Örebro universitet HumUS
Historia
Hur framställer lokalmedia och riksmedia idrottskvinnan
under 1940-talet?
Textanalys av friidrottaren Anna ”Nora-Anna” Larssons framställning i lokalmedia och riksmedia under 1940-talet.
Linda Flodman C-uppsats 15hp Handledare: Peter Andersson Examinator: Henric Bagerius Vårterminen 2020
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
2. Syfte ... 2
3. Bakgrund ... 3
3.1 Samhällsförändringen under 1900-talet ... 3
3.2 Idrottsanläggningen Norvalla ... 4
3.3 Anna ”Nora-Anna” Larsson ... 4
4. Tidigare forskning ... 5
4.1 Den idrottande kvinnans historia under 1900-talet... 6
4.2 Idrott i media under 1900-talet ... 7
4.3 Sammanfattning ... 11
5. Teoretiskt perspektiv ... 11
5.1 Hirdmans genussystem ... 12
5.2 Objektifiering ... 12
5.3 Genus i media ... 13
6. Metod och avgränsningar ... 14
7. Källmaterial och avgränsningar ... 16
8. Undersökning/analys och diskussion ... 17
8.1 Kropp och prestation ... 17
8.1.1 Lokalmedia ... 17
8.1.2 Riksmedia ... 20
8.1.3 Veckotidning ... 22
8.1.4 Sammanfattning ... 24
8.2 Kropp och arbete ... 24
8.2.1 Lokalmedia ... 24
8.2.2 Riksmedia ... 25
8.2.3 Veckotidning ... 26
8.2.4 Sammanfattning ... 28
8.3 Kvinnokropp och manskropp ... 28
8.3.1 Lokalmedia ... 28
8.3.2 Riksmedia ... 30
8.3.3 Veckotidning ... 32
8.3.4 Sammanfattning ... 33
9. Slutsats ... 34
9.1 Didaktisk koppling till läroplanen ... 36
10. Sammanfattning ... 37 11. Käll-och litteraturförteckning ... 38 11.1 Otryckta källor ... 38 11.1.1 Internet... 38 11.2 Tryckta källor ... 39 11.2.1 Internationell forskning ... 39 11.2.2 Litteratur ... 39
1
1. Inledning
Från slutet av 1800-talet och under stora delar av 1900-talet förändrades människors levnadsmönster i takt med att det moderna industrisamhället växte sig starkare i Sverige. Samhällsförändringen medförde att människor arbetstider blev schemasatta vilket resulterade i bland annat mer ledig tid efter arbetsdagens slut. Människors behov av en meningsfull fritid utanför arbetet, ledde fram till att olika folkrörelser växte fram runt om i landet. En av de största folkrörelserna kom att bli idrottsrörelsen, en rörelse som framförallt var ägnad åt mannen.1 Inom idrottsrörelsen fanns det kvinnligt deltagande främst inom de estetiska idrotterna som konståkning, simhopp och gymnastik. Idrottskvinnor som deltog i mansdominerade idrotter mötte många gånger på protester och fördomar av
kvinnoidrottsmotståndare, om varför de inte skulle utöva idrott som inte föll under de kvinnligt anpassade idrotterna.2
Svett, andfåddhet och muskler har uppfattats som själva antitesen till idealiserad kvinnlighet, och kvinnors idrottsutövning utgjorde dessutom en ovälkommen konkurrens om ekonomiska resurser och utrymmen på idrottsplatser och idrottshallar.3
Idrottsrörelsen var skapad av män för män och det kom att förbli så fram till mitten av 1900-talet. En bidragande faktor till samhällsförändringen mot en jämlikare idrott var hur
lokaltidningar och rikstidningar rapporterade kring kvinnliga idrottare. En av de kvinnor som var bevakade under 1940-talet var friidrottaren Anna Larsson från Nora. De friidrottsliga prestationerna hon åstadkom samt tidningarnas rapportering av dem, bidrog inte enbart med att placera ut Nora Stad på kartan utan bidrog även till att påverka den manliga
maktförskjutningen inom idrott, både på lokalnivå och världsnivå. Anna ”Nora-Anna” Larsson och Dagmar Lange mer känd som Maria Lang ses än idag som huvudrepresentanter för Nora Stad och är två kvinnor som stadens invånare är mycket stolta över.
Studiens syfte är att synliggöra förändringsprocessen mot en jämlik idrott genom att använda Anna ”Nora-Anna” Larsson som exempel för kvinnlig idrott under 1940-talet. Vidare bidrar
1 Jan Lindroth (1988). Från "sportfåneri" till massidrott: den svenska idrottsrörelsens utveckling 1869–1939: en översikt.
Stockholm: HLS (Högsk. för lärarutbildning i Stockholm), s. 9–10.
2 Helena Tolvhed (2008). Nationen på spel. Kropp, kön och svenskhet i populärpressens representationer av olympiska spel
1948–1972. Umeå: h: ström - Text & kultur, s. 307.
2
studien med att ge läsaren en djupare förståelse för hur den tidens rådande genussystemet såg ut och vilka utmaningar en kvinnlig idrottare fick hävda sig mot för att få utöva sin idrott i en idrottsvärld som var ägnad åt mannen.
2. Syfte
Hur media väljer att förmedla idrott och idrottsmänniskan i tv, radio eller i tidningar bidrar till att skapa en förväntning, en norm eller värdering av både idrotten och idrottspersonen.4
Mannen har historiskt sett haft monopol inom idrott och upptagit den största publiciteten inom alla medias olika förmedlingsformer. Resulterat av detta har lett till att idrottskvinnor har blivit positionerade i både medias bakgrund och i bakgrunden av idrottsmannen. Men när det dök upp kvinnor som utmanade det rådande genussystemet inom idrott, hur hanterades det av lokal och riksmedia, fick det stå i rampljuset då?
Syftet med uppsatsen är att bidra med en utökad förståelse kring den effekt som kvinnlig lokalidrott haft för kvinnligt idrottande i en nationell kontext. Detta kommer att genomföras med hjälp av en kvalitativ textanalys, därefter problematiseras kvinnliga idrottare utifrån lokalmedia och riksmedias framställning av Anna ”Nora-Anna” Larsson under åren 1943– 1949. Följande frågeställningar har valts ut för att synliggöra hur lokalmedia och riksmedia framställer idrottskvinnan under 1940-talet:
• Vilka aspekter av Nora-Anna framhålls i lokalmedia genom Nora Stads och Bergslags
Tidning?
• Vilken roll har Nora-Annas prestationer i beskrivningen om henne i lokal och riksmedia?
• Finns det likheter skillnader i hur lokal och riksmedia framställer Nora-Anna? Genom att studera materialet utifrån frågeställningarna vill jag i min undersökning visa på trots dåtidens skeva reportage om idrottskvinnor, att lokalmedias och riksmedias rapporter ändå hade ett värde för den framtida idrottskvinnan både på lokalnivå och riksnivå. För det
4 Helena Tolvhed (2008), Nationen på spel. Kropp, kön och svenskhet i populärpressens representationer av olympiska spel
3
andra vill jag i mitt material se om jag kan finna belägg för att påstå att Anna ”Nora-Anna” Larsson uppfyllde alla krav för att etableras under 40-talet som en nationalidol.
Studien är av relevans för skolans elever, detta på grund av studien ger en historisk inblick i den problematik som idrottskvinnan har fått utstå genom åren för att få utöva sin idrott i media. Eleverna ges även en insyn i den tids rådande genussystem och eleverna kan med studiens hjälp själva studera och dra egna slutsatser om att mycket har förändrats i medias förmedlande av genussystem och kvinnoidrott under de gångna åren, något som var en självklarhet då är inte en självklarhet idag. Utifrån studien får eleverna en historisk
genomgång i hur media har både påverkat, förmedlat och förändrat synen på idrottskvinnan under 1940-talet.
3. Bakgrund
I kapitlet redogörs för de olika processer som möjliggjorde att friidrottaren Anna Larsson kunde få utvecklas till den idrottskvinna som hon blev.
3.1 Samhällsförändringen under 1900-talet
Jan Lindroth menar att de faktorer som var avgörande för den tidiga idrottens stadscentrering under 1900-talet, berodde på Sveriges industrialisering och urbaniseringsprocess.
Samhällsförändringen medförde att människor i städer, i större utsträckning var i behov av ett ökat frilufts- och idrottsliv än de människor som levde och arbetade på landsbygden.5 I takt med den ökade efterfrågan av sysselsättning skapade människor olika folkrörelser, en av dem var idrottsrörelsen.6 Sveriges fortsatta samhällsutveckling medförde att idrottsrörelsen sakta spreds längre utanför städerna. Göran Patriksson framhåller att den fortsatta geografiska utbredningen även var en följd av Sveriges framgångar i Olympiska spelen år 1912 och regeringens beslut om statsunderstöd till idrottsrörelsen.7 Statens offentliga utredningar visade att en annan faktor till utbredningen av idrottsrörelsen vilket var att regeringen fick upp ögonen för idrottens positiva påverkan på ungdomens leverne ” […] idrottens allmänna
5 Jan Lindroth (1974), Idrottens väg till folkrörelse: studier i svensk idrottsrörelse till 1915. Uppsala: Universitet Uppsala. 6 Jan Lindroth (1988), Från "sportfåneri" till massidrott: den svenska idrottsrörelsens utveckling 1869–1939: en översikt.
Stockholm: HLS (Högsk. för lärarutbildning i Stockholm), s. 9–10 & Lindroth (1974), s. 78.
4
förmåga att uppfodra ett sunt och nyktert leverne samt skapa en motvikt mot osunda nöjen och stadslivets förvekligande inflytande”8 och gjorde att idrott inte bara sågs som ett medel att uppfostra ungdomar och hålla dem borta från alkohol, utan också var ett medel för att utjämna sociala skillnader i samhället.9 Statsunderstödet möjliggjorde att mindre städer och samhällen kunde upprätta egna idrottsanläggningar och på så vis, spreds idrottsrörelsen ner till lokalnivå.
3.2 Idrottsanläggningen Norvalla
I Nora Stad togs den 15 mars 1917 ett beslut av stadsfullmäktige att föreningen IFK Nora fick ta del av egendomen Hagby för att upprätta en idrottsanläggning på. Under 1917–1925 fick IFK Nora motta ringa belopp av regeringens statsunderstöd för upprättandet av sin
idrottsanläggning Norvalla. Trots statsunderstöd räckte inte bidragen till.Medlemmarna fick själva bidra med egen arbetskraft och intäkter från tidigare fester och basarer för att
möjliggöra att byggandet av Norvalla fortskred.10 I takt med att idrottsanläggningens olika delar blev klara, kunde anläggningen så småningom tas i bruk för fotboll och enkla
friidrottsgrenar.År 1925 blev Norvalla färdigställt vilket resulterade i att den allmänna idrotten kom igång i Nora Stad.11
3.3 Anna ”Nora-Anna” Larsson
En av 40-talets främsta löpare på medeldistans var Anna ”Nora-Anna” Larsson. En kvinna som växte upp i Öskevik ca 1,5 mil norr om Nora Stad tillsammans med sina föräldrar Signe och Erik och syskonen Lennart och Svea. Anna föddes in i en bondefamilj där förpliktelserna till gårdens arbete var prioriterat. Annas intresse för idrott fanns med henne sedan unga år bland annat genom skolans gymnastikundervisning och utanför skolan sprang hon och åkte längdskidor.12
Anna ställde upp i Svenska Gångförbundets propagandatävling, Riksmarschen år 1943. Prestationen hon gjorde i gångloppet uppmärksammades av IFK Noras ledare John Rohdin och han erbjöd henne att få komma och testspringa under tidtagning på Norvallas löparbana. Anna tog emot erbjudandet och några dagar senare, stod hon på löparbanan. Tiderna som presterades av Anna gjorde att Rodhin anmälde henne till SM-tävlingen i Göteborg på
8 SOU 2008:59, Statens offentliga utredningar (2008). Föreningsfostran och tävlingsfostran, En utvärdering av statens stöd
till idrotten. Stockholm: Edita Sverige AB, s. 83.
9 Patriksson (1982[1973]), s. 100–102.
10 Eric Lindenfors (1982), Jubileumsskrift, IFK NORA 1907–1982. Nora: Nora boktryckeri AB, s. 8–9. 11 Lindenfors, (1982), s. 9.
12 Lennart K Persson. Anna Karolina Larsson, https://skbl.se/sv/artikel/AnnaLarsson [hämtad 2020-04-23] och Lindenfors,
5
distansen 800 meter.13 I lånade spikskor segrade hon på Slottskogsvallen med tiden 2.16,6. Segern innebar ett nytt svenskt rekord och hon hade presterat över en sekund bättre än Inga Gentzels rekord från 1928. Annas karriär startade i det ögonblick hon gick över mållinjen på Slottskogsvallen i Göteborg.14
Året därpå vann Anna sitt andra SM-guld på Zinkensdamms IP i Stockholm och i samma stund hon passerade mållinjen, presterades Sveriges första kvinnliga världsrekord på tiden 2.15,9. Vid SM på Olympiastadion i Helsingborg 1945 tog hon sitt tredje SM-guld, på tiden 2.14,8 som innebar att hon hade sänkt sitt eget världsrekord från 1944. Mindre än två veckor senare på Stadion i Stockholm, gjorde hon det igen. Hon sänkte sitt eget världsrekord och den nya världsrekordtiden blev 2.13,8. Tiden stod sig som världsrekord i fem år framöver och som svenskt rekord i 19 år. I anslutning till sin målgång på Stadion, fick hon som första kvinna springa ett ärevarv till publikens stående ovationer. Efter denna stund blev Anna Larsson förknippat med smeknamnet Nora-Anna. Drygt en vecka senare i samma stad, presterade hon ett inofficiellt världsrekord, då på 800 yards, med tiden 2.15,6.15 Nora-Anna tog guld i
samtliga SM-tävlingar hon ställde upp i under åren 1943–1949 och hon förlorade inte ett enda 800 meters lopp under hela sin karriär. Meriterna fanns även på kortare distanser, där hon bland annat presterade ett inofficiellt svenskt rekord på 400 meter på tiden 62,7 sekunder, ett rekord som stod sig fram till 1957. Hennes otaliga framgångar under åren 1943–1949 slutade med att hon hösten 1949 gifte sig och drog sig tillbaka för att i mer än femtio år ägna sig åt jordbruk tillsammans med sin man.16 Anna Larsson dog i Nora år 2003.
4. Tidigare forskning
Den tidigare forskningen introduceras med en genomgång av hur utvecklingen inom idrotten har sett ut under 1900-talet. Redogörelsen är till för att bilda en uppfattning om vilka idrottens villkor var, vilka syften som förmedlades med idrott och att koppla dem till kvinnan och idrott. Vidare behandlas medias inträde på idrottsarenan, vilken roll den spelade för
13 Lennart K Persson. Anna Karolina Larsson, https://skbl.se/sv/artikel/AnnaLarsson [hämtad 2020-04-23] och Lindenfors,
(1982), s. 9–10.
14 Lennart K Persson. Anna Karolina Larsson, https://skbl.se/sv/artikel/AnnaLarsson [hämtad 2020-04-23] och Lindenfors,
(1982), s. 9–10.
15 Lennart K Persson. Anna Karolina Larsson, https://skbl.se/sv/artikel/AnnaLarsson [hämtad 2020-04-23] och Lindenfors,
(1982), s. 9–10.
16 Lennart K Persson. Anna Karolina Larsson, https://skbl.se/sv/artikel/AnnaLarsson [hämtad 2020-04-23] och Lindenfors,
6
förmedlandet av kvinnlig och manlig idrott och skapandet av en nationsidol. I den tidigare forskningen drar jag paralleller till internationell forskning om kvinnan, idrott och media för att se om synen på idrottskvinnan var liknande internationellt som i Sverige under 1900-talet. Utifrån den tidigare forskningen vill jag få en uppfattning om hur idrotten och media
etablerade sig i Sverige för att få en förståelse för hur den kvinnliga idrotten utvecklades på lokalplanet.
4.1 Den idrottande kvinnans historia under 1900-talet
Eva Olofsson framför i Har kvinnorna en sportslig chans? Den svenska idrottsrörelsen och
kvinnorna under 1900-talet17 att etableringen av den svenska idrottsrörelsen under industrialiseringen och urbaniseringen under 1900-talet, inte var riktat åt kvinnan.18
Forskningen visar att den manliga dominansen i idrottsrörelsen har bidragit till att forma hela den svenska idrottshistorien och den idrottshistoriska forskningen utifrån manliga värden och normer.Olofsson menar att idrottsrörelsen snarare kan ses som en mansrörelse än en
folkrörelse. Detta på grund av att den har skapats av och för män.19 Under krigsåren 1914– 1918, när männen var ute och försvarade fosterlandet öppnades det upp nya möjligheter för kvinnan att beträda den manliga idrottsarenan i Sverige.20 Trots det ökade kvinnliga
deltagandet under 1900-talet, uteslöts kvinnor från att beträda högre positioner inom
organisationer eller att utöva vissa idrottsgrenar. Olofsson menar att den manliga dominansen medförde att män hade kontroll över kvinnors idrottsutövning under stora delar av 1900-talet.21 Alina Bernstein och Yair Galily menar i studien Games and sets: Women, media and
sport in Israel22 att manlig dominans fanns även inom den israeliska kvinnoidrotten under 1900-talet. Forskarnas undersökning pekar på att kvinnliga idrottare marginaliserades och trivialiserades på grund av att den manliga dominansen skulle förbli över kvinnorna. Detta hände trots att kvinnorna hade placerat sig högt i resultatlistan eller tagit medalj i tävlingar. Forskningen visade på att de israeliska idrottskvinnorna likt de svenska, inte fick åtnjuta en likabehandling inom idrotten.23
17 Eva Olofsson (1989), Har kvinnorna en sportslig chans? Den svenska idrottsrörelsen och kvinnorna under 1900-talet,
Umeå: Umeå universitet.
18 Olofsson (1989), s. 55 ̶ 56. 19 Olofsson (1989), s. 182. 20 Olofsson (1989), s.179. 21 Olofsson (1989), s. 184 ̶ 185.
22 Alina Bernstein & Yair Galily (2008), ”Games and Sets: Women, Media and Sport in Israel” i Nasim: A Journal of Jewish
Women's Studies & Gender Issues, No. 15, Women and Books, USA: Indiana University Press, s. 175–196.
7
Marlaina Lemmon pekar i sin artikel ”Evening the playing field: women’s sport as a vehicle
for human rights”24 att även om idrottsmannen under början av 1900-talet nästan hade monopol inom alla idrottsgrenar, förändrade Sveriges Olympiska spel i Stockholm år 1912 världssynen på idrottskvinnor. Sverige hade sedan etableringen av idrottsrörelsen under början av 1900-talet förändrat förhållandet mellan klasstillhörigheterna, klass hade inte längre någon betydelse inom idrottsföreningar i Sverige. Var en kvinnafrån en lägre samhällsklass och duktig inom de tillåtna kvinnliga OS-grenarna golf, tennis eller segling, hade hon lika stor rätt att få tillträda dessa grenar som kvinnor från högre samhällsklasser.25 Detta ansågs vara unikt för ett land att låta kvinnor från lägre samhällsklasser äntra OS-arenan. Än mer unikt ansågs vara när Sverige 1912 även öppnade upp OS-grenarna simning och simhopp för kvinnligt deltagande. Lemmon menar att när Sverige tillät kvinnor från olika samhällsklasser tillträda grenar såsom simning och simhopp, resulterade det i att fler idrottsgrenar världen över kontinuerligt öppnades för kvinnligt deltagande.26
Olofsson, Bernstein och Galily visar i sina studier att kvinnans prestationer under stora delar av 1900-talet har rangordnats lägre än mannens.För att nå jämlikhet inom olika idrottsgrenar har det inneburit att kvinnan genom olika mätinstrument, såsom tidtagning, behövt hävda sig mot männen.27 Ändå visar Lemmon att Sverige var kontroversiellt med att öppna upp manliga OS-grenar, för kvinnor.
4.2 Idrott i media under 1900-talet
Idrottens genombrott i svensk dagspress ägde rum under decenniet före första världskriget. Förklaringen bakom den utökade publiceringen av idrottsliga händelser menar Lindroth, var ett resultat av en pågående kamp i dagstidningar om läsare samt det utökade spaltutrymmet som uppstod i och med att tidningarnas storlek förändrades till en större modell.28
Uppmärksamheten i dagspressen bidrog till att den allmänna synen på idrott förändrades från att anses vara ett fåneri bland människor, till att bli något efterfrågat och intressant att läsa om. Patriksson menar att idrottsintresset blev så stort att olika idrottsrapporteringar kunde omfatta 20% av den redaktionella texten i dagbladen under början av 1900-talet.29 Lindroth framför sportjournalisten Erik Pallins sammanfattning år 1908, om idrottens intågande i
24Marlaina Lemmon (2019), ”Evening the playing field: women’s sport as a vehicle for human rights” i The International
Sports Law Journal, s. 238–257.
25 Lemmon (2019), s. 240 & Patriksson (1982[1973]), s. 100–102. 26 Lemmon (2019), s. 240 & Tolvhed (2015), s. 104.
27 Olofsson (1989), s. 195 ̶ 196 och Bernstein & Galily (2008), s. 181–182. 28 Lindroth (1988), s. 102.
8
dagspressen ”Få saker inom vårt land har väl på kort tid fullständigt slagit igenom som idrotten. Man kan utan överdrift säga, att dess idé gjort formlig revolution mot gamla fördomar. Aldrig har man märkt detta tydligare än nu”.30
Under 1900-talet dominerade mäns idrottsliga prestationer i dagspressen och framförandet av den manliga prestationen skiljde sig avsevärt från hur den kvinnliga prestationen framställdes. I Helena Tolvheds artikel ”Brassebönor, stålmän och svarta spöken: idrottande kroppar i Ses
bevakning av sommar-OS 1948–1980”31 belyser hon detta faktum. Artikeln visar att media skapade och kommunicerade i text och bild, stereotypa föreställningar av män och kvinnor inom idrott samt att media medverkar till att befästa en verklighet för läsarna, en verklighet som grundar sig i vilken tolkning journalisten har av genus, ras och etnicitet.32 Ett exempel på en sådan skrivelse där det framställs ett maskulint ideal för läsaren menar Tolvhed är när journalisten skriver ”genom att uttrycka beundran för dessa djärva, tappra, disciplinerade, obevekliga och kraftfulla män som med geist, force och fighterhjärta besegrar sina
motståndare”.33 Idrottskvinnan synliggörs och framställs istället för sitt utseende, sin nationalitet eller sin avsaknad av grace i text och bild inom populärpressen.34
Genom att representationer av kvinnliga olympier kommunicerar kvinnlighetens markörer, som utseende, flirt och heterosexuell uppvaktning, oskadliggörs den potentiella utmaningen av könsstereotyperna som dessa idrottande kvinnor skulle kunna utgöra. Text- och bildrepresentationer av kvinnliga olympier hjälper till att upprätthålla gränserna mellan könen då de visar en kvinnokropp som är passiv och som inte lämpar sig varken för att representera nationen eller att vara en aktör i olympiska hjältesagor. OS blir en arena för en kamp som förs genom manliga kroppar, samtidigt som (representationer av) spelen också är en plats där manlig gemenskap bekräftas.35
Fortsatt undersökte Tolvhed i avhandlingen Nationen på spel 36 vilken inverkan
populärpressen har när de presenterar en förutfattad världsbild37 av idrottaren. Det framkom i undersökningen att världsbilden förstärktes med hur populärpressen skildrar vilka normer och värderingar som ansågs vara de rådande kring svenskhet, maskulinitet och femininet i deras text och bild för sina läsare. Utskildes gjordes även att mäns idrottprestationer fortsatt var i
30 Lindroth (1988), s. 102.
31 Helena Tolvhed (2005), Brassebönor, stålmän och svarta spöken: idrottande kroppar i Ses bevakning av sommar-OS
1948–1980. Idrott, historia och samhälle. 2005.
32 Tolvhed (2005), s. 94–117. 33 Tolvhed (2005), s. 42 ̶ 43. 34 Tolvhed (2005), s. 51. 35 Tolvhed (2005), s. 59.
36 Helena Tolvhed (2008), Nationen på spel. Kropp, kön och svenskhet i populärpressens representationer av olympiska spel
1948–1972. Umeå: h: ström - Text & kultur.
37 Världsbild menar Tolvhed är hur händelser, personer och relationer framställs och vilka positioner för svenskhet,
9
centrum under åren 1948–1972 och deras prestationerna blev ihopkopplat med en stark kroppsdisciplin och sammanlänkat som en norm för svensk maskulinitet av media.38
Världsbilden för idrottande kvinnor skiljer sig i analysen, framställningen pekar på en visuell och textuell beskrivning av deras kroppar och framhäver det som anses vara feminint och sexuellt attraktivt eller det motsatta, det som inte ansågs falla innanför den tidens kvinnliga norm.39
I Rolf Haslums avhandling Idrott, Borgerlig Folkfostran och Frihet- Torsten Tegnér som
opinionsbildare 1930–196040 visar forskaren hur den stereotypa framställningen i media
skapas. Haslum skildrar en av Sveriges främsta idrottskribenter Torsten Tegnérs tid som chefredaktör på tidningen Idrottsbladet. Avhandlingen visar att Tegnér och hans kollegor framställde mannen som ett unikum för idrotten och idrotten som ett unikum för mannen ”Idrottens största individuella sociala nytta är att den av sin utövare gör ett stycke
hantverkare, det vill säga en man, vilken i ambitiös flit på ett tacksamt material applicerar teknisk färdighet, som det tar åratal att bringa till något som liknar fullkomning”.41 Haslum problematiserar Tegnér utgångspunkter och menar att han borde istället besitta en skyldighet att rapportera om idrottsaktiviteter där kvinnor förekom för att bidra till att öka intresset hos kvinnor för olika idrotter.42 Istället framställde Tegnér kvinnor som Tolvsheds
undersökningar visar på, att fokus låg på en visuell och textuell beskrivning av idrottskvinnors kroppar ” […] får ni se de vackraste ben som någon i Göteborg närvarande iakttagit på någon kolstybb, pist, trampolin, arena eller scen. Fullkomningen av sagoprinsesselegans”43, ”Bland dessa som utstrålar ett stort behag, en tillfredställelse som tillfaller åskådarna som en formlig gåva […]”44 och ” […] i sista heatet var skönhetsdrottningen, grekiskan Lanitis, ofin nog att […]”45 Idrottsbladet visar i de axplocken av citat, att tidningen sällan gjorde undantag i fokusering på den kvinnliga kroppen och utseendet. Lemmon beskriver att medias
objektifiering av idrottskvinnan är ett sätt att underordna kvinnan mannen och Tegnér bidrog till denna förmedling.46 Det bör understrykas att det fanns idrottskvinnor som lyftes ur denna fokusering och fick mer uppmärksamhet för sin prestation än för sin kroppsliga egenskap.
38 Tolvhed (2008), s. 304.
39 Tolvhed (2008), s. 307.
40 Rolf Haslum (2006), Idrott, borgerlig folkfostran och frihet: Torsten Tegnér som opinionsbildare 1930–1960. Stockholm:
Intellecta Docusys. 41 Haslum (2006), s. 94. 42 Haslum (2006), s. 309. 43 Haslum (2006), s. 311. 44 Haslum (2006), s. 315. 45 Haslum (2006), s. 316. 46 Lemmon (2019), s. 251.
10
Avhandlingen visar att presterade en idrottskvinna bra tider eller resultat som kunde jämföras eller överbesegra en idrottsmans prestation, fångade det Tegnérs intresse mer än fokuset på kvinnans kropp. Tegnér diskuterade Anna Larsson världsrekord år 1943 på 800 meter på följande vis ” […] en härlig bild av Bragdens glädje, av triumf: fagra Nora-flickan Anna Larsson hissas mot himlens höjd av beundrande vänner vid dam-SM i Göteborg”.47 Haslum menar att Tegnérs intresse till kvinnoidrotten var vagt förutom när Anna Larsson deltog ”Damidrotten, säger han, är så föga utövad i Sverige och trots allt ”lite av en näpenhet” – fast Anna Larsson själv är alldeles oerhört bra”.48 I samma mening som han kritiserar
damidrotten, lyfter han Anna ur den, och istället legitimerar han hennes prestationer likt hon skulle tillhört den manliga idrotten.
Johnny Wijk beskriver i studien Idrott, krig och svenska löparstjärnor, om samhällsetablering
och den massmediala uppmärksamheten kring Gunder Hägg och friidrott under andra världskriget49 att friidrotten under 1940-talet var en milstolpe för etableringen av idrotten hos allmänheten. Cirka femtio av de individuella världsrekord i friidrott som lyckades erövras under hela 1900-talet, presterades hälften av dem under 1940-talet.50 Wijk menar att medias frekventa rapportering om friidrottarnas prestationer och världsrekord bidrog till att skapa nationalidoler av de manliga friidrottarna under 1940-talet.51 Friidrottaren Gunder Hägg kan ses som ett exempel på hur media konstruerade en manlig nationalidol åt Sverige. Häggs framgångar i svenska mästerskap, distriktsmästerskap och hans femton världsrekord gjorde att allmänhetens intresse för honom ökade. Bevakningen av Hägg var inte enbart kopplat till hans meriter, utan även hans vardagsliv utanför tävlingsbanan rapporterades flitigt om till
allmänheten. Rapporter om hans prestationer och vardagsliv förvandlade honom till en svensk frontfigur, en svensk hjälte för idrotten, något som svenska folket kunde vara stolt över.52 Tolvhed framför Sara Ahmeds tankar om skapandet av nationalhjältar och den nationella gemenskapen som allmänheten skapade med dessa nationens idoler ” […] nationsskapandet inte bara om att ett ”vi” konstrueras och upprepas, utan om vad det innebär att vara denna
47 Halsum (2006), s. 325.
48 Haslum (2006), s. 325.
49 Johnny Wijk (2000), Idrott, krig och svenska löparstjärnor, om samhällsetablering och den massmediala uppmärksamheten
kring Gunder Hägg och friidrott under andra världskriget i Johan R, Norberg & Jan, Lindroth (red.), Studier i idrott, historia
och samhälle: tillägnade professor Jan Lindroth på hans 60-årsdag 23 februari 2000. Stockholm: HLS.
50 Wijk (2000), s. 294. 51 Wijk (2000), s. 296. 52 Wijk (2000), s. 305.
11
nation (-alitet); de karaktärsegenskaper och det rum som är centrala för de nationella subjektets identifikation”.53
4.3 Sammanfattning
Tidigare forskning visar att 1900-talets industrialisering och urbanisering medförde att idrottsrörelsen etablerade sig i Sverige.Idrottsrörelsen förblev manligt kodad fram till mitten av 1900-talet då kvinnan gavs mer utrymme inom idrotten. Detta kunde utläsas genom att de fick tillträda manligt färgade OS-grenar. Medias framställning av idrottsmän och
idrottskvinnor visar att männen framställdes för deras disciplin, styrka, uthållighet och prestation medan kvinnor objektifierades. Idrottskvinnor publicerades i text och bild utifrån ett visuellt perspektiv, där deras kroppar var i fokus istället för deras prestationer.
Idrottskvinnan har inte tagit samma plats som idrottsmannen i media eller idrottsrörelser under 1900-talet. Detta är logiskt förklarat, då idrottskvinnor har med tiden tillåtits in i idrottsorganisationer, idrottsgrenar och i media under 1900-talet. Därav kan den manliga dominansen förstås och förklaras. Ändå kan en reflektion göras av dåtidens bevakning av idrottskvinnors kroppar, hade inte media bedömt deras kroppar och prestationer, hade kanske kvinnoidrotten tagit ännu längre tid på sig att etablera sig i Sverige?
5. Teoretiskt perspektiv
I det här kapitlet redogörs det för den teori och de centrala begrepp som har valts ut för forskningens relevans om hur lokalmedia och riksmedia framställer Anna Larsson under 1940-talet. Utifrån Yvonne Hirdmans tankar om genusteori används begreppet genussystem. Med utgångspunkt i Berit Ås forskning om de sju härskarteknikerna kommer härskartekniken objektifiering att framhävas. Arja Hirdmans tankar om hur genus skapas via media kommer även att behandlas för att ge läsaren förståelse i hur media förmedlar genus och objektifiering till sina läsare. Genussystem och objektifiering är viktiga begrepp för utläsningen av resultatet i min forskning.
53 Tolvhed (2008), s. 95.
12
5.1 Hirdmans genussystem
Kvinnans intåg på mannens idrottsarena under 1900-talet visar i tidigare forskning att kvinnans position inom idrotten har ett samband med hennes roll i samhället.54 För att förstå denna sammankoppling menar Yvonne Hirdman i Genussystemet: reflektioner kring kvinnors
sociala underordning55 att män och kvinnors underordning hänger samman i något som benämns för genussystemet. I systemet visas hur människor blir inordnade efter kön i två logiker. I logik ett innefattas det att kön, värderingar och handlingar som är könspräglade hålls isär från det andra könet, vilket benämns för dikotomi. I logik två menar Hirdman, att mannen är normen och det män gör blir normen för alla människor. Mannen blir utifrån logiken positionerad högst i samhället och utifrån mannen som norm, avgörs det vad som anses vara normalt och universellt i samhället, mannen är hierarkin.56 Föreställningar i
samhället om vad som definieras som manligt eller kvinnligt gör att män och kvinnor träder in i ett osynligt kontrakt, genuskontrakt som Hirdman menar förstärks eller försvagas av tidens rådande samhällsnormer kring män och kvinnor.57 Mannens beteenden och värden har historiskt sett varit den dominanta inom genusordningen i idrott och hans egenskaper som styrka, renlighet och förnuft har historiskt bedömts vara bättre än kvinnans svaga, orena och känslostyrda egenskaper. Därav hävdar Hirdman genussystem att kvinnor underordnas män och särhållandet mellan manligt och kvinnligt är en förutsättning för upprätthållandet av den manliga makten inom idrott och den måste utmanas.
Den teoretiska utgångspunkten i Hirdmans genussystem kommer vara behjälplig i synliggörandet av Anna Larssons framställning i lokal- och riksmedia. Med hjälp av genussystemet kommer aspekterna dikotomi och hierarki att undersökas.
5.2 Objektifiering
Att utöva en härskarteknik kan beskrivas som ett sätt att utöva en bestämd handling för att hävda sin egen maktställning och förminska en annan individ eller en grupp människor.58 Berit Ås menar i ”Kvinnor tillsammans. Handbok i frigörelse”59 att det finns sju olika härskartekniker: att göras osynlig, förlöjligande, underhållande av information,
54 Olofsson (1989), s.179.
55 Yvonne Hirdman (1988), Genussystemet: reflektioner kring kvinnors sociala underordning. Kvinnovetenskaplig tidskrift.
1988:3.
56 Hirdman (1988), s. 51–55. 57 Hirdman (1988), s. 51–55.
58 Nationalencyklopedin, Härskarteknik.,
https://www-ne-se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/h%C3%A4rskarteknik, [hämtad 2020-04-28].
13
dubbelbestraffning, påförande av skuld och skam, objektgörning och hot om våld. Inom varje teknik finns olika tillvägagångssätt som är utformade för att: förminska en människa, påvisa att män har större makt än kvinnor (både på samhällsnivå och i relation till varandra) och detta menar Ås måste lyftas upp, diskuteras och desarmeras.60
Inom härskartekniken objektifiering går tekniken ut på att göra en individ till ett objekt för den som betraktar, iakttar och bedömer objektet utifrån dennes kropp och utseende. Den mediala uppmärksamheten som har tilldelats idrottskvinnor under 1900-talet har visat i tidigare forskning att idrottskvinnor blev objektifierade när de presterade inom
mansdominerade idrotter.61 Media har kommunicerat kvinnliga och manliga idrottare utifrån samhällets befästa normer och värderingar. Fokus inom media låg på att framställa kvinnans objektiva kropp utifrån dess utseende och dess egenskaper. Dessa egenskaper har förstärkts i text om objektet har eller inte har representerat femininitet.62 Idrottskvinnan har utifrån rådande sociala normer och rådande kvinnlighet gjorts passiva och istället objektifieras, vilket berövar dem på sin självständighet och sin handlingskraft. Begreppet objektifiering är valt för att synliggöra om det är Anna Larssons kropp som står i fokus eller om det är hennes
prestationer som framställs i lokalmedia och riksmedia.
5.3 Genus i media
Idag är media den viktigaste källan för information i vårt samhälle, vi blir ständigt
informerade och uppdaterade om vad som händer runtomkring i världen. Vi blir informerade vilket väder vi kan förvänta oss under morgondagen, vilken reklam som försöker få oss att konsumera en produkt mer eller hur den pågående pandemin ser ut i världen och vilka restriktioner vi uppmanas att följa. Michaël Wächter menar att ”All kommunikation handlar om påverkan”63 och detta sker medvetet eller omedvetet av media som skriver fram sin valda information till sina läsare. Jesper Bengtsson menar i boken ”Mäktiga medier, mager
demokrati”64 att olika system samverkar och är en kombination av vad ägaren över en tidning vill att chefredaktören ska förmedla till sina journalister om vad de skall skriva om.65
Resultatet av denna process kan vi sedan läsa om, höra på eller se på.
60 Ås (1982), s. 36–58.
61 Lemmon (2019), s. 251. Tolvhed (2008), s. 43 & s. 307. 62 Tolvhed (2008), s. 43.
63 Michaël Wächter (1974), Inte bara ord. Om kommunikation, massmedia och påverkan. Malmö: Beyronds AB, s. 119. 64 Jesper Bengtsson (2001), Mäktiga medier, mager demokrati. Stockholm: Bilda Förlag.
14
Anja Hirdman skriver i ”Femininitet som spektakel Avsmak, affekt och kvinnliga kroppar”66
att media förmedlar en syn på kvinnan som spektakel67 och som en ofullbordad manlig kropp, där hon menar att kvinnokroppen som visas upp i media, är till för att läsaren ska ledas till att bedöma och värdera kvinnokroppen som den andre.68 Processen styrs av medias
kommenterande rubriker, bildrubriker, bilder och artikeltexter om kvinnokroppen och skapar på så vis en inbillning om av vad som just karakteriseras som den andra.69 Hirdman menar att processen är en seglivad historisk idé om att kvinnor ska betraktas i första hand som kroppar som är till för att beskåda, diskutera, värdera, njuta av eller att förskräckas inför.70 Utifrån genuskontraktet, genusordningen och objektifiering ses media som en bidragande faktor till upprätthållande av de stereotypa genusframställningarna av kvinnan.
6. Metod och avgränsningar
För att besvara frågeställningarna i undersökningen har kvalitativa textanalys använts. Kristina Boréus skriver ”Texter påverkar samhället. De bidrar till att forma människors föreställningar om hur samhället är och borde vara beskaffat”.71 Citatet framhäver vilken betydelse den skrivna texten har samt hur allmänheten påverkas av föreställningar om värderingar och normer genom texter. Undersökningen syftat till att synliggöra vad 1940-talets lokalmedia och riksmedia skriver fram till sina läsare om Anna Larsson, vad fokuserar media på att skriva fram om henne? Bidrar framställningen till att forma föreställningar kring rådande värderingar och normer om den kvinnliga idrottaren? För att synliggöra vilka idéer och tankar som media väljer att förmedla hävdar även Pär Widén att metoden textanalys bör användas för att skapa en förståelse för hur den tidens rådande samhällsstrukturen såg ut och hur det skrivs fram i text. Widén menar att metoden hjälper till att exponera texten betydelse
66 Anja Hirdman (2015), Femininitet som spektakel Avsmak, affekt och kvinnliga kroppar i Anja Hirdman & Madeleine
Kleberg (red.), Mediers känsla för kön: feministisk medieforskning. Göteborg: Nordicom
67 Hirdman (2015), Kvinnors positioner som spektakel är historiskt sammanlänkad till den visuella och textuella bilden hur
medier framställde kvinnors kroppar för allmänheten beskådning och utvärdering av dem.Det är en kropp som antingen ska täckas, osynliggöras eller ständigt visas upp, och vars bröst och kroppsbehåring, beroende på sammanhang, kan ha politiska betydelser. Det är också en kropp som får symbolisera alltifrån abstrakta idéer om rättvisa, juridik, nationalism och kvalitéer. På ett paradoxalt sätt bestäms således den feminina kroppen helt av sin kroppslighet (form, utseende, uppvisande) samtidigt som den ikläs betydelser långt utanför sin egen materialitet. Där kvinnans kropp undermineras mannens universella kropp. s. 60.
68 Hirdman (2015), s. 61. 69 Hirdman (2015), s. 64. 70 Hirdman (2015), s. 59.
71 Kristina Boréus (2015), Texter i vardag och i samhälle i Göran, Ahrne & Peter, Svensson (red.), Handbok i kvalitativa
15
med att lyfta fram vad samhällets idéer är kring den kvinnliga idrottaren.72 Utifrån textanalysen görs först en systematisk genomgång av källmaterialet för att sedan göra en kategorisering av de delar av texten som har relevans för studien. Denna uppdelning syns i undersökningen främst i form av att underrubriker är fastställda. Efter kategoriseringen är gjord följs den av en kritisk granskning av texterna för att finna den bakomliggande
meningen.73Tolkning och sortering av meningarnas innebörder görs under undersökningens underrubriker och därav går det att urskilja om det finns en pågående förändring eller ej i den tidens rådande genussystem.Genom kategoriseringen kan man urskilja synen på kvinnan Anna Larsson.Användandet av metoden textanalys är därmed ett naturligt val av metod för att synliggöra hur denna process har ägt rum i lokalmedia och riksmedia.
Den kvalitativa textanalysen samverkar med genusteorin med fokus på Yvonne Hirdmans genussystem för att synliggöra vilka maktordningar mellan kön som uppdagades i texterna. Jag använder även Berit Ås begrepp objektifiering för att undersöka om fokuset ligger på Nora-Annas kropp eller hennes prestation. Det varje forskare bör ta med i beaktning är att man aldrig står utanför de rådande normer och tolkningen av texterna sker utifrån ens egen förförståelse. Tolkningarna innebar att det stundtals var svårt att inte lägga in personliga värderingar i dåtidens texter om idrottskvinnan. Användandet av Peter Esaiasson m.fl., tankar ” […] vad texten betyder för mig som forskare och uttolkare i min egen kontext, och vad texten betyder för avsändaren […] vad texten betyder för en mer eller mindre specificerad grupp av mottagare”74, gav mig ett mer objektivt perspektiv att studera texterna utifrån. Utifrån undersökningens syfte och teorival kan metodvalet kvalitativ textanalys motiveras för att besvara mina forskningsfrågor.
Vidare ska nämnas att syftet med detta arbete inte är att göra en heltäckande studie av tidningars rapportering av alla friidrottande kvinnor under 1940-talet, utan snarare att lyfta fram en del betydande bitar om hur media uppmärksammade den kvinnliga friidrottaren Anna Larsson.
72 Pär Widén (2019). Kvalitativ textanalys. I Fejes, A. & Thornberg, R. (Red.), Handbok i kvalitativ analys. Stockholm:
Liber, s. 197.
73 Peter Esaiasson, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson & Lena Wängnerud (red.), (2012). Metodpraktikan: konsten att studera
samhälle, individ och marknad, s. 211.
74 Peter, Esaiasson, Mikael, Gilljam, Henrik, Oscarsson, Ann E, Towns & Lena, Wängnerud (2017), Metodpraktikan: konsten
16
7. Källmaterial och avgränsningar
I detta kapitel presenteras de val av empiri som har valts ut och varför de har relevans för undersökningen.
Valet av en idrottskvinna som representant för att se hur lokalmedia och riksmedia förmedlar idrottskvinnan under 1940-talet föll sig naturligt på IFK Noras löpare Anna Larsson. Hennes meriter under hela 1940-talet var det ingen annan idrottskvinna som kunde hävda sig mot och därav valdes hon ut som representant för den kvinnliga idrotten under 1940-talet.
Källmaterialet som har använts i denna uppsats är tidningarna: Nora Stads och Bergslags
Tidning, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och All sport. För att få fram
vilken tidning som var Nora Stads lokala tidning under 1940-talet togs kontakt med Nora stadsarkiv. Svaret blev att den lokala tidningen var Nora Stads och Bergslags Tidning. Valet av lokaltidning föll sig naturligt då tidningen visade sig vara den enda lokaltidningen som gavs ut i Nora Stad under 1940-talet. Sammanlagt blev det 11 artiklar. Valet av riksmedia föll sig på de rikstäckande tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet eftersom det var de tidningar som gav flest träffar vid Kungliga Bibliotekets söktjänst med sökorden: Anna Larsson, SM-guld och världsrekord. Sammanlagt blev det 25 artiklar. Valet av populärtidningen Allsport grundade sig i att det var den tidning som jag hittade vid sidan av dagstidningar som presenterade Anna Larsson utanför löparbanan. Källmaterialet är analyserat utifrån datum när Anna Larsson tog SM-guld och satte världsrekord på 800 meter under åren 1943–1949. Syftet med undersökningen är att synliggöra hur Nora-Anna
framställdes under 40-talet och då föll sig åren naturligt på grund av att Anna tog sitt första SM-guld år 1943 och avslutade sin löparkarriär år 1949. Datumen är:
SM-guld på 800 meter: 21–22 augusti 1943, 26–27 augusti 1944, 18–19 augusti 1945, 10–11 augusti 1946, 23–24 augusti 1947, 28–29 augusti 1948 och 20–21 augusti 1949.
Världsrekord på 800 meter: 27 augusti 1944, 19 augusti 1945, 30 augusti 1945 och 5 september 1945.
Anledningen till att inte fler datum valdes ut, som när Nora-Anna presterade i exempelvis 400 meters lopp, distriktsmästerskap eller i lokala tävlingar var på grund av att materialet skulle bli alltför omfattande för undersökningen och att tiden inte skulle räcka till för att göra en sådan grundlig undersökning.
17
Utökning av datumspannet fick göras i samtliga tidningar. Detta på grund av att Nora Stads
och Bergslags Tidning publicerade sin tidning med två dagars mellanrum. Så hade exempelvis
Anna slagit ett världsrekord en dag kunde det ta upp till en vecka innan det stod om
världsrekordet i Nora Stads och Bergslags Tidning. Liknande hänsyn fick tas till Aftonbladet,
Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet där det var liknande fördröjning på reportagen.
Det som upptäcktes under undersökningen av lokaltidningen Nora Stads och Bergslags
Tidning var att artiklarna: ”Anna Larssons notering blir världsrekord? Intet sådant noterat på
800m” och ”Anna Larsson slog världsrekord inför jublande stadion. Men Arne Andersson misslyckades på en engelsk mil” var inköpta artiklar från Dagens Nyheter. Artiklarna kommer ändå att användas inom analysen av lokaltidningen, detta för att lokaltidningen har gjort ett aktivt val att använda artiklarna och förmedla vad riksmedia har skrivit för sina lokala läsare. Avvikande kring rapporteringen om Annas framgångar under 1943–1949 uppdagades i både lokalmedia och i riksmedia. I Nora Stads och Bergslags Tidning fanns det inget skrivet om Anna Larssons prestationer under åren 1947–1949 och i Dagens Nyheter fanns inga
rapporteringar om Annas SM-guld under åren 1946–1947 & 1949 och i Svenska Dagbladet fanns inga rapporteringar om Annas SM-guld under åren 1946 & 1949.
8. Undersökning/analys och diskussion
Kapitlets kvalitativa textanalys av empirin kommer disponeras utifrån en tematisk ordning där teman; Kropp och prestation, kropp och arbete och kvinnokropp och manskropp används för att analysera texterna i lokalmedia, riksmedia och veckotidning. Diskussion kommer att ske fortlöpande i undersökningen.
8.1 Kropp och prestation
8.1.1 LokalmediaÅr 1943 skriver Nora Stads och Bergslags Tidning kort att en snabbfotad tös satte svenskt rekord och erövrade titeln svensk mästarinna. Anna presenteras som att hon kommer från Öskevik men bär Noras färger.75
18
Rapporteringen om Annas prestation på SM 1944 fick större publicitet i lokalmedia än 1943. Den inköpta artikeln ”Anna Larssons notering bli världsrekord? Intet sådant noterat på 800m”76 visar på att den större publiciteten har att göra med att lokalmedia ifrågasätter om Annas presterade tid på 800 meter ska gälla som nytt damvärldsrekord. Funderingen grundar sig i att tjeckiska världsrekordhållerskan Koubkowas har genomgått ett könsbyte och hennes tid har annullerats. Lokalmedia skriver ” […] om inte Anna Larssons tid kommer att gälla som nytt världsrekord, då ett sådant f. n. saknas på distansen […] på grund av ägarinnans senare förvandling till man […]”.77 Tidens genusordning genomsyras, väljer en kvinna att bli en man avgör samhällets rådande normer att det inte spelar någon roll om rekordtiden var presterad som kvinna, tiden kan inte innehas av en man, även om personerna är en och samma. Därav efterfrågas Annas tid, en kvinnas tid.
År 1945 uttrycks hennes världsrekord på 2.14,8 först som något av en sensation för att sedan diskuteras ”tiden är ypperlig, men kunde säkerligen blivit ännu bättre, om inte den lilla duktiga noraflickan knutit sig i själva upploppet”.78 Det kan tolkas som att meningen
kommunicerar en förminskning av Annas prestation med att påpeka att hon är duktig fast hon är liten och flicka. Artikeln lyfter vidare fram Annas tacksamhet till Olympias goda
löparbanor, att banorna var en del av förtjänsten till att hon lyckades prestera ett nytt rekord, sedan framhävs Annas egen reflektion ” […] under särskilt gynnsamma omständigheter skulle kunna göra 800 m. på en tid nedåt 2,10”.79 Lokalmedia lyfter historien om Annas
guldprestation under SM i Göteborg 1943, det poängteras vilken braksensation hon gjorde som 21 åring när hon raderade ut Inga Gentzels 15 år gamla rekord från 1928 och att framgångarna därefter har fortsatt. Lokalmedia lyfter fram en beundran för hennes prestationer:
Tiden blev 2,16,6, det gamla rekordet löd på 2,17,8. Året efter också på SM putsade hon sitt årsgamla rekord med ytterligare en sekund, och nu i år kröp hon ned ännu en sekund till 2,14. Det är imponerande prestation av en tös att löpa 400 m-lopp på 67 sekunder vardera.80
76 Anon., ”Anna Larssons notering bli världsrekord? Intet sådant noterat på 800m.”Nora Stads och Bergslags Tidning 30/8
1944. s. 6.
77 Anon., ”Anna Larssons notering bli världsrekord? Intet sådant noterat på 800m.”Nora Stads och Bergslags Tidning 30/8
1944. s. 6.
78 Anon., ”Nytt världsrekord av Anna Larsson på 800m. löpte sträckan på 2.14.8 min. ”Nora Stads och Bergslags Tidning
20/8 1945 s. 4.
79 Anon., ”Nytt världsrekord av Anna Larsson på 800m. löpte sträckan på 2.14.8 min. ”Nora Stads och Bergslags Tidning
20/8 1945 s. 4.
80 Anon., ”Nytt världsrekord av Anna Larsson på 800m. löpte sträckan på 2.14.8 min. ”Nora Stads och Bergslags Tidning
19
I artikeln ”Anna Larsson slog två världsrekord. På 880 yards och 400 meter”81 visas exempel på hur journalisten först presenterar Anna utifrån sin stad, sedan utifrån sina ben, rasben82 för att till sist ges uppmärksamhet till hennes prestation.
[…] och Nora-flickan med rasben och det yttersta fladdrande håret gled runt stadionstybben två varv och ordnade världsrekord […] stimmades ordentligt kring den raska ungmön […] kvällens man blev nu liksom sist en flicka, flickan från Nora. Hon sprang inte fullt så bra som sist, men bra nog, och framförallt elegant.83
Att journalisten väljer att skriva att kvällens man blev som sist en flicka, kan ses som att journalisten förmedlar en blänkare till sina läsare och till de manliga löparna att en
idrottskvinna hade presterat bättre än tävlingens idrottsmän. Att Anna jämförs med en man kan ses som något positivt för en kvinna under tidens rådande genusordning. Mannen var högre i hierarkin och att en kvinna blev av likställd som en man, kan ses som att Anna utmanade den rådande hierarkiordningen med att hon placerades främst i publiciteten. Men det kan även tolkas som att lokalmedia uttrycker det motsatta, att idrottsmannen inte har presterat tillräckligt bra så att han får stå i rampljuset, gör att han likställs utifrån
hierarkiordningen med en kvinna och definieras som underlägsen. Vidare i artikeltexten framförs en objektifierande kvinnosyn på Anna för hur hon ska med en managers hjälp, fortsätta att behaga mannen. ”Hoppas Anna, anmärker en signatur i St. T., nu har en
förståndig manager, som kan hålla igen så att tösen inte blir alldeles slutkörd och fräschören över hennes inhopp bland karlfolket går bort”.84
I artikeln ”Anna Larsson slår rekord på Norvalla? Löper 1000 m vid matchen Nora-Tunafors”85 förmedlar journalisten att Anna har blivit ett föremål för en enastående
uppmärksamhet i rikspressen och berömmet hon har fått har ” […] varit översvallande, och det är hon värd […] Ty hon löper inte endast fortare än någon annan flicka i världen utan också utomordentligt vackert […]”.86 Fortsatt framhävs att Anna ska springa ett
uppvisningslopp mellan halvlekspausen mellan herrfotbollslagen Nora och Tunafors. Det
81 Anon., ”Anna Larsson slog två världsrekord. På 880 yards och 400 meter.” Nora Stads och Bergslags Tidning 7/9 1945. s.
6.
82 Nationalencyklopedin ”Rasben” betyder: ben som tyder på ädel ras eller på ett skämtsamt sätt vackra, välformade
kvinnoben. https://www-ne-se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/rasben, [hämtad 2020-05-15]
83 Anon., ”Anna Larsson slog två världsrekord. På 880 yards och 400 meter.” Nora Stads och Bergslags Tidning 7/9 1945. s.
6.
84 Anon., ”Anna Larsson slog två världsrekord. På 880 yards och 400 meter.” Nora Stads och Bergslags Tidning 7/9 1945. s.
6.
85 Anon., ”Anna Larsson slår rekord på Norvalla? Löper 1000m vid matchen Nora-Tunafors” Nora Stads och Bergslags
Tidning 7/9 1945. s. 7.
86 Anon., ”Anna Larsson slår rekord på Norvalla? Löper 1000m vid matchen Nora-Tunafors” Nora Stads och Bergslags
20
uppmanas i texten att stadens invånare som inte har fått möjligheten att se Anna löpa, bör komma och se
[…] den lilla öskeviksflickan på kolstybben, sätta full fart är en estetisk njutning. Och så har det naturligtvis sitt stora intresse att se den flicka, som förmått föra Nora namn ut över landet i större utsträckning än någon annan förmått.87
Annas framställning i lokalmedia kan tolkas utifrån Anja Hirdmans tankar, att hon presenteras som ett spektakel.88 Tolkningen är baserad på att lokalmedia skriver fram att Annas lilla kropp ska visas upp på Norvalla och kommer åskådare, erbjuds de möjligheten till att värdera och bedöma hennes lilla kropp och hennes estetiska löpning eller så kan en motsatt tolkning göras att lokalmedia istället vill framhäva flickan som har satt Nora på kartan.
8.1.2 Riksmedia
Efter SM i Göteborg 1943 skriver Aftonbladet att Anna blev tävlingens stora sensation. Tidningen påpekar att Anna kände en förpliktelse att göra sitt allra bästa i loppet då hon ville visa sin tacksamhet till IFK Nora som hade kostat på henne resan. Om Annas kommande lopp i Nora skriver Aftonbladet ” […] stadens och bygdens idrottsintresserade kommer att hylla den lilla dam […]”89, vilket kan ses som att riksmedia vill förmedla till Noras invånare att de bör komma och hylla Anna för hennes prestationer i Göteborg.
År 1944 beskriver Dagens Nyheter förväntningarna på Annas prestation under SM: ”Publiken får se god och i flera fall spännande idrott och en hel del kvinnlig fägring […] Mest nyfiken är vi på svenska rekordhållerskan Anna Larsson, Nora, som springer 800 fortare än många manliga löpare[…]”.90 Genom att journalisten väljer att lyfta fram att publiken får se en hel del kvinnlig fägring, tolkas det som att en objektifiering sker av de kvinnliga löparna och att deras kroppar används som lockbete och spektakel för att dra mer publik till arenan. Anna förmedlas på ett annorlunda vis, hon skrivs fram att kunna springa fortare än fler manliga löpare och är något som kan ses som den tidens beröm för en kvinna. Riksmedia uttrycker att hon är kapabel att utmana männens prestationer. Aftonbladet beskriver och berömmer Annas prestationer i loppet
[…] Anna Larsson från Nora gjorde ett nytt fenomenlopp och noterade 2.15,9 vilket innebar en putsning av världsrekordet med 0,7 sek. Förmodligen är det också ett världsrekord […] Det vill till intresse för att kunna
87 Anon., ”Anna Larsson slår rekord på Norvalla? Löper 1000m vid matchen Nora-Tunafors” Nora Stads och Bergslags
Tidning 7/9 1945. s. 7.
88 Hirdman (2015), s. 61.
89 Anon., ”Prakt flickor med rekordmelodi, SM-sensationen är ̓ hemmadräng ̓ ”Aftonbladet 29/8 1943. s. 15. 90 Anon., ”70 flickor tävlar om SM i fri idrott. START I DAG KL 17” Dagens Nyheter 24/8 1944. s. 15.
21
hålla en sådan standard, ty i Nora kan det väl knappast förekomma så värst många entusiasmerande tävlingar.91
Efter loppet uppger Aftonbladet att Svenska idrottsförbundet skickar in hennes tid på 800 meter för att försöka få det att bli det officiella rekordet på distansen. Anledningen skriver
Aftonbladet, är att rekordhållaren tjeckiskan Koubkowas, har förklarats som man. Därmed har
världsrekordet sedan 1943 stått som vakant på grund av hennes könsbyte.92 Genusordningen genomsyras i riksmedia, tjeckiskans världsrekordtid accepteras inte, trots att det var presterat när han var kvinna. Därav efterfrågas Annas tid, en kvinnas tid.
Inför SM år 1945 i Helsingborg, lockar Aftonbladet läsare och publik till stadion med att använda Anna Larsson som lockbete ”Hela den svenska eliten kommer […] varför vi utlyser världsrekordförsök på 800. Anna Larsson från Nora kommer nämligen också.93 Aftonbladet och Dagens Nyheter förmedlar att Anna lyckades leverera ett världsrekord i Helsingborg och prestationen uttrycks i korta meningar ” […] i stort sett mycket goda resultat noterades, bl.a. ett nytt världsrekord, som sattes av Anna Larsson IFK Nora, på 800m med tiden 2.14,8.”94 och ”Världsrekordlöperskan från Nora på segerpallen vid damernas-SM i Hälsingborg”.95 Efter att Anna har presterat sitt andra världsrekord på Stadion i Stockholm 1945, syns tydliga exempel på hur riksmedia förmedlar en objektifiering av Anna och hur hon har utmanat den rådande genusordningen mellan könen. Aftonbladet refererar smeknamn på Anna som flickungen, Stadions lilla fästmö, stadionkvällens man och den lilla Noratösen.96 Av Dagens
Nyheter framställs hon som gullunge ochlilla trevliga bergslagstrollet. 97
Vidare skriver Dagens Nyheter:
Det lilla trevliga bergslagstrollet springer rasande vackert, som en världsrekordflicka mer än ”som en karl”, […] Hon höll pauserade ett slag efter 400, men kom igen, glänsande, säkrare, grannare, och över huvud taget stilfullare än de flesta manliga stjärnorna skulle gjort i samma situation … hon kan nå högre prestationer trots att hon är så liten […]98
91 Anon., ” Mästarinnorna sämre än i fjol! Endast Anna Larsson och Stina Sundstedt förbättrade resultaten.” Aftonbladet 29/8
1944. s. 13.
92 Anon., ”Anna Larssons ̓ världsrekord ̓ ” Aftonbladet 29/8 1944. s. 13.
93 Anon., Hälsingborg firar 40-årsjubileum av SM i FRI IDROTT. Genom att på dagen arrangera SM för damer. Aftonbladet
17/8 1945. s. 14.
94 Torsten Tegnér (TT), ”Världsrekord på 800 av Anna Larsson. 2.14,8–6,4 sek. före 2:an” Dagens Nyheter 29/8 1945. s. 12. 95 Anon., ”Slipper jag 5000, går 10.000 under 30.10.” Aftonbladet 21/8 1945. s. 15.
96 Anon., ”Anna Larsson hela Stadions lilla fästmö. Heroiskt lopp av Arne A., sensationellt av Laessker. Fåtalig publik men
jubel på läktarna.” Aftonbladet 31/8 1945. s. 12.
97 Anon., ”Stadionlöparna sprack i kylan, men inte Anna Larsson, Rune heroisk på 880yards, ARNE SOLO
4.08,8-STORSKRUBB SÄKER.” Dagens Nyheter 6/9 1945. s. 16.
98 Anon., ”Stadionlöparna sprack i kylan, men inte Anna Larsson, Rune heroisk på 880yards, ARNE SOLO
22
Svenska Dagbladet skriver att Anna blev stadionkvällens man när hon sänkte världsrekordet
på 800 meter99 och Aftonbladet skriver fram i ”applåderna för ARNE”100:
[…] jubel och hejande för Anna Larsson – en ovationskör av minst samma klang och styrka, som hälsat Gunder och Arne för deras bästa världsrekordlopp. Ty den lilla Nora-flickan kunde verkligen springa både ett riktigt lopp och ett ärevarv på allra prydligaste och vackra sätt. Hon höll stilen från första till sista från första till sista steget och hon sprang med en rent manlig snärt och kraft i benen […] Nu har vi tre flickor av allra högsta klass i uthållighetsgrenar – den form av sport, vilken som regel passar sämst för kvinnan – nämligen: Anna Larsson i löpning, Margit Åsberg i skidor och May Bengtsson i gång. Och av dessa tre är lilla Anna f. n. mest aktuell och populär. 101
Citaten ovan är genomgående en hyllning till Annas manliga egenskaper, hon jämförs få liknande ovationer som de manliga elitlöparna Hägg och Andersson, hon uttrycks besitta manlig snärt i sina ben och att hon även har bevisat att hon besitter den kapacitet som krävs för att klara av den uthållighetsgren som av män anses vara sämst lämpad för kvinnor. Hon är kvinna av könet men presenteras att besitta manliga egenskaper av riksmedia. Tolkning kan göras att tidens journalister inte kunde uttrycka att en kvinna var duktig för att hon var kvinna, utan var en kvinna duktig, skulle hon därför besitta manliga egenskaper för att legitimeras som duktig av riksmedia.
Under SM åren 1946–1949 syns en förändring i hur Anna framställs, riksmedia framför enbart kommentarer riktade till hennes prestation ”Anna Larsson från Nora är allt för känd för att behöva en närmare presentation”,102 ”Anna Larsson, Nora, vann förstås 800 m som hon ville”,103 ”alltjämt bra-absolut bäst i världen”104 och ”På 800 m, där Anna Larsson, Nora tog sitt sjunde SM i följd”.105
8.1.3 Veckotidning
Allsports journalist framför sin egen tolkning för läsarna hur han ser på kvinnor som löper:
Jag har alltid, så länge jag minns tillbaka, ansett löpning vara något, som inte passar fullvuxna kvinnor. Det blir något rultigt löjligt och oskönt över deras rörelser, och att se en utpumpad ”löperska” pressa sig i mål är
99 Anon., ”Nora-flickan slog världsrekordet” Svenska Dagbladet 31/8 1945. s. 16. 100 Anon., ”Applåderna för ARNE” Aftonbladet 31/8 1945. s. 12.
101 Anon., ”Applåderna för ARNE” Aftonbladet 31/8 1945. s. 12.
102 Signatur Ann-Britt, ”Sju svenska mästarinnor” Aftonbladet 26/8 1947. s. 10. 103 Anon., ”Bronsmedaljör blev bara trea” Dagens Nyheter 30/8 1948. s. 13.
104 Anon., ”holländskan 2/10 snabbare än i OS trots ruskväder i tomt Stadion” Dagens Nyheter 23/9 1948. s. 15. 105 Torsten Tegnér (TT), ”Kinna liten mot Ruth som slog världsrekord i SM-diskurs” Dagens Nyheter 22/8 1949. s. 13.
23
en styggelse […] Ingen regel utan undantag, och när undantaget förkroppsligas av Anna Larsson Öskevik, har man bara att ge sig på nåd och onåd […] springer i så naturligt vacker stil, så löst och så riktigt […]106 Journalisten uttrycker en beundran för att Anna som har bevisat motsatsen av vad en kvinna är kapabel att klarar av. Vidare framställs Anna att hon är Sveriges största lilla fenomen som tränar ensam på ängen och i skogen utanför sitt hus i Öskevik.107 Journalisten framställer att Anna skiljer sig från andra idrottande kvinnor, hennes träning är förlagd till naturens
löparbana och hennes träning är inte någon märkvärdighet. Hon måste dessutom avklara ”Ett rejält dagsverke måste Anna Larsson göra, innan hon får tid till träning och idrott”.108 Annas egen träning minimeras av journalisten och träningen anses löjeväckande med att Anna springer fram och tillbaka mellan två uppsatta pinnar på ängen. Journalisten uttrycker en ängslan över hennes träning och efterfrågar om inga höga vederbörande tränare i IFK Nora eller annan förening kan ordna ett träningsschema till Anna.109 När det senare uppdagas att Anna cyklar två gånger i veckan de 2,6 milen tur och retur till Norvalla och tränar löpning, lyfts det istället ”Det skall vara verkligt idrottsintresse för att titt som tätt underkasta sig en dylik stadsresa”110 och ”Gullan är en äkta frisksportartös, ett litet betagande naturbarn med världens soligaste leende”.111 Fokus på vad Anna gör för att få till sin träning på Norvallas löparbana blir ytligare ett sätt för journalisten att skriva fram att hon skiljer sig från andra. Vidare objektifieras och lyfts Annas ”gazell[sic] lätta kropp”112 fram och associeras till en ballerina och en sagas huldra ”När hon smeker sig fram över den sanka ängen på sina vackra mjuka ben (apropos kan någon av Kungliga Operans prima ballerinor tävla med Gullan härvidlag?) formligen strålar hon av spänst och livsglädje. Sagans huldra personifierad, en liten pigg, okonstlad jäntunge […]”113 Annas löpstil och kropp objektifieras vid flertalet tillfällen i tidningen och framställs vara vacker, elegant, estetiskt tilltalande och spänstig.114 Framställningen av Anna skrivs fram att hon är unik i sitt slag, hennes kontakt med naturen framställs enligt egen tolkning, likt en saga skriven av barnboksförfattaren Elsa Beskow.
106 Henry Eidmark (1946), SKOGARNAS DOTTER i Louis Coignet ”anna larsson EN VÄRLDSSTJÄRNA” i All sport Nr 3,
juni 1946. s. 4. 107 Eidmark (1946), s. 5. 108 Eidmark (1946), s. 7. 109 Eidmark (1946), s. 5. 110 Eidmark (1946), s. 7. 111 Eidmark (1946), s. 7. 112 Eidmark (1946), s. 55. 113 Eidmark (1946), s. 7. 114 Eidmark (1946), s. 5–8, 54–55 & 94.
24
8.1.4 Sammanfattning
Anna framställs i lokalmedia att vara en imponerande och tacksam liten duktig flicka med ett gott självförtroende. Ett självförtroende som kan tolkas vara våghalsigt för den tidens kvinna att uttrycka sig om. Lokalmedia vill att befolkningen skall få upp ögonen och förstå vilken idrottsperson Nora innehar och vad denna kvinna har åstadkommit för att sätta staden på kartan. Hennes prestationer förmedlas före hennes kropp, med undantag i de inköpta artiklarna, där syns en tydligare genusordning och en mer distinkt jämförelse mellan Anna och mannen. Riksmedia förmedlar en objektifiering av Anna, de framställer och tar fasta på hennes kropps egenskaper, som exempelvis: liten, rasben, gullig, elegant, osv. Vidare skildras och uppvisas den rådande genusordningen mellan man och kvinna i riksmedia, hennes
egenskaper som en stark och snabb löpare refereras till en mans egenskaper. Annas
prestationer och till viss del hennes kropp, kopplas till de manliga egenskaperna som att hon springer med rent manlig snärt och kraft och stilfullare än de flesta manliga löparna.
Veckotidningen förmedlar något skönlitterärt över Anna, hon framställs som en sagas väsen, ett naturbarn som har en nära kontakt med naturen. Annas löpstil och kropp objektifieras vid flertalet tillfällen och framställs vara likt en gasells: vacker, liten, elegant, lätt, estetiskt tilltalande och spänstig.
8.2 Kropp och arbete
8.2.1 LokalmediaLokalmedia lyfter fram år 1944 en efterfrågan på fler kvinnliga friidrottare, blickar vänds åt Norrland ”Kanske att det där finns olympiska segerämnen, enkla töser liksom Anna Larsson, som alltjämt hjälper sin far på lantgården utanför Nora”.115 Anna jämförs med de norrländska kvinnorna att vara lantlig, okomplicerad, plikttrogen och tolkning kan göras att de potentiella idrottskvinnorna i Norrland skiljer sig från stadens idrottskvinnor. Tolkningen baseras på att tidningen framhäver att stadens idrottskvinnor, när det blev dags för vår och sommarträning, ”föredrog många att bada och sola sig istället för att träna”.116 Anna och norrländska kvinnor framställs istället som av ett rättare virke för friidrotten än stadens idrottskvinnor för de är bland annat plikttrogna och hårt arbetande. I samma artikel förmedlas Annas relation till sin far, genom att hon direkt efter att hon vunnit sitt SM-guld 1944 sprang upp till honom på
115 Anon., ”Anna Larssons notering bli världsrekord? Intet sådant noterat på 800m.” Nora Stads och Bergslags Tidning 30/8
1944. s. 6.
116 Anon., ”Anna Larssons notering bli världsrekord? Intet sådant noterat på 800m.” Nora Stads och Bergslags Tidning 30/8
