Kvinnors symptom - lidandets och njutningens språk?

12

M A R J A - L I I S A H O N K A S A L O

Kvinnors symptom —

lidandets och njutningens språk?

Kvinnor använder

ofta kroppsliga symptom för att

kommunicera otillfredsställelse med

pri-vatlivet och dåliga arbetsförhållanden, menar Marja-Liisa

Honkasalo. Att kvinnor använder symptom som språk har

att göra med kvinnors speciella relation till

den egna kroppen som, enligt Julia Kristeva, är

käl-lan till både liv och död.

I internationella h ä l s o u n d e r s ö k n i n g a r u p p -g e r k v i n n o r fler kroppsli-ga s y m p t o m än män1. M a n b r u k a r förklara f e n o m e n e t u r

oli-ka vetensoli-kapliga synvinklar. D e n socialmedi-cinskil v e t e n s k a p e n m e n a r att f e n o m e n e t kan kopplas till k v i n n o r n a s medellivslängd, vil-ken ä r längre ä n m ä n n e n s . K v i n n o r n a skulle på g r u n d av sina s y m p t o m v ä n d a sig till hälsovården och g e n o m d e n e r h å l l n a b e h a n d -lingen k u n n a leva längre. Det är en rimlig förklaring, m e n m å n g a frågetecken återstår. H a r s y m p t o m e n alltid ett s a m b a n d m e d sjuk-d o m a r som g å r att sjuk-diagnostisera och bota me-dicinskt? Vad säger s y m p t o m e n o m kvinnor-nas dagliga liv? Vilken psykologisk och social betvdelse h a r d e for k v i n n o r n a själva?

D e n n a artikel baserar sig på m i n a v h a n d -ling, i vilken jag försökt hitta svar på d e olika s v m t o m e n s i n n e b ö r d för k v i n n o r n a . Varför är k v i n n o r n a d e t » s y m p t o m k ä n n a n d e kö-net»? Inledningsvis granskar j a g h ä r m i n a re-sultat och g å r sedan till m e r a a l l m ä n n a frå-gor: varför visar k v i n n o r s y m p t o m ? Varför f r a m t r ä d e r besvärliga sidor av kvinnolivet i form av olika s y m p t o m ? D e n medicinska f o r s k n i n g e n kan inte e n s a m ge tillfredsstäl-lande svar p å dessa frågor, och d ä r f ö r h a r jag fått ta språk- och k u l t u r f o r s k n i n g e n till hjälp. Mitt material h a r varit b e g r ä n s a t till fabriks-arbeterskor, m e n jag u t g å r i d e n n a artikel helt djärvt ifrån att m i n a resultat kan tilläm-pas även på k v i n n o r u r a n d r a kollektiv.

Alice forskar i underlandet

I h u v u d s a k h a r jag a n v ä n t mig av två m e t o -der. Först u t f ö r d e j a g e n enkät b l a n d arbeterskor i tre fabriker och d ä r e f t e r e n fem m å n a -d e r lång -d e l t a g a n -d e observationsun-dersök- observationsundersök-n i observationsundersök-n g på eobservationsundersök-n av fabrikerobservationsundersök-na. E observationsundersök-n k ä t e observationsundersök-n var i första h a n d tänkt att svara på f r å g a n h u r vanlig fö-rekomsten av psykiska, psykosomatiska och fysiska s y m p t o m var b l a n d kvinnor, sysselsat-ta m e d m o n t e r i n g s a r b e t e , samt vilka sociala och e r f a r e n h e t s m ä s s i g a s a m b a n d sympto-m e n h a d e sympto-m e d k v i n n o r n a s l ö n e a r b e t e , fasympto-mil- famil-jeliv, hälsa och stress. G e n o m e n k ä t e n kartla-des även l ö n e a r b e t e t s psykosociala drag. Un-d e r Un-det Un-d e l t a g a n Un-d e observationsskeUn-det var h u v u d s y f t e t att u t r ö n a vilken betydelse kvin-n o r kvin-n a tillmäter sikvin-na s y m p t o m i kvin-n o m kollekti-vet.

De b ä g g e m e t o d e r n a k o m p l e t t e r a d e var-a n d r var-a u t m ä r k t . E n k ä t e n blev som en kvar-artvar-a över det f e n o m e n som skulle undersökas, och d e n d e l t a g a n d e observationen f u n g e r a -d e som ett kaninhål, inte olikt -det som Alice i U n d e r l a n d e t k r y p e r n e r i u n d e r förföljan-d e t av förföljan-d e n o b e r ä k n e l i g e och e g e n s i n n i g e ka-n i ka-n e ka-n . Jag tycker att Alice är d e ka-n bästa sym-bolen för forskningsprocessens framåtskri-d a n framåtskri-d e .

Det fabrikskollektiv som j a g valde för d e n d e l t a g a n d e observationen är representativ för d e n k v i n n o d o m i n e r a d e i n d u s t r i t y p e n i

F i n l a n d . Totalt a r b e t a d e ö v e r 3 0 0 k v i n n o r i f a b r i k e n , och p å m o n t r i n g s a v d e l n i n g e n var alla u t o m två kvinnor. På d e tre a v d e l n i n g a r d ä r jag u t f ö r d e m i n a o b s e r v a t i o n e r k ä n d e alla till att jag var forskare.

Fabriken h a d e e n stel och h i e r a r k i s k m a k t s t r u k t u r . K v i n n o r n a ö v e r v a k a d e s p å m å n g a sätt, m e d t e k n o l o g i och a r b e t s l e d -n i -n g s r u t i -n " . U -n d e r m i -n o b s e r v a t i o -n s p e r i o d bytte f ö r e t a g e t ä g a r e , och p å f r e s t n i n g e n k r i n g d e n n a a f f ä r m ä r k t e s p å kvinnokollek-tivet. D e n d e l t a g a n d e o b s e r v a t i o n s m e t o d e n g j o r d e det möjligt f ö r m i g att n o t e r a d e n m u n t l i g a k o m m u n i k a t i o n e n i n o m g r u p p e n . K v i n n o r n a p r a t a d e m e d v a r a n d r a i fabrikssa-len, och mitt m a t e r i a l b e s t å r till största d e l e n av u p p t e c k n i n g a r av d e s s a s a m t a l . A r b e t e t s art i k o m b i n a t i o n m e d få m a s k i n e r g j o r d e f a b r i k s l o k a l e r n a l y h ö r d a .1

Om förekomsten av symptom

l e n k ä t e n u p p g a v k v i n n o r n a fler psykiska, p s y k o s o m a t i s k a och fysiska s y m p t o m ä n vid l i k n a n d e u n d e r s ö k n i n g a r b l a n d a n d r a fabriks-a n s t ä l l d fabriks-a . De vfabriks-anligfabriks-aste b e s v ä r e n vfabriks-ar trött-h e t , trött-h u v u d v ä r k , s p ä n n i n g s t i l l s t å n d octrött-h s ö m n r u b b n i n g a r . Av d e s v a r a n d e u p p g a v 4 4 respektive 4 3 , 4 0 och 34 p r o c e n t sig h a lidit av dessa s y m p t o m . Allt s o m allt n a m n g a v e n -k ä t e n 15 oli-ka s y m p t o m .

D e n d e l t a g a n d e o b s e r v a t i o n e n slog fast att s y m p t o m e n var ett så g o t t s o m dagligt s a m -t a l s ä m n e i d e -t k v i n n l i g a fabrikskollek-tive-t. O b s e r v a t i o n e n pågick i 76 d a g a r och s y m p t o m i a k t t a g e l s e r n a var s a m m a n l a g t 3 2 9 u n d e r ca 60 d a g a r . T r ö t t h e t , nervositet, s p ä n -n i -n g och s ö m -n s v å r i g h e t e r h a d e h ö g s t fre-kvens i k v i n n o r n a s s a m t a l . I tabell 1 ä r samtli-ga s y m p t o m s o m n o t e r a d e s u n d e r observa-t i o n s observa-t i d e n f ö r observa-t e c k n a d e . De flesobserva-ta kan karakobserva-te- karakteriseras s o m a l l m ä n n a och g e m e n s a m m a s a m -t a l s ä m n e n . Ens-taka var av e n s å d a n ar-t a-t-t m a n ville d i s k u t e r a d e m m e l l a n fyra ö g o n m e d f o r s k a r e n .

Jag d i s k u t e r a d e o b s e r v a t i o n s r e s u l t a t e n m e d kvinnokollektiven u r sex olika synvinklar. Vad var s y m p t o m e t s e v e n t u e l l a eliologi (sjuk-d o m s o r s a k ) , och vilken var (sjuk-d e n a (sjuk-d e k v a t a

be-handlingen ? S y m p t o m e n k u n d e u p p f a t t a s

s o m förebud och m a n b e r ä k n a d e tidens gång e f t e r d e m . Viktigast u p p f a t t a d e s d o c k d e teck-en s o m s y m p t o m e n a n s å g s i n n e h å l l a , m e n s o m i n g e t h a d e m e d sjukdomssynvinkeln att g ö r a . O b s e r v a t i o n e n visade att s y m p t o m e n inte u p p f a t t a d e s av k v i n n o r n a som s j u k d o m s -s y m p t o m . De h a d e olika t e o r i e r o m or-saker- orsaker-na till siorsaker-na p l å g s a m m a besvär. Dessa o r s a k e r h a r jag s a m l a t i tabell 2.

Tabell I. Allmänna och personliga svmptom

Offentliga/allmänna Personliga/konfidentiella samtalsämnen samtalsämnen

Trötthet Depression Nervositet/spänningar Gynekologiska besvär Sömnrubbningar, Alkoholproblem mardrömmar Huvudvärk Annan värk, smärtor Magont Bantning/hetsätande Hudutslag Buller Lösningsmedel Influensa Kopparslagare Oro, rädsla

Tabell 2. Svmptom och förmodade etiologiska faktorer

Symtom Etiologisk faktor

Trötthet Sömnrubbningar Nervositet Sömnlöshet, dålig sömn Sömnrubbningar Påfrestande livssituation Sjukt barn, spädbarn, amning Festande Värk, smärtor, sjukdom Årstider, »mångalenskap» Vård av spädbarn N v arbetsvecka, måndag morgon Arbetet, buller

Problem med överordnade Pioblem med arbetskamrater Osäkerhet ang. anställning Ackordsarbete, buller Arbetsresor

Depression Osäkerhet om framtiden Personliga problem, sjuk-domar

Barndomstidens problem Olycklig karlek, kärleks-bekymmer

Svek från fackets sida Huvudvärk Rök, gaser, brådska på

jobbet Buller Lösningsmedel på jobbet Hetsätande Kärleksbekymmer livskriser Ensamhet Alkohol, speciellt öl Smärtor i extremiteten Arbete, enformigt arbete, nacke, rygg brådska

Vård av utvecklingsstört barn Hudåkommor, kläda Arbete, lösningsmedel,

damm Antibioter Allergi

Gulsot (p-piller) Magbesvär Oro för f ramtiden

Dålig mat på arbetsplatsen Trötthet och överkonsum-tion av kaffe

Av tabell 2 f r a m g å r tydligt att k v i n n o r n a h a r e g n a »folkliga» u p p f a t t n i n g a r , l e k m a n n a t e o -rier, o m b a k o m l i g g a n d e och u p p e h å l l a n d e o r s a k e r till sina s y m p t o m . U r d e r a s livserfa-r e n h e t e livserfa-r och valivserfa-rdagsliv i s a m b a n d m e d livserfa- rep r o d u k t i o n e n f ö d s ett viktigt etiologiskt m a -terial. A m n i n g , s p ä d b a r n s vård, vård av sjukt b a r n eller missfall kan enligt k v i n n o r n a s e g n a t e o r i e r ligga b a k o m m å n g a olika s y m p t o m . S o m e n o r s a k till s m ä r t o r i stöd- och rörelse-o r g a n e n k u n d e v å r d av utvecklingsstört b a r n n ä m n a s . E n av k v i n n o r n a h a d e ett s å d a n t b a r n , m e n kollektivet m e n a d e sig »veta» att ett s å d a n t ö d e i sig g e r u p p h o v till s m ä r t o r och v ä r k . I sina e g n a t e o r i e r o m s j u k d o m a r s u p p k o m s t l a d e k v i n n o r n a även stor vikt vid å r s t i d e r n a s växling, m å n g a l e n s k a p och olyck-lig kärlek. En a n d r a c e n t r a l o r s a k s g r u p p u t g j o r d e s av m i s s f ö r h å l l a n d e n p å a r b e t s p l a t s e n . L ö n e -a r b e t e t s t e k n o l o g i s k -a , -a r b e t s h y g i e n i s k -a och m e l l a n m ä n s k l i g a f a k t o r e r k u n d e orsaka flera s y m p t o m . M a n k u n d e k o n s t a t e r a att b i o m e d i c i n s k a t e o r i e r k n a p p t f a n n n å g o t fotfäste alls i

kvin-n o g r u p p e kvin-n s f u kvin-n d e r i kvin-n g a r k r i kvin-n g o r s a k e r kvin-n a till s y m p t o m e n . Dessa u p p f a t t a d e s ö v e r h u v u d taget i n t e s o m s j u k d o m s t i l l s t å n d . D e t t a trots att k v i n n o r n a b r u k a d e b e s ö k a f ö r e t a g e t s häl-s o v å r d häl-s a v d e l n i n g . Det h a d e varit i n t r e häl-s häl-s a n t att veta o m d e d å gav sin e g e n etiologiska t o l k n i n g av sina s y m p t o m och på s a m m a g å n g a c c e p t e r a d e l ä k a r e n s d i t o s a m t d e n er-b j u d n a er-b e h a n d l i n g e n . U p p e n er-b a r l i g e n var k v i n n o r n a s s j u k d o m s t e o r i e r d u b b e l s i d i g a ; e n sida vette m o t n a t u r l ä k e k o n s t e n och e n a n n a n m o t d e n m o d e r n a l ä k a r k o n s t e n . M e n i kollektivet k o m e n d a s t d e n första till uttryck.

Behandling av symptomen

N ä r d e t g ä l l d e att å t g ä r d a s y m p t o m e n försök-te m a n f ö r d e allvarligasförsök-te att t i l l s a m m a n s hitta e n eller flera b e h a n d l i n g s f o r m e r s o m ti-d i g a r e visat sig vara effektiva (tabell 3). K

vin-Tabell 3. Alternativ till behandling av symptom

Symptom Behandling

Trötthet Samtal om trötthet

Trötthetsnorm på måndagar Skoj, skratt

Spådomar Sömnrubbningar Bastubad

Lugnande mediciner Nervositet/spänningar Prat, samtal

Att döpa om symptomet till »stress och behandla med vedertagna medel: jogging, resor

Spådomar, skratt

Att göra sig fin, kläder, smink Medicin, receptfria, lugnande Fört roendekvinnans medicin-förråd

Alkohol Smärtor, värk i nacke Massage och extremiteter Mediciner

Förtroendekvinnans medicin-förråd

Fysioterapi Groblad Bölder

Ifuvudvärk Slopande av ackordsarbete Arbtarskyddsåtgärder Värkmedicin

15 n o r n a s k a p a d e ett »reservsystem» för

be-h a n d l i n g a r - f u n g e r a d e inte d e t e n a fick m a n pröva det a n d r a . Mot nervositet, orsakad av det h ö g a a r b e t s t e m p o t , ansågs en ä n d -rad lönepolitik vara det bästa b o t e m e d l e t på sikt, m e n å t m i n s t o n e sju a n d r a b e h a n d l i n g s -m e t o d e r föreslogs. Däribland att tala ut och dela p r o b l e m e n m e d kollektivet, att spå eller sia m e d kort, att se humoristiskt på saken och att skratta tillsammans. Dessutom k u n d e m a n inta d e m e d i c i n e r som f ö r t r o e n d e k v i n -n a -n d e l a d e ut u r sitt f ö r r å d . N å g o -n m e -n a d e sig bota sin nervositet m e d alkohol på friti-d e n , friti-d e flesta visste att en resa till s ö friti-d e r n var det bästa o m ä n dyraste och mest svårförverk-ligade alternativet. En vanlig och effektiv me-tod var att d ö p a o m p r o b l e m e t , tala o m »stress» i stället f ö r nervositet. Det u p p l e v d e s som m i n d r e personligt och s m ä r t s a m t . Dess-u t o m b e t y d e r ordet stress i det m o d e r n a var-dagsspråket n å g o n t i n g positivt, aktivt, kvalitetsmedvetet. Uttrycket f ö r e n a r a r b e t a r k v i n -n o r och direktörer.

Symptom som förebud

S y m p t o m e n ansågs f ö r e b å d a något. S m ä r t o r och värk k u n d e betyda väderleksväxling och tyda p å regn eller åska. S ö m n l ö s h e t och m a r d r ö m m a r varslade o m f r a m t i d e n . På två a v d e l n i n g a r tolkades m a r d r ö m m a r m e d h j ä l p av en d r ö m b o k . A r b e t s d a g e n b ö r j a d e m e d att n å g o n b e r ä t t a d e o m sin m a r d r ö m . S e d a n letade m a n e f t e r f ö r k l a r i n g a r bland d r ö m b o k e n s u p p s l a g s o r d och hjälptes åt att tyda d r ö m i n n e h å l l e t , tills m a n f a n n en tolk-n i tolk-n g som tillfredsställde alla.

Det var tydligt att m a n inte a n s å g sig b e h ö va ansvara f ö r vad som r ö r d e sig i d e t o m e d -vetna. Exempelvis så talade m a n inte ö p p e t o m det konkreta h o t som företagets ägarbyte i n n e b a r f ö r d e u n d e r l y d a n d e , sannolikt ef-tersom g r u p p e n s n o r m e r inte tillät att m a n visade en personlig hjälplöshet och oro. K v i n n o r n a d e l t o g inte heller i fackmöten trots att d e var a n s l u t n a . I stället b e a r b e t a d e s d e n a l l m ä n n a o r o n och rädslan i m a r d r ö m -mar. Följande e x e m p e l skildrar en kvinnas o m e d v e t n a upplevelse av företagets försälj-ning.

1 natt hade Helmi haft en sä konstig d r ö m . »Det var fest här i matsalen, och till efterrätt fick vi lingonparfäit i höga kristallskålar. Och en av kvinnorna från avdelningen här bredvid kom och satte sig bredvid mig, en som ofta kommer och äter här, storögd med glasögon. Och plöts-ligt körde hon kriogen i min skål... och rörde-om i min parfait. )ag försökte skumma av det som hon hade kladdat med och hon blev förvå-nad, på nåt sätt krympte efterrätten till en liten klick bara, en liten äcklig klic k i botten av skålen, och sen gick jag ut i garderoben, och d ä r stod Hely Ojanen (en av de aktiva i facket) i fina klä-der, hon hade vit blus med granna knappar. J a g f rågade h e n n e varf ör hon var så fin och hon sa att det var för att fackförbundets ordförande skulle komma hit. H a n skulle bara inspektera några gravar och sen skulle han komma hit...»

Symptom och tid

K v i n n o r n a s t i d s u p p f a t t n i n g p r ä g l a d e s av s y m p t o m e n . T r ö t t h e t och nervositet p r a t a d e m a n till e x e m p e l mest o m på m å n d a g a r och fredagar, alltså i b ö r j a n och slutet av arbets-veckan. N o r m e n var att m å n d a g m o r g o n kla-ga över t r ö t t h e t . A a n d r a sidan var t r ö t t h e t e n ständigt n ä r v a r a n d e i fabriken, i likhet m e d m a s k i n e r n a och a p p a r a t e r n a . T r ö t t h e t e n gav till och m e d e n f o r m åt d e n e g n a levnadshi-storien.

Leena hade börjat jobba då tvillingarna i treårs-åldern fick halvdagsplats i d a g h e m m e t . Hon sorterade tidningar för Pressbyrån på morgo-nen från 4 till 6 på ackord. Hon säger att det var hemskt, att m a n var så trött, att om m a n tänker på den tiden, kommer man bara ihåg att man alltid var trött. »Jag försökte läsa Kalle Anka för d o m och jag var så trött att jag somnade mitt i alltihopa.» Leena hade sovit m e d a n pojkarna var i skolan och tvillingarna på d a g h e m m e t , men det hjälpte inte mot tröttheten eftersom hon tvingades gå u p p kl 3 på natten. Leena sä-ger att »det är hemskt vad tiden har gått fort, att d o m är 13 år nu; när dom var små så tänkte man bara på att dom skulle bli större så man slapp se till d o m hela tiden och slapp att jämt vara så trött.»

Det p r o d u k t i o n s m ä s s i g a t i d s b e g r e p p e t stod i skarp kontrast till k v i n n o r n a s e g n a tidsupplevelser. S y m p t o m e n k u n d e skyllas på p r o d u k -tionsteknologins krav på a n p a s s n i n g till ett a r b e t e som f o r d r a d e s e k u n d s n a b b n o g g r a n n

-16

het. B a n t n i n g och tid relaterades till varand-ra. Ett inte alltför ovanligt uttryck löd »för 2 3 kilo sen» eller n ä r idealvikten ä n n u låg långt f r a m m e i tiden »om tio kilo».

Symptomens budskap

S y m p t o m e n u t g j o r d e ett kollektivt kodsys-tem som g j o r d e det möjligt att uttrycka även a n n a t än det specifika s y m p t o m e t s besvär. Ibland var s y m p t o m e t ett b u d s k a p f ö r dess bärare.

• jag har en så hemsk huvudvärk. Igen... Vad det betyder? Nå, åtminstone att jag vet att jag existerar. Att jag åtminstone känner nånting», säger Rauni.

S y m p t o m e n k u n d e förmedla olika slags socia-la b u d s k a p . T r ö t t h e t e n gav tillfälle att b e r ä t t a o m hat m o t arbetet, o m livets g r y m h e t i störs-ta a l l m ä n h e t eller o m veckoslutets rejäla fes-t a n d e . När en u n g m a m m a fes-talade o m sin t r ö t t h e t i n f o r m e r a d e h o n samtidigt o m att h o n f o r t f a r a n d e a m m a d e sin ett och ett halvt å r g a m l e son och var lycklig och stolt över det. G e n o m m a r d r ö m m a r n a f ö r m e d l a d e s b u d -skap o m hot och osäkerhet, sådant som m a n a n n a r s inte var i stånd att tala o m . Sömnsvår i g h e t e Sömnsvår innehöll b u d s k a p o m aSömnsvårbetets e n f o Sömnsvår -m i g h e t -m e n också o -m ä k t e n s k a p s p r o b l e -m och o m d e n e g n a rollen som äkta maka:

Kaija berättar att hon vaknade för tidigt på morgonen, halv fem, och att hon sen inte kun-de somna om. Så hon gick u p p och börjakun-de stry-ka sin mans skjortor. De andra klandrar h e n n e för att hon jämt [jassar u p p på sin man.

Varför visar kvinnor symptom?

Trots m ä n g d e n av s y m p t o m hos k v i n n o r n a i min u n d e r s ö k n i n g var f r å n v a r o d a g a r n a mycket få, och k v i n n o r n a k o p p l a d e inte sina s y m p t o m till eventuella s j u k d o m a r . Min u n -d e r s ö k n i n g visar, m e -d b ä g g e m e t o -d e r n a , att k v i n n o r av e r f a r e n h e t f ö r k n i p p a r sina symp-t o m m e d l ö n e a r b e symp-t e , d u b b e l a r b e symp-t e och pro-blem m e d långa arbetsresor. I enkätsvaren skyllde nästan tre f j ä r d e d e l a r av d e l t a g a r n a på l ö n e a r b e t e t s karaktär. Enligt d e n delta-g a n d e o b s e r v a t i o n s u n d e r s ö k n i n delta-g e n lådelta-g det-ta till g r u n d f ö r d e n vanligaste etiologiska

k o n s t r u k t i o n e n . Arbetslivsforskning b e k r ä f -tar tesen: kvinnor, speciellt inom industrin, b ä r på en d u b b e l t t u n g börda. 1 a r b e t a r h e m är delat h u s h å l l s a r b e t e än så länge ingen självklarhet. Den aristoteliska vanföreställ-n i vanföreställ-n g e vanföreställ-n att k v i vanföreställ-n vanföreställ-n o r vanföreställ-n a skulle vara b e vanföreställ-n ä g vanföreställ-n a att klaga m e r än m ä n f i n n e r inget stöd i mitt ma-terial. K v i n n o r n a d ä r gnäller inte, utan för-söker tvärtom att kollektivt utveckla strate-gier f ö r att hålla s y m p t o m e n u n d e r kontroll. När m a n ventilerade s y m p t o m e n g e m e n -samt strävade m a n e f t e r att f i n n a deras etio-logi och b e h a n d l a d e m ; m a n sökte e f t e r lös-n i lös-n g a r d;u kollektivet s p e l a d e elös-n a v g ö r a lös-n d e roll'.

K v i n n o r n a a r b e t a d e , liksom alla i n o m k v i n n o d o m i n e r a d industri världen över, u n -d e r s t r ä n g övervakning av a r b e t s l e -d n i n g e n . E n k ä t e n visade att m a k t s t r u k t u r e r n a bildade ett vattentätt system. K v i n n o r n a h a d e k n a p -past n å g o n möjlighet att påverka sitt a r b e t e s p l a n e r i n g eller organisering. Givetvis fråga-d e m a n inte heller e f t e r fråga-deras åsikter vifråga-d för-säljningen av företaget.

K v i n n o r n a s e g n a m a k t o m r å d e n blev de-ras k r o p p a r och dede-ras kollektiv. S v m p t o m e n kan sägas vara ett sätt att o p p o n e r a sig mot s a m h ä l l e t . ' Det mänskliga livets positiva u p p -levelser hittar alltid n å g o n spricka i m u r e n . Även u n d e r ytterst slitsamma f ö r h å l l a n d e n kan s m ä r t a n och värken a n v ä n d a s till att för-m e d l a n å g o t positivt f ö r individen och kollek-tivet. S y m p t o m e n skapar också en upplevelsesfär s o m ger legitim rätt till att bli o m h ä n -d e r t a g e n och ompyssla-d av a n -d r a . D e n n a upplevelsesfär alstrade inbördes k o m m u n i -kation k v i n n o r n a e m e l l a n .

U n d e r s ö k n i n g e n s viktigaste resultat enligt m i n m e n i n g var att visa p å h u r s y m p t o m e n s k a p a d e ett slags kodsystem i k v i n n o r n a s kol-lektiv. Med h j ä l p av s y m p t o m e n k u n d e m a n k o m m u n i c e r a även o m saker som h a d e att göra m e d a n d r a d e l a r av livet. K v i n n o r n a be-härskade väl d e n n a k o m m u n i k a t i o n via s y m p t o m e n . D e n f u n g e r a d e vidare stärkand e p å s a m m a n h å l l n i n g e n . S y m p t o m k o m m u -nikationen var viktig f ö r alla och d e t t a fak-t u m vidmakfak-thöll i sin fak-t u r f ö r e k o m s fak-t e n av s y m p t o m .

Men varför uttrycktes kvinnokollektivets upplevelser j u s t i s y m p t o m ? Detta ä r en

cen-18

trål, ä n n u obesvarad f r å g a i m i n undereök-n i undereök-n g och d ä r m e d föremål för fortsatt forsk-n i forsk-n g . H ä r ska jag söka ett p a r svar m e d stöd i k v i n n o r n a s k r o p p s u p p f a t t n i n g , k o m m u n i -kation, s p r å k och till sist i deras lidande. I mitt eget ä m n e f i n n s inte m o t s v a r a n d e litte-ratur, så p r o b l e m e t måste följaktligen angri-pas u r m å n g a olika synvinklar.

Är symptomen ett språk?

U n d e r å r t u s e n d e n h a r k v i n n o r n a s traditio-nella u p p g i f t varit att sköta, vårda, avlyssna samt läka m ä n n i s k o k r o p p a r . De h a r varit va-na vid att h a n d s k a s m e d hjälplösa k r o p p a r vid livets första och sista stunder. Dessa syss-lor h a r n u övertagits av samhället och utövas av hälsosektorns anställda kvinnor.

K v i n n o r n a h a r även en speciell relation till d e n e g n a k r o p p e n . Enligt Kristeva ä r kvinno-k r o p p e n kvinno-källan till b å d e liv och d ö d . »Livet d e n skänker ä r alltid b e g r ä n s a t , d e n skänker aldrig evighet, u t a n förstör den.» ' Kvinnors kroppslighet observeras på m å n g a olika nivåer. M ö d r a r n a lär (både medvetet och o m e d -vetet) sina d ö t t r a r att tidigt iaktta sina krop-par. I p u b e r t e t e n tillkommer intresset f ö r d e h o r m o n e l l a f ö r ä n d r i n g a r n a . Samtidigt är kvinnoidealet i vårt samhälle u n g t , sinnligt och vackert. De llesta k v i n n o r lider ständigt av att h a en otillräcklig kroppsfigur, »den räcker aldrig till för ett abstrakt, ständigt när-v a r a n d e m a n s ö g a . »

I samtalen sinsemellan a n v ä n d e sig arbe-tar k v i n n o r n a av en g e m e n s a m kod s o m lad-d a lad-d e s y m p t o m k o m m u n i k a t i o n e n m e lad-d inne-börd. K o d e r ä r till sitt väsen kulturella, dvs g e m e n s a m m a f ö r m e d l e m m a r i n o m en viss k u l t u r eller subkultur. I detta fall var det kvinnor, och d e n kulturella s a m m a n h å l l -n i -n g e -n stärktes av att det var kv i -n -n o r u r sam-m a sasam-mhällsklass.

K o d e r n a bygger på kulturella regler och konventioner, vilka i sin t u r påverkar h u r och i vilken kontext b u d s k a p e t avläses samt vil-ken betydelse d e t får. Vid a v s ä n d n i n g och m o t t a g a n d e av ett b u d s k a p o m t ex t r ö t t h e t var k v i n n o r n a m e d v e t n a o m b u d s k a p e t s in-nehåll, liksom vid samtal 0111 smärtor. Avsän-d a r e n s och m o t t a g a r e n s g e m e n s a m m a koAvsän-d

stärkte k o m m u n i k a t i o n e n s sociala betydelse: d e n f ö r e n a d e a r b e t a r n a .

Men f r å g a n kvarstår: Varför s y m p t o m a t i -serades kollektivets upplevelser?

Enligt J a n z e n (1973) kan s y m p t o m ses som ett första steg i d e n subjektiva process som m ä n n i s k a n g r i p e r e f t e r n ä r h o n försöker o r d n a sina kaotiska upplevelser i ett kultu-rellt sanktionerat mönster. De befintliga ko-d e r n a h a r i ko-det s a m m a n h a n g e t betyko-delse f ö r vilken f o r m upplevelserna k o m m e r att kläs i, samt till vilket s y m p t o m d e n e g n a upplevel-sen k o m m e r att förvandlas. U r en psykoana-lytisk synvinkel kan s y m p t o m e n ses som en kollektiv och individuell n a m n g i v n i n g s p r o -cess, en gestaltning av ångest i n f ö r en sned-v r i d e n h e t i tillsned-varon.'

Dessa olika teorier o m s y m p t o m e n s sociala u p p k o m s t h a r intressanta b e r ö r i n g s p u n k -ter m e d d e Saussures språkvetenskapliga idé 0111 språkets u p p k o m s t . H a n konstaterar att »upplevelsen i sig ä r ett odifferentierat, a m o r f t k o n t i n u u m , i n n a n talets diakritiska akt 'skär av' d e n , och d e n kodifieras till ett skillnadernas system som blir språket».8

Upplevelserna kan förvandlas till verbala ut-tryck, m e n d e kan också få ett för-verbalt eller icke-verbalt uttryck, i d e t t a fall i f o r m av s y m p t o m .

I n o m det kvinnokollektiv som var föremål f ö r m i n u n d e r s ö k n i n g u p p f a t t a d e s kvinnors upplevelser som s y m p t o m eftersom m a n d ä r h a d e utvecklat ett speciellt kulturellt kodsys-t e m . Dekodsys-tkodsys-ta gav varje syskodsys-tem ekodsys-tkodsys-t b u d s k a p som alla k v i n n o r erhöll. På d e n n a k o m m u n i k a -tionsnivå blev en f r å n b ö r j a n individuell och osynlig upplevelse g e m e n s a m och synlig. M a r d r ö m m a r n a s värld var t ex så allmän att m a n k u n d e analysera m a r d r ö m m a r tillsam-m a n s och finna en t o l k n i n g sotillsam-m g r u p p e n g o d t o g . När n å g r a av k v i n n o r n a b e r ä t t a d e o m kopparslagare, talade d e 0111 lidande, m e n f ö r m e d l a d e också en förtäckt n j u t n i n g f ö r k n i p p a d m e d en trevlig kväll och snygga killar. I n g e n i g r u p p e n h a d e svårighet att av-läsa ett s å d a n t b u d s k a p .

När m a n s t u d e r a d e s y m p t o m e n på d e n n a sociala nivå k u n d e m a n konstatera att d e bil-d a bil-d e en k o m m u n i k a t i o n s k o n s t r u k t i o n som f u n g e r a d e som ett slags »andra språk» f ö r k v i n n o r n a . Dessa visade sig besitta en f ö r m å

-19 ga att tolka d e två s p r å k e n s olika tecken som

ett e n d a s a m m a n s a t t tecken. Detta i sin t u r k u n d e d å sägas h a ett k o m b i n e r a t innehåll, m e d två tecken, ett f ö r varje »språk». Exem-pel på sådant k o m b i n e r a t b e g r e p p s i n n e h å l l är s y m p t o m s p r å k e n s tecken » m a r d r ö m -m a r » , -m e d a n d e t verbala tecknet h e t e r »an-ställningsotrygghet». På s a m m a vis skulle s y m p t o m s p r å k e t s tecken »trötthet» k u n n a s a m m a n s m ä l t a m e d det verbala tecknet »jag h a t a r det h ä r jobbet» till ett k o m b i n e r a t inne-håll. Naturligtvis sker inte alltid d e n n a sam-m a n s sam-m ä l t n i n g av olika t y p e r av tecken, och i en del fall är d e n s i t u a t i o n s b u n d e n . »Språ-ken» bildar inget lingvistiskt k o h e r e n t två-språkighetssystem i t ex Weinreichs (1953) m e n i n g .

Vid t v å s p r å k i g h e t kan d e t e n a språket er-b j u d a det a n d r a e n referent. Man er-b e h ö v e r vid s t u d i u m av det e n a språket inte något objekt i yttervärlden att referera till. Av d e t t a f a k t u m kan m a n låta sig inspireras till att spe-kulera i h u r kvinnokollektivets »symptom-språk» u p p k o m m e r . Lär m a n sig d e t senare än det talade språket? O m m a n i likhet m e d Kristeva (1980) ser s y m p t o m s p r å k e t som ett semiotiskt k r o p p s s p r å k så k o m m e r det före inträdet i d e t symboliska, dvs talade språket. Då kan m a n se s y m p t o m s p r å k e t som en refe-rent till det verbala. D e n verbala signalen »värk» skulle d å referera till e n icke-verbal kroppslig upplevelse som m a n r e d a n har. O m m a n d ä r e m o t t ä n k e r sig att s y m p t o m -språket lärs in g e n o m socialisering till ett kvinnokollektiv så är det det verbala språket som refererar till upplevelserna som s y m p t o -matiseras. Det ä r d å det verbala som kanalise-rar upplevelsen och i d e t t a fallet ä r språket identitetens källa. När m a n s t u d e r a r kvinnor-nas s p r å k b r u k ä r det viktigt att lägga m ä r k e till det sätt på vilket identifikationen sker och uttrycks.

Lidande och symptom

S y m p t o m e n har, f ö r u t o m sin positiva, sam-m a n h å l l a n d e karaktär, även en negativ di-m e n s i o n i kvinnokollektivet. De sydi-mboliserar också h ä l s o p r o b l e m och lidande. Det ä r vik-tigt att se även d e n n a sida f ö r att förstå pro-blemet i dess vidd.

K v i n n o r n a berättar, via sitt lidande, o m sig själva. Detta f ö r h å l l a n d e ä r signifikativt för kvinnor. M e d h j ä l p av folklivsforskning kan m a n k o m m a problemet n ä r m a r e in på li-vet. Centralt i mitt fortsatta r e s o n e m a n g ä r b e g r e p p e t kvinnliga l i d a n d e (»female sulfe-ring»).

D e n finländska folklivsforskaren professor Aili Nenola h a r studerat g r å t k v ä d e n som ex-e m p ex-e l på spex-eciex-ellt kvinnlig folklorex-e.9 Enligt

h e n n e var det i m å n g a s a m h ä l l e n k v i n n o r n a s officiella u p p g i f t att u t f ö r a s å d a n a ritualer s o m h a d e m e d livets kretslopp att göra. Men h u r k o m m e r det sig att k v i n n o r n a tiller-k ä n n t s tiller-k o m p e t e n s att u t f ö r a just dessa ritu-aler, d å samhälleliga ritualer i a l l m ä n h e t ut-förs av m ä n och ä r f ö r b j u d n a f ö r kvinnor? O c h vad i n n e b ä r d e t f ö r k v i n n o r n a själva att ansvara f ö r s å d a n a ritualer och a n d r a kultur-seder och t r a d i t i o n e r som h ö r s a m m a n m e d livets viktigaste skeden? K v i n n o r n a h a r ju tjänstgjort som barnmorskor, ä k t e n s k a p s f ö r -medlare, b r ö l l o p s s å n g a r e och gråterskor. De h a r också varit h e l b r ä g d a g ö r e r s k o r och häx-or.

En grekisk forskare, A n n a Caraveli Chaves ( 1980), h a r studerat g r å t k v ä d e n a s k o m m u n i -kativa betydelse. H o n m e n a r att k v i n n o r n a h a r fått p a t e n t på sorgritualer e f t e r s o m d e ansetts vara s a k k u n n i g a i l i d a n d e på g r u n d av sin fortplantningsroll och sin samhällspo-sition. J u s t b a r n a f ö d a n d e t h a r gett kvinnor-na en o a v h ä n d b a r k u n s k a p o m smärt- och förlustupplevelser. Det h a r också i n n e b u r i t k u n s k a p o m d ö d e n ; f ö r l o s s n i n g e n sker vid d ö d e n s port. På g r u n d av sin f o r t p l a n t n i n g s -u p p g i f t h a r k v i n n a n erhållit f ö r s t a h a n d s r ä t t att nalkas dödsriket även som e x e k u t ö r av sorgritualer. Man h a r ansett h e n n e vara m e r mottaglig f ö r smärt- och förlustupplevelser ä n m ä n n e n .

Vid studier av g r å t k v ä d e n visade sig lidan-det vara kvinnokulturens viktigaste f ö r e n a n d e faktor. Dess kärna var förberedelsen inför samt deltagandet i förlossningen. I d e n n a situation f r a m t r ä d d e s m ä r t a n i dess hela vidd, profile-rad mot d e t h o p p o m nytt liv som förloss-n i förloss-n g e förloss-n också iförloss-nförloss-nebär. Förlossförloss-niförloss-ngsupplevel- Förlossningsupplevel-sen omgavs av en sorts r i n g a r av socialt lidan-de. D e n yttersta r i n g e n k ä n n e t e c k n a d e dö-d e n , och k v i n n o r n a s u p p g i f t var att integrera

20

Ulla Wennberg, Den melankoliska städerskan, träsnitt, 40,5 x 36 cm. Foto: Ko nstfrä mja ndet.

d e n n a och ge d e n en m e n i n g som en del av li-vet. Gråterskan f ö r b e r e d e r d e n avlidna f ö r f ä r d e n och f r a m k o m s t e n till dödsriket, m e n s k a p a r även f ö r b i n d e l s e r till det levande sam-hällets övriga m e d l e m m a r g e n o m att bygga b r o a r s o m f ö r e n a r d e n levande och d e n d ö d a världen m e d varandra. D ö d e n måste för-k n i p p a s m e d livet, f ö r l u s t e n m e d h o p p . Un-d e r Un-d e n n a process Un-d e f i n i e r a r k v i n n a n sitt jag, sin position i samhället, sin f r a m t i d och sin u p p f a t t n i n g o m liv och d ö d . Kvinnors lidan-d e h a r varit ett t e m a f ö r g r å t k v ä lidan-d e n a , m e lidan-d vars h j ä l p k v i n n o r n a befäst sin inbördes sam-h ö r i g sam-h e t ocsam-h solidaritet.

Det kulturella uttrycket f ö r kvinnors lidan-d e h a r senare omgestaltats. Gråtersketralidan-di- Gråtersketradi-t i o n e n h a r försvunniGråtersketradi-t f r å n vårGråtersketradi-t samhälle. Men vid s t u d i u m av gråterskornas texter och av feministiska folklivsforskares resultat att

d ö m a , kan m a n alltjämt spåra en bild av kvin-nors lidande. Ett e x e m p e l på d e t t a ä r d e n lid a n lid e h i s t o r i a som k v i n n o r n a i min u n lid e r -s ö k n i n g f ö r m e d l a d e g e n o m -sina -s y m p t o m . 1 dess kollektiva version h ö r d e s även ekot av d e n gamla kulturen. I s y m p t o m e n kom li-d a n li-d e t — e l l e r å n g e s t e n som vi n u m e r a hellre säger —till uttryck, liksom upplevelser av d e n e g n a k r o p p e n och av en speciell k r o p p s l i g h e t som inbegrep smärta. Med s y m p t o m e n s hjälp b e r ä t t a d e m a n o m e n a n d l i g ohälsa och ut-tryckte existentiella p r o b l e m . K v i n n o r n a s lid a n lid e var även ett viktigt t e m a f ö r s y m p t o -m e n . Man kan se d e -m s o -m ett n u t i d a -m e d e l f ö r k v i n n o r n a att uttrycka och befästa sin in-bördes kollektiva s a m h ö r i g h e t .

Översättning: Sinikka Ulieholm/Ebba

Witt-Brattström

N O T E R

1 T ex Verbrugge 1978, Waldron 1983,Stein& Meine 1986.

2 Honkasalo 1982.

3 Validitets- och reliabilitetsproblem i sam-band med undersökningen, liksom metodva-lets detaljer förklaras i avhandlingsrappor-ten.

4 De drag av opposition som ingår i symptom och sjukdomar är tills vidare ett så gott som outforskat men mycket intressant o m r å d e (Horn m 11 1983).

5 Kristeva 1982, s 158. 6 Jansen & Nemitz 1986, s 42. 7 Siirala 1988, s 290.

8 de Saussure 1965, s 223.

9 Nenola 1982 samt 1986. Gråtkvädestraditio-nen är en form av folkdiktning, författad samt sjungen av kvinnor och förknippad med speciellt begravnings- men även bröl-lopsritualer hos finskbesläktade samt vissa ryska och grekisk;! folkgrupper. Gråtkväde-nas främsta samhälleliga uppgift var att led-saga en avliden eller en brud samt att hjälpa de anhöriga att bemästra sorgen vid avske-det.

L I T T E R A T U R

Caraveli Chaeves A, »Bridge between Worlds. T h e Greek Women's Lament as Communi-cative Event», American journal oj Folklore 93:346-399, 1980.

Honkasalo Marja-Liisa, »Dead End — Views on Career Development and Life Situation of Women in Electronics Industry», Economic

and Industrial Democracy 3:45-464, 1982.

Honkasalo M-L, »Valta, valvonta ja naisten työ». Återfinns i rapporten Husu 1., Honkasalo

M-L, Työ, nainen ja tutkimus 140-178, 1984. Statsrådskansliets stenc ilsamling 1984:2,

1984.

Honkasalo M-L, »Symptomproblem — social-medicinskt studium av symptom, deras fre-kvens och betydelse, medelst två undersök-ningsmetoder». Återfinns i Kansanterveystieteen

julkaisuja M: 101, Helsingfors 1988 (diss.).

Horn K, Beier C & Wolf M, Krankheit. Konflikt

und Soziale Kontrolle, Westdeutscher Verlag,

Lengerich 1983.

J a n s e n B & Nemitz B, »Frauenleid u n d Frauen-leiden». Ingår i H a u g F & Hauser C, Det

Wi-derspänstigen IJihmung. Kritische Psychologie der Frauen 41-76, Argument Sonderblad AS 130.

Berlin/West 1982 (diss.).

Janzen J, »Symptoms as Signs: a Semiotic ap-proach to the Study of H u m a n Päthos», pa-per presenterat på Meeting of the American Anthropological Association, New Orleans

1973.

Kristeva J, Desire in Language. A Semiotic Approach

to Literature and Art, Oxford University Press,

New York 1980.

Kristeva J, Powers of Horror. An Essay of Abjection, Columbia University Press, New York 1982. de Saussure E Course in General Linguistics, Mc:

Graw Hill, New York 1965.

Siirala M, »Kärsimyksestä hoidossa». Ingår i

Mahdollisuuksien kuuleminen, 289-335,

Stiftel-sen Therapeia, Helsingfors 1988.

Stein Z & Meine D, »The Health of Women»,

American Journal of Epidemiol 15:303-305

1986.

Waldron 1, »Sex differences in illness incidence, prognosis and mortality: Issues and eviden-ce», Soc Sci Med 17:1107-1123, 1983.

Weinreich U, Ijinguages in C.ontact. Eindings and

Problems, Mouton & Co, T h e H a g u e 1953.

Verbrugge L, »Sex and G e n d e r in Health and Medicine», Soc Sci Med 12:329-333, 1978.

(jmlinued from page 21

SUMMARY

Womeris Symptoms —

a language of pleasure and suffering?

Researchers have repeatedly f o u n d o n e c o m m o n thread in internationally c o n d u c t e d studies of health issues, namely that w o m e n e x p e r i e n c e a n d express m o r e s y m p t o m s t h a n m e n . T h i s finding has f o r m e d the f o u n d a t i o n of my dissertation, a n d using this as the starting point of my research I therefore c o n f i n e d myself to the study of w o m e n s symptoms. Using participant observation a n d questionaires, I investigated this issue a m o n g women workers at a m a n u f a c t u r i n g plant. T h i s research centered on the following questions:

— how c o m m o n are psychological, psycho-somatic a n d physical s y m p t o m s a m o n g blue-collar workers

— how are these systems related to factors characteristic to w o m e n s social life

— what m e a n i n g s did the w o m e n assign to their symptoms.

O n e of the most i m p o r t a n t , a n d u n e x p e c t e d , findings of my study was that s y m p t o m s a p p e a r e d as messages, a n d carriers of messages, to the w o m e n s c o m m u n i t i e s in the factory. These messages c o n t a i n e d highly variable a n d multiple meanings, in addition to explicit messages of trouble. The s y m p t o m s seemed to form a highly significant c o m m u n i cation structure, with characteristics of a n o n -verbal l a n g u a g e code known exclusively by women.

In the latter part of the artide, I have concentrated o n what I consider to be t h e two most i m p o r t a n t questions:

— Why d o w o m e n e x p e r i e n c e symptoms? — Why is it that s y m p t o m s a p p e a r as carriers of

c o m m u n i c a t i o n ?

In trying to answer these questions, theories of language, culture a n d traditions of 'female suffering' were applied.

Marja-Liisa Honkasalo Helsingfors universitet Institutionen f ö r folkhälsovetenskap H a a r t m a n s g a t a n 3 SF-00290 Helsingörs Finland