Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och Samhälle
Examensarbete
15 högskolepoängAtt arbeta med portfolio i textilslöjden
- en metod för lärandet
To work with portfolio in the textile handicraft –
a method for learning
Kerstin
Pedersen
VAL projektet 60 poäng Huvudämne Slöjd 2009-08-26
Examinator: Jan Anders Andersson Handledare: Lena Persson
Sammanfattning
Med mitt arbete vill jag undersöka hur man arbetar med portfoliometodiken i textilslöjden och hur arbetet med portfolio kan underlätta för läraren att arbeta utifrån de direktiv som finns i kursplanen för slöjd.
Undersökningen har genomförts i enkätform där textillärare som arbetar med portfoliometodiken har fått svara på ett antal frågor med olika svarsalternativ.
I undersökningen har det framkommit att när man arbetar med portfolio i textilslöjden så sparas alla elevens arbeten. Den färdiga produkten har fotograferats och sparats tillsammans med elevens utvärdering och i de flesta fall även med lärarens kommentar. Däremot är det ingen som sparar någon bild på produkten under arbetets gång. Trots att fokus har flyttats från produkt till process i Lpo 94. Nästan samtliga lärare tycker sig se att portfolion hjälper eleven att se sin egen utveckling i slöjd, att den hjälper eleven att ta ansvar för sitt arbete samt att det är lättare att motivera eleven att skriva en
utvärdering. Allt detta är i linje med kursmålen för slöjd.
I min undersökning har det visat sig att det finns brister i hur portfolion används utanför klassrummet. Värdefull dokumentation förs t ex inte alltid vidare vid byte av skola.
Innehållsförteckning
1. Inledning... 5 1.1 Syfte ... 6 1.2 Frågeställningar... 6 1.3 Avgränsning ... 6 2. Bakgrund... 7 3. Portfoliometodik ... 9 4. Metod ... 124.1 Val av metod och metoddiskussion ... 12
4.2 Urval och genomförande... 13
4.3 Bearbetning ... 13
4.4 Bortfall... 14
5. Resultat och analys ... 15
5.1 Hur arbetar man med portfolio? ... 15
5.1.1 Digital/pappersform och vad sparas? ... 15
5.1.2 Planering, process och utvärdering... 16
5.2 Portfolion i klassrummet... 17
5.2.1 Portfolion i relation till målen ... 18
5.3 Portfolion utanför klassrummet... 19
5.3.1 Portfolion och utvecklingssamtal ... 19
5.3.2 Överlämnande till ny skola eller nytt stadie ... 19
6. Diskussion... 21 7. Slutsats... 23 Referenser... 24 Bilaga 1 ... 25 Bilaga 2 ... 29 Bilaga 3 ... 32
1. Inledning
Idén till mitt examensarbete har sitt ursprung i mina tankar kring betyg och bedömning. Jag började med att fundera på vad betyg och bedömning egentligen handlar om, nämligen var befinner sig eleven på sin väg mot målen? Som lärare har man att förhålla sig till att man kan bedöma elevens kunskap och utveckling för att kunna sätta betyg i år 8 och 9 och skriva ett omdöme till de yngre eleverna. Hur gör man det? Vad finns det för hjälpmedel?
Jag har själv arbetat med portfolio i textilslöjden i ett antal år. För mig har processen varit sådan att jag började spara elevers arbeten genom att fotografera dem, spara elevers planeringar och utvärderingar i pärmar. Jag gjorde det av ren självbevarelsedrift, hur skulle jag annars kunna bedöma elevernas kunskaper? Jag var då inte riktigt medveten om att jag arbetade efter någon speciell metod och hade således inte mycket kunskap om tankarna bakom portfoliometodiken. Därför började jag med att läsa litteratur i ämnet innan jag började formulera frågor till enkäten. Jag vill i min uppsats visa på hur portfoliometodiken kan vara ett arbetssätt som underlättar för textillärare att arbeta utifrån de riktlinjer som finns i kursplanen för slöjd. Jag tycker att jag har fått belägg för detta, dels genom litteraturstudier och dels genom de svar jag har fått från lärare som har erfarenhet av portfoliometoden.
1.1 Syfte
Syftet med min studie är dels att undersöka hur man arbetar med portfolio i textilslöjd samt att undersöka hur arbetet med portfolio kan underlätta för läraren att arbeta utifrån de direktiv som finns i kursplanen för slöjd.
1.2 Frågeställningar
De frågor jag vill ha svar på är:• Hur används portfoliometoden i klassrummet? • Hur används portfoliometoden utanför klassrummet?
1.3 Avgränsning
Eftersom jag ville ha svar från lärare som är verksamma på olika skolor runt om i landet så har jag använt mig av ”Textillärarlistan”, ett mail- och diskussionsforum skapat av Inger Degerfält, dit textillärare i hela landet kan ansluta sig för att utbyta tankar och åsikter. Jag valde att skicka en förfrågan om att vara med i undersökningen till textillärare som idag använder sig av någon form av portfoliometod., d v s i min undersökning finns inte de med som idag inte använder sig av portfolio i någon form. Jag valde också att göra min undersökning bland textillärare, d v s inga lärare i trä – och metallslöjd är med i undersökningen.
2. Bakgrund
I Nationella Utvärderingen 03, NU 03, framgår det att slöjden är det ämne som eleverna trivs bäst med och de upplever att det är ett ämne där man själv får vara med att påverka innehåll Däremot har både elever och föräldrar svårt att se vilka kunskaper som slöjden ger och vilken nytta man kan ha av det man lär sig på slöjden i sitt framtida liv (Skolverket, 2005, s 38). Det här är ett problem som slöjdlärarna har att arbeta med, hur gör vi för att få eleverna medvetna om de kunskaper de förvärvar på slöjden och inse betydelsen av dem? Jag frågar mig om Portfoliometodiken kan vara en väg att gå?
Kursplanen för slöjdämnet talar om vad ämnet ska omfatta och vad som ska bedömas vid betygssättning. I den senaste kursplanen år 2000, flyttades fokus i ämnet från tekniker till processen. Processen består av idé, planering, genomförande och värdering. Fokus flyttas från den färdiga slöjdprodukten till att omfatta hela processen fram till färdig produkt (Skolverket, 2000 ).
Det här har så klart även påverkat betygsättningen och det krävs att också läraren har kontroll på vad som händer under det att eleven arbetar med sin idé. Hur gör läraren det? Ett sätt kan vara att arbeta med portfolio och jag skulle vilja se om det kan vara en metod som kan tänkas öka måluppfyllelsen i ämnet.
Kursplan 2000 för slöjdämnet har utvecklats framförallt på tre områden i förhållande till Läroplan för grundskolan 1980, Lgr 80:
• Kopplingen mellan manuellt och intellektuellt arbete poängteras i kursplan 2000, exempelvis att utifrån det egna görandet reflektera över och bedöma arbetsprocesser och produkter. I Lgr 80 framhölls praktiskt arbete och att lära sig använda olika slöjdrelaterade material och metoder.
• Elevernas personlighetsutveckling betonas. I Lgr 80 var det främst utveckling av slöjdrelaterade förmågor, exempelvis skapande förmåga, medan kursplan 2000 nämner bredare kompetensområden som inte är lika specifika för slöjdämnet som exempelvis självkänsla och att ta eget ansvar för sitt lärande.
• Slöjdprocessen beskrivs i kursplan 2000 som ämnets ”medel”, medan den i Lgr 80 blev en följd av verksamheten, dock utan att nämnas i kursplanen. I kursplan 2000 beskrivs slöjdprocessen med elevernas delaktighet och ansvarstagande som utmärkande för slöjdämnets karaktär och uppbyggnad. Utifrån egna erfarenheter och intressen förväntas eleven börja processen med en idé. I planeringsfasen skall eleven göra val, resonera, arbeta
kreativt. Fatta och motivera beslut.. Under genomförandet kan initiativförmåga, problemlösning och behov av att onpröva beslut praktiseras. Parallellt skall kunskaper och förtrogenhet med olika material och metoder utvecklas. Genom att se arbetet växa fram utifrån egna ställningstaganden antas självtillit, intresse och lust öka. Sista steget i slöjdprocessen är värdering. Här ges möjlighet att reflektera över samverkan mellan tanke, handling, produkt och process. Enskilt och tillsammans med andra skall eleven beskriva påverkansfaktorer, gjorda val och dra slutsatser. Härigenom kan också begrepps-, läs- och skrivutveckling stimuleras.
3. Portfoliometodik
Inom den pedagogiska forskningen, där forskarna har som mål att utveckla nya metoder för att hjälpa elever att lära på bästa sätt, finns ett projekt som heter Project Zero. Project Zero grundades 1967 av den konstruktivistiske filosofen Nelson Goodman. Sedan 70-talet har projektet letts av Howard Gardner tillsammans med David Perkins, båda har varit med sedan starten. Sedan 1 juli 2000 leds Project Zero av Steve Seidel, som under lång tid lett forskningen runt portfolio. När forskarna inom Project Zero startade sitt arbete runt portfolio så började de med att granska de estetiska ämnena. Inom konstvärlden är portfolio mycket använt sedan lång tid. Det var därifrån forskarna hämtade idén och införlivade den i skolans värld. (Moreau, H & Wretman, S, 2000, s 6) Med portfoliometodik, eller portföljmetodik som Lars Lindström kallar metoden, menas det sätt på vilket man utvärderar, bedömer och undervisar i skapande verksamhet. Eleverna får med hjälp av portföljer, d v s sammanställning av elevarbeten, lära sig att se på, reflektera över och kritiskt värdera sitt eget arbete (Lindström, L, 2008).
Skillnaden mellan en vanlig arbetsmapp där man samlar elevarbeten och portfolio är att i portfolion finns ett urval av elevarbeten och en genomtänkt struktur. På så sätt blir det lättare för eleven och övriga läsare att tolka och analysera innehållet. (Moreau, Helena & Wretman, Steve, 2000, s 30). När man arbetar med portfolio så bör man alltså noga tänka igenom vad som ska sparas och det får inte bli ett slentrianmässigt samlande. Moreau och Wretman skriver också om hur viktigt det är att både utformning och helhetsintryck av portfolion är genomtänkt så att den inte blir en ”container” där allt möjligt samlas i en enda röra. (Moreau, Helena & Wretman, Steve, 2000, s 30)
Roger & Birgitta Elmin skriver att de funnit att det i skolan ofta finns en utpräglad ”göra-kultur”. (Ellmin, R & B, 2003).
I slöjden finns det också en utpräglad ”göra-kultur” bland både elever och lärare, där fokus länge har legat på att ”tillverka” produkter. Helst så många som möjligt och så fort som möjligt. Man skulle kunna tänka att LpO 94 skulle förändra det sättet att arbeta på men förändringar sker långsamt. Kanske kan arbetet med portfolio förändra synen på arbetet i slöjden om man arbetar med portfolio som det är tänkt och inte bara ett ställe
där man ”samlar” arbeten utan någon egen reflektion från eleven eller lärarens feedback i syfte att visa på elevens utveckling.
Lars Lindström skriver att förmågan att utvärdera har blivit en central del i lärares yrkeskompetens. Han menar att det finns flera orsaker till att utvärderingsfrågor blivit aktuella i den pedagogiska diskussionen. Men pekar på att i den svenska skolan, liksom på andra områden i samhället, har det skett en övergång från regelstyrning till målstyrning. Undervisningen kringgärdas av färre regler och bestämmelser och samtidigt förväntas lärare redovisa vad de åstadkommer i sin undervisning, utvärdera den och koppla resultaten till läroplanens mål. (Lindström, L, 2008).
Slöjden beskrivs således som ett ämne eleverna är mycket positiva till, men som de har svårt att se ”nyttan” av. Kvalitéer som självförtroende, att få ta egna initiativ och eget ansvar beskrivs av eleverna som något slöjdämnet innefattar, men tycks inte vägas in när eleverna talar om kunskaper från slöjdverksamheten. (Skolverket, 2005, s 38). Lärare behöver ett redskap för att göra dessa färdigheter tydliga för eleven och för föräldrar, annars är risken stor att ”göra-kulturen” i slöjden fortsätter.
Att arbeta med portfolio innebär inte bara att eleven ska samla sina arbeten utan också att göra reflektioner, utvärderingar och att få respons. På det viset får eleven en metod för att på ett bättre och djupare sätt göra sitt tänkande och sin förståelse synlig. (Moreau, H & Wretman, S, 2000)
Syftet med att arbeta med portfolio är troligen för de allra flesta lärare att öka elevernas lärande i slöjd och att nå de mål som finns i kursplanen.
Sätt att undervisa och leda elevernas lärande är ytterst en fråga om kunskaps- och inlärningssyn. Till grund för portfoliometodiken ligger den uppfattning om kunskap, lärande och undervisning som kallas konstruktivism.
Konstruktivismen utgår från att vi lär oss när vi reflekterar kring det vi upplever och därigenom konstruerar vår förståelse av den värld vi lever i. Förståelse är, så att säga, förmågan att gå utöver den information man fått ta del av, att göra något av den. När man kan tillämpa sina kunskaper i nya situationer, har man förstått vad man lärt sig
Roger & Birgitta tar i sin bok upp att portfoliometodiken har två övergripande syften: - att underlätta för läraren att planera, genomföra, förändra och förbättra sitt
sätt att organisera och leda elevernas lärande
- att hjälpa eleverna att bli involverade i och ta ansvar för sitt eget lärande Delar i läroplanen stämmer bra överens med portfoliometodiken :
Mål att sträva mot
Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära, utvecklar sitt eget sätt att lära, utvecklar tillit till sin egen förmåga
lär sig att utforska, lära och arbeta både självständig och tillsammans med andra utvecklar ett allt större ansvar för sina studier
utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna
(Skolverket, 2009, s 9) Läraren skall
utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan,
tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen
samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling
utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem
utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn
vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper.
(Skolverket, 2009, s 13)
Även en del av strävansmålen i kursplanen för slöjd stämmer bra överens med portfoliometodiken:
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i slöjd sträva efter att eleven
bygger upp sin självkänsla och tilltro till den egna förmågan att slöjda,
utvecklar förmågan att självständigt planera arbeten och att på ett konstruktivt sätt lösa uppgifter,
utvecklar förmågan att ta eget ansvar för sitt lärande och för planeringen av slöjdprocessen utifrån såväl egna förutsättningar som tillgång på tid och resurser utvecklar förmågan att reflektera över och bedöma arbetsprocesser och produkter (Skolverket, 2000, s 91)
4. Metod
4.1 Val av metod och metoddiskussion
Eftersom syftet med min undersökning var att undersöka hur arbetet med portfolio underlättar för läraren att arbeta utifrån de direktiv som finns i kursplanen för slöjd så har jag valt att göra en undersökning som är både kvalitativ och kvantitativ i sitt upplägg. I en kvalitativ undersökning ligger fokus på att ta reda på hur människor uppfattar ”sin värld” och intresset ligger mer åt insikt än statistisk analys (Bell, J,1995, s
13). En kvantitativ undersökning riktar in sig på siffror men kan också innehålla ord som längre, fler eller mer (Trost, Jan, 2007, s 18).
Jag har valt att genom en enkät fråga textillärare som undervisar elever från år 3 – 9 och som arbetar med någon form av portfolio med sina elever.
Eftersom jag ville ha svar från lärare som är verksamma på olika skolor runt om i landet så var det praktiskt omöjligt att genomföra intervjuer.
Enkäten kan delas in i tre delar. I den första delen (fråga 1 – 3) frågar jag hur länge man har arbetat som textillärare, hur länge man har arbetat med portfolio och vilka åldrar man undervisar sedan går frågorna in på vad som sparas i portfolion. Den andra delen (fråga 4 – 17) riktar in sig på vilken användning man av arbetet med portfolio i klassrummet och i den tredje delen (18 – 20) riktar frågorna in sig på hur portfolion används utanför klassrummet. (se bilaga 1)
När det gäller utformningen av min enkät så är jag medveten om att det har funnits vissa nackdelar med att göra den i ordbehandlingsprogrammet Word. Text kan flytta sig när någon annan öppnar det på sin dator, det har varit svårigheter att fylla i korrekt och jag tror inte alla har förstått hur de skulle hantera dokumentet när de hade svarat.
Svaren på frågorna med kryss på en linje har blivit otydliga. Jag borde ha haft fler ”värden ” på linjen.
Jag har också märkt att jag saknar frågan om vad som kan upplevas som negativt i arbetet med portfolion, det hade varit intressant att få veta vad som upplevs som negativt och hur man finner lösningar.
4.2 Urval och genomförande
Jag genomförde min undersökning på följande sätt. Jag skickade ett mail, med information om min undersökning, till ”textillärarlistan” på internet. Textillärarlistan är ett forum där samtliga medlemmar är textillärare och vars syfte är att lätt kunna sprida information, tips och ideér lärarna emellan. Jag är medveten om att det kan ses som begränsande att bara vända mig till medlemmar i detta forum. Eftersom antalet medlemmar är stort och att det sällan uppstår diskussioner av sådant slag där medlemmar kan tänkas påverka varandra gör att risken att de inte skulle vara representativa för den ”vanliga” slöjdläraren, är liten. På det här viset kunde jag lätt nå många lärare spridda över landet, vilket var mitt syfte. I mailet bad jag de textillärare som arbetade med någon form av portfolio och som var intresserade av att delta i min undersökning att skicka ett mail till mig för att på det viset få enkäten.
Enkäten bestod av 20 frågor i ett vanligt Word-dokument för att alla skulle kunna öppna det utan problem. Totalt 36 lärare svarade att de var intresserade av att delta i undersökningen och fick således enkäten. Efter ca 1 ½ vecka skrev jag en påminnelse till forumet eftersom alla inte hade returnerat enkäten. Även om jag hade möjlighet att skicka en påminnelse till varje person så bestämde jag mig för att inte göra det av integritetsskäl.
4.3 Bearbetning
Materialet samlades in och gicks igenom. Jag gjorde en sammanställning av varje fråga för sig. Jag har valt att inte försöka dra några djupare slutsatser av mina frågor eftersom materialet är så pass litet. Enkäter med få svar (under 40 st) är knappast meningsfullt att bearbeta statistiskt på ett sofistikerat sätt (Ejvegård, Rolf, 1996, s 53).
I fråga 3 har jag delat upp svaren i två grupper: ”yngre elever” (år 2-6) samt ”yngre och äldre elever” (år 2-9).
I fråga 12 – 17 fick de tillfrågade göra sin bedömning på en skala, eftersom svaren visade sig ligga antingen i topp eller i botten så har jag tolkat alla svar som legat från mitten och mot det högsta värdet som ett värde ( mycket lättare, ofta, mycket)och alla svar som legat från mitten och ner till lägsta värde som ett värde (Inte alls, lite). I enkäten fanns det i fråga 15, 16 och 17 möjlighet att motivera sitt svar. Några har gjort det och de kommentarerna finns också redovisade.
4.4 Bortfall
Av de 36 lärare som uppgav att de ville vara med i undersökningen och därmed fick en enkät skickad till sig via mail var det totalt 17 av dem som svarade. Det är således ett bortfall på 19 personer.
Av dessa 17 svar kunde jag använda 15 stycken. Det är således ett bortfall på drygt 50%. Enligt Jan Trost så är det vanligt att svarsfrekvensen blir lägre vid webbenkäter på grund av att man lätt glömmer bort ett mail osv. (Trost, J, 2007, s 135).
Att bortfallet blev relativt stort kan bero på att det fanns vissa svårigheter med att fylla i och hantera enkäten. Blir det för svårt att svara misstänker jag att man inte bryr sig om det.
5. Resultat och analys
De som deltog i enkäten har arbetat som textillärare från fem upp till trettiofem år, medianen är sju år och den genomsnittliga tiden som de har arbetat med portfolio är sju år, det varierar mellan 2 år och upp till 12 år. Min slutsats här är att flera lärare har en lång erfarenhet i läraryrket och en relativt stor erfarenhet av arbetet med portfolio. De flesta som svarade (10 lärare) arbetar med både de yngre och de äldre barnen, resten (5 lärare) arbetar enbart med de yngre barnen. Eftersom underlaget är så pass litet har jag inte använt den informationen i de här frågorna till att dra några vidare slutsatser.
5.1 Hur arbetar man med portfolio?
5.1.1 Digital/pappersform och vad sparas?
När det gäller vilken typ av portfolio som används så fördelar det sig ganska jämnt mellan att använda sig av digital som portfolio i pappersform, tre lärare uppgav att de använde sig av bägge typerna. Vilken typ av portfolio man väljer skulle kunna bero på om man har tillgång till dator i slöjdsalen eller inte. Datortätheten ser nog fortfarande lite olika ut på våra skolor. Det kan finnas en fördel med den digitala portfolion p g a att den är lätt att kommunicera med föräldrar vid utvecklingssamtal. Även annars under läsåret kan föräldern lätt ta del av sitt barns arbete och utveckling genom internet. Som kuriosa kan nämnas att samtliga av de äldre lärarna använde sig av digital portfolio, annars kunde man ju tänka sig att det var de yngre lärarna som hade erövrat kunskapen om datorer!
Alla utom en lärare uppgav att elevens samtliga arbeten sparades i portfolion. Som jag tidigare har nämnt så är det viktigt att reflektera över vad som samlas i portfolion så att det inte blir ett slentrianmässigt samlande. I slöjden tror jag att anledningen till att samtliga arbeten sparas har en annan orsak. När det gäller arbetet i slöjden så är antalet arbeten under terminen begränsade vilket kan vara en bidragande orsak till att samtliga elevens arbeten samlas i portfolion. Elever som går på högstadiet hinner oftast inte med mer än ett par arbeten under terminen/läsåret (beroende på hur fördelning av tid ser ut).
Däremot kanske man kan vara vaksam när man arbetar med de lägre åldrarna, de gör ofta mindre arbeten och kan ibland producera en hel del. Där kanske man ska vara mer restriktiv? En annan aspekt är om även oavslutade arbeten sparas. Det hade varit intressant att ställa den frågan eftersom även icke avslutade arbeten kan bidra till reflektion och elevens lärande.
När det gäller vem som bestämmer vad som ska sparas i portfolion så anger ca hälften (7 lärare) av de svarande att det görs tillsammans med eleven, fem lärare bestämmer själva och i tre fall är det eleven som avgör. Här kan man konstatera att resultatet tycks bli det samma oavsett vem som bestämmer, allt sparas.
Portfolion ska vara ett hjälpmedel för eleven att bli delaktig i sitt eget lärande därför är det viktigt att eleven har inflytande över vad som sparas i portfolion (Moreau, Helena & Wretman, Steve, 2000, s 30).
Kanske har det här inte så stor betydelse just i textilslöjden där antalet arbeten redan är begränsat som jag tidigare nämnt.
5.1.2 Planering, process och utvärdering
I kursplanen för slöjd står det att eleven skall kunna planera sitt arbete. Ca hälften av lärarna uppger att elevens planering sparas i portfolion, tre lärare att det görs ibland och fyra lärare att den inte sparas. Här visar det sig att samtliga lärare som har svarat att eleven inte sparar planeringen i portfolion använder sig av en digital portfolio. I den digitala portfolion finns i allmänhet inte möjlighet att göra sin planering utan det görs vid sidan om i pappersform och har man då inte rutinen att spara dessa i pärm eller dyl. försvinner de lätt. Synd, eftersom det enligt min åsikt är ett bra sätt att följa elevens utveckling även här.
En klar majoritet av lärarna (13 st) uppger att ett foto av det färdiga arbetet sparas i portfolion medan lika många uppger att det inte sparas några bilder på det pågående arbetet. I kursplanen 2000 för slöjdämnet förändrades tyngdpunkten från produkt till process därför är det intressant att notera att det som sparas är den färdiga produkten men inte processen (Skolverket, 2000, s 92).
Jag kan se två förklaringar till det. Om eleven ska fotografera under arbetets gång medför det att det blir en hel del bilder som ska läggas in på datorn eller skrivas ut. Använder man en digital portfolio innebär det att varje elev behöver mer tid framför datorn. Rimligtvis så är antalet datorer i slöjdsalen ganska begränsat, det finns kanske helt enkelt inte tid till att dokumentera processen på det viset. När det gäller bilder som ska skrivas ut kan man anta att det blir mer arbete för läraren som ska se till att det blir gjort och att det inte görs av den anledningen. Sedan kan jag också tänka mig att det har blivit ett tankefel när man har svarat på frågan. Jag har förstått att många lärare låter sina elever skriva någon form av logg-bok där processen dokumenteras. Kanske har man helt enkelt glömt bort den dokumentationen?
Det framgår i kursplanen att eleven skall kunna utvärdera sitt arbete i förhållande till slöjdprocessen. En klar majoritet, tretton lärare uppger att en utvärdering sparas i portfolion.
Hälften av de tillfrågade uppger att de skriver kommentarer till elevens arbete i portfolion, andra hälften uppger att de gör det ibland, endast en lärare uppger att hon inte skriver någon kommentar som sparas i portfolion. Moreau & Wretman skriver dels om hur viktigt det är för eleven att kunna utvärdera sitt arbete med tanke på det egna lärandet, dels om hur viktigt det sedan är att få respons på sin utvärdering och på sitt arbete av läraren. Det stärker lärandet på ett mycket positivt sätt. (Moreau, Helena & Wretman, Steve, 2000, s 16)
5.2 Portfolion i klassrummet
Av erfarenhet så vet jag att många elever pustar när det kommer till utvärderingen och man ifrågasätter om det verkligen är nödvändigt, ”vi har ju slöjd nu då behöver vi väl inte skriva?” Kanske kan det vara lättare att se ett sammanhang när man samtidigt sparar sin bild och ser sin portfolio växa fram? En tanke när jag har funderat på den digitala portfolions fördelar har varit att det kan vara lättare för en del elever att skriva på datorn, några kanske också tycker att det är roligare att skriva på datorn?
5.2.1 Portfolion i relation till målen
Majoriteten av lärarna tycker att det blivit lättare att motivera sina elever att skriva en utvärdering. Oavsett om man arbetar digitalt eller inte.
Portfolion används ofta under lektionerna av lärarna. Däremot så uppger bara hälften av lärarna att eleven använder den vid planering av nytt arbete och endast sex lärare tror att portfolion hjälper eleven att välja nytt arbete i relation till målen.
”Det är lättare att göra arbetet mer synligt för eleven och kunna samtala om vägen till målen” (se bilaga 3)
”Jag har inte tydliggjort sambandet tillräckligt ännu! Arbetar på det…” (se bilaga 3)
Som kommentarerna antyder så har läraren ett stort ansvar att hjälpa eleven här. Det förutsätter att läraren går igenom målen med eleven och också relaterar elevens arbete till målen på ett konkret sätt.
Bland svaren kan man se att av de som uppger att eleven inte använder portfolion vid planering av nytt arbete så är det flest lärare som arbetar med de yngre barnen och på samma sätt är det med frågan om portfolion hjälper eleven att välja nytt arbete i relation till målen, de som arbetar med de yngre barnen tror att den gör det.. Jag tolkar det så att det är vanligare att lärarna talar om målen med de äldre eleverna. Det är kanske inte så konstigt med tanke på att det är då betygen kommer in. Jag tror att det kommer att ske en förändring här med tanke på att lärarna nu ska lämna ett skriftligt omdöme om elevens kunskapsutveckling utifrån kursplanens krav, till alla elever man undervisar. (Skolverket, 2009, s 18)
Att ta ansvar för sitt lärande är ett annat av de strävansmål som finns för slöjd och här anser en majoritet av lärarna, elva stycken, att portfolion hjälper eleven med det.
”Eleven kan själv se vad den har kvar att nå för mål och en del kan tydligt planera för att nå dit och en del behöver mer vägledning för att komma en bit på väg” (se bilaga 3)
Slutligen så tror nästan samtliga lärare att portfolion hjälper eleven att se sin egen utveckling i slöjd.
”Att se sin egen utveckling beror också på ålder och mognad men det är bra att påvisa elevens utveckling för att medvetandegöra henne/honom. Det man inte vet eller känner till kan man ju inte ta tag i eller göra något åt” (se bilaga 3)
Här är det tydligt att lärarna ser portfolion som ett hjälpmedel att kommunicera med eleven om dess utveckling och därmed sitt lärande.
5.3 Portfolion utanför klassrummet
Enligt min åsikt är portfolion ett utmärkt sätt att tydligt visa för föräldrar hur deras barn har utvecklats i ämnet. Elevens lärande fortsätter även när jag som lärare lämnar ifrån mig eleven till nästa stadie eller vid byte av skola osv. Portfolion har där viktig information att förmedla som inte ska slarvas bort.
5.3.1 Portfolion och utvecklingssamtal
Av de tillfrågade lärarna så uppger sju lärare att portfolion används vid utvecklingssamtalet, tre lärare att den används ibland. Här kan man ju tycka att det vore mest naturligt att portfolion användes vid samtliga utvecklingssamtal eftersom det finns mycket information för föräldrar om deras barns utveckling och kunskaper. Möjligen kan det här ha att göra med vilken typ av portfolio man använder sig av. Den digitala portfolion är på ett sätt mer tillgänglig men kräver å andra sidan att familjerna har tillgång till dator hemma vilket man inte kan förutsätta.
5.3.2 Överlämnande till ny skola eller nytt stadie
Det är inte heller självklart att portfolion används vid överlämnandet till ny skola. Endast fem lärare svarar ja på den frågan och fem lärare vet inte? Här misstänker jag att det beror på att man helt enkelt inte har någon erfarenhet av att någon elev flyttar till en annan skola. När det gäller överlämnade till nytt stadie så uppger sju lärare att så sker och tre lärare att det sker ibland. Med tanke på att en lärare som ska sätta betyg behöver all information hon kan få så borde samtliga lärare ha svarat ja här. Min reflektion över
detta är att det tycks som att portfolion används i klassrummet men utanför klassrummet finns det mycket att kvar att göra.
6. Diskussion
Enligt kursplanen i slöjd så ska eleven arbeta med egna idéer utifrån egna erfarenheter och intressen. Även om gruppen har en gemensam uppgift så kan alltså elevernas arbeten variera och se väldigt olika ut. Det här innebär att läraren behöver arbeta efter någon slags metod för att ha möjlighet att komma ihåg vad varje elev har arbetat med. Portfoliometoden är ett sätt. Genom att eleven sparar sina arbeten är det lättare för läraren att kunna följa elevens utveckling och jag tycker att det med tydlighet har framkommit att arbetet med portfolio stöttar lärare och elev i arbetet mot kursmålen.
I slöjden så sparar eleven ofta alla sina arbeten och det beror troligen på som jag tidigare har skrivit att det oftast inte blir så många arbeten under ett läsår. Arbetet fotograferas och sparas i portfolion oftast tillsammans med en elevutvärdering och i bästa fall med en kommentar från läraren.
Att reflektera över sitt arbete och sitt lärande är något eleven behöver träna på. Majoriteten av lärarna i undersökningen svarade att det var lättare att få eleverna att skriva en utvärdering i sin portfolio jämfört med tidigare arbetssätt. Jag tolkar det som att det finns ett motstånd bland elever att skriva en utvärdering men om läraren hjälper till genom att ställa relevanta frågor som eleven ska besvara t ex så lär sig eleven så småningom att reflektera över sitt lärande.
Moreau och Wretman ger exempel på frågor och delar upp dem i elevreflektioner och elevutvärdering.
Elevreflektioner:
• Beskrivning av uppgiften
• Vad lärde du dig vid arbetet med denna arbetsuppgift? • Vad upptäckte du om dig själv under detta arbete? • Vad kan du förbättra?
Elevutvärdering:
• Vilken var din målsättning? • Hur väl uppnådde du den?
• Vilken del av arbetet anser du bäst? Varför? • Vad skulle du behöva förbättra? Varför?
I min undersökning är det en lärare som undervisar yngre barn som skriver att hon hoppas att utvärderingarna utvecklas på högstadiet. (se bilaga 3). Och det är väl så man måste resonera men det är viktigt att eleverna börjar sin träning på att skriva utvärderingar eller prata kring sitt arbete i slöjden så snart som möjligt för att de ska få en chans att utvecklas. Nu får jag väl anta att det inte bara är i slöjden som eleverna skriver en utvärdering eller pratar kring sitt arbete så förhoppningsvis behöver inte all träning ligga där.
Helena Moreau och Steve Wretman skriver att det som är svårast för läraren i arbetet med portfolio är att utvärdera elevernas lärande. De skriver att traditionen i vår skolkultur handlar om att bestämma vad som är rätt och fel istället för att se på elevens utveckling.( Moreau, Helena & Wretman, Steve, 2000, s 33).
Jag kan inte annat än att hålla med om det synsättet. Det krävs att man som lärare är medveten om sitt sätt att tänka och rannsaka sig själv och ställer rätt frågor till eleven när man kommenterar ett arbete.
Moreau och Wretman ger följande förslag:
• Jag tycker att du har visat anlag för ...
• Jag är imponerad av ditt sätt att … i den här uppgiften
• Jag tycker att du har uppfyllt de mål vi ställt upp på följande sätt… • Det här saknar jag …
• Vilka delar av detta arbete skulle kunna utvecklas vidare? • Vad behöver du mer hjälp/stöd med för att utvecklas vidare? • Vilka andra intressen har du som du vill utveckla?
(Moreau, Helena & Wretman, Steve, 2000, s 37)
Jag skrev tidigare att enligt NU-03 så har både elever och föräldrar svårt att se vad man har för nytta av det man lär sig i slöjden i andra sammanhang. Jag hoppas att arbetet med portfolio ska kunna göra detta tydligare. Men då måste portfolion finnas med på utvecklingssamtalen och så sker inte alltid idag. Här finns en möjlighet att visa föräldrar hur arbetet i slöjd går till i dagens skola, det är skillnad på slöjdundervisningen idag och när de själva gick i skolan. Förutom det som arbetet med portfolio förhoppningsvis tillför deras barn, d v s förmågan att reflektera över sitt eget lärande, så är också förmågor som problemlösning och kreativitet är något som utvecklas i slöjden och det är också något som efterfrågas på arbetsmarknaden idag .
7. Slutsats
I den enkät jag har genomfört har jag fått svar på mina frågor. Det visar sig att, av de som svarat, är det vanligast att eleven sparar samtliga arbeten genom att fotografera de färdiga produkterna. Eleven skriver alltid en utvärdering och läraren skriver ofta en kommentar till elevens arbete. Lärarna tror att portfolion hjälper eleven att se sin utveckling i slöjd. Däremot finns det brister i hur portfolion används utanför klassrummet. Värdefull dokumentation förs t ex inte alltid vidare vid byte av skola. Varför?
Även om jag har fått svar så gör svaren att nya frågor väcks. Jag saknar forskning på hur man arbetar med portfolio i slöjden och det hade varit intressant att få en djupare bild. I min undersökning har jag fått en positiv bild av arbetet med portfolio men det finns också negativa sidor. Det som kan vara negativt med portfoliometoden är att den är tidskrävande och det skulle vara intressant att titta vidare på hur lärare runt om i landet förhåller sig till det, vilka sätt hittar man för att inte ta alltför mycket dyrbar tid av slöjdandet till dokumentation och skrivande. Jag har inte hittat någon litteratur som tar upp problemet. Slöjdlärare har ett stort antal elever. Hur hinner man skriva kommentarer som stöttar eleven i sin utveckling?
Det är viktigt att hitta lösningar. Kanske kan man hitta dom utanför slöjdsalen. En utvärdering kan skrivas vid något annat tillfälle, varför inte samarbeta med svenskan? Tiden i slöjdsalen uppfattas av många elever som alltför värdefull, då vill man slöjda! I regel har eleven inga läxor i slöjden, använder man sig av digital portfolio kan eleven arbeta hemifrån.
Att arbeta med portfolio stämmer väl överens med de intentioner som finns i kursplanen för slöjd och i Lpo94 och det stämmer väl överens med det arbetssätt som finns i slöjden men informationen i portfolion används inte fullt ut idag och det kan man undra över.
Referenser
Bell, Judith (1995) Introduktion till forskningsmetodik (Studentlitteratur, Lund) Ejvegård, Rolf (1996) Vetenskaplig metod (Studentlitteratur, Lund)
Ellmin, Roger & Birgitta (2003) Att arbeta med portfolio – teori, förhållningssätt och
praktik (Grafiska Punkten Växjö)
Lindström, Lars. (2008) Pedagogisk bedömning, Om att dokumentera, bedöma och
utveckla kunskap (08 Tryck Stockholm)
Moreau, Helena & Wretman, Steve (2000) Portfolio i skolan – Struktur och
uppbyggnad (Mälartryckeriet, Stockholm)
Moreau, Helena & Wretman, Steve (2000) Portfolio i skolan – Användning och
utvärdering (Mälartryckeriet, Stockholm)
Moreau, Helena & Wretman, Steve (2005) Portfolio Om sambandet bedömning -
lärande (Exakta, Hässleholm)
Skolverket (2005) Slöjd NU -03 (Elanders Gotab)
Skolverket (2000) Kursplaner och betygskriterier (Graphium Västra Aros, Västerås) Skolverket (2009) Lpo 94
Bilaga 1
Enkät
Så här fyller du i enkäten:
1. I de alternativ där du själv skriver gör du det på vanligt sätt.
2. Där det finns olika alternativ du ska välja stryker du under det
alternativ du väljer.
3. Där det finns en linje sätter du ett kryss, X, på linjen med hjälp av
markören och blankstegstangenten, väljer du svarsalternativet
”Ingen åsikt” stryker du under det.
Tack för din medverkan!
1. Hur många år har du arbetat som textillärare?
Svar:
2. Hur många år har du arbetat med portfolio?
Svar:
3. Vilka åldrar undervisar du?
Svar:
4. Vilken typ av portfolio använder du?
Digital
Pappersform (t ex
pärm, mapp odyl.)
Bägge
Annan
5. Sparas alla elevens arbeten i portfolion?
Ja
Nej
Vet inte
6. Är det du eller eleven som väljer vad som ska läggas in i portfolion
eller gör ni det tillsammans?
Jag
Eleven
Tillsammans Vet inte
7. Sparar eleven sin planering i portfolion?
Ja
Nej
Ibland
Vet inte
8. Sparar eleven en bild på sitt färdiga arbete i portfolion?
Ja
Nej
Ibland
Vet inte
9. Sparar eleven bilder på det pågående arbetet i portfolion?
Ja
Nej
Ibland
Vet inte
10. Sparar eleven en utvärdering av sitt arbete i portfolion?
Ja
Nej
Ibland
Vet inte
11. Skriver du kommentarer till elevens arbete som sedan sparas i
portfolion?
Ja
Nej
Ibland
Vet inte
12. Tycker du att det har blivit lättare att motivera eleverna att skriva
utvärdering nu än om du jämför med ditt tidigare arbetssätt? (sätt ett
kryss på linjen med hjälp av markören och blankstegstangenten eller
stryk under: ingen åsikt)
Inte alls Mycket lättare
Ingen åsikt
13. Använder du dig av portfolion under lektionerna? (sätt ett kryss på
linjen med hjälp av markören och blankstegstangenten eller stryk
under: ingen åsikt)
Ingen åsikt
14. Använder eleven sin portfolio vid planering av nytt arbete? (sätt ett
kryss på linjen med hjälp av markören och blankstegstangenten eller
stryk under: ingen åsikt)
Inte alls Ofta
Ingen åsikt
15. Tror du att portfolion hjälper eleven att välja arbete i relation till
målen? (sätt ett kryss på linjen med hjälp av markören och
blankstegstangenten eller stryk under: ingen åsikt)
Lite Mycket
Ingen åsikt
Motivera gärna:
16. Tror du att portfolion hjälper eleverna att ta eget ansvar för sitt
lärande? (sätt ett kryss på linjen med hjälp av markören och
blankstegstangenten eller stryk under: ingen åsikt)
Lite Mycket
Ingen åsikt
17. Tror du att portfolion hjälper eleven att se sin egen utveckling i
slöjd? (sätt ett kryss på linjen med hjälp av markören och
blankstegstangenten eller stryk under: ingen åsikt)
Lite Mycket
Ingen åsikt
Motivera gärna:
18. Används portfolion vid utvecklingssamtal?
Ja
Nej
Ibland
Vet inte
19. Används portfolion vid överlämnandet av elev till ny skola?
Ja
Nej
Ibland
Vet inte
20. Används portfolion vid överlämnandet av elev till nytt stadie?
Bilaga 2
Enkät med svar
1. Hur många år har du arbetat som textillärare?
5, 5, 5, 6, 6, 7, 7, 7, 20, 23, 24, 34, 34, 35, 35
2. Hur många år har du arbetat med portfolio?
2, 2, 3, 4, 4, 5, 5, 5, 5, 6, 7, 8, 10, 10, 12,
3. Vilka åldrar undervisar du?
De yngre åldrarna
De yngre samt de äldre åldrarna
5
10
4. Vilken typ av portfolio använder du?
Digital
Pappersform (t
ex pärm, mapp
odyl.)
Bägge
Annan
7
5
3
5. Sparas alla elevens arbeten i portfolion?
Ja
Nej
Vet inte
14
1
6. Är det du eller eleven som väljer vad som ska läggas in i
portfolion eller gör ni det tillsammans?
Jag
Eleven
Tillsammans
Vet inte
7. Sparar eleven sin planering i portfolion?
Ja
Nej
Ibland
Vet inte
7
4
4
8. Sparar eleven en bild på sitt färdiga arbete i portfolion?
Ja
Nej
Ibland
Vet inte
13
1
1
9. Sparar eleven bilder på det pågående arbetet i portfolion?
Ja
Nej
Ibland
Vet inte
2
13
10. Sparar eleven en utvärdering av sitt arbete i portfolion?
Ja
Nej
Ibland
Vet inte
13
2
11. Skriver du kommentarer till elevens arbete som sedan sparas i
portfolion?
Ja
Nej
Ibland
Vet inte
8
1
6
12. Tycker du att det har blivit lättare att motivera eleverna att skriva
utvärdering nu än om du jämför med ditt tidigare arbetssätt?
Inte alls
Mycket lättare
Ingen åsikt
11
4
13. Använder du dig av portfolion under lektionerna?
Inte alls
Ofta
Ingen åsikt
14. Använder eleven sin portfolio vid planering av nytt arbete?
Inte alls
Ofta
Ingen åsikt
8
7
15. Tror du att portfolion hjälper eleven att välja arbete i relation till
målen?
Lite
Mycket
Ingen åsikt
5
6
4
16. Tror du att portfolion hjälper eleverna att ta eget ansvar för sitt
lärande?
Lite
Mycket
Ingen åsikt
3
11
1
17. Tror du att portfolion hjälper eleven att se sin egen utveckling i
slöjd?
Lite
Mycket
Ingen åsikt
1
13
Ett svar har fallit bort
18. Används portfolion vid utvecklingssamtal?
Ja
Nej
Ibland
Vet inte
7
3
3
2
19. Används portfolion vid överlämnandet av elev till ny skola?
Ja
Nej
Ibland
Vet inte
5
4
2
4
20. Används portfolion vid överlämnandet av elev till nytt stadie?
Ja
Nej
Ibland
Vet inte
Bilaga 3
Motiveringar från frågorna 15 – 17:
Fråga 15. Tror du att portfolion hjälper eleven att välja arbete i relation till målen?
”Det är lättare att göra arbetet mer synligt för eleven och kunna samtala om vägen till målen”
”Eftersom jag har så små elever har jag en grundplanering (arbetsområden) som alla elever får och som sitter i pärmen. Utifrån den väljer eleverna sina arbeten”
”Jag har inte tydliggjort sambandet tillräckligt ännu! Arbetar på det…”
”Det är enkelt för eleven att se och minnas vad de gjort och vad som eventuellt saknas i portfolion”
”Det blir överskådligt vad de har gjort tidigare, och jag har ofta skrivit i min kommentar vad de behöver träna mer på”
”Jag går igenom målen med sina elever men eftersom spridningen av ålder är stor så är mognaden och medvetenheten också det. De äldre eleverna väljer och tänker ibland/ofta efter målen men bland de yngre är det sällan så”
16. Tror du att portfolion hjälper eleverna att ta eget ansvar för sitt lärande?
”Jag har ju bara de lägre åren så det där med eget ansvar är ju lite si och så med. Vi startar upp dom och hoppas att utvärderingarna utvecklas när dom kommer på högstadiet”
”Eleven kan själv se vad den har kvar att nå för mål och en del kan tydligt planera för att nå dit och en del behöver mer vägledning för att komma en bit på väg”
”På högstadiet gjorde det. På 2-5 varierar det, de elever som annars tar ansvar för sina arbeten är portfolion till hjälp”
”Både loggboken och portfolion är elevens ansvar helt och hållet. Och det blir väldigt konkret hur kunskapsresan ser ut när vi tittar i portfolion”
Det syns tydligt vad de gjort, hur de jobbat och vad de ligger på för nivå/betyg. Det blir svårare att komma undan med slarv, men de elever som inte bryr sig gör ju inte det oavsett. I de högre åldrarna där de får betyg blir det nog en extra morot, eftersom det syns tydligt var de ligger på betygsskalan”
”Det beror på elevens ålder och mognad. Medvetenheten om målen gör dock att jag anser att det är en viss skillnad mot hur det var innan vi började gå igenom dem”
”Det är lättare att motivera varför jag har skrivit lärarkommentarer på ett visst sätt när jag kan hänvisa till målen och detta hoppas jag gör eleven medveten om vad den bör träna mer på för att nå målen eller nå högra betyg”
17. Tror du att portfolion hjälper eleven att se sin egen utveckling i slöjd?
”Ja, absolut gör den det. Det krävs dock en fortlöpande diskussion med eleven och vettiga utvärderingar”
”Ja, bland de större eleverna”
”Det blir väldigt tydligt!”
”De minns lättare allt vad de har gjort när de ser bilderna, mycket blir ju presenter och allt tas hem…”
”Följer portfolion med under hela skolgången blir det såklart väldigt tydligt, när de kan se vad gjorde i femman och jämföra med vad de gör nu, men även om de bara haft den en kortare tid finns det vinster. Ofta glömmer man bort vad de gjort annars, både jag som lärare och eleverna”
”Att se sin egen utveckling beror också på ålder och mognad men det är bra att påvisa elevens utveckling för att medvetandegöra henne/honom. Det man inte vet eller känner till kan man ju inte ta tag i eller göra något åt”
”Jag tror det, men vi måste påminna dem hela tiden”
