Peptider
som
läkemedel
En
marknads-
och
trendanalys
Elina
Annala,
Matilda
Brink,
Simon
Ekdahl,
Sofia
Iggström,
Felicia
Mejàre,
Ebba
Spetsare
Beställare:
Bio-Works
Technologies
AB
Beställarrepresentant:
Johan
Ledin
Handledare:
Lena
Henriksson
1MB332,
Självständigt
arbete
i
molekylär
bioteknik,
15
hp,
vt
2017
Civilingenjörsprogrammet
i
molekylär
bioteknik
l¨akemedelsmarknaden. Fr˚an en i rapporten definierad marknad har prim¨ardata kring etablerade f¨oretag p˚a marknaden, samt peptidbaserade l¨akemedel till f¨ors¨aljning p˚a marknaden, sammanst¨allts. Rapporten finner att onkologiska- och metaboliska sjukdomar ¨ar ¨overrepresenterade i statistiken, vilket ¨aven st¨ods av rapporter fr˚an tredje part.
Utforskandet av samarbeten mellan f¨oretag och akademi, f¨oretag och f¨oretag, och andra samarbetsformer presenteras ocks˚a. En tydlig trend i dessa unders¨okningar tyder p˚a att kontraktsbaserade samarbeten mellan organisationer, d¨ar forskning och produktion g¨ors av ett externt f¨oretag som ett annat f¨oretag anv¨ander sig av, ¨ar p˚a uppg˚ang. Detta s¨anker kostnader f¨or framst¨allningen av nya l¨akemedel, och effektiviserar denna process. Trender inom forskningen talar ocks˚a f¨or att folkh¨alsosjukdomar i v¨astv¨arlden ¨ar trends¨attande f¨or l¨akemedelsf¨oretagens inriktningar.
Rapporten baseras p˚a prim¨art insamlad statistik som verifieras genom rapporter fr˚an tredje part, fallstudier f¨or att exemplifiera generaliseringar gjorda av andra k¨allor, samt reflektioner kring vad denna information utr¨onar i f¨or slutsats.
Ansvarstagande . . . 1
Projektbest¨allning . . . 2
Bio-Works Technologies . . . 2
Peptider som l¨akemedel . . . 3
Terapeutiska peptiders ursprung . . . 3
Peptidsyntes . . . 3
Design av peptider . . . 4
Global kartl¨aggning . . . 5
Veterin¨ara l¨akemedel utg¨or en stor marknad . . . 6
Global folkh¨alsa trends¨attande . . . 7
Marknaden f¨or peptidl¨akemedel . . . 7
Akademi Globalt . . . 9
Antibiotikaresistens bek¨ampas i London . . . 10
Nederl¨anderna kan finna behandling mot ˚aldrande . . . 10
Relationsmodell . . . 11
Outsourcing en konkurrenskraftig marknad . . . 11
CRO:s kan driva utveckling av nischade l¨akemedel . . . 12
Samarbete mellan akademi och f¨oretag . . . 12
Olika typer av forskningsanslag . . . 13
Expanderade och drivande samarbeten . . . 13
Samarbeten inom definierad marknad . . . 14
Forskning p˚a den Svenska marknaden . . . 16
Forskning inom- och mellan Akademi och f¨oretag i Sverige . . . 16
Utmaningar och trender . . . 18
Statistik ¨over forskning resulterar i trender . . . 18
Fetma och ¨okad livsl¨angd driver peptidforskningen . . . 18
Nya peptidtekniker ¨oppnar nya m¨ojligheter . . . 19
Framtida utmaningar . . . 21
Metod . . . 22
Lista ¨over f¨oretag och l¨akemedel . . . 22
Fallstudier . . . 23 Enk¨at . . . 23 Mejlkonversationer . . . 23 Intervjuer . . . 23 Litteratur . . . 25 Bilagor . . . 31 Tabell 1 - F¨oretag . . . 31 Tabell 2 - L¨akemedel . . . 33
Intervju med Gunnar Johansson . . . 35
Intervju med Mathias Hallberg . . . 36
the world”
- Vladimir Khackelevich Khavinson, President of the European section of the International Association of Gerontology and Geriatrics (IAGG) (Peptide Store 2011)
Ansvarstagande
L¨akemedelsbranschen har en betydande roll inom den globala industrin och ekonomin. Historiskt revolutionerande l¨akemedel s˚asom antibiotika, poliovaccin, och HIV-medicinering har r¨addat miljontals liv de senaste ˚arhundradena och ¨ar ¨an idag h¨ogst relevanta p˚a marknaden. Som grund f¨or ny forskning och aktiv behandling har betydelsen av dessa l¨akemedel varit p˚ataglig. Samtidigt har faktorer som nya framst¨allningstekniker och metoder f¨or distribuering av l¨akemedel s¨ankt konsumentpriset avsev¨art.
Kostsam produktframst¨allning ¨ar en gemensam faktor vid produktion av l¨akemedel, vilket i regel resulterar i initialt h¨oga konsumentpriser f¨or nya marknadsf¨orda mediciner. Grunden till de h¨oga konsumentpriserna ¨ar f¨orutom kostsam framst¨allning och produktion ¨aven l¨akemedelsf¨oretagens vinstintresse i form av en balans mellan avkastning och investering. H¨oga konsumentpriser skapar p˚a s˚a s¨att balans p˚a den industriella marknaden men resulterar samtidigt i en begr¨ansad tillg˚ang av l¨akemedel i utsatta omr˚aden och utvecklingsl¨ander.
Dessa marknadsdrivande faktorer bidrar till att nya innovativa l¨akemedel p˚a marknaden i f¨orsta hand n˚ar konsumenter i mindre utsatta omr˚aden och ekonomiska situationer. Den aktuella revolutionen av peptidbaserade l¨akemedel p˚a marknaden idag har samma utsikter. En risk med denna snabbt drivande innovation ¨ar att framstegen inte blir tillg¨angliga f¨or alla.
Samh¨allet idag ¨ar ett globalt s˚adant, vilket medf¨or att problemen samh¨allet st¨alls inf¨or innehar en global natur. De akuta utmaningar v¨arlden st˚ar inf¨or r¨or framf¨orallt hunger och fattigdom men ¨
aven problem s˚asom global uppv¨armning och antibiotikaresistens. Den globala situation som existerar idag ber¨or och drabbar individer i utsatta omr˚aden h˚ardast. Det ¨ar de omr˚aden som innehar flest tillg˚angar i v¨arlden som nu axlar majoriteten av det ansvar som idag kr¨avs, f¨or att finna l¨osningar p˚a utmaningarna. Utmaningar som skapats av ¨overkonsumtion och bristf¨allig kunskap i samh¨allet.
Industrin utg¨or en betydande del av denna globalisering, inte minst l¨akemedelsindustrin och de producentkedjor vilka denna innefattar. L¨akemedelsindustrin har d¨armed en enorm
l¨osningar p˚a dessa aktuella utmaningar. Detta samh¨allsansvar kan utspelas p˚a flera vis. Ett f¨oretags interna f¨or¨andringar ¨ar kanske den mest direkta handlingen ett f¨oretag, oavsett storlek, kan genomf¨ora f¨or att minska milj¨op˚averkan. Direkta handlingar, s˚asom effektivisering av processer eller medvetna val f¨or material och samarbeten, kan inneb¨ara stora omst¨allningar och ekonomiska f¨orluster.
L˚angsiktigt ¨oppnar dock medvetna val upp f¨or en ekonomisk vinning. Dels genom att tilltala m˚algruppen som ¨ar mer medvetna konsumenter, men ¨aven ett direkt ekonomisk perspektiv genom s¨ankta milj¨oskatter g˚ar att till¨ampa. Dessa handlingar ¨ar inte endast produktbaserade, utan bidrar ¨aven till ¨okad medvetenhet och valm¨ojlighet f¨or konsumenter, likv¨al som f¨oretag, ang˚aende milj¨o- och klimatfr˚agor i samh¨allet. F¨oretag driver marknaden och marknaden ¨ar globalt opinionsbildande. Ett tydligt st¨allningstagande markerar externt ett f¨oretags v¨arderingar och milj¨omedvetenhet. Det besvarar en ¨okad efterfr˚agan p˚a milj¨ov¨anliga och r¨attvisa processer och produkter.
Som f¨oretag ¨ar det d¨armed viktigt att aktivt v¨alja att samarbeta med andra akt¨orer som bedriver en h˚allbar milj¨oinriktad verksamhet. Att tydligt markera att ett ut¨okat samarbete med befintliga kunder ocks˚a beror p˚a hur milj¨ofr˚agor i samarbetet v¨ags in ¨ar ett annat aktivt s¨att ett f¨oretag kan f¨ora en h˚allbarare verksamhet fram˚at. En milj¨oinriktad verksamhet ¨ar ocks˚a en s¨aljande verksamhet, d˚a en tydlig milj¨oinriktning kan motivera andra akt¨orer och konsumenter att prioritera f¨oretagets tj¨anster och produkter framf¨or dess konkurrenter. I dagens samh¨alle ¨ar ett h˚allbart f¨oretag ett minst lika s¨aljande koncept som god kundservice, h¨og produktkvalit´e, eller bra priser p˚a produkter och tj¨anster.
Att kapitalisera p˚a en milj¨oinriktning i marknadsf¨oringen f¨or ett f¨oretag ¨ar n˚agot som inte bara kan leda till ett starkare m¨arke, utan bidrar ¨aven i samh¨allet genom att h˚alla milj¨ o-och klimatfr˚agan aktuell. Ett f¨oretag som ¨ar v¨al f¨orankrat i samh¨allet och som har ett gott yttre anseende i milj¨ofr˚agor ¨ar i sig gott f¨oretagande. Att aktivt arbeta med fr˚agor inom milj¨o- och klimatarbeten som kan p˚averka f¨oretaget ¨ar ocks˚a ett etiskt st¨allningstagande, d¨ar f¨oretaget tydligt markerar att de ¨ar bidragande i samh¨allets
h˚allbara utveckling.
St¨allningstaganden som dessa str¨acker sig utanf¨or endast milj¨ofr˚agor. Ett f¨oretag, som har m¨ojlighet att p˚averka samh¨allet b˚ade lokalt och globalt p˚a en h¨ogre niv˚a ¨an den enskilda individen, har ett ansvar att i hela sin verksamhet bedriva f¨oretagande p˚a ett etiskt f¨orsvarbart s¨att. Ett aktivt val av en kundkrets, innefattande akt¨orer med tydliga st¨allningstaganden ang˚aende etiska och milj¨obaserade v¨arderingar, b¨or ocks˚a vara sj¨alvklart f¨or ett modernt och medvetet f¨oretag p˚a marknaden.
Den etiska aspekten av en verksamhet ¨ar i dagens ideologiskt inst¨allda samh¨alle n˚agot som ett f¨oretag alltid b¨or vara medveten om, i alla sina beslut. Ett ideologiskt r¨attframt f¨oretag i dagens samh¨alle bidrar inte endast med en positiv samh¨allsutveckling, utan har ocks˚a en f¨ordel gentemot f¨oretag som inte ¨ar lika medvetna. D¨arf¨or uppmanar denna rapport till att ha denna etiska medvetenhet i ˚atanke. Detta f¨or att kunna ta beslut utifr˚an rapporten inte endast fr˚an ett rent faktam¨assigt perspektiv, utan ¨aven fr˚an ett m¨anskligt, milj¨ofokuserat, och etiskt f¨orsvarbart s˚adant.
Projektbest¨
allning
F¨oretaget Bio-Works Technologies AB har av projektgruppen best¨allt en analyserande rapport d¨ar en ¨overgripande bild av den peptidbaserade l¨akemedelsmarknaden ska presenteras. Projektet syftar till att analysera akt¨orer inom denna sektor av l¨akemedelsmarknaden samt kartl¨agga hur olika akt¨orer samspelar med varandra. Rapporten ska ¨
aven presentera eventuella trender som akt¨orer p˚a marknaden agerar utifr˚an och hur akademin influerar marknaden. En analys av b˚ade den humana- och animala l¨akemedelsmarknaden ska ¨
aven redovisas.
Specifikationer i denna rapport presenteras i textformat med kompletterande grafiska inslag, f¨or att tydligg¨ora statistik p˚a ett l¨att¨oversk˚adligt vis. Denna rapport baseras huvudsakligen p˚a material vilket sammanst¨allts genom en bred informationsinh¨amtning utifr˚an digitala k¨allor. Citeringar fr˚an experter verksamma inom b˚ade akademi och l¨akemedelsbranschens f¨oretag, inkluderas i rapporten.
Bio-Works
Technologies
Best¨allaren, Bio-Works Technologies, ¨ar ett v¨axande Uppsalabaserat bioteknikf¨oretag som grundades 2006. Idag har f¨oretaget 22 anst¨allda inom ett flertal olika avdelningar. Bio-Works har specialiserad inriktning mot tillverkning av kromatografiska reningsmetoder f¨or biomolekyler, tekniken som baseras p˚a en patenterad metod f¨or tillverkning av agaroskulor.
Genom Bio-Works patenterade tillverkning m¨ojligg¨ors en rambas, vilken binder molekyler med vissa specifika kemiska egenskaper vid kromatografi. Tekniken utg¨or d¨arigenom en mycket specifik separation fr˚an en icke-homogen l¨osning till ¨onskad produkt. Bio-Works produkter utg¨ors av olika kromatografikolonner, vilka s¨aljs av f¨oretaget som bioteknisk utrustning till akt¨orer med produkter i b˚ade forskning- och utvecklingsfas. Genom att erbjuda sina kunder en uppskalningsbar separation, tar Bio-Works kundens process fr˚an ett utvecklingsstadie till industriell produktion.
Idag har f¨oretaget som avsikt att ut¨oka sin kundkrets genom en ¨okad f¨orst˚aelse f¨or den peptidbaserade l¨akemedelsmarknaden. Bio-Works har upplevt en v¨axande kundkrets med intresse f¨or rening av peptider och vill d¨armed n˚a ut till sm˚a och stora akt¨orer p˚a marknaden, f¨or att redan i utvecklingsfas av nya produkter erbjuda en uppskalningsbar och s¨aker process (Bio-Works Technologies AB, 2017).
Peptider som
l¨
akemedel
Peptider har en viktig roll i den m¨anskliga fysiologin och ansvarar f¨or livsviktiga funktioner genom att agera som bland annat hormoner, neurotransmittorer och jonkanal-ligander. De fungerar som selektiva signalmolekyler som kan binda till s¨arskilda receptorer p˚a cellytan och d¨armed utl¨osa intracellul¨ara effekter. Peptider besitter allts˚a egenskaper som g¨or dem mycket specifika. L¨angre peptider s˚asom insulin och tillv¨asthormon ¨ar ¨aven s¨akra, t˚aliga och effektiva vilket g¨or dem mycket anv¨andbara som terapeutiska l¨akemedel (Fosgerau och Hoffmann 2015).
I detta arbete definieras peptider som molekyler med l¨angden 2-100 kedjor av aminosyror. Aminosyrasekvenser l¨angre ¨an 100 aminosyror diskuteras ej, vilket ¨aven g¨aller proteiner klassade som antikroppar. Anv¨andningen av peptider som l¨akemedel har f¨ordelar s˚asom l˚ag toxicitet, h¨og specificitet samt h¨og biologisk aktivitet. Produktionsprocessen av dessa l¨akemedel har dessutom l¨agre komplexitet j¨amf¨ort med proteinbaserade l¨akemedel, och medf¨or d¨arf¨or en l¨agre produktionskostnad.
Terapeutiska peptiders ursprung
Den f¨orsta marknadsf¨orda terapeutiska peptiden p˚a l¨akemedelsmarknaden var insulin, vilket ¨ar ett peptidhormon som produceras naturligt i bukspottsk¨orteln och reglerar m¨angden glukos i blodet. Diabetes inneb¨ar avsaknad eller otillr¨acklig produktion av detta hormon, vilket leder till oreglerade blodsockerniv˚aer som kan f˚a livsavg¨orande konsekvenser. Diabetiker beh¨over d¨arf¨or en ers¨attning av peptidhormonet f¨or att kunna f˚a en fullt fungerande metabolism (Johnson 1983).
Det f¨orsta insulinet extraherades ursprungligen ur bukspottsk¨orteln fr˚an grisar och n¨otkreatur p˚a 1970-talet. Det kr¨avdes cirka 3600 kg bukspottk¨ortlar fr˚an cirka 23500 djur f¨or att framst¨alla 0,45 kg insulin, en mycket kostsam och tidskr¨avande framst¨allningsprocess f¨or den d˚avarande tillverkaren Eli Lilly. Behovet av insulin f¨or terapeutiskt ¨andam˚al ¨okade kraftigt i och
st¨orre inte minst i USA. Detta ledde till att forskarna ville ta fram ett annat, b¨attre alternativ f¨or utvinning av peptidhormonet (Genentech 2017).
Produktion av syntetiskt humant insulin med hj¨alp av rekombinant DNA-teknologi p˚ab¨orjades d¨arefter. Genom att inkorporera genen som kodar f¨or insulin i en plasmidvektor och s¨atta in den rekombinanta plasmiden i E. coli -v¨ardceller induceras v¨ardcellen till att producera ett peptidhormon, kemiskt och strukturellt identiskt med det humana insulinet. Tekniken erbj¨od m¨ojligheter till att modifiera peptidens egenskaper med hj¨alp av ingenj¨orsm¨assiga verktyg f¨or att d¨armed skapa skr¨addarsydda molekyler, med syfte att ers¨atta det naturliga humana peptidhormonet (Johnson 1983).
Under de senaste decennierna har omr˚adet utvecklats med avseende p˚a olika metoder f¨or framtagning av b˚ade multifunktionella och cellgenomtr¨angande peptider, vilket breddat peptiders applikationsm¨ojligheter v¨asentligt (De Maria och Morimoto 2015). Idag framst¨alls vanligtvis peptider genom kemisk syntes.
Peptidsyntes
Syntes av peptider sker ofta genom koppling av karboxylgruppen p˚a en specifik aminosyra till N-terminalen av den v¨axande peptidkedjan. Processen sker p˚a motsatt s¨att ¨an vid biosyntes av proteiner (N-till-C). Proteinsyntes in vitro sker mycket specifikt med stegvis addering av aminosyror till kedjan under flera cykler. Syntesen kan anpassas f¨or att undvika o¨onskade sidoreaktioner, vilket sker som f¨oljd av reaktiva sidogrupper. Dessa sidoreaktioner kan orsaka o¨onskade egenskaper, s˚asom reducerad l¨angd och f¨orgreningar i peptiden.
F¨or att anpassa syntesen har s¨arskilda kemiska grupper utvecklats. Dessa binder till de reaktiva delarna i peptiden och blockerar eller skyddar den funktionella gruppen fr˚an en o¨onskad reaktion.
Individuellt renade aminosyror som anv¨ands vid peptidsyntes reagerar med de kemiska skyddsgrupperna innan sj¨alva syntesen initieras. Specifika grupper elimineras fr˚an nyligen adderade aminosyror precis efter att de kopplats in,
f¨or att n¨asta aminosyra skall kunna binda in till r¨att plats p˚a den v¨axande peptidkedjan. F¨or att tempor¨art skydda N-terminalen anv¨ands vanligen tertbutoxykarbonyl (Boc) eller 9-fluorenylmethoxykarbonyl (Fmoc). Val av skyddsgrupp f¨or C-terminalen beror p˚a vilken syntesmetod som ska anv¨andas. Liquid-phase-peptidsyntes kr¨aver skydd vid C-terminalen p˚a den f¨orsta aminosyran, vilket solid-phase-peptidsyntes inte kr¨aver d˚a en fast b¨arare (resin) agerar som skyddsgrupp f¨or den C-terminal som beh¨over skydd.
En aminosyrakedja inneh˚aller flera olika funktionella grupper som bidrar till reaktiviteten hos sidokedjan vid syntesen. D¨arf¨or kr¨avs flera olika skyddsgrupper beroende p˚a de olika aminosyrornas utseende. S˚adana sidoskyddsgrupper kallas f¨or permanenta skyddsgrupper, d˚a de t˚al flera cykler av kemisk behandling och kan endast tas bort genom behandling med mycket starka syror (Thermo Fisher 2017) (M¨ade et al. 2014).
F¨or att syntetisera en koppling mellan aminosyror aktiveras C-terminalen (karboxylsyran) p˚a den tillsatta aminosyran med dicyklohexylkarbodiimid (DCC) eller diisopropylkarbodiimid (DIC). Kopplingsreagenterna reagerar sedan med karboxylgruppen och omvandlas till ett reaktivt intermediat som f¨orskjuts med en nukleofil attack fr˚an den oskyddade aminogruppen p˚a N-terminalen av den v¨axande peptidkedjan, vilket bildar en koppling (Thermo Fisher 2017) (M¨ade et al. 2014). N¨ar syntesen ¨ar f¨ardig elimineras slutligen alla skyddsgrupper och peptiden ¨ar redo f¨or att renas (Thermo Fisher 2017) (M¨ade et al. 2014).
Design av peptider
Naturligt f¨orekommande peptider har svagheter s˚asom kort halveringstid i plasman samt l˚ag kemisk stabilitet, vilket medf¨or att de inte direkt kan appliceras f¨or terapeutiska ¨andam˚al. Ist¨allet anv¨ands bland annat olika designtekniker f¨or att reducera dessa svagheter och f¨or att anpassa peptiderna efter ¨andam˚alet (Fosgerau och Hoffmann 2015).
Strategin som anv¨ands vid traditionell design av peptider ¨amnade f¨or l¨akemedel inkluderar byte av aminosyror och uppbyggnad av struktur-aktivitetssamband (SAR) med
hj¨alp av exempelvis alaninskanning eller en uppskattning av den halverade maximala effektiva koncentrationen (EC50). Forskare anv¨ander vanligen samma strategier f¨or att bland annat uppt¨acka nya l¨akemedel (Fosgerau och Hoffman 2015).
Rationell design av terapeutiska peptider fokuserar p˚a flera olika f¨or¨andringar eller f¨orb¨attringar i peptidkedjan f¨or att optimera dess egenskaper. Designen kan baseras p˚a en k¨and kristallstruktur av peptiden som ger den tredimensionella strukturen. Efter olika analyser, exempelvis alaninskanning, byggs det stegvis upp ett struktur-aktivitetssamband i den k¨anda strukturen vilket identifierar essentiella komponenter och platser f¨or substitution av aminosyror.
F¨or att f¨orb¨attra de fysiokemiska egenskaperna hos naturliga peptider anv¨ands bland annat laddningsf¨ordelningar f¨or att reglera l¨osligheten hos peptiden, eller N-metylering och substitueringar av aminosyror f¨or att undvika aggregation i peptiden. Andra tekniker f¨or att f¨orb¨attra de fysiokemiska egenskaperna ¨
ar att implementera stabiliserande alfahelixar, saltbryggor, eller andra kemiska modifieringar i peptidkedjan, beroende p˚a vilka egenskaper den ¨
onskade peptiden skall ha.
Det finns ¨aven tekniker f¨or att f¨orl¨anga halveringstiden hos peptiden, vilket ¨ar ¨onskv¨art eftersom peptider generellt har en kort halveringstid i plasman. En s˚adan teknik kan vara att begr¨ansa den enzymatiska degraderingen av peptiden. Detta g¨ors genom att kartl¨agga molekyl¨ara klyvningsplatser i peptiden varp˚a aminosyrorna substitueras vid dessa positioner (Fosgerau och Hoffman 2015).
Figur 1: V¨arldskarta som visualiserar de valda l¨anderna som utg¨or rapportens definierade marknad. Klustrena har delats in i fyra omr˚aden som ¨ar f¨argkodade i bilden. Klustret Nordamerika inkluderar USA. Klusteret Europa inkluderar Storbritannien, Frankrike, Schweiz och Neterl¨anderna. Sverige utg¨or ett eget kluster. Klusteret Asien/Ocenaninen inkluderar Kina, Indien, Australien och Nya Zeeland.
Global kartl¨
aggning
Den globala l¨akemedelsmarknaden var ˚ar 2015 v¨arderad till omkring 1,72 biljoner dollar (Statista 2017). ˚Ar 2015 antogs ocks˚a den peptidbaserade l¨akemedelsmarknaden utg¨ora ungef¨ar 19,98 miljarder dollar (Transparency Market Research 2016), vilket motsvarar 1,2 % av den totala l¨akemedelsmarknaden. Ett flertal analyser av den peptidbaserade l¨akemedelsmarknaden f¨orutsp˚ar en genomsnittlig ¨okning av sektorns marknadsv¨arde med ¨over 10 % per ˚ar under perioden 2015-2025 (Transparency Market Research 2016). Den projicerade ¨okningen talar f¨or att peptider som l¨akemedel ¨ar en lukrativ bransch, vilket underst¨ods av att 6 utav de 10 mest s˚alda l¨akemedlen idag ¨ar biologiska (Dagens industri 2016), d¨ar peptidl¨akemedel inr¨aknas, en siffra som var 0 av 10 f¨or endast tio ˚ar sedan.
Denna globala l¨akemedelsmarknad t¨acker in v¨arldens alla kontinenter, och g¨or detta genom att vara koncentrerad i tydliga kluster (Biotechgate 2017a). I dessa kluster g˚ar det att finna majoriteten av v¨arldens l¨akemedelsf¨oretag.
Betydande f¨oretag med de st¨orsta andelarna av den peptidbaserade l¨akemedelsbranschen, s˚asom AstraZeneca, Novo Nordisk och Teva Pharmaceutical (Future Market Insights 2016) g˚ar ocks˚a att ˚aterfinna i dessa kluster, vilket tyder p˚a att den peptidbaserade l¨akemedelsbranschen ¨
ar koncentrerad p˚a dessa platser ocks˚a. I denna rapport analyseras 4 kluster som utg¨or en definierad marknad, angivna i figur 1. Dessa kluster ¨ar utformade efter akt¨orer som anses vara potentiellt intressanta f¨or Bio-Works Technologies och representerar den globala peptidbaserade l¨akemedelsmarknaden f¨or analysen i denna rapport.
P˚a den globala peptidl¨akemedelsmarknaden ¨ar det tre f¨oretag, Teva Pharmaceutical, Novo Nordisk, och Takeda Pharmaceutical, som innehar majoriteten av marknaden med 52 % av marknadens andelar (Transparency Market Research 2016). Enligt Biotechgate (2017b) finns det dock 871 f¨oretag inom life science- sektorn som ¨ar associerade med peptider, vilket tyder p˚a att branschen l˚angt ifr˚an utg¨ors av endast de stora internationella l¨akemedelsf¨oretagen. I tabell 1, Bilagor, ¨ar ett urval av dessa 871 f¨oretag representerade f¨or varje kluster, vilka fungerar
som basis f¨or denna marknad- och trendanalys. Urvalet har gjorts med basis i den metod som ¨ar specificerad i sektionen Metod.
Veterin¨
ara l¨
akemedel utg¨
or en stor
marknad
Den veterin¨ara l¨akemedelsmarknaden ber¨aknas vara v¨ard omkring 17 miljarder dollar 2016, och antas v¨axa med ett genomsnitt av 5,1 % per ˚ar fram till 2024 (Transparency market research 2017). Som marknad kan denna l¨akemedelssektor delas in i tv˚a delar, den marknadsdel som inriktas p˚a husdjur, samt en del som inriktas fr¨amst mot boskap. Av dessa ¨ar boskapssektorn den st¨orsta av dessa tv˚a veterin¨armedicinska marknader (Transparancy market research 2017).
Peptidbaserade l¨akemedel f¨or anv¨andandet inom veterin¨armedicin ¨ar en del av denna marknad som blir allt mer popul¨ar. Detta d˚a denna sorts l¨akemedel har en h¨og aktivitetsniv˚a, vilket g¨or att endast en liten dosering av dessa l¨akemedel kr¨avs f¨or att inneha ¨onskad effekt p˚a djuret. Peptidl¨akemedel oms¨atts ¨aven mycket fortare i djurets kropp ¨an traditionella organiska l¨akemedel, vilket minskar risken f¨or att sp˚ar¨amnen av l¨akemedel som anv¨ants i boskapsdjur ska ˚aterfinnas i konsumentprodukter som kan komma utav dessa, s˚asom ¨agg, mj¨olk, och k¨ott (Bachem 2016).
Faktumet att husdjur, och likas˚a boskapsdjur, kan drabbas av samma sorts sjukdomar som m¨anniskor, till exempel diabetes eller hormonsjukdomar, g¨or att animala sjukdomar m˚anga g˚anger kan behandlas med samma sorts l¨akemedel som m¨anniskor behandlas med. Bachem (2016) rapporterar bland annat att de tillverkar veterin¨armedicinska peptidbaserade l¨akemedel f¨or att kontrollera djurs fertilitet, diagnosticera och behandla metaboliska sjukdomar s˚asom diabetes och Cushings sjukdom, och som ett antimikrobiellt behandlingsalternativ till vanlig antibiotika. Bachem (2016) p˚apekar ¨aven att peptidbaserade vaccin kan komma att bli ett s¨akrare alternativ till vanliga vaccin med inaktiverade virus. S˚adana vaccin skulle ocks˚a vara mer l¨atthanterliga, d˚a de ¨
ar kemiskt v¨aldefinierade, har en l˚ang h˚allbarhet, och ¨ar billiga att producera i stor skala.
Ett av de l¨akemedel som fr˚an b¨orjan utvecklats med humana applikationsomr˚aden
som fokus, f¨or att sedan ¨aven b¨orja anv¨andas inom veterin¨armedicin ¨ar C-peptiden. Detta peptidl¨akemedel har b¨orjat anv¨andas vid behandling av hundar, katter, och akvatiska djur mot diabetes. Detta inneb¨ar att ett peptidbaserat l¨akemedel anv¨ands inom veterin¨armedicin f¨or behandlingen av den vanligaste endokrinologiska sjukdomen, diabetes, hos hundar och katter (Rosenfield et al. 2017).
Ett potentiellt problem med introducering av peptidbaserade l¨akemedel f¨or anv¨andandet p˚a djur ¨ar inom ridsporten. Enligt Statens veterin¨armedicinska anstalt (2017) har peptid-och proteinbaserade preparat b¨orjat anv¨andas som prestationsh¨ojande medel p˚a h¨astar. Erytropoetin (EPO), sm¨artlindrande l¨akemedel s˚asom kobratoxin och dermorfin, samt olika former av tillv¨axthormoner pekas ut som ett problem, speciellt d˚a dessa preparat i allm¨anhet ej kan detekteras vid de vanliga dopingkontrollerna som h¨astsporten har p˚a plats i dagsl¨aget. Att detta ¨ar p˚a uppg˚ang ¨ar ett tecken p˚a att peptidbaserade l¨akemedel har ett flertal anv¨andningsomr˚aden inom veterin¨armedicin, d¨ar dessa preparat kan anv¨andas f¨or behandling av sjukdomar, och inte endast som doping.
21 21 15 13 12 7 5 4 26 ONKO LOGI SKA MET ABOL ISK A KARD IOVA SKUL ÄRA CNS IMMU NOLO GISK A ENDO KRIN OLOG ISK A INFL AMMA TORI SKA DER MATO LOGI SKA ÖVR IGA
Figur 2: Diagram ¨over de specifika forskningsomr˚aden de listade f¨oretagen i tabell 1 (Bilagor) i dagsl¨aget bedriver eller investerar i klinisk forskning inom. Kategorierna utg¨or terapeutiska omr˚aden vilka syftar till olika sjukdomsgrupper. Bedriver ett f¨oretag forskning inom flera omr˚aden, ¨ar dessa listade under samtliga aktuella omr˚aden. Kategorin ¨Ovriga innefattar peptidbaserad l¨akemedelsutveckling inom benuppbyggnad, respiratoriska sjukdomar, hematologiska sjukdomar, Prader-Willi syndrom, s˚arl¨akning vid bioimplantat, hepatit och bakteriella infektioner (antibiotika). Kategorin innefattar ¨aven de fall d˚a f¨oretagen i fr˚aga inte specificerat information kring p˚ag˚aende forskningsomr˚aden.
Global folkh¨
alsa
trends¨
attande
Onkologiska sjukdomar, metaboliska sjukdomar och kardiovaskul¨ara sjukdomar f¨orutsp˚as utg¨ora de dominerande forskningsomr˚adena inom den globala peptidbaserade l¨akemedelsmarknaden under ˚aren 2015-2025 (Ghosh 2016). I syfte att unders¨oka inom vilka forskningsomr˚aden akt¨orer p˚a den definierade marknaden investerar i, genomf¨ordes en unders¨okning med samtliga akt¨orer angivna i tabell 1 , Bilagor. Resultatet av unders¨okningen visar att onkologiska sjukdomar (16,9 %), metaboliska sjukdomar (16,9 %) samt kardiovaskul¨ara sjukdomar (12,1 %) utg¨or de idag ledande forskningsomr˚adena f¨or akt¨orer p˚a den definierade marknaden. En analys ¨
over forskningsbaserade framtidsutsikter, enligt Teknoscienze (Ghosh 2016), ¨overensst¨ammer v¨al med unders¨okningen visualiserad i figur 2.
Detta verifierar att resultatet av unders¨okningen inom den definierade marknaden kan vara ett representativt underlag, j¨amf¨ort med den globala peptidbaserade l¨akemedelsmarknaden som presenteras av Teknoscienze (Ghosh 2016).
Marknaden f¨
or peptidl¨
akemedel
F¨or att unders¨oka korrelationen mellan akt¨orers investeringar och godk¨anda peptidbaserade l¨akemedel inom befintliga behandlingsomr˚aden, gjordes en kartl¨aggning ¨over peptidbaserade l¨akemedel p˚a den globala marknaden idag. Kartl¨aggningen innefattar 85 godk¨anda peptidbaserade l¨akemedel, vilka har indelats efter samma behandlingsomr˚aden som
akt¨orers investeringar och forskning i tidigare unders¨okning. Detta visualiseras i figur 3. Det framg˚ar att de dominerande behandlingsomr˚adena f¨or kartlagda peptidbaserade l¨akemedel i unders¨okningen ¨ar metaboliska sjukdomar, endokrinologiska sjukdomar samt onkologiska sjukdomar. Den tydliga dominansen av dessa behandlingsomr˚aden ˚aterspeglar l¨akemedelsbranschens fokusomr˚aden, vilka starkt relaterar till globala folkh¨alsosjukdomar. Marknaden f¨or peptidbaserade l¨akemedel f¨oljer d¨armed, likt den globala l¨akemedelsmarknaden, trender baserade p˚a efterfr˚agan folkh¨alsosjukdomar i samh¨allet genererar.
Vidare j¨amf¨orelse med ovanst˚aende unders¨okning av dessa akt¨orer visar att metaboliska sjukdomar som behandlingsomr˚ade utg¨or en betydande andel av peptidbaserade l¨akemedel p˚a marknaden, s˚av¨al som i akt¨orers forskningsbaserade investeringar inom detta omr˚ade. Onkologiska sjukdomar utg¨or vidare som omr˚ade, en mindre andel inom godk¨anda peptidbaserade l¨akemedel i unders¨okningen, j¨amf¨ort med utstr¨ackningen av akt¨orers investering inom omr˚adet enligt figur 2. Detta resultat grundas d¨armed troligtvis inte i bristf¨allig forskning inom omr˚adet.
Enligt Chemical and Engineering News (Jarvis 2017) uppgav experter en f¨orv˚anande minskning i antal godk¨anda onkologiska l¨akemedel p˚a marknaden i USA, ett land som utg¨or en v¨arldsledande andel av marknaden. I USA uppger artikeln vidare att antalet godk¨anda l¨akemedel sj¨onk fr˚an 45 godk¨anda l¨akemedel ˚ar 2015 till endast 22 godk¨anda ˚ar 2016. En bidragande faktor till denna trend tros vara tillverkningsanl¨aggningar med bristf¨allig m¨ojlighet att uppfylla regleringskrav fr˚an Good Manufacturing Practices (GMP).
Trenden antas emellertid vara kortlivad och f¨orv¨antas avstanna under 2017 f¨or att landa p˚a ett uppskattat h¨ogre antal godk¨anda l¨akemedel ¨an ˚ar 2016 (Jarvis, 2017). Indikationerna av 2016 ˚ars minskade antal godk¨anda l¨akemedel visar snarare en tydlig trend inom akt¨orers tillv¨agag˚angss¨att f¨or produktframst¨allning ¨an en minskad marknad inom l¨akemedelsbranschen.
Det framg˚ar allts˚a tydligt att l¨akemedelsbranschens marknadsv¨arde f¨orutsp˚as se en fortsatt ¨okning i framtiden (Transparency Market Research 2016). Folkh¨alsosjukdomar influerar akt¨orers
investeringar inom olika forskningsomr˚aden, vilket ¨aven resulterar i ett ¨okat antal godk¨anda l¨akemedel inom dessa fokusomr˚aden p˚a marknaden. Det framg˚ar ¨aven att akt¨orers relationer och samarbetspartners utg¨or viktiga faktorer f¨or inom vilka tidsramar och delar av marknaden dessa l¨akemedel slutligen n˚ar godk¨and status.
J¨amf¨ort med figur 2, ¨ar metaboliska sjukdomar en mer betydande del av l¨akemedelsmarknaden enligt figur 3, ¨an vad figur 2 indikerar h¨ar. Onkologiska l¨akemedel utg¨or inte heller den dominerande l¨akemedelstypen f¨or peptidbaserade l¨akemedel enligt figur 3. Detta talar f¨or att den forskning som g¨ors inom dessa omr˚aden inte ¨
ar likv¨ardig p˚a det s¨attet att ett mindre antal studier inom metaboliska sjukdomar ger upphov till fler l¨akemedel p˚a marknaden ¨an forskning inom onkologiska sjukdomar. Detta f¨oruts¨atter att paralleller kan dras mellan unders¨okningarna. Sjukdomar h¨arr¨orandes det centrala nervsystemet ¨
ar v¨aldigt ¨overrepresenterade i figur 2, j¨amf¨ort med antalet l¨akemedel p˚a marknaden som behandlar dessa sjukdomar enligt figur 3. Detta antyder ¨annu en g˚ang att vissa sjukdomsomr˚aden ¨
ar enklare att behandla med peptidbaserade l¨akemedel ¨an andra, enligt unders¨okningarna i denna rapport.
˚
Ar 2016 kan p˚
aminna sponsorer
om att deras
tillverkningsanl¨
aggningar m˚
aste
uppfylla Good Manufacturing
Practices’ (GMP:s) krav och
regleringar om en ans¨
okan ska
beviljas.
Figur 3: Cirkeldiagrammet representerar anv¨andningsomr˚aden baserat p˚a de sjukdomar samtliga peptidbaserade l¨akemedel behandlar. De peptidbaserade l¨akemedel som ligger till grund f¨or diagrammet ¨
ar listade i tabell 2 (Bilagor). Kategorierna syftar till de sjukdomar som kartlagda l¨akemedel behandlar. Kategorin ¨Ovriga innefattar peptidbaserade l¨akemedel f¨or behandling inom benuppbyggnad, respiratoriska sjukdomar, hematologiska sjukdomar, Prader-Willi syndrom, s˚arl¨akning vid bioimplantat, hepatit och bakteriella infektioner (antibiotika). Kategorin ¨Ovriga innefattar ¨aven de l¨akemedel som har ok¨anda behandlingsomr˚aden.
Akademi Globalt
Behovet ¨ar stort vad g¨aller f¨orb¨attringar av uppt¨acktsmetoder av nya l¨akemedel. L¨ akemedels-industrin fokuserar p˚a l˚aga riskniv˚aer samt kortvariga vinster f¨or ¨overlevnadens skull, vilket inneb¨ar att krafterna m˚aste f¨orskjutas mot nya behandlingsmetoder samt att ˚ateruppbygga de tidiga stadierna av l¨akemedelsuppt¨ackt. Akademin utg¨or en milj¨o f¨or b˚ade kreativ och innovativ vetenskap vilket har lett till att den idag har en allt mer betydande roll n¨ar det kommer till utveckling och uppt¨ackt av nya l¨akemedel. Denna sektor ¨ar of¨orm¨ogen att p˚a egen hand l¨osa b˚ade de vetenskapliga och de kommersiella problemen, men kan f¨or¨andra hur uppt¨ackten av nya l¨akemedel kommer fungera i framtiden.
Universiteten kan influera utvecklingen p˚a m˚anga s¨att, som att arbeta med projekt vars riskniv˚aer ¨
ar f¨or stora f¨or industrin (Frearson 2010).
I en artikel som publicerades i Nature Reviews Drug Discovery presenteras det att universitet som ¨overl¨at sina uppt¨ackter till bioteknikf¨oretag stod f¨or 16 % av de 252 l¨akemedel som godk¨andes mellan perioden 1998-2007. De universitet som ¨
overl¨at deras uppt¨ackter till l¨akemedelsf¨oretag stod f¨or 8 % av dessa 252 l¨akemedel (Kneller 2010). Vidare ¨ar n¨armare h¨alften av samtliga pr¨ovningar inom peptidbaserad terapi sponsrade av universitet och sjukhus (Ghosh 2016).
Trots att en relativt liten del av f¨ardiga l¨akemedel direkt kan kopplas till l¨aros¨aten runt om i v¨arlden, fortg˚ar ¨and˚a forskningen kring l¨akemedel
p˚a universitet. Nedan presenteras tv˚a s˚adana forskningsprojekt fr˚an tv˚a olika universitet, King’s College London, och Erasmus University Medical Center.
Antibiotikaresistens bek¨
ampas i
London
Antibiotikaresistens ¨ar globalt ett v¨axande problem och ett s¨att att bek¨ampa det ¨ar att med inriktad forskning ta fram nya s¨att att bek¨ampa bakterier. En ¨okad kunskap kring hur olika molekyler interagerar med olika bakteriers signalsystem, membranstruktur, och dylikt, kan leda till framsteg som s˚a sm˚aningom ger l¨osningen p˚a detta globala problem. Dr. James Masons grupp p˚a King’s College London (2017a) bidrar till en potentiell l¨osning genom att studera hur katjoniska amfifatiska peptider interagerar med biologiska membran, likt de membran som ˚aterfinns hos en bakteriecell. En ¨okad kunskap kring liknande interaktioner kan f¨orb¨attra peptidl¨akemedelsaktivitet vid bek¨ampning av infektionssjukdomar, samt s¨anka l¨akemedlets toxicitet till omgivande celler.
Dessutom studeras dessa peptider i syftet att bek¨ampa malariaparasiter genom att penetrera de r¨oda blodkropparna och p˚a s˚a vis d¨oda eventuella protozoer (Plasmodium falciparum) som befinner sig i cellen. Arbetet har resulterat i antydningar p˚a att D-enantiomerer av de aminosyror som bygger upp peptidl¨akemedlet ¨ar mer effektiva ¨an peptider som innehar aminosyror som ¨ar L-enantiomerer (King’s College London 2017b).
Nederl¨
anderna kan finna behandling
mot ˚
aldrande
I februari 2017 publicerades det en artikel fr˚an Erasmus University Medical Center om m¨ojligheten f¨or anv¨andandet av peptider f¨or bromsning i ˚aldrande av senescenta celler, d¨ar vanliga diploida celler slutar genomg˚a mitos, samt genomg˚ar en rad fenotypiska och fysiologiska f¨or¨andringar (van Deursen 2014). Detta m¨ojligg¨ors d˚a peptiden inhiberar signalering mellan proteinen FOXO4 och p53. N¨ar signalering mellan FOXO4 och p53 om¨ojligg¨ors, stoppas inte l¨angre apoptosen i de senescenta cellerna, vilket leder till att de f¨or˚aldrade cellerna d¨or och kan bli utbytta. Att apoptosen fr˚an b¨orjan stoppas beror p˚a att proteinet p53, som bidrar med signaleringen
f¨or cellens p˚ab¨orjade apoptos, inhiberas av proteinet FOXO4. Apoptosen m¨ojligg¨or d¨armed restaurationen av den v¨avnad de senescenta cellerna befann sig i, vilket reparerar vissa skador i v¨avnaden som kan ha uppst˚att som ett resultat av ˚aldrande eller andra p˚afrestningar (Baar et. al. 2017).
F¨ors¨oket har ¨an s˚a l¨ange endast genomf¨orts p˚a m¨oss, men f¨orfattaren till den publicerade artikeln har som m˚al att genomf¨ora kliniska pr¨ovningar p˚a m¨anniskor med denna peptid, f¨or att s¨akerhetsst¨alla att peptiden inte ¨ar farlig f¨or m¨anniskor. I framtiden hoppas ¨aven artikelf¨orfattaren starta upp ett f¨oretag och forts¨atta utvecklingen p˚a peptiden, f¨or en senare marknadsintroduktion av denna (EurekAlert 2017).
Figur 4: Relationer mellan akt¨orer p˚a marknaden och externa samarbetspartners.
Relationsmodell
Den globala l¨akemedelsmarknaden influeras av en stark drivkraft, vilken uppkommit ur ¨
okad efterfr˚agan p˚a l¨akemedel i kombination med en upptrappad konkurrens mellan akt¨orer p˚a marknaden. En p˚ataglig ¨okning utav framst¨allning av biologiska l¨akemedel i samspel med h¨ogre komplexitet hos Active Pharmaceutical Ingredients (API:s), har resulterat i f¨orh¨ojda krav p˚a mer kostnadseffektiva och kvalitetss¨akrade processer inom framst¨allning och klinisk forskning av l¨akemedel (American Pharmaceutical Review 2016). En stigande trend visar att stora akt¨orer p˚a marknaden d¨arf¨or utnyttjar utl¨aggning s.k. outsourcing. D¨armed ¨overl˚ats andelar av f¨oretagets forskning, framst¨allning och kliniska pr¨ovningar till externa organisationer (Stone 2017).
Outsourcing en konkurrenskraftig
marknad
Contract Manufacturing Organizations (CMO:s) utg¨or inom l¨akemedelsbranschen organisationer som erbjuder tj¨anster inom farmakologi och bioteknologi till externa akt¨orer p˚a marknaden. Organisationerna anlitas genom en kontraktsform som f¨or CMO:s i regel inkluderar olika sorters
tj¨anster inom tillverkning och framst¨allning f¨or produktionsprocessen, se figur 4.
En utvecklad form av CMO:s ¨ar Contract Development and Manufacturing Organizations (CDMO:s) som utg¨ors av olika organisationer, vilka ¨aven inkluderar produktutveckling i sin kontraktsform med externa akt¨orer p˚a marknaden. I regel inneb¨ar denna kontraktsform att externa akt¨orer ¨aven erbjuds tj¨anster inom prekliniska och kliniska pr¨ovningar. Denna kontraktbaserade form av utl¨aggning utg¨or d¨armed organisationer vilka erbjuder externa akt¨orer en mer omfattande kontraktsform ¨an CMO:s (American Pharmaceutical Review 2016).
En marknadsunders¨okning ¨over kontraktbaserad utl¨aggning av tj¨anster till dessa organisationer p˚a l¨akemedelsmarknaden 2016 inkluderade 587 akt¨orer inom l¨akemedelsbranschen i Nordamerika, Asien och Europa. Resultatet av unders¨okningen visade att kontraktbaserad utl¨aggning enligt dessa former i daglsl¨aget utg¨or en betydande andel av l¨akemedelsmarknadens ˚arliga inkomst. Enligt unders¨okningen uppgav ¨over 40 % av akt¨orerna en investering ˚ar 2016 mellan 50-100 miljoner dollar p˚a samarbeten med dessa kontraktbaserade organisationer. Medelstora till stora akt¨orer investerade i st¨orre utstr¨ackning ¨an sm˚a akt¨orer inom samma marknad, vilket indikerar att
v¨aletablerade akt¨orer med uttalad produktion utg¨or den st¨orsta kundkretsen vid utl¨aggning (American Pharmaceutical Review 2016).
Vidare uppgav akt¨orer enligt unders¨okningen vilka faktorer de anser vara viktigast i samband med val av kontraktbaserad organisation. Fr¨amst binder akt¨orer kontrakt med organisationer f¨or att uppn˚a h¨og kvalitet, vilket ocks˚a ans˚ags vara den viktigaste faktorn vid val av samarbete med en viss organisation. Ut¨over kvalitet angavs ¨aven tids- och kostnadseffektiva processer i kombination med avancerad teknisk utrustning och expertis som viktiga faktorer. Som f¨oljd av stora investeringar fr˚an akt¨orer utg¨or dessa kontraktbaserade organisationer en mycket lukrativ del av l¨akemedelsmarknaden. Enligt unders¨okningen ¨okar konkurrensen p˚a marknaden d¨ar CDMO:s anses vara den mest konkurrenskraftiga kontraktsformen p˚a l˚ang sikt.
Marknaden f¨or utl¨aggning av tj¨anster genom dessa kontraktbaserade organisationer ¨ar st¨orst i USA, men ¨aven Europa och Asien innehar en betydande andel av marknaden. Kontraktbaserad utl¨aggning av tj¨anster till organisationer ber¨or fr¨amst processer f¨or framst¨allning av l¨akemedel f¨or terapeutiska omr˚aden som behandlar metaboliska sjukdomar, kardiovaskul¨ara sjukdomar samt infektionssjukdomar. Det framg˚ar d¨armed tydligt ur unders¨okningen att denna andel av marknaden f¨oljer de trender och satsningar vilka ˚aterfinns inom forskning p˚a f¨oretag och inom akademi p˚a den globala l¨akemedelsmarknaden (American Pharmaceutical Review 2016).
CRO:s kan driva utveckling av
nischade l¨
akemedel
Contract Research Organizations (CRO:s) inom l¨akemedelsbranschen utg¨or organisationer som f¨orbinder sig att utf¨ora tj¨anster eller fylla en viss funktion f¨or ett l¨akemedelsf¨oretag eller andra externa akt¨orer, s˚asom statliga eller akademiska organisationer. Organisationerna (CRO:s) arbetar med assistans inom forskning och kliniska f¨ors¨ok genom att tillf¨ora expertis inom farmakologi och bioteknik. Relationsmodellen ger akt¨orer p˚a l¨akemedelsmarknaden m¨ojlighet att via kontrakt hyra expertis och arbetskraft till en f¨orm˚anlig kostnad (Stone 2017).
Enligt en artikel i The Association of Clinical
Research Organizations arbetar cirka 50 % av CRO:s med kliniska pr¨ovningar p˚a uppdrag av l¨akemedelsf¨oretag d¨ar dominerande terapeutiska omr˚aden fr¨amst utg¨ors av behandling inom onkologiska sjukdomar, metaboliska sjukdomar, kardiovaskul¨ara sjukdomar, sjukdomar relaterade till centrala nervsystemet (CNS) samt inom infektionssjukdomar. Dessa organisationer ¨ar mycket konkurrenskraftiga och h¨ogst aktuella p˚a marknaden, genom att erbjuda f¨oretag p˚a l¨akemedelsmarknaden en m¨ojlighet till s¨ankta kostnader f¨or produktion, fr¨amst genom f¨orm˚anliga kliniska pr¨ovningar. Detta ¨ar n˚agot f¨oretagen starkt efterfr˚agar i samband med dagens ¨
okande kostnader f¨or produktion och forskning (Stone 2017).
Inom dagens l¨akemedelsmarknad ¨ar USA ledande f¨or investering inom innovativ forskning och utveckling, landet har enskilt bidragit med h¨alften av de globala uppt¨ackterna utav nya molekyler under det senaste ˚artiondet. Enligt International Trade Administation (ITA Pharmaceuticals Top Markets Report 2016) kan detta ledarskap komma att skifta i takt med stigande kostnader f¨or forskning och utveckling i USA, vilket ¨oppnar upp f¨or nya v¨arldsledande marknader med stabiliserande ekonomiska utsikter, som Asien (ITA Pharmaceuticals Top Markets Report 2016).
Villkor f¨or olika former av internationella relationer och samarbeten mellan akt¨orer inom l¨akemedelsmarknaden ¨andras drastiskt och driver utsikterna f¨or en fortsatt utveckling inom forskning (ITA Pharmaceuticals Top Markets Report 2016). Samarbeten med CRO:s till˚ater f¨oretag att satsa p˚a utveckling av nischade och h¨ogst specialiserade l¨akemedel f¨or mindre och mer specifika m˚algrupper, d¨armed ges fortsatta utvecklingsm¨ojligheter f¨or l¨akemedelsf¨oretag att m¨ota marknadens och kundernas efterfr˚agan och behov (Stone 2017).
Samarbete mellan akademi och
f¨
oretag
Vinstdrivande f¨oretag och forskare inom akademin ing˚ar i samarbetsrelationer f¨or att underl¨atta forskning inom ny teknik samt vid framst¨allning av nya l¨akemedel, d¨aremot har det inte alltid varit s˚a. Historiskt sett har den offentliga sektorn varit den st¨orsta bidragsgivaren till grundl¨aggande
privata sektorn ansvarar f¨or uppt¨ackt av nya l¨akemedel samt utf¨orande av prekliniska- och kliniska pr¨ovningar. Den privata sektorn har ¨aven ansvarat f¨or tillverkning av produkten och f¨or att den ska hamna p˚a marknaden (Milne och Malins 2012).
Optimering har skett som f¨oljd av statliga ekonomiska f¨or¨andringar vilket har inneburit en of¨orm˚aga att finansiera akademisk grundl¨aggande forskning. Optimering ¨ar n¨odv¨andigt f¨or att uppr¨atth˚alla den privata sektorns fortsatta f¨orm˚aga till konkurrenskraft, vilket inneburit att flertalet biofarmaceutiska f¨oretag inlett samarbeten med delar av den offentliga sektorn. Samarbeten sker framf¨orallt mellan universitet och akademiska medicinska centra och leder till att f¨oretag kan ta del av genombrott i grundl¨aggande forskning och d¨armed vara i framkant p˚a den medicinska marknaden.
Ut¨over finansiella aspekter ger konkurrenskraft upphov till samarbeten d˚a f¨oretag ges m¨ojlighet att expandera till en m˚angfaldig produktkatalog och d¨armed uppfylla de medicinska behov som finns p˚a marknaden. Detta m¨ojligg¨ors d˚a tv˚a parter bidrar till ett gemensamt projekt, vilket leder till gemensamma utgifter och ett gemensamt risktagande. F¨oretag ges ocks˚a m¨ojlighet att arbeta med ledande forskare inom specifika omr˚aden d¨ar produktutveckling kan ske i en icke konkurrerande milj¨o. Samarbeten leder ¨aven till positiva f¨oljder f¨or akademin som ut¨okad expertis, kapital samt vidareutveckling och till¨ampning av grundforskning (Milne och Malins 2012).
Olika typer av forskningsanslag
Samarbeten mellan akademi och f¨oretag kan ¨
overgripligt delas in i tre separata kategorier med tillh¨orande underkategorier.
• Gemensamma kliniska pr¨ovningar;
traditionella kliniska studier och pr¨ovningar f¨or specifika terapeutiska omr˚aden s˚asom
l¨akemedel, utrustning, vaccin, och kirurgi. • Studier f¨or att fr¨amja folkh¨alsan anses vara
h¨ogprioriterade. Den mest optimala milj¨o f¨or
att studera dessa utg¨ors av Akademiska
Medicinska Centra (AMC:s) p˚a grund av fyra
olika aspekter:
– Kliniska studier d¨ar tv˚a eller flera behandlingar j¨amf¨ors med varandra.
prekliniska studier som AMC:s ¨ar b¨ast l¨ampade f¨or.
– Studier f¨or utsatta folkgrupper d¨ar AMC:s erbjuder optimal milj¨o f¨or patientv˚ard.
– Revolutionerande unders¨okning; inom
omr˚aden som nanoteknik och
farmakogenomik.
• Projekt f¨or h¨alsoforskning och utbildning;
samarbetet inkluderar ej kliniska pr¨ovningar
eller studier, d¨aremot inr¨aknas f¨oljande former av studier:
– Grundl¨aggande medicinska studier p˚a
effekter av sjukdomar och l¨akemedel.
– Undervisning efter grundl¨aggande
medicinsk utbildning.
– Speciella patientgrupper; fokuserar fr¨amst p˚a utsatta folkgrupper. – Translation fr˚an grundl¨aggande till
applicerad forskning.
– Tj¨anster och ¨ovning f¨or specifik utrustning.
– Ny teknik; s¨arskilt inom nanoteknik,
farmakogenomik och nya diagnostikmetoder (Milne och Malins 2012).
Expanderade och drivande
samarbeten
Med syfte att unders¨oka dagens situation mellan
biofarmaceutiska f¨oretag och akademiska medicinska
centra har Tufts Center for the Study of Drug
Development (Tufts CSDD) genomf¨ort en studie
vilken identifierat olika typer av samarbeten mellan
den privata och offentliga sektorn. Unders¨okningen
inkluderade 3278 anslag i USA och karakteriserade
partnerskap f¨or att kunna erh˚alla olika befintliga
samarbeten. Ett partnerskap mellan tv˚a eller flera
akt¨orer kan se mycket olika ut beroende p˚a m˚alet med
samarbetet och avtalet mellan akt¨orerna (Milne och
Malins 2012).
Unders¨okningen visar att partnerskapen kunde delas
in i tre omr˚aden: mest f¨orekommande i dagsl¨aget;
v¨axande samarbeten p˚a dagens marknad; samt
helt nya typer av partnerskap. Resultatet visade
tre typer av partnerskap vilka utgjorde 90 %
av anslagen och r¨aknas allts˚a till de partnerskap
som ¨ar mest f¨orekommande i dagsl¨aget. Vid det
f¨orsta partnerskapet, Principal investigator, inleder
ett f¨oretag en relation med en forskningsledare inom
ett specifikt omr˚ade. Forskningsledaren f˚ar tillg˚ang till f¨oretagets resurser och tilldelas insikt i f¨oretagets projekt och m˚al. N¨asta partnerskap g˚ar ut p˚a att
f¨oretag skapar en relation med flera forskningsledare
p˚a ett universitet som jobbar med fler projekt
inom ett omr˚ade. F¨oretagen vill bygga upp en
stark gemensam kunskapsgrund med forskningsledare och utbyta information samt resurser under ett l¨angre tidsspann. Det tredje partnerskapet inneb¨ar att f¨oretag delar ut f¨ardigst¨allda projekt till universitet (Milne och Malins 2012).
I nul¨aget expanderar tre samarbetsrelationer p˚a
marknaden; Corporate venture capital, Academic drug discovery center (ADDC:s) och Corporate mini-lab.
Corporate venture capital ¨ar en typ av partnerskap
d¨ar f¨oretag kan investera i ett startkapital f¨or ett externt f¨oretag specialiserat inom ett specifikt omr˚ade.
Academic drug discovery center (ADDC:s) ¨ar n¨ar
industrier startar upp akademier som ansluts till
universitet, en typ av bakv¨and spin-off. Corporate
mini-lab inneb¨ar att universitetslokaler nyttjas f¨or att m¨ojligg¨ora ett samspel mellan akademiska forskare och f¨oretagsanst¨allda (Milne och Malins 2012).
Helt nya typer av partnerskap identifierades av Tufts
CSDD, d¨ar dessa nya typer av samarbeten kan komma
att ge resultat f¨or komplex medicinsk utveckling.
Nya intressanta typer av partnerskap ¨ar Competition,
d¨ar ett f¨oretag l˚ater olika akademiska centra visa upp sitt kandidatf¨orslag f¨or f¨oretagets projekt och f¨oretaget v¨aljer ut det b¨asta f¨orslaget. Risk-Sharing
Models och Industry/Government Funded ¨ar tv˚a
andra typer av nya partnerskap. Det f¨orstn¨amnda
inneb¨ar att f¨oretag och akademi delar p˚a tillg˚angar och resurser i ett definierat projekt medan det sistn¨amnda
partnerskapet inneb¨ar att en industriakt¨or eller
regering finansierar akademiska centra som vanligtvis ¨
ar konkurrenter med varandra. H¨ar ligger fokus p˚a att utveckla teknik och medicinsk utrustning ist¨allet f¨or en specifik produkt (Milne och Malins 2012).
Samarbeten inom definierad
marknad
Nedan f¨oljer ett urval utav de samarbeten vilka
˚aterfinns i rapportens definierade kluster. Samtliga
samarbeten sker mellan ett v¨arldsledande universitet
inom omr˚adet life-science och ett industrif¨oretag inom
l¨akemedelsbranschen.
Nordamerika
Nedan ges fyra exempel p˚a samarbeten mellan
universitet och f¨oretag i Nordamerika d¨ar samtliga
behandlar peptider som l¨akemedel inom brett skilda
omr˚aden. Ett stort problem inom biotekniken ¨ar
att kunna f¨oruts¨aga huruvida sm˚a terapeutiska
peptider kan designas f¨or att kunna transporteras
genom cellmembran, ett omr˚adet som behandlats
i ett forskningsprojekt mellan Pfizer Inc och
California Institute for Quantative Biosciences
(QB3). Samarbetet mellan dessa akt¨orer har lett
till sammanlagt 22 projekt d¨ar det ovann¨amnda
¨
ar ett av dessa. Avtalet som p˚ab¨orjades mellan
akt¨orerna 2009, f¨orl¨angdes ˚ar 2012 med tre ˚ar och
inkluderar m¨ojligheter f¨or Pfizer att kunna erbjuda
”seed funding” f¨or uppstart av spin-off f¨oretag
inom biovetenskap. Partnerskap mellan Pfizer Inc och California Institute for Quantative Biosciences
(QB3) kan d¨armed ses som ett exempel p˚a varianten
Corporate venture capital (Milne och Malins 2012).
Peptider som l¨akemedel ¨ar inte endast tillverkning av
det specifika l¨akemedlet utan ¨aven administrationen
av hur den aktiva substansen kan n˚a verkningsplatsen.
Ett samarbete av den typen f¨orekommer mellan
Novo Nordisk och Massachusetts Institute of
Technology (MIT). Det ¨ar ett exempel p˚a Corporate
Mini-Lab eftersom projektet utf¨ors i universitetets
lokaler d¨ar kompetens fr˚an f¨oretaget s˚av¨al som fr˚an
universitetet kombineras. ˚Ar 2015 inleddes samarbetet
f¨or utveckling av n¨asta generations tillv¨agag˚angss¨att
att administrera l¨akemedel, som ett alternativ till
parenteral eller injektions-baserad administrering av peptider (The FINANCIAL 2016).
Ett annat partnerskap kopplat till omr˚adet
metaboliska sjukdomar sker mellan Johns Hopkins
University och Asclepix Therapeutics LLC.
Forskningen unders¨oker en ny peptid som potentiellt
kan leda till en f¨orb¨attrad behandling av retinala
sjukdomar. Diabetisk retinopati ¨ar en retinal sjukdom
som leder till f¨ors¨amrad eller total f¨orlust av
synen. Risken att drabbas ¨okar med individens
sjukdomsf¨orlopp kopplat till diabetes. I partnerskapet ing˚ar ett licensavtal vilket inneb¨ar att r¨attigheter f¨or
framtida distributioner i samband med uppt¨ackter
tillfaller tv˚a grundare av f¨oretaget, och professorer p˚a universitetet. D˚a det ¨ar tv˚a professorer fr˚an
universitetet som skapat ett spin-off f¨oretag vilka
nu samarbetar i ett projekt, finansierat av ett flertal externa akt¨orer, ¨ar det sv˚art att definiera vilken typ av partnerskap det handlar om (Johns Hopkins medicine 2017).
Europa
Tidigare n¨amnda typer av partnerskap vilka ¨ar
definierade i Nordamerika existerar ¨aven i andra delar av v¨arlden, inte minst mellan universitet och f¨oretag i Europa. Nedan f¨oljer ett utdrag utav tv˚a samarbeten.
2014 p˚ab¨orjades ett samarbete mellan University of
Oxford och Rogne Bioscience. Partnerskapet ¨ar en
kombination av tv˚a definierade partnerskap; Corporate
venture capital och Principal investigator. F¨oretaget
Rogne Bioscience har investerat kapital i syfte att m¨ojligg¨ora ett akademiskt projekt, specialiserat inom ett specifikt omr˚ade, att n˚a ut kommersiellt. Samtidigt
forskningsledare, Professor David Greaves, d¨ar han f˚ar tillg˚ang till f¨oretagets resurser och projektets m˚al (Oxford University 2017).
Samarbetet mellan University of Oxford och Rogne
Bioscience involverar ett licensavtal d¨ar teknologi
utvecklad p˚a universitetet av Professor David
Greaves till˚ats nyttjas och marknadsf¨oras av det
amerikanska f¨oretaget Rogne Bioscience. Avtalet
g¨aller ett antiinflammatoriskt peptidl¨akemedel med
syfte att appliceras lokalt p˚a huden vid dermatologiska
sjukdomar s˚asom psoriasis, f¨or att lokalt behandla
inflammation. F¨ordelen med detta l¨akemedel blir
d¨armed att verkan och f¨oljaktligen biverkningarna
f¨orblir lokala ist¨allet f¨or kroppsomfattande, som vid oralt intag av l¨akemedel. Den naturligt f¨orekommande peptiden reducerar produktionen av cytokiner vid
applicering vilket d¨ampar inflammationer (Oxford
University 2017).
Tre av Englands mest prestigefyllda universitet
skapade 2016 tillsammans med tre l¨akemedelsf¨oretag
Apollo Research Fund, vilken syftar till att guida
de mest lovande prekliniska pr¨ovningarna inom
l¨akemedelsutveckling till produktion. Fonden f˚ar st¨od
av forskare som arbetat inom l¨akemedelsindustrin
i syfte att v¨alja ut prekliniska pr¨ovningar med
st¨orst potential. Denna typ av partnerskap p˚aminner
om Competition, d˚a f¨oretagen v¨aljer ut de b¨asta
id´eerna fr˚an akademin f¨or egen utveckling. Samarbetet
ger l¨akemedelsf¨oretag som investerat i fonden
f¨ortur p˚a eventuella patent och forskningsresultat
fr˚an universitetet. Fonden ska delvis fokusera
p˚a pr¨ovningar av peptidl¨akemedel, men ¨aven av
andra sorters l¨akemedel s˚asom antikroppsbaserade
eller genterapeutiska metoder. Samarbetet ger
l¨akemedelsf¨oretagen m¨ojlighet att vara f¨orst p˚a nya
framsteg som kommer ut fr˚an universiteten, samtidigt
som universiteten via fondens framtida aff¨arer har
m¨ojlighet att ¨oka sin oms¨attning (Carroll 2016).
Asien
I Asien hittas likheter med de beskrivna partnerskapen i Nordamerika. Mellan Phylogica och the University
of Queensland ses likheter med partnerskapet
Industry/government funded, d˚a projektet finansieras
av regeringen och inte handlar om utvecklingen av
en specifik produkt. ˚Ar 2015 inleddes samarbetet,
och m˚alet var att utveckla tekniker f¨or utveckling
av peptidbaserade l¨akemedel, med fokus p˚a cykliska
peptider. Projektet st¨ottades av Australian research
council inom den australiensiska regeringen. T¨ankta
m˚alomr˚aden f¨or peptiderna var exempelvis nya
antibiotika och anti-cancermediciner (The University of Queensland 2015).
Ett annat samarbete som ocks˚a ¨ar finansierat av
University of Queensland. De har utvecklat ett
peptidbaserat l¨akemedel f¨or behandling av diabetes
typ 2 och i januari 2015 var studien i ett
prekliniskt stadie (The University of Queensland 2014) (AdisInsight 2015).
Janssen Australia/J&J Innovation och University of
Queensland startade 2012 ett 12-m˚anaders projekt
tillsammans f¨or att identifiera en peptid som fungerar
i behandling av sm¨arta. Baserat p˚a spindelgift
h¨arleddes en peptid som har f¨orm˚agan att kunna
detektera en specifik jonkanal eller ett enzym och d¨armed f¨orhindra sm¨arta. Det l˚angsiktiga m˚alet f¨or projektet var att kunna utveckla dessa peptider
och anv¨anda dem vid behandling av kronisk sm¨arta
Forskning p˚
a den
Svenska marknaden
Enligt en enk¨at om forskning och utveckling
som genomf¨orts av de forskande l¨akemedelsf¨oretagen
(LIF), domineras de kliniska l¨akemedelspr¨ovningarna
i Sverige ˚ar 2015 av nya behandlingar mot cancer
och sjukdomar i immunsystemet. Dessa tv˚a omr˚aden
utgjorde enligt denna statistik cirka en tredjedel av alla p˚ag˚aende pr¨ovningar. Terapiomr˚aden vilka
ber¨or nervsystemet (CNS), metaboliska sjukdomar
och infektionssjukdomar svarar f¨or en fj¨ardedel av de p˚ag˚aende pr¨ovningarna, medan kardiovaskul¨ara- och
hematologiska sjukdomar utg¨or ytterligare en knapp
fj¨ardedel av totala antalet pr¨ovningar under 2015 (De forskande l¨akemedelsf¨oretagen [LIF] 2017).
Enligt ytterligare en unders¨okning av pr¨ovningar
p˚ab¨orjade samma ˚ar (2015), kommer trenden inom
cancer och immunologiska sjukdomar forts¨atta att
utg¨ora en stor del av kommande pr¨ovningar av
l¨akemedel i Sverige. I unders¨okningen syntes att 21 % av samtliga kliniska l¨akemedelspr¨ovningar riktas mot
kardiovaskul¨ara sjukdomar vilket antyder att detta
omr˚ade f¨orv¨antas ¨oka i framtiden.
Med information baserad p˚a samma enk¨at ses att
antalet l¨akemedelspr¨ovningar i Sverige har minskat
med ungef¨ar en tredjedel de senaste 10 ˚aren.
De senaste ˚aren har antalet nystartade pr¨ovningar
varierat mellan 100-150 stycken per ˚ar. Under 2015
startades fem stycken fas-1 pr¨ovningar, 27 fas-2
pr¨ovningar och 73 fas-3 pr¨ovningar, samt 17 fas-4
pr¨ovningar. Antalet fas-1 pr¨ovningar av l¨akemedel i Sverige minskar d˚a denna fas blir alltmer centraliserad i andra l¨ander (LIF 2017).
Globalt syns en liknande f¨ordelning mellan olika
forskningsomr˚aden f¨or peptidbaserade l¨akemedel.
Onkologiska sjukdomar, neurologiska sjukdomar
och metaboliska sjukdomar dominerar omr˚aden
inom forskningen och en tydlig efterfr˚agan p˚a
peptidbaserade l¨akemedel f¨or kardiovaskul¨ara
sjukdomar indikerar att forskningen inom omr˚adet
kommer att utg¨ora en st¨orre del av forskningssektorn
inom de kommande ˚aren (Ghosh 2016).
I den statistiska sammanst¨allningen ¨over de olika
l¨akemedelsf¨oretagens fokus p˚a forskningsomr˚aden
inom peptidbaserade l¨akemedel kan en liknande
f¨ordelning mellan sjukdomsomr˚aden tydligt avl¨asas.
Statistiken baseras p˚a den i rapporten definierade
marknaden f¨or peptidl¨akemedel, d¨ar Sverige
inkluderas. ¨Aven h¨ar finns tydliga likheter mellan
peptidbaserade forskningstrender och den totala
l¨akemedelsforskningens trender.
Enligt analysen i denna rapport utg¨ors dominanta
forskningsomr˚aden inom peptidbaserade l¨akemedel
av metaboliska sjukdomar, onkologiska sjukdomar
och endokrinologiska sjukdomar. Det kardiovaskul¨ara
omr˚adet utg¨or ocks˚a en betydande andel p˚a drygt 12 procent (Se figur 3).
Forskning inom- och mellan
Akademi och f¨
oretag i Sverige
I Sverige f¨orekommer samarbeten mellan akademi
och f¨oretag inom l¨akemedelsforskning och utveckling. Samarbeten g¨or det m¨ojligt f¨or f¨oretag att ta del av den expertis som finns i den akademiska sektorn.
Att knyta an akademiska forskare eller sm˚a projekt
inom universiteten i ett tidigt skede ¨ar ett billigt och effektivt alternativ f¨or f¨oretagen.
Uppsala, Lund och KI bedriver en stor del av
l¨akemedelsforskningen i Sverige just eftersom det
finns m˚anga avknoppningsf¨oretag i omr˚adet och
¨
aven f¨oretag som kan bedriva pr¨ovningar (Hallberg,
Mathias; Professor vid institutionen f¨or farmaceutisk
biovetenskap. 2017. Intervju 24 april).
F¨oljande information erh¨olls genom mejlkonversation
med representanter fr˚an olika akademiska s¨aten
i Sverige. Mejlkontakt med Svenska universitet
indikerar att peptidbaserad forskning bedrivs inom brett skilda omr˚aden. Samtidigt f¨orekommer det olika samarbeten mellan olika l¨aros¨aten.
Vid Uppsala Universitet bedrivs forskning om
terapeutiska peptider f¨or diagnostik och behandling
av reumatism. Dessutom anv¨ands peptider som
startpunkter i projekt som kan leda till nya
l¨akemedel mot cancer och njursjukdomar. Om
projekten lyckas kommer dock dessa l¨akemedel
inte vara peptidbaserade utan vara substanser som liknar traditionella l¨akemedel (Kihlberg, Jan. E-mail. 2017-04-19)
Vid Lunds Universitet forskas det p˚a syntetiska
peptider f¨or att producera ett nytt cancerl¨akemedel,
forskningen baseras p˚a HAMLET-molekylen.
HAMLET ¨ar en molekyl som bildas av tv˚a naturliga
och ofarliga molekyler som finns i modersmj¨olk och
har visat effekt mot ett flertal olika tum¨orceller
(Svanbvorg, Katarina. E-mail. 2017-04-20). Det
bedrivs ¨aven forskning med avsikt att f¨orb¨attra
glukosniv˚aer hos diabetiker f¨or att samtidigt kunna
minska risken f¨or olika f¨oljdkomplikationer s˚asom
˚aderf¨orfettning, ateroskleros. Detta f¨orv¨antas ske
som en konsekvens av s¨ankta glukosniv˚aer i blodet
och direkta effekter p˚a k¨arlv¨aggen (Lagerstedt, Jens. E-mail. 2017-04-20).
Professorer p˚a Karolinska Institutet har under m˚anga
friska individer och peptiden misst¨anks ¨aven ha andra viktiga funktioner f¨orutom att aktivera insulin, f¨or att
motverka komplikationer som uppst˚ar vid diabetes.
˚
Ar 2013 genomf¨ordes en studie i samarbete med sju
universitetssjukhus i Sverige av John Wahgren m.fl. f¨or att besvara huruvida en injicerad c-peptid vid typ
1-diabetes kan f¨orb¨attra nervfunktionen i underben
och f¨otter. Studien p˚avisade negativa resultat, men
forskning kring c-peptidens aktivitet p˚ag˚ar fortfarande p˚a KI och ett flertal universitet ¨over hela v¨arlden (Diabetesportalen 2016).
Forskare vid Karolinska institutet har ¨aven
samarbetat med Chalmers tekniska h¨ogskola i
G¨oteborg samt med Uppsala universitet f¨or att
konstruera peptider mot multipelt myelom. Forskarna har utf¨ort en studie som visar p˚a att cancerceller fr˚an
patienter med multipelt myelom visar god k¨anslighet
f¨or l¨akemedlet som kallas melflufen. I nul¨aget
genomg˚ar l¨akemedlet klinisk pr¨ovning i Sverige
under Oncopeptides AB:s regi. Dessutom unders¨oks
l¨akemedlets m¨ojligheter vid andra cancerformer
(Karolinska Institutet 2014).
Lunds universitet publicerade ˚ar 2016 en studie ¨over huruvida peptiden NLF20, en antimikrobiell peptid, kan anv¨andas f¨or att behandla infektion orsakad av det humana patogenet Pseudomonas aeruginosa. Studien
genomf¨ordes i samarbete med Uppsala universitet
och Nanyang Technological University i Singapore.
Peptidens antimikrobiella effekt utv¨arderades med en
kombination av in vitro och in vivo metoder. F¨ors¨oken resulterade i att NLF20 visade potenta antimikrobiella
effekter mot b˚ade E.coli och Pseudomonas aeruginosa
Utmaningar och
trender
Under kapitlet Global kartl¨aggning ¨ar det tidigare
beskrivet att den peptidbaserade marknaden
f¨orutsp˚as ¨oka i genomsnitt med omkring 10 % per
˚ar. Den r˚adande utvecklingen av peptidbaserade
l¨akemedel visar i dagsl¨aget en stor potential som
terapimetod, d¨ar en betydande andel ˚aterfinns inom
de globalt st¨orsta sjukdomsrelaterade omr˚adena p˚a
l¨akemedelsmarknaden. Dessa l¨akemedel erbjuder
m¨ojligheter till att behandla en stor del av dagens
globala folkh¨alsosjukdomar, men p˚a grund av
peptiders allm¨anna kemiska egenskaper uppst˚ar
sv˚arigheter vilket begr¨ansar anv¨andningsomr˚adena f¨or peptidl¨akemedel.
Att folkh¨alsosjukdomar ¨ar av intresse f¨or f¨oretag
aktiva inom peptidl¨akemedelsbranschen tydligg¨ors
¨
aven av enk¨atsvaren insamlade fr˚an ett antal f¨oretag
f¨or denna rapport (se Enk¨atsvar, Bilagor ). Alla
f¨oretag som svarade p˚a enk¨aten ans˚ag att onkologiska sjukdomar var ett ¨amnesomr˚ade av stort intresse f¨or deras f¨oretag. Alla f¨oretag, Amgen AB, AstraZenecea, Bachem, och CordenPharma International GmbH, ser stora expansionsm¨ojligheter ¨aven inom forskning kring
kardiovaskul¨ara sjukdomar. Dessa svar antyder ¨annu
en g˚ang att folkh¨alsosjukdomar ¨ar en trends¨attande
faktor i utvecklingen av peptidbaserade l¨akemedel.
En ¨overgripande trend f¨or l¨akemedelsmarknaden ¨ar ocks˚a att l¨agga ut arbeten till externa akt¨orer p˚a
kontraktsbasis. S˚adana kontraktsformer effektiviserar
arbetet vid forskning och framst¨allning av l¨akemedel, vilket leder till snabbare resultat, och billigare produktionskostnader.
Statistik ¨
over forskning resulterar i
trender
Efter en analys av forskning p˚a f¨oretag, inom
den ovan n¨amnda definierade marknaden, f¨orv¨antas
peptider kunna appliceras inom ett brett spektrum av terapiomr˚aden. Vissa omr˚aden visades som f¨orv¨antat
utg¨ora en majoritet inom f¨oretagens pipeline d¨ar
behandling av onkologiska sjukdomar, metaboliska
sjukdomar och kardiovaskul¨ara sjukdomar dominerar.
En rapport fr˚an Newsite framh˚aller ¨aven att forskning
inom centrala nervsystemet (CNS) utg¨or en stor
trend just nu (Ghosh 2016). Det g˚ar att urskilja
ett samband mellan r˚adande forksningstrender och
befintliga l¨akemedel ute p˚a marknaden, se figur
5.
Fetma och ¨
okad livsl¨
angd driver
peptidforskningen
2014 ber¨aknades 1,2 miljarder m¨anniskor ¨over 18 ˚ar
vara ¨overviktiga, varav 6 miljoner uppskattas lida
av fetma enligt World Health Organization (WHO)
(2017c). Denna statistik talar f¨or att en stor andel
av v¨arldens uppskattade befolkning p˚a 7,5 miljarder
m¨anniskor (Worldometers 2017) lider av fetma, vilket
utg¨or ett globalt folkh¨alsoproblem. Anledningen till
att mycket forskning p˚ag˚ar kring peptidbaserade
l¨akemedel f¨or metaboliska sjukdomar kan d¨armed
bero p˚a den stora efterfr˚agan av nya l¨osningar
f¨or problematiken kring fetma. Framtidsutsikterna
indikerar att oms¨attningen utav f¨ors¨aljning av
peptidl¨akemedel f¨or metaboliska sjukdomar antas ¨oka fr˚an 4,1 miljarder till 12 miljarder kronor fr˚an ˚ar 2014 till ˚ar 2025 (Ghosh 2016).
17,5 miljoner m¨anniskor d¨or av kardiovaskul¨ara
sjukdomar varje ˚ar (WHO 2017b) samtidigt som
mycket forskning p˚ag˚ar f¨or att finna alternativa
behandlingsmetoder med just peptider f¨or dessa
sjukdomar. ˚Ar 2025 f¨orv¨antas marknaden v¨arderas
till 3 miljarder kronor. Enligt en marknadsanalys av Newsite befinner sig 43 % av samtlig forskning
kring peptider i ett fas-2 stadie, d¨ar l¨akemedel
f¨or metaboliska sjukdomar och kardiovaskul¨ara
sjukdomar utg¨or majoriteten av dessa (Ghosh 2016).
Anv¨andningen av peptider f¨or behandling av cancer
¨
okar till stor del p˚a grund av den stigande d¨odligheten
och enligt WHO (2017a) d¨or 8,8 miljoner m¨anniskor i
cancer ˚arligen. Idag fokuseras det i st¨orre utstr¨ackning p˚a att finna alternativ till kemoterapi, vilket ocks˚a
har bidragit till en ¨okad anv¨andning av peptider
inom cancerterapi. Prostatacancer, br¨ostcancer,
¨
aggstockscancer, och bukspottk¨ortelcancer ¨ar de
cancerformer man behandlar med peptidbaserade
terapier. ˚Ar 2015 hade antagonister och agonister
f¨or receptorer vid cancer utvecklats och testats i ¨okad utstr¨ackning f¨or behandling av cancer.
D˚a medellivsl¨angden ¨okar globalt, drabbas allt fler av
˚aldersrelaterade sjukdomar, d¨ar Alzheimers sjukdom
¨
ar en av dessa. Frekvensen av insjuknade i Alzheimers
sjukdom f¨ordubblas vart femte ˚ar hos individer
¨
over 60 ˚ar, vilket f¨orklarar att h¨ogre medellivsl¨angd
globalt medf¨or fler insjuknande i Alzheimers sjukdom
