Stress på förskolan

Examensarbete i fördjupningsämnet

Förskollärarexamen

15 högskolepoäng, grundnivå

Stress på förskolan

Stress at the preschool

From a staff perspective

Alexandra Andersson

Iza Tschürtz

Förskollärarexamen 210hp

Examensarbete, Förskollärarprogrammet

Examinator: Jonas Qvarsebo Handledare: Hilma Holm 2017-08-29

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE

Lärande och Samhälle institutionen

2

Förord

Genom vårt arbete har vi samarbetat utifrån varandras svagheter och styrkor. Alex har startat skrivandet i arbetet för att Iza ska komma igång med skrivandet. Iza har varit den som hittat litteraturen som varit störst användning. Tillsammans har vi båda läst det den andra skrivit i arbetet för att inte fastna i en låda. Vårt arbete har varit likvärt skrivit mellan oss båda.

Vi vill tacka de som deltagit i vår studie och medverkat med intervjuer.

Hilma Holm, vår handledare, vill vi tacka för ditt stöd och samtal kring vårt arbete och hjälpt oss genom vårt arbete. Diskussionerna kring vårt arbete har varit ett nöje att medverka i.

Vi vill även tacka Camilla Andersson, som varit mycket hjälpsam med råd och tips kring ämnet av stress och vad vi skulle fundera kring under vår arbetsgång.

3

Sammanfattning

Syftet med studien är att undersöka hur personalen på förskolan upplever sin arbetsmiljö och vilka faktorer som kan leda till stress. Utifrån syftet framställdes frågeställningar som besvaras ur personalens perspektiv kring deras upplevelse av stress i förskoleverksamheten. I studien

används teorier kring hantering av stress, coping och problemstilar. Återhämtningen är en teori som kommer finnas med för att förklara vikten av vila och hur bristen av vila kan leda till stress. Tidigare forskning kring ämnet stress ute i verksamheten kommer finnas med för att visa på betydelsen av studien. Då det inte existerar mycket forskning kring stress bland förskolepersonal i Sverige men internationell forskning visar på hur vanligt stress är förekommande. Val av metod för studien har varit observationer av arbetsmiljö, som legat grund för intervjuerna med

personalen på två förskolor. I resultatet analyseras det kring vad personalen upplever som stressgivande, vilka fysiska påfrestningar som finns, den psykosociala påfrestningen och hur viktig tiden för återhämtning är. Det diskuteras sedan fram i slutsatsen att den psykosociala påfrestningen är det som upplevs som mest stressgivande.

4

Innehållsförteckning

Inledning ... 5

Syfte och frågeställning ... 6

Teoretiska utgångspunkter ... 7

Stressmodeller och problemlösningsstil ... 7

Coping och kontroll-lokus ... 8

Återhämtning och återställning ... 9

Tidigare forskning ... 10

Stressfaktorer och hanteringar av stress ... 10

Emotional Exhaustion in Day-Care workers ... 11

Arbete och Stress - En introduktion till arbetsmiljöpsykologi ... 12

Metodkapitel ... 14 Metodval ... 14 Urval ... 14 Genomförande... 15 Analysmetod ... 16 Forskningsetiska övervägande ... 17

Analys och Resultat ... 19

Hur ser miljöerna ut ... 19

Fysiska påfrestningar ... 20

Arbetet med det fysiska ... 21

Psykosociala påfrestningar... 21

Arbetet med det psykosociala ... 23

Återhämtningen... 25

Vikten av en givande återhämtning ... 26

Tankar kring åtgärder för stress och påfrestningar ... 27

Slutsats och diskussion ... 29

Hanteringen av stress ... 29

Olika uppgiftsbehov och påfrestningar ... 29

Vidare forskning och frågor ... 30

Metoddiskussion ... 30

Referenser ... 31

Litteratur ... 31

Artiklar ... 31

Bilagor... 33

Checklistan för förskolor av Arbetsmiljöverket ... 33

5

Inledning

Samhället är aldrig stillastående. Det förändras med varje ny utmaning och problem världen stöter på. Detsamma gäller för förskolan och dess anställda. Genom samhällets förändring har det skett förändringar i förskolans historia. Valet av ämne för studien handlar mycket om förskolans förändrade miljö, från att ha varit en plats för barnpassning till en pedagogisk läroplats. Huvudsakligen kommer vi att ta upp stressen som existerar i verksamheten och hur personalen hanterar eller inte hanterar den. Den kommer att beröra den fysiska och psykiska påfrestningen i arbetsmiljön som bidrar till stress i yrket. Det är väldigt vanligt att stress finns i arbetsmiljön.

I två forskningsstudier vi tagit med i arbetet har visat i sina studier att arbeta på förskolan är ett av de stressigaste yrkena. På en arbetsplats som förskolan förekommer det enligt

arbetsmiljöverket lagar för hur en arbetstagares arbetsmiljö ska vara utformat för dess fysiska och psykiska hälsa. Men vidare måste arbetstagaren och arbetsgivare samt högre uppsatta inom verksamheten, tänka på barnen eftersom det existerar en läroplan för barnens lärande och omsorg som spelar en lika stor roll som arbetsmiljölagen gör för arbetstagarna. Förskolan är platsen där det borde finnas en balans mellan de två dokumenten, för två olika grupper på en och samma plats. (Arbetsmiljöverket, 2017 & Skolverket, 2016).

Vårt arbete har bestått av observationer på två förskolor från olika kommuner. De avdelningar vi observerat har haft olika åldersgrupper. I valet att arbeta med personalens perspektiv handlar mycket om att få en verklig bild av förutsättningarna inom yrket. De flesta studier är ur en förskollärares perspektiv men det är inte endast de som arbetar på förskolan, det gör barnskötare med. Då båda har olika roller på förskolan och i några fall har de samma mål. Att de är där för barnen. Därför har detta arbete riktat sig mot att ha intervjuer med både förskollärare och barnskötare då de är båda viktiga delar av verksamheten.

6

Syfte och frågeställning

Syftet med studien är att undersöka hur personalen på förskolan upplever sin arbetsmiljö i relation till stress.

I vår studie har vi frågeställningarna:

• Vilken stress förekommer i verksamheten enligt personalen?

• Hur upplevs stress utifrån de fysiska och psykiska påfrestningarna som förekommer i förskolans arbetsmiljö?

• Hur beskriver personalen att de påverkas av stressen, både fysisk och psykiskt? • Hur beskriver personalen att de kan arbeta för att motverka stress i arbetsmiljön?

7

Teoretiska utgångspunkter

I vårt arbete kring stress behövde vi analytiska verktyg som berörde vårt ämne och i brist på studier kring stress i förskolan fann vi teorier som berörde ämnet stress som sedan kunde kopplas vidare till vårt yrke och område av personalen i verksamheten. Då vi är intresserade av att ta reda på personalens upplevelser, har vi valt att använda oss av ett psykologiskt perspektiv av stress. De teorier och litteratur vi valt att använda oss utav är skrivet av legitimerade psykologer.

Stressmodeller och problemlösningsstil

I Tony Cassidys bok “Stress, Kognition och hälsa” börjar med att förklara begreppet stress och går sedan vidare med hur den kan visas, upplevas och åtgärdas. Cassidy menar på att i de flesta läroböcker beskrivs tre olika stressmodeller. Dessa är stimulusmodellen, responsmodellen och transaktionsmodellen. Stimulusmodellen bygger på de yttre kraven och källor till stress hos en individ, faktorer som kan upplevas som stressgivande (1999:11). När vi börjar se symtomen hos individen som lider av stress, sådant vi ofta har sett tidigare hos någon eller oss själva,

exempelvis huvudvärk, trötthet och irritabilitet. Dessa, menar Cassidy, är följder av de krav som satts på individen och som individen försökt uppnå, detta är responsmodellen (1999:12).

Transaktionsmodellen är även kallas processmodellen då den inger en mer komplex syn på stress, den innefattar både individen och kontexten, alltså både stimulusmodellens och

responsmodellens delar. Den beskrivs som en transaktion mellan krav och reaktion, individen kan inte skilja på kraven och dess reaktion på dem. Denna anses som en mer realistisk syn på stress i vardagen (1999:12-13). Dessa modeller använder vi oss av för att få en bättre förståelse kring hur stress uppkommer och hur det påverkar individer, för att hjälpa oss svara på vår första frågeställning.

Cassidy skriver kort om problemlösningsstil och att i en senare studie har det framkommit ett sexfaktorsmått på problemlösningsstil som används för att visa de olika hanteringar för stress. Han tillägger även att den fortfarande bearbetas och att en sjunde faktor har lagts till (1999:110). Dessa sju är 1, hjälplöshet i problemsituationer, 2, kontroll över problem, 3, kreativ i lösning av problem, 4, tillit till sin förmåga av problemhantering, 5, tendensen att närma sina problem, 6, tendensen att undvika sina problem och 7, söka stöd i problemsituationer (1999:110). Det som dessa resultat tyder på att människors sätt att tänka kring

8

problem är avgörande i hur de hanterar livsstress (1999:111). Detta kopplas sedan vidare till coping, som handlar om hur stress kan hanteras. Cassidy menar att de copingstilar som

diskuterats i texten kan sammanfattas i de sju problemlösningsstilar som han diskuterade tidigare (1999:118). Detta kommer vi att använda oss av i den bemärkelse att analysera personalens copingstil de talat om i sina intervjuer.

Coping och kontroll-lokus

Att arbeta mot stress handlar om hur det kan hanteras. Töres Theorell tar upp tre områden inom psykosociala faktorer. De är omgivningsnivån, individnivån och reaktionerna. I hans text nämner han att boken är syftat till omgivningsnivån men han beskriver begreppet coping på individnivå (Theorell, 2012:19-20). Individnivån är vad vi kommer ha med i vår studie kring analysering av motverkning av stress som sedan kan ge en bild till hur stress kan motverkas på en

omgivningsnivå. Begreppet coping är enligt Theorell,sättet att bemästra problem (2012:20). Denna studie har problemet stress på en psykosocial nivå men som vidare kan dra sig vidare på fysisk utmattning. Genom intervjuerna kan vi föra ett vidare tänk kring hur personalen använt sig av begreppet. Coping har vidare aspekter som har enligt Theorell speciell betydelse för den psykosociala miljön. Locus of control, som på svenska översätts till kontroll-lokus, vilket han menar med var individen ser möjlighet att lägga problemen för att göra något åt det(Theorell, 2012:20). Liksom det Theorell tar upp är vi ute efter vart personal kan vända sig när de arbetar med vardagliga arbetsuppgifter men även de mer oroliga och stressfyllda händelser som kan förekomma i yrket. Till det kommer hans vidare förklaringar om att individen antingen ser sig själv ha möjlighet att lösa problemen och därmed handlar det om intern kontroll-lokus eller om individen inte har möjlighet för det ligger utanför individens räckvidd, vilket handlar om extern kontroll-lokus(2012:20). Coping och kontroll-lokus kommer hjälpa oss att visa hur personalen hanterar och bemästrar sin stress genom att analyser deras intervjuer.

Töres Theorell tar upp att det finns enligt honom två kontroll-lokus, en intern och en extern(2012:21-22). Dessa handlar om att allt ligger i personalens händer kring hanteringen av deras arbetsmiljö eller om de lämnar över deras hantering av stressen till någon annan.

Begreppen som coping och kontroll-lokus kan framhäva personalens hanteringar av stress i verksamheten och vidare koppla det till olika problemlösningsstilarna som Cassidy lyfte fram, visar på sätt att lösa stressrelaterade problem.

9

Återhämtning och återställning

Torbjörn Åkerstedt tar upp begreppet återhämtning och menar att det inte finns någon etablerad definition av detta begrepp. Dock används begreppet i en rad olika situationer. Inom den fysiska återhämtningen, används begreppet återställning av kroppens normala nivåer - i form av

återställning för ex syreförbrukning, hjärtfrekvens, blodtryck och fler till basnivåer(2012:93). Återhämtningen har även en psykologisk betydelse enligt Åkerstedt. Inom den psykologiska återhämtningen kan det betyda att återhämta sig från olika mentala belastningar, t ex återfå normal pigghet, energi, långvarigt mentalt arbete eller långvariga emotionella belastning. Ett nyckelord enligt Åkerstedt inom den psykologiska återhämtningen är trötthet. Även detta ord är svårt att definiera enligt författaren men de som har försökt sig på att definiera begreppet menar att trötthet är ett tillstånd av obenägenhet att fortsätta på en aktivitet som pågått under en lång tid(2012:93) Återställning av det fysiska, kroppen och tröttheten är en viktig del i vårt arbete, hur personalen kan hantera stress men även för hur den psykiska och fysiska påfrestningarna inom yrket kan under en tid skapa stress. Åkerstedt nämner även att vilan inte måste vara vila utan “alternativ aktivitet”, något annat än det som arbetats med antingen mentalt eller fysiskt tidigare under dagen. Dock är den huvudsakliga vilan, sömnen den viktigaste återhämtningen. Åkerstedt nämner vidare kring sömn och stress, att inte mycket forskning eller teorier existerar som man skulle kunna tro (2012:94). Vårt fokus ligger dock på hur personalen kan påverkas av stress genom både fysisk och psykisk påfrestning, genom arbetskrav som övertid, lång arbetstid och nedvarvning. Menat att arbetspassets längd går i relation till hur mycket återhämtningstid som blir över på dygnet, men har även betydelse för hur mycket belastning som behöver återhämtas (2012:106-109). Dessa är några mindre begrepp som är ingående i att analysera kring hur personalen arbetar kring stress men även hur de påverkas av stress med relevans kring deras återhämtning och arbetstid.

10

Tidigare forskning

Stressfaktorer och hanteringar av stress

I en forskningsartikel skriven av Otilia Clipa och Amelia Boghean, tar de upp i sin introduktion samhällets föränderliga områden; ekonomi, politik och sociokulturell. Då samhället har

förändrats mycket de senaste tjugo åren enligt författarna, reformer och andra aspekter av

undervisnings aktiviteten har tillkommit (Clipa & Boghean, 2015). Dessa reformer och aspekter, i form av läroplanen och även arbetsmiljölagen bland annat, som tillkommit har varit givande till att utveckla lärandet för barn i förskolan. Emellertid för reformerna med sig nya utmaningar samt att det inte finns någon äldre forskning som specificerar sig kring stress på förskolan. Detta är något som vi vill tydliggöra i vårt arbete, att reformerna kan tillföra en stress i arbetet, då fokusen ska befinna sig på barnen men också dokumentation och planering. Deras forskning kring stressfaktorer och hantering av stress handlar om att då samhället förändrats, har även yrket förskollärare förändrats. Menat att det nya samhället blivit en källa för både tillfredsställelse och uppfyllelse, men även en källa till stress och missnöje(Clipa & Boghean, 2015).

Vidare nämner de studien “Teachers under pressure: Stress in the teaching profession”, för att framhäva deras poäng med det förändrade samhället (Travers & Cooper, se Clipa & Boghean, 2015). Då Clipa och Boghean tar upp i sin artikel några tidigare studier innan deras, där det har visat på att arbetsstress kan vara mer djupgående i några yrken än i andras. En av dessa yrken som det vanligtvis förekom mer stress i än andra är lärarutbildningen, då den är erkänd som en av de stressigaste yrkena i världen. Här har Clipa och Boghean fått fram sitt budskap om att stressen förekommer i yrket men inte vilka faktorer som utlöser stressen. Liksom i vårt arbete handlar det om att påpeka att stressen är en ständig kompanjon i arbetsmiljön av förskolans verksamhet. Att bli av med den är svårt men att lära sig hantera den är viktigt.

Vidare tar de upp att väldigt få studier på en internationell nivå utförts inom ämnet av stress kring förskollärare, förutom i få länder (Clipa & Boghean, 2015). Detta är viktigt att vi tar upp i vårt arbete, då det hjälper oss att förklara bristen av forskning i ämnet och hur denna brist har givit upprop till önskad forskning. De tar upp från en studie; “Stresul ocupaţional în

grădiniţele cu program prelungit”, olika stressfaktorer som är relevanta för förskolans aktiviteter

(Gramaticu, se Clipa & Boghean, 2015). Inskolningarna, de olika generationerna har olika egenskaper utefter det konstant förändrade samhället, exempelvis elektronikens påverkan då en

11

äldre studie eller teori för ämnet inte finns, barn med behov som hoppar in i de stora

barngrupperna utan en assistens och stora barngrupperna i små lokaler (Clipa & Boghean, 2015). De olika faktorerna från artikel till stressen på förskolan är oftast vardagliga rutiner och uppgifter som inte utförs på ett hälsosamt eller långvarigt sätt. Liksom vårt arbete tar vi upp vardagliga uppgifter personalen har på plats men vad som är stressfullt för personalen vi

intervjuat är något annorlunda från artikelns exempel. Clipa och Boghean har tagit upp kort kring stressfaktorer, vidare tar de upp behovet av att hantera stress. Det nämns olika aspekter av hur stress kan hanteras, genom att bemöta problemet och fixa det, kognitivt arbete för att ändra beteende mot mötet av problemen, socialt stöd av nära och kära, känslomässigt uttryckande, undvika problemen eller att hålla allt inom sig (2015). Genom att bemöta stressen på olika sätt visar på hur en person hanterar den. I det framtida yrket finns olika vis att bemöta olika typer av stress, vare det sig vara det fysiska eller psykosociala. I vårt arbete visar vi hur personalen hanterar stressen och genom dessa exempel och coping från Theorell kan förklara och tydliggöra hur stress hanteras i förskolan. Clipa och Boghean får genom sin litteratur och uppvisning av studie i metoddelen fram ett resultat och slutsats att en mindre barngrupp hade kunnat vara en väldigt givande grund till att minska stressen i yrket (Clipa och Boghean, 2015). Liksom författarnas slutresultat är barngruppen en stor del av vad som kan göra yrket stressfullt men även att dokumentationen i från och med barngruppen är del av hur stressen tillkommer samt att hur stressen eller problem på förskolan hanteras.

Emotional Exhaustion in Day-Care workers

Mette Løvgren inleder sin artikel, “Emotional Exhaustion in Day-Care workers”, med att säga att arbete inom förskola är ett av de yrken där det uppstår arbetsrelaterade hälsoproblem (2016). Hon påpekar även att om förskollärare ska uppmana barn till att värna om sin hälsa måste de själva vara hälsosamma eller i alla fall vara medvetna (Løvgren, 2016). Höga stressnivåer hos förskolepersonalen kan påverka barnen (Løvgren, 2016). Dock, påpekar Løvgren, att det inte finns så mycket forskning kring förekomsten av emotionell utmattning hos förskolepersonal, och det är mycket vi fortfarande inte är medvetna om, exempelvis vad som orsakar emotionell utmattning (2016).

12

“EE consists of feeling one is stretched too thin and emptied of emotional and physical

resources” (Maslach, se Løvgren 2016). Detta är den förklaring de använder sig utav i sin studie, de refererar mycket till Maslach och utgår ifrån hennes teorier.

Løvgren tar upp en meta-analys som undersöker rollers tvetydighet och jobbprestation på olika nivåer av ställning identifierad roll tvetydighet som de arbetsstress med den högsta korrelation till arbetsprestationen (2016). Det visade sig att denna korrelation är starkare hos chefer än hos icke-chefer (Løvgren, 2016) Andra stressorer kan även vara rollkonflikter, roll överbelastning, jobb osäkerhet, jobb-familj konflikter, miljö osäkerheter och situationella hinder (Løvgren, 2016).

Løvgrens hypotes inför sin studie är att förskollärare upplever högre emotionell

utmattning än barnskötare då de även har det administrativa arbetet att ta hand om (2016). Och nuvarande data visar på att förskollärare spenderar mestadels av sin tid med barnen, 66% för lärare och hela 81% av sin tid spenderar barnskötare med barnen (Løvgren, 2016). Løvgren påpekar även att medvetenheten om att barnskötare inte har en formell arbetsbeskrivning och det kan påverka dem stressmässigt (2016).

I sin diskussion tar Løvgren upp att det framkommit tre viktiga aspekter i under en arbetsdag, arbetsroll, förväntningar och stöd från arbetskamrater. Dessa tre har en stor inverkan på en persons emotionella uthållning (2016). Detta är relevant för vår analys då flertalet påpekat händelser eller sådant som tynger dem i sitt arbete, som är kopplat till de tre aspekterna.

Tanken bakom vårt val med denna artikel var att den handlade om just det som vi försöker få fram genom vår frågeställning. Med hjälp av denna kan vi få syn på sådant de missat eller få upp ögonen för något vi själva missat. Løvgren skriver om emotionell uthållning och tar upp en hel del viktiga faktorer att tänka kring. Detta kan stödja oss i vår utveckling av vårt arbete.

Arbete och Stress - En introduktion till arbetsmiljöpsykologi

Mogens Agervold förklarar de olika begreppen; Arbete, stress, arbetsmiljö, psykosocial miljö och stresshantering.

Agervold förklarar kortfattat hur arbetsmiljöpsykologi kan definieras och hur det utövas. Arbetspsykologi handlar om hur arbetet bäst ska inrättas och organiseras för att få en ökad förståelse för arbetets psykologiska betydelse, men framförallt för att kunna bättra arbetsplatser och göra den mer effektiv (2001:8). Arbetspsykologin har länge intresserat sig för hur arbetet ska

13

kunna organiseras på bästa sätt, men det handlar mer om arbetarens respons på arbetet än

effektiviteten, därför har det utvecklats en inriktning som kallas arbetsmiljöpsykologi (Agervold, 2001:8). Den handlar om de psykosociala faktorerna med vikt vid att undersöka sambandet med psykiskt välbefinnande och hälsa (Agervold, 2001:8).

Skillnaden mellan arbetspsykologi och arbetsmiljöpsykologi genom att arbetsmiljöpsykologin behandlar arbetets betydelse för hälsan (Agervold, 2001:8). Agervold påpekar här att hälsa inte endast menas vid frånvaro vid sjukdom eller dylikt, utan även ett fysiskt och psykiskt

välbefinnande skick (2001:8). Arbetsmiljöpsykologin handlar mer om att komma fram till vad en “sund” arbetsmiljö är och undvikande av insjukning av att gå till jobbet (Agervold, 2001:8). Då denna bok är en introduktion till arbetsmiljöpsykologi är den kortfattad och relativt simpel, den är lätt för oss att använda för begreppen och vår egen förståelse till det vi undersökt. Större delen av vårt arbete handlar om arbetsmiljöpsykologi, hur förskolepersonal reagerar på sin arbetsmiljö och åtgärder.

Då en brist av forskning kring stress på förskolan existerar kan vår studie bidra till forskning kring ämnet ute på förskolan och dess personal. Forskningen ovan har forskat kring samma område av stress som vår studie kommer att behandla, men utifrån ett internationellt perspektiv. Det nationella perspektivet är det som vår studie kommer att bidra mer till.

14

Metodkapitel

Metodval

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur stress kan framkomma och hur stress upplevs genom fysisk och psykosocial arbetsmiljö. För att skapa en helhetsbild valde vi att göra

observationer, på två förskolor ifrån olika kommuner. För att få fram personalens perspektiv kring miljön och stressen, valde vi att utforma intervjuer som två barnskötare och tre

förskollärare deltog i. För att få en så väl utformad bild den fysiska miljön på avdelningen utifrån ett vuxet perspektiv var vi i behov av en väl utformad lista som berör förskolans verksamhet.

Denna fann vi på Arbetsmiljöverkets hemsida som har checklistor för olika yrken och verksamheter. Vi tog utgångspunkt från checklistan Förskolor, checklista(se bilaga). Detta för att vi ville se det ur ett verksamhetsperspektiv och checklistan tog upp många olika delar av

verksamhetens miljö och dess uppbyggnad. Exempelvis höga och låga bord, hjälpmedel, skötbordets flexibilitet, om de var tvungna att lyfta upp barnen eller om de kunde klättra upp med en liten pall eller om den var höj-och sänkbar.

Genom våra observationer såg vi hur miljön kunde påverka men vissa saker behövde vi fråga personalen kring och vi ville ha deras upplevelse av miljön. Vi valde då att även intervjua personalen. I kommande kapitel resultat och analys, används ett referenssystem för våra

intervjuer. Nämnande av vilken intervju, första eller andra samt två förkortningar. Första två bokstäverna för person och de andra två för förskola.

Psykosocial stress synliggjordes inte i observationerna då valet av observation utgick från en neutral bild av att se om miljön var utformad till att vara som den borde på förskolan, genom checklistan från Arbetsmiljöverket. Fysisk stress syntes inte individuellt utan endast generellt utifrån utformningen av arbetsmiljön. Detta är grundorsaken till valet av en fortsatt metod, i vårt fall intervjuerna. För att få en bättre och tydligare inblick av fysiska och psykosociala

påfrestningar i verksamheterna.

Urval

Vi valde två förskolor i olika kommuner för att vara säkra på att materialet inte var baserat på samma arbetssätt. Då de har olika arbetssätt, mål och förutsättningar i kommunerna. Valet av

15

avdelning gjordes i den mån att vi ville få ett så brett synfält som möjligt men ändå kunna begränsa vårt material, vi valde en småbarnsavdelning och en med äldre barn. Idén om att observera olika åldersavdelningar var, den utformning som fanns i arbetsmiljön för personalen och hur mycket de kunde påverka deras miljö och arbete som kunde bidra till stress. De som blivit intervjuade arbetar på respektive avdelning och upplever den miljön vardagligt, eftersom att vi är ute efter personalens upplevelser var det relevant för vår undersökning då de kunde besvara våra frågor utefter sin arbetsmiljö. Vi hade planerat att intervjua sex pedagoger men en var tvungen att avstå då hon inte hade en tid som passade vårt schema. Personalen var från de avdelningar vi varit och haft vår VFU hos och kontakten vi hade med dem kring att vi skulle komma ut var genom email. Innan vi kontaktade personalen, tog vi vår önskan att intervjua dem med deras chef och första förskollärare, att vi även ville intervjua barnskötare och förskollärare då båda yrkena tillhör arbetslaget som befinner sig ute på plats.

Genomförande

Till början av vårt arbete mot att utföra observationerna på förskolorna, kontaktade vi första förskollärare och förskolechef för deras godkännande att deras förskolor blir observerade och även att intervjuer av deras personal kan förekomma. Vi hade under denna tid med kontakt med förskolorna genom mail, letat upp arbetsmiljöverkets checklista för förskolan. Denna skulle vi använda i vår observation för att få en bättre bild av den fysiska arbetsmiljön på avdelningarna vi skulle observation.

Med checklistan till hand, gick vi ut till första förskolan med godkännande från dess förskolechef. Observationen tog för oss en halv dag att utföra på förskolan. Vi vandrade runt i storbarnsavdelningen vi valt att observera och fann att vi fick en bra bild kring vad som fanns på plats och vad som saknades eller inte enlig checklistan. Vi åkte sedan dagen efter till nästa förskola och det tog ungefär samma tid på småbarnsavdelningen där. Checklistan gav oss en bra bild kring arbetsmiljöerna för olika åldersavdelningar.

Under dessa dagar då observationerna pågått framkom våra tankar kring att ha tydliga frågor att intervjua med kring med personalen på de observerade avdelningarna. Då checklistan inte gav oss en besvarad bild av psykosocial och fysisk påfrestning, framkom vårt behov att lägga mer fokus på intervjuerna med personalen och även klargöra för oss att checklistan samt observationerna inte ger mer en del av den fysiska påfrestningen som bidrar till stress i förskolan.

16

Intervjuerna hade redan blivit skrivna innan observationerna tog plats men efter dem ansåg vi att vi hade fler frågor som vi la till i intervjuerna. Vi intervjuade först storbarnsavdelningen

personal, intervjuerna skedde med hjälp av att en av oss antecknade under intervjun och inspelning som sköttes av den som höll i intervjun. Det samma förekom under nästa

intervjutillfälle på småbarnsavdelningen personal men rollerna mellan oss två bytes. För att ge oss båda tillfälle att hålla intervjun samt observera varandra.

Intervjuerna tog en dag på var förskola. Då det förekom mer än en intervju under dagens besök för intervjuerna. Intervjuerna tog oss ca 40 min att utföra och var väldigt givande kring ämnena av psykosocial påfrestningar som kunde vara bidragande till stress i verksamheten men även fysisk påfrestning. Dock förekom inte fysisk påfrestningar lika ofta som psykosocial. Även vår tid på båda förskolorna var inte störande för verksamheten. Då vi var bekanta med barnen liksom personalen.

Transkriberingen var det som tog oss en längre tid än observationerna och intervjuerna. Det tog oss ca tre-fyra dagar att transkribera ner allt och den tiden var även den mest krävande på oss då vi även skulle utföra skrivandet samtidigt. Det gav oss mycket att fundera på kring vårt arbete. Då vi fortsatte sedan att skriva med teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning samtidigt med transkriberingen. Transkriberingen hamnade med en-två dagars avstånd från oss för att kunna sätta oss och lyssna på det och transkribera vidare.

Analysmetod

Genom våra observationer med checklistan kunde vi få syn på saker som i längden kan leda till skador och stressfaktorer i miljön blev synliga. Intervjuerna gav oss personalens syn på stressfaktorer och sådant som de upplever fysiskt påfrestande.

Arbetet vi utfört har varit väldigt kvalitativ då, vi ansåg att en kvantitativ insamling skulle vara svårare att diskutera fram mer information från pedagogernas perspektiv. Då ämnet vi valt arbeta kring är ett svårt omfattande ämne. Då valet av kvalitativ data är vår användning för insamling av data, har vi valt det för att ifrågasätta och bekräfta våra intervjuernas innehåll kring stress och dess påfrestningar. Något som Alvehus tar upp i sin bok, att ställa upp frågor mot vad kunskap är och hur den skapas, om hur verkligheten är beskaffad (2013:121). Genom att ta upp våra intervjufrågor med personalen och få deras svar kan vi sedan i arbete kring våra

17

varandra och är skapade eller inte skapade för vår studie och verksamheten i sig. Liksom Alvehus tar vi upp i vårt arbete och metodkapitel att vi valt våra metoder utifrån att kunna besvara våra frågor. Att vara kritiska i inte bara kring hur data av verkligheten är insamlad och bearbetas utan att den även hur våra problem framställs och vilka frågeställningar som används (Alvehus, 2013:17). I vårt arbete kring metoder har vi inte endast valt observation och intervjuer för vi vet hur det insamlade materialet ser ut efter vi fått det. Det är själva motsatsen. Valet av metoder gav oss material som vi inte hade aning hur det skulle påverka vårt arbete och

litteraturer samt forskning.

Forskningsetiska övervägande

Utifrån de forskningsetiska principerna skrivna av Vetenskapsrådet har vi i vårt arbete sett till att de medverkande i intervjuerna har fått den information, kring vad deras deltagande har för betydelse i vårt arbete. De har även fått veta att de kan avbryta deras deltagande om de önskar. Detta har varit en huvudsaklig vikt för oss, då det är en av de fyra huvudkrav som existerar kring forskningsetiska principer. Informationskravet är viktig då den medföljer att vi fått godkännande av deltagarna att använda deras intervjusvar i vårt arbete (Vetenskapsrådet, 2002:7). För att kunna använda det måste vi ha delgivit information till deltagande personal vad deras svar kommer användas till. Inom informationskravet valdes det att ge både skriftlig och muntlig information innan intervjuerna kring hur och var de kommer finna resultatet av arbetet samt att arbetet sker genom studierna på Malmö Högskola.

Samtyckeskravet är en vidare regel som går nära till hands med första regeln, informationskravet. Forskaren ska inhämta uppgiftlämnares och undersökningsdeltagares samtycke (Vetenskapsrådet, 2002:9). I detta arbete inhämtades endast samtycke från personalen som intervjuades då inga barn eller övriga personal observerades, då endast miljön blev

observerad vid observationen. Samtycket insamlades innan intervjuerna startade genom muntligt samtycke som spelats in. Även att deltagarna har rätt att självständigt bestämma om, hur länge och på vilka villkor de ska deltag, togs upp innan intervjuerna påbörjat(Vetenskapsrådet, 2002:10).

Inom konfidentialitetskravet har vi funnit att intervjuaren/insamlaren ska vara väldigt försiktig med att framföra vem som intervjuats och har därmed hållit det väldigt slutet. Då informationen som framkommer i arbetet inte kräver någon tydlig bild av de intervjuade. Med

18

detta kom vi fram till att hålla deltagande personal konfidentiell. Även att det är väldigt viktigt för oss att behandla den information vi fått och de som deltagit med varsamhet med tankarna på regel fem. All personal i forskningsprojekt som omfattar användning av etiskt känsliga uppgifter om enskilda, identifierbara personer bör underteckna en förbindelse om tystnadsplikt beträffande sådana uppgifter(Vetenskapsrådet, 2002:12).

Nyttjandekravet är det viktigaste kravet enligt oss att tänka på. Att den information som insamlats inte används för något annat än den studie vi arbetar med. Då uppgifter om enskilda inte ska användas, insamlade för forskningsändamål, får inte användas eller utlånas för

19

Analys och Resultat

Hur ser miljöerna ut

För att få en bättre inblick i vår analys kommer vi delge en kort beskrivning av hur de olika observerade avdelningarna ser ut och är uppbyggda. Vi valde att inte ta några bilder då barnen var närvarande och vill inte riskera att få någon som inte får vara med på bild.

Småbarnsavdelningen är uppbyggd så att när du först kommer in på avdelningen möts av ett stort lekrum. Inga höga bord eller stolar, en soffa intill väggen vid dörren. Längs väggen mittemot dörren sitter där tre fönster som släpper in mycket ljus. Där finns bänkar vänster sida om dörren, de är i vuxenhöjd men kan dra ut en trapp från botten av en bänk för att barnen ska nå om de vill hämta något eller om de vuxna inte når något i skåpen. I dessa bänkar finns det även skåp fyllda med spel och andra saker för barnen. Detta rum går sedan vidare till en liten korridor som leder vidare till ett samling/sovrum, toalett och matsal. Inne på toaletten finns ett höj- och sänkbart bord med en pall så att barnen själva kan klättra upp på det istället för att personalen ska lyfta upp dem. I matsalen finns där höga bord och vuxenstolar, men även höga barnstolar som barnen själva kan klättra upp på och sätta sig när de lärt sig och klarar det.

På den andra avdelningen, för äldre barn, det första rummet är kapprummet som har hängare, hyllor och redskap som skohorn och en stövelknekt i barnens höljd att använda allt själv. Direkt kopplad till kapprummet är en toalett i barnens lagom höj, menat växande höjd. Vidare höger en bit fram ifrån entrédörrens ingång finns en öppning till avdelningens ateljé som även har en toalett, med samma förutsättningar som den första toalett, men inga skötbord då barnen är den äldsta förskolan. Inne i ateljén finns allt material, som barnen utan vuxens närvaro kräver, på hyllor och stora lådor för barnen att ta och själva skapa med. Två bord finns i rummet i barnens höjd, inget vuxenbord. Inne i rummet finns även en diskbänk i barnens höjd och sedan mot en nära grannvägg finns en diskbänk i vuxnas höjd, där barnen inte ska röra. Över barnens diskbänk finns vägghyllor fyllda med bland annat ”ready mix” målarfärg, som barnen behöver ha en vuxens godkännande att använda. I skåpen över vuxna diskbänken finns material personalen använder. I rummet finns oftast och i detta fall en höj- och sänkbar rullande pall för att

personalen ska kunna komma ner till barnens höjd och borden.

Vidare sidan om vuxnas diskbänk finns en dörröppning till ett större rum med ett bord, i barnens höjd och en hylla i barnens höjd med spel på. Även en stor yta att använda som bygg

20

rum för barnen med 10L mjölkkartonger. Det finns en eller två höj- och sänkbar rullande pallar i rummet med. I rummet finns en avlastningshylla för personalen att ha närvarolistor, värdesaker för förskolan och sig själva att lägga saker. Vidare sidan om avlastningshylla finns där ett väldigt rymligt och det största rummet på förskolan. I rummet finns ett bord i barnens höjd, en

trappstege att sitta på med hyllor på baksidan, två andra hyllor i barn höjd, några lägre bord för barn att sitta i knä eller rumphöjd i naturrummet, och stora kuddar att ligga på i en bibliotekhörna med en lite hylla för böcker och ett bord i vuxen höjd, som används till plats för användandet av lärplattorna. I rummet finns även en eller två höj- och sänkbar rullande pallar. Allt om allt på avdelningen, finns allt inom barnens räckhåll och möjligheter för personal att använda hjälpmedel.

Fysiska påfrestningar

Utifrån intervjuerna var det väldigt tydlig att personalen känner olika effekter av stress och hur de kan arbeta kring sina arbetsuppgifter för att motverka de olika stressfaktorerna. På den ena förskolan intervjuade vi personal från småbarnsavdelningen, de hade en hel del lyft och fysiska utmaningar som de då har hjälpmedel för att underlätta och anser inte att de utför många lyft om inte det är nödvändigt.

“Idag finns det höj- och sänkbara skötbord, höj- och sänkbara stolar, det är låga bord och höga bord, det är en valmöjlighet.”(Tredje intervjun, MaKs)

Den fysiska påfrestningen, enligt de på småbarnsavdelningen, ansåg de inte vara ett problem, eftersom att de inte tycker att de saknar några hjälpmedlen för sitt ergonomiska bästa. Den fysiska påfrestningen enligt barnskötaren från storbarnsavdelningen, är inte omöjlig att undvika men i vissa omgångar är det jobbigt. Delvis för att hon vill göra mycket av de fysiska aktiviteter hon kan med barnen men hennes sjukdom gör att hon inte kan utöva vilka fysiska aktiviteter som helst. Vilket gör att hon måste anpassa sig till situation och platsen kring de fysiska

påfrestningarna. Vidare menar då förskollärarna på storbarnsavdelningen att det inte finns många fysiska påfrestningar som inte kan hjälpas med hjälpmedel. De anser att det finns fysiska

21

äldre barnen kräver inte mycket av personalen inom fysiska aspekter. Ett hjälpmedel, rullstolar som var höj- och sänkbart, gav en ny fysisk påfrestning. Den s.k. tennisarmbågen, vidare menar förskolläraren som tagit upp hennes erfarenhet av tennisarmbågar, att ha hjälpmedel kräver också att du använder rätt arbetsställning med varje hjälpmedel.

Arbetet med det fysiska

Den fysiska påfrestningen som i längde kan vara givande för stressfyllt arbete med barn, är att jobba på småbarnsavdelningen. Vårt samhälle har givit utveckling för ergonomiska hjälpmedel men att man ska lära sig hantera dem är viktigt. Detta tar Clipa och Boghean upp i att stressen är en evig kompanjon i förskolläraryrket men man kan lära sig hantera den, då det hjälper motverka vikten av stress (2015). På förskolan med småbarnsavdelningen kommer det till tals om de lyft och fysiska utmaningar som kan tillkomma. Då barnen är små, kräver det en hel del att saker sker på deras nivå och därmed att personal böjer sig ner om de inte använder de hjälpmedel som höj- och sänkbara stolarna. Liksom Clipa och Boghean tar upp är det vardagliga rutiner som inte hanteras på långvarigt eller hälsosamt sätt som ökar de fysiska påfrestelser (2015). Något som även förekommer på storbarnsavdelningen med den höj- och sänkbara stolen. Det uppkom ett nytt fenomen kallad tennisarmbåge. Då hjälpmedlet förekommit har den hjälpt med knäböjda ställningar men omedvetenheten kring vridningarna som fortfarande tillkommer vid vridna rörelser på stolen finns. Detta upptäckte en av förskollärarna som gått och fått det undersökt. Liksom Agervold tar upp kring arbetsmiljöpsykologi, handlar det om att finna ett sätt att hantera de fysiska liksom psykosociala arbetet på bästa sätt (2001:8). Det kan vara så uppkommande som att förskolläraren fick reda på tennisarmbågen och förmedlade det vidare.

Psykosociala påfrestningar

Ena förskolläraren tar uppgifter utanför barngruppen som dokumentation, planera verksamhet, med mera. Stämningen i den psykosocial miljön har betydelse för måendet, hon nämner att deras stämning är bra under dagarna när personal är på plats men vid sjukskrivningar eller i brist på vikarier, blir det en påfrestande arbetsmiljö och i vissa fall, tungt.

22

“Får jag in en ny som jag samtidigt ska lära upp som vi ska jobba ihopa så vet jag inte vilket som är jobbigast egentligen”(Tredje intervjun, MaKs: 2017)

I detta citat menar förskolläraren att en vikarie kommer in och inte känner till

förskolans rutiner och arbete med barnen. Hon måste introducera in vikarier till rutiner och arbete. Det går dock inte att undvika om hjälpen från en vuxen behövs. Vidare nämner förskolläraren från andra förskolan kring vikarier under sin intervju och hur de arbetar med frånvaro.

“Vi får ta in vikarie under visa premisser. Det är inte vi som väljer utan det finns någon, vår förste förskollärare planerar det. Och det beror på vilken typ av frånvaro det gäller och vi måste omprioritera i första hand. Men är det väldigt, ett visst antal som fattas eller vissa timmar så att det absolut inte går ihopa. Annars lägger vi om vårt schema, ändrar vi om i personal eller i barngrupp”(Femte intervjun, MaNPs:2017).

Vidare på den andra förskolan med storbarnsavdelningen, tas det upp av barnskötaren att hon inte känner sig delaktig i medvetenheten kring arbetet som sker med

barngruppen. Då hon inte är med på arbetslagets planering och jobbar med endast några av en barnskötares uppgifter, eftersom att hon har anställning genom

försäkringskassan. Liksom menar barnskötaren på småbarnsavdelningen att hon inte upplevt att hon varit med om erfarenhetsutbyte och diskussion med arbetskamrater om exempelvis inom verksamhetsmål och ambitionsnivåer. Dock är detta en av de

psykosociala påfrestningar som finns men även att barngrupperna är stora och att oväsen kan förekomma. Vidare menar hon dock att avdelningen hon är på, har ganska stort utrymme. Då den är stor, missar hon ibland barnen i stunden, eftersom hon inte kan fånga dem från andra sidan rummet. Vid frågan angående den största stressfaktorn gav förskolläraren från småbarnsavdelningen svaret:

“Det är personaltäthet i jämförelse med barnens vistelsetid. Är väl den största… stressfaktorn om vi inte är tillräckligt med folk och sen är det att

23

hinna med alla mina arbetsuppgifter utan att känna att man för den sakens skull försakar av kollegor och barn.”(första intervjun LiKs:2017)

Förskolläraren från storbarnsavdelningen uttryckte sig så att: “... det som kan stressa är när folk inte är på plats.”

Den psykosociala påfrestningen är enlig majoriteten bra när det kommer till kommunikationen med chefen men de har olika tankar kring den nuvarande psykosociala påfrestningen på förskolan, som personalbrist och arbetsuppgifter.

“Väldigt varierad. Dels beror det ju på, det beror på så många olika faktorer. När allting är som det bör vara och alla är här och så, då har vi väl god stämning. Vi har ett fint arbetslag, vi har bra klimat.” (Femte intervjun MaNp:2017)

Arbetet med det psykosociala

Utifrån den psykosociala stressen som uppkommer på båda förskolorna finns en tydlighet för att oro för mindre personal vid sjukdomar och sjukskrivningar. Detta är vad Cassidy nämner i sina sju faktorersmått på problemlösningsstil, den första punkten: att vara hjälplös i

problemsituationen (1999:110). Problemet i denna situation är bristen på ordinarie personal och i vissa fall inga vikarier. Bristen på personal är givande för att till viss del inte upplever kontroll över sin arbetssituation och problemet behövs lösas. Stressen av att behöva hantera bristen på personal är ingående i Theorells arbete kring kontroll-lokus (2012:20). Personalen i fråga känner att de har kontrollen att lösa fall med bara en eller två som är sjuka eller borta några få timmar. Dock vid flera ur personalen borta finns en brist på intern kontroll-lokus och den hamnar, i ena förskolan, hos första förskolläraren att ta in en vikarie. Det blir då en extern kontroll-lokus och beslutet om vem som kommer som hjälp hamnar hos första förskollärarens. Då kommer Cassidys andra punkt ifrån faktormåtten in (1999:110). Kontroll över problemet. Kontrollen förskollärare och barnskötare har vid behovet av vikarier är att vända sig till den som tar in dem. Genom att ha god kommunikation med den som tar in vikarier och samtal med sina chefer kan det leda till minskning av stress då det finns en koppling till den tredje punkten av faktormåtten i

24

den som tar in vilka ni haft och som varit bra, om dessa vikarier är tillgängliga. Dock är detta område enligt de alla fem intervjuade ett område de kan lösa vid en-två sjuka utan intag av vikarier. Att de finner att de fortfarande har den intern kontroll-lokus endast vid ett fall av längre frånvaro, i form av dagar, förvandlas den interna till extern kontroll-lokus.

Majoriteten av de intervjuade har påpekat bristen på personal och hur stressigt det kan bli i de situationerna. Lövgren skriver i sin artikel om Emotionell Utmattning och förklarar det som att en brer ut sig så mycket det går även om möjligheten egentligen inte finns (2016). Som nämnts tidigare påpekar de intervjuade att i situationer där det är ont om personal uttrycker sig ordinarie personal att de sträcker sig långt utanför sin räckvidd för att få det till att gå ihop.

Den psykosociala påfrestningen går också ut över barngruppen och arbetet med barnen. Ena barnskötaren upplever en känsla av missad delaktighet i arbetet med barnen. Hon är inte med i samtalen kring arbetet med barnen då hon inte jobbar heltid och har färre arbetsuppgifter med barnen. Båda barnskötarna upplever en oro och stress kring osagda krav. Barnskötarna vet inte med tydlighet vad deras uppgifter är men ändå vet de. Då Cassidy definierar stress nämner han stimulumodellen, något som stämmer in på barnskötarna (1999:11). Det ställs

verksamhetskrav på barnskötarna liksom förskollärarna men det finns inte de tydliga målen för barnskötare som förskollärarna har i läroplanen för förskolan. Detta skapar en mindre delaktighet i yrket för att bidra till stressen dessa yttre krav ställer, att veta vad en har för roll i

verksamheten.

Clipa och Boghean börjar med att diskutera hur samhället har förändrats och med det har det tillkommit reformer och läroplaner som tydliggör arbetet i förskolan (2015). Även hur reformerna och läroplanerna kan öka stressen för personalen i förskolan diskuteras (Clipa, Boghean, 2015). Vidare trycker de på att förskolläraryrket blivit ett av de stressigaste yrkena (Clipa, Boghean, 2015). Även Lövgren påpekar att yrket erkänts som ett av de mer påfrestande yrkena (2016). I Lövgrens artikel nämner hon även att barnskötare och vikarier ofta kan uppleva att de inte har en ordentlig arbetsbeskrivning (2016).

Agervold förklarar det som en dålig passform mellan miljö och individ, om individen upplever att det finns krav som hen inte kan uppnå eller som hen lätt uppnår och inte upplever en form av utmaning i arbetet, är det en dålig passform och individen upplever en dålig psykosocial stämning (2001:38).

25

Återhämtningen

Alla som blivit intervjuade har haft olika syn på återhämtningstid. En del såg vilan med barnen som en form av återhämtningstid, en annan använde sig av denna tid till att få annat gjort exempelvis skriva på Mitt24 eller på tavlan, lite planering i vissa fall och menade de på att det inte är så mycket tid egentligen. Denne anställde förklarade att vissa barn har svårare för att få ro och ibland när de lyckats somna kan det vara dags för några barn att vakna, enligt henne fanns där inte tid för återhämtning under vilan.

De flesta ansåg sin halvtimmes paus att vara återhämtningstid och var väldigt strikta med att alla ska få sin halvtimme. En anställd kände inte att den halvtimmen var särskilt avslappnande då rummet var väldigt ljust och miljön var inte konstruerad för avslappning. Hon berättar även att de haft en massagestol tidigare som hon ofta nyttjade innan hon gick tillbaka till barngruppen. För henne var den fysiska avslappningen viktigt då hon ansåg sig vara väldigt spänd i sig självt. Hennes egna svar kring massagestolen och dess effekt att slappna av:

“Nä, vi hade massagestolen men den har vi inte längre... Vilket jag tyckte va skönt. Jag gjorde det oftast innan jag gick ner till barngruppen. Det tyckte jag var väldigt såhär avslappnande innan man kom in gruppen. Hade musik i öronen”(Första intervjun, LiKs: 2017)

Hennes lösning och önskning hade varit om de kunnat göra ett rum som personalen ville gå in och sitta en stund i för att koppla av. För någon anställd var utomhusvistelsen en lite lugnare tid, även om de har utomhusverksamhet så var det en tid där hon kunde slappna av, prata och

reflektera i lugn och ro med barnen, då ljudnivån upplevs som lägre utomhus. Men samtidigt kunde hon känna en stress inför utomhusvistelsen då det är en stor gård och många barn med få personal. Oron över att inte kunna ha uppsikt över alla barnen är stressande för henne.

Vid frågan kring återhämtning stunder fick vi svaret kring ett system de har på förskolan för de som jobbar från tidigt på morgonen och de som jobbade sent

“Vi vuxna, ja det är ju vår rast. 30 min, vår lunchrast. Vi försöker ju… vilket jag tror alla lyckas med. Att alla går. De som börjar tidigt går tio minuter, en kvart på förmiddagen

26

och tar lite kaffe. De som jobbar sent går ungefär lika länge på eftermiddagen. Och det är ju det egentligen. När man har i alla fall barnfritid”(Andra intervjun, LoKs:2017)

Detta för att få en liten stunds andhämtning under en hektisk arbetsdag.

Vikten av en givande återhämtning

Återhämtning av sig själv under dagens arbete är den 30 minuters rasten är till för, men vad betyder ordet återhämtning. Det finns en fysisk återhämtning enligt Åkerstedt, kallad för återställning av kroppens normala nivåer (2012:93). Något som några av personalen upplevde som en viktig del för att kunna återhämta sig psykosocialt också. Dock ansåg majoriteten att den återhämtning de hade var rasten och att de inte kunde få ro under den tiden, för att få en

återställning av kroppen för att återhämta deras psykosociala nivåer. Åkerstedt menar som det verkar från personalens upplevelser, återhämtar de sig från att hamna i trötthet. Trötthet är enlig Åkerstedt, ett tillstånd av ovilja att fortsätta på en aktivitet som pågått under en lång tid(2012:93) I detta fall att återhämtningen, rasten, är till för att inte hamna i en ovilja att fortsätta arbeta resten av dagen men även att inte kunna hantera stress i yrket. Åkerstedt tar upp att motverkan på trötthet genom återkoppling eller återhämtning bidrar till hanteringen av stress som kan

förekomma på yrket (2012:94). Dock kan vilan, återhämtningen, inte vara en vila i fysisk

avslappning som massagestolen utan att utföra annat som avslappnar en. I fallet av förskolläraren som sätter sig med att fixa planeringarna och skriva på Mitt24, där avslappningen kommer från att sitta och göra arbetet i lugn och ro. Detta är avslappnande vila för att slappna av för

uppgifterna är gjorda. Detta är enligt Åkerstedts teori kring vilan, att vila kan vara en alternativ aktivitet som ger liknande effekt som fysisk vila men den viktigaste återhämtningen är sömn, enligt Åkerstedt (2012:94). Tiden att återhämta sig för att motverka eller kunna hantera stress kräver att timmarna för sömn finns, de arbetskrav som övertid och nedvarvning ska balanserade. Åkerstedt tar upp behovet av hur mycket återhämtningstid som behövs beror på relationen med arbetspassets längd (2012:106-109).

27

Tankar kring åtgärder för stress och påfrestningar

Personalen fick frågan om vad det finns för åtgärder för att motverka stress på

arbetsplatsen. Alla hade de olika tankar kring detta. De på småbarnsavdelningen ansåg att det behövde vara mindre barngrupper och fler i personalstyrkan. Detta för att underlätta vid planering och reflektion av verksamheten, menar förskolläraren som påpekat att de inte får den tid som behövts till denna del av sitt arbete. Hon ville även trycka på att hon är medveten om att hennes chef försöker så gott hon kan med vikariesituationen och har försökt med vikariepool och andra lösningar. Personalen med de äldre barnen var även de inne på att ha mindre grupper, en av dem tyckte att de kunde göra som avdelningen sidan om och ha halvgrupper:

“Att ha små barngrupper. Att en grupp är ute och en är inne. Och så byter man, som avdelningen sidan om gör. Halvgrupper. Att man är stor grupp ändå men halvgrupp och sen placeras ut i rummen tror jag inte alls det blir det stimmiga.” (Första intervjun LiKs:2017)

En annan menade på att de försökt ha mindre grupper men att det fallit igenom, det har inte gått så bra som de hoppats på.

Alla som blivit intervjuade har menat på att de har hjälpmedel för den fysiska

ansträngningen, även om den i vissa fall har stjälpt hellre än hjälpt. Exempelvis rullstolen som gjorde att en fick tennisarmbåge. Den största stressfaktorn verkar vara den mentala påfrestningen. Många barn, få personal, lite tid till uppgifter. Där verkar de tycka det vara svårare att motverka stress och en del menar till och med på att det är en del av yrket. Agervold skriver om hur en person kan försöka förändra sin arbetssituation om den upplevs som stressig (2001:94-95). Om arbetet är så att en själv kan planera och

strukturera sitt arbete, finns det en industri inom “time-managing” som kan hjälpa en att strukturera om sin tid i arbetet (Agervold, 2011:95). I detta fall kan förskollärarna i viss mån påverka hur de lägger upp sin planeringstid men exempelvis på den ena förskolan framkom det att de har en grupp som skriver schemat och det går inte att påverka det.

28

“jag får ju ett schema och det jobbar schemagruppen med. Så att nä, så jag kan bara säga till innan hur jag känner eller om det är någonting som jag inte känner fungerar. Så får jag ju ta upp det med chefen eller schemagruppen. Så på sätt och vis kan jag ju det. På ett annat sätt så nä, vi måste ju ändå förhålla oss till de tider som förskolan har öppet och stängt, procentfördelning på personal och så vidare. Så att påverka ja till en väldigt liten del kan jag ju, men inte fullt, jag kan inte välja mina tider som jag vill eller så.” (Femte intervjun MaNp:2017).

I denna situation, menar Agervold, måste kollegor och chefer samarbeta för att kunna nå en förändring som gynnar båda parterna och som får den psykosociala miljön att bli bättre (2001:95). Genom detta blir det synligt att de flesta tänker kring samma lösning, de flesta vill ha mindre barngrupper. Detta är något de inte kan lösa individuellt utan måste gå till sina chefer som i sin tur måste prata med de som sitter högre upp. Cassidy skriver om att ta kontroll över situationen och skapa kontroll över en situation (1999:118). Det är ett sätt att se på vad Agervold menar med att göra nåt åt det stressiga i miljön, ta tag i det och försöka förändra.

29

Slutsats och diskussion

Hanteringen av stress

I sökandet av stress i förskolans verksamhet utifrån pedagogernas perspektiv kom det fram genom intervjuerna att de psykosociala påfrestningarna påverkade personalen mer och gav dem mer stress än de fysiska påfrestningarna. Med hjälp av Thoerell och Cassidy har vi kunnat få fram, genom analys av intervjuerna, att pedagogerna har olika sätt att hantera sin stress och beroende på vilken hantering ger mer eller mindre stress. I fallet av kontroll-lokus, visade det sig att en intern kontroll-lokus kunde bidra till ökad stress medan en överlämning av ansvar kunde minska stress, då menat en extern kontroll-lokus. Extern kontroll-lokus kunde dock vara skön att ha om det förekommer en längre period av frånvaro av personal. Då kontrollen hamnar hos den som sköter intaget av vikarier, minskar det på den långa funderingen av tider och stressen av ansvar. Dock vid kort frånvaro, ansågs det vara intern kontroll-lokus som har bäst effekt för att minska stressen. Att istället använda sig av befintlig personal vid korttidsfrånvaro. Det kan förklaras så att när personalen känner att de har kontroll över sin situation, veta vad som ska göras och hur det ska utföras, upplever de mindre stress över arbetet.

Olika uppgiftsbehov och påfrestningar

Hur stressen upplevs för pedagogerna var varierat. Större andelen på storbarnsavdelningen kom fram till att stressen kom mer från de psykosociala påfrestningarna än från de fysiska då barnen inte krävde deras hjälp i de fysiska aspekterna. Medan personalen från småbarnsavdelningen menade att deras stress kom från både de psykosociala påfrestningarna som de fysiska

påfrestningarna. Då arbetet med de mindre barnen kräver mer fysiskt arbete, i form av t.ex. lyft, men även de psykosociala. Med hjälp av Agervold tas det upp att upplevelsen av stress kan handla om “time-managing”, att inom förskolan samarbeta för att nå ett bra samtal och kommunikation kring behov och ändring av schema. För att kunna känna en form av copingstrategi.

När personalen finner att de är stressade kan detta påverka dem i form av fysisk

påfrestning, som bidrar till att de inte längre kan göra medvetna hälsosamma rörelser under sitt arbete. Liksom att stressen leder till minskad ork inom psykosociala aktiviteter med vuxna,

30

kollegor och föräldrar samt barnen. I detta beskriver personalen att återhämtningen i form av exempelvis vila och pauser som är viktiga för att kunna orka arbeta. Personalen beskriver rasten som den vila de har under dagen för att motverka stress i sin arbetsmiljö. Vid behovet att

motverka stress, känner både barnskötare och förskollärare att de hade möjlighet att ta upp tankar kring stress i arbetet, med deras kollegor och särskilt till chefen.

Vidare forskning och frågor

Under studiens gång har vi fått fram intressanta tankar kring ämnet av stress och påfrestningarna. Deras samband med varandra. Dock fann vi att fler frågor även dök upp under arbetet. Vad var de vanligaste orsakerna till stress och därmed påfrestningarna som ledde till stress? Vilka fanns till stöd vid fall av lång sjukfrånvaro eller stöd vid behov för personalen? Vad fanns det för information om stress som ledde till påfrestningar för ens kropp? Med dessa frågor finns det ett fortsatt intresse för vår del att vilja fortsätta utveckla studien. Även efter som vi under vårt arbete upplevde att det fanns en brist på svensk forskning kring ämnet stress hos förskollärare. Med detta arbete hoppas vi kunna inspirera till mer forskning inom ämnet. Det är ett stort ämne och det behövs mer forskning kring hur det påverkar och hur arbetet kan underlättas för förskollärare, vad som behövs för att det ska kunna bli en balans i verksamheten. Med detta finns vidare

forskning som kan kopplas samman med detta, med Richard D Sorenson. I en artikel framför han varningssignaler, coping metoder. Hans artikel ”Stress management in education: warning signs

and coping mechanisms”, handlar dock om skollärare men artikelns betydelse är relevant för

stressen och påfrestningarna som existerar för personal i förskolans arbetsmiljö. Den tar även upp en mer konkret bild av vad som påverkar personal till ökad stress.

Metoddiskussion

I valet att använda ett kvalitativt arbete för studien fann vi observationerna av miljön och

intervjuerna med personalen gav mycket kring ämnet vi valde att studera. Vår studie var tänkt att basera både fysiska och psykosociala påfrestningar, men i brist på utökade frågor kring fysiska påfrestningar fann vi att kvantitativ undersökning kunde varit givande. I en mer generell blick över psykosociala och fysiska påfrestningar kunde varit mer jämn mellan dessa båda områden och dess påverkan för stress.

31

Referenser

Litteratur

Agervold, Mogens (2001). Arbete och stress: en introduktion till arbetsmiljöpsykologi. Lund: Studentlitteratur

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber

Cassidy, Tony (2003). Stress, kognition och hälsa. Lund: Studentlitteratur

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet

Tillgänglig på Internet:

http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf

Theorell, Töres (red.) (2012). Psykosocial miljö och stress. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur Åkerstedt, Torbjörn. 2012. Återhämtning och sömn. I Theorell, Töres (red). Psykosocial miljö

och stress. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur 93-115.

Artiklar

Boghean, Amelia & Clipa, Otilia. 2015. Stress Factors and Solutions for the Phenomenon of Burnout of Preschool Teachers. Procedia - Social and Behavioral Sciences 180: 907-915

http://eds.a.ebscohost.com/eds/detail/detail?vid=2&sid=b4ecfac6-a730-4ad6-a15d-f3a0c51df172%40sessionmgr4010&bdata=Jmxhbmc9c3Ymc2l0ZT1lZHMtbGl2ZQ%3d%3d#A N=S1877042815015876&db=edselp (Hämtad 2017-04-11)

Løvgren, Mette.2016. Emotional Exhaustion in Day-Care Workers. European Early Childhood

Education Research Journal, v24 n1 p157-167 2016. 11 pp

http://eds.a.ebscohost.com.proxy.mah.se/eds/detail/detail?vid=0&sid=bbf3208f-4e96-438b-

810c-9e2397859661%40sessionmgr4008&bdata=JnNpdGU9ZWRzLWxpdmU%3d#AN=EJ1089879 &db=eric (Hämtad 2017-04-12)

32

Sorenson, Richard D. 2007. Stress Management in Education: Warning Signs and Coping Mechanisms. Management in Education, v21 n3 p10-13 2007. 4 pp.

http://journals.sagepub.com.proxy.mah.se/doi/abs/10.1177/0892020607079985 (Hämtad 2017- 05-28)

33

Bilagor

Checklistan för förskolor av Arbetsmiljöverket

- Finns det rutiner och säkerhetsdatablad för hantering och förvaring av rengöringsmedel och andra kemikalier på avdelning?

Elsäkerhet:

- Finns det rutiner för att undersöka om elektrisk utrustning, armaturer, sladdar och eluttag uppfyller gällande säkerhetskrav?

Allmän ventilation och inomhusklimat:

- Upplevs luftkvalitén i förskolan tillfredsställande?

- Finns det rutiner för kontroll och underhåll av ventilationsanläggningen? - Upplever ni att inomhusklimatet är godtagbart?

Buller:

- Har ni gjort någon undersökning om förekomsten av störande eller hörselskadligt buller i förskolan?

- Har undersökningen omfattat alla aspekter, till exempel organisatoriska frågor och lokalernas inredning och utrustning?

- Har ni vidtagit åtgärder som störande eller hörselskadligt buller gett anledning till? - Finns det en handlingsplan för åtgärder?

- Har ni kännedom om bullers inverkan på människan? - Är efterklangstiderna acceptabla, efter gällande standarder? Stöd:

- Får ni stöd, uppbackning och hjälp med att prioritera arbetsuppgifter från er chef när ni behöver det?

- Vet ni vart ni ska vända er om ni själva inte kan klara av en svår situation eller känner oro och ängslan?

Arbetsbelastning:

- Uppmärksammar din närmaste chef om din arbetsbelastning blir för hög?

- Sker regelbundna undersökningar av arbetstagarnas arbetsbelastning och upplevelsen av stress?

34 - Kan ni vara delaktiga i eller påverka ert arbete?

- Finns det tid för erfarenhetsutbyte och diskussion med arbetskamrater om exempelvis verksamhetsmål och ambitionsnivåer?

- Vid frånvaro; får ni ta in vikarier eller kan arbetsuppgifterna omprioriteras för att motverka för hög arbetsbelastning?

Hot- och våldrisker:

- Finns det situationer eller arbetsmoment som ni upplever kan medföra risk för hot eller våld på er arbetsplats?

- Finns det säkerhetsrutiner för att hantera en hot- och våldssituation? - Känner alla arbetstagare till dessa rutiner?

- Utifrån svar: Hur upplevs det att ha/inte ha säkerhetsrutiner vid dessa hanteringar? Första hjälpen:

- Har ni beredskap för akuta händelser, till exempel förbandsutrustning, aktuella telefonnummer, kunskaper i första hjälpen?

Krisstöd:

- Har ni rutiner för att ta hand om den/de drabbade efter en akut händelse, till exempel akut sjukdom hos arbetskamrat eller barn, olycksfall eller andra påfrestande situationer? Manuella lyft och obekväma arbetsställningar:

- Kan ni undvika att bära bördor över 15kg?

- Kan ni begränsa arbetet med böjda eller vridna arbetsställningar? - Kan ni begränsa arbetet med händerna över axel höjd/under knä höjd?

- I de fall ni har barn med fysiska funktionshinder, har ni då anpassat lokalerna och utformat dem så att personalen inte utför arbete i ogynnsamma och påfrestande arbetsställningar?

Kunskaper i lyftteknik:

- Har ni tillräckliga kunskaper om hur ni ska arbeta för att undvika belastningsbesvär? - Får ni återkommande genomgång av lyft-och arbetsteknik?

- Hur har det underlättat/försvårat det för era psyko-sociala arbetsuppgifter och tillvaro i förskolan genom att ha/inte ha dessa kunskaper?

35

- Finns det beskrivet hur ert systematiska arbetsmiljöarbete ska genomföras och vem som ska medverka?

- Vid nej, finns det tankar kring att skapa en sådan handlingsplan för att arbeta och tydliggöra arbetsmiljö?

- Gör ni skriftliga riskbedömningar där ni värderar om riskerna är allvarliga eller inte? - Gör ni sådana riskbedömningar även inför planerade ändringar i verksamheten? - Skriver ni in de åtgärder ni inte kan genomföra omedelbart, i en handlingsplan? - Anger ni i handlingsplanen när åtgärder ska genomföras och vem som ska se till att de

genomförs?

- Ger ni skyddsombud och arbetstagare möjlighet att medverka i undersökningar, riskbedömningar och upprättande av handlingsplaner?

- Tror ni att det hade/har underlättat om ni haft en handlingsplan för hur ert systematiska arbetsmiljöarbete ska genomföras och vem som ska medverka?

Introduktion av nyanställda och vikarier:

- Har ni skriftliga rutiner för introduktion av nyanställda och vikarier? Tillbud och ohälsa:

- Har ni fungerande rutiner för att anmäla och sammanställa ohälsa, olycksfall och tillbud? - Utreder ni ohälsa, olycksfall, allvarliga tillbud och hot- och våldshändelser?

- Anmäls allvarliga tillbud och olycksfall till Arbetsmiljöverket? Arbetsanpassning och rehabilitering:

- Finns det rutiner för att fånga upp arbetstagare som är i riskzonen att drabbas av ohälsa och vidta åtgärder så tidigt som möjligt?

- Finns det rutiner för arbetsanpassning vid nedsatt arbetsförmåga eller vid ljudkänslighet och/eller rehabilitering vid sjukskrivning?

- Finns det tydliggjort vem som ansvarar för olika arbetsuppgifter och kontakter i rehabiliterings- och arbetsanpassningsarbete?

- Upprättas åtgärdsplaner för dem som behöver arbetsanpassning/mjukstart/rehabilitering? Företagshälsovård:

- Har ni i ert systematiska arbetsmiljöarbete eller rehabiliteringsarbete anlitat företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp?

36

Intervjufrågor

- Vad är ni anställd som på förskolan? - Hur länge har ni jobbat på denna förskola? - Vad är era arbetsuppgifter?

- Hur upplever ni den fysiska påfrestningen? Beskriv gärna vad ni anser är påfrestande. - Har ni några sjukdomar eller tidigare skador som gör det svårt för er i arbetet?

- Har ni någon gång behövt sjukskriva er på grund av stressens/påfrestningarnas påverkan av er hälsa?

- Hur upplever du den psyko-sociala arbetsmiljön?

- Hur upplever du den ergonomiska arbetsmiljön? Har ni några fysiska utmaningar som ni upplever i era fysiska rörelser i arbetsmiljön?

- Vad ser ni som stressrelaterade faktorer i ert arbete och i förskolans miljö? - Vilka åtgärder kan bidra till att minska stressnivån för er själva och barnen? - Har ni återhämtningsstunder?

o Vid ja, på vilket sätt?

o Vid nej, är det något ni känner att ni behöver och i så fall på vilket sätt? - Övertid, existerar det?

o Om gör, vad åtgärder finns?

- Hur är feedbacken mellan kollegor och chef? Är det närvarande i vardagens arbete? Positiv/negativ?

- Har ni tillräckligt med tid för att utföra arbete på ett tillfredsställande sätt, fysiskt menat? - Upplever ni att verksamhetens miljö är uppbyggd för att gynna de vuxna, barnen eller för

båda? På vilket sätt? Städ:

- Finns det rutiner och säkerhetsdatablad för hantering och förvaring av rengöringsmedel och andra kemikalier på avdelning?

Elsäkerhet:

- Finns det rutiner för att undersöka om elektrisk utrustning, armaturer, sladdar och eluttag uppfyller gällande säkerhetskrav?

Allmän ventilation och inomhusklimat:

- Upplevs luftkvalitén i förskolan tillfredsställande?