Förväntningar på försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning inom omvårdnadsprogrammet

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

Förväntningar på försöksverksamhet med

gymnasial lärlingsutbildning inom

omvårdnadsprogrammet

Expectations of the pilot project in apprenticeship at the health and care

program at secondary school

Åse Bygren

Lärarexamen 180hp Lärarutbildning 90hp 2009-11-10

Examinator: Björn Lundgren Handledare: Lisbeth Amhag

SAMMANFATTNING

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vilka förväntningar lärare, elever och handledare har när de inför försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning inom omvårdnadsprogrammet i Sverige. Försöksverksamheten med lärlingsutbildningar startade hösten 2008. Syftet med arbetet är också att undersöka den danska lärlingsutbildningen inom omvårdnad. Avsikten med studien är också att ta reda på om pedagogiken förändras och om lärare och elever i Sverige kan dra nytta av de erfarenheter de har av lärlingsutbildning i det danska skolväsendet. För att genomföra undersökningen har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med två lärare i Sverige, en utbildningskonsulent i Danmark, en elev och en handledare. Resultatet visar att förväntningarna på lärlingsutbildningen inom omvårdnad medför att det ställs högre krav på elevens mognad för vårdyrket, men också att eleven blir lättare anställningsbar. Resultatet visar också att karaktärsämnena i omvårdnad i lärlingsutbildningen, jämfört med den skolförlagda utbildningen i omvårdnad blir mer praktiska.

Nyckelord

Lärlingsutbildning, lärling, omvårdnadsprogrammet, teori och praktik, praktikmål, arbetslivslärande, yrkespraktik, entreprenöriellt lärande

Innehållsförteckning

SAMMANFATTNING...2

Nyckelord... 2

1 INLEDNING ...7

2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR...10

2.1 Syfte...10 2.2 Frågeställningar... 10 2.3 Avgränsning... 10 3 TEORETISK BAKGRUND... 11 3.1Omvårdnadsprogrammet ... 11 3.2 Programmål för omvårdnadsprogrammet...12

3.3 Gymnasial lärlingsutbildning i Sverige... 12

3.4 En gymnasieskola i södra Sverige...14

3.5 Lärlingsutbildningen i Danmark... 15

3.6 Forskares syn på yrkesrelaterat lärande...15

3.7 Entreprenöriellt lärande... 17

4 METOD... 19

4.1 Urval ... 19

4.2 Reliabilitet och Validitet... 19

4.3 Utförande...20 4.4 Intervjuer... 20 4.5 Observation... 21 4.6 Intervjupersonerna...22 4.7 Analys...23 4.8 Forskningsetik... 23 5 RESULTAT ... 24

5.1 Generella förväntningar på lärlingsutbildningen i gymnasieskolan...24

5.2 Förväntningar på eleven och elevens yrkeskunskaper... 26

5.3 Förväntningar på lärarens yrkesroll ...29

5.4 Förväntningar på handledaren... 30

5.6 Uppfattningar om hur praktik och teori integreras i Danmark... 34

5.7 Uppfattningar om utbildningskonsulentens roll och arbetsuppgifter... 36

5.8 Uppfattningar om i vilken omfattning kan elever o lärare i Sverige drar nytta av den danska modellen?... 37

6 DISKUSSION ...40

6.1 Förväntningar och föreställningar på lärlingsutbildningen i Sverige... 40

6.2 Annorlunda lärosätt... 41

6.3 Förtrogenhet med kunskaperna genom lärlingsutbildning... 41

6.4 Lärlingsutbildningen – en möjlighet till anställning?...42

6.5 Krav på utbildningen och elevens egenskaper... 43

6.6 Bidrar lärlingsutbildningen med minskad arbetslöshet?... 44

6.7 Uppfattningar om den danska modellen för lärlingsutbildning...45

6.8 Teoretiska studier och pedagogikens förändring...45

6.9 Lärosättet påminner om entreprenöriellt lärande... 46

6.10 Danska lösningar i den svenska lärlingsutbildningen... 47

6.11 Skola och arbete = utbildning...47

7 SLUTSATS...49

7.1 Förslag på fortsatt forskning...49

LITTERATURFÖRTECKNING...50

ELEKTORNISKA KÄLLOR... 50

BILAGA... 53

Förord

Jag vill skänka ett stort tack till mina informanter som delgivit mig deras förväntningar på och upplevelser av lärlingsutbildningen. Jag vill också tacka mina nära och kära som stöttat mig i mitt arbete. Slutligen tack till Lisbeth Amhag, min handledare, för positiva ord och det stöd du gett mig.

1 INLEDNING

Pedagogen John Dewey skriver följande rader i boken Demokrati och Utveckling som utgavs år 1916: ”Eftersom att växa är det karaktäristiska för livet, är utbildning det samma som att växa – den har inget mål bortom sig själv. Skolundervisningens värde kan avläsas av i vilken grad den skapar en längtan efter kontinuerligt växande och erbjuder verktyg så att denna längtan kan tillfredsställas” Dewey (1997, s. 91). Som blivande lärare i omvårdnad ser jag fram emot att vara delaktig i de verktyg som just gör att eleverna växer och att det kan få deras längtan efter kunskap tillfredsställd. Jag ser fram emot att se dessa elever växa som människor och som blivande yrkesutövare inom vård och omsorg.

Under mitt första år som lärarstudent kom jag i kontakt med en lärare som hade lärlingsutbildning på omvårdnadsprogrammet. Hon arbetar på den gymnasieskola där jag utför min lärarpraktik. Då det alltmer diskuteras i olika medier hur lärlingsutbildningen kan vara en del av gymnasieskolan i framtiden, fångade detta mitt intresse. I ett pressmeddelande från utbildningsdepartementet skriver tjänstemännen att lärlingsutbildningen införs år 2008. Det är en åtgärd från regeringen som vill satsa på de ungdomar som inte vill bli ”akademiker”. Man vill samtidigt höja yrkesutbildningens kvalitet och menar att näringslivet saknar kvalificerade yrkesarbetare (Utbildningsdepartementet 091016). Regeringen gav Skolverket i uppdrag att lägga upp kursplaner och betala ut statsbidrag till försöksutbildningen med gymnasial lärlingsutbildning. Efter upphörandet av Myndigheten för skolutveckling 2008 fick Skolverket även ansvara för administrering och beslut om fördelning av antalet platser. De skulle även sköta uppföljning av omfattningen och hur statsbidraget användes. Statsbidraget per elev och år är 25000 kronor. Denna summa betalas ut till skolhuvudmannen: kommun, landsting eller fristående gymnasieskola (Utbildningsdepartementet 091019).

Den gymnasieskola som jag har för avsikt att studera i detta arbete har knutit kontakt med en skola i Danmark för att få inspiration och dra lärdom av deras sätt att bedriva omvårdnadsstudier på gymnasienivå. I Danmark finns en utbildning som motsvarar omvårdnadsprogrammet men undervisningen sker i lärlingsform. Under en observation i detta arbete framgår att lärare och projektledare från gymnasieskolan fått möjligheten att ta del av det danska utbildningssystemet. När jag hörde talas om den danska modellen för

omvårdnadsutbildning och hur man bedriver pedagogik inom omvårdnad blev jag intresserad av att undersöka om och hur detta kan appliceras i svensk utbildning. Kan vi grannländer lära av varandra? Jan Björklund sa följande i ett pressmeddelande: ”I Tyskland och Danmark, två länder med lärlingsutbildningar av den modell som regeringen vill införa, fullföljer fler sin utbildning, ungdomar har högre sysselsättning och högre löner.” En studie från Expertgruppen för Studier i Samhällsekonomi ligger till grund för Björklunds uttalande (Folkpartiet 090520). ”Lärlingssystemet ska byggas efter dansk och tysk modell. Sverige har en mycket högre arbetslöshet än jämförbara länder.” säger Jan Björklund till Sydsvenska Dagbladet 3/7 2009. Det är oroande med hög arbetslöshet bland ungdomarna idag. Kan man bidra till att minska arbetslöshet genom att ändra den pedagogiska inriktningen på en gymnasieutbildning för en del ungdomar? Kan lärlingsutbildningen leda till att fler ungdomar får anställning efter avslutad gymnasieutbildning? Skolverkets generaldirektör Per Tullberg menar att problematiken kring att många elever lämnar gymnasieskolan efter ett till två år kanske kan påverkas i positiv riktning med lärlingsutbildningen (Skolverket 091001).

I mitt tidigare yrkesliv som sjuksköterska upplevde jag att undersköterskan har ett ansvarsfullt och krävande arbete. När jag arbetade inom vården hade jag förmånen att arbeta med många duktiga undersköterskor. Dessa personer har inspirerat mig till att studera till lärare inom omvårdnad. Min förhoppning är att jag kan inspirera elever att bli goda medarbetare inom vård och omsorg. Mina tankar om hur man lär sig ett yrke är mångbottnat. En stor del av mina yrkeskunskaper har jag fått under praktikperioder inom mina utbildningar till sjuksköterska och lärare. Min åsikt är att den praktiska utbildningen är en viktig del i den totala utbildningen. Dessa tankar delar jag med flera intervjupersoner i denna studie. En undersköterska menar att det kan vara svårt att föreställa sig hur man utför praktiska moment. Hon menar att det är skillnad på att öva i skola och i verkligheten.

Under min lärarpraktik på lärarutbildningen funderade jag över elevernas olika intresse för utbildningen och hur olika handlag eleverna har i omvårdnadsarbetes praktiska lektioner. Möten med elever på min praktikskola under lärarutbildningen har gett mig olika intryck. Jag har mött elever som ser fram emot att läsa vidare på högskolan omgående efter att ha avslutat gymnasiet. Jag har mött de som längtar efter att få arbeta inom akutsjukvården som undersköterska. Jag har mött de som inte klarar godkänt betyg i omvårdnadsämnena men som

gärna vill arbeta inom vården. Jag har mött någon enstaka som inte är intresserad alls av att arbeta inom vården efter att ha gått tre år på omvårdnadsprogrammet. Kunde den gymnasiala lärlingsutbildningen vara ett alternativ för någon av de elever jag har mött? Är lärlingsutbildningen en väg för vissa elever som inte vill lära sig yrket via böcker? I det empiriska material från studien anser en lärare i Sverige och en utbildningskonsulent i Danmark att man kan utbilda sig till undersköterska på både ett mer traditionellt sätt via skolbänken som i Sverige och via en mer praktisk form av yrkesutbildning som i Danmark. Dewey (1997) menar att det enda sättet att lära sig ett yrke är genom yrkesutförande.

2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Syftet med denna uppsats är att förklara och beskriva hur pedagogiken kan förändras i och med införandet av lärlingsutbildning på omvårdnadsprogrammet och att utforska ett för omvårdnadsprogrammet, icke traditionellt undervisningssätt - lärlingsutbildning.

Syftet är också att utforska pedagogiken inom omvårdnadsutbildningen i Danmark och jämföra den med motsvarande utbildning i Sverige.

2.2 Frågeställningar

Följande frågor kommer jag att söka svar på:

1. Vilka förväntningar och föreställningar har lärare, elever och handledare på lärlingsutbildningen i Sverige?

2. Vilken uppfattning har lärare i Danmark om den danska modellen av omvårdnadsutbildning?

3. I vilken omfattning kan lärare och elever dra nytta av den danska lärlingsmodellen till en gymnasieskola i Sverige?

2.3 Avgränsning

På grund av arbetes begränsning i tid har jag valt att studera två skolor, en gymnasieskola i Sverige och en lärlingsutbildning i Danmark. Jag har valt att göra en kvalitativ studie där undersökningen inriktar sig på hur pedagoger, elever och handledare uppfattar lärlingsutbildningen och vilka förväntningar de har på försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning.

3 TEORETISK BAKGRUND

Jag kommer i detta kapitel belysa omvårdnadsprogrammet, den gymnasieskola i Sverige som startar försöksverksamhet för lärlingsutbildning samt den danska lärlingsutbildningen inom omvårdnad. Omvårdnadsprogrammets karaktär har en holistisk syn på den man vårdar och ger omsorg. Grunden för hur man hämtar in kunskaper är enligt programmålen en samverkan mellan praktik och teori i utbildningen (Skolverket 091014).

I mitt arbete kommer jag bland andra använda mig av reformpedagogen John Dewey och hans tankar om erfarenhetsbaserat lärande och ”learning by doing” (Dewey, 1997).

3.1Omvårdnadsprogrammet

Omvårdnadsprogrammets karaktär bygger på kunskaper om en holistisk syn på människan. Man strävar efter att främja människors hälsa och att stödja varje individs förmåga att utvecklas utifrån sina resurser. Detta är utgångspunkten för både hälso- och sjukvård och vård och omsorg. Alla människors lika värde, välbefinnande och mänsklig värdighet är grundstenar. Kommunikation och reflektion i den egna utvecklingen är förmågor som ska utvecklas inom utbildningen. Efter avslutad gymnasieutbildning på omvårdnadsprogrammet är man anställningsbar som undersköterska (Skolverket 091014). Omvårdnadsprogrammets kurser är uppdelade i fyra områden:

• Kärnämnen, 750 p

• Karaktärsämnen 750 p, 650 p + 100 p projektarbete • Valbara kurser 700 p

• Individuella val 300 p

Totalt omfattar utbildningen 2500 gymnasiepoäng. I kärnämnen ingår Svenska/Svenska som andraspråk A+B, Engelska A, Matematik A, Estetisk verksamhet, Idrott och Hälsa, Naturkunskap, Religionskunskap A och Samhällskunskap A. I karaktärsämnen ingår kurser som Arbetsmiljö och säkerhet, Datorkunskap, Etik och livsfrågor, Medicinsk grundkurs, Människan socialt och kulturellt, Psykologi A, Vård och omsorgsarbete och projektarbete (Skolverket 091014).

3.2 Programmål för omvårdnadsprogrammet

Kunskapssynen som ligger till grund för omvårdnadsprogrammet är att teori och praktik ska vara nära sammanflätade. Kunskapen ska bildas i ett sammanhang och olika kunskapsformer är beroende av varandra på ett ömsesidigt sätt, då krävs tillgång till praktisk erfarenhet och ett utrymme för reflektion. Man lägger vikt vid att arbeta självständigt och samarbeta med andra. Eleverna ska uppfatta, varsebli, analysera och reflektera över etiska ställningstagande. Man förutsätter ett fungerande samarbete och dialog mellan arbetsliv och skolan (Skolverket 091014).

3.3 Gymnasial lärlingsutbildning i Sverige

Politiker, tjänstemän och pedagoger samarbetar om försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning. Utbildningsminister Jan Björklund menar att Sverige inte har prioriterat yrkesutbildning under en lång tid. Björklund anser att eleven själv ska få välja om han eller hon vill läsa till högskolebehörighet eller inte och kraven ska istället höjas på yrkesämnena. Han säger vidare att yrkesprogrammen ska utgå från arbetsmarknadens behov. Skolverkets generaldirektör Per Tullberg påpekar att många elever lämnar gymnasieskolan redan efter ett till två år. Per Erik Ellström, professor i pedagogik, framhåller att fokus ofta ligger på det formella lärandet, det som kan dokumenteras. Minst lika viktigt är det informella lärandet som sker hela tiden. Lärandet är en pågående process som kan identifieras när vi reflekterar. Det är viktigt att skapa goda miljöer för lärandet och då blir val av arbetsplats av stor vikt (Skolverket 091001).

Kommittén för gymnasieskolans utveckling tillsattes 1994. Den visade upp rapporter om att elever på de yrkesförberedande programmen inte vare sig hade tillräcklig kvalitet eller tillräckligt lång tid på den arbetsplatsförlagda utbildningen. En stor del av eleverna, ca 40 %, hade mindre än 15 veckor eller ingen APU alls. Dessutom angavs problem med kopplingen mellan skolan och den arbetslivet, samverkan mellan yrkeslärare och handledare ansågs vara för liten. Man hade som utgångspunkt att APU inte skulle vara en praktikplats utan utgöra centrala och kursplansstyrda moment i utbildningen. Då förutsätts ett gott samarbete mellan skola och arbetsliv. Detta är något av bakgrunden till beslutet om försöksverksamhet med lärlingsutbildning (Olofsson&Wadensjö, 2006). I rapporten Lärlingsutbildning-ett återkommande bekymmer eller en oprövad hemlighet? förmedlar författarna Olofsson och

Wadensjö erfarenheter i och utanför Sverige. En huvudfråga är hur arbetsliv och skola ska kunna upprätthålla ett samarbete. De svenska och internationella erfarenheterna talar för att staten har en aktiv roll i lärlingsutbildningen. I länder med en framgångsrik lärlingsutbildning finns inte bara ett bra partssamarbete utan också en delvis statlig finansiering och utbildningarna regleras av lagstiftning, kollektivavtal och nationella certifieringsregler. Försöksutbildningen från 2008 har flera av dessa inslag (Olofsson & Wadensjö, 2006).

De skolor som har yrkesprogram kan via sin skolhuvudman ansöka hos Skolverket om att få bedriva försöksutbildningen. De får ett statsbidrag på 25000 kronor per läsår och elev. Krav från Skolverket är att skolan kan garantera att en god kvalitet upprätthålls för eleven under hela utbildningen. Huvudmännen som deltar i den gymnasiala lärlingsutbildningens försöksverksamhet blir skyldiga att delta i uppföljning och utvärdering av försöksverksamheten (Skolverket 091014).

På uppdrag av regeringen har Skolverket framställt en rapport om omfattningen av försöksutbildning med gymnasial lärlingsutbildning och hur statsbidraget har använts. I budgetpropositionen 2007/08:1 presenterades ett beslut som skulle omfatta 4000 platser i en försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning per de närmaste tre åren. Försöksverksamheten bestämdes gälla för de som startar sin utbildning mellan 1 juli 2008 till den 30 juni 2011. I en ny budgetproposition år 2008 beslutades att höja antalet platser till 6000 då Myndigheten för skolutveckling fått in ett stort antal sökande. I april 2009 redovisar totalt 135 huvudmän att de bedriver lärlingsutbildningen. 110 är kommuner, 22 är fristående skolor och tre är landsting. Hösten 2008 då utbildningen skulle ta fart visade det sig att 1000 platser inte blev tillsatta. Enligt undersökningen som skolverket gjorde var orsaken till detta flera. En anledning var att man hade för kort tid på sig som huvudman att organisera och informera elever och föräldrar om utbildningsformen. En annan anledning var att det inte fanns tillräckligt många intresserade elever. Den finansiella krisen samt att det var svårt att hitta lärlingsplatser ansågs vara några orsaker. Det fanns också de som påtalade att eleverna kände sig tryggare i en ordinarie klass. ”En stor anledning till detta var att tryggheten i skolans normala ramar var stark” (Utbildningsdepartementet 091019).

Denna uppsats fokuserar på hur pedagogiken förändas på omvårdnadsprogrammet när man inför lärlingsutbildning på gymnasiet. Syftet med gymnasial lärlingsutbildning är att eleverna får en grundläggande yrkesutbildning, ökad erfarenhet från arbetslivet och att under en handledares ledning, på en arbetsplats få fördjupade kunskaper inom yrkesområdet. Skolverket har tagit fram särskilda kursplaner för försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning som startade 1 juli 2008. Liksom den skolförlagda gymnasieutbildningen omfattar lärlingsutbildningen 2500 gymnasiepoäng. Utbildningen ska minst omfatta:

• Svenska A 100 p • Engelska A 100p • Matematik A 100p • Religionskunskap A 50p • Historia A 50p

• Idrott och Hälsa 50p • Samhällskunskap 50p • Projektarbete 100p

Kursen Arbetsplatsförlagt lärande inom lärlingsförsök, på 1250 poäng motsvarar de karaktärsämnen och till viss del de valbara kurserna på omvårdnadsprogrammets skolförlagda utbildning. Den arbetsplatsförlagda delen är den del av utbildningen som eleven tillbringar på en arbetsplats. Där har de handledning för att få de fördjupade kunskaper som krävs för att vara anställningsbar inom det område de utbildas. Syftet med kursen är att eleven ska utveckla grundläggande kunskaper och färdigheter inom teknik, redskap, metoder och teori som krävs för att arbeta på ett resurs-, miljö- och kvalitetsmedvetet sätt samt att eleven ökar sin sociala och kommunikativa kompetens (Skolverket, 091014 ).

3.4 En gymnasieskola i södra Sverige

Den gymnasieskola som studeras i detta examensarbete inför man försöksutbildning på omvårdnadsprogrammet, som är ett yrkesinriktat program. Traditionellt är omvårdnadsprogrammet en teoretisk utbildning med praktiska undervisningstillfällen och arbetsplatsförlagd utbildning. Kärnan som genomsyrar omvårdnadsutbildningen är att eleverna ska kunna arbeta nära människor i behov av vård och omsorg. För att eleverna ska få

kunskap i karaktärsämnet omvårdnad krävs tillgång till praktik. Det erbjuds minst 15 veckors arbetsplatsförlagd utbildning, så kallad APU, inom vård och omsorg (Skolverket 091018). 3.5 Lärlingsutbildningen i Danmark

På det danska Undervisningsministeriets hemsida står att läsa om deras lärlingsutbildning, den så kallad erhvervsuddannelsen De menar att den är berömd världen över för sin blandning av teori och praktik. Längden på utbildningen beror på utbildningsområdet, den kan vara mellan 1½ till 5½ år. Vanligtvis är utbildningstiden på tre till fyra år. Eleven kan börja utbildningen direkt efter grundskolan. Om de är över 25 år kan de välja en särskild vuxenutbildning. Utbildningen är praktiskt betonad och den största delen av utbildningen tillbringar eleven på praktikplats. I omvårdnadsutbildningen är praktikplatsen på ett vårdhem eller sjukhus. Den teoretiska delen av undervisningen sker på en skola så kallad Social- og sundhedsskola. Utbildningen tillrättaläggs utifrån elevens erfarenheter, då elevens bakgrund varierar. En del kommer direkt från grundskolan medan andra elever har arbetat (Undervisningsministeriet). Den danska motsvarigheten till omvårdnadsprogrammet kallas social- och sundhedsuddannelsen, där lär eleven sig att hjälpa och vårda äldre, sjuka och handikappade. Utbildningen innefattar två fack, antingen avslutar eleven som social- och sundhedshjelper, eller social- och sundhedsassistent som är den längre omvårdnadsutbildningen. På båda utbildningarna hålls undervisning i sjukvård och omsorgsarbete. Efter avslutade studier kan man arbeta på vårdhem, sjukhus eller institutioner för fysiskt eller psykiskt funktionshindrade (Undervisningsministeriet-Uddannelsesguiden, 090911).

3.6 Forskares syn på yrkesrelaterat lärande

Dewey definierar yrket som livsaktiviteter. Yrket omfattar utveckling av alla sorters förmågor, allt från vetenskaplig förmåga till mekaniskt arbete. Yrkesutövning är en aktivitet som har ett syfte. Utbildning genom yrkesutövning är en metod med många faktorer som styr lärandet. Han menar att den sätter instinkter och vanor i progression och att den motverkar passivitet. Utbildning genom yrket lockar till tänkande för den har ett mål i sikte och resultat som ska uppnås. Observation och insikt är förmågor som utvecklas i olika stadier på väg mot målet. Sammanfattningsvis menar Dewey att den enda lämpliga utbildningen för yrken är utbildning genom yrkesutövning. Samtidigt skriver han att om läraren uppfattar yrkesvägledning som leder till något definitivt, oåterkalleligt val, kan det hämma eleven i det valda yrket och göra utbildningen stel (Dewey 1997 sid.359 ff).

Pestalozzi (1746-1827) gjorde barnobservationer och han menade att undervisningen skulle utveckla huvud, hand och hjärta. Fröbel (1752-1852) som var något av grundare till den svenska förskolan menade att utbildningen skulle”... förena skolan med det övriga livet. Lek och arbete i sin ursprungliga form skulle forma skolarbetet ”(Jernström 2000). Fröbel ville att barnen i ett tidigt stadium skulle känna aktning för den praktiska kunskapen. Yrkesmän använder både huvud och händer. Olika yrken innehåller inte det ena eller det andra, de innehåller både och. Dewey (1859-1952) menar att det är viktigt att förena skolan med samhället och att det är viktigt att eleven själv får pröva och experimentera. Barnets eget intresse, aktivitet, motivation och helhetssyn på barens lärande förenar dessa pedagogers konkreta modeller (Jernström, 2000).

Elisabeth Jernström skriver i sin doktorsavhandling, Lärande under samma hatt, att utformningen av lärandeprocessen på ett förenklat sätt kan liknas vid en kedja:”lärlingens initiativ till handlande – mästarens demonstration – mästarens överlåtelse till lärlingen – lärlingens handlande – mästarens övervakning – mästarens övertagande – mästarens demonstration – lärlingens reflektion – mästarens överlåtelse till lärlingen – lärlingens begrundade handling”(Jernström 2000). Hon menar att lärandet utvecklas i en komplex process mellan eleven och mästaren/handledaren men eleven står ensam i ögonblicket då han/hon lär sig.. Det ögonblick då eleven tillämpar det som mästaren/handledaren har visat, till exempel ett arbetsmoment som kräver koncentration för lärlingen, men som handledaren utför på rutin. Med rutin menas tillämpning av den teoretiska konstruktionen. Sedan är det lärlingen som bestämmer om hon/han lärt sig. Det räcker inte med att ha frågat, lyssnat, provat på eller observerat. Det krävs tid till att göra samma arbetsmoment flera gånger på olika sätt för att få en bild av momentet. Lärlingen strävar efter rutin. Det är viktigt med en trygg, uppmuntrande och tillåtande lärandemiljö. ”I det avgörande lärandet av det egna handlandet, då man måste ta beslut samt göra rätt bedömningar, står man dock ensam” (Jernström, 2000, s.96).

”Färdigheter och sysselsättning måste utgöra basen i lärandet” (Dewey, 1997 s. 231). Kunskapen som först kommer till en person och som präglar individen är kunskapen om hur man gör. Det är bara i undervisningen och aldrig i yrkesutövarens liv som ett förråd av

kunskap separeras från görandet. ”När man gör något med ett ting på ett intelligent sätt får man kännedom om eller blir man förtrogen med det” (Dewey, 1997). Han menar att vi blir förtrogna med tinget när vi har bekantat oss tillräckligt mycket med det så att vi vet hur det reagerar. Att bekanta sig med tinget ger eleven en säkerhet och förtrogenhet med kunskapen medan det vi inte är vana vid blir underligt, främmande och abstrakt. Dessa ting kan vara både saker och människor. Tillsammans med människor tillägnar man sig en social kunskap. Genom kommunikation och umgänge lär man sig av varandra i en växelverkan. Berättelser av erfarenheter utväxlas. ”Blir man intresserad eller berörd av detta utbyte, blir dess innehåll en del av ens egen erfarenhet”(Dewey, 1997). Jernström (2000) använder ordet matîs för förtrogenhet. Hon menar att eleven besitter matîs när de inte upplever svårigheter med det de gör. Det uppstår en balans mellan kropp, material och verktyg när eleven uppnår matîs. Det visar sig att det är viktigt att avsätta tid i lärandeprocessen.

3.7 Entreprenöriellt lärande

Entreprenörskap kan ta sig i uttryck på många olika sätt. En entreprenör kan till exempel vara en kreativ förmåga på en arbetsplats, en person verksam inom föreningslivet eller en egen företagare. Nutek har utvecklat ett entreprenöriellt förhållningssätt i Sveriges utbildningar, från förskola till universitet. ”En individ som formas av ett entreprenöriellt lärande i skolan blir en arbetskraftstillgång för befintliga organisationer”(Nutek, 2008). I skolan handlar det om att stimulera barn och ungdomar och inte begränsa dem på ett traditionellt undervisningssätt. Entreprenörskapet ska främja livsdrömmar och behålla barnets lekfullhet så det stimuleras livet igenom. Utbildning och träning för entreprenörskap inriktar sig på att utveckla elevens attityder, förmågor och förhållningssätt. Detta leder till att eleven får ett dynamiskt tänkande och handlande. I utbildningen ingår även ansvarstagande, idéutveckling och projektledning. Grundidén är att på olika sätt utveckla entreprenörsandan så eleverna blir rustade att ta anställning eller starta företag.(Nutek, 2008)

I ett projekt i Sunne kommun arbetar elever från tre gymnasieskolor tillsammans med organisationer och näringsliv med entreprenöriellt lärande. Några av elevernas reflektioner kring det entreprenöriella lärandet rör eget ansvar, tänka rätt eller fel, individuellt lärande och erfarenhetsbaserat lärande. ”Man måste ta ansvar för vad man gör i skolan: läraren kan inte ta ansvar för att man gör sina uppgifter...”(Nutek, 2008). Eleverna menar att de är drillade i vad

som är rätt och vad som är fel. Att lära sig att reflektera och tänka över en uppgift kan inte bedömas, men det är nog så viktigt att reflektera och uttrycka sig om uppgiften inför andra. Målen ser olika ut från person till person i det individuella lärandet, det gäller att lägga fokus på det eleven vill utföra. Lärandet är erfarenhetsbaserat då det bygger på upplevelser och erfarenheter som de kan relatera till det teoretiska arbetet. Att möta människor med olika yrkesbakgrund spelar en stor roll för entreprenöriellt lärande. Undervisning genom böcker sker inte i samma utsträckning som tidigare. ”Vi var vana vid att hitta de rätta svaren i böckerna, nu får vi tänka själva och har inte längre böcker att utgå från”(Nutek, 2008)

4 METOD

I studien använder jag mig av kvalitativa intervjuer. Intervjuer är den vanligaste formen att inhämta information till en kvalitativ studie (Hartman, 2004). Jag har för avsikt att studera uppfattningar om pedagogiken på lärlingsutbildningen. Inom fenomenografin är fokus riktat på uppfattningar. Uppfattning av ett fenomen förväntas ge innehåll i relationen mellan omvärlden och människan. När vi handlar och resonerar utgår vi från uppfattningar. Begreppet uppfattning är centralt inom fenomenografin. I en kvalitativ studie vill man upptäcka företeelser, tolka och förstå livsvärlden och beskriva uppfattningar (Patel & Davidson, 2003). Intervjuundersökningen är inriktad på att beskriva och analysera uppfattningar och synen på i det här fallet lärlingsutbildningen. Huvudmetoden är kvalitativ intervjumetod (Johansson & Svedner, 2001).

4.1 Urval

Jag använder mig av ett systematiskt, målinriktat urval av kvalitativa intervjuer. Frågorna i en kvalitativ intervju kan ha en låg grad av standardisering. Då betraktas de som kvalitativa. Syftet är att upptäcka och identifiera egenskaper, till exempel uppfattningar, vilket innebär att man inte i förväg kan systematisera svaren. Både intervjuaren och intervjupersonen är deltagare i ett samtal (Patel & Davidson, 2003). Den urvalsstrategi som jag använder kallas enligt Goetz & LeComptes för nätverksurval (i Merriam 1994). Jag har använt mig av kontakter på den skola där jag har gjort min utbildning. Under min tid som lärarstudent har jag arbetat med den omvårdnadslärare som ansvarar för lärlingsutbildningen. Under min lärarutbildning kom jag i kontakt med en lärare som bjöd in mig till ett möte, lärlingsråd. Under lärlingsrådet gjordes en observation som ingick i en uppgift om Skolutveckling på lärarutbildningens andra termin.

4.2 Reliabilitet och Validitet

För att öka validiteten använder jag mig av två observationer. Enligt Bell (2005) är validitet ett mått på giltighet, om forskningen beskriver det man menar att beskriva Sapsford & Judd (1996, i Bell 2005) menar att syftet med validitet är att ge trovärdighet i slutsatser. De anser också att resultat och beläggen som undersökningen leder fram till ska stärka tolkningarna av data. Reliabilitet kan översättas med tillförlitlighet. Bell (2005) skriver om reliabiliteten som ett mått på hur tillförlitlig undersökningen är. Som ensam författare att utföra observationer och intervjuer finns en risk för omedveten bias, skevhet, då man uppfattar sin verklighet

utifrån sina tolkningar av omvärlden. Den insamlade data från intervjuer och observationer ska granskas kritiskt för att avgöra hur tillförlitlig informationen är (Bell 2005). Om forskaren intervjuar en person flera gånger i en kvalitativ studie minskar inte studiens reliabilitet enligt (Patel & Davidsson 2003). De menar att vederbörande kan ha fått nya tankar, infallsvinklar eller erfarenheter. Reliabiliteten bör här ställas mot ”den unika situation som råder vid undersökningstillfället” (ibid, 2003).

4.3 Utförande

Innan insamling av material till undersökningen startar kontaktades skolledningen för gymnasieskolan och informerades om arbetets syfte och mål. Intervjuerna kommer att transkriberas och användas som data tillsammans med fältanteckningar från en observation. Intervjufrågorna kommer att vara av utforskande och beskrivande art. Jag har valt att göra intervjuer utifrån frågor som strukturerar upp samtalet. Intervjun ger tillfälle för respondenten att tänka och reflektera. En fokuserad intervju är när forskaren inte använder en checklista eller svarsformulär men en viss struktur förekommer genom att de valt tema som ska täckas under intervjun (Bell 2005). I den kvalitativa intervjun är frågeområdena bestämda men frågorna kan variera beroende på vem som man intervjuar och vilka svar och aspekter som kommer fram i intervjun. Syftet med en kvalitativ intervju är att svaren ska bli så uttömmande som möjligt. Frågorna måste under tiden anpassas så intervjupersonen svarar på allt hon har på hjärtat (Johansson & Svedner, 2001).

4.4 Intervjuer

Följande intervjuer bandades på en digital röstinspelningsmaskin, Olympus digital voicerecorder VN-3100. Intervjuerna transkriberades. Alla intervjuer är individuella. De utfördes på gymnasieskolan i Sverige under vecka 38 och 39 hösten 2009. Tiden för intervjuerna varade mellan 30 minuter till en timme drygt. Den första intervjun med omvårdnadsläraren på gymnasiet i Sverige, utfördes våren 2009. Lärlingsutbildningen var på planeringsstadiet och lärarna visste inte om utbildningen skulle bli av eftersom de inte visste om några elever skulle söka sig till lärlingsutbildningen. Denna intervju gjordes under min lärarpraktik under min andra termin på lärarhögskolan. Den andra intervjun gjordes med samma omvårdnadslärare men intervjun utfördes då utbildningen hade startat, fyra veckor in på höstterminen. Intervjun ägde rum på gymnasieskolan. Tid och plats bestämdes då vi träffades på skolan.

Omvårdnadsläraren kontaktade en kollega i Danmark och frågade om jag kunde få göra en intervju med henne. Den tredje intervjun gjordes efter att jag kontaktat och bestämt tid och plats med en utbildningskonsulent i Danmark via e-post. Vi bestämde tid och plats i Danmark. Jag åkte till Själland och mötte den lärare som arbetar som utbildningskonsulent och utförde intervjun på hennes kontor i ett kommunhus. Mötet varade i en och en halv timme medan intervjun varade i 55 minuter.

Den fjärde intervjun utförde jag på gymnasieskolan i Sverige med en elev som startat på omvårdnadsprogrammets lärlingsutbildning i Sverige. Valet av elev kom av att jag presenterade mig och mitt arbete på en av lärlingsklassens lektioner och frågade då om någon eller några var intresserade av att ställa upp i en intervju. En flicka räckte upp handen, då det inte var fler intresserade, vid det tillfället åtta elever, valdes denna flicka. Vi bestämde tid och plats veckan därpå. Intervjun utfördes på gymnasieskolan där eleven går. Intervjun tog ca 30 minuter.

Den femte intervjun gjordes med en ämneslärare på gymnasiet i Sverige fyra veckor in på höstterminen. Jag kontaktade henne personligen på gymnasieskolan då jag visste att hon undervisade lärlingseleverna i Svenska. Intervjun utfördes på skolan vid en bestämd tidpunkt några dagar efter min kontakt med henne.

Den sjätte intervjun gjorde jag med en undersköterska och en elevs handledare ute på praktikplatsen. Undersköterska var på handledarutbildning på gymnasieskolan. Jag fick tillfälle att presentera mig och mitt arbete under en av deras lektioner och passade då på att fråga om någon ville delta i en intervju. Två deltagare visade intresse direkt men då den ena var handledare till lärlingar på handelsprogrammet avböjde jag hennes deltagande. Den undersköterska/handledare som sedan ställde upp kontaktades per telefon och intervjun genomfördes på gymnasieskolan.

4.5 Observation

Observationen sker på gymnasieskolan i Sverige under ett möte mellan skolan och arbetslivets representanter, mötet kallas lärlingsråd. I lärlingsrådet deltar representanter från

näringslivet, i detta fallet från hemsjukvården och närsjukvården. De möter representanter från skolan. Representanterna från vården är chefer till de undersköterskor som kommer handleda eleven i praktiken och i kursen arbetsplatsförlagt lärande i försöksutbildning, ALF. Före de båda observationerna informerades deltagarna att data från observationen används till en studieuppgift under lärarutbildningen. Om forskaren hämtar information om individerna i observationen eller om individerna lämnar information måste den enskilda integriteten värnas. Alla uppgifter som personerna lämnas måste användas konfidentiellt. När en undersökning genomförs på en större grupp är det svårare att identifiera än om man har en avgränsad grupp (Patel & Davidsson 2003). Jag betraktar grupperna under observationen som en större grupp. 4.6 Intervjupersonerna

Jag har valt att benämna informanterna med versaler från deras yrkesbeteckning. De personer jag har intervjuat är en omvårdnadslärare OL, en ämneslärare ÄL, en utbildningskonsulent UK, en handledare HL och en elev som jag kallar jag elev.

OL: Intervjupersonen är en kvinnlig lärare i Svenska och omvårdnadsämnen, hon är runt 50 år. Hon har en bakgrund som sjuksköterska och har varit lärare i omvårdnad i ungefär 15 år. Hon är mentor och har den teoretiska undervisningen för eleverna och ansvaret för dem på praktikplatserna. Hon är också kontaktperson för lärlingarnas handledare.

UK: Utbildningskonsulenten är kvinna på 60 år och bor på Själland, Danmark. Hon har en karriär som sjuksköterska och pedagog. Hon har även läst sociologi på universitet. Denna kvinna arbetar med Social- og sundhedsutdannelsen i Danmark, en utbildning som liknar vår omvårdnadsutbildning på gymnasienivå. Hon arbetar dels administrativt med utbildningen på ett kontor i kommunhuset och dels ute på arbetsplatserna och träffar eleverna.

ÄL: Ämnesläraren är en kvinnlig lärare i Svenska och religion. Hon är 27 år och arbetar sedan höstterminens start 2009 på en gymnasieskola i Skåne där gymnasiet infört lärlingsutbildningen sedan skolstarten augusti -09 på omvårdnadsprogrammet. Ämnesläraren är nyutbildad och hennes första arbete på en gymnasieskola. Hon har Svenska i en lärlingsklass. Klassen som hon undervisar lärlingar i har nio elever från omvårdnadsprogrammet och fem elever från handelsprogrammet.

HL: Handledaren är en kvinna runt 45 år som utbildade sig till undersköterska för 15 år sedan. Hon intervjuas som representant för arbetslivet. Hon arbetar inom hemsjukvården och det är första gången hon handleder en lärling. Hon har handlett elever tidigare men då har eleverna varit vuxna.

Elev: Eleven är en tjej som fyllt 16 år. Hon gick ut nionde klass i våras. Hon sökte lärlingsutbildningen dels för att hon hade en vilja att lära sig yrket genom praktik och dels för att hon upplevde skoltrötthet i åttonde klass.

4.7 Analys

I min analys använde jag mig av fenomenografisk ansats, vilket räknas som en kvalitativ, empirnära ansats. Syftet med fenomenografi är att studera hur ett fenomen uppfattas av omvärlden (Patel & Davidsson 2003). När jag analyserade materialet transkriberades intervjuerna och observationen skrevs som en fältanteckning. Varje intervju lästes noga igenom och ur materialet växte tema fram. Likheter och mönster från alla intervjuer och observationen kodades i olika grupper. Dessa grupper redovisas som underrubriker under de tre frågeställningarna i resultatkapitlet.

4.8 Forskningsetik

Enligt Johansson och Svedner (2001) vinner forskaren respekt och förtroendet ökar om de visar respekt för de intervjupersonerna som deltar, likaså ökar motivationen att delta i intervjun. Ur forskningsetisk synpunkt informerades de intervjuade om arbetet, vem jag var, undersökningens syfte och hur jag skulle behandla data. Intervjupersonerna skulle kunna ställa frågor om arbetet eller avbryta intervjun när de önskade (Johansson & Svedner, 2001). Det måste vara tydligt att intervjupersonerna lämnar uppgifter frivilligt och att uppgifter som kommer fram inte används i något annat syfte än till studien.

5 RESULTAT

I resultatet redovisas intervjuerna och observation utifrån de kategorier som växte fram under bearbetning av intervjuer och observation. En sammanfattning av resultaten illustreras med citat, intervjupersonernas egna ord från intervjuerna. Resultaten presenteras utifrån frågeställningarna; Vilka förväntningar och föreställningar har lärare, elever och handledare på lärlingsutbildning i Sverige?, Vilken uppfattning har lärare i Danmark om den danska modellen av omvårdnadsutbildning? och I vilken omfattning kan lärare och elever dra nytta av den danska lärlingsmodellen till en gymnasieskola i Sverige?

5.1 Generella förväntningar på lärlingsutbildningen i gymnasieskolan

När eleven kommer i kontakt med en arbetsplats och får en lång tid på sig att utbilda sig inom sitt yrke får de göra det på ett ”verkligt” sätt. Att skolan och arbetslivet ska förenas i utbildningen är en gemensam uppfattning av informanterna. Teori och praktik vävs samman till en utbildning och man ska nå mål genom ett samverkan mellan arbetsplatsen och skolan. Eleverna går i skolan måndag och fredag. Tisdag till torsdag är de på sin praktikplats där handledaren lotsar dem under utbildningen. Eleven tillbringar mer än hälften av sin tre åriga utbildning på en arbetsplats. Där skaffar eleven sig erfarenheter och kunskaper som eleven tar med sig till skolan när det är dags för den teoretiska avstämning som sker tillsammans med omvårdnadsläraren. Där i ligger en förändring för omvårdnadsläraren i sitt undervisningssätt. Tidigare har hon arbetat med teoretisk kunskap först och sedan har eleven gått ut i praktikdelen så kallad arbetsplatsförlagd utbildning, APU.

OL:

”Upplägget på lärlingsutbildningen kommer att vara så att alla karaktärsämnen som ingår i omvårdnadsprogrammet kommer att förläggas ute i praktisk verksamhet. Det är ju då 1250 poäng i karaktärsämnen under tre år. De kommer ligga ute och så får eleverna läsa sina kärnämnen i skolan.”

Omvårdnadsläraren är orolig att lärlingarna kan bli en isolerad ö på gymnasiet. Det är viktigt att kollegor på såväl skolan som handledarna på arbetsplatsen där lärlingen praktiserar samarbetar med ömsesidig respekt och att ansvaret fördelas mellan skolan och arbetsplatsen samt att föräldrarna är delaktiga.

”Sen måste vi ha föräldrarna med, så de förstår att detta är en oerhört ansvarsfull utbildning som deras dotter eller son ska in på och ingen ”lightvariant” på utbildning.”

Handledare anser att det är viktigt att eleven vet vad hon eller han ger sig in i, hon tror att lärlingsutbildningen kan vara jobbigare för eleven än att gå den skolförlagda utbildningen. Hon menar att går man utbildningen måste man vara ansvarsfull. Det måste vara en frivillig skolform.

HL:

”De har fått ett jättebra erbjudande, tillfälle. Är de duktiga och driftiga kan de komma jättelångt men är de inte intresserade är det ingen idé[...]De ska få ut så mycket som möjligt och känna att detta är något för mig”

Handledaren anser att eleven inte kan läsa sig till utan man måste öva för att nå kunskaper till praktiska yrken. Det är svårt att föreställa sig hur elever utför vissa moment i praktiken. Det är skillnad på att öva i skolan och utföra något i verkligheten. Hon säger vidare att arbetsmiljön i hemsjukvården inte liknar skolan, kontexten för yrkesutövandet skiljer sig mellan skola och arbetsplats. Det är skillnad att arbeta med patienter eller vårdtagare än dockor.

Eleven:

”Här (i skolan, författarens anm.) är det ju dockor så här kan man göra det lite slarvigt men där är det ju riktiga människor så man måste ta hänsyn till det.”

Ämnesläraren är förundrad över att skolan och samhället är så skilda åt. Hon menar att skolan, både de teoretiska och praktiska programmet ofta är isolerade från sitt sammanhang och uppfattas som en egen lite verkstad. Även de teoretiska utbildningarna skulle lära sig av lärlingssättet att tänka och att man bör använda fler sinnen vid inlärning.

ÄL:

”Skolan är något och yrkeslivet är något annat. Jag tycker det är märkligt sätt att jobba

på. Så har det sett ut länge. Så därför har jag väldigt positiva tankar kring lärlingsutbildningen och att man tar vara på olika förmågor, att man faktiskt kan lära sig på andra sätt.”

5.2 Förväntningar på eleven och elevens yrkeskunskaper

Vid observationen av lärlingsrådet framkom att områdescheferna är samstämmiga vad gäller vikten av praktik i yrkesutbildningen. De påpekar att lärarna lär känna eleven bättre och kan lättare se utvecklingen av elevens yrkeskunnande när de har dem på arbetsplatsen en längre tid. Representanterna från arbetslivet har önskemål om att eleven ska ha vissa teoretiska förkunskaper innan de kommer till arbetsplatsen. Några utvalda områden som är viktigt att bearbeta under det första teoriblocket innan de kommer ut i verksamheterna är bemötande, flexibilitet och värdegrund. Eleverna ska kunna se sammanhang mellan utbildning och yrkesliv. De ska teoretiskt berört sekretess, ergonomi och hygien. De ska också lära sig lite om gränser/regler inom yrkesrollen.

Lärlingsutbildningen kräver en mogen elev menar HL och OL i intervjuerna. Lärlingsutbildning är en utbildningsform där eleven är i arbetslivet mer än hälften av sin utbildning. Det innebär att eleven som är 16 år när de börjar ska vara i vuxnas sällskap tre dagar i veckan. De ska vara aktiva, nyfikna och ha ”öppna sinnen”.

HL:

”Det är nästan att man kräver att de är lika mogna som en 18-åring[...]Sen ska de börja klockan 7 varje morgon och så ska de ut till patienterna. Vi går på toa när vi kommer förbi en toa och vi fikar när vi är färdiga.[...]de måste vara mogna för att förstå vad de vinner. För jag tror att de vinner mer än de förlorar.”

Eleven som intervjuades kommenterade hennes motivation att gå lärlingsutbildningen med att hon hade en stark vilja att läsa på omvårdnadsprogrammets lärlingsutbildning.

Elev:

”...de (lärarna författarens anm.) sa att jag hade klarat den andra utbildningen lika bra men eftersom jag ville det så mycket så satsade jag på det.”

Motivation och vilja är egenskaper som omvårdnadsläraren poängterar. Hon menar att det är viktigt att se de elever som verkligen vill ha yrkeskunskaperna, de vill inte bara ha en gymnasieutbildning utan de har en vilja att gå lärlingsinriktningen och en vilja att utbilda sig till yrket. Genom intervjuer OL gjorde med de sökande till försöksutbildningen för gymnasial lärlingsutbildning inom omvårdnad fann hon flera kriterier varför eleven sökte. Hon menar att

det ska vara aktiva elever som kan ta initiativ, vara självständiga och uppmärksamma. De ska vara ansvarsfulla, lyhörda och ha en empatisk sida. Det är också ett fysiskt ansträngande arbete så de ska klara arbetet rent kroppsligt.

OL:

”Elever som kom hit och sa att de trodde det var den lättaste vägen att ta sig igenom ett gymnasium, de fick inte vara med. Det är ingen ”lightvariant” att vara lärling...Sen vill jag ha aktiva elever som kan ta för sig för de ska ju ställa frågor. De ska ha öppna sinnen, nyfikna på livet...De ska vara där klockan sju på morgonen. Jag tittar på ansvar och närvaro, både nu och tidigare.”

Ämnesläraren framhåller att de lärlingar som hon har träffat inte bara är skoltrötta elever som går lärlingsutbildningen. Hennes egna fördomar att lärlingar är de skoltrötta eleverna stämmer inte överens med vad hon ser på utbildningen idag. Som teoretiskt skolad från en akademikerfamilj känner hon sig ”inkörd” i det teoretiska sättet att lära sig.

ÄL:

”Då tänker jag direkt: Men ska ni gå lärling? Ni kan ju det här. Ni lär er ju på detta sättet som man själv är van vid. Men samtidigt är det ju mina fördomar. Det finns ju de som är studiemedvetna som gillar att studera på traditionellt sätt som valt lärling. Det är spännande.”

En del av de som går den skolförlagda utbildningen och som hör talas om lärlingsutbildningen skulle vara intresserade om de haft chansen att söka lärlingsutbildning. OL menar att många som gör sin arbetsplatsförlagda utbildning, APU, får en förståelse för sammanhang och helhet i utbildningen. Det är i praktikdelen av utbildningen som det fungerar riktigt bra.

OL:

”Vi kan ha elever som det går trögt för här inne teoretiskt men så kommer de ut och så löper det riktigt i händerna på dem. De passar i yrkeslivet men är trötta på att läsa sig till kunskap.”

Omvårdnadsläraren menar att genom lärlingsutbildningen kan morgondagens arbetskraft formas så som arbetslivet vill ha den. Hon tror att det är moderna yrkeskunskaper som eleven skaffar sig genom försöksverksamheten för gymnasial lärlingsutbildning. Eleven blir förtrogen med arbetssättet och kunskaperna är anpassade för arbetslivet. OL och eleven visar att de har förväntningar på att lärlingar ska ha lättare att få arbete efter lärlingsutbildning. De

menar att lärlingen redan har en fot inne i arbetslivet. Under rådande lågkonjunktur, som slår hårt mot ungdomarna, har dessa elever en större chans att få arbete efter studierna.

OL:

”De här ungdomarna som är ute så mycket får gedigna yrkeskunskaper, jag tror det blir de som får jobb i högre utsträckning än de elever som lär sig yrket på annat sätt.”

Elev:

”Vi får lite vana. När de anställer en tittar de inte bara på betygen utan ser att hon har

redan varit på lasarettet ett halvår. Hon vet vad det handlar om.”

Ämnesläraren tror att eleven vet vilken sorts utbildning han eller hon väljer när de studerar på en lärlingsutbildning. De vet att de lär sig bra i praktiska sammanhang. ÄL tror att vissa av elever som har valt lärlingsutbildning har svårt att förankra och använda teoretisk kunskap. ÄL:

”Så jag tror att många tänker: Jag lär mig bra när jag får använda händerna och göra andra saker än bara sitta i skolbänken.”

Handledaren menar att eleven har sin lärmiljö i verkligheten. Alla vårdtagare har olika behov och på så sätt lär eleven sig vara flexibel i sitt arbetsätt och de får kunskap om arbetsmoment som kan utföras på många olika sätt, i den skolförlagda utbildningen får eleven kunskapen på ett sätt. På skolan lär man sig på ett annorlunda vis, med att bygga upp en verklighetsliknande miljö.

HL:

”Det är ingen vårdtagare som vill ha sängen bäddad likadant. Så man kan inte göra samma hos alla vårdtagare[...] hemma har de en låg säng intryckt i ett hörn, så ska du in där i det trånga utrymmet och det är en helt annan arbetsmiljö[...]i skolan lär man sig sjukhusbäddning[...]Man har sängen ut från väggen, man är två som bäddar samtidigt på var sin sida och drar i lakanen och man viker”

Elev:

”Här (på skolan, författarens anm.) är det ju dockor så här kan man göra det lite slarvigt men där är det ju riktiga människor så man måste ta hänsyn till det.”

5.3 Förväntningar på lärarens yrkesroll

OL undervisar i den teoretiska delen i skolan samt ansvarar för eleven i praktiken tillsammans med elevens handledare. Hon träffar elever och handledare på arbetsplatsen. OL saknar läroböcker som är anpassade för lärlingsutbildningen. Eleverna använder den litteratur som finns till den skolförlagda utbildningen. Böckerna är anpassade för teoretiska studier som kompletteras med praktik i mindre omfattning.

OL:

”...det vore rysligt bra om vi haft litteratur, läroböcker, som man kan sätta i handen på handledaren som varit upplagt efter hur man lär sig praktiskt”.

Lärlingarna kommer in till skolan två dagar i veckan med sina erfarenheter från praktiken och så gör man nedslag i teorimålen. OL menar att det inte finns någon oro för att eleven får sämre kunskap än de som går den skolförlaga utbildningen men den blir annorlunda. De får kunskaperna genom situationen runt en vårdtagare, ett sjukdomsförlopp eller en vårdsituation. OL:

”De lär sig inte bakterier på en lång rad. De utgår från det som finns kring den personen och i den situationen och lär det där. Så de lär sig varje sak i ett sammanhang”

Omvårdnadsläraren menar hon inte kommer ha kontroll över elevernas utveckling på samma sätt som förr. Som lärare är OL van vid att se hur långt eleven har kommit i sin kunskapsutveckling. Eleverna arbetar mot mål i praktiken. Dessa mål är utarbetade av OL utifrån skolverkets mål för kursen arbetsförlagt lärande i försöksutbildning, ALF.

OL:

”De lär sig massor av saker när jag inte är med. Samtidigt så vill jag att det de lär sig där ute ska vara målstyrt mot de mål vi satt upp.”

Ämnesläraren tror inte att hennes yrkesroll förändras som lärare till lärlingar jämfört med att vara lärare till elever på den skolförlagda utbildningen. ÄL menar att yrkesrollen är densamma.

ÄL:

”Det är ju möjligt att lärlingseleverna kommer se ut på ett helt annat sätt än de elever som har nästan all sin tid i skolan. Det kommer vara väldigt spännande att se skillnaden där. Men just nu kan jag inte se någon skillnad på min yrkesroll.”

För att eleverna ska få så bra teoretiska kunskaper som möjligt i utbildningen är ämnesintegrering nödvändig menar OL och ÄL. Samarbetet är viktigt. Hon menar att man missar målet med utbildningen om ämneslärarna arbetar för sig och yrkeslärarna för sig. På lärlingsutbildningen ska man arbeta ämnesintegrerat. OL och ÄL förväntar sig att det finns många sätt att integrera kärnämnen med karaktärsämnen. ÄL anser att miljön eleverna befinner sig i under praktiken ligger som grund för mycket i kärnämnena.

ÄL:

”I miljöbeskrivningar kan de använda den miljö de befinner sig i och det samma gäller

när man skriver reportage och artiklar. Det handlar mycket om att skriva i olika genrer i Svenska A kursen. Där tror jag mycket på att de kan hämta intryck från den miljön de är i i vardagen.”

OL:

”Då tänker jag att de i svenska, om man ska jobba med att skriva PM, instruktioner, hålla information, läsa skönlitteratur så går det vara så att det passar i det sammanhang som eleverna är i...”

Exempel på hur arbetet skulle kunna fungera, är att man har redovisning av kunskaperna tillsammans.

ÄL:

”Vi ska samla olika uttryck och ord under ett helt år så är det tänkt att vi ska göra en egen liten ordbok som är helt baserad på de ord och uttryck som de möter ute i vården”

OL:

”...så vill jag samla lärare i kärnämnen för när det gäller lärlingsspåret så är det tvingande att vi jobbar tematiskt, att de är integrerade mot yrket.[...]Så när vi läst om muskler, leder och skelett, då tänker jag att redovisning skulle jag vilja ha ihop med idrottsläraren[...]att hon låter dem beskriva vilja muskler används till det här och på vilket sätt”

5.4 Förväntningar på handledaren

Handledaren är den person på praktikplatsen som handleder eleven i sin yrkesutbildning. Hon menar att arbetsbelastningen varierar under tiden. Ibland har personalen svårt sjuka att ta hand om ibland är arbetsbördan mindre. HL menar att i skolan lär eleven sig av fiktiva situationer. På arbetsplatsen får eleven kunskaper ur de situationer som uppstår. HL litar på att skolan lär

ut den teoretiska delen och att eleven har gott om tid på sig att utforska kunskaperna i praktiken.

HL:

”Teorin hoppas jag skolan tar hand om. Det är därför de har ”pedagogutbildning”, för att de ska vara bra på att förmedla den teoretiska kunskapen till eleven. Sen på jobbet får de (eleven) följa med, för vi kan inte hitta på situationer[...] Då kan vi inte göra som man gör i skolan där man hittar på sjukdom[...]Hon ska vara hos oss i tre år så vi kan ta det lugnt.”

Ämnesläraren menar att eleven förankrar den teoretiska kunskapen bäst i ett sammanhang. På praktikplatsen får eleven just det sammanhanget. Då är det viktigt med en bra handledare som ser allvaret i uppdraget och inte utnyttjar eleven som arbetskraft. ÄL menar att under en gymnasieutbildning ska man också utvecklas på ett personligt plan, det handlar inte bara om kunskap utan om en social del av utvecklingen.

ÄL:

”Det hade varit bättre om de haft en yrkeslärare, en pedagog, ute i verkligheten på praktikplatsen. Det hade varit fantastiskt. För det är den bästa av världar. Då får man båda två. Verkligheten är ju att det ligger mycket ansvar på handledarna, både kunskapsmässigt men också socialt. ...Så man hoppas att handledarna är bra, det ligger mycket på deras axlar, att de inser deras uppdrag. De handleder eleverna tre av fem dagar.”

OL påpekar att handledarna är omsorgsfullt utvalda utifrån att de har stort intresse av att vara handledare och att de har god förmåga att förmedla vården som arbetsfält samt att de inser att de har ett viktigt uppdrag. Handledarna går en utbildning på gymnasieskolan. Två dagar på höstterminen som omfattar dels introduktion till lärlingsutbildningen men också egenutbildning.

OL:

”...när jag hade dem på handledarutbildning sa de att det var ett bra tag sen de hade läst teori. Så nu måste de ta upp det till ytan. De frågar: Hur var det nu det fungerade inne i kroppen, så de får sätta ord på sina kunskaper och sin yrkesroll. ”

På handledarutbildningen insåg handledaren hur viktig hennes roll var och hon såg allvaret i uppdraget. Rollen som handledare och undersköterska kommer förändras. HL menar att hon

kommer lära sig för egen del av att undervisa eleven. Eleven och HL anser att det finns gott om tid att lära sig yrket och att det finns tid avsatt för eleven att få frågor besvarade. Under tre år hinner man mycket. Eleven menar att det viktigt att få känna sig nybörjare tills man själv vill gå vidare.

HL:

”... när vi kom hem till en vårdtagare så tänkte jag: ”Slappna av, du behöver inte mata in allt i henne idag. Hon kan bara gå och titta och få ett intryck av dagen. Man behöver inte lära henne allt på en dag.”

HL:

”Jag kommer lära mig mycket av detta. De gör som vi gör inte som vi säger. Då måste jag tänka vad jag gör och hur jag gör det. Många gånger gör man saker på rutin och tänker inte efter vad och hur vi gör. Det måste jag nu. Nu måste jag förklara för henne hur jag gör och varför jag gör det.”

5.5 Uppfattningar om omvårdnadsutbildningen i Danmark

Social- og sundhedsuddannelsen heter den danska motsvarigheten till omvårdnadsutbildningen i Sverige. I Danmark utbildas eleven på en arbetsplats, de är anställda och får lön under utbildningen. Eleven studerar den teoretiska delen av utbildningen på en vårdskola ett par dagar i månaden. Enligt UK delar de upp den danska vårdutbildningen i två nivåer. Eleven kan utbilda sig till Social- og sundhedshjelper, nivå ett, eller Social- og sundhedsassistent, nivå två. På Social- og sundhedshjelperutbildningen utbildar eleverna sig inom omvårdnad och de har mindre sjukvårdande kunskaper än om de är elev på Social- og sundhedsassistentuddannelsen.

UK:

”Utbildningarna är uppbyggda som en växelverkan mellan skolperiod och teoriperiod

Vår kommun har 49 platser på nivå ett och 18 platser på nivå två. Vi startar med elever tre gånger per år.”

Assistent utbildningen liknar den svenska undersköterskeutbildningen och innehåller mer omsorg och vård till vårdtagaren eller patienten än hjelperutbildningen. Eleven läser mer komplicerade sjukdomsförlopp och man har praktik på ett sjukhus och inom psykiatrin. Enligt UK ska eleven ha ett holistiskt tänkande och tänka mer utifrån en sjukvårdande sida.

UK:

”... den första praktikperioden på en somatisk avdelning på sjukhuset. Andra perioden är i psykiatrin och tredje perioden är ute i kommunen där de ska tänka aktiv rehabilitering och aktivering, de ska ha ett helhetstänkande och sjukvårdande ”tänk”.

Det har tidigare främst varit kvinnor som söker sig till omvårdnadsutbildning i Danmark men på senare tid har det skett en förändring. Fler män söker och de sökande har en bredare bakgrund. UK menar att även om det heter ungdomsuddannelse är det få ungdomar som läser Social- og sundhedsuddannelsen.

UK:

”Vi har fyra män till den kurs vi startar nu. Så många har det inte varit förr. De män som söker är över 25 år. De har ofta en hantverksmässig bakgrund. D v s vi har en som varit slaktare, en som varit snickare. De har varit i ”handens arbete”, hantverk[...]Så har vi gamla dagmammor och pedagoger som vill skifta från barnområde till äldreområde”

Elevrollen ser olika ut beroende på elevens ålder och bakgrund. De äldre kan ha svårt att komma in i elevrollen. En del kommer med en annan yrkesbakgrund, vilket ställer krav på förändring hos eleven. Enligt UK tar en del yngre utbildningen som ett led i väntan på något annat i deras liv.

UK:

”...någon har det varit svårt att komma i elevrollen när man är 40 år. Det vill säga det är vuxna elever som ska sätta sig in i elevrollen. Det kan vara en uppoffring.[...]När man kan en hel massa inom sitt område och ingen har under den tiden ställt frågor varför man gör på ett visst sätt, så elevrollen är svår för vissa elever.”

Det ställs krav på att eleven visar ett gediget intresse och har hög närvaro under utbildningen. Under samtalen inför utbildningen och förväntningssamtalen diskuteras detta med eleven. Ungefär trettio procent av eleverna hoppar av utbildningen.

UK:

”Vi ställer krav att de ska arbeta. De ska vara intresserade och psykiskt närvarande. Det kräver energi. En sjuttonårings huvud är kanske fyllt av fest och faror och det ska den också vara på ett sätt.”

De som söker sig till vårdutbildningen i Danmark gör det av intresse för yrket. Omvårdnadsläraren i Sverige upplever att det finns en yrkesstolthet hos både handledare och elever som hon har träffat i Danmark.

OL:

”...man blir inte någon vårdpersonal för man inte hade mer fantasi eller för att man inte kunde bli något annat. Utan man blir vårdpersonal för att man är speciellt lämpad till det. Man är intresserad av människor och har utvecklat en förmåga att ta hand om dem.”

UK påpekar att studenterna får lön under sin vårdutbildning i Danmark. De har på så vis ett arbete. De flesta som studerar på Social- og sundhedsuddannelsen är över 25 år. Eleven får lön under utbildningen. Elever under 18 år får 7400 Dkk/månad, är de mellan 18-25 får de 9600Dkk och över 25 år får de 18500 Dkk/månad.

OL:

”...så du kan ju livnära dig på det här. När du sedan är klar får du 10000 till. De är mer välbetalda. Du förväntas klara arbetsmarknadens krav och följa riktlinjer under tiden som du är studerande.”

5.6 Uppfattningar om hur praktik och teori integreras i Danmark

Social- og sundhedsuddannelsen är en samverkan mellan en skola, där de teoretiska delarna hålls och praktikdelen på ett vårdhem eller i hemsjukvård. Praktikdelen ansvaras av UK och hennes kollega, de är två utbildningskonsulenter i kommunen. I den teoretiska delen i skolan arbetar lärarna med problembaserad inlärning. De kan till exempel arbeta med en sjukdom som ett projekt eller ett ”case”. Ur det får eleverna fram teser som de sedan ska gå ut i praktiken och undersöka. På så sätt harmonierar undervisningen med praktikuppgifterna de får på praktiken. Problemställningen i teorin analyseras och åtgärdas på praktikplatsen.

UK:

”Då ser vi problemställningarna i boken som man i efterförloppet kan analysera och reflektera över och så kommer ett handlingsförslag. På det sättet hänger det bra ihop.”

Danskarna utgår från en praktisk plattform och väver in teoretiska inslag. De lägger mer tyngd på det praktiska ”kunskapandet”. OL som tagit del av den danska kommunens utbildning menar att de blandar teori och praktik på ett annat sätt än i Sverige.

”De är bra på att göra kullerbytta. När vi tänker teori och praktik ovanpå det, tänker danskarna praktik med teori ovanpå.”

Enligt UK arbetar lärarna med tydliga mål för eleven att nå på praktikplatsen. Förut fick eleverna i Danmark målen formellt beskrivna på ett sätt att språk och innehåll blev svåra att förstå för eleven. Nu har kommunen själv gjort konkreta tydliga mål utifrån Uddannelseministeriets mål. UK menar att det är nödvändigt att tydliggöra målen för att öka förståelsen. Det är stor kunskapsspridning bland eleverna.

UK:

”Att få förståelse för det man läser, så man kan använda kunskapen och analysera och systematisera[...] Så därför är målen i ”praktikbeskrivningen” nedbrutna i små mål. Att eleven lär sig kunskaperna i små delar, det gör det lättare för dem att få förståelse.” Den svenska omvårdnadsläraren upplever en tydlighet i den danska modellen.

OL:

”När vi skriver våra övergripande kursmål så har de plockat ner dem. Hur kan detta ta sig i uttryck på en avdelning med ”rehab-människor”t ex Vad kan du öva på?, Vad är det du ser?”

I den danska utbildningen lägger lärarna ner mycket arbete på att veta vad man gör och reflektion efter utfört arbete. Lärarna tydliggör exakt vad eleven gör hos en vårdtagare och eleven reflekterar efteråt över sitt agerade. Eleven reflekterar varför hon gjorde på ett visst sätt. Arbetet innebär att ingå i en relation med människor, visa respekt och ta hänsyn till de etiska dilemman de kan utsättas för.

UK:

”Vad är det jag gör när jag kommer innanför dörren hos fru Jensen?[...]Några gånger är det riktigt svårt att få dem att reflektera. Det är svårt! Om det är svårt så prövar vi att skriva upp: Vad sker?, Hur gjorde du det? Vilka tankar hade du? Varför gjorde du som du gjorde? Var det några etiska frågor du ställdes inför?[...] så tar man med sig det till nästa gång”

”...efter man har sett någonting så reflekterar man över det. Man kanske tvättar en person på morgonen[...]och så blir det reflektion efter det. Vad var det jag såg? Jo jag såg ett rött märke[...] så gör man reflektionsbubblor kring det som man gör...”

I Danmark skriver eleverna loggbok för att förtydliga sina reflektioner. I loggboken svarar de på frågan: varför?. Det är inte viktigt hur de skriver utan att de tänker djupt och reflekterar och skriver ner sina tankar på ett sätt som passar eleven. De vrider och vänder på sina upplevelser från praktikplatsen. Genom loggboken dokumenteras hur långt eleven har kommit bland uppgifterna och hur långt de har kommit i de olika nivåerna.

UK:

”Man kanske är en ”talmänniska” och inte bra på att skriva på ett reflekterande sätt men jag kan skriva en ”mindmap”. Det finns de som helst skriver ner sina tankar i en disposition och då skriver jag ner rutor[...]I loggboken skriver man en sak och så lämnar man ett avstånd så skriver jag där det muntliga, reflektioner, svarar på de där varför.”

OL:

”Deras loggbok är superbt, tycker jag. De skriver inte loggbok som dagbok utan de skriver på det här väldigt reflekterande sättet. På så vis vaskar de hela tiden fram nya mål och nya saker som de behöver skaffa kunskap om.”

5.7 Uppfattningar om utbildningskonsulentens roll och arbetsuppgifter

Utbildningskonsulenten anställer eleven och avlönar honom eller henne samt gör upp ett elevkontrakt som liknar ett avtal för utbildningen. UK gör sig en bild av de sökande genom intervju och anställer de mest lämpade. UK har kontakt med eleven på praktikplatsen. Där hon håller samtal med eleven, det första kallas förväntningssamtal. Under detta samtal tar man reda på vilka förväntningar eleven har. Det andra samtalet sker efter tre månader då prövotiden är över. UK är då med vid den vägledande bedömningen, som görs för att godkänna elevens fortsättning i utbildningen. När eleven och handledaren träffar utbildningskonsulenten går de igenom de nio praktikmålen. De tar reda på vilken nivå eleven befinner sig. Man har tre nivåer, nybörjare, rutinerad eller avancerad. För att bli godkänd med hela utbildningen måste man klara nivån rutinerad i genomsnitt på alla mål och ha ett mål med nivån avancerad.