Utbildningspolitiska reformer och dess inverkan på lärarprofessionen

SAMHÄLLE-KULTUR-IDENTITET

Självständigt arbete i fördjupningsämnet:

Samhällskunskap och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Utbildningspolitiska reformer och dess

inverkan på lärarprofessionen

Educational reforms and their impact on the

teaching profession

Donarta Ahmeti

Selma Bacevac

arbete i årskurs 7–9, 240 hp

Datum för slutseminarium: 2021-01-11/12

Examinator: Marie Bennedahl Handledare: Ylva Gruvstedt

Förord

I vår kunskapsöversikt har vi valt att gemensamt arbeta med sökprocesser, inläsning och framställning av relevant forskning kopplat till frågeställningen. Nedskrivning av all text gjordes tillsammans i ett dokument där den omvandlades till en konkretiserad men informativ kunskapsöversikt. Avslutningsvis vill vi tacka vår handledare Ylva Gruvstedt för den noggrannhet, expertis och stöd vi har fått under arbetets gång.

Abstract

Profession is an autonomous social system based on the fact that the work emanates in some form of scientifically produced knowledge. The purpose of the knowledge overview is to find out how the political arena has shaped subject teachers as a profession. Our question for the essay is: What does the educational

science research say about how political decisions and governance have affected the teaching profession?

The method in the overview was based on research after making a selection based on the relevance to our defined area of the 649 search results (which are further presented in the method section).

Through this we have gained an insight in how political decisions have changed the teacher’s identity that has once been very strong. The background to this project is that the teachers’ profession is changed by political reforms in the era throughout the 1990s - 2000s. The reform municipalization of the school in 1991, is described as a part of the reduction of the teacher’s control, weakening of the profession and loss of autonomy. The New Public Management - model was spread through the 1890s-1990s and is a result-oriented management as a streaming of the schoolwork unit. The reform where freedom of choice and competition among schools brings us to problems that we are encountering today, we have a strong grade inflation, especially among private schools. We are also noticing that various market forces have contributed to inequality and segregation in schools. The teacher education reform in 2001 was a change where the government shifted the discourse in the teaching profession by replacing the scientific knowledge base with pedagogical work and allowing therapists to enter school businesses. The political reforms are commonly discussed by researchers as the beginning process of the teachers’ deprofessionalization.

Keywords: Profession, Knowledgebase, Pedagogy, Autonomy, Reform ideology.

Innehåll

Förord ... 2

Abstract ... 3

1. Inledning och bakgrund ... 5

2. Syfte och frågeställning ... 7

3. Metod ... 8 3.1 Metoddiskussion ... 9 4. Resultat ... 11 4.1 Profession ... 11 4.2 Kommunaliseringen av skolan ... 13 4.3 Mål- och resultatstyrning ... 16

4.4 Valfrihet och konkurrens ... 18

4.4.1 Friskolereformen 1992 ... 19 4.4.2 Lärarnas arbetsvillkor ... 20 4.5 Utbildning av lärare ... 22 5. Slutsats ... 26 5.1 Diskussion ... 28 5.1.1 Yrkesrelevans ... 28 5.1.2 Framtida forskning ... 29 Källförteckning ... 30

1. Inledning och bakgrund

Med ren avsikt, utan att mäta arbetet efter lönen eller söka eget pris, måste han samvetsgrant och ihärdigt arbete för skolans höga mål: Guds ära, samhällets och barnets bästa. (Oldberg 1843, 9)

Ovanstående citat skildrar hur man såg på lärarprofessionen mitten av 1800-talet. Det var för en tid inte alltför längesedan; där läraren sågs som den absoluta källan till kunskap, som varken gick att mäta eller sätta pris på. Man fick smakprov av världens skrifter, ekvationer och kulturer. Han var bysamhällets ögonöppnare och kunskapsförmedlare (Rimm 2019, 75-78). Känner ni igen att man i dagens Sverige delar något utav ovanstående syn på lärare? Det gör inte vi.

Därför valde vi i vår kunskapsöversikt att undersöka hur utbildningspolitiska reformer har påverkat lärarprofessionen och vilka konsekvenserna är av dessa. Under vår tid på lärarutbildningen har vi noterat att kursinnehållet samt lärarrollen utgår ifrån andra yrkesnormer än vad vi har föreställt oss. Vi har sett att man ur ett pedagogiskt perspektiv inte värderar ämneskunskaper lika högt som innan andra världskriget. Det har synliggjorts genom att vi ämneslärare läser samma kursinnehåll som exempelvis blivande fritidspedagoger, etcetera. I media uppmärksammas det hur lärare dagligen utsätts för att deras kompetens ifrågasätts av staten, skolledare, elever och föräldrar. Detta är även något vi har bevittnat ute på våra VFU-platser, där lärare snarare betraktas som “vuxna” än en person med stark yrkesidentitet, utbildning och kompetens.

Vilka ytterligare problem ser vi idag? Vi har en kraftig betygsinflation, särskilt bland friskolor. Dessutom har diverse marknadskrafter bidragit till ojämlikhet och segregation i skolan (Therborn 2016, 12). Trots att alla skolor i Sverige följer samma styrdokument har de avsevärt olika förutsättningar för att främja kunskap och arbeta för varje elevs bästa skola. Mer dokumentation och ökad mätbarhet skiftar fokus från den faktiska undervisningen vilket försämrar kvaliteten. Detta betyder att barn i utsatta områden som Rosengård inte har samma förutsättningar att lyckas som över- och medelklassbarn i exempelvis Limhamn (Therborn 2016, 12–13). Parallellt med detta har lärarnas profession förändrats med ständiga omskrivningar av deras uppdrag. En gemensam nämnare som de ovannämnda problemen är att de har urholkats från samma kraft - demokratisering.

Denna demokratiseringskraft har satt igång en rad statliga reformer med syfte att skapa en utbildning som ska vara jämlik, transparent och tillgänglig för alla (SOU 1999:63, 49).

Med bakgrund av våra egna upplevelser undrar vi om demokratiseringen och statliga regleringar har lett till att lärarnas arbete blir ifrågasatt med hot om anmälningar; påtryckningar från föräldrar om undervisning och betyg samt en ökad arbetsbörda. Vad väntar oss blivande ämneslärare med mer än fyra års universitetsutbildning och vilken är bakgrunden till att vi upplever lärarprofessionen sakna den status och expertis som andra yrkesprofessioner har?

Läraren är professionell i kraft av sin ämnesutbildning och sin allmänpedagogiska kompetens. Lärarens autonomi är yrkets själ. Men i stället för att utnyttja lärarens frihet som en möjlighet ser staten, kommunen och skolledningen den som ett hot. Till varje pris ska lärarens tid anpassas, stängas in och tuktas. (Skolvärlden 1989, 14)

Denna kunskapsöversikt undersöker alltså vad forskning säger om politiska reformers inverkan på lärarprofessionen och hur det påverkar det dagliga arbetet. Är lärarna det staten kallar för en bildad elit eller är det som lärarna själva befarar/upplever - en utbildad omsorgsgivare? Kanske är lärare idag det sociologen Hans Albin Larsson uttrycker det; ”den allmänne trivselvaktmästaren” (Larsson 2002, 76).

2. Syfte och frågeställning

Kunskapsöversiktens syfte är att ta reda på hur den politiska utbildningsarenan har format ämneslärare som profession, vilket vi ser ha relevans ur ett yrkesperspektiv idag. I vår kunskapsöversikt vill vi därför undersöka vilka eventuella reformer som kan ha haft en inverkan i synen på läraren och dess

uppdrag. Med hänsyn till detta har följande fråga formulerat och väglett

SAG-uppsatsen:

Vad säger den utbildningsvetenskapliga forskningen om hur politiska beslut och styrning har påverkat lärarprofessionen?

Frågeställningen i kunskapsöversikten påbjuder en viktig avgränsning om vad som ska undersökas då det finns många aspekter som har gjort en inverkan på lärarnas profession utifrån ett samhällshistoriskt perspektiv. De relevanta reformerna för vår frågeställning har skett mellan 1990- och 2000-talen.

3. Metod

I metoden används primärt systematiska informationssökningar i databasen Swepub, statens offentliga utredningar - SOU. Till informationssökningen tillämpades även sekundärsökningar genom att studera referenslistorna i vetenskapliga tidskrifter, artiklar och avhandlingar för att finna relevanta källor. För att besvara frågeställningen i kunskapsöversikten som riktar sig mot lärare i Sverige så har främst svenska källor använts.

Swepub som databas ger möjligheten att söka bland artiklar som publicerats via svenska lärosäten samt myndigheter och har därav relevans i kunskapsöversikten och dess syfte. SOU är samlingsbegreppet på de offentliga handlingar som utreds i uppdrag av staten, där experter och kommittéer utreder frågor inför kommande lagförslag.

Efter val av databas identifierades följande nyckelord som centrala i kunskapsöversikten baserat på frågeställningen: Profession, Kunskapsbas, Pedagogik,

Autonomi, Reformideologier. Den första sökningen gjordes i databasen Swepub med

den grundläggande söktekniken trunkering. Tekniken användes genom att avsluta ordet som söktes på med ett trunkeringstecken vilket möjliggör träffar på dokument som innehåller ordets alla böjningsformer (Östlund, 2017, s.71). Exempelvis gjordes sökningen Profession* i Swepubs databassökning, vilket resulterade att nya sökord såsom Professionalism och Professionalisering kom till kännedom. Östlund (2017, 72) förklarar att det kan krävas att man sätter samman samt prövar sig fram med olika sökord och synonymer för att få ett bra litteratururval med en teknik kallat boolesk söklogik, som markerar hur de utvalda sökorden kan kombineras med AND, OR och NOT. Kombinationen av sökteknikerna möjliggör nya sammankopplingar mellan nyckelord, dess synonymer och engelska översättningar för ett tydligare litteraturval kopplat till frågeställning och syfte. Sökningen i swepub blev:

Profession* AND Lärare OR Undervisare OR Teacher AND Autonomi* OR Självstyre OR Autonomous AND Reform* AND Kunskapsbas AND Pedagogik.

För att sortera bort dokument och underlätta urvalet användes årtalen 2000– 2009 respektive 2010–2020 som avgränsningsområde. Det resulterade till totalt 649 sökträffar som gemensamt granskades i relation till syftet och frågeställningen. Artiklar och böcker som valdes ut har författats av redan tidigare kända forskare inom fältet. Därefter gjordes sekundärsökningar av deras referenslistor. Genom detta har vi fått en inblick i statliga offentliga utredningar och databasen SOU, som undersökts vidare för lämpliga delar att använda i vårt syfte och innehåll.

I kunskapsöversikten finns det två centrala forskare som har mest relevant innehåll för att besvara vår frågeställning. Johanna Ringarp, doktorand i historia och docent i pedagogik; behandlar kommunaliseringen i sin avhandling

Professionens Problematik: Lärarkårens kommunalisering och välfärdsstatens förvandling

(2011); hur reformen kom till och dess inverkan på lärarkåren. Niklas Stenlås, docent i historia och universitetslektor vid Uppsala universitet; redogör i sin rapport En kår i kläm - läraryrket mellan professionella ideal och statliga reformideologier (2009) och forskningsartikel Läraryrket mellan autonomi och statliga reformideologier (2011) för ett urval av reformer som har förändrat lärarnas yrkesvillkor och profession. Utöver dessa har också vi utifrån vår sökning valt ett flertal andra vetenskapliga artiklar och avhandlingar vilka presenteras genomgående i vår resultatdel.

3.1 Metoddiskussion

Metoden och informationssökningen i kunskapsöversikten har varit välfungerande och effektiv som resulterat till att vi upptäckte många intressanta forskare inom professionsämnet. Det som var mindre effektivt var urvalet av avhandlingar och artiklar då vår sökning på Swepub gav 649 träffar. Genom att endast läsa forskningens abstract och inledning underlättades urvalet av de mest relevanta undersökningarna till vår frågeställning. Anledningen till att vi endast valde att använda oss av Swepub som sökmotor var att vi fick stort antal träffar. Dessutom sökte vi endast svensk forskning då vår frågeställning inte behandlade ett komparativt och internationellt perspektiv. Samtidigt kan man tycka att det hade behövts mer tid och sökmetoder för att få in fler perspektiv och hitta olikheter i forskningen, särskilt då våra valda forskare har haft liknande syn på reformernas inverkan på lärarprofessionen.

Under sökprocessen möttes vi av att det fanns väldigt lite forskning som lyfte vilka positiva effekter utbildningsreformerna har haft för lärarprofessionen. Det perspektivet hade gett kunskapsöversikten en större variation i resultatdelen. Ett neutralt och objektivt ingångssätt är svårt att tillämpa då vi har tidigare erfarenheter som reflekterar vårt sätt att se på saker och ting. Anledningen till att vi inte fick fram detta perspektiv kan ha att göra med våra egna värderingar som speglat valet av nyckelord; sättet vi sökt på och hur vi har gjort vårt urval. Kunskapsöversikten kan därför ses som mindre reliabel och valid, då den mestadels behandlar ett kritiskt perspektiv av utbildningsreformerna i relation till lärarprofessionen.

4. Resultat

Det finns flera händelser i historien som har påverkat lärarnas position i samhället, men då en avgränsning behöver göras har de studier vi har tagit fram främst behandlat tiden mellan 1990- och 2000-talen. Det första kapitlet i resultatdelen 4.1: Profession belyser hur professionsbegreppet framhävs i olika forskares avhandlingar samt vetenskapliga artiklar. Därefter är de valda utbildningsreformerna uppdelade kapitelvis i kronologisk ordning, där kapitel 4.2: Kommunaliseringen av skolan redogör för tiden före, under och efter kommunaliseringen som genomfördes år 1991 samt vad den har medfört lärarprofessionen. Kapitel 4.3: Mål och resultatstyrning behandlar New Public Management modeller som började spridas under 1980- och 1990-talen. Därefter presenteras kapitel 4.4: Valfrihet och konkurrens med friskolereformen från år 1992 i centrum. Slutligen kommer kapitel 4.5 Utbildning av lärare redogöra för 2001 års lärarutbildningsreform och hur det har påverkat lärarprofessionen.

4.1 Profession

Professionsbegreppet är centralt i kunskapsöversikten där det i detta fall blir vad som egentligen utgör och inte utgör en profession. Vad är en professionell? Inledningsvis kan det vara bra att notera att profession och professionalism har varit omdiskuterat inom sociologin i många decennier tillbaka och diskursen har förändrats med tiden. För att kunna besvara frågeställningen om förändringen i lärarprofessionen behöver vi avgränsa och definiera hur professionsbegreppet används i kunskapsöversikten.

Främst finns två typer av professioner som kan identifieras idag: Klassiska professioner och semi-professioner (Brante 2009, 30–31). Sociologen Andrew Abbotts avhandling (1988) refereras ofta i professionsforskningen där författaren beskriver att professioner utgör ”ett autonomt socialt system” (Abbott 1988, 2). Det innebär att en grupp yrkesverksamma har fått ensamrätt att komma in i branschen genom specialutbildning och gör anspråk på ett yrkesområde. Utifrån följande artiklar Bottery och Wrights (1996) Brante (2009), Brante, Svensson och Svensson (2019), Sarfatti Larson (1979) som behandlar

professionsbegreppet samt Stenlås (2009) rapport om lärarnas deprofessionalisering, kan man på ett övergripande plan säga att profession är ett monopol; en monopolisering av möjligheter på service- eller arbetsmarknaden och monopol på status och arbetsprivilegier i en yrkeshierarki. Professionen är vetenskapsbaserad där den professionelle erhåller en expertis som gör denne unik och oersättlig. Den innehar en autonomi, självreglering och ett förtroende från allmänheten (Bottery och Wrights 1996, 85; Brante 2009, 18–28; Brante, Svensson och Svensson 2019, 24; Sarfatti Larson 1979, 607; Stenlås 2009, 36). Ett kännetecken för professionalism är:

… att de professionella har kontroll över sitt eget arbete och sin yrkesskicklighet. Detta förutsätter rätten att tillämpa sitt eget omdöme och kräver omvärldens tillit … detta omdöme skiftar inte slumpvis från fall till fall utan bygger på en solid teoretisk utbildning och yrkeskod. En forskare har professionella normer för att skilja god vetenskap från dålig, en läkare har normer för tillämpning av medicinskt kunnande liksom en lärare har normer för kunskapsförmedling. (Stenlås 2009, 37)

Det är alltså enligt Stenlås inte yttre idéer så som politiska riktlinjer eller personliga åsikter som beskriver vad som kännetecknar ” gott arbete”, det är fasta yrkesnormer som gör det.

Vidare betonar Stenlås att de yrkesnormer som professionen utgör inte går att transkriberas eller ”präntas ner i värdegrundsdokument” (2009, 37), det är ”de normer som den professionelle tillägnat sig under en lång och krävande utbildning” (2009, 38). Denna syn på professionen styrks av Brante, Svensson och Svensson (2019) vilka beskriver yrkesnormerna som en del man förvärvar genom specialiserad utbildning. Som en följd av detta kräver professionen en

autonomi som inte får detaljregleras av yttre parter eller konkurreras ut genom

andra normsystem (Brante, Svensson och Svensson 2019, 17).

Läraren når inte fullt ut till att tillhöra en av de klassiska professionerna som exempelvis en läkare har. Därför kom Brante (2009) att definiera en professionstyp även kallat semi-profession. Det som skiljer dessa

mellanskikt; de är fackligt organiserade (arbetsmarknadsmässigt); har en lägre autonomi (mer politiskt styrda); är tvärvetenskaplig och tillhör välfärdsprofessionerna (Brante 2009, 30–31).

4.2 Kommunaliseringen av skolan

Forskaren Ringarp (2011) beskriver i sin avhandling Professionens Problematik:

Lärarkårens kommunalisering och välfärdsstatens förvandling tiden före

kommunaliseringen och att skolverksamheten finansierades av statsbidrag i form av basresurser, förstärkningsresurser samt tilläggsbidrag som skulle täcka kostnader för lärarlöner, stödinsatser i undervisning och arbetsgivaravgifter. Lärarna var kommunalt anställda med statligt reglerade tjänster – ett dubbelt huvudmannaskap. Följaktligen styrde staten genom statsbidraget om beslut såsom antalet lärare som fick anställas i respektive kommun. Kommunerna hade inte möjligheten att omfördela bidragen hur det passade den lokala verksamheten och ansvarsområdet rörde sig enbart om lokaler, läromedel samt skolhälsovården (Ringarp 2011, 113).

Stenlås berättar i sin rapport En kår i kläm - läraryrket mellan professionella ideal

och statliga reformideologier (2009) att kommunaliseringen av skolan var en del av

reformrörelsen för den offentliga sektorn under 1980-talet. Det lyfts fram att reformideologierna var ömsesidigt tilltalande för den delade politiska arenan som bestod utav de borgliga partierna och ledande Socialdemokraterna. Vidare visar undersökningen att högerblocket ansåg att den offentliga inblandningen var byråkratisk samt kostsam och vänstern påstod den vara odemokratisk (Stenlås 2009, 41). Larsson (2002) som i sin avhandling Skola eller kommunal

ungdomsomsorg? om att försöka skapa en jämlik och demokratisk skola analyserar

bakomliggande strukturer som har påverkat utbildningspolitiska beslut är i enighet med Ringarp (2011) om införandet av kommunaliseringen. Båda författarna belyser att den blocköverskridande majoriteten verkade för en avreglering av skolan genom ett borttagande av det statliga inflytandet på skolverksamheten för att genomdriva besparingar via kommunerna. Författarna framhäver att en ökad decentralisering och resursfördelning var det gemensamma målet som skulle innebära att kommunerna skulle överta beslut över skolan och dess personal (Larsson 2002, 119; Ringarp 2011, 67).

Ringarp (2011) lyfter först fram att motpolen till reformen bestod utav lärare i medlemsorganisationer och facklärarförbund såsom tjänstemännens centralorganisation TCO. För att de statliga regleringarna skulle finnas kvar, menar författaren att TCO-lärare använde sig av professionalisering som argument. Därefter betonar Ringarp hur facklärarförbunden kämpade för behöriga samt utbildade lärare där alla fick samma lön och arbetsvillkor, vilket var det motsatta till kommunförbundets synsätt (Ringarp 2011, 147).

Likaså förklarar Ringarp (2011) att även Lärarnas Riksförbund oroade sig över följderna av ett kommunalt styre av lärartjänster och skolledare, inte minst om beslutet där lågstadielärare vid behov skulle kunna användas i förskolan som fyllnadstjänstgöring (Ringarp 2011, 149). Sammanfattningsvis visar Ringarps (2011) undersökning att den gemensamma fruktan från Lärarnas riksförbund och TCO-lärarförbund var att obehörig personal skulle tjänstgöra skolan samt att lärare skulle tvingas arbeta utanför sin egen behörighetskategori (Ringarp 2011, 150).

Larsson (2002) berättar i sin avhandling att det efter en uppslitande facklig och politisk strid togs år 1989 beslut av riksdagen att kommunalisera den svenska skolverksamheten. Forskaren menar att avsikten var att göra kommunen till ensam huvudman för skolan genom en decentralisering av det statliga inflytandet (Larsson 2002, 58). Studier Jacobsson och Sahlin-Andersson (1995), Parding och Ringarp (2009) och Ringarp (2011) visar hur effektiviseringen av skolverksamheten förespråkades genom decentralisering som ett sätt att ge de enskilda kommunerna en del av makten som tidigare låg hos staten. Forskarna Jacobsson och Sahlin-Andersson (1995) understryker i sin studie att decentraliseringen implicerade en övergång av arbetsgivaransvaret från stat till kommun där även statsbidragssystemet kom att ändras. Utöver detta presenterar Ringarp (2011) att den statliga regleringen av lärartjänsterna skulle från och med den första januari 1991 upphöra och det fulla ansvaret skulle överlämnas till kommunerna, utan det bidrag som tidigare detaljstyrt den lokala skolverksamheten (Parding och Ringarp 2009, 214; Jacobsson och Sahlin-Andersson 1995, 14; Ringarp 2011, 20).

kommunaliseringen; “vi ska inte dölja att det finns vissa negativa inslag i avtalsuppgörelsen” (Ringarp 2011, 20). I sin rapport refererar Stenlås (2009) till TCO-lärarnas uttalande om kommunaliseringen som menar att det är staten som ska ha det övergripande ansvaret för en nationellt likvärdig skola och inte kommunerna (Stenlås 2009, 59). Effekten av reformen för lärarnas professionella handlingsutrymme hävdar Ringarp (2011) att denna hotades av att andra yrkesgrupper samt kommunala administrationen skulle överta makten vid en kommunalisering. Avslutningsvis tas det upp hur man från flera håll såsom media lyfte fram lärarnas intresse samtidigt som de faktiska kommunpolitikerna avfärdade deras önskan då skolfrågorna inte tycktes väga tungt i kommunens övriga förpliktelser (Ringarp 2011, 21).

Kommunaliseringen som innebar en decentralisering av det statliga inflytandet genomfördes mot lärarkårens vilja - vilket lyfts både av Ringarp (2011) och Stenlås (2009). De beskriver båda hur fackförbundens och ämneslärarens strävan efter ett professionellt läraryrke enligt de klassiska professionskriterierna – såg den kommunala administrationen som ett hot mot yrkets handlingsutrymme och autonomi. För att sätta det i nutida kontext erhåller båda författarna ett kritiskt förhållningssätt till reformen och professionen har nu förlorat vikten av egenkontroll och självständighet i det dagliga arbetet till följd av reformens inverkan (Ringarp 2011, 150; Stenlås 2009, 10).

En liknande tolkning har Larsson (2002) som i sin avhandling sammanfattar hur lärare har blivit en försvagad yrkesidentitet utan gränser för vad som förväntas utföras. Detta har utmynnat i ett försvårat och tyngre läraruppdrag, där lärarna dagligen behöver ta beslut kring sådant de saknar utbildning i (Larsson 2002, 111). Parding och Ringarp (2008) tar i sin artikel upp flera exempel att lärarens nya uppdrag har medfört administrativa tillägg; utfyllnadsuppdrag såsom rastvakt samt städning av klassrum, vilket således anses irrelevanta i relation till lärarens profession och dess egentliga uppgift som kunskapsförmedlare (Parding och Ringarp 2008, 220).

I rapporten av Stenlås (2009) hävdar författaren att det inte råder någon tvekan om lärarens förändrade arbetsvillkor sedan kommunerna övertog statens reglering av lärartjänsterna. Det blev en mer kontrollerad och reducerad profession (Stenlås 2009, 10). Kontroll är ett begrepp som Parding och Ringarp

(2008) vidare kopplar till professionalism och att det används som styrningsverktyg samt möjliggör den professionelles kontroll över arbetsprocessen (Parding & Ringarp 2008, 218). I sin forskningsartikel om förändringar i lärarutbildningen i Sverige understryker Nilsson, Lindström och Beach (2015) precis som Parding och Ringarp (2008) att minskandet av lärarens kontroll innebar ovilligt förlorad autonomi, spelrum samt försvagar förtroendet för lärarkåren (Nilsson, Lindström och Beach 2015, 251; Parding och Ringarp 2008, 218).

4.3 Mål- och resultatstyrning

För att besvara varför den svenska skolan har blivit mål- och resultatinriktad, förklarar samtliga forskare i kunskapsöversikten att det i huvudsak är New Public Management - NPM som står till grunden för förändringen. Exempelvis förklarar Parding och Ringarp (2008) att det parallellt med kommunaliseringen under 1980-talet fördes kontinuerliga diskussioner rörande den offentliga sektorn och skolan som handlade om effektivisering av den kostsamma skolverksamheten (Parding och Ringarp 2008, 213). Avsikten med NPM beskriver Stenlås (2011) har varit att minska serviceutbudet, effektivisera samt öka styrbarheten av den offentliga skolverksamheten genom ett införande av administrativa uppgifter som kräver noggrann dokumentation av resultat och mätbarhet. Det ständiga behovet av att dra ner på kostnaderna i den offentliga sektorn hävdar forskaren har gjort att det inte funnits något större motstånd till ytterligare effektivisering (Stenlås 2011, 15).

Larsson (2002) lägger emfas i att införandet av mål- och resultatstyrning grundar sig i progressivismen som under tidigt 1900-tal var en ny riktning i pedagogiken av den amerikanske pedagogen John Dewey. Dewey förespråkade vikten av demokrati i utbildning och demokratifostran, varav det synsättet kom att spela stor roll i senare utbildningssammanhang (Larsson 2002, 25). Enligt Stenlås (2009) blev effekten av progressivism att fokus i svensk pedagogik skulle skifta från kunskapsförmedling till att sätta barnet i centrum. Målstyrning verkar i linje med progressiva ideal, det vill säga att kunskap i sig är onödigt och att all undervisning måste ha ett tydligt syfte av undervisningen med en samhällsnyttig förankring (Stenlås 2009, 47).

År 1988 tillsattes utredningen En förändrad ansvarsfördelning och styrning på

skolområdet (SOU 1988:20) som arbetade i uppdrag av staten att se över hur man

ytterligare kan effektivisera den offentliga sektorn. Resultatet gav skäl att införa en reformering av skolområdet mot ett målstyrt perspektiv. Nedanstående citat är ett exempel på deras resonemang:

En stark regelstyrning kan verka hämmande på viljan hos anställda och andra som är inblandade i verksamheten att fördjupa kunskapen om hur verksamheten bedrivs samt att pröva nya metoder. I ett snabbt föränderligt samhälle med högt ställda krav på skolan som uppfostrings- och utbildningsmiljö är det nödvändigt att ge mer utrymme för en anpassning av verksamheten till skilda lokala förutsättningar. En alltför stark regelstyming kan innebära, att det blir svårare att nå målen genom att reglerna inte kan utformas så att de alltid tar hänsyn till dessa lokala förutsättningar. En större betoning av målens direkt styrande betydelse och en minskad reglering år uttryck för en strävan att öka målens genomslagskraft och på så sätt höja kvaliteten i verksamheten (SOU 1988:20, 12).

Utredningen pekar på att skolan med målstyrning ska styras mot mer direkta mål än tidigare regelstyrning, där ökandet av målens genomslagskraft höjer kvaliteten i verksamheten. För att det ska möjliggöras behöver de lokala ansvarstagandet öka i frågan om målstyrning (SOU 1988:20, 13).

Mot den bakgrunden kan det tilläggas från Jacobsson och Sahlin-Andersson (1995) att de gamla skoladministrationerna lades ned i samband med införandet av den nya reformen. Tidigare Skolöverstyrelsen (SÖ) blev nu ett Skolverk som skulle arbeta på ett helt annat sätt än tidigare. Istället för detaljstyrning med regelverk, blev det nya Skolverkets huvudsakliga uppgifter utvärdering och uppföljning (Jacobsson och Sahlin-Andersson 1995, 12). Undersökningen visar även att det som följd av decentraliserade samt mål-och resultatstyrda reformeringar kom tidigare ambitioner nu att ersättas med långsiktig verksamhetsplanering. Med administrativa medel sker kontinuerligt ett försök att effektivisera statsförvaltningen (Jacobsson och Sahlin-Andersson 1995, 9).

Både Larsson (2002) och Ringarp (2011) talar om att grundtanken till mål- och resultatstyrning var att en likvärdig demokratisk skola skulle byggas med kunskaper som var till samhället gynnsamt, där en individcentrerad pedagogisk planering skulle ge alla samma förutsättningar - undervisningen skulle omvandlas till en produkt med ett samhällssyfte. Avslutningsvis understryker båda författarna att mål- och resultatstyrning blev centralt vilket bidrog till en effektiviserad verksamhet både kommunalt och nationellt. Däremot tar författarna en kritisk ställning till mål- och resultatstyrning i skolan och hävdar att priset av en effektivisering var att lärarprofessionen tappade värde, vilket således leder till bland annat en nedgång i undervisningskvalitet och skola som institution (Larsson 2002, 37; Ringarp 2011, 71).

4.4 Valfrihet och konkurrens

Parallellt med att nya styrsystem har implementerats med en kraftig decentralisering av skolan har arbetsvillkoren samt lärarprofessionen påverkats och förändrats. Som Stenlås (2009) beskriver i sin rapport ser ”…de nya huvudmännen lärarna som en grupp kommunanställda bland andra som ska omfattas av samma arbetsvillkor som andra kommunanställda.” (2009, 63). Författaren menar alltså att det i ett större sammanhang med fler aktörer - kommunala som privata, hämmar lärarna i sin yrkesidentitet samt profession och blir därmed svår att upprätthålla då den delas med betydligt fler huvudmän (Stenlås 2009, 63).

Enligt Stenlås (2009) studie har lärararbetets förändring ur ett professionsperspektiv under 1990-talet och första delen av 2000-talet karaktäriserats av en kontroll över sitt arbete vilket berövar lärarna möjligheten för professionella och etiska bedömningar, samtidigt som det allt mer kommer att definieras av en ökad styrbarhet och utvärderings- och uppföljningssystem (Stenlås 2009, 63).

Med dessa förändringar talar Stenlås (2009) om införandet av ett nytt läraravtal som likställde alla lärarkategorier. Den tidigare undervisningsskyldigheten även känd som ”usken” såg olika ut beroende på vilken nivå man undervisade i och hur mycket för- och efterarbete som krävdes – ju högre nivåer desto lägre undervisningsskyldighet. I kontrast till detta ersattes

där det ”för arbetsgivaren var önskvärt att alla lärare hade samma arbetsvillkor. Det gjorde det lättare att flytta lärare mellan olika arbetsenheter och olika nivåer inom skolan.” (Stenlås 2009, 66).

4.4.1 Friskolereformen 1992

Leicht et al. (2009), Lundahl (2002) och Ringarp (2011) beskriver ett andra område - friskolereformen år 1992 - som under borgerlig regering införs, tar plats och enligt forskarna försvagar yrkesautonomin med en tydlig intention att reformera offentlig sektor kring utbildning, öka konkurrens mellan skolor och stärka valfriheten för föräldrar och elever (Leicht et al. 2009, 595; Lundahl 2002, 688; Ringarp 2011, 14). Vidare beskriver Ringarp (2011) att friskolorna inte längre behövde ha särskilda krav utan kunde nu ta del av denna skolpeng, bli finansierade med offentliga medel och konkurrera med offentliga skolor (Ringarp 2011, 14). I Lipmans (2009) artikel beskrivs det att skolpeng och skolan som resultatenhet ska med tiden ha förändrat lärarnas villkor där det genom att ge föräldrar mer makt i skolundervisningen kan komma att motivera lärare att behaga föräldrar istället för att följa sina egna yrkesnormer (Lipman 2009, 67). Stenlås (2009) påpekar dock att det till en början fanns en positiv effekt som friskolereformen ska ha medfört, vilket är uppmuntran till pedagogisk förnyelse och konkurrens mellan kommunala och privata skolor, för att ständigt arbeta mot att förbättra kvaliteten i utbildningen (Stenlås 2009, 77). Utredningen

Välfärd och skola (SOU 2000:39) kommer fram till resultat som visar att antalet

elever som väljer friskolor ökar alltjämt. Under år 1999 låg på tre procent av landets elever medan det år 2007 var över åtta procent i privatägda skolor (SOU 2000:39, 6). Mot den bakgrunden har konkurrensen mellan skolor och den fria marknadens framväxt lett till ännu ett skifte i utbildningsdiskursen, vilket enligt Stenlås (2011) inte har med utbildningsfrågor att göra. Författaren exemplifierar med att skolorna istället konkurrerar med bärbara datorer, flexibla scheman, höga betyg och mycket mer (Stenlås 2011, 23–24).

Både Stenlås (2009) och Ringarp (2011) menar att det för det första finns en tydligt ökad skolsegregation och ojämlikhet på grund av dessa marknadskrafter som man paradoxalt nog har haft som mål att förebygga med alla dessa reformer. För det andra är behovet av att anställa kompetenta lärare inte längre centralt, särskilt inom friskolor (Stenlås 2009, 79; Ringarp 2011, 41).

4.4.2 Lärarnas arbetsvillkor

Ringarp (2011) påstår i sin avhandling att en konsekvens av kommunaliseringen är att lärare skulle ha samma arbetsvillkor och individuella löner som övriga kommunanställda. Som ännu en följd av arbetstidsavtalet infördes det en individuell lönesättning, som dessutom skolledarna skulle sätta. Författaren menar att skolledarna tidigare endast skulle leda och stötta i pedagogiska frågor där lönefrågor sköttes av staten och att det är svårt att bedöma lärarnas arbete (Ringarp 2011, 183). I nedanstående citat visar Stenlås (2009) ett liknande resonemang:

Detta var något många lärare var motståndare till eftersom de hade självständiga arbetsförhållanden och inte ansåg att utomstående kunde bedöma kvaliteten på deras arbetsinsatser. Om det inte var undervisningskvaliteten som skulle ligga till grund för löneskillnaderna, vad var det då? (Stenlås 2009, 66).

Studierna Falkner (1997) refererad i Stenlås (2009), Ringarp (2011) och Rothstein (2002) är i enighet om att det för det första är svårt att bedöma lärarnas arbete utifrån prestation. För det andra skapades en intern konkurrens mellan lärare som allt mindre diskuterar eller delar pedagogiska idéer med varandra då man inte vill att någon annan ska ta fördel av dem. Efter kommunaliseringen synliggörs även en förändrad relation till skolledaren, där skolledarna även kan få de anställda att utföra arbetet på ett önskvärt sätt (Ringarp 2011, 184; Rothstein 2002, 313–315; Stenlås 2009, 69). En mer ingående problematisering av individuell lönesättning citeras nedan av Stenlås (2011):

Problemet med individuell lönesättning för professionella är att den ersätter professionella motiv och drivkrafter för att göra ett gott arbete med externa eller främmande motiv och drivkrafter. En professionell logik utgår från de värderingar de professionella har förvärvat under sin utbildning… Det innebär att professionella inte förväntas prestera enligt sina egna normer för vad som är ett gott arbete utan enligt någon annans normer. (Stenlås 2011, 19)

För att betona ovanstående påstående hänvisar Stenlås (2009) till en intervjuundersökning utförd utav Kajsa Falkner år 1997 om lärares arbetsvillkor som visar hur det professionella utrymmet har minskat. Hon menar att vad som är gångbart inom marknadsramar prioriteras i högre grad mer än vad som är önskvärt ur en pedagogisk och professionell synpunkt. Följande citat presenterar detta:

Med tanke på att skolan tjänar både pengar och anseende på att eleven varken ger skolan ett dåligt rykte eller lämnar den, kan skolans lojalitet riktas mot eleven och dennes förälder även om läraren kanske har rätt i sak. Läraren kan i konflikten då tvingas att böja sig för förälderns propåer. I ett sådant läge är det nära till hands att läraren uppfattas och uppfattar sig själv som den underställde arbetstagaren vilken befinner sig långt från rollen som den professionelle skolaktören – den som prövar och utvecklar lösningar på pedagogiska problem. (Falkner 1997, 108 refererad i Stenlås 2009, 68)

Leicht et al. (2009), Gerwitz et al. (2009) och Krejsler (2008) belyser att effekten av konkurrensutsättningen resulterar i en inverkan på lärarens professionalism. Skolvalen baseras på en föräldrafilosofi som utmanar institutionella experter som lärare och rektorer. Valsökarna kräver vanligen att lärare rättar sig efter deras vilja kring arbetssätt med mera, något som tidigare aldrig hade förmåtts i namn av professionen och autonomin (Leicht et al. 2009, 594; Gerwitz et al. 2009 7-8; Krejsler 2008, 255, 262).

Det positiva enligt Stenlås (2009) i valfrihetsreformerna är dock att elev- och föräldrainflytandet har ökat, vilket har varit ett av syftena (Stenlås 2009, 82–83). Vidare menar Leicht et al. (2009) att valfriheten försämrar lärarens auktoritet genom att tillåta föräldrar diktera villkoren för skolan för att annars omplacera sina barn och “flytta” skolpengen till en annan skola. Det har skapat en form av

kundorientering, där det blir marknaden som styr hur undervisning och

betygssättning ska ske. Därmed kan även det ge incitament för att anställa obehöriga lärare då de är både billigare och lättare att styra (Leicht et al. 2009, 594).

Brante (2009) presenterar i sin forskningsartikel att professionella yrkesgrupper utfyller funktioner där de genom monopolisering tar patent på sitt

yrke såsom; gemensamma värderingar, lång utbildning och kompetens med en diskurs som endast delvis kan förstås av utanförstående. Begreppet otillgänglighet är återkommande i professionsbeskrivningar som framförs i artikeln. Att öppna skolan för alla, outbildade och obehöriga gör att skolan och yrket blir lättillgängligt - ingen skillnad utgörs på den behöriga och obehöriga (Brante 2009, 18). Både Ringarp (2011) och Brante (2009) hävdar att man sällan ser behöriga ersättas av obehöriga i erkända professionella yrkesgrupper där exempelvis en utan rätt utbildning skulle arbeta som en läkare. Även grupper som inte klassas som professionsyrken skulle inte för sig att anställa personer som varken har motsvarande utbildning eller är kvalificerade för tjänsten (Ringarp 2011, 31; Brante 2009, 27). Enligt sociologen Elliot Freidson som refereras i Stenlås (2011):

… finns det ingen som bestrider att professionella måste besitta någon form av expertis. Inte heller är nödvändigheten för en profession att skydda sina medlemmar från fri konkurrens ifrågasatt på allvar eftersom ingen skulle vara beredd att satsa på en lång utbildning om vem som helst kunde utföra arbetet i fråga. (Stenlås 2011, 13)

Med friskolereformen menar Stenlås (2009) i sin rapport att man sett att det har skett en betygsinflation där antal högsta betyg har ökat men att de samtidigt visar på sämre kunskapsresultat i landet. Han citerar ”… andelen elever som gick ut gymnasiet med MVG (mycket väl godkänd, dvs. högsta betyg) i alla ämnen ökade 28 gånger mellan 1997 och 2007. De flesta skolor med absolut högst andel elever med maxpoäng är friskolor.” (Stenlås 2009, 83). Som följd av detta hävdar Larsson (2002) att betygsättningen förlorar sitt värde då de inte längre är jämförbara i olika skolor och att lärarna och skolan som institution förlorar förtroendet från samhällsmedborgarna – en rörelse mot ojämlikhet och en deprofessionalisering av läraryrket (Larsson 2002, 75).

4.5 Utbildning av lärare

Lärarutbildningen hade innan år 2001 inte reformerats sedan 1967. Motivet till denna reform beskriver Stenlås (2009) var att man såg ett behov av att skapa en

I samband med förändringar under 1990-talet såsom ökad mål- och resultatstyrning i skolan behövde även lärare rätta sig efter och behärska delar av dessa omställningar (Stenlås 2009, 71).

Forskarna Larsson (2002), Nilsson Lindström och Beach (2015), Persson (2016) och Stenlås (2009) återger ytterligare hur kompetensen skulle komma att centreras i didaktiska tillvägagångssätt samt kommunikativ och social skicklighet medan ämneskompetenser inte var lika väsentlig och hade blivit marginaliserad (Larsson 2002, 83; Nilsson Lindström och Beach 2015, 242; Stenlås 2009, 71; Persson 2016, 14). Ett exempel på hur lågprioriterade ämneskunskaperna var belyses av Larsson: ”Vissa inriktningar, till exempel mot tidigare skolår, måste inte innehålla några ämnesstudier. Det betyder att en blivande lärare med denna profil faktiskt kan examineras utan att ha någon som helst dokumenterad ämneskunskap.” (2002, 83). Bland annat Ringarp (2011) ser samband i varför vetenskapliga lärosäten och professorer inom ämnet didaktik och utbildningsvetenskap har vuxit sig större och tar upp allt mer plats i utbildningsforskning (Ringarp 2011, 31).

Larsson (2002), Nilsson Lindström och Beach (2015) och Stenlås (2009) ser att ett av målen var att skapa universallärare med gemensam ram som enkelt ska kunna flyttas mellan årskurser och inneha flexibilitet, där det inte ska utgöras större skillnader vare sig man är fritidspedagog, förskollärare eller ämneslärare (Larsson 2002, 68, 79 Nilsson Lindström och Beach 2015, 242; Stenlås 2009, 72). Universitetslektorn i sociologi, Magnus Persson (2016) har i sin avhandling

Utbildningskontraktets villkor – utbildningsförlopp på en förändrad gymnasielärarutbildning

beskrivit hur den akademiska exklusivitet som gymnasielärarutbildningen hade, blev bortreformerad år 2001 (Persson 2016, 14–15). Larsson (2002) betonar att beslutet för denna del av reform togs utan vidare hänvisning till vetenskapligt eller empiriskt grundade argument (Larsson 2002, 79).

Utredningen Att lära och leda - En lärarutbildning för samverkan och utveckling (SOU 1999:63) som genomfördes i samband med reformen, betonade lärarens auktoritet och att den behöver avta. Kommittén grundar det i hur den demokratiska processen kräver en erövring av auktoritet och bestrider därmed ”… lärarens rätt att tala från en överordnad position” (SOU 1999:63, 52). Vidare tycker Stenlås (2009) det är anmärkningsvärt ur ett professionsperspektiv att

utredningen och staten tydliggör deras aktiva strävan att frånta lärarprofessionen dess auktoritet (Stenlås 2009, 73).

Utformningen av lärarutbildningen är starkt influerad av pedagogisk forskning under 1980–1990 talet (academic drift). Stenlås (2009) tydliggör att eftersom lärare inte forskar, har det i sin tur framkommit en grupp ”akademiska pedagoger” som har tagit över utbildningsforskningen och styrt utbildningsfrågor – inte lärarna. Författaren lyfter fram att det är en konsekvens av att lärarprofessionen inte har någon vetenskaplig bas (Stenlås 2009, 88).

Vidare framläggs hur den akademiska pedagogiken inte har ägnat sig åt ”…förmedling av ämneskunskaper utan av generella lärarfärdigheter.” (2009, 89). Utbildning utan grund i kunskapsinnehåll resulterar i urvattning och därav en institution utan något större syfte. Nilsson Lindström och Beach (2015) menar att stort fokus i lärarutbildningen ligger i hur man generellt ska strukturera upp och presentera ett innehåll; barnutveckling; relationsbyggande; konflikthantering; ledarskap; värdegrund mm. Detta gäller oavsett åldersgrupp, ämne eller situation. Forskarna betonar hur lärarutbildningen formar lärare till att lägga större vikt på den praktiska utformningen snarare än den teoretiska förberedelsen (Nilsson Lindström och Beach 2015, 247–248, 250).

För att förstå resultaten av den svenska utbildningspolitiska utvecklingen har Stenlås (2009; 2011) tagit ett exempel från internationell forskning. En liknande utveckling bland lärarutbildningen har visats i Kanada där den kanadensiske utbildningsforskaren Holmes (1991) understryker hur lärare beskrivs som en kår av omsorgsförmedlare som blint följer en instruktionsbok från terapeuter snarare än en kompetent och fullt kapabel lärargrupp som har utrymme använda sitt eget omdöme och expertis inom sitt eget område (Stenlås 2011, 13–14; Stenlås 2009, 90; Holmes 1991, 80). Stenlås beskriver hur Holmes (1990) visar ett samband till två reformideologier, båda med målet att utveckla effektiva och mätbara system med humanistiska ingångar för att ändra lärarens beteende (Stenlås 2011, 14; Holmes 1990, 67–68). Den terapeutiska reformrörelsen som genomförs inom utbildningsväsendet utgör ett skifte där Holmes (1991) beskriver hur de professionella värderingar läraren besitter (kunskapsförmedling), ersätts med nya värderingar (mätbarhet/styrbarhet och omsorg). Även Stenlås (2011) hävdar att denna utveckling har skett och

lärarutbildningsreformen 2001. Forskningsartikeln präglas av ett kritiskt perspektiv till det terapeutiska genomslaget:

Den expertis som har anlitats för att planera och genomföra de stora utbildningsreformerna har inte varit representanter för lärarprofessionen utan till övervägande delen “terapeuter”. De har haft helt andra värderingar och målet att förändra läraren, lärarrollen och lärarnas arbete snarare än elever, elevroll och elevers arbete, vilket snarare borde vara det naturliga i fråga om undervisning. (Stenlås 2011, 14)

Ur ett professionsperspektiv är författarens slutsats att den terapeutiska ideologin har resulterat i en deprofessionalisering där lärarnas ämnesidentitet och expertis (profession) ersätts av universallärare som utför samma lärararbete oavsett nivå och ämne, utan autonomi och kunskapsexpertis. Dessutom betonar författaren att det finns en motsägelse i kravet på att ämneslärare ska erhålla en utbildning och legitimation samtidigt som det professionella omdömet och yrkesskickligheten inte erkänns och obehöriga har tillträde till yrket (Stenlås 2011, 23–24).

5. Slutsats

I samband med grundskolereformen påbörjades en

deprofessionaliseringsprocess där regeringen skiftade diskursen kring läraryrket genom att frånta kontakten med forskning och låta pedagoger/terapeuter inträda under 1990-talet och styra hur lärarnas arbete ska utövas och minska lärarens utrymme för att utöva ett “gott arbete” (Ringarp 2011, 190). Reformerna har påverkat lärarens autonomi och utlärningssätt genom att undervisningen skiftat från kunskapsförmedling till pedagogik - alltså hur lärande sker snarare än vad som ska läras ut. I metodkapitlet redogörs vilka forskare som är utgångspunkten i kunskapsöversikten.

Utgångsfrågan i Stenlås (2009) var: hur har utbildningsreformer under 1990-talet och 2000-1990-talet på utbildningsområdet påverkat lärarprofessionen? Författaren besvarade den med utgångspunkt i kommunaliseringen 1991. Vilket innebär ett överlämnande av ansvar för skolan från staten till kommunen (decentralisering). Jämförelsevis kommer kommunaliseringen mer fram i Ringarp (2011), där hon djupdyker i reformen samt vilka effekterna var och betydelsen för de olika lärargrupperna. Då syftet med Ringarps avhandling är att analysera förvandlingen av utbildningssektorn genom att studera kommunaliseringen 1991 blir det förståeligt att hennes fokus ligger där.

Stenlås (2011) lyfter i sin forskningsartikel fram liknande resultat som framgår i Ringarp (2011), om att den offentliga sektorn och skolan handlade om en effektivisering av skolverksamheten som följd av New public management. Nilsson Lindström och Beach (2015) bekräftar även att NPM blivit ett allt tydligare inslag i bland annat lärarutbildningen sedan 1990-talet.

Utredningen (SOU 1988:20) som tillsattes i uppdrag av staten trycker på införandet av mål- och resultatstyrning, genom att målstyrning skulle vara gynnsamt och öka kvaliteten i skolverksamheten. Paradoxalt nog bevisar Stenlås (2009) det motsatta, då dokumentation och ökad mätbarhet skiftar fokus från den faktiska undervisningen vilket i sin tur försämrar undervisningsinnehållet och kvaliteten. Ur ett professionsperspektiv utvecklar Brante (2009) att kontrollen över arbetet har minskat, det vill säga lärarens autonomi satts i lås och kan inte längre utföra ett “gott arbete”. Ett liknande resultat om följden av mål-

professionelle omvandlats till en produkt i samhällsenligt syfte. Ringarp (2011), Stenlås (2009), Lundahl (2002), Leicht et al. (2009) samt Nilsson Lindström och Beach (2015) har en gemensamma forskningsresultat om att friskolereformen 1992 har ökat konkurrens mellan skolor som vidare har lett till bland annat en betygsinflation.

Som en följd av kommunaliseringen och friskolereformen har lärarutbildningen år 2001 enligt samtliga Larsson (2002), Ringarp (2011) och Nilsson Lindström och Beach (2015) inspirerats av decentraliseringen av skolan som kommit att efterfråga en flexibel och bred lärarkompetens. Det har gjort att förutsättningarna för svenska lärares arbete har förändrats under de senaste decennierna. I enlighet med Nilsson Lindström och Beach (2015) belyser Stenlås (2009; 2011) i både sin rapport och forskningsartikel även detta och att det skedde en uniformering där den gemensamma kompetensen skulle utvecklas. Stenlås (2009) menar att följande effekter av kommunaliseringen av skolan blev; likvärdighetsproblem; ökad undervisningsskyldighet; minskad löneskillnad mellan olika lärarkategorier; flexibla lärare (universallärare); nedgång av “dyra” lärare (lektorer). Friskolereformens effekter är; ökad segregation; skattepengar som blir privata vinster; lägre lärartäthet och betyg som konkurrensmedel.

Vidare menar Stenlås (2009) att New Public Management är en organiserande princip av skola och att lärares arbete (arbetstid, flexibilitet, mätbarhet) har transformerat relationen mellan lärare och klient till en mer marknadslik relation (kundorientering). Utbildningspolitik erkänner att utbildning är nödvändigt för lärarens legitimitet, men inte lärarens professionella omdömen och yrkesskicklighet. Processer ska styra skolverksamheten genom management, dokumentation, uppföljning och utvärdering av resultat. Men även ökad valfrihet för “kunder”, konkurrens och standardisering. Det är givet i kunskapsöversiktens resultat att skiftet av diskursen i utbildningspolitik har varit en drivande faktor mot en deprofessionaliseringsprocess av en semi-profession med minskad autonomi, uppluckrat monopol, försvagad kunskapsbas och en splittrad kollegialitet.

5.1 Diskussion

Vi är medvetna om att det finns många olika faktorer både historiskt och samhällsmässigt som har påverkat lärarprofessionen. För att innehållet i kunskapsöversikten inte skulle bli för omfattande, valde vi att avgränsa oss inom området 1990- och 2000-talen. Vi tror att just denna avgränsning gav oss en insikt i hur och på vilka sätt politiska beslut kan förändra läraridentiteten som tidigare har varit väldigt stark. Vi är nu medvetna om vad som legat till grund för en pedagogiskt inriktad undervisning där man fokuserar på hur innehållet ska presenteras snarare än kunskapsförmedlingen och vad som ska förmedlas. Alla aktörer på skolområdet efterfrågar behöriga och kompetenta lärare, något som har minskat på skolmarknaden.

5.1.1 Yrkesrelevans

Kunskapsöversikten ämnar ge ett kritiskt perspektiv över läraruppdraget idag på grund av politiska reformer. Det ger även en överblick över vad som har lett till att lärarkåren idag är utsatt som profession, samt hur det påverkar det dagliga arbetet. Ur ett samhällsvetenskapligt lärarperspektiv är denna kunskapsöversikt ett tydligt exempel på hur politisk styrning kan påverka samhället ur både en makro- och mikronivå och dess följder. Översikten kan även få lärare att fundera över skiftet från en lärare med stark kunskapsbas till en institution som prioriterar omsorg, oavsett nivå och ämne.

Samhällsvetenskapliga frågor som kan tas upp i klassrummet är: vad händer med demokratin om man i detta informationssamhälle inte förmedlar rätt kunskap och erkänner dess komplexitet?

Ur ett professionsperspektiv kan det vara bra för den framtida läraren att ställa sig kritiskt till pedagogiska metoder och krav som kommer från bland annat politiker, Skolverket och terapeuter genom att ställa frågor som: Är detta beslut gynnsamt för min autonomi som utbildad lärare? Hur ska man utan tillräckligt med tid; utan sitt professionella omdöme; tillit och autonomi förvissa sig om att det man gör i klassrummet är rätt?

Dessa frågor har kontinuerligt återkommit under vår utbildning och arbetets gång, vilket vi tror kan vara ett perspektiv för både elever men även

5.1.2 Framtida forskning

Då utbildning är en av välfärdens grundpelare, spelar vårt resultat viktig roll i hur man vidare kan diskutera effekterna av politiska reformer för läraryrket. Något vi saknar är lärarnas röst i utbildningsdiskursen och hur de ställer sig till följderna av reformerna. Eftersom det även visas att kunskapsnivån samt läs- och skrivfärdigheter sjunker i hela riket; samtidigt som lärare är allt mer utsatta i sitt yrke, kan det vara relevant att ställa följande frågor:

- Med denna bakgrund och det kritiska perspektivet; vad är det som fortfarande driver på den nuvarande utbildningspolitiska riktningen?

- Hur ser lärare idag på sin arbetssituation utifrån ett professionsperspektiv? Dessa frågor kan vara grunden till hur man kan forska vidare på ämnet.

Källförteckning

Abbott, Andrew Delano. 1988. The system of profession: An essay on the division of

expert labor. Chicago: University of Chicago Press.

Brante, Thomas; Svensson, Kerstin och Svensson, Lennart G. 2019. Inledning, I Brante, Thomas, Svensson, Kerstin och Svensson, Lennart G. (red.) Det

professionella landskapets framväxt. Lund, Studentlitteratur AB.

Brante, Thomas. 2009. Vad är en profession? Teoretiska ansatser och definitioner. I L Maria (red.). Vetenskap för profession. Högskolan i Borås, 15–34.

Gewirtz, Sharon; Mahony, Pat; Hextall, Ian och Cribb, Alan. 2009. Policy,

professionalism and practice: understanding and enhancing teachers’ work. I Gewirtz,

Sharon; Mahony, Pat; Hextall, Ian och Cribb, Alan. (red.) Changing Teacher

professionalism - International trends, challenges and ways forward. New York, Routledge.

Jacobsson, Bengt och Sahlin-Andersson, Kerstin. 1995. Skolan och det nya verket:

skildringar från styrningens och utvärderingarnas tidevarv. Stockholm, Nerenius &

Santerus Förlag.

Krejsler, John. 2008. Från professionell lärare till kompetensnomad? - ett epistemologiskt

perspektiv på förändringar i lärarens och skolans arbete. I Aili, Carola, Blossing, Ulf

och Tornberg, Ulrika. (red.) Läraren i blickpunkten: olika perspektiv på lärares liv och

arbete. Kristianstad, Boktryckeri AB.

Larsson, Hans Albin. 2002. Skola eller kommunal ungdomsomsorg? - om att försöka

skapa en jämlik och demokratisk skola. Stockholm, sns Förlag.

Lipman, Pauline. 2009. Paradoxes of teaching in neo-liberal times: education ´reform´ in

Chicago I Gewirtz, Sharon; Mahony, Pat; Hextall, Ian och Cribb, Alan. (red.) Changing Teacher professionalism - International trends, challenges and ways forward. New York, Routledge.

Nilsson Lindström, Margareta och Beach, Dennis. 2015. Changes in teacher education in Sweden in the neo-liberal education age: Toward an occupation in itself or a profession for itself? Education Inquiry 6(3). doi:

10.3402/edui.v6.27020.

Nilsson, Lindström, Margareta och Beach, Dennis. 2019. Utbildningsfältets

professionalisering, I Brante, Thomas, Svensson, Kerstin och Svensson, Lennart

G. (red.) Det professionella landskapets framväxt. Lund, Studentlitteratur AB.

Oldberg, Anders .1843. Praktisk handbok i pedagogik och methodik för swenska

folkunderwisningen, framställd till granskning på folkskolläraremötet i Upsala 6,7 och 8 maj 1843 och ämnad till tjenst folkskolorsstyresmän och lärare. Stockholm, L J hierta

Parding, Karolina och Ringarp, Johanna. 2008. Kommunaliseringen av

lärartjänsterna: förändrad styrning ur ett professionsteoretiskt perspektiv, I Aili, Carola,

Blossing, Ulf och Tornberg, Ulrika. (red.) Läraren i blickpunkten: olika perspektiv

på lärares liv och arbete. Kristianstad, Boktryckeri AB.

Persson Magnus. 2016. Utbildningskontraktets villkor: Utbildningsförlopp på en

förändrad gymnasielärarutbildning, Diss, Linnéuniversitetet, URN: urn:nbn:se:lnu:diva-57342

Rimm, Stefan. 2019. Den lärda skolan. I Larsson, Esbjörn och Westberg, Johannes. (red.) Utbildningshistoria. Lund, Studentlitteratur AB.

Ringarp, Johanna. 2011. Professionens Problematik: Lärarkårens kommunalisering och

välfärdsstatens förvandling, Diss, Södertörns högskola, URN: urn:nbn:se:sh:diva-13488

Rothstein, Bo. 2002. Den fungerande organisationen. I Rothstein, Bo (red.) Politik

som organisation. Förvaltningspolitikens grundproblem. Stockholm, sns förlag.

Skolvärlden.1989. Sätt läraren i centrum. Skolvärlden 17/1989: 14.

SOU 1988:20 En förändrad ansvarsfördelning och styrning på skolområdet.

SOU 1999:63 Att lära och leda - En lärarutbildning för samverkan och utveckling

SOU 2000:39 Välfärd och skola: Antologi från kommittén.

Stenlås, Niklas. 2009. En kår i kläm - läraryrket mellan professionella ideal och statliga

reformideologier. Expertgruppen för studier i offentlig

ekonomi 2009:6. Stockholm: Finansdepartementet.

https://eso.expertgrupp.se/wp-content/uploads/2013/08/Hela-rapport-2009_6.pdf (Hämtad 2020-12-04).

Stenlås, Niklas. 2011. Läraryrket mellan autonomi och statliga reformideologier. Arbetsmarknad & Arbertsliv. 17(4): 11-27.

https://journals.lub.lu.se/aoa/article/view/17848/16190

Therborn, Göran. 2016. Ojämlikhet dödar. 1.uppl. Lund: Arkiv förlag.

Östlund, Linda. 2017. Informationssökning, I Friberg, Febe, (red), Dags för uppsats:

Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten, Lund, Studentlitteratur AB