Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige 013-28 10 00, www.liu.se Linköpings universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling
Examensarbete i Företagsekonomi, 30 hp | Civilekonomprogrammet Vårterminen 2020 | ISRN-nummer: LIU-IEI-FIL-A--20/03381--SE
Ekonomistyrningskunskaper
i mindre tillverkningsföretag
- En kvantitativ studie
Charlie Johnsson
Martin Strömsten
Handledare: Karl WennbergFörord
Efter en lång process med nästan enbart digital kontakt och kommunikation i denna speciella virustid vi befinner oss i så tog vi oss till slut i mål. Det här är ingen resa vi hade klarat av själva utan det finns många att tacka. Först vill börja med att rikta ett stort tack till alla respondenter som deltog i studien och gav oss möjligheten att få en inblick i deras företag och verksamheter. Vi vill även tacka expertvalidatorerna för värdefull feedback och de andra handledargrupperna som genom opponering bidragit med utvecklande kommentarer och kritik. Sist men absolut inte minst vill vi tacka vår handledare Karl Wennberg som drivit på och hjälpt oss att upprätthålla motivationen. Det har varit ovärderligt!
________________________________ Charlie Johnsson
Linköping den 24 maj 2020
________________________________ Martin Strömsten
Sammanfattning
Titel: Ekonomistyrningskunskaper i mindre tillverkningsföretag - En kvantitativ studie Författare: Charlie Johnsson och Martin Strömsten
Handledare: Karl Wennberg
Bakgrund: Tillverkningsindustrins små företag utgör en stor andel av de totala företagen i Sverige,
och branschen omsätter näst mest i landet. Tillverkningsbranschen står även för det största förädlingsvärdet. Det finns stor utvecklingspotential för dessa mindre företag när det gäller tillväxt, och ökad tillväxt skulle gynna såväl det lokala som nationella samhället. Förbättrad kunskap inom ekonomistyrning kan vara en väg till ökad tillväxt, men forskningen inom ämnet är skral när de kommer till små företag då den främst utgått empiriskt ifrån stora företag. Således saknas en helhetssyn över kunskaperna i tillverkningsindustrins små företag samt vad som förklarar dessa kunskaper.
Syfte: Att fördjupa förståelsen för ekonomistyrning bland mindre tillverkningsföretag genom att
undersöka vilka ekonomistyrningskompetenser som är mer eller mindre frekventa i tillverkningsföretag med årlig omsättning mellan 5–20 miljoner kronor. Studien ämnar även undersöka vad som kan förklara de nuvarande ekonomistyrningskunskaperna.
Genomförande: Det empiriska materialet samlades in via enkäter som undersökte företagsstruktur,
självskattade kunskaper inom ekonomistyrning, framtida behov samt planerat tillvägagångssätt för att förbättra kompetenser inom ekonomistyrning. Enkäten skickades ut till över 800 respondentföretag. För att analysera empiriska data användes statistiska analysmetoder.
Slutsatser: Mindre tillverkningsföretag anser sig ha goda kunskaper inom de finansiella delarna av
ekonomistyrning, relativt goda kunskaper inom de organisatoriska delarna och mindre goda kunskaper inom de kulturrelaterade delarna. Studien identifierar tre faktorer som genom underliggande strukturer förklarar företagens ekonomistyrning. Ett statistiskt signifikant samband har funnits mellan ledningsgruppens utbildningsnivå och förklaring av kunskaper inom en av de tre faktorerna.
Nyckelord: Ekonomistyrning, Ekonomistyrningskunskaper, Små tillverkningsföretag, Tidig
Abstract
Titel: Management control competencies in smaller manufacturing companies - A quantitative
study
Authors: Charlie Johnsson and Martin Strömsten Supervisor: Karl Wennberg
Background: The manufacturing industry's small companies make up a large proportion of
the total companies in Sweden, and the industry has the second highest turnover in the country. The manufacturing industry also stands for the greatest value added. There is room for development for these smaller businesses in terms of growth, and increased growth would benefit both local and national society. Improved management control competencies may be a path to increased growth, but research on the subject is scant when it comes to small companies, as it has primarily been empirically based on large companies. Thus, a holistic view over the knowledge structure in the manufacturing industry's small companies is lacking, as well as what explains their competencies.
Objective: Deepening the understanding of management control within smaller manufacturing
companies by examining which management control competencies are more or less frequent in manufacturing companies with annual sales of between SEK 5-20 million. The study also intends to investigate what might explain their current knowledge within management control.
Design: The data was collected via surveys that examined company structure, self-assessed
knowledge in management control and future competence need regarding management control. The survey was sent to more than 800 respondent companies.
Conclusion: Smaller manufacturing companies consider themselves to have good knowledge
in the financial and organizational parts of management control and less knowledge in the culture-related management control. The study identifies three factors that explain the financial management of companies through underlying structures. A statistically significant relationship has been found between the management group's level of education and the explanation of knowledge within one of the three factors.
Keywords: Management control, Management control competencies, Small manufacturing
Innehållsförteckning
1. Ekonomistyrning i mindre företag ... 1
1.1 Bakgrund ... 1 1.2 Problemdiskussion ... 2 1.3 Syfte ... 4 1.4 Forskningsfrågor ... 5 2. Referensram ... 6 2.1 Begreppsförklaring ... 6
2.2 Ekonomistyrningens framkomst och utveckling ... 7
2.3 Definition av ekonomistyrning ... 10
2.4 Ekonomistyrning i mindre företag ... 12
3. Metod ... 17
3.1 Betydelsen av metod i vår undersökning ... 17
3.1.1 Val av undersökningsansats ... 18 3.2 Tillvägagångssätt ... 20 3.2.1 Förstudie ... 20 3.2.2 Sökord i databaser ... 20 3.2.3 Population ... 21 3.2.4 Etik ... 22 3.2.5 Insamling av data ... 23 3.2.6 Urval ... 23 3.2.7 Enkäten ... 24 3.2.8 Datainsamling ... 26 3.2.9 Statistiska analysmetoder ... 28 3.2.9.1 Förklaringsvariabler ... 30 3.2.10 Bortfall ... 31 3.3 Metodkritik ... 33 3.3.1 Enkätkritik ... 34 4. Resultat av enkätstudien ... 35 4.1 Självskattad ekonomistyrning ... 40
4.2 Syftet med ekonomistyrningen ... 53
4.3 Utveckling av ekonomistyrningen ... 54
5. Statistisk analys ... 57
5.1 Faktoranalys ... 57
5.3 Hypotesprövning ... 70
6. Slutsatser och framtida forskning ... 73
6.1 Upplevda kunskapsbehov inom mindre tillverkningsföretag ... 73
6.2 Skattad kunskapsnivå inom de olika delarna av ekonomistyrning ... 74
6.3 De olika typerna av ekonomistyrning ... 75
6.4 Vad som förklarar de nuvarande ekonomistyrningskunskaperna... 76
6.5 Generalisering ... 78
6.6 Avslutande kommentarer och förslag till vidare forskning ... 78
7. Källförteckning ... 81
8. Bilagor ... 87
Figurförteckning
Figur 1. Sökord som använts vid litteraturgenomgång ... 21Figur 2. Deskriptiv statistik av enkätsvar. ... 33
Figur 3. Deskriptiv data över enkätsvaren. ... 36
Figur 4. Företagsålder. ... 37
Figur 5. Antal anställda i företagen. ... 37
Figur 6. Om företagen eftersträvar tillväxt. ... 38
Figur 7. Antal personer i ledningsgruppen. ... 38
Figur 8. Ledningsgruppens utbildningsnivå. ... 39
Figur 9. Självskattade kunskaper inom organisationsstruktur- och design. ... 40
Figur 10. Självskattade kunskaper inom verksamhetsutformning. ... 41
Figur 11. Självskattade kunskaper inom hur detaljerat medarbetarna styrs. ... 42
Figur 12. Självskattade kunskaper inom incitaments- och belöningssystem. ... 43
Figur 13. Självskattade kunskaper inom benchmarking. ... 43
Figur 14. Självskattade kunskaper inom affärsstrategi. ... 44
Figur 15. Självskattade kunskaper inom intern redovisning. ... 45
Figur 16. Självskattade kunskaper inom budgetering. ... 45
Figur 17. Självskattade kunskaper inom kalkylering. ... 46
Figur 18. Självskattade kunskaper inom prestationsmätning. ... 47
Figur 19. Självskattade kunskaper inom finansiell prestationsmätning. ... 48
Figur 20. Självskattade kunskaper inom icke-finansiell prestationsmätning. ... 49
Figur 21. Självskattade kunskaper inom kulturskapande. ... 49
Figur 22. Självskattade kunskaper inom värdebaserad styrning. ... 50
Figur 24. Självskattade kunskaper inom ledarskapsstilar. ... 52
Figur 25. Självskattade kunskaper inom kulturpåverkande symboler. ... 53
Figur 26. De primära syftena företagen har med sin ekonomistyrning. ... 54
Figur 27. Kompetenser respondentföretagen anser sig behöva vid ökad tillväxt. ... 55
Figur 28. Planerad anskaffning av kunskap inom ekonomistyrning. ... 56
Figur 29. Pearson-korrelationstabell. ... 58
Figur 30. Kaiser-Meyer-Olkin-test och Bartletts test ... 59
Figur 31 Graf över eigenvalue för faktorerna. ... 59
Figur 32 Komponentkorrelationsmatris. ... 60
Figur 33 Matris för de roterade faktorladdningarna. ... 61
Figur 34. Hierarkisk multipel regressionsanalys för kompetensfaktorn företagskultur ... 66
Figur 35. Hierarkisk multipel regressionsanalys för kompetensfaktorn organisation... 68
Figur 36. Hierarkisk multipel regressionsanalys för kompetensfaktorn finansiella instrument. ... 70
Figur 37 T-test för tillväxtambitionens betydelse för självskattningen... 71
1
1. Ekonomistyrning i mindre företag
I detta inledande kapitel presenteras en bakgrund till begreppet ekonomistyrning samt en inblick i ekonomistyrning kopplat till mindre företag. Bakgrundsavsnittet leder oss in i problemformuleringen, vilken sedan mynnar ut i studiens syfte och forskningsfrågor.
1.1 Bakgrund
Ekonomisk styrning är ett ämne som det har forskats mycket om (se avsnitt 2.2) och som undervisas på många ekonomiutbildningar på universitetsnivå. Trots forskningens stora utsträckning finns det kunskapsluckor inom forskning kring mindre företags användning av ekonomistyrning då majoriteten av forskningen behandlar stora företag (Blackburn, Hart och Wainwright, 2013; Bergström och Lumsden, 1993). Vi är intresserade av att undersöka hur småföretag använder och ser på ekonomistyrning då de vid tillväxt kan behöva utveckla sina ekonomistyrningskompetenser. Ekonomistyrning är dock ett begrepp som är svårt att definiera, då det närmast kan jämföras med engelskans
management control eller management control systems.
En av de mest citerade och accepterade beskrivningarna av management control systems är Simons (1995; s.5):
” …formal, information-based routines and procedures managers use to maintain or alter patterns in organisational activities.”
I denna studie kommer vi fortsättningsvis använda den svenska översättningen av management control systems, vilket är ekonomistyrning. Senare forskning fördjupar kunskapen om hur ekonomistyrning används som ett verktyg för att påverka beteendet hos de anställda i företaget (Malmi och Brown, 2008; Merchant och Van der Stede, 2007; m.fl). Forskningen kring ekonomistyrning har främst baserats på stora företag där det empiriska materialet har utgått ifrån. Där har bland andra, Ghobadian och Gallear (1996) uttryckt att små företag inte är som stora företag i miniatyr och att ekonomistyrningsforskningen i stora företag inte kan appliceras för att förstå små företag. Några av de stora skillnaderna mellan stora och små företag är att småföretag har färre ägare och anställda, där ägarna ofta är entreprenörer och att organisationerna är plattare och har mycket lite byråkrati. Chefer i småföretag styr företaget och de anställda genom informella interaktioner (Kazinjian, 1988; Davila, 2005). Forskningen kring ekonomistyrning är inte komplett, och många gånger representerar och skildrar den inte
2
verkligheten som befinner sig ute i företag (Greve, 2009). Det finns all anledning att titta bredare med en kvantitativ studie som utgår från de svenska företagens egna uppfattningar om ekonomistyrning, deras kompetens och behov.
Ekonomistyrningsforskningen ökar dock kring småföretag och det har studerats vad som driver fram införandet av ekonomistyrning samt vilka ekonomistyrningsverktyg som är vanligast i dessa sammanhang. Därifrån har forskningen kompletterats med att påvisa att det initiala syftet för införande av ekonomistyrning även påverkar de framtida valen av ekonomistyrning när företaget växer, samt dess koppling till strategin (Davila och Foster, 2005; Sandelin, 2008).
Den engelskspråkiga forskningen delar upp ekonomistyrningen i två delar och som nämnt är ena delen management control systems, där management accounting systems är den andra. Management accounting systems är en del av ekonomistyrningssystem som ofta används som ett verktyg för redovisning, och vi benämner det med förkortningen MAS. Nystartade och små företag använder mycket lite MAS vilket sedan ökar i företagets tillväxtfas och används som mest i stora företag (Moores och Yuan, 2001; Davila och Foster, 2005). Det kan bero på att det är lättare att identifiera och objektifiera användningen av ekonomiska och finansiella mått än subjektiva delar av ekonomistyrningen som exempelvis kultur, inre belöningar och visioner.
Definitionen och omfattningen av ekonomistyrning skiljer sig åt såväl nationellt som internationellt. De svenska uppfattningarna står i kontrast mot den anglosaxiska vilket vi kommer att gå in djupare på i referensramen. Av dessa anledningar kommer vi i referensramen att presentera den svenska definitionen av ekonomistyrning vi menar är mest aktuell och denna studie utgår ifrån.
1.2 Problemdiskussion
Mindre företag ses av många som tillväxtmotorn i svensk ekonomi och företag med 0 till 49 anställda representerade 99,4 procent av Sveriges totala antal företag år 2017. Trots den höga andelen av totala företag stod denna grupp enbart för 40,3 procent av Sveriges totala omsättning år 2017 (SCB, 2019). Med tanke på populationens dominans gällande andel företag i förhållande till omsättning indikerar det att utvecklingen av företagen inte är optimal. Ur ett samhällsperspektiv, med betoning på ökad ekonomisk aktivitet i form
3
av BNP-tillväxt, fler anställda och högre sysselsättningsgrad, menar vi att ökad förståelse för och förbättring av företagens förutsättningar att utveckla sina organisationer kan ge stora samhällsvinster.
Tillverkningsindustrin i Sverige är intressant ur flera perspektiv. När vi undersöker på
branschnivå ser vi att tillverkningsindustrin står för 22 procent av näringslivets totala nettoomsättning och enbart Handel har en större nettoomsättning med en andel på 31,3 procent. Däremot står tillverkningsindustrin för det största förädlingsvärdet med 21,2 procent av det totala förädlingsvärdet i Sverige. För att påvisa den unika ställningen i näringslivet demonstrerar vi att branschen med näst högst förädlingsvärde, Juridik,
ekonomi, vetenskap och teknik, har en förädlingsvärdesandel på 9,2 procent, vilket ger ett
betydande glapp (SCB, 2019). Att tillverkningsindustrin står för den största värdeökningen på produkter inom näringslivet gör denna studie mer relevant då det är en så pass viktig bransch för svensk ekonomi. Forskningen visar betydelsen av att införa och använda ekonomistyrning för att kunna öka effektiviteten och tillväxten. Således bör det finnas utrymme och potential för den svenska tillverkningsindustrins mindre företag att skapa och öka tillväxt.
Utgångspunkten för denna undersökning är ekonomistyrning och dess påverkan på tillväxt i mindre tillverkningsföretag. Befintlig forskning inom ekonomistyrning visar på samband mellan införande av ekonomistyrning och tillväxt (Davila och Foster, 2005). Denna kunskap behöver fördjupas för att skapa ytterligare förståelse för hur förutsättningarna för införande av ekonomistyrning ska kunna stärkas. Ekonomistyrningens betydelse för små företag och små tillväxtföretag specifikt är evident då många av dessa företag som passerar den möjliga gränsen för att koordinera och kontrollera företaget med hjälp av informella interaktioner hamnar i en tillväxtkris. Exakt när det inte går att koordinera och kontrollera längre finns inte, utan det beror på flera faktorer såsom ledningsgruppens kompetens, erfarenhet, företagets ålder och storlek. Ett generellt resultat som framkommit i tidigare studier är att avsaknaden av och bristfällig ekonomistyrning ofta hämmar möjligheten till tillväxt i små företag (Flamholtz, Randle och Mozilo, 2007; Davila, 2005). På senare tid har teorierna kring framkomsten och utvecklingen ekonomistyrning i småföretag ökat där främst George Foster och Anthony Davilas forskning legat i framkant, dock har inte mycket forskning gjorts på området efter
4
det. Några av de större insikterna i denna forskningsfåra är vilka omständigheter och faktorer som driver fram behovet av att införa ekonomistyrning. Davila (2005) beskriver att de primära faktorerna för behov av ökad ekonomistyrning är storlek, ålder på företaget och separation av kontroll mellan ägare och företagsledning. Forskningen visar således hur behovet av ekonomistyrning uppstår och till viss del hur den uppstår i företag med tillväxt men inte i en svensk kontext. Liknande faktorer har studerats av Moores och Yuan (2001), men där har fokus legat på införandet av management accounting systems (MAS), vilka MAS som implementeras först i småföretag samt vad som används i företags olika mogningsgrader i livscykeln.
I svensk kontext finns studier gällande delar av ekonomistyrning som ligger relativt nära vår studies område. De studierna har främst omfattat användningen av budgetering, kalkylering och finansiella nyckeltal i småföretag. De har även utforskat behovet av ekonomistyrning i mikro- och tillväxtföretag. Det har också studerats vad för ekonomistyrning som används i små- och medelstora företag, men det har varit kvalitativa studier med fördjupad kunskap i ett mycket litet urval av företag (Hillström och Larsson, 2016; Eliasson och Johansson, 2009; Engelbrektsson och Jonsson, 2017; m.fl). Det saknas kvantitativ forskning kring ekonomistyrning som helhet i småföretag inom tillverkningsindustrin. Även forskning som studerar ledningsgruppens kompetenser i nuläget samt vilka kompetenser som de förväntar sig behöva i framtiden saknas. Vi ämnar i denna studie att undersöka ekonomistyrningen i småföretag och fylla, vad vi anser, en kunskapslucka inom vad småföretagare anser vara viktig ekonomistyrning i nuläget och framtiden, vilka styrkor och svagheter som finns inom befintlig kompetens, samt hur de ska möta och främja tillväxten med ekonomistyrning. Denna kunskap är av vikt för såväl samhället som för individer som driver företag då detta kan generera effektiva strategier för tillväxt från statliga instanser, investerare och företagare.
1.3 Syfte
Syftet är att undersöka vilka ekonomistyrningskompetenser som är mer eller mindre frekventa i tillverkningsföretag med årlig omsättning mellan 5–20 miljoner kronor, samt vad som kan förklara utvecklingen av de kompetenserna. Studien ämnar fördjupa förståelsen för ekonomistyrningen bland mindre företag i den svenska tillverkningsindustrin, deras styrkor och svagheter gällande ekonomistyrning samt deras
5
framtida behov vid tillväxt. Studien är av utforskande och förklarande karaktär, där de tre första forskningsfrågorna främst är utforskande och den fjärde är mer förklarande. Studien ämnar bidra med kunskap som ska kunna användas för att utveckla strategier till kompetenshöjande åtgärder inom ekonomistyrning till mindre företag i tillverkningsindustrin.
1.4 Forskningsfrågor
Vilka kunskapsbehov inom ekonomistyrning upplever mindre tillverkningsföretag? Vilka delar av ekonomistyrning upplever mindre tillverkningsföretag att de har god eller
mindre god kunskap inom?
Finns det olika typer av ekonomistyrning i mindre tillverkningsföretag som kan förklaras av underliggande strukturer?
Vilka faktorer kan förklara mindre tillverkningsföretags nuvarande ekonomistyrningskunskaper?
6
2. Referensram
I referensramen kommer vi först att presentera och förklara begrepp som används i denna studie. Därefter fortsätter kapitlet med att ge en beskrivning av ekonomistyrningens utveckling över tid, följt av en fördjupning inom ekonomistyrningsbegreppets betydelse. Kapitlet avslutas med en genomgång av befintlig forskning inom ekonomistyrning för mindre företag.
2.1 Begreppsförklaring
I uppsatsen kommer vi att behandla följande begrepp som vi här ämnar förklara. Det gäller även förkortningar av vissa ord.
Ekonomistyrning – Avsiktlig påverkan av ett företags verksamhet och dess
befattningshavare i avsikt att nå vissa ekonomiska mål.
Management control systems – Den engelska beteckningen av vad vi beskriver på
svenska som ekonomistyrning.
MAS – Management accounting systems. Ekonomisystem bestående av primärt
redovisningsfunktioner och som ingår i ekonomistyrning.
SME – Small and medium enterprises, översätts på svenska till små och medelstora
företag.
Småföretag - Företag med 10-50 anställda och en omsättning lägre än 10 miljoner EURO
i omsättning (OECD, 2005).
Medelstora företag – Företag med 50-249 anställda och en omsättning lägre än 50
miljoner EURO (OECD, 2005).
Mikroföretag – Företag med 0-9 anställda och en maximal omsättning på 2 miljoner
EURO (OECD, 2005).
Mindre företag – De företag som ingår i vår population och omsätter 5–20 miljoner
kronor per år. Inom ramen för populationen faller företag som OECD (2005) klassificerar som mikro- och småföretag.
7
2.2 Ekonomistyrningens framkomst och utveckling
Det finns många olika sätt att definiera och avgränsa ekonomistyrning, vilket gör det svårt att redogöra för hur och vart ekonomistyrning började användas som ett vedertaget begrepp. En av de första att mynta begreppet management control var Anthony (1965) som beskrev detta som en process där det säkerställs att resurserna som används i företaget införskaffas och nyttjas på ett effektivt vis för att uppnå organisationens mål. Tidigare tankar som lagt grundarbete till dagens syn på ekonomistyrning är bland andra Barnard (1938) (i Westermark, 2009) där organisationer beskrivs som aktiviteter som medvetet koordineras av flertalet personer. Barnard förklarar att dessa aktiviteter utförs kontinuerligt och med särskilt syfte, vilket utmynnar i grundstenarna till den organisatoriska verksamheten.
År 1971 var Ernest Anthony Lowe en av de första att skriva om begreppet management control systems, vilket innefattar ekonomistyrning och redovisning. Detta banade väg för den moderna synen på ekonomistyrning. I artikeln listade han fyra anledningar till att det finns behov av styrnings- och planeringssystem i organisationer, där behoven av dessa system uppkommer från generella mönster i den konkurrensdrivna affärsvärlden som företagen befinner sig i (Lowe, 1971). Den första anledningen till att dessa system behövs är att organisationen i sig har andra ändamål och visioner än vad individerna inom organisationen har. För det andra råder ofta ambivalens hos mellanchefer angående deras personliga mål gentemot organisationens mål, samt att de noggrant måste besluta hur de ska uppföra sig när de formulerar planer för att nå de organisatoriska målen. För det tredje så är de affärssituationer som på daglig basis uppkommer i företag till hög grad oförutsägbara, både affärsmässigt och gällande individers individuella uppförande. Den sista anledningen till att styrnings- och planeringssystem behövs i organisationer är att det är nödvändigt att ekonomisera och kartlägga kvantiteten resurser och tid som behöver allokeras för att klara av de organisatoriska uppdragen, detta för att skapa ordning och effektivitet inom organisationen (Lowe, 1971).
Ekonomistyrningens utveckling var annars förhållandevis stillastående under åren efter Lowe’s artikel, tills år 1978 då Miles och Snow skrev om kombinationer av strategi och styrningssystem i artikeln Organizational Strategy, Structure, and Process. I artikeln diskuteras kombinationer av strategiska typologier och styrningssätt. Miles och Snow (1978) gör i artikeln en fördjupning av de tidigare forskningsframstegen inom
8
ekonomistyrning, då de parar ihop styrningssätt med företagsstrategi (Miles and Snow, 1978). Artikeln diskuterar vilken styrningsmetod som bäst lämpad till de olika typologierna, ekonomistyrning i förhållande till omvärldsmiljön. Nelson (1991) och Grant (1991) utgår mer från företagets interna resurser och förutsättningar. Nelson (1991) utgår från det evolutionära synsättet, vilket antar att företag inte vet vilket beslut som är optimalt vid en given tidpunkt. Det innebär att företag kommer att ta olika beslut och se annorlunda ut, även fast deras förutsättningar ser likadana ut. Nelson (1991) förklarar att företag utvecklar speciella dynamiska förmågor genom sin strategi, struktur eller kärnkompetens. Likt Nelson (1991) utgår Grant (1991) från resurserna som finns inom företaget. Enligt Grant är den yttre miljön i ständig förändring, men att företaget kan utnyttja sina interna resurser som en stabil grund att formulera sin strategi omkring. Denna resursbaserade synvinkel lägger ett större fokus på hur företaget utnyttjar och förvaltar sina resurser, och lägger således stort ansvar på företagets styrningsmetoder. Simons (1994, 1995) bygger vidare på den allt mer internt fokuserade ekonomistyrningstrenden. I Simons artiklar How New Top Managers Use Control
Systems as Levers of Strategic Renewal (1994) och det litterära verket Levers of control: how managers use innovative control systems to drive strategic renewal (1995)
introducerades, bland annat, Levers of Control-modellen. Modellen är karaktäriserad av organisatoriska mål (objectives), och beteende (behaviour). Modellens kontrollstruktur är tänkt att skapa balans mellan mål och beteende i organisationen, samtidigt som det tas i bejakande att de organisatoriska målen kan förändras när strategiska förändringar sker. På detta vis kombinerar modellen det internt fokuserade synsättet med en omvärldsmedvetenhet då Simons (1995) erkänner att förändringar i omvärldsmiljön kan tvinga fram strategisk förändring. Modellen som introducerades har därför en interaktiv roll i strategi såväl som styrning. De fem kontrollsystemen som utgör modellen är belief
systems, de grundläggande och fundamentala värderingar som organisationen står för. Boundary systems, som kontrollerar de anställda genom restriktioner mot vad de inte får
göra. Diagnostic systems, system för att kontrollera mätbara data, samt interactive
systems, som är designade för att kunna följa och mäta mer svårtolkade data, till exempel
idéskapande och åsikter. Dessa system syftar till att hjälpa ledningsgrupper att bibehålla eller förändra organisatoriska beteendemönster genom formella, informationsbaserade procedurer eller rutiner (Simons, 1995).
9
Genom att studera ekonomistyrningens historia drar vi slutsatsen att det inte finns en tydlig definition av ekonomistyrning. Det som däremot står tydligt är att ekonomistyrning som begrepp blivit alltmer avancerat. Från Lowes (1971) tidiga tanke om att det finns ett behov att införa ett styrsystem som passar den modernt utvecklade företagskulturen, samt Miles och Snow (1978) med flera som gjorde kopplingarna tydligare mellan styrningssystem och strategi. Begreppet ekonomistyrning har utvecklats och utbyggts för att anpassa det till moderniseringen av dagens företagskulturer. Malmi och Brown (2008) exemplifierar det moderniserade tankesättet genom att se ekonomistyrning som ett paket. Ekonomistyrning är som nämn ovan ett svårt begrepp att definiera och avgränsa, då alla system (t.ex budgetering och styrkort) kan kategoriseras som ekonomistyrning. De flesta moderna organisationer använder dock flera olika system som kan ha implementerats vid olika tidpunkter och i varierande syfte, allt för att styra medarbetarna mot att arbeta emot organisationens mål. Mycket fokus ligger på att styra beteende hos de anställda för att arbeta mot de förutbestämda mål som organisationen bestämt. De olika processerna och systemen som utgör ekonomistyrningen kan enligt Malmi och Brown (2008) klumpas ihop till ekonomistyrningspaket (MCS packages) (Malmi och Brown, 2008). Merchant och Van der Stede (2017) fokuserar även mycket på hur ekonomistyrningen är ett verktyg för att styra beteenden i organisationer. De diskuterar ansvarsfördelning och hur centralisering samt decentralisering kan vara viktiga beslut inom organisationsutformningen, där ansvarsenheter (responsibility centers) är ett sätt att decentralisera ansvar till hierarkiskt lägre chefer som arbetar närmare det dagliga arbetet. Den övervägande majoriteten av organisationer styr sina medarbetare, i synnerhet chefer, genom finansiell resultatstyrning, där resultat kontrolleras med monetära termer (Merchant och Van der Stede 2017, 261). Ansvarsenheter är enligt Merchant och Van der Stede ett kärnelement i finansiella resultatstyrningssystem och de kan innebära ansvarfördelning inom omsättning, kostnadskontroll, vinst eller större ansvarsområden beroende på vilken typ av ansvarsenhet som beslutats ska användas.
Enligt Ax, Johansson och Kullvén (2015) används flera olika styrinstrument inom ekonomistyrningen, där de tre kategorierna är organisationsstruktur, formella
styrmetoder och mindre formaliserad styrning. Styrmetoder såsom belöningar och
bestraffningar är vanligt förekommande, men de måste också ta hänsyn till företagskulturer (Ax m.fl, 2015). I Merchant och Van der Stede (2017) förklaras också
10
hur olika typ av styrning kan användas för att kontrollera beteendemönster i organisationer. Resultatstyrning är en kontrollmetod som lägger störst vikt vid det slutgiltiga resultatet som uppnås, med stor frihet för medarbetarna att välja metod för att uppnå målen själva. Andra styrningsmetoder är handlingsstyrning, personalstyrning och
kulturell styrning. Vid handlingsstyrning styrs de anställdas handlingar, till exempel
genom att vissa handlingar förhindras. Personalstyrning innebär att ansvar decentraliseras och personalen tillåts styra sig själv till större grad, vilket innebär mindre detaljstyrning än handlingsstyrning. Kulturell styrning innebär att en gemensam företagskultur formar personalens agerande och styr mot ledningens önskade beteende (Merchant och Van der Stede, 2017). Liknande Miles och Snows (1978) artikel om matchning av styrningssätt och strategi påpekar Merchant och Van der Stede (2017) att rätt mix av kontrollmetodsanvändning ska anpassas till organisationen i fråga, ingen universal optimerad blandning av kontrollanvändning går att appliceras till enskilda organisationer. Organisationer behöver, utöver matchning av styrsystem till nuvarande mål, också försöka förutse vad för ekonomistyrning som kommer behövas i framtiden. Organisationer bör undersöka om de anställda förstår vad de förväntas göra och uträtta, om adekvata motivationssystem finns samt om de har kunskaperna som krävs för att uträtta vad som krävs av dem (Merchant och Van der Stede 2017, 221).
2.3 Definition av ekonomistyrning
Som nämnt lite kort i bakgrunden finns det olika definitioner av vad ekonomistyrning betyder och vad begreppet omfattar. Det vanligaste synsättet på ekonomistyrning i nutid är att det är något som påverkar beteendet hos de anställda. Således innebär det att beslut som exempelvis påverkar inkomster och vinst i företaget bara är ekonomistyrning om det också påverkar beteendet hos de anställda (Malmi och Brown, 2008; Merchant och Van der Steede, 2015; Simons, 1995; m.fl).
Begreppet ekonomistyrning inte en direkt översättning av management control systems, utan det finns differentierade beskrivningar av ekonomistyrning såväl som att det finns differentierade begreppsuppfattningar inom den engelskspråkiga litteraturen. Nationalencyklopedin (2019) definierar begreppet ekonomistyrning som:
”avsiktlig påverkan av ett företags verksamhet och dess
11
Det finns differenser inom den svenska litteraturen där skiljelinjen kring begreppet ekonomistyrning primärt är det monetära fokuset. Diskussionen är ofta hur mycket icke-monetärt som ska omfattas av ekonomistyrning. Vissa författare menar att begreppet omfattar mer än enbart ekonomiska- och monetära mål till att innefatta även icke-finansiella mål (Ax, Johansson, Kullvén, 2015; Almqvist, Graaf, Jannesson, Parment, Skoog, 2018; m.fl). Andersson och Helander (1993) sympatiserar med den mer strikt monetära tolkningen att ekonomistyrning är planering och uppföljning mot ekonomiska mål och att det mäts primärt genom pengar. Det finns också författare som delar nationalencyklopedins tolkning (Greve, 2009; Andersson och Funck, 2017; m.fl). På 1970-talet kom ekonomistyrning att bli ett allmänt erkänt begrepp för treenigheten som är budgetering, produktkalkylering och ekonomisk redovisning för interna syften (Greve, 2009). Det visar på att ekonomistyrning ursprungligen enbart omfattade ett monetärt fokus, vilken kan vara en förklaring till att det monetära synsättet fortfarande finns kvar och lever. Även om det till stora delar är generellt vedertaget att det omfattar icke-monetära aspekter där exempelvis balanserade styrkort ingår i begreppet ekonomistyrning. Allt kan härledas till nationalencyklopedins (2019) “... i avsikt att nå
vissa ekonomiska mål.”, beroende på hur djupt man letar. Som exempel kan ett balanserat
styrkort innehålla ett mått med syfte att öka kundnöjdheten, vilket är ett behov hos ett företag då man kanske söker ett bättre rykte. Ryktet kanske i sig genererar fler kunder och därmed uppnår ett ekonomiskt mål, men det är en längre väg att gå.
Vi följer nationalencyklopedins (2019) definition av ekonomistyrning, med en insikt om att alla företagsbeslut har en ekonomisk konsekvens. På det sättet omfattas även icke-monetär ekonomistyrning då det på sikt eller på aggregerad nivå får en ekonomisk påverkan. Ekonomistyrning kan inte begränsas till att enbart innefatta det som påverkar de anställdas beteende eller vara strikt monetärt, vilket vi ser är vanligare i det anglosaxiska perspektivet. Som exempel för att identifiera att företagsbeslut för ekonomisk påverkan, informationssystem som ligger till underlag för beslut är en del av ekonomistyrning. Det kan vara nyckeltal som ledningen följer upp och tar beslut på, eller att kostnader och intäkter inte stämmer överens med en produktkalkyl som sedan tas beslut om förslagsvis nya materialval för att sänka kostnader. Det i sig bör inte påverka beteendet hos de anställda utan istället hjälper organisationen att nå vissa ekonomiska mål men ingår ändå i begreppet ekonomistyrning.
12
2.4 Ekonomistyrning i mindre företag
Först vill vi beskriva att mindre företag kan vara tillväxt-, snabbväxande- och gasellföretag men att de nödvändigtvis inte behöver det. Det finns många definitioner av tillväxtföretag, snabbväxande företag och gasellföretag. Vi har valt att definiera dessa utefter OECDs definition vilket är den vanligaste metoden i vetenskapliga studier på området (Wennberg, 2013; Daunfeldt och Halvarsson 2015; m.fl). Tillväxt- och gasellföretag kan alla företag vara oavsett storlek utan det är istället tillväxttakt och ålder som definierar dessa begrepp (Poldahl, Andersson och Johansson, 2011). De flesta företag i Sverige börjar som småföretag och det är svårt att sortera ut enbart tillväxtföretag för att vi då kan missa vad som sker i företags ekonomistyrning när de uppnår ökad tillväxt.
Små företag är inte stora företag i miniatyr (Ghobadian och Gallear 1996) och nämnda författare påvisar att stora företag ofta är byråkratiska och har infört en hög grad av formalisering av processer och strukturer för att kunna hantera organisationens storlek och styra beteendet hos de anställda. De har en utdragen beslutskedja med flera nivåer av chefer och beslutsfattare. Stora företag organiserar ofta med funktionsindelning och specialisering vilket, i kombination med den långa beslutskedjan, leder till att högsta ledningen befinner sig långt ifrån den operationella verksamheten. Det här kan leda till en bristande förståelse för den operationella processen, försvåra effektiv kommunikation i företaget och svårare att leda genom föredöme. Dock medförs inte enbart problem och komplikationer med ett stort företag utan det finns fördelar för ekonomistyrningen. Som tidigare nämnt behöver stora företag införa ekonomistyrning för att kunna styra och kontrollera organisationen (Davila och Foster, 2005; Ghobadian och Gallear, 1996). Ghobadian och Gallear (1996) påvisar att de har stora budgetar för personalutbildning, stora kontaktnätverk och betydande mänskliga och ekonomiska resurser.
SMEs däremot, är generellt organiska organisationer med låg standardisering och har lösa och informella relationer mellan kollegor. I småföretag är ofta VD och ägare samma person och de har generellt platta organisationer med enbart en chef som är ansvarig för strategiska och viktiga beslut, vilket leder till att små företag har en kort beslutskedja (Ghobadian och Gallear 1996; Kazanjian, 1988). Den platta organisationen och korta beslutskedjan ger möjligheten för den verkställande direktören att skapa starka personliga
13
relationer med sina anställda. Den direkta och fysiska kontakten som sker emellan anställda och ledningen, vilket är normen i småföretag, minimerar behovet av formalisering. I små företag sker kontroll och koordination i deras tidiga skeenden sker således genom frekventa och informella interaktioner (Davila, 2005). Detta medför att småföretag inte har ett lika stort behov av ekonomistyrning som stora företag, och drivkrafter att utveckla ekonomistyrning saknas när det går att hantera de interaktionerna inom företaget på ett informellt sätt (Ghobadian och Gallear, 1996; Anthony, Govindarajan, Hartmann, Kraus och Nilsson, 2014). Ledningen i tillväxtföretag arbetar aktivt med att utveckla kulturen och utveckla de informella informationskanalerna (Andersson, 2001).
Ekonomistyrning är i det närmaste obefintligt i nystartade företag. Det är när företag upplever tillväxt som fokus ändras till att utveckla ekonomistyrningen från den informella interaktionen till formella system (Andersson, 2001; Davila, 2005). Davila (2005) utvecklar resonemang vidare med att processen från informell kontroll och koordination till formella system primärt drivs av fyra olika faktorer eller händelser i småföretag. Detta innebär att införandet av ekonomistyrning i företagen sker gradvis. Företagsstorlek i form av anställda är en drivare, där de informella interaktionerna ökar med antalet anställda och de behöver allokera mer tid till dessa interaktioner och drivkraften att formalisera processerna uppstår (ibid). Småföretagets ålder påverkar ekonomistyrningen genom organisatoriskt lärande. Det organisatoriska lärandet kommer från erfarenheter som anskaffas dels genom att prova och dels genom samverkan med andra organisationer. Företagsåldern leder till att de över tid effektiviserar processer och aktiviter och är således relevant för införande av ekonomistyrning. Den kanske största drivaren är när grundaren byts ut mot en professionell VD (Davila, 2005). Dels då grundaren kan vara en entreprenör som Mintzberg (1973) beskriver som generellt lämpliga för start-up bolag med osäker omgivning, och mindre lämpliga i större och strukturerade organisationer. Grundaren har en vision för företaget och de ursprungliga anställda delar den visionen, dock tar grundaren ofta för givet att nya anställda delar visionen och inför därför inte ekonomistyrning för att styra motivation hos de anställda (ibid). Det antagandet gör inte en ny professionell VD, vilket resulterar i mer styrning av de anställdas beteenden. Den sista drivaren är när en professionell investering görs i företaget, speciellt riskkapital. De har ofta god kunskap om småföretag och kommer driva på för införandet av
14
ekonomistyrning då de vill motivera ledningen och de anställda i företaget till att uppnå goda finansiella resultat (Davila, 2005).
När väl drivkrafterna att implementera ekonomistyrning i företaget finns menar Sandino (2007) att det finns fyra kategorier av ekonomistyrning som företag väljer emellan och valet baseras på vad företaget vill uppnå med ekonomistyrning. Det primära syftet med ekonomistyrningen avgör således kategoriseringen. De fyra kategorierna är i första kategorien Grundläggande ekonomistyrning som används för att samla information till planering och etablera grundläggande processer för produktionen. Den andra är
Kostnadsekonomistyrning, vilket implementeras för att effektivisera processer och
kostnadsminimera. Den tredje kategorin är Omsättningsstyrning som används om syftet är att skapa tillväxt och att förstå marknaden. Den fjärde och sista är Riskstyrning, med fokus på att reducera risker och skydda tillgångar. Sandino (2007) menar att det som primärt påverkar vilken kategori av ekonomistyrning småföretag använder sig av baseras på deras generiska strategi, som utvecklats av Porter (2004). Därmed har den första ekonomistyrningen stor påverkan på vilken ekonomistyrning som i framtiden fortsättningsvis implementeras. Det ligger då som en grund för hur ekonomistyrning utvecklas i företag med tillväxt. Företag i tillväxt påverkas av snabba förändringar i företagsinterna förutsättningar och omvärld (Andersson, 2001). Detta innebär att kopplingen mellan företagsstrategi och ekonomistyrning även gäller för småföretag, vilket kan påverka tillväxttakten. Dock genomfördes studien på handelsföretag och fångar inte teknologisk påverkan på ekonomistyrning som är en stor variabel i vår population. Det finns även livscykelmodeller för företag som beskriver företagens utveckling i olika stadier där den mest citerade och kända är Miller och Friesens (1984) livscykelmodell med fem steg i livscykeln som företag går igenom. Baserat på vilket steg ett företag befinner sig i kommer beteendet i dessa företag att skiljas åt. Vissa menar att livscykelmodeller alltför ofta används för att förklara hur företag kommer att styras och organiseras. Dessa modeller kan även förklara det motsatta händelseförloppet, hur företagens val och implementering av ekonomistyrning till viss del kan förklara att företag lyckas förflytta sig från födelsesteget till tillväxt och sedan mognad. Tillväxt är också en del av ett företags utveckling, där nystartade företag har naturlig tillväxt i de inledande stadierna. Det finns sedan många faktorer som påverkar tillväxt, och en stor forskningsfåra har påvisat att företags ambition att öka tillväxten är en central faktor för
15
sannolikheten att faktiskt växa i framtiden. I en studie gjord av Wiklund, Davidsson och Delmar (2003) diskuteras ambitionen hos mindre företag att uppnå tillväxt och anledningar till varför småföretag har en positiv eller negativ syn på att växa i storlek. De fann att ambitionen inte härstammade främst från ekonomiska skäl utan att icke-ekonomiska skäl, särskilt de anställdas välmående, är av stor betydelse. De skriver också att attityden gentemot tillväxt skulle bli mer positiv hos småföretag om det framkommer mer relevant information om de positiva effekterna, samt hur företagen ska gå till väga för att undgå de negativa konsekvenserna av tillväxt. Även i McKelvie, Brattström och Wennberg (2017) behandlas viljan att växa. De undersöker förhållandet mellan tillväxtvilja, innovativa aktiviteter och faktiskt tillväxt. Intressant i denna studie är att de använder innovativa aktiviteter som mellanhand i förhållandet mellan tillväxtvilja och faktisk tillväxt. Även Delmar och Wiklund (2008) drar slutsatsen att företag som har ambition att växa oftare uppnår faktisk tillväxt, vilket ger oss flera trovärdiga
undersökningar som påvisar detta.
Planering för tillväxt är kritiskt för att uppnå tillväxt och det finns flera begränsningar inom ledningsgrupper som hämmar tillväxten (Penrose, 1955, 2009). För att lyckas med en bra planering och uppnå tillväxt beskriver hon att det krävs att ledningen är tillräckligt kompetent, fungerar som ett lag och att ledningsgruppen är tillräckligt stor för att kunna hantera företagets anställda och operationer. Utöver det behövs även den mänskliga ambitionen och motivationen för tillväxt i ledningsgruppen (Penrose, 1955, 2009). Kunskap- och kompetensnivåns betydelse i småföretag har diskuterats i flera studier, bland annat Axelsson och Frödin (2001) och Småföretagsdelegationen (1998). Den tydliga kopplingen som båda dessa studier utgår ifrån är att nivån av kunskap och kompetens hör ihop med utbildningsnivån som ledningen i mindre företag har. Dock framhäver Småföretagsdelegationen (1998) att det inte enbart är studerande vid utbildningsväsen som resulterar i kunskap och kompetens, utan de menar att utbildning på arbetsplatsen och arbetslivserfarenhet är viktiga alternativa källor för kunskap- och kompetensutveckling. De belyser även vikten av att underlätta för småföretag att anskaffa och förnya kunskaper och kompetenser. Axelsson och Frödin (2001) kommer fram till att företagsledarens utbildningsnivå spelar en betydande roll när det gäller ekonomisystemets utformning och utformning av underlagsgrundande information. De
16
nämner också att resultaten av deras studie stöttas av andra liknande studier som kommit fram till samma slutsats.
17
3. Metod
I detta kapitel kommer vi förklara hur vi har går till väga för att genomföra vår undersökning. I punkt 3.1 diskuterar vi betydelsen av metod, för att sedan gå in på vilka metodologiska utgångspunkter vi har ansett passat bäst för just denna undersökning. Fortsättningsvis beskrivs hur vi har samlat in den data som ligger till grund för vår analys, samt hur vi beslutat oss om stickprov, population och avgränsning. Avslutningsvis redogörs praktiskt genomförande följt av egenkritisk granskning av tillvägagångssättet.
3.1 Betydelsen av metod i vår undersökning
Inom företagsekonomisk forskning finns det kriterier för att bedöma kvaliteten på forskningen som utförs. Tre av de viktigaste är reliabilitet, replikerbarhet och validitet (Bryman och Bell, 2017, s. 68). Reliabilitet (tillförlitlighet) är huruvida samma resultat skulle uppnås om studien genomförs på nytt. För att i högsta möjliga utsträckning höja reliabiliteten i vår studie har vi sökt att tydligt redovisa de steg vi utför, för att säkerställa tillförlitlighet. Replikerbarhet liknar reliabilitet, men här handlar det istället om att göra det möjligt för de som aspirerar till att göra om undersökningen kan utföra den på liknande sätt. Enligt Bryman och Bell (2017) är det inte vanligt att företagsekonomisk forskning replikeras, men det diskuteras i allt högre utsträckning (Anderson, Wennberg och McCullen, 2019). Hursomhelst är det viktigt att möjligheten finns. Validitet är det tredje kriteriet som Bryman och Bell (2017) lyfter, och det är enligt dem möjligtvis det viktigaste. Validitet är bedömningen om slutsatserna som är dragna från en undersökning hänger ihop eller inte. Intern- och extern validitet är mycket viktigt för denna studie. Med
extern validitet menas huruvida slutsatserna är generaliserbara till andra situationer,
enkättagarna kan agera annorlunda för att de är med i en studie vilket kan skapa skillnader mellan givna enkätsvar och verkligheten. Intern reliabilitet behandlar studiens olika indikatorers korrelation, det vill säga huruvida respondenternas svar på enskilda frågor påverkar deras svar för enkätens andra frågor. Begreppsvaliditet är ett validitetskriterium som behandlar om det begrepp som mäts verkligen är det som är vedertaget och akademiskt korrekt (Bryman och Bell, 2017). För oss är detta en viktig validitetsform, då begreppet ekonomistyrning är brett. Stor fokus kommer därför att ligga på definition av vår syn på begreppet ekonomistyrning.
Det finns flertalet olika faktorer som påverkar vilken metod som forskare väljer, etiska och personliga bland andra. Dessa faktorer är viktiga delar av en forskningsprocess och
18
vi har därför valt att reflektera kring dem. Slutsatsen de drar är att det är väldigt svårt att bibehålla synen av forskaren som neutral, och för att forskaren ska övertyga läsarna om opartiskhet blir metodvalet en komplicerat och kontinuerlig process för att hitta det effektivaste sättet att undersöka en frågeställning (Buchanan och Bryman, 2007, i Bryman och Bell 2017, s.61). Med detta i åtanke är det viktigt att metodavsnittet i största möjliga mån förklarar de metodiska val som vi har gjort för att ge läsaren möjlighet att bedöma undersökningens tillvägagångssätt.
Enligt Hartman (2004) krävs det av en forskare att denne följer vissa riktlinjer och metodiska regler för att en undersökning skall anses ha genomförts på ett vetenskapligt vis. Med utgångspunkt i detta är vår uppfattning att metodkapitlet är av yttersta vikt för att tydligt visa hur arbetet utförts och försäkra läsarna om att undersökningen har genomförts på ett vetenskapligt sätt. Hartman (2004) menar dock att det inte alltid är korrekt att se reglerna för metodik som satta i sten, utan de är mer tänkta att vara hjälpmedel för forskare att uppnå högsta möjliga vetenskapliga status. Vi har därför, utöver att vi tagit del av metodiska regler, använt oss av sunt förnuft för att uppnå vetenskaplig status för vårt arbete. Det ligger enligt Hartman (2004) i en forskares bästa intresse att kritiskt granska sin undersökning och sina metodiska verktyg för att på ett optimerat vis utforma den mest passande metodiken för undersökningen i fråga.
Metodavsnittet innebär för vår undersökning möjligheten att ge transparens och inblick i vårt tillvägagångssätt, för att läsaren skall kunna bedöma arbetets trovärdighet, reliabilitet och validitet. Vårt mål är att metodkapitlet ska vara tillräckligt detaljerat och beskrivande för att möjliggöra att studien kan replikeras. Detta är metodkapitlets externa syfte, men metodavsnittet fyller även ett internt syfte. Att tydligt kartlägga och planera hur studien utförs ger oss själva ett viktigt hjälpmedel för att genomföra studien. Möjligheten att ge oss självkritik blir också större då vi tvingas se på vår undersökning från ett utomstående perspektiv, vilket gör att vi kan korrigera och optimera de vetenskapliga forskningsmetoder som vi använder oss av.
3.1.1 Val av undersökningsansats
I studien samlar vi in och analyserar data som vi ämnar generalisera för den större populationen. Enligt Bryman och Bell (2017) lämpar sig en kvantitativ studie bäst för detta ändamål. De förklarar att kvantitativ forskning passar för studier som vill kartlägga mönster utifrån insamling och analys av data från många olika källor, vilket är lämpligt
19
för vårt syfte. För att samla in data från väsentligt fler fall än ett rekommenderas tvärsnittsdesign, ofta i enkätform (Bryman och Bell, 2017). Med bas i kompabiliteten mellan syfte och den ovannämnda undersökningsansatsen är det just kvantitativ tvärsnittsstudie av enkätkaraktär som vi har valt att använda oss av, och den data som samlas in analyseras med statistiska analysmetoder (se avsnitt 3.3.9).
För att återkoppla till tidigare kriterier för bedömning av forskningskvalitet finns det både fördelar och nackdelar med tvärsnittsdesign. Enligt Bryman och Bell (2017) handlar reliabilitet och validitet först och främst om kvaliteten på de metoder som forskaren utnyttjar för att samla in undersökningens underliggande data, följt av vilket val av forskningsdesign som gjorts. Validitet och reliabilitet verkar till synes vara väldigt liknande, men de har väsentligt avvikande innebörd för bedömningen av mått på olika begrepp. Med reliabilitet menas följdriktigheten, pålitligheten och överensstämmelsen hos ett mått (Bryman och Bell 2017, 174). Bryman och Bell (2017) beskriver att det finns tre viktiga faktorer när det gäller bestämmelser huruvida ett mått kan anses vara reliabelt eller ej. Den första faktorn är stabilitet, som svarar på frågan om en försöksgrupps svar på en undersökning skulle se liknande ut om undersökningen återupprepas vid ett annat tillfälle. Sedan följer den andra faktorn, intern reliabilitet, där den bärande frågan är om de indikatorer som index eller skalor består av är följdriktiga och pålitliga. Med andra ord, hur respondenternas resultat för de olika indikatorerna relaterar till varandra. Det tredje och sista måttet för reliabilitet interbedömarreliabilitet. Detta berör olika observatörers subjektiva bedömning av data och tolkning av den. Detta är högst aktuellt när svar från enkäter ska kategoriseras och olika inblandade individer ska klassificeras (Bryman och Bell, 2017). För dessa mått vidtar vi åtgärder för att minimera risken att påverka undersökningens reliabilitet och validitet negativt för betraktaren, dessa åtgärder kommer att presenteras under de kommande delarna av metodavsnittet.
Betydelsen av validitet är huruvida de ansatser som genomförs för att undersöka och mäta ett begrepp verkligen mäter det som begreppet egentligen betyder (Bryman och Bell, 2017). När en tvärsnittsstudie av enkätkaraktär genomförs är det viktigt att tydligt förmedla för enkätbesvararna vad vi eftersöker svar på. Detta för att minimera varians av validitet mellan svaren, då olika personer som svarar på enkäten kan ha olika bild av begreppen som används i enkäten. För att upprätthålla läsarens förtroende om validitet har vi framlagt en grundlig förklaring till vad begreppen betyder för oss i inledningsfasen
20
av uppsatsen. Detta för att ge läsaren en tydlig bild av vad det är som vi vill undersöka, även om det skulle vara så att läsaren har en annan föreställning av vad begreppet
ekonomistyrning står för.
3.2 Tillvägagångssätt
3.2.1 Förstudie
Studiens inledande stadie var en extensiv genomgång av forskningsläget för det valda området. Detta gjordes dels för att försäkra att det inte redan fanns för omfattande forskning inom det valda området och för att anskaffa tillräcklig kunskap om forskning inom ekonomistyrning och andra nära relaterade områden. Vi gick sedan vidare med att konsultera kontakter som antingen jobbar eller har jobbat inom företag som innefattas av den utvalda avgränsningen. Detta för att ge oss en bättre inblick i företagens tankesätt och hur de arbetar med ekonomistyrning inom organisationerna. Den inledande förstudien sammanställdes sedan för att konkretisera intryck och kunskap för att skapa grunden för studiens resterande moment.
3.2.2 Sökord i databaser
Vi har hittat relevant forskning och teorier delvis genom riktade sökningar efter relevanta källor som blivit hänvisade i teorier vi läst. Först har vi dock genomfört generella sökningar efter aktuell forskning. I figur 1 nedan presenterar vi de olika sökord och kombinationer vi använt för att påbörja litteratursökning efter aktuell forskning.
21
Figur 1. Sökord som använts vid litteraturgenomgång
3.2.3 Population
Populationen i denna studie utgörs av mindre tillverkningsföretag inom Sverige med en omsättning mellan 5–20 miljoner kronor på årsbasis. Praktiskt innebär det att respondenterna i vår population kan vara både små- och mikroföretag (OECD, 2005). Tillverkningsindustrins mindre företag är intressanta ur ett ekonomistyrningsperspektiv vilket vi beskrev djupare i problemdiskussionen. Tillverkningsföretag har ofta stora investeringar i maskiner och utrustning och studien blir mer rättvis om vi jämför inom
22
samma bransch än med andra branscher som har andra förutsättningar. Därav undersöker vi enbart tillverkningsindustrin.
I enkäten kommer vi att titta efter koncernstrukturer i populationen, då vi menar att koncernstrukturer kan vara negativt för vår studie eftersom det kan finnas en risk att ägarbolag implementerar ekonomistyrning i dessa mindre bolag och att vi då kan få ett missvisande resultat. Dock kan koncernstrukturer även innebära omfördelningar av exempelvis resultat i syfte att minimera skatteinbetalningar och inte betyda att det ägs av större bolag och får ekonomistyrningsdirektiv därifrån. Med syfte att identifiera om större bolag påverkar ekonomistyrningen väljer vi att även fråga om majoritetsägaren ingår i företagsledningen. Genom detta kan vi ändå säkerställa att studera företagsledningens kompetens, då majoritetsägaren utgör ledningen oavsett om det finns en koncernstruktur. För att välja tillverkningsföretagen i populationen valde vi att titta på branscher utifrån SCB:s SNI-koder (2019). Vi har tagit samtliga företag inom tillverkningsindustrin, SNI 2007-C, för att undersöka helheten inom branschen. Av samma anledning har vi geografiskt begränsat till hela Sverige. Från den heltäckande företagsdatabasen i SCB (Registerenheten SCB, 2020) fick vi information via mail om att det finns 5388 företag med omsättning mellan 5-20 miljoner kronor och med branschkoden SNI 2007-C. I litteratursökningen identifierade vi att den organiska tillväxten skedde till 80 procent hos företag som är äldre än 5 år och därför har vi valt att inte avgränsa populationen i ålder (Poldahl et. al, 2011).
3.2.4 Etik
Enligt Bryman och Bell (2017) uppkommer det flertalet olika etiska frågor under de olika skedena av en företagsekonomisk forskningsprocess. Beroende på vilken typ av forskning som utförs möts forskare av olika etiska ställningstaganden och regler. Bryman och Bell (2017) ger exempel på olika etiska principer som bland annat gäller för svensk forskning, vilka vi under denna studies forskningsprocess noggrant beaktat. Exempel på etiska principer som under hela forskningsprocessen präglat tillvägagångssättet är
konfidentialitets- och anonymitetskravet, samtyckeskravet, informationskravet och nyttjandekravet. Konfidentialitets- och anonymitetskravet säger att alla medverkande ska
behandlas med största möjliga konfidentialitet, vilket vi tar på stort allvar. Det insamlade datamaterialet från enkätstudien förvaras enbart på Linköpings Universitets enkätprogram Survey & Report samt i nedladdat Excel-dokument på våra privata datorer
23
som raderas så fort studien är färdigställd. Samtyckeskravet kräver att respondenterna ska upplysas om att deras medverkande är helt frivilligt och att de när som helst kan välja att avbryta medverkandet, vilket vi tydligt kommunicerat i introduktionsbrevet (se bilaga 1). Informationskravet säger att berörda personer ska informeras om vad som är syftet med den studie som de ombes medverka i, vilket även det kommuniceras tydligt i introduktionsbrevet (se bilaga 1). Det sista och möjligtvis viktigaste kravet för en undersökning av denna karaktär är nyttjandekravet. Nyttjandekravet säger att det datamaterial som samlats in endast får användas för forskningsändamålet, vilket är högst aktuellt för denna studie. Denna undersökning baseras på information om företagens egenskattade kunskaper inom ekonomistyrning, vilket i fel händer skulle kunna utnyttjas för riktad marknadsföring av ekonomitjänster eller andra pengagenererande ändamål. Vi har vidtagit alla åtgärder vi kan för att upprätthålla nyttjandekravet och beskydda datamaterialet från obehörigas åtkomst.
3.2.5 Insamling av data
Datainsamlingen har skett genom mailutskick med ett introduktionsbrev till studien och en länk till enkäten. Mail har skickats till ekonomiansvariga på de 811 respondentföretagen i vår population, således ca 15 procent av den totala populationen. Introduktionsbrev är enligt Bryman och Bell (2013) en viktig åtgärd för att öka svarsandelen och minska bortfall i enkäter. Introduktionsbrevet bestod primärt i att förklara syftet med vår undersökning och hur vi hanterar deras inkomna data och som nämnt samtyckeskravet. Vi beskrev i introduktionsbrevet (se bilaga 1) att vi följer Linköpings Universitets regler kring GDPR.
För att utforma och samla enkätsvaren har vi valt att använda oss av Linköpings Universitets enkätprogram Survey & Report. Det har vi gjort primärt för att minimera risken att hamna i respondenternas skräpkorg och får att öka trovärdigheten i den länk vi bifogat i mailen, vilket förhoppningsvis lett till ökad svarsandel.
3.2.6 Urval
Vi strävar efter att stickprovet medger att kunna generalisera resultatet för hela population. För att kunna göra det menar Bryman och Bell (2013) att man behöver göra ett sannolikhetsurval för att få ett representativt urval att testa statistisk signifikans på. Ett sannolikhetsurval innebär att varje företag i populationen har lika chans att bli utvald till
24
studien. För att minimera urvalsbias och öka chansen till en randomiserad urvalsteknik valde vi att beställa och köpa en databas från extern leverantör.
Vad gäller stickprovsstorleken är utgångspunkten att större stickprov korrelerar med högre precision och mindre samplingsfel vilket leder till ökad möjlighet till generalisbarhet. Vidare får man i enkäter räkna med signifikant bortfall och likväl av den anledningen ökas behovet att storleken på stickprovet är stor. Den sista aspekten kring stickprovsstorleken är att vi har en relativt homogen population då vår bestämda population anger en specifik bransch med ett kort omsättningsintervall. Detta resulterar i behovet av ett mindre stickprov för att ha en möjlighet att kunna generalisera resultatet på populationen (Bryman och Bell, 2013).
Det som begränsar oss vad gäller stickprovsstorlek är primärt inte tidsbrist då enkäten skickas ut som massmail till respondenterna utan det är snarare ekonomiska begränsningar, och kostnaderna ökar med stickprovets storlek. Urvalsstorleken har således beslutats genom att väga minimering av samplingsfelet och de ekonomiska resurserna till vårt förfogande. Denna vägning har lett oss till stickprovsstorleken 811 företag. Den relativa stickprovsstorleken är således 15,1 procent, ställt mot populationsstorleken.
Vi köpte en databas med information om 811 företag, utifrån totalpopulationen på 5388 företag. Först tog vi prisuppgifter ifrån SCB men kostnaden att köpa databasen från dem översteg med råge de resurser vi har haft för att genomföra denna studie. Av den anledningen och efter rekommendationer från ett större konsultföretag inom ekonomi, beställde vi sedan databasen med 811 företag från Nordic Market Data. Vi anser vidare att urvalet inte kan ha påverkats av urvalsbias då vi ej varit direkt involverade i valet av respondenter och att stickprovet är ett sannolikhetsurval.
3.2.7 Enkäten
Utformningen av enkäten påbörjades genom att rådfråga sakkunniga kontakter, som beskrivs mer nedan, för att införskaffa praktisk kunskap om begrepp och enkätutformning. När vi sammanställt intervjuguiden gick vi vidare med att expertvalidera begreppen och dess relevans för ekonomistyrning i mindre företag. Detta gjorde vi genom att gå igenom intervjuguiden för enkäten med två personer, en som utbildar studenter i ekonomistyrning vid ett svenskt universitet och en CFO för ett större
25
investmentbolag. Båda personer har erfarenhet av ekonomistyrning generellt och ekonomistyrning i mindre företag. De bidrog genom sin expertvalidering med ökad insikt i enkätens relevans för studien och hur den kan uppfattas av representanter från målgruppen. Efter grundlig genomarbetning av enkäten för att korrigera de synpunkter som experterna anmärkte färdigställde vi enkäten och därefter skickade enkäten till en företagare inom tillverkningsindustrin som fick ge feedback på enkätens utformning, design och begreppsförståelse. Syftet var att höja chansen att respondenterna kommer att förstå frågorna i enkäten och finna enkäten tilltalande vilket också beskrivs av Dillman (1983, i Bryman och Bell, 2013). Svarsandelen ökar genom en professionellt utformad enkät och som inte är för tät och överfull (ibid). Detta var också en stor anledning till att vi valde att använda Linköpings Universitets enkätprogram och logga samt angav i enkäten hur många procent de avklarat vid varje fråga.
Enkäten (bilaga 2) består av 33 frågor av varierande karaktär, från grundläggande information om företagen till avancerade frågor rörande ekonomistyrningstendenser. Upplägget för enkäten ser ut på följande vis:
• Inledande fas där grundläggande företagsinformation samlas in för att ge en bild över företaget i fråga (första 10 frågorna).
• Självskattningsfas där företagen ombes uppskatta kunskaperna som finns internt angående olika delmoment inom ekonomistyrning.
• Fas där frågor om kalkyl- och budgetsystem ställs, följt av självskattning av kunskaper inom dessa områden.
• De sista självskattningsfrågorna behandlar kultur- och ledarskapsrelaterad ekonomistyrning.
• Den avslutande enkätfasen undersöker de primära syften som ekonomistyrning utgör för företagen, samt vilka ekonomistyrningskompetenser som måste utvecklas när tillväxt sker och hur företagen planerar att utveckla dem.
Enkäten består mestadels av frågor med slutna frågor där enkättagarna väljer mellan olika svarsalternativ och placerar sig på en sjugradig likertsskala, vilket eliminerar variation i formulering av frågor och därmed minskar samplingsfelet. Detta anser vi är fördelaktigt för vår undersökning då frågor med fasta svarsalternativ gör det möjligt för enkättagarna att svara på fler frågor på begränsad tid vilket vi hoppas leder till högre fokus,
