• No results found

Den politiska institutionsforskningens Linné?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Den politiska institutionsforskningens Linné?"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Samhällets rörelselag - bloggen om Mikael Sandbergs

bok

Om hur samhällen förändras och hur man vetenskapligt studerar det

MARX, DARWIN OCH STATSVETENSKAPENS POLITISERING

(2)

Datum: februari 4, 2018 Förfa are: Mikael Sandberg 0 Kommentarer —

Carl von Linné (1707-1778)

A politiska institutioner sprider sig mellan länder vet vi. Exakt vilka institutioner som sprider sig historiskt bland länder vet vi mindre om. Det är märkligt a statsvetenskapen inte inventerat sina primära studieobjekt ordentligt. Biologerna gjorde det ju redan på 1700-talet. Linnés forskning innebär a man visste vad man hade för växter och djur a studera vidare. Den översikten behövdes för a ställa mer djupgående frågor senare om varför just dessa livsformer uppstå . Darwin bygger på Linné med andra ord.

Inom statsvetenskapen är det sparsammare med sådan inventering. Numera finns databaser över värderingar, a ityder och politiska landdata över kortare tid, såsom från andra världskriget (Quality of Government Institute Longitudinal Data), från 1900 (Varieties of Democracy), eller från 1800 (Polity IV). Därför är Max Rånges databas MaxRange viktig som e stort steg i den riktningen. I den databasen kan huvudsakliga regimtyper (politiska system) nämligen studeras i sin framväxt ända sedan 1600 årligen och sedan 1789 månatligen. Databasen huvudsakliga regimtyper är beskrivna i den nedanstående figuren 1 Där ser man hur Qualified Democracies (blå ) växer fram under

(3)

nedanstående figuren 1. Där ser man hur Qualified Democracies (blå ) växer fram under speciellt 1900-talet, men a en enklare form Electoral Democracies (grön) tilltar de senaste åren, vilken delvis förklaras av populistiska former av demokrati sedan 1990-talet. Despoti

och Absolutism försvinner nästan helt, lyckligtvis. Däremellan finns en uppsä ning av olika former av auktoritära stater främst, men även ”falska” demokratier och andra

specialformer. (Läs mer i vår artikel i Journal of Interdisciplinary History, MIT Press 2017).

Figur 1. Politiska regimtyper i världens alla stater 1600-2017

Dessutom kan man med Max Rånges data studera underliggande politiska institutioner som finns i flera typer av regimer, såsom parlamentarism eller presidentstyre. Nedan i figur 2 ser du vilka olika former som finns a undersöka med databasen.

(4)

För första gången kan man alltså med Max Rånges data studera hur enskilda institutioner växer fram historiskt. Det ger möjlighet till e stort antal artiklar av bara det. Ingen har tidigare kunnat studera politisk utveckling historiskt som nu Max Rånges data ger möjlighet till. Hans data gör det möjligt a förstå i detalj hur våra moderna politiska system vuxit fram.

På det sä et kan man hävda a om någon skall kallas de politiska systemens Linné så är det Max Rånge.

Publicerad av Mikael Sandberg

Jag är professor i statsvetenskap vid Högskolan i Halmstad. Förutom flera lärosäten i Sverige har jag studerat och forskat vid The Johns Hopkins University, Columbia University, UN University, Wissenschaftszentrum Berlin für Sozialforschung samt University College London. Visa alla inlägg av Mikael Sandberg

(5)

© 2018 SAMHÄLLETS RÖRELSELAG - BLOGGEN OM MIKAEL SANDBERGS BOK BLOGGA MED WORDPRESS.COM.

Figure

Figur 1. Politiska regimtyper i världens alla stater 1600-2017

References

Related documents

–  Vi föds inte med ett  kulturellt värdesystem.  Du  kan  inte  som  bebis  komma  hit  och  vara  influerad  av  en  ointegrerbar  kultur,  som  de  kallar 

Pompeius fick inte det politiska stöd han hade väntat sig av denna förbindelse och man kan anta att detta var anledningen till skilsmässan mellan honom och

[r]

Detta kan till viss del följa Mores (2012) teorier om hur en stat skall vara indelad i mindre enheter för att skapa rättvisa mellan olika landsdelar, där ingen del ska bli för stark

Eftersom den politiska bloggen är ett kommunikativt forum för politiker och dess anhängare skulle det kunna vara ytterligare ett sätt att driva en politisk

':'-lar här berört inte bara stabili"c;eten utan också De orosl-:ällor SOLl f Lrma 5~ '~'anzania ~'lax' jag r-e d ari. nöj att störta En växande grupp sät t i

För att återkoppla till Hirschmans resonemang är detta ett tecken på att revisorerna som aktörer både till viss del förlorar själva på att lyfta fram situationen som

Hur använde sig Stig Dagermans av politisk symbolism i sina dagsedlar publicerade i den politiska tidningen Arbetaren mellan 1943 och 1947 och från 1950 till 1954, och i