någon ytterligare tanke om Metodikum som du vill
dela med dig av?
