Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola
46-55 p Hälsa och samhälle
Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö Hälsa och samhälle
SJUKSKÖTERSKANS
TRANSKULTURELLA
OMVÅRDNAD
EN ENKÄTSTUDIE
ANNIKA PERSSON
ELISABET STAM
SJUKSKÖTERSKANS
TRANSKULTURELLA
OM-VÅRDNAD
EN ENKÄTSTUDIE
ANNIKA PERSSON
ELISABET STAM
Persson, A & Stam, E. Sjuksköterskans transkulturella omvårdnad. En enkätstu-die. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Sam-hälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2007.
Den snabba globala migrationen kräver att sjuksköterskan har goda kunskaper för att kunna utföra transkulturell omvårdnad. Syftet med studien var att undersöka nyutbildade sjuksköterskors erfarenhet av transkulturell omvårdnad. Datainsam-ling skedde med hjälp av en enkät, utdelad på två kliniker. Materialet bearbetades via kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier: kommunikations-svårigheter, öppenhet för individen och transkulturell omvårdnad i sjuksköterske-utbildningen. Tillämpningen kan vara användbar för både sjuksköterskestudenter och för kliniskt verksamma sjuksköterskor.
Nyckelord: Enkät, kommunikation, patient, sjuksköterska, transkulturell omvård-nad.
THE NURSE´S
TRANSCULTURAL CARE
A QUESTIONNAIRE STUDY
ANNIKA PERSSON
ELISABET STAM
Persson, A & Stam, E. The nurse´s transcultural care. A questionnaire study.
De-gree Project, 10 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2007.
The fast global migration demands good knowledge for the nurse to be able to conduct transcultural care. The aim of the study was to examine new trained nurses' experience of transcultural nursing. A data collection took place by using a questionnaire, distributed on two hospital clinics. The material was processed via qualitative content analysis which resulted in three categories: communication difficulties, openness for the individual and transcultural nursing in the nurse edu-cation. The implication can be useful both for nurse students and for clinical ac-tive nurses.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 6 Definitioner 6 Kultur 6 Etnicitet 6 Kulturkongruent omvårdnad 6 Transkulturell omvårdnad 6 Culture care 7 BAKGRUND 7 Historik 7Behovet av transkulturell omvårdnad 8
Problem vid transkulturell omvårdnad 8
Språk 8
Religion 9
Kulturella skillnader 9
Modeller för transkulturell omvårdnad 10
Lagar och förordningar 11
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING 12
Frågeställning 12
METOD 12
Datainsamlingsmetod 12
Enkät 12
Urval och genomförande 13
Etiska överväganden 13 Dataanalys 13 Steg 1 13 Steg 2 13 Steg 3 14 Steg 4 14 Steg 5 14 Steg 6 14 RESULTAT 14 Kommunikationssvårigheter 15 Öppenhet för individen 16
Transkulturell omvårdnad i sjuksköterskeutbildningen 18
DISKUSSION 18 Förförståelse 18 Metoddiskussion 18 Datainsamling 19 Bearbetning 20 Resultatdiskussion 21 Kommunikationssvårigheter 21 Öppenhet för individen 21
SLUTORD 23
Framtida forskning 23
REFERENSER 24
INLEDNING
”Den ökade migrationen mellan länder och världsdelar påverkar hela den värld vi lever i och det svenska samhället blir allt mer mångkulturellt. Därför behövs ökad kunskap och medvetenhet om migrations- och etnicitetsfrågor.” (Malmö högskola, 2007).
Att som patient bli bemött med acceptans för den kulturella individ man är, borde vara en självklarhet. En av grundpelarna för en sjuksköterska är att man ska arbeta utifrån en humanistisk människosyn och ett holistiskt perspektiv. Narayanasamy (2003) menar att det finns en efterfrågan på utveckling inom sjuksköterskeutbild-ningen gällande kulturell medvetenhet och kompetens. Under utbildsjuksköterskeutbild-ningen har det poängterats hur viktigt det är för blivande sjuksköterskor med kunskaper i trans-kulturell omvårdnad och detta tillsammans med Malmö högskolas migrations- och etnicitetsperspektiv har givit inspiration till föreliggande arbete.
Hur ser det ut för relativt nyutbildade och arbetande sjuksköterskor, har de till-räckligt med kunskap från utbildningen att utföra transkulturell omvårdnad? Ef-tersom sjuksköterskor i Sverige kommer att arbeta i en hälso- och sjukvård som präglas av etnisk mångfald borde de ha en beredskap att bemöta denna.
Definitioner
I arbetet används återkommande uttryck som kultur, etnicitet, transkulturell om-vårdnad, kulturkongruent omvårdnad och culture care. Nedan görs en kortare pre-sentation av deras innebörd, som de används i detta arbete.
Kultur
Enligt Leininger (2002) är kultur olika generella livsmönster som praktiseras av den enskilde individen, gruppen eller en hel institution. Hur människan ser på världen, trosuppfattningar och normer är en inlärning som förs vidare från gene-ration till genegene-ration. Kulturen influerar människans tanke- och handlingssätt (a a).
Etnicitet
Begreppet är mångfacetterat och inrymmer termer som identitet, kollektiv, rela-tioner och kategorier. Hur gruppen ser på sig själv som grupp är en utmärkande egenskap men även hur omgivningen bejakar likheten i densamma (Sos-rapport, 1999:6).
Kulturkongruent omvårdnad
Gebru och Willman (2001, s 17) anger kulturkongruent omvårdnad utifrån Lei-ningers definition som ett mål som kan utövas endast ”om kulturrelaterade värde-ringar, uttryck eller mönster är kända och tillämpas på ett lämpligt och menings-fullt sätt av sjuksköterskan i kontakten med individer, familjer och grupper”.
Transkulturell omvårdnad
Transkulturell omvårdnad skildras som ett område för studier och praktik med fokusering på holistisk kulturkongruent omvårdnad hos individer och grupper. Syftet är också att förmå patienten att bibehålla sitt välmående för att kunna
han-tera exempelvis sjukdomstillstånd på ett kulturkongruerat tillvägagångssätt (Lei-ninger, 2002).
Culture care
Den även så kallade kulturbaserade omsorgen fokuserar på att upptäcka och ut-veckla kunskap om hur omsorg inom olika kulturer används. Både kultur och om-sorg är starkt beroende av varandra för att kunna förstå och hjälpa patienter med en specifik kultur (Leininger, 2002).
BAKGRUND
Genom möten med patienter i ett mångkulturellt samhälle är transkulturell om-vårdnad ett angeläget begrepp. Migrations- och etnicitetsperspektivet är ett av Malmö högskolas tre perspektiv och det skall enligt högskolans utbildningsplan genomsyra sjuksköterskeutbildningen (Gebru & Willman, 2001). Malmö hög-skolas sjuksköterskeprogram har en didaktisk modell för utbildning i transkultu-rell omvårdnad, i syfte att studenterna ska få det etnicitetsperspektiv i sina kurser som Malmö högskola föreskriver och den används i varierande grad (a a).
Leininger (2002) menar att det krävs respekt för skillnader och likheter gällande kulturella värderingar, trossatser och praktik med mål att ge kulturkongruent, väl-anpassad och kompetent omvårdnad till personer från olika kulturer. På grund av snabb global migration har transkulturell omvårdnad blivit av central betydelse för sjuksköterskor och annan hälsovårdspersonal.
När patienter drabbas av sjukdom medföljer ofta ett sämre självförtroende (Nara-yanasamy, 2002). För att öka och bibehålla detsamma, krävs det att sjuksköters-kan i den transkulturella omvårdnaden respekterar patienten som en unik individ med kulturella värderingar och trosuppfattningar (a a).
Historik
Att kultur påverkar och genomsyrar möten i hälso- och sjukvården var känt redan på 1890-talet då Florence Nightingale, enligt Wilkins (1993, s 602) litteraturstu-die, sa:
” The women who teach in India must know the language, the relig-ions, the superstitions and customs of the women to be taught”
Nightingale stod i spetsen för utvecklingen inom omvårdnadsområdet. Hon age-rade under krigstiden och lyckades där göra betydelsefulla förändringar inom sjukvården. Intresseområdena fanns inom miljöfaktorer som påverkar det fysiska och psykiska hälsotillståndet. Andra sjuksköterskor inspirerades av hennes arbete och utvecklingen av omvårdnadsteorin tog fart (Polit et al, 2001).
Omkring 1940-talet trädde ännu en ny omvårdnadsteoretiker fram. Madeleine Leininger upptäckte, när hon jobbade med barn från andra kulturer, svårigheten i att förstå deras uppförande. Hon förstod att verktyg behövde utformas för sjuk-sköterskans möte med det framtida mångkulturella samhället. Verktygen skulle hjälpa sjuksköterskan att få en helhetsbild av patientens situation, med syfte att lättare kunna utöva en kulturkongruent omvårdnad. Det förutsätter att
sjukskö-terskan har kunskap om transkulturell omvårdnad (Gebru & Willman, 2002). Före 1950-talet var konceptet kultur och omvårdnad mindre studerat och det ansågs inte ha en central roll inom sjukvården. Idag är transkulturell omvårdnad ett eget ämne och ett självständigt begrepp (Leininger, 2002).
Behovet av transkulturell omvårdnad
En självklar del av sjuksköterskutbildningen består av fysiologi, anatomi samt hur man upptäcker och behandlar symtom (Leininger, 2002). Culture care-fenomenet hamnar ofta i skymundan och tas förgivet i behandlingen av patienten. Idag läggs större vikt vid patientens kulturella bakgrund och levnadssätt och ses som en grund för omvårdnadens betydelse. Om sjukvårdspersonal har bristande kunska-per om patientens värderingar och livsstil kan det medverka till att patienten blir mindre delaktig och missbelåten med omvårdnaden (a a).
Den transkulturella omvårdnaden är utmanande och komplex eftersom det krävs att sjuksköterskan kan använda sig av komponenterna i Sunrise-modellen (se figur 1, s 9) för att kunna ge patient och familj en kulturbaserad omsorg. I dagens sam-hälle är det en mänsklig rättighet att få sina kulturella värderingar, åsikter och behov respekterade och tillgodosedda. Därför är det nödvändigt att sjuksköterskan får utbildning inom kulturell omvårdnad. Sjuksköterskan har en moralisk skyldig-het att observera samt besvara patientens omvårdnadsbehov utifrån ett holistiskt perspektiv. Målet med transkulturell omvårdnad är att en ny generation sjukskö-terskor ska växa fram till att vara kompetenta, ödmjuka och självsäkra inom om-rådet (a a).
Problem vid transkulturell omvårdnad
Genom tidigare forskning påvisas följande problem som sjuksköterskan kan på-träffa vid utförandet av transkulturell omvårdnad. Därmed återfinns en naturlig koppling mellan gällande arbetes syfte och nedanstående faktorer.
Språk
Caraway Timmins (2002) talar, i en studie som gjorts på en grupp latinamerikaner i USA, om vikten av att skaffa sig kunskap inom transkulturell omvårdnad. Detta som ett verktyg för sjuksköterskan att kunna bemöta patienten med sympati och tolerans. Ytterligare upptäckter i studien är att patientens oförmåga att delta i omvårdnadsplanen bidrar till otillfredsställande omvårdnad. Denna oförmåga beror till stor del på språksvårigheter, vilken har en central roll i den
kulturbaserade omvårdnaden. En följd av detta är att latinamerikanerna använder sig mindre av sjukvård än resten av befolkningen. Därför gäller det att som sjukvårdspersonal våga ta sig an språkbarriären som en bidragande del i
utförandet av en god transkulturell omvårdnad. Lika viktigt är det att ha förståelse för hur språkbarriären påverkar patientens hälsotillstånd, tillgång till omvårdnad och kvalitet på omvårdnaden (a a).
I en studie av Murphy och Macleod Clark (1993) påpekas vikten av att vara förtrogen med transkulturell omvårdnad då det är nödvändigt för att kunna ge en holistisk omvårdnad. Det visar sig att sjuksköterskor ofta saknar tillräcklig kun-skap inom området. Insikten om bristande kunkun-skaper kan leda till stress och fru-stration hos sjuksköterskan. Undersökningen redogör även för att sjuksköters-korna har svårigheter gällande kommunikation med patienter och anhöriga (a a).
Narayanasamy (2003), som i sin studie undersöker hur sjuksköterskor reagerar inför patienters kulturella behov, menar att hälso- och sjukvårdspersonal måste utföra sitt arbete med känslighet för kultur på ett lämpligt sätt. Metoder för att inverka på det transkulturella utövandet är bland annat förbättrad utbildning och övning för vårdpersonal. Resultat i studien påvisar att kommunikationsproblem är ett av de element som sjuksköterskan bemöter i olika omvårdnadssituationer (a a). En patient med otillräckliga kunskaper i det svenska språket utgör en av de vikti-gaste anledningarna till en försvårad omvårdnadssituation. Sjuksköterskan kan lätt hamna i frustrerande situationer där kommunikationen brister och ett gemensamt språk i det närmaste är obefintligt (Fioretos, 2002).
Religion
En metod som Hanssen (1998) förespråkar är den kulturella datainsamlingen vil-ken har som syfte att beskriva patientens behov med utgångspunkt från dennes kulturella bakgrund. Insamlingen sker via tre faser där sjuksköterskan i den första fasen samlar in allmän information för att få ett helhetsintryck av patienten. Här nämns bland annat religion som ett av flera områden där vidare information finns att tillgå. I fas två insamlas mer kulturspecifika upplysningar angående hälsopro-blemet och sjuksköterskan försöker utröna patientens uppfattning kring sitt sjuk-domstillstånd och även de anhörigas delaktighet. Det kan gälla religiösa förbud och begränsningar vilka i sig kan inverka på patientens sjukhusbesök. Det är också av vikt att inneha kunskap om den religiösa utbredningen då den kan på-verka patienten i en sjukdomssituation, alltså hur sambandet mellan religion och hälsa uppfattas av patienten. Den tredje och sista fasen har för avsikt att finna om-ständigheter som kan påverka patientens behandling. Det kan röra sig om patien-tens förhållningssätt till mat och dess symboliska mening (a a).
Även Leininger (2002) tar upp religion som en viktig faktor i utövandet av kultur-kongruent omvårdnad. Händelser som födelse, sjukdom och död är ofta knutna till en religiös innebörd med specifika ritualer för varje kultur. Ytterligare en faktor som sjuksköterskan måste ta hänsyn till är sambandet mellan religion och kost. Att veta vem som ska välsigna maten, hur maten ska tillagas och känna till faste-perioder är betydelsefulla kunskaper för att sjuksköterskan ska kunna bedriva en god omvårdnad (a a).
Kulturella skillnader
Sjukvårdspersonal och patienter har olika kunskaper om sjukvård beroende av deras erfarenheter. Sättet att uttrycka och uppfatta sjukdom har förändrat sig under tidens gång och en av faktorerna är kulturella skillnader (Scherman Hansson, 1998). Hanssen (1998) menar att människans kulturella bakgrund speglas i hur hon uttrycker sig. En del kulturer döljer sina känslor medan andra uttrycker sig klart och tydligt. Den senare kategorin kan då uppfattas som oseriös. När de olika kulturerna krockar kan det skapa misstrohet och patienten känner sig otrygg i situ-ationen. Exempel på en sådan situation är samernas tro på berättelsen om det onda ögat som kan orsaka olycka. Personal av skandinavisk härkomst har ofta vaga kunskaper om samernas kultur vilket kan förorsaka att samerna isolerar sig (a a).
Modeller för transkulturell omvårdnad
Olika verktyg finns att tillgå för sjuksköterskan gällande transkulturell omvård-nad. Leininger (2002) har med sin Sunrise-modell (se figur 1) utarbetat en guide som ska ge en helhetsbild över de många faktorer som måste beaktas vid kultur-kongruent omvårdnad. Den visuella guiden innehåller användbara komponenter vilka kan vara betydelsefullavid sjuksköterskans kulturbaserade omsorg. Syftet med modellen är att sjuksköterskan, med de komponenter som influerar patientens kulturella förutsättningar, lättare ska kunna förstå patientens världsbild (Gebru, 1997). I användandet finns det inga fasta riktlinjer om hur modellen skall hanteras utan det varierar beroende på studieområdet. Leininger (2002) rekommenderar dock att som nybörjare till teorin börja studera på individ nivå för att sedan arbeta upp sig till grupp- och institutionsnivå, detta för att de två senaste är mer kom-plexa. Stegvis ges kunskap om varje komponent som tillsammans med tålamod och tillit till slut kan ge svar på alla relevanta komponenter (Gebru, 1997).
Figur 1. Leiningers Soluppgångsmodell, enligt Leininger (2001) i Leininger & McFarland (2002, s 80). Tillstånd att använda modellen har givits av författarna (svensk översättning enl. Gebru, 2003, s 11).
Narayanasamy (2002) erbjuder med sin ACCESS-modell ett praktiskt redskap, där följande komponenter ska underlätta för planering och implementering av kulturkongruent omvårdnad. ACCESS är en förkortning av:
• Assessment – att ha ett helhetsperspektiv kring kulturella aspekter angå-ende patienters hälsa och livsstil.
• Communication – att uppmärksamma både verbal och icke-verbal kommunikation.
• Cultural negotiation and compromise – att vara medveten om olika kultu-rella synvinklar.
• Establishing respect and rapport – att skapa goda relationer.
• Sensitivity – att ha en känslighet i bemötandet av olika patienters behov. • Safety – att få patienten att känna en sorts kulturell trygghet via
sjuksköterskans acceptans.
ACCESS-modellen är händelseinriktad för att underlätta sjuksköterskors arbete och vara dem behjälpliga när det gäller att medvetandegöra framträdande drag vid omvårdnadssituationer med patienter från olika minoriteter. Den har även som uppgift att hos sjuksköterskor framhäva moraliska och etiska nödvändigheter vä-sentliga vid utförandet av transkulturell omvårdnad. Det kan vara faktorer som att visa omtanke, medkänsla och intentionen att göra gott. Modellen erbjuder ett om-fattande tillvägagångssätt för sjuksköterskor i deras möte med patienter av olika ursprung (a a).
Lagar och förordningar
Enligt Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005) ska sjuksköterskans huvudsakliga arbetsområde präglas av helhetssyn och etiskt förhållningssätt. Detta innebär bland annat att sjuksköterskan ska arbeta utifrån en humanistisk människosyn där man respekterar patienters autonomi, integritet, olika värderingar och trosuppfattningar. Sjuksköterskan ska även ha förmåga att kommunicera med patienter och närstående på ett sådant sätt att given information förstås.
Det framgår i ICN: s etiska kod för sjuksköterskor (2005) att ”god omvårdnad ska ges till alla oavsett hänsyn till ålder, hudfärg, trosuppfattning, kultur, handikapp eller sjukdom, kön, nationalitet, politisk åsikt, ras eller social status”.
Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) menar att ”vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet”. I högsko-lelagens (1992:1434) 1:a kapitel om inledande bestämmelser, nämns det i § 5 att ”högskolorna bör vidare i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden”.
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING
Syftet med studien var att undersöka nyutbildade sjuksköterskors erfarenhet och kunskap av transkulturell omvårdnad.
Frågeställning
Ger sjuksköterskeutbildningen tillräcklig kunskap för att utföra god transkulturell omvårdnad?
Med nyutbildad sjuksköterska avses här att de ska ha tagit sin examen år 2002 eller senare.
METOD
Metoden utgörs av en kvalitativ, empirisk enkätstudie där materialet har bearbe-tats med inspiration av Burnards (1991, 1996) innehållsanalys. En kvalitativ un-dersökning gör det möjligt för forskaren att förstå den upplevda erfarenheten via datainsamling och analys av subjektivt material (Polit et al 2001).
Innehållsanalysen är vald på grund av möjligheten att komma åt värdefulla tankar utifrån vad informanterna uttrycker. Avsikten med analysen är dels att införskaffa kunskap om informanternas resonemang, uppfattningar och föreställningar. Dels att upplysa människor om outforskade fenomen vilket kan leda till en ökad förstå-else (Knodel, 1993).
Datainsamling och val av analysmetod styrdes av studiens frågeställning, således måste forskaren inledningsvis blicka tillbaka till undersökningen syfte. Analysen är en process som kräver ordning och där metodiska steg ger en tydlig strategi över hur materialet ska bearbetas, menar Krueger (1998a) vars mål var att studera fokusgrupper. Resultatet ska vara verifierbart, i betydelsen att samma resultat ska kunna tas fram av annan forskare. Det krävs därmed ett neutralt förhållningssätt i förfarandet (Krueger, 1998b). Ett ordnat arbetssätt medverkar till ökad trovärdig-het i resultatet. Forskarens uppgift i analysen är att koda materialet, dela upp i helheter och därefter söka efter riktningar, mönster samt att upptäcka konklusio-ner från fynd i materialet (Wibeck, 2000).
Datainsamlingsmetod
I val av metod beslöts att använda enkät då det ger en relativt stor mängd infor-mation samt att det är tidsbesparande. Detta i jämförelse med en kvalitativ inter-vju där materialet är mycket mer omfattande och tidskrävande (Kvale, 1997).
Enkät
Vid utformandet av en enkät är det viktigt att beakta graden av standardisering, det vill säga frågornas utförande och uppläggning (Patel & Davidson, 1994). Gra-den av strukturering beskriver i vilken mån informanten kan tolka frågorna fritt. Enkäten i föreliggande studie innehöll en hög grad av standardisering och en låg grad av strukturering vilket Patel et al (1994) menar lämpar sig för enkät eller
mitet och beräknad tidsåtgång bifogades (bil nr 2). För att öka trovärdigheten gjordes en pilotstudie vilket resulterade i omformulering av en fråga. Studien ut-fördes, som Burnard (1991) poängterar, på kolleger som ej är involverade i stu-dien men som har en erfarenhet inom området. Pilotstustu-dien ingår ej i resultatet.
Urval och genomförande
Urvalet bestod av 30 sjuksköterskor, arbetande på kirurgiska och ortopediska kli-niken, UMAS. Ett krav var att de skulle ha tagit sin examen år 2002 eller senare då de ännu har utbildningen i färskt minne. Efter ett godkännande av klinikernas vårdchefer togs direkt kontakt med respektive avdelningsföreståndare och infor-mation gavs om studien. Föreståndarna ombads att under veckorna 14-16 ansvara för utdelandet och insamlandet av enkäterna. Utifrån kriterierna valdes lämpliga informanter. Exkluderade blev de som ej föll inom ramen för kriterierna. Efter muntlig överenskommelse med respektive avdelningsföreståndare samlades en-käterna in. Av 30 enkäter besvarades 16.
Etiska överväganden
Studien fick sitt godkännande 070330 av Hälsa och samhälles etikprövnings-nämnd samt av vårdchefer på berörda kliniker. Materialet har behandlats enligt etiska konventioner och inget av redovisade resultat kommer att kunna härledas till enskilda sjuksköterskor. Kvale (1997) understryker vikten av att ha de etiska frågorna i åtanke från studiens början till slut. Detta för att undvika etiska dilem-man såsom härledning av infordilem-manternas identitet och kränkning av individen. Etiska koder, informerat samtycke och konfidentialitet är tre etiska riktlinjer som rekommenderas. I dessa beskrivs vikten av informanternas frivillighet och princi-pen att göra gott (a a). Enkäterna kommer efter studiens slut att förstöras.
Dataanalys
Graneheim et al (2004) beskriver två riktningar inom innehållsanalys varav den ena är manifest vilket innebär att analysen är ytlig, enkel och objektiv. Begreppen är synbara, tydliga och kan kvantifieras. Den andra är latent innehållsanalys och syftar till att läsa mellan raderna för att tolka dolda begrepp (a a). Materialet har bearbetats med en manifest inriktning.
Det insamlade materialet har bearbetats med en modifierad form av Burnards in-nehållsanalys och enligt hans rekommendationer bör ett visst antal steg följas (Burnard 1991, 1996). Enkäterna är behandlade efter utvalda steg, relevanta för den aktuella studien. Efter insamlingen gjordes en granskning för att kontrollera att alla frågor var besvarade. Därefter numrerades enkäterna.
Steg 1
Materialet lästes igenom ett flertal gånger och anteckningar gjordes för varje en-kät. Syftet med detta är enligt Burnard (1991) att bli bekant med innehållet.
Steg 2
För att få en överskådlig blick gjordes en mindmap över frågorna 1-5 i tur och ordning. Utfyllnadsord togs bort för att framhäva det väsentliga i texten. All svarstext skrevs ner på två A4-ark.
Steg 3
Efter ytterligare genomläsning skapades grupper, innehållande liknande ord och fraser, vilka sedan överfördes till ett nytt dokument. Markeringen utfördes med överstrykningspennor i olika färger.
Steg 4
Grupperingen resulterade i tre innehållsrelaterade kategorier (se tabell 1).
Tabell 1. Grupperingsprocess
Meningsbärande enheter Kategorier
Språkkunskaper som leder Kommunikationssvårigheter till att inte kunna ge patient
information på kort tid samt att den allmänna konversationen kan inte pågå under vårdtiden. svårare att få patienten att känna sig tillfredsställd med omvårdnaden.
Man ställs inför nya och oväntade Öppenhet för individen situationer. Ibland är det positivt,
ibland negativt. Olika bakgrund, etniskt & kulturellt leder oftare till missförstånd. Man får träna på nya förmågor, och nya lösningsmodeller.
Läst om Leininger och transkulturell Transkulturell omvårdnad i omvårdnad; enbart teorier ger inte sjuksköterskeutbildningen tillräckliga förberedelser. Praktisk
övning krävs.
Steg 5
När kategorierna väl namngivits, bearbetades det tillhörande stoffet, med innehåll av liknande ord och fraser. Därefter kunde resultatet utformas. Burnard (1991) menar att det är viktigt att ha ett öppet förhållningssätt om det skulle uppstå ett behov av att gå tillbaka till originaltexten. På så vis är det möjligt att hålla sig nära originaltexten (a a).
Steg 6
De framkomna fynden kopplas till relevant litteratur och det är här studiens syfte kan skönjas ur det bearbetade materialet (Burnard, 1996).
RESULTAT
Analysen resulterade i följande kategorier: kommunikationssvårigheter, öppenhet för individen ochtranskulturell omvårdnad i sjuksköterskeutbildningen. För att förtydliga resultatet används citat och numren vid citaten anger från vilken av enkäterna de härstammar.
Kommunikationssvårigheter
Språkbarriären upplevs som det största upphovet till missförstånd. Det kan kännas frustrerande, komplicerat och som ett hinder i jobbet. Tidigare erfarenheter har dock underlättat vid nya möten och gett förståelse för att det krävs anpassning från både personal och patient. Det innebär bland annat att skapa en bra kontakt för att patienten ska känna tillit, våga ställa frågor, öppna sig och berätta.
”Vi som arbetar inom vården använder ett språk som ibland blir för svårt för en som inte är ”sjukhusutbildad”. Gör vi detta utnyttjar vi vår position och makt.” (nr 6)
Svårigheter finns även där patienten talar så pass dålig svenska att kommunikatio-nen känns obefintlig och omöjlig. Det kan vara situationer som smärtskattning och patientens egen beskrivning. Å andra sidan ges det mycket utrymme för kropps-språk vilket kräver tålamod, öppet sinne och påhittighet. Enligt sjuksköterskornas erfarenhet av transkulturell omvårdnad krävs kunnighet i att läsa kroppsspråk för att tillgodose patienters vanor och önskemål.
”Hade 3 patienter som ej talade eller förstod ett enda ord svenska. Eftersom alla var nyopererade fick jag tyvärr gå på visuella tecken på smärta, vilket är/kan vara missvisande. Patienterna förstod ej heller det ”svenska” kroppsspråket med nicka/vrida på huvudet för ja/nej.”
(nr 10)
”En pat. gick på permission & och skulle vara tillbaka en viss tid för att få antibiotika. Pat. dök upp flera timmar försent.” (nr 2)
Andra synpunkter är att inte vara rädd för att tala med människor och att ställa öppna frågor för att inte utesluta väsentlig information. Att kunna ge och ta i olika situationer är en viktig del för att patienten ska känna sig nöjd med omvårdnads-arbetet. Om anhöriga används som tolk finns en risk att information går förlorad genom detta. Det upplevs som handikappande för sjuksköterskan att inte kunna förmedla sitt budskap direkt till patienten. Sjuksköterskorna har genomgående en positiv inställning till användandet av legitimerad tolk för att undvika dessa pro-blem. Ett annat dilemma som nämns är anhörigsituationen. Patienten har svårt att säga till sina anhöriga och sjuksköterskan har svårt att förklara innebörden av an-tal besökare och besökstider för både patient och anhöriga.
”Få dom att förstå att inte ”hela” släkten kan komma på besök samti-digt + att de sitter nästan hela dagen hos pat.” (nr 14)
”Mkt problem med mkt anhöriga som inte respekterar besökstider.”
(nr 7)
”Enligt mina erfarenheter förväntar sig patienter födda utomlands oftare att kunna få enkelrum mot betalning och att kunna ha anhöriga dygnet runt, å andra sidan vårdar anhöriga till utlandsfödda ofta pati-enten mer och underlättar på så vis vårdpersonalen på avd.” (nr 11) Flera sjuksköterskor har en önskan att kunna många språk eftersom det finns en avsaknad av allmän konversation. Önskemål om utbildning inom kommunika-tionskunskap har framkommit. Det finns en uppenbar vilja att förstå varandra och
möta individen då erfarenheten visar att patienter uppskattar frågor om deras land och språk. Förslag som uppkommit är seminarier och föreläsningar där personer med olika etnisk bakgrund bjuds in för att berätta om seder, bruk och vad de tycker är viktigt i bemötandet inom vården.
”Det kan vara svårt att få en djup förståelse för pats sjukdomstill-stånd. Oftast har pat respekt för vårdpersonal så i mötet är det viktigt att släppa fram pat. och låta den förklara sitt tillstånd. Svårighet är att pat inte alltid vågar delge allt.” (nr 9)
För några sjuksköterskor har omvårdnadshandledningen varit ett forum för öppna diskussioner angående kommunikation. Diskussionerna har gett insikt i att möta individen, vara här och nu i situationen och inte bedöma utifrån bakgrund.
Öppenhet för individen
När det gäller transkulturell omvårdnad uttrycker flertalet av sjuksköterskorna att de har goda och berikande erfarenheter. De tycker att det är viktigt att möta och hantera situationer där patienten blir nöjd med omvårdnaden. Erfarenheterna un-derlättar vid nya patientmöten eftersom det innebär nya kunskaper bland annat om hur viktigt det är att kunna mötas, vilket innebär ett givande och tagande. I rollen som sjuksköterska väntar nya och oväntade situationer och nya lösningsmodeller prövas vilket gör sjuksköterskan till expert på omvårdnad.
”Vi hade en kvinna med polsk bakgrund. Jag frågade henne vad hej heter på polska sedan var isen bruten. Hon talade bara polska plus enstaka svenska ord men blev väldigt glad över att jag visade intresse för var hon hade sitt ursprung.” (nr 3)
Sjuksköterskorna menar att det är svårt att generalisera och beskriver vikten av att ha ett öppet sinne och en förståelse för olikheter. Att ha den egna kulturen i åtanke, i samband med utförandet av transkulturell omvårdnad, är en viktig aspekt. Egenskaper som lyhördhet, öppen attityd, flexibilitet, uppmärksamhet, känslighet, tålamod, empati och påhittighet är återkommande begrepp som anses vara betydelsefulla för att kunna utföra god transkulturell omvårdnad.
”Alla människor är speciella på sitt sätt. ”Oskar” kanske absolut vill ha tofflorna på sig i sängen. Och det tycker jag är tokigt men helt ok. ”Shafika” vill gärna be en bön innan sängdags. Helt ok för min del. Jag försöker att tänka på mina pat som individer & tänker inte på kultur & etnicitet.” (nr 12)
”Alla har annan bakgrund än jag.” (nr 13)
”En pat. skulle ner på röntgen men när jag kom in på hennes rum satt hon och bad, tände rökelse och doppade fingrarna i färg. Jag fick snällt vänta ett par minuter tills hon var klar.” (nr 5)
I mötet med patienter som har andra referensramar, kring t ex sjukvård där pati-enten förväntar sig information på annat sätt och är rädd för andra saker, är det viktigt att ta hänsyn till detta faktum. Vidare uttrycks önskemål om kunskap i hur sjukvård fungerar i andra länder. Erfarenheten visar att olikheterna kan yttra sig
om att möta människor med annorlunda värderingar och bakgrund. Utbildning inom ämnet har gett insikt och förståelse.
”Utlandsfödda tycker att det är konstigt med läkare som erbjuder olika behandlingsalternativ.” (nr 7)
”Kultur för mig är dynamisk och i ständig förändring och olika för varje individ.” (nr 11)
”Det är mer än kultur och etnicitet som formar oss som individer.” (nr 4)
Andra exempel på kulturella yttringar är tidsperspektiv, ritualer vid dödsfall samt att en del patienter är högljudda och skriker ut sin smärta. Sjukhusvistelsen i sig kan upplevas som onaturlig och negativ.
”Sällan, men det händer, märks det att pat. kommer från en annan kultur t ex efter en operation då han/hon tror att det bästa är att ligga still i sängen, helst ett par dagar, och göra så lite som möjligt. Att äta operationskvällen, dagen efter operation är vansinne enligt vissa. Å andra sidan kan en del tycka att det är väldigt besvärligt med fasta in-nan op. Men detta gäller ju även ”infödingar.” (nr 3)
Om patienten dessutom kommer från en annan kultur krävs en speciell kompetens för att sjuksköterskan ska kunna utföra god transkulturell omvårdnad. En del sjuk-sköterskor anser att det är viktigare att se individen istället för kulturella skillnader och menar att alla har ett basalt behov.
”Brukar inte vara att kulturella yttringar sätter käppar i hjulet, hälsa och sjukdom går före.” (nr 8)
Utförandet av transkulturell omvårdnad är olika från gång till gång och i mötet med patienter från olika länder och lika många kulturer ges tillfälle att träna på sina nya kunskaper och lösningsmodeller.
”Muslimer har sin bönestund, då får man inte störa dom.” (nr 14)
”Om man inte är lyhörd gentemot andra människor kan de få känslan av att ha blivit kränkt.” (nr 6)
En återkommande problematik som beskrivs är genusrelaterade situationer. Det kan röra sig om tillfällen där fysisk beröring är oundviklig samt vid hygieniska situationer där patient och personal är av motsatt kön. Känslomässiga missför-stånd kan uppstå och det är speciellt kvinnor som ej tolererar att män tar hand om dem. Bristande kunskaper om patienters religion, seder, bruk, tradition och för-tryck anges som möjlig förklaring till dessa missförstånd.
”Fick ej ge en intravenös injektion till en kvinna med afrikanskt ur-sprung pga mitt kön.” (nr 15)
”Att jag ej får ge omvårdnad eller utföra andra delar av mitt jobb pga patientens kultur.” (nr 1)
Transkulturell omvårdnad i sjuksköterskeutbildningen
Kännedom om transkulturell omvårdnad har inhämtats från annat håll än sjuk-sköterskeutbildningen t ex genom tidigare utbildning, Röda Korset och förkovring på egen hand.
Det finns en gemensam uppfattning om att den transkulturella teoretiska grunden i sjuksköterskeutbildningen är generaliserande. Leiningers teori framhålls som bra men den skapar färdiga modeller som placerar människor i fack. Några menar att utbildningen har gett ökad förståelse och respekt för människans handlande och kultur, i syfte att undvika ett större psykiskt lidande i jämförelse med det fy-siska. Enstaka sjuksköterskor tycker att det har varit en ganska bra utbildning och att ämnet är aktuellt i nuläget.
”Vi läste också Leininger som i mina ögon generaliserar alldeles för mkt.” (nr 6)
”Annars tyckte jag att kurslitteraturen var hemsk- ”Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle” hette en bok tror jag- fruktansvärt generali-serande.” (nr 16)
Andra åsikter gällande utbildning är att det är bra med kunskap om grunderna samt att lära sig om diverse kulturer. En del kommer ihåg begreppet transkulturell omvårdnad från sjuksköterskeutbildningen men har glömt bort dess innehåll. Andra har haft föreläsningar men minns inte exakt om vad. Några menar att de har fått en viss insikt i specifika kulturer.
”Jag tycker att de försöker lära oss en individuell människosyn. Men ibland tycker jag att det blir för stor fokus på kultur & etnicitet. Alla muslimer är inte på samma ”sätt”, lika lite som alla svenskar är lika-dana.” (nr 3)
Ett fåtal tar upp den kliniska utbildningen som en viktig del i förberedelserna för att kunna utföra en god transkulturell omvårdnad. Teorin är inte tillräcklig utan det krävs även praktisk övning. Oavsett om kunskapen uppnåtts via sjuksköters-keutbildningen eller annan utbildning finns en gemensam uppfattning som handlar om respekt för människans egenheter, seder och bruk.
DISKUSSION
Diskussionen som följer delas upp i förförståelse, metoddiskussion och resultat-diskussion.
Förförståelse
Att båda författarna har erfarenhet inom vårdyrket ger en viss förförståelse. Sam-tidigt har deras egen kulturella bakgrund en betydande roll i sättet att bearbeta materialet. Sjuksköterskeutbildningens introduktion i transkulturell omvårdnad är också en bidragande faktor till förförståelse. Dessa faktorer kan ha påverkat re-sultatet vid tolkningen av materialet.
Datainsamling
Urvalet i denna studie bestod av 30 nyutbildade sjuksköterskor examinerade år 2002 eller senare. Sjuksköterskeprogrammets utbildningsplan erbjuder vetskap i transkulturell omvårdnad och Malmö högskola har dessutom ett av tre perspektiv som rör ämnet.
Valet av examensår grundades på att utbildningen skulle vara färsk i minne. Möj-ligtvis kan arbetslivserfarenhet ha påverkat svaren i enkäten med tanke på det femåriga omfånget. Antalet informanter bestämdes utifrån vad som ansågs bruk-ligt för att få tillräcklig substans i materialet och utrymme för bortfall (Trost, 2001). Att kunna hantera mängden material är en annan praktisk orsak till av-gränsning (a a).
Av 30 enkäter besvarades 16 vilket är ett stort bortfall. Trost (2001) menar att en enkätundersökning bör ha en svarsfrekvens mellan 50 till 75 procent. Författarna har olika teorier för orsaken till bortfallet. Muntlig information till sjuksköters-korna hade kunnat lämnas i samband med utdelning av enkäterna. Konsekvensen av detta skulle kunna ha resulterat i ett lägre bortfall. Att visa lojalitet mot arbets-ledare och kolleger kan ha två sidor. Finns det en bra relation mellan arbets-ledare och sjuksköterskor kan det resultera i en positiv inställning till ifyllandet av enkäten och därmed ge ett rikare innehåll. I en situation där relationen är omvänd kan sjuksköterskan förutse negativa följder om uppgiften inte fullföljs (Marquis & Huston, 2006). Detta skulle kunna resultera i ett glesare material.
Utformningen av enkäten kan vara en bidragande del i bortfallet. Att ställa öppna frågor kan i sig vara avskräckande. Det kan till exempel yttra sig i prestationsång-est då informanten ges fria händer att tolka och skriva. Dock får informanterna tillfället att, utan styrning, uttrycka sig fritt och ge mångfacetterade svar på en och samma fråga (Trost, 2001). Skribenterna är medvetna om bristerna i enkätens ut-formning och en tänkbar orsak är oerfarenhet inom denna typ av studie. Genom att fördjupa kunskaperna i utformandet av enkäter hade problemet kunnat undvi-kas. Trost (2001) menar att det finns olika skäl att tänka sig för vid val av öppna frågor. Det kan till exempel vara tidskrävande att tyda handstilar och även att be-handla långa, detaljerade svar vilket även författarna fick erfara. Finns det hos informanten en osäkerhet gällande ställningstagande och i att uttrycka sig skrift-ligt är risken att frågan ej blir besvarad (a a).
Beräknad tidsåtgång och antal frågor är också aspekter som kan påverka delta-gandet. Att begära 30 minuter för ifyllandet av enkäten har för en del sjukskö-terskor känts betungande. Om enkäterna hade innehållit datum för deadline, kunde processen ha påskyndats och därmed givit ett mer seriöst intryck. Genom detta förehavande kan antalet obesvarade enkäter minskas (Ejlertsson, 2005).
Hänsynstagande till avtalade inlämningsdatum varierade från avdelning till avdel-ning varvid författarna var tvungna att bestämma ett sista slutgiltigt datum vilket också ledde till ett bortfall. Detta för att tiden varit begränsad och arbetet måste påbörjas. För att styrka kriterierna kunde enkäterna ha varit förmärkta med förfrå-gan om examensår (Trost, 2001).
En av de tillfrågade avdelningarna som utvalts och från början tackat ja, avstod från att medverka på grund av de öppna frågorna. Skälet som angavs var att det fanns en osäkerhet angående mängden text som önskades av författarna. De
sjuk-sköterskor som valde att avstå ingår i det som Ejlertsson (2005) kallar ett externt bortfall. Till internt bortfall räknas de som valt att deltaga i studien men endast svarat på enstaka frågor i enkäten (a a). Något internt bortfall förekom ej i gäl-lande studie.Någon bortfallsanalys har inte gjorts då det inte funnits utrymme inom ramen för detta arbete. Det skulle dock kunna ha givit en del viktig infor-mation (Trost, 2001).
Wibeck (2000) menar, i sin studie om fokuserade gruppintervjuer, att den fysiska miljön är av betydelse och kan påverka resultatet i en studie. Författarna i förelig-gande studie anser att detta fenomen kan appliceras på enkätstudier. Om sjukskö-terskorna befinner sig i en stressig miljö med hög arbetsbelastning kan det upple-vas som att det varken finns tid eller rum där enkäten kan fyllas i ostört. Situatio-nen kan leda till en negativ påverkan. Om ovanstående dilemman undvikits hade konsekvensen av det kunnat resultera i ett större deltagarantal. Detta hade påver-kat arbetet på ett sätt som förmodligen hade lett till mer material, ett fylligare nehåll och andra kategorier. Ejlertsson (2005) påpekar vikten av att påminna in-formanterna som en åtgärd för att undvika bortfall. Trots att författarna följt denna rekommendation gick det inte att undvika bortfallet.
Av informanternas svar att döma verkar orden kulturell och etnisk bakgrund en-dast förknippas med att komma från en icke svensk kultur. En trolig anledning kan vara att orden står tillsammans och ingår i de flesta av frågorna i enkäten. Sannolikt uppfattar informanterna ordet etnicitet som mer kontroversiellt än kultur vilket kan ha en påverkan på studiens resultat. Hade deltagarna fått en mer utförlig definition av uttrycken kanske resultatet hade sett annorlunda ut.
Bearbetning
Analysen är anpassad med hänsyn till materialets bredd, inspirerad av Burnard (1991). Visserligen har Burnard (1996) en nerkortad version av innehållsanalys och där samlade författarna valda delar ur sortimentet. Hans fjorton steg kortades ned till sex med hänsyn till studiens ringa omfång. Användandet av alla fjorton steg kunde ha resulterat i att materialet tappat sitt innehåll och med tanke på bort-fallet i gällande studie skulle ytterligare information gå till spillo. Valet av analys gjordes med hänsyn till den tilltalande struktureringen. Genom att kategoriskt följa de angivna stegen har materialet bearbetats noggrant och tillsammans med mindmapen gett en god överblick. En svårighet var att inte låta sig påverkas av enkätfrågorna under sökandet av meningsbärande enheter. Meningen är, enligt Burnard (1991, 1996), att syfte och frågeställning ska finnas med under analysens gång och i föreliggande studie tog det inte lång tid innan fenomenet uppenbarade sig.
Förmodligen skulle resultatet ha påverkats om materialet hade bearbetats med en fenomenologisk inriktning. I motsats till den manifesta ansatsen där materialet tolkas ytligt och objektivt, används deltagande observationer och djupintervjuer för att förstå informantens tolkning av sin egen upplevelse (Hartman, 1998). Om gällande studies enkätfrågor skulle ha använts vid djupintervju hade missförstånd troligen undvikits och svaren fått en annan dimension. Vid observation och djup-intervju skulle behovet av antal informanter vara färre och troligtvis ge ett lägre bortfall.
Resultatdiskussion
Diskussionen som följer kommer att följa kategorierna. Under arbetets gång har skribenterna kommit till insikt om att deras resonemang av arbetet går in i var-andra och att kategorierna inte på något sätt är statiska.
Kommunikationssvårigheter
Språk och kommunikation har visat sig vara en av de största faktorerna för sjuk-sköterskorna i mötet med patienter från en annan kultur. Det är viktigt att skapa en bra relation med patienten för att i möjligaste mån undvika missförstånd. Att inte kunna uttrycka sina önskemål och behov på grund av bristande språkkunskaper, kan för patienten leda till ensamhet och utanförskap (Hanssen, 1998). Författarna tror att anledningen till att språket utgör en så stor barriär, kan vara att det är män-niskans främsta sätt att kommunicera.
Det krävs en viss erfarenhet för att kunna behärska förmågan att kunna tyda kroppsspråk och författarna anser att denna erfarenhet erhålls genom kontakt med olika kulturer. Vidare menar de att en medvetenhet om den egna kulturen, kan bidra till en större förståelse och samtidigt underlätta för sjuksköterskan i den transkulturella omvårdnaden. Det kan även skapa ett gynnsamt klimat för patien-ten där det finns utrymme att uttrycka känslor, våga fråga och känna trygghet. Detta menar även Leininger (2002) och det påpekas också att patienter med annan kulturell bakgrund har en benägenhet att tydligt visa sin missbelåtenhet om det visar sig att sjuksköterskan inte har de kunskaperna som krävs för att kunna utföra en kulturbaserad omvårdnad. Det skulle kunna vara informanterna till gagn att utnyttja tidigare omnämnda ACCESS-modell som ett praktiskt redskap vid just kommunikationssvårigheter. Modellen förespråkar att generera goda relationer och genom sjuksköterskans acceptans kan en situation skapas där patienten känner sig trygg i sin egen kultur (Narayanasamy, 2002).
Sjuksköterskorna i föreliggande studie betonar vikten av att framföra information på ett korrekt sätt. Om anhöriga får agera tolk kan detta medföra en informations-förlust då både verbal kommunikation och kroppsspråk skiljer sig åt i alla kulturer och därför rekommenderas användandet av professionell tolk (Hanssen, 1998). Leininger (2002) framhäver att uppgiften för en professionell tolk är att förmedla mening och känsla i budskapet. Med tanke på ekonomiska indragningar och tids-aspekter kan det tänkas att anhörigtolk är den mest utnyttjade lösningen. Att an-vända en professionell tolk borde vara ett självklart val men det ser inte alltid ut så i verkligheten och det är lätt att förstå att anhöriga används när det inte finns något annat till hands. Fioretos (2002) skriver att svårigheter kan uppstå i akuta situatio-ner där det inte finns utrymme att skaffa fram en professionell tolk på kort tid och därför får anhöriga stå till tjänst.
En bekräftande iakttagelse är att enstaka sjuksköterskor framhöll omvårdnads-handledningen som ett gott tillfälle att dryfta frågor angående kommunikation. En nödvändighet är att skapa en bekväm och trygg stämning där det finns utrymme för öppenhet och även för att ventilera yrkesrelaterade frågor (Lindell, 1995). Därmed tror skribenterna att handledningen kan ha en viktig roll att fylla om den fortgår även i yrkeslivet.
Öppenhet för individen
Fynd i föreliggande studie visar att sjuksköterskornas prioritet är att ge patienten tillfredsställande omvårdnad. Detta sker med respekt för och kunskap om
patien-tens kulturella skillnader och likheter. Det kan vara yttringar som religion, tids-aspekt och genusrelaterade situationer. Vidare uttrycks ett motstånd till att gene-ralisera. Lenininger (2002) talar om hur viktigt det är att sjuksköterskan tillvaratar och använder sig av patientens likheter och skillnader. Därmed ges utrymme för kulturell omvårdnad (a a).
Informanterna i studien konstaterar att de måste ta hänsyn till erfarenheten av sjukvård i hemlandet hos patienter med annan kulturell bakgrund. Att anpassa sig till den svenska sjukvården med dess fackspråk och hierarki kan för patienten upplevas som väldigt påfrestande med risk för kulturchock (Hanssen, 1998). Om sjuksköterskan har en specifik kunskap och erfarenhet i att möta klienter från olika kulturer bör det underlätta vid samarbetet med patient och anhöriga. För att det överhuvudtaget skall vara möjligt att praktisera en god omvårdnad krävs det att sjuksköterskan har en tro på att exempelvis kommunikationen skall fungera även om det för stunden känns hopplöst. Sjuksköterskans uppgifter består bland annat i att inge hopp som ett led för att uppmuntra patienten att uttrycka sina önskemål. Detta är ett kollektivt ansvar där det krävs ett gott arbetsklimat i gruppen. Här har Leiningers Sunrise-modell mycket att erbjuda för att kunna ut-föra en patientcentrerad vård. Komponenterna i samma modell skulle kunna hjälpa sjuksköterskorna att upptäcka patienters dolda omständigheter (Leininger, 2002).
Inom den svenska sjukvården är det nästintill omöjligt att undvika situationer med fysisk kontakt. Föreliggande studie visar att ett flertal patienter med annan kultu-rell bakgrund ofta visar ett uttalat missnöje gällande fysisk kontakt med det mot-satta könet. Olika anledningar beskrivs i Hanssens (1998) litteratur varav en med religiösa inslag. För den kvinna som troget följer Koranen är det tabu att ha fysisk kontakt med andra män än hennes man, bror, son eller pappa (a a).
Därmed kan dessa situationer vålla stora problem i skapandet av en trygg atmosfär för patienten. Viktigt är att inte överskrida gränserna och att vara väl förberedd inför liknande händelser. Sjuksköterskans erfarenhet kan här komma till pass vid akuta situationer där det inte finns utrymme för planering.
Transkulturell omvårdnad i sjuksköterskeutbildningen
Transkulturell omvårdnad som ämne är relevant och det är en väsentlig del i sjuk-sköterskeutbildningen. Tanken, enligt Gebru et al (2001), är att transkulturell om-vårdnad ska genomsyra kurserna i utbildningen i Malmö. Enstaka informanter ansåg sig inte minnas så mycket om ämnet. Kan det bero på att ämnet inte är kon-tinuerligt invävt under utbildningens gång? Eller kan det bero på att en del stu-denter inte har en tidigare erfarenhet av att jobba med människor och därför inte kan relatera till ämnet.
Det behövs ett genuint människointresse och erfarenheter av omsorgsarbete för att kunna använda sig av transkulturell omvårdnad. Med tanke på att ämnet är relativt nytt så kanske det ännu inte har fått den genomslagskraft som behövs för att ta till sig kunskapen. Informanterna riktar en del kritik mot litteraturen som anses vara generaliserande. Författarna finner stöd i studierna av Murphy och Macleod Clark (1993) och Narayanasamy (2003) om att kunskap är en viktig del för att motverka känslan av otillräcklighet. Samtidigt som sjuksköterskan måste vara kritisk bör det
en stor och viktig del inom kunskapssammanhang men lika viktig är den praktiska övningen (Leininger, 2002). Den kliniska utbildningen ger därför tillfälle att över-sätta teori till praktik.
SLUTORD
Sjuksköterskorna har i hög grad delgett mycket gediget material. Med tanke på att sjuksköterskan möter patienter med så många olika kulturer är det beundransvärt att kunna genomföra en god transkulturell omvårdnad på lika villkor. Det krävs en stor portion flexibilitet, nyfikenhet och kunskap för att kunna utföra en sådan be-drift, som författarna ändå tycker att det är. Egenskaperna hos en människa är av största betydelse men det krävs också ett kontinuerligt kunskapsutbud vilket ar-betsgivaren borde ombesörja för att bidra till sjuksköterskans professionella ut-veckling. Det är författarnas förhoppning att informanterna i föreliggande studie har inspirerats och motiverats att söka mer kunskap inom ämnet transkulturell om-vårdnad.
Framtida forskning
Erfarenheterna från rådande studie har resulterat i en nyfikenhet för ämnesområ-det. Som ett led har diskussioner kretsat runt användandet av Leiningers Sunrise-modell. Tanken uppstod om att utföra en studie där barnsjuksköterskor använder sig av ovannämnda modell. Det kunde vara intressant med tanke på att det var på så sätt modellen blev till. Det skulle även vara av intresse att undersöka i vilken utsträckning modellen används av sjuksköterskor i Sverige och vidare undersöka deras upplevelse av hur modellen fungerar i praktiken. Att undersöka transkultu-rell omvårdnad ur ett patientperspektiv är ytterligare ett förslag till framtida forsk-ning.
REFERENSER
Burnard, P (1991) A method of analysing interview transcripts in qualitative re-search. Nurse Education Today, 11, s 461-466.
Burnard, P (1996) Teaching the analysis of textual data: an experiental approach.
Nurse Education Today, 16, s 278-281.
Caraway Timmins, L (2002) The impact of Language Barriers on The Health Care of Latinos in The United States: A Review of The Literature and Guidelines for Practice. Journal of Midwifery & Women’s Health, 47, (2) 80-96.
Ejlertsson, G (2005) Enkäten i praktiken. En handbok i enkätmetodik. Studentlit-teratur:Lund.
Fioretos, I (2002) Patienten som kulturellt objekt. En närläsning av tre läroböcker
för sjukvårdspersonal. I: Magnússon, F (Red.) Etniska relationer i vård och
om-sorg. Studentlitteratur: Lund, s 169-172.
Gebru, K (1997) Kulturkongruent omvårdnad i sjuksköterskeutbildningen.
Peda-gogisk-psykologiska problem. Malmö: Lärarhögskolan.
Gebru, K (2003) Kulturanpassad vård i livets slutskede. Vård i livets slutskede-delrapport 2003:4. Malmö stad.
Gebru, K & Willman, A (2001) Utbildning i transkulturell omvårdnad – en didak-tisk modell för sjuksköterskeprogrammet. Hälsa och samhälle, FoU-rapport 2001:1. Malmö högskola.
Gebru, K & Willman, A (2002) Kulturkongruent omvårdnad. Om Madeleine
Lei-ningers omvårdnadsteori. I: Magnússon, F (Red.) Etniska relationer i vård och omsorg. Studentlitteratur: Lund, s 186-187.
Graneheim, U H & Lundman, B (2004) Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse
Education Today, 24, (2), s 105-112.
Hanssen , I (1998) Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle. 2:a upplagan. Stu-dentlitteratur:Lund.
Hartman, J (2004) Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori. Studentlitteratur:Lund.
Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763. Högskolelagen.
>http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19921434.HTM < 2007-04-11.
ICN: s etiska kod för sjuksköterskor (2005)
2007-04-Knodel, J (1993) “The design and analysis of focus group studies”. I: Morgan, D (ed). Successful focus groups. Advancing the state of the art. Newbury Park: Sage.
Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005)
>http://www.socialstyrelsen.se/Publicerat/2005/8673/2005-105-1.htm< 2007-04-11.
Krueger, R (1998a) Developing questions for focus groups. The focus group kit, no 3. Thousand Oaks:Sange.
Krueger, R (1998b) Analyzing & reporting focus group results. The focus group kit, no 6. Thousand Oaks:Sange.
Kvale, S (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur:Danmark. Leininger, M (2002). Transcultural nursing and globalization of health care: Im-portance, focus, and historical aspects. I: Leininger, M & McFarland, M (2002)
Transcultural nursing. Concepts, Theories, Research and Practice. 3:e upplagan. USA: McGraw-Hill, Inc. s 4-6.
Lindell, L (1995) Omvårdnadshandledning – en möjlig väg till reflekterat erfaren-hetsbaserat vetande. Malmö: Vårdhögskolan.
Malmö högskolas migrations- och etnicitetsperspektiv (2007)
>http://www.mah.se/templates/Page____1644.aspx< 2007-04-27.
Marquis, B L & Huston, C Jorgensen (2006) Leadership roles and mangement functions in Nursing. Theory and Application; (5th ed). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Murphy, K & Macleod Clark, J (1993) Nurses´ experiences of caring for ethnic-minority clients. Journal of Advanced Nursing, 18, s 442-450.
Narayanasamy, A (2002) The ACCESS model: a transcultural nursing practice framework. British Journal of Nursing, Vol 11, No 9, s 643-650.
Narayanasamy, A (2003) Transcultural nursing: how do nurses respond to cultural needs? British Journal of Nursing, Vol 12, No 3, s 185-194.
Patel, R & Davidson, B (1994) Forskningsmetodikens grunder. Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur:Lund. Polit F, D, Beck, C T, Hungler P, B (2001) Essentials of nursing research.
Methods, appraisal, and utilization. Fifth edition. Lippincott.
Scherman Hansson, M (1998) Den besvärlige patienten. Studentlitteratur:Lund. SOS-Rapport 1999:6 Mångfald, integration, rasism och andra ord.
Wibeck, V (2000) Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som
undersök-ningsmetod. Studentlitteratur:Lund.
Wilkins, H (1993
)
Transcultural nursing: a selective review of the literature, 1985-1991. Journal of Advanced Nursing , Vol 18, No 4, s 602-12.BILAGOR
Bilaga 1: Enkät
Bilaga 1
1. Beskriv dina erfarenheter av möten med patienter med olika kulturell och etnisk bakgrund.
2. Vilka svårigheter kan du uppleva i mötet med en patient från en annan kul-tur och etnicitet?
3. Vill du ge exempel på en sådan situation?
4. Vad behöver du som sjuksköterska för specifik kunskap för att ta hand om patienter med annan etnisk och kulturell bakgrund?
5. På vilket sätt har sjuksköterskeutbildningen gett dig förberedelser för att utföra god omvårdnad åt patienter med olika kulturell och etnisk bak-grund?
Bilaga 2
Hej!
Vi är två sjuksköterskestudenter från Malmö högskola som ska skriva C-uppsats om transkulturell omvårdnad. Enligt Madeleine Leininger, grundaren av uttrycket, behöver sjuksköterskan ha specifik kunskap för att utöva holistisk omvårdnad inom och mellan olika kulturer. Syftet med studien är att med enkätfrågor under-söka om sjuksköterskan har tillräckligt med kunskap för att möta patienter i vårt mångkulturella samhälle.
Vi beräknar minst 30 minuter åt denna enkät. Ditt deltagande är frivilligt och sker på anonym basis. Resultaten behandlas konfidentiellt och kommer ej att kunna härledas till någon enskild individ.
Härmed tillfrågas Du om deltagande i studien. Vänligen lämna enkäten på anvisad plats.
Vid eventuella frågor kan ni kontakta oss på följande:
Elisabet Stam. Email: if04211@stud.mah.se Mob: 0737605326 Annika Persson Email: Hss05090@stud.mah.se Mob: 0707520149
