KULTUR–SPRÅK–MEDIER
Självständigt arbete i fördjupningsämnet svenska och
lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
Elevers attityder till
grammatikundervisning
Pupils attitudes towards grammar teaching
Anna Haraldsson
Casandra Ikonen
Ämneslärarexamen med inriktning mot Gymnasieskolan, 300 högskolepoäng Självständigt arbete i fördjupningsämnet, 15 högskolepoäng
2020-01-14
Examinator: Cecilia Olsson Jers Handledare: Maria Kouns
Förord
Kunskapsöversikten är skriven av Anna Haraldsson och Casandra Ikonen. Vi intygar att samtliga delar av arbetet är genomförda tillsammans och inga individuella bidrag behöver framföras eller förtydligas. Det innebär att alla artiklar vi mött under arbetets gång lästes av oss båda. De artiklar vi valde att gå vidare med efter abstractläsning lästes först individuellt för separat granskning. Granskningarna diskuteras därefter tillsammans och sammanställdes. Därefter valde vi ut de slutliga artiklarna och analysen gjordes tillsammans. Vi valde från början att inte dela upp arbetet. Det innebär att samtliga delar är skrivna av oss båda. Arbetssättet var därmed tidskrävande men vi upplever att vi båda har lärt oss mycket av det.
Sammandrag
Kunskapsöversiktens syfte är att ta reda på om det finns några samband mellan
undervisningsmetoder i grammatik och elevers attityder till ämnet. För att ta reda på det har följande frågeställningar utformats:
• Vilka exempel på undervisningsmetoder i grammatik finns det?
• Vilka samband finns mellan undervisningsmetoder och elevers attityder till grammatik?
Metoden består av en inledande och en egentlig informationssökning där både systematisk och osystematisk informationssökning genomförts. Informationssökningen ledde fram till de nio texter som utgör det empiriska materialet i kunskapsöversikten med åldersspannet från
mellanstadium till universitetsnivå. Resultatet visar olika undervisningsmetoder i grammatik och elevers attityder till grammatik. Undervisningsmetoderna delas in i två kategorier; traditionella undervisningsmetoder i grammatik och kontextbaserade undervisningsmetoder i grammatik. Den sistnämnda undervisningsmetoden kan genomföras på flera olika sätt och dominerar i det
empiriska materialet. Resultatet pekar på att kontextbaserade undervisningsmetoder i grammatik genererar mer positiva attityder än traditionella undervisningsmetoder i grammatik. Vi upplever att det behövs mer forskning inom området eftersom det i nuläget är begränsat. Slutsatsen i kunskapsöversikten är därmed att olika undervisningsmetoder i grammatik genererar olika typer av attityder till ämnet.
Nyckelord: grammatikundervisning, undervisningsmetoder i grammatik, grammatik i språkundervisning,
Innehållsförteckning
1. INLEDNING OCH BAKGRUND ... 5
1.1 BEGREPPSDEFINITIONER ... 6
2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 7
3. METOD ... 8
3.1 DEN INLEDANDE INFORMATIONSSÖKNINGEN ... 8
3.2 DEN EGENTLIGA INFORMATIONSSÖKNINGEN OCH URVALSPROCESSEN ... 9
3.2.1 ERC och ERIC ... 9
3.2.2 SwePub ... 11 3.2.3 Urvalsprocessen ... 12 3.3 METODDISKUSSION ... 12 3.4 ANALYSMETOD ... 13 3.5 MATERIAL ... 13 4. RESULTAT ... 16
4.1 TRADITIONELLA UNDERVISNINGSMETODER I GRAMMATIK ... 16
4.2 KONTEXTBASERADE UNDERVISNINGSMETODER I GRAMMATIK ... 16
4.3 ATTITYDER TILL GRAMMATIKUNDERVISNING ... 17
4.4 SAMBAND MELLAN UNDERVISNINGSMETODER I GRAMMATIK OCH ATTITYDER TILL GRAMMATIK ... 18
5. SLUTSATSER OCH DISKUSSION ... 20
5.1 SLUTSATSER ... 20 5.2 DISKUSSION ... 21 LITTERATURFÖRTECKNING ... 23 BILAGOR ... 25 BILAGA 1 ... 25 BILAGA 2 ... 27 BILAGA 3 ... 34
1. Inledning och bakgrund
Det har under flera år yttrats olika tankar om grammatikundervisning, dess relevans och nytta i skolan (Boström och Josefsson, 2006:23). Oavsett bakgrund har troligtvis de flesta en viss erfarenhet av grammatikundervisning i skolan. Vi har en uppfattning om att det finns elever som har en negativ attityd till grammatikundervisning. Därför vill vi ta reda på om
undervisningsmetoder i grammatik kan vara en anledning till vilka attityder elever har till grammatik. Vi anser det relevant för professionen då det kan synliggöra hur
undervisningsmetoder påverkar elevers syn på grammatik och i slutändan deras lärande. Teleman (1987:8) menar att grammatikens värde är av två slag. Grammatik kan både ge oss kunskap om oss själva och verka som redskap när människan vill nå andra mål. Det vill säga att grammatik i skolan kan vara behjälplig för elever även utanför skolan, i ett större sammanhang. Vidare menar Teleman (1987:8) att grammatisk kunskap hjälper människan att orientera sig i världen. Även det pekar på att grammatik har ett värde utanför skolans klassrum. Boström och Josefsson (2006:26) menar att grammatikkunskap främjar logiskt tänkande och att man med grammatikkunskap kan uttrycka sig bättre i det egna språket. Det vill säga att grammatisk kunskap kan hjälpa elever inom både svenskämnet och andra ämnen i skolan. Boström och Josefsson (2006:26) förklarar
grammatikens betydelse i ett större sammanhang, vilket vi anser ökar grammatikens relevans i språkundervisningen.
I det centrala innehållet i kursen svenska 2 på gymnasiet framgår följande: “Svenska språkets uppbyggnad, dvs. hur ord, fraser och satser är uppbyggda samt hur de samspelar i grammatiken” (LGY11, 2011:169). Till skillnad från den tidigare läroplanen har grammatikens roll blivit mer explicit i nuvarande läroplan. Teleman (1987:11) menar att det finns delade känslor till
grammatikundervisning bland många som gått i skolan, både av de som är för och de som är emot dess plats i undervisningen. Han menar även att vuxna som gått i skolan minns
grammatikundervisningen som obegriplig, plågsam och något som studerades mekaniskt (Teleman, 1987:11). Det kan tyda på att det inte är grammatik i sig som är problematisk, utan snarare vilka undervisningsmetoder som används. Även Boström och Josefsson (2006:23) menar att den kritik som förts mot grammatik snarare handlar om undervisningsmetoder och
1.1 Begreppsdefinitioner
I kunskapsöversikten används begreppsdefinitioner enligt Svenska Akademien (2019). Definitionen för metod är planmässigt tillvägagångssätt för att uppnå ett visst resultat.
Kunskapsöversikten utgår från ett didaktiskt perspektiv och undervisningsmetoder i sammanhanget tolkas som lektionsplaneringar som ska genomföras för att elever ska lära sig exempelvis grammatiska grunder. Undervisningsmetoder kan bestå av vilka övningar lärare planerar att använda i sin undervisning. Exempel på övningar kan vara stenciler och arbetsblad som
exempelvis fylla-i-övningar eller mer kommunikativa övningar med samtal och diskussion. Vidare definierar Svenska Akademien (2019) attityd som inställning till någon person eller någon
företeelse. Företeelse i kunskapsöversikten är grammatik. Grammatik är beskrivning av hur korrekta ordformer, fraser och meningar bildas i ett språk (Svenska Akademien, 2019). I
kunskapsöversikten används grammatik i koppling till grammatikundervisning i skolsammanhang. Kunskapsöversikten fokuserar på vilka undervisningsmetoder elever tar del av när de lär
2. Syfte och frågeställning
Syftet i kunskapsöversikten är att ta reda på samband mellan undervisningsmetoder i grammatik och elevers attityder till grammatik. Vår förhoppning är att kunskapsöversikten kommer tillföra kunskap kring vilka undervisningsmetoder i grammatik som genererar olika attityder hos elever. För att nå vårt syfte har vi formulerat följande frågeställningar:
• Vilka exempel på undervisningsmetoder i grammatik finns det?
• Vilka samband finns mellan undervisningsmetoder i grammatik och elevers attityder till grammatik?
3. Metod
3.1 Den inledande informationssökningen
Utifrån frågeställningen diskuterades viktiga begrepp som skulle kunna användas som sökord för att ringa in det relevanta forskningsområdet. Eftersom en databas riskerar att inte vara
heltäckande (Backman, 2016:78), valdes därför tre databaser för insamlande av material till kunskapsöversikten. De internationella databaserna som användes var ERC och ERIC eftersom de publicerar forskning inom pedagogik. För att få ett nationellt perspektiv lades databasen SwePub till.
Begreppet som tidigt i processen visade sig ha relevans för att möta frågeställningen var
grammatik. Vidare undersöktes vilka ord som är synonymer till grammatik. Synonym till grammatik
var språklära, vilket endast gav fem träffar i SwePub. Eftersom fel sökord kan resultera i ett smalt resultat (Friberg, 2006:65) gjordes bedömningen att begreppet språklära skulle exkluderas från sökningen i SwePub. Den engelska översättningen till grammatik var grammar och synonymerna var syntax, morphology och linguistic. Resultatet vid testsökning av synonymerna behandlade specifika delar inom grammatik och inte dess helhet. Begreppet grammatik testades därmed på olika sätt och vår bedömning blev att grammatik behövde stå för sig själv för att sökträffarna skulle närma ämnesområdet.
För att sökresultaten skulle närma sig frågeställningen och behandla grammatik i undervisning gjordes fler testsökningar. De utgjordes av begrepp som utbildning, skola, modersmål, språk, education,
school, native language och language. Resultatet av sökningarna behandlade andra forskningsområden
inom språkundervisning och därför ansågs begreppen irrelevanta. Däremot blev begreppet
language relevant när det specificerades till language learning. För att precisera
informationssökningen ytterligare testades även begreppet undervisning. Det nytillkomna begreppet gjorde att vi täckte upp både grammatik- och undervisningsaspekten utifrån frågeställningen. Däremot behövde den tredje delen, attityd, också inkluderas. Attityder testades med bland annat
undervisning, men den sökkombinationen gav inte relevanta resultat utan behandlade attityder till
undervisning generellt och i andra ämnen. Därmed hade vi hittat våra tre sökord grammatik,
undervisning och attityd. Nedan finns en tabell med alla slutliga sökord som använts i ERC, ERIC
Databas: ERC och ERIC Databas: SwePub Kärnbegrepp: grammar Kärnbegrepp: grammatik
Engelska
sökkombinationer
Engelska synonymer Svenska
sökkombinationer Synonymer teaching strategies, learning strategies, language learning teaching methods, learning methods, language acquisition, language development undervisning undervisningsmetoder, undervisningsstrategier, grammatikdidaktik attitudes perceptions, opinions,
thoughts, feelings, beliefs
attityd
Tabell 1
Kärnbegreppet grammatik kombinerades med sökorden genom den logiska operatorn AND. Vidare kombinerades sökorden med databasens förslag på synonymer genom den logiska operatorn OR. En stor del av sökresultaten var forskning som utgick från ett
andraspråksperspektiv, vilket inte är relevant för kunskapsöversikten. Därmed applicerades den logiska operatorn NOT för att exkludera de sökträffarna. Liknande procedur genomfördes gällande åldersavgränsning och funktionsvariationer i undervisning, se bilaga 1.
Det alla databaser har gemensamt är att de har minst en sökruta, men det som kan skilja databaserna åt är själva gränssnittet. Gränssnittet bestäms av databasvärden och det avgör hur sökningarna kan genomföras genom bland annat diverse avgränsningar och tillägg (Friberg, 2006:54). Databasen SwePub har ett annat gränssnitt än ERC och ERIC, vilket medförde att sökningarna i SwePub genomfördes osystematiskt i relation till sökningarna i ERC och ERIC. Systematiska och osystematiska sökningar kan användas parallellt och kompletterar varandra (Friberg, 2006:48). Den kompletterande aspekten går att finna i det faktum att ERC och ERIC publicerar internationell forskning medan SwePub publicerar nationell forskning.
3.2 Den egentliga informationssökningen och urvalsprocessen
3.2.1 ERC och ERIC
Utifrån den inledande informationssökningen var sökkombinationerna och avgränsningarna fastställda, se tabell 1. Avgränsningarna i ERC och ERIC var följande: NOT (efl OR ell OR esl OR
english as a foreign language OR english language learner OR english as a second language OR L2), NOT
För att kvalitetssäkra sökningarna inkluderades att resultaten skulle vara peer review, full text och
academic journals på engelska från åren 2009-2019 i ERC och ERIC. Vidare inkluderades det fält
som avsedde att ordet grammar skulle finnas med i texternas abstract. Dessutom inkluderades fälten find all my search terms och apply equivalent subjects. För en sammanställning av den egentliga informationssökningen se tabell 2 nedan.
Datum och söksträng Databas Totalt antal träffar Valda texter efter titel- granskning Duplikat av valda texter efter titel- granskning
2019-12-02 grammar AND (language learning OR language acquisition OR language development)
ERC 285 23 0
ERIC 56 3 3
2019-12-02 grammar AND (learning strategies OR learning methods)
ERC 95 16 9
ERIC 38 2 1
2019-12-03 grammar AND (learning strategies OR learning methods) ERC 82 8 8 ERIC 26 1 1 2019-12-03 grammar AND (attitudes OR perceptions OR opinions OR thoughts OR feelings OR beliefs) ERC 130 7 6 ERIC 54 1 0
Totalt antal träffar i databaserna ERC och ERIC: 786 Totalt antal valda texter efter titelgranskning: 61 Totalt antal duplikat: 28
Vidare till textgranskning efter abstractläsning: 12
Totalt antal valda texter till kunskapsöversikten från databaserna ERC och ERIC: 6
Tabell 2. För en mer utförlig tabell se bilaga 1.
3.2.2 SwePub
Det gjordes inga avgränsningar i databasen SwePub eftersom gränssnittet i databasen skiljer sig från gränssnittet i databaserna ERC och ERIC. Den inledande informationssökningen lade grunden till tre söksträngar i SwePub. Majoriteten av sökträffarna saknade vetenskaplig
granskning som en konsekvens av gränssnittet. För en sammanställning av sökningarna i SwePub se tabell 3 nedan.
Datum och söksträng Totalt antal träffar Valda texter efter titel- granskning Duplikat av valda texter efter titel- granskning 2019-12-03 grammatik 375 3 0 2019-12-03 grammatik AND undervisning OR undervisningsmetoder OR undervisningsstrategier OR grammatikdidaktik 113 3 1 2019-12-03 grammatik AND undervisning OR undervisningsmetoder OR
undervisningsstrategier AND attityd
84 1 1
Totalt antal träffar i databasen SwePub: 572 Totalt antal valda texter efter titelgranskning: 7 Totalt antal duplikat: 2
Vidare till textgranskning efter abstractläsning: 3
Totalt antal valda texter till kunskapsöversikten från databasen SwePub: 3
Tabell 3. För en mer utförlig tabell se bilaga 1.
3.2.3 Urvalsprocessen
Vid abstractläsningen var det främst kärnbegreppet grammatik i relation till undervisning som var intressant. Totalt lästes 38 abstract från ERC, ERIC och SwePub (se bilaga 2) och 15 gick vidare till textgranskning. Texterna granskades för att vi skulle få en djupare uppfattning om studiernas syfte, metod, resultat och slutsatser. Granskningen gjordes individuellt för att öka
interreliabiliteten. Det enskilda resultatet jämfördes sedan tillsammans och diskuterades för att sammanställas. Textgranskningen tydliggjorde vilka texter som explicit behandlade attityder kring grammatik, vilket var begränsat. Däremot kunde flera av texterna som inte explicit behandlade attityder kring grammatik ge en helhetsbild av ämnesområdet. Slutligen valdes åtta artiklar och en doktorsavhandling som empiriskt material för kunskapsöversikten, se bilaga 3.
3.3 Metoddiskussion
Testsökningarna som gjordes i den inledande informationssökningen täcker ämnesområdet enligt vår bedömning och lade grund för den egentliga informationssökningen. Vi valde att inkludera fältet för abstract vilket gjordes eftersom vi ansåg det viktigt att ordet grammar skulle finnas med i forskningens abstract. Inkludering av fältet för abstract kan dock innebära att texter som
behandlar ämnet i ett annat sammanhang kommer med i sökresultatet (Friberg, 2006:61). Däremot anser vi att våra sökord är specificerade till den grad att abstractfältet fyller en bra funktion i sökningen. Fältet Find all my search terms användes för att alla begrepp skulle ingå i sökningen och därmed täcka upp området och inte gå miste om forskning.
En liknande tidsavgränsning i SwePub var inte möjlig med den som gjordes i ERC och ERIC, år 2009-2019, och därför valde vi att göra en titelgranskning på alla sökresultat. Eftersom
forskningen var begränsad och alla årtal hade inkluderats visade det sig efter titelgranskning att en av texterna var skriven 2004. Texten är en doktorsavhandling och anses relevant i
kunskapsöversikten eftersom den behandlar alla tre aspekter av sökorden, det vill säga grammatik,
undervisning och attityd. Å andra sidan var forskning som behandlar attityder till
undervisning på något sätt relevanta. Exempelvis ansågs texter som undersökte grammatik kopplat till skrivutveckling relevanta, då attityder förekom i texterna som behandlade sambandet mellan undervisningsmetoder och grammatik. Studierna är gjorda i Sverige, Turkiet, USA, Australien, Indonesien och England. Den spridda forskningen kan ha både sina för- och nackdelar. Å ena sidan täcks många delar av världen upp och bidrar till ett internationellt
perspektiv medan det å andra sidan kan ses som spretigt. Det tyder på att mer forskning behövs inom området för att kunna göra en geografisk avgränsning och för att ge en tydligare bild på attityder kring grammatik.
3.4 Analysmetod
Det empiriska materialets innehåll har analyserats och sammanställts. Vid analysen utmärktes olika mönster som delades upp i fyra kategorier, som även går i linje med kunskapsöversiktens syfte och frågeställning. Analysen av det empiriska materialet gjordes genom flera steg (Friberg, 2017-135-136). Det första steget var att läsa de valda texterna med fokus på resultatet. För att hitta mönster i studiernas resultat identifierade vi nyckelfynd utifrån kunskapsöversiktens syfte och frågeställning. Vidare gjordes en översikt över studiernas resultat för att jämföra och relatera dem till varandra. Likheter och skillnader identifierades och utifrån det skapades fyra kategorier. Kategorierna blev slutligen traditionella undervisningsmetoder i grammatik, kontextbaserade undervisningsmetoder i grammatik, attityder till grammatikundervisning samt samband mellan undervisningsmetoder i grammatik och attityder till grammatik, se avsnitt 4 Resultat.
3.5 Material
Bayrams The Views of the Teachers about the Factors that Affect the Success of the Students on Turkish
Grammar Course (2018) syftar till att fastställa synen som lärare har om framgångsrika faktorer
inom modersmålsundervisning. Studien har gjorts genom kvalitativ undersökning bestående av intervjuer med språklärare i Turkiet.
Boströms Lärande & Metod Lärstilsanpassad undervisning jämfört med traditionell undervisning i svensk
grammatik (2004) är en doktorsavhandling som syftar till att studera inlärningseffekterna med
utgångspunkt i traditionell grammatikundervisning på gymnasienivå i jämförelse med
undervisning baserad på elevers lärstilar. Boström använder sig av en både kvantitativ analys som kompletterades med kvalitativ undersökning. Det gjordes genom prov, enkäter och intervjuer.
Boströms och Strzeleckas Min grammatikhistoria: Roliga och sorgliga berättelser ur verkligheten. En
fenomenografisk analys av 313 studenters berättelse (2013) syftar till att granska den förhärskande bilden
av grammatik i skolan genom att beskriva 313 studenters berättelser om upplevelser av skolgrammatik. Det är en fenomenografisk studie som gjorts genom kvalitativ och kvantitativ undersökning.
Collins och Norris Written Language Performance Following Embedded Grammar Instruction (2017) är en kvalitativ studie gjord på fyra mellanstadieskolor och sex högstadieskolor i USA som anses ha lågpresterande elever. Forskningen utgjordes av för- och eftertester där olika
undervisningsmetoder inom grammatik prövades för att se om elevers skrivande kunde förbättras.
Josefssons och Lundins Tröskelbegrepp inom grammatiken (2017) syftar att undersöka delar av grammatik vilka upplevs som särskilt svåra av studenter. Studien genomfördes i Sverige och består av en kvalitativ ansats genom analys av universitetsstudenters tentor och intervjuer samt loggboksanteckningar.
Karasakaloğlus Grammar Attitude Scale: A Study of Validity and Reliability (2018) är en kvantitativ studie som mäter språklärarstudenters attityder till grammatik utifrån en skala som anses vara reliabel och valid. Studien är gjord i Turkiet och anses kunna användas för att mäta attityder till grammatik eftersom området är omtvistat.
Myhills, Jones, Watsons och Lines Playful explicitness with grammar: a pedagogy for writing (2013) är en kvalitativ studie gjord i årskurs åtta i USA och England. Den syftar till att jämföra två metoder som ska förbättra skrivande genom grammatikundervisning.
Petrakis och Hills Theories of grammar and their influence on teaching practice: Examining language teachers’
beliefs (2010) är en studie som är gjord i Australien. Studien bygger på både kvalitativa och
kvantitativa metoder genom intervjuer och enkäter med lärare. Syftet är att se på lärares användning av teorier i grammatikundervisning. Vidare diskuteras relationerna mellan grammatikträning och grammatikundervisning. Dessutom synliggör författarna vilka undervisningsmetoder i grammatik som lärarna anser vara viktiga.
Suhartinas The Efficacy of Pair Interaction in Teaching Communicative English Grammar (2018) är en studie gjord på studenter som läser engelska på fyra privata universitet i Indonesien. Både
kvalitativ och kvantitativ metod användes. Syftet var att finna undervisningsstrategier i grammatik som kunde användas i faktisk kommunikation.
4. Resultat
4.1 Traditionella undervisningsmetoder i grammatik
Boström (2004:21) definierar traditionell undervisning som ”undervisning med utgångspunkt i lärobokens innehåll, vilket eleverna lär sig genom att själva läsa innehållet eller lyssna på lärarens genomgångar samt genom skriftliga övningar och muntliga diskussioner”. Enligt Boström (2004:20) används traditionell undervisning ofta när elever utmanas i svåra moment och när elever ska lära sig grunden i ett ämne. Det vill säga att elever studerar samma innehåll inom samma tidsram och på liknande sätt (Boström 2004:20). Exempel på traditionell
undervisningsmetod kan vara muntlig genomgång av en lärare följt av enskilt arbete utifrån läroböcker där elever själva läser och besvarar frågor (Boström 2004:119). Ett annat exempel på traditionella undervisningsmetoder i grammatik enligt Collins och Norris (2017:23) är Discrete
Grammar Instruction, förkortat DGI. Skoluppgifter inom DGI kan vara traditionella övningsblad
med grammatikinstruktioner (Collins och Norris 2017:23). Boströms och Strzeleckas (2013:35-36) studie visar också att grammatikundervisning kan bestå av stenciler i form av
ifyllnadsövningar.
4.2 Kontextbaserade undervisningsmetoder i grammatik
Collins och Norris (2017:24) kallar en typ av undervisningsmetod i grammatik för EGI, Embedded
Grammar Instruction. De definierar det följande ”Grammar taught in meaningful reading context”
(Collins och Norris 2017:24). Deras studie visar att elever lär sig mer komplex grammatik när det lärs ut i kontext (Collins och Norris 2017:25). Vidare förtydligar Collins och Norris (2017:25) den kontextbaserade grammatikundervisningens fördel genom att de två olika
undervisningsmetoderna, EGI och DGI, har testas i kontrollgrupper: ”Compared to a control group, students in the EGI group composed sentences with greater accuracy and complexity than did students taught these skills using traditional worksheet methods following six weeks of intervention.” (Collins och Norris, 2017:25). Bayram (2018:239) menar att elever föredrar när grammatik lärs ut integrerad i kontext snarare än isolerad. En del av lärarna i hennes studie menade att intensiva perioder av separat grammatikinlärning skulle kunna påverka elevers grammatiska framgång negativt (Bayram, 2018:243). Myhill, Jones, Watson och Lines (2013:104-105) menar också i sin studie att grammatik som sätts i sammanhang har störst inverkan på elevers skrivande. Vidare presenteras de pedagogiska principer för lärares språkbruk som skulle kunna underlätta förklaringen av grammatik. Principerna kan vara att lärarna ska använda
autentiska exempel från autentiska texter, att elever ska våga experimentera med språk i klassrummet eller att grammatiskt metaspråk ska förklaras genom exempel (Myhill m. fl., 2013:105). Genom att nyttja principerna menar de att elevers skrivutveckling ska påverkas positivt genom grammatik.
Suhartina (2018) har en funktionell utgångspunkt i sin studie där hon undersöker vilken som är den optimala gruppkonstellationen för inlärning av grammatik. Studenterna ämnar lära sig grammatik i kommunikation. Det visar sig vara bäst att arbeta i par. Däremot behöver elevers genuina intresse av att lära sig grammatik kombineras med kommunikativa grammatikövningar (Suhartina, 2018:189). En kombination av förkunskap, intresse och arbete i par är till fördel och hennes undersökning visade att kunskaper om grammatik ökade med 12,53% genom
parinteraktion (Suhartina, 2018:184). Petraki och Hill (2010:79) menar att 55% av lärarna i deras undersökning var överens om att grammatik borde läras ut både kontextuellt och enskilt. 37% av lärarna menade att det borde undervisas integrerat med andra förmågor, medan 8% tyckte att det skulle läras ut helt isolerat (Petraki och Hill, 2010:79). Suhartina (2018:189) menar att grammatik med fördel kan läras ut i kommunikativa sammanhang i språkundervisning. Även Petraki och Hill (2010:79) kommer fram till att grammatikundervisning i kommunikativa sammanhang kan
utveckla elevers grammatikkunskaper. Vidare menar Petraki och Hill (2010:79) att grammatik kan läras ut integrerat, men att även isolerad grammatikundervisning har en viktig funktion.
4.3 Attityder till grammatikundervisning
Boström och Strzelecka (2013:35) kommer fram till att 22% av deltagarna i sin studie har negativa upplevelser av grammatikundervisning. 57% har neutrala eller inga minnen alls medan 11% har positiva minnen. Resterande 10% uttryckte föränderliga känslor till ämnet. En del av de studenter som tillhörde den neutrala gruppen har uttryckt följande: “Varför läser vi egentligen det här? Kommer jag att ha någon nytta av det?” (Boström och Strzelecka, 2013:35). Författarna tolkar uttrycket som att studenterna ansåg grammatik meningslöst (Boström och Strzelecka, 2013:34-36). Josefsson och Lundin (2017:21-24) identifierar tre tröskelbegrepp inom grammatik som studenter har svårt att förstå. Tröskelbegreppen är att kunna hålla isär dimensionerna betydelse, form och funktion, kunna skilja mellan linjär och hierarkisk dimension och kunna avgränsa fraser och satser (Josefsson och Lundin, 2017:21-24). Studenternas loggböcker i studien visar på olika känslor kring ämnet. En student skriver ”Roligt att jobba med funktion.
Lundin, 2017:23). En annan student, som misslyckats på sin tentamen, uttrycker sig på följande sätt: ”Jag förstår inte vad det är jag inte förstår” (Josefsson och Lundin, 2017:23). Författarna menar, utifrån citatet, att studenten uttrycker frustration på ett målande sätt (Josefsson och Lundin, 2017:23).
4.4 Samband mellan undervisningsmetoder i grammatik och
attityder till grammatik
I Boströms studie från 2004 undersöks elevers attityder till grammatik genom två olika undervisningsmetoder på gymnasium och vuxenutbildningen. De är traditionell
grammatikundervisning och lärstilsanpassad undervisning i grammatik. Med lärstilsanpassad undervisning menas bland annat elevcentrerat lärande, individuella instruktioner, att elever arbetar utifrån sin egen takt och att läraren handleder (Boström, 2004:22). Innan
undervisningsmetoderna implementerades i klassrummet gjordes en mätning av elevers känslor inför den kommande grammatikundervisningen. Det visade sig endast vara små skillnader i deras svar, något som förändrades under arbetets gång beroende på vilken undervisningsmetod
eleverna blivit undervisade i. Den grupp som hade traditionell grammatikundervisning påvisade en mer negativ attityd till ämnet. Samtidigt visade den grupp som hade lärstilsanpassad
undervisning mer positiv attityd till grammatik (Boström, 2004:139). I Boströms och Strzeleckas (2013:35-36) studie beskriver några studenter en bild av grammatik bestående av stenciler, trista regler och meningslöshet. Vidare menar författarna att de negativa upplevelserna kan grunda sig i grammatikens svårighet och abstraktion (Boström och Strzeleckas, 2013:35-36).
I Karasakaloğs studie från 2018 får elever besvara frågor gällande vad de tycker om olika delar av grammatik och vad de har svårt för. Karasakaloğ hävdar att det finns ett positivt samband mellan lärares egna attityder till sin undervisning och elevers prestationer (Karasakaloğ, 2018:17).
Boström och Strzelecka (2013:35) uttrycker lärares avgörande roll för studenterna i sin studie. Lärares (in)kompetens, bristande engagemang, oinspirerande undervisningsmetodik, beteende eller personlighet kan vara orsaker till bestående minnen av grammatikundervisning. Vidare menar författarna, utifrån studenternas erfarenheter i studien, att lärare som ansågs stränga, tjatiga och negativa har betingat negativa minnen (Boström och Strzelecka, 2013:35). Petraki och Hill (2010:80) förklarar vikten av att ha goda grammatikkunskaper som lärare. Kontinuerlig repetition av grammatik är viktigt för att förbereda lärarna att lära ut grammatik (Petraki och Hill, 2010:80). Även Josefsson och Lundin (2017:24) lyfter vikten av att lärare behöver mycket goda och djupa
kunskaper inom ämnet. Vidare kan en verklighetsförankring i elevers vardagsliv motivera inlärningen av grammatik (Bayram, 2018:242). Likaså menar Boström (2004:196) att utgångspunkten i undervisning ska ske utifrån elevers verklighet.
5. Slutsatser och diskussion
5.1 Slutsatser
Utifrån den insamlade forskningen görs bedömningen att det behövs mer forskning för att kunna besvara frågeställningen mer precist. Däremot kan vi se ett visst samband mellan
undervisningsmetoder i grammatik och elevers attityder till grammatik. Vårt resultat visar två övergripande undervisningsmetoder i grammatik, vilka är traditionell grammatikundervisning och kontextbaserad grammatikundervisning. Traditionell grammatikundervisning kan vara till fördel att använda när elever ska lära sig grammatiska grunder (se Boström, 2004). Däremot är vår slutsats att traditionell grammatikundervisning genererade en mer negativ attityd eftersom studenter upplevde undervisningen som tråkigare än vad kontextbaserad grammatikundervisning var (se Boström, 2004; Boström och Strzeleckas, 2013). Negativa känslor och frustration kan uppstå när elever har svårt att förstå grammatik. Det kan grunda sig i grammatikens svårigheter och abstraktion (se Boström och Strzelecka, 2013; Josefsson och Lundin, 2017).
Kontextbaserade undervisningsmetoder i grammatik kan utveckla elevers skrivande och deras komplexa grammatiska kunskaper (Myhill m. fl., 2013; Collins och Norris, 2017). Vi har
dessutom kommit fram till att elevers attityd till grammatikundervisning även påverkas av deras eget intresse för att lära sig ämnet samt lärares ämneskompetens. Lärares egna attityder till sin undervisning påverkar också elevers attityder och har en avgörande roll för att elever ska lyckas (se Boström och Strzelecka, 2013). Ett sätt att motivera grammatikundervisning för elever kan vara en verklighetsförankring och utgångspunkt i elevers vardagsliv (se Bayram, 2018; Boström, 2004).
Sammanfattningsvis är det svårt att urskilja tydliga samband mellan undervisningsmetoder i grammatik och attityder till grammatik. Däremot går det att till viss del argumentera för att den mer traditionella grammatikundervisningen skapat fler negativa attityder. Slutligen menar vi att grammatikundervisning framförallt ska bestå av kontextbaserade undervisningsmetoder, men även ha inslag av traditionella undervisningsmetoder. Kombinationen gynnar både elevers lärande och attityder till grammatik.
5.2 Diskussion
Elever kan få en fördjupad förståelse för grammatik om det lärs ut i olika sammanhang. Genom att kombinera grammatik med exempelvis läsning, skrivning eller andra färdigheter i
undervisningen blir grammatik mer kontextbaserad. Grammatik kan ha större betydelse för människan än enbart i klassrummet. Enligt Teleman (1987) kan grammatik hjälpa människan att orientera sig i världen. För att grammatik ska kunna få den betydelsen för elever är vår tolkning att de behöver övas i att använda grammatik i olika sammanhang, snarare än isolerat. Om elever blir medvetna om grammatikens funktioner utanför undervisningen kan de även använda sina grammatikkunskaper för att utveckla ett logiskt tänkande i andra sammanhang. Vi menar därför att grammatik kan ge elever nytta i såväl vardagslivet som andra ämnen i skolan.
Vi anser att kunskapsöversikten har relevans för yrkesprofessionen eftersom den visat att det finns olika undervisningsmetoder som påverkar elevers attityd till grammatikundervisning. Det är viktigt att lärare kan identifiera de delar inom grammatikundervisning som elever upplever svåra för att kunna hjälpa dem vidare i sitt lärande. Boström och Josefsson (2006:23) menar att det är undervisningsmetoder och examinationsformer det förts kritik emot inom grammatiken än om själva ämnet. Deras påstående stämmer väl överens med vad vi kommit fram till i
kunskapsöversikten. Det är därför viktigt att lärare är medvetna om att val av
undervisningsmetod i grammatik kan komma att påverka elevers syn på ämnet. Den forskning som finns inom ämnesområdet är ännu begränsad och därför behövs mer forskning bedrivas inom området för nå fram till en mer underbyggd och nyanserad slutsats. Vi kan eventuellt tänka oss att fortsätta undersöka ämnet i ett framtida examensarbete. Det skulle kunna göras genom att gymnasieelever och verksamma lärare får besvara frågor gällande grammatikundervisning och attityder till ämnet. Det skulle kunna göras genom såväl kvalitativa som kvantitativa
undersökningar.
Det finns flera begränsningar i kunskapsöversikten. Dels behandlar inte det empiriska materialet alla undervisningsmetoder som finns inom grammatik. Däremot har vi sett återkommande mönster gällande användning av undervisningsmetoder. Mönstren har mynnat ut i två generella undervisningsmetoder vilka är traditionell- och kontextbaserad grammatikundervisning. Vidare begränsningar är att alla studier som valdes inte går in på djupet inom forskningsområdet. Det innebär att texterna bidrar till resultatet på olika sätt, vilket vi ser både som en fördel och nackdel. Forskningen som utgör det empiriska materialet är gjord på olika platser i världen och är därmed geografiskt spridd. Däremot är det attityder till grammatikundervisning som frågeställningen
behandlar och därför är det relevant att ha med forskningen trots att den är geografiskt spridd. Även om vår kommande yrkesprofession är inom åldersspannet högstadiet till gymnasiet har kunskapsöversikten inte kunnat begränsas till det åldersspannet. Anledningen var det begränsade utbudet av forskning inom ämnesområdet. Flera av studierna som valdes som empiriskt material var gjorda på universitetsnivå vilka ansågs relevanta eftersom studenterna i studierna hade erfarenheter av grammatikundervisning.
Litteraturförteckning
Backman, Jarl (2016). Rapporter och uppsatser. 3., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Bayram, Bora (2018).‘The Views of the Teachers about the Factors that Affect the Success of the Students on Turkish Grammar Course’, International Online Journal of Educational Sciences, 10(4), pp. 233–250. Tillgänglig på internet: doi 10.15345/iojes.2018.04.013.
Boström, Lena (2004). Lärande & metod: lärstilsanpassad undervisning jämfört med traditionell undervisning
i svensk grammatik. Diss. Jönköping : Jönköpings högskola, 2004. Tillgänglig på internet:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:347375/FULLTEXT01.pdf
Boström, Lena och Josefsson, Gunlög (2006). Vägar till grammatik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Boström, Lena och Strzelecka, Elzbieta (2013). Min grammatikhistoria: Roliga och sorgliga berättelser ur verkligheten. En fenomenografisk analys av 313 studenters berättelser.. Texter om
svenska med didaktisk inriktning / Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning. s. 29-50
Tillgänglig på internet:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:684255/FULLTEXT01.pdf
Collins, Ginger. and Norris, Jan (2017). ‘Written Language Performance Following Embedded Grammar Instruction’, Reading Horizons, 56(3), pp. 16–30. Tillgänglig på internet:
https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1154815&lang=sv&site =eds-live
Friberg, Febe (red.) (2006). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur
Friberg, Febe (red.) (2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur
Josefsson, Gunlög och Lundin, Katarina (2017). Tröskelbegrepp inom grammatiken. Högre
Karasakaloğlu, Nuri (2018). ‘Grammar Attitude Scale: A Study of Validity and Reliability’,
International Journal of Progressive Education, 14(5), p. 14. Tillgänglig på Internet:
https://eds.a.ebscohost.com/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=1&sid=bd7f746b-4361-40d1-9da2-30edef04ff1d%40sessionmgr4008
Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 [Elektronisk resurs]. (2011).
Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på internet:
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a659807/1553964056811/pdf2705.
Myhill, Debera. et al. (2013). ‘Playful Explicitness with Grammar: A Pedagogy for Writing’,
Literacy, 47(2), pp. 103–111. Tillgänglig på internet:
https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1014598&lang=sv&site =eds-live
Petraki, Eleni and Hill, Deborah (2010). ‘Theories of grammar and their influence on teaching practice: Examining language teachers’ beliefs’, University of Sydney Papers in TESOL, 5(5), pp. 65– 99. Tillgänglig på internet:
https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=ehh&AN=58657171&lang=sv&site= eds-live
Suhartina, R. (2018). ‘The Efficacy of Pair Interaction in Teaching Communicative English Grammar’, Journal of Language Teaching & Research, 9(1), pp. 181–191. Tillgänglig på internet: doi 10.17507/jltr.0901.23.
Svenska Akademien (2019). Svenska akademiens ordböcker. https://svenska.se/ [2019-11-27] Teleman, Ulf (red.) (1992[1987]). Grammatik på villovägar. 1. uppl. Solna: Almqvist & Wiksell
Bilagor
Bilaga 1
Systematisk sökning i databaserna ERC och ERIC
Kärnbegrepp: grammar Inkludering: Exkludering: 1. Abstract 2. Find all my search terms 3. Apply equivalent subjects 4. Peer review 5. Full text 6. 2009-2019 7. Academic journals 8. English
1. NOT ( efl OR ell OR esl OR english as a foreign language OR english language learner OR english as a second language OR L2 )
2. NOT ( preschool OR kindergarten OR elementary school ) 3. NOT ( disorder OR disability )
Datum Databas a) Antal
sökträffar
b) Valda efter titelgranskning
c) Antal duplikat
Sökning 1, kärnbegreppet grammar i kombination med:
AND (language learning OR language acquisition OR language development)
2019-12-02 ERC a) 285 b) 23 c) 0
2019-12-02 ERIC a) 56 b) 3 c) 3
Sökning 2, kärnbegreppet grammar i kombination med:
AND (learning strategies OR learning methods)
2019-12-02 ERIC a) 38 b) 2 c) 1 Sökning 3, kärnbegreppet grammar i kombination med:
AND (learning strategies OR learning methods)
2019-12-03 ERC a) 82 b) 8 c) 8
2019-12-03 ERIC a) 26 b) 1 c) 1
Sökning 4, kärnbegreppet grammar i kombination med:
AND (attitudes OR perceptions OR opinions OR thoughts OR feelings OR beliefs)
2019-12-03 ERC a) 130 b) 7 c) 6
2019-12-03 ERIC a) 54 b) 1 c) 0
Totalt antal sökträffar: 786
Valda texter efter titelgranskning: 61 Totalt antal duplikat: 28 Vidare till abstractläsning: 33 Vidare till textgranskning: 12
Totalt antal valda texter till kunskapsöversikten från databaserna ERC och ERIC: 6
Kompletterande osystematisk sökning i databasen SwePub
Kärnbegrepp: grammatik Datum: 2019-12-03 Sökningar Antal sökträffar Valda efter titelgranskning Antal duplikat grammatik 375 3 0
grammatik AND undervisning OR
undervisningsmetoder OR undervisningsstrategier OR grammatikdidaktik
grammatik AND undervisning OR
undervisningsmetoder OR
undervisningsstrategier AND attityd
84 1 1
Totalt antal sökträffar: 572
Valda texter efter titelgranskning: 7 Totalt antal duplikat: 2 Vidare till abstractläsning: 5 Vidare till textgranskning: 3 Totalt antal valda texter till kunskapsöversikten från databasen SwePub: 3
Valda studier från databaserna ERC, ERIC och SwePub: 9
Bilaga 2
ERC och ERIC
*Spada, Nina
Isolating or integrating attention to form in communicative instruction: A dilemma?
https://web-a-ebscohost- com.proxy.mau.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=18&sid=f8e1bd85-9c18-4d4c-94c5-0d6a41e059d2%40sdc-v-sessmgr03
Cole, Peter; Hermon, Gabriella; Yanti, null
Grammar of Binding in the languages of the world: Innate or learned?
https://web-b-ebscohost-com.proxy.mau.se/ehost/detail/detail?vid=0&sid=7dc27f18-4f3a-
4513-8872-93b9a66c4771%40pdc-v-sessmgr01&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d%3d#AN=103175476&db=ehh
McDaniel, Dana; Cowart, Wayne; McKee, Cecile; Garrett, Merrill F. The role of the language production system in shaping grammars
https://web-b-ebscohost-com.proxy.mau.se/ehost/detail/detail?vid=0&sid=c3b564f3-e0dc-
44af-a7eb-33271eaaa570%40pdc-v-sessmgr02&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d%3d#AN=103205452&db=ehh
*Suhartina, R.
The Efficacy of Pair Interaction in Teaching Communicative English Grammar
https://web-b-ebscohost-com.proxy.mau.se/ehost/detail/detail?vid=0&sid=cda808dc-b84b-
4257-bab2-d9010039bf4e%40pdc-v-sessmgr04&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d%3d#AN=129664631&db=ehh
*Fitzgerald, Colleen E.; Hadley, Pamela A.; Rispoli, Matthew
Are Some Parents' Interaction Styles Associated With Richer Grammatical Input?
https://web-b-ebscohost-com.proxy.mau.se/ehost/detail/detail?vid=0&sid=14a16afa-144a-
4e80-8412-c804cfb6f9f1%40pdc-v-sessmgr04&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d%3d#AN=89471643&db=ehh
*Gang Zhou; Xiaochun Niu
Approaches to Language Teaching and Learning
https://web-b-ebscohost-com.proxy.mau.se/ehost/detail/detail?vid=0&sid=75cd4a23-e3fa-
4efa-b470-245800452b57%40pdc-v-sessmgr02&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d%3d#AN=108369206&db=ehh
*Hertel, Tammy Jandrey; Sunderman, Gretchen.
Student Attitudes Toward Native and Non-Native Language Instructors.
https://web-b-ebscohost-com.proxy.mau.se/ehost/detail/detail?vid=0&sid=4d1f0953-961d-
4b87-9d0e-5299ad6f2bef%40pdc-v-sessmgr04&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d%3d#AN=48034776&db=ehh
Matas, Cristina Poyatos; Natolo, Michelle.
Love Grammar: Student-driven Grammar Learning Games.
https://web-b-ebscohost-com.proxy.mau.se/ehost/detail/detail?vid=0&sid=9e53221f-5d1b-
4e72-9bb1-1a65c3e5de50%40pdc-v-sessmgr03&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d%3d#AN=64439296&db=ehh
*Bayram, Bora
Grammar Course.
https://web-b-ebscohost-com.proxy.mau.se/ehost/detail/detail?vid=0&sid=4aea7b5c-3d33-
4276-86a9-531117f0cd93%40sessionmgr102&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d%3d#AN=13217 6049&db=ehh
Collins, Ginger; Norris, Jan.
Written Language Performance Following Embedded Grammar Instruction.
https://web-b-ebscohost-com.proxy.mau.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=1&sid=2dbd07cf-616f-4ae5-80fa-8b0dd4449c38%40sessionmgr103
*Ediger, Marlow
Teaching grammar as communication in the curriculum.
https://web-b-ebscohost-com.proxy.mau.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=1&sid=ad7ccdec-cba5-4810-a371-851c64c0febe%40pdc-v-sessmgr04
*Karasakaloğlu, Nuri.
Grammar Attitude Scale: A Study of Validity and Reliability.
https://web-b-ebscohost-com.proxy.mau.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=1&sid=be7cd14d-f890-4046-8631-05d2dc37d7ca%40pdc-v-sessmgr03
Gün, Mesut
The Effects of Using Animations on Sixth Grade Students' Academic Success in Turkish Grammar Learning.
https://web-b-ebscohost-com.proxy.mau.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=1&sid=e7a260a8-4472-4699-9135-0bb0a7690d14%40pdc-v-sessmgr04
Sungsoo Kim; Jungok Bae.
Selecting the Best Indicators of Grammatical Knowledge and Ability: Preliminary Results
https://web-b-ebscohost-com.proxy.mau.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=1&sid=365e19d4-b988-4370-bb5f-fb9d7f25b7ae%40pdc-v-sessmgr05
*Mahony, Linda; Adam, Pam.
The what and how of teaching grammar.
https://web-b-ebscohost-com.proxy.mau.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=1&sid=4345cc38-e1d6-442d-9f13-a034623b6df5%40pdc-v-sessmgr03
*Harris, Richard; Rose, Samuel.
Who benefits from grammar schools? A case study of Buckinghamshire, England.
https://web-b-ebscohost-com.proxy.mau.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=1&sid=529f0a0f-6f61-45b9-be2d-b2dd2bd22d92%40pdc-v-sessmgr01
*Myhill, Debra; Jones, Susan; Watson, Annabel; Lines, Helen. Playful explicitness with grammar: a pedagogy for writing.
https://web-b-ebscohost-com.proxy.mau.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=1&sid=dd703ed2-f8cb-4119-932e-a50a5acfdf88%40pdc-v-sessmgr04
Willis, Linda-Dianne; Exley, Beryl.
Grammar's journey - Teacherly reflections.
https://web-b-ebscohost- com.proxy.mau.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=1&sid=b1c6d0bb-c6e7-4597-8a82-a08c892df33b%40pdc-v-sessmgr04
*Agiro, Christa Preston.
Minimal Marking: It's Not Just about Grammar, You know.
https://web-b-ebscohost-com.proxy.mau.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=1&sid=df28ac28-3722-450b-9096-e5ccf0005d87%40pdc-v-sessmgr05
*Curnow, Annette.
Practical strategies for teaching grammar.
https://web-b-ebscohost-com.proxy.mau.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=1&sid=7e957b75-b5b1-474f-ac7f-105b485403fd%40pdc-v-sessmgr05
Brown, David West
Coming to terms with what it means to teach and learn grammar
https://web-b-ebscohost-com.proxy.mau.se/ehost/detail/detail?vid=3&sid=86197195-d299-
*Mackenzie, J. Lachlan
Cognitive Adequacy in a Dialogic Functional Discourse Grammar
https://web-b-ebscohost-com.proxy.mau.se/ehost/detail/detail?vid=5&sid=86197195-d299-
4d44-9ea5-bd6d5917062f%40pdc-v-sessmgr03&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d%3d#AN=75169522&db=ehh
*Keizer, Evelien
English Proforms in Functional Discourse Grammar
https://web-b-ebscohost-com.proxy.mau.se/ehost/detail/detail?vid=7&sid=86197195-d299-
4d44-9ea5-bd6d5917062f%40pdc-v-sessmgr03&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d%3d#AN=75169521&db=ehh
Ruday, Sean
Keeping the Air in the Balloon: Rethinking Revision Instruction
https://web-b-ebscohost-com.proxy.mau.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=1&sid=c572b6c7-2055-4fd7-80a2-6bcf3789d145%40pdc-v-sessmgr04
CARTER, PHILLIP M. FULL
CRITICAL LANGUAGE STUDY AND MODERN ENGLISH GRAMMAR IN CONTEXT.
https://read.dukeupress.edu/american-speech/article-abstract/90/2/246/55487/Critical-Language-Study-and-Modern-English-Grammar
Herbert, Beth.
GRAMMAR GAMES: A PRACTICAL GUIDE TO TEACHING GRAMMAR IN CONTEXT.
https://web-b-ebscohost-com.proxy.mau.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=1&sid=6f71ef77-0202-43d2-bc34-fa80fbf3788a%40pdc-v-sessmgr04
*Petraki, Eleni; Hill, Deborah.
Theories of grammar and their influence on teaching practice: Examining language teachers' beliefs.
https://web-b-ebscohost-com.proxy.mau.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=1&sid=3c08c496-0e83-46ad-bcd9-d352fb894e0b%40sessionmgr102
van Rijt, Jimmy H.M.; de Swart, Peter J.F.; Wijnands, Astrid; Coppen, Peter-Arno J.M. When students tackle grammatical problems: Exploring linguistic reasoning with linguistic metaconcepts in L1 grammar education.
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0898589818305199
Moodie, Nikki, Patrick, Rachel.
Settler grammars and the Australian professional standards for teachers.
https://web-b-ebscohost- com.proxy.mau.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=1&sid=b6da4b31-f8ae-4903-b43f-0c022ab7495d%40sessionmgr103
Dougherty, Edward.
Moving from "Teaching Grammar" to Teaching the Process of Editing: Summaries + Queries.
https://web-b-ebscohost-com.proxy.mau.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=1&sid=c05498cd-c3c1-4826-b3d8-4e41d244c16e%40sessionmgr101
*Jones, Susan; Myhill, Debra; Bailey, Trevor.
Grammar for writing? An investigation of the effects of contextualised grammar teaching on students’ writing.
https://web-b-ebscohost- com.proxy.mau.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=12&sid=0d22c075-ca2b-4c0a-9802-4d32bcb03c57%40pdc-v-sessmgr05
*Lau, Jey Han; Clark, Alexander; Lappin, Shalom.
Grammaticality, Acceptability, and Probability: A Probabilistic View of Linguistic Knowledge.
https://web-a-ebscohost- com.proxy.mau.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=11&sid=68b873dc-b52b-4962-b3de-adc8305ac7d1%40sessionmgr4008
*Jean, Gladys; Simard, Daphnée.
gains, preferences and learning styles.
https://web-a-ebscohost-com.proxy.mau.se/ehost/detail/detail?vid=3&sid=171f3d4d-fa2f-
4706-9ca3-f3c16a8bf87c%40sdc-v-sessmgr02&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d%3d#AN=EJ926335&db=eric
Jeurissen, Maree.
‘Perhaps I didn't really have as good a knowledge as I thought I had.'.
https://web-a-ebscohost-com.proxy.mau.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=1&sid=b1b64534-cdef-46db-896a-901308141d2d%40sessionmgr4006
Bibb, Bethany
Bringing Balance to the Table: Comprehensive Writing Instruction in the Tutoring Session
https://web-b-ebscohost-com.proxy.mau.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=1&sid=91c06e87-e443-4901-a6f8-305f01532e96%40pdc-v-sessmgr03
Newmeyer, Frederick J
Form and Function in the Evolution of Grammar.
https://web-a-ebscohost-com.proxy.mau.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=1&sid=f05b2bc7-ec67-41f1-ad54-ca2a55e8e7b8%40sdc-v-sessmgr01
* Duplikat
SwePub
*Boström, Lena
Lärande & metod lärstilsanpassad undervisning jämfört med traditionell undervisning i svensk grammatik.
http://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:347375/FULLTEXT01.pdf
Hernwall, Patrik
Att ta i anspråk det okända : mot en flexibel digital grammatik.
Josefsson, Gunlög
Tröskelbegrepp inom grammatiken
https://hogreutbildning.se/index.php/hu/article/view/1033
Boström, Lena
Elevers lärstilar i jämförelse med deras lärares lärstilar. En jämförande studie av elever och lärare i ungdomsskolan i Danmark
https://laeringnu.dk/wp-content/uploads/dansk-artikler.gyskolan.pdf
Boström, Lena & Strzelecka, Elzbieta (2013)
Min grammatikhistoria: Roliga och sorgliga berättelser ur verkligheten. En fenomenografisk analys av 313 studenters berättelser..
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:684255/FULLTEXT01.pdf
* Duplikat
Bilaga 3
Författar
e, år Titel Publikationstyp Syfte och frågeställning Teoretiskt ramverk Metod och material Resultat Collins, Gingere och Norris, Jan (2017) Written Language Performanc e Following Embedded Grammar Instruction Artikel i akademisk tidskrift, Reading Horizons, v56 n3 Article 4 p16-30 Sum 2017. Peer review Om grammatikinstru ktioner presenteras kontextuellt inom läsning och skrivning kan bidra till att förbättra elevers skrivande.
Syntaktisk
medvetenhet, Studien är gjord i sex mellanstadieskol or och fyra högstadieskolor på landet i Louisiana. 24 lärare. Skolorna har lågpresterande elever. Ett förtest och eftertest. EGI vs DGI - sammanhangsgr ammatik vs diskret grammatik Positivt resultat utifrån syftet. Lärarna menade att metoden skulle vara för komplex, men eleverna visade tecken på hög ambition och genomförde det bra. Suhartina R, 2018. The Efficacy of Pair Interaction Artikel i akademisk tidskrift, Journal of
Studien vill finna de bästa undervisningsssr ategierna i Sociokulturellt lärande, kommunikativ grammatik Intervjuer, kunskapstest, Fyra olika Integrerande kommunikativ grammatik visar sig stödja
in Teaching Communica tive English Grammar Language Teaching & Research. Jan2018, Vol. 9 Issue 1, p181-191. 11p. Peer review grammatik som kan användas i faktisk kommunikation. privata universitet i Makassar, Indonesien. 122 personer (120 i analys). forskningens tidigare utgångspunkt. Bättre att arbeta i par än i grupp. Eleverna upplevde positivitet i parövningar. (s.189) Vygostkij, sociokulturellt. Grupperna som var fler än två fick mindre tid och således kan talutrymmet påverkat. (s. 189-190). Bayram Bora, 2018 The Views of the Teachers about the Factors that Affect the Success of the Students on Turkish Grammar Course Artikel i akademisk tidskrift, Internationa l Online Journal of Educational Sciences, 10 (4), 233-250. Peer review
Studien syftar till att fastställa synen som lärarna har om framgångsrika faktorer inom modersmålsunde rvisning. Grammatikunde rvisning, funktionell språkinlärning Kvalitativ undersökning, 20 stycken språklärare i secondary schools i Turkiet. . Semistrukturera de intervjuer. Det är viktigt att skapa koppling till elevernas samtid för att sätta grammatiken i kontext och motivera lärande. Många elever (procent finns) tycker att grammatik är tråkigt och saknar motivation (s. 242) Nuri Karasakal oğlu, 2018. Grammar Attitude Scale: A Study of Validity and Reliability Artikel i akademisk tidskrift. Internationa l Journal of Progressive Education. Oct 2018, Vol. 14 Issue 5, p14-21. 8p. Peer review En attitydskala mäter lärarstudenters attityd till grammatik genom en skala som är reliabel och valid. Fenomenografis k Kvantitativ metod. 252 lärarstudenter. Mätningar genom skalor. Turkiet Skalan går att använda för att mäta attityder till grammatik. Debra Myhill, Susan Jones, Annabel Watson Playful explicitness with grammar: a pedagogy for writing Kapitel i akademisk tidskrift. Lit eracy, v47 n2 p.103-111 Jul Syftet är att jämföra två metoder som ska förbättra skrivande genom grammatikunder Undervisningsst rategier, grammatik, skrivande Kvalitativ undersökning. Årskurs åtta från 32 skolor under ett år. För- och Resultaten var positivt. Eleverna i ena testgruppen blev bättre på att skriva av
and Helen Lines, 2013.
2013. Peer
review visning. eftertester. Usa/England grammatiken än den andra. Den ena med 20% och den andra med 11% Petraki, Eleni; Hill, Deborah (2010) Theories of grammar and their influence on teaching practice: Examining language teachers’ beliefs Artikel i akademisk tidskrift. University of Sydney Papers in TESOL. Jun2010, Vol. 5 Issue 5, p65-99. 35p. Peer review
Syftar till att titta på lärarnas användning av teorier i grammatikunder visning. Studien tar även upp förhållandet mellan grammatikutbild ning och grammatikunder visning. Grammatisk
teori, didaktik. Kvalitativa och kvantitativa metoder. Intervjuer och enkäter. 72 enkäter och fem intervjuer med lärare i andraspråk. Au stralien I andraspråksinlä rning är grammatik viktigt, medan gramm atiken kan få en biroll hos förstaspråksinlä rare. 55% av lärarna menade att grammatik borde vara både integrerat och isolerat i undervisningen . 37% tyckte att det skulle vara integrerat med andra förmågor 8% tyckte att det skulle undervisas separat. Forskningen visade att grammatik ska undervisas både integrerat och separat. Boström, Lena, 2004 Lärande & Metod Lärstilsanpa ssad undervisnin g jämfört med traditionell undervisnin g i svensk grammatik Doktorsavh
andling Syftet med detta arbete är att studera inlärningseffekter na med utgångspunkt i traditionell grammatikunder visning på gymnasienivå i jämförelse med undervisning baserad på elevernas lärstilar utifrån de perceptuella preferenserna. Didaktik, vetenskapsteori, metodisk problematik, Metod: Kvantitativ analys kompletteras med kvalitativ. Hermeneutisk ansats Svenska gymnasieelever och vuxenutbildning . Material: Prov, enkäter, intervjuer, Resultatdelen som behandlar attityder (s. 138) Lärstilsanpassa d grammatikunde rvisning leder till mer positiva känslor medan traditionell grammatikunde rvisning är mer negativ. Inslag av lärstilsanpassad undervisning ändrar
elevernas inställning till mer positiv. Elever upplever olika beroende på metod. Josefsson & Lundin, 2017 Tröskelbegr epp inom grammatike n Artikel, Högre utbildning. 7(2) s. 18-34 på svenska, spridning inom norden. Peer review Identifiera tröskelbegrepp i svenska som upplevs som särskilt svåra av studenter Tröskelbegrepp, typ av lärande och kunskap, kognitivt inriktat (?). didaktiskt Kvalitativ ansats (s. 21) grammatik (traditionell) analys av studenttexter (tentor). Fokusgruppsint ervju av svenska studenter och studenters loggboksanteck ningar Studenters svårigheter att 1) skilja mellan betydelse, form och funktion 2) s. 24 svårigheter att skilja mellan linjär och hierarkisk dimension 3) s. 26 bristande förmåga att avgränsa satser och fraser. Lena Boström och Elzbieta Strzeleck a, 2013 Min grammatikh istoria: Roliga och sorgliga berättelser ur verkligheten . En fenomenogr afisk analys av 313 studenters berättelser Kapitel i texter om svenska med didaktisk inriktning Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning Tionde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning Genre Stockholm 18–19 oktober 2012. peer review Syfte: Att granska den förhärskande bilden av grammatik i skolan genom att beskriva 313 studenters berättelser om upplevelser av skolgrammatiken . Frågeställning: Hur minns studenterna skolans grammatikunder visning? Hur kategoriseras och fördelas deras svar? Grammatikdida ktik, fenomenografis k analys Metod: Fenomenografis k studie Kvantitativ och kvalitativ. Material: 313 skrivna berättelser av svenska studenter på universitetet. Autentiska svar Vår undersökning visade att studenternas grammatikberät telser kan beskrivas med hjälp av fem huvudkategorie r: Negativa, neutrala och positiva samt två mellankategorie r. De största kategorierna utgjordes av : 22% negativa, 57% neutrala eller inga alls samt 11% positiva.
