G E R D LINDGREN
Broderskapets logik
/ homosociala sammanhang konstrueras manliga
överordningstablåer. Genom att i gruppen synkronisera sig mot en
gemensa m norm skapar männen i sitt enkönade samspel en fantom som
får konsekvenser för kvinnor i deras närhet.
I en n å g o t aniatörmässig historisk analys f a n n j a g i b ö r j a n av 1980-talet att a r b e t s d e l n i n g e n
m e l l a n k ö n e n av allt att d ö m a h a d e sitt ur-s p r u n g i r e l a t i o n e r n a mellan m ä n . '
M e d u t g å n g s p u n k t i Heidi H a r t m a n n s d å aktuella tes o m d e t olyckliga ä k t e n s k a p e t mel-lan m a r x i s m och f e m i n i s m , s t u d e r a d e j a g m ö n s t e r i d e n svenska a r b e t s m a r k n a d e n s ut-veckling u n d e r f r a m f ö r a l l t 1900-talet.2 J a g
in-tresserade m i g i första h a n d för r e l a t i o n e n m e l l a n d e n fackliga rörelsens o c h arbetsgiva-r e n s arbetsgiva-r e p arbetsgiva-r e s e n t a n t e arbetsgiva-r .
Mitt syfte var att undersöka o m det f ö r e k o m ett samarbete mellan dessa parter och i så fall h u r detta bidrog till utvecklingen av d e n könssegregerade a r b e t s m a r k n a d e n . J a g f a n n h a n d -lingsmönster och uttalanden som liknade ett manligt g e m e n s a m t projekt a n g å e n d e under-o r d n i n g e n av kvinnunder-or. Detta visade sig b l a n d a n n a t g e n o m att konflikten mellan m ä n som ar-betstagare och arbetsgivare sattes på u n d a n t a g när deras g e m e n s a m m a intressen av att hålla kvinnorna kvar på relativt u n d e r o r d n a d e posi-tioner aktualiserades. Det hela verkade nästan som en konspiration. F e n o m e n e t fanns beskri-vet redan på 30-talet av Karin Kock i h e n n e s bi-drag till kvinnoarbetskommitténs betänkande: På de områden där männens och kvinnornas lämp-lighet för yrket är densamma, utgör kvinnornas lägre lönenivå ett mycket starkt konkurrenshot. Denna konkurrens kan mötas på två sätt: genom utjämning av lönedifferenser eller genom en upp-delning av arbetet.3
H o n m e n a r att valet h ä r avgörs av att det mel-lan arbetsgivaren och a r b e t e r s k o r n a f i n n s en t r e d j e part, m ä n n e n .
Fackorganisationerna våga eller vilja ej taga risken av en öppen konflikt på denna fråga, ofta under hänvisning till att det ligger i kvinnornas intresse att gå varsamt fram på grund av risken för deras ut-trängande ur industrin. Det ligger även nära till hands att fackföreningarna inom vilka männen har det största inflytandet, vid underhandlingar offra något av kvinnornas intressen för att möjliggöra en lönehöjning för de manliga arbetarna.4
Resultatet blev att a r b e t e t u p p d e l a d e s i kvali-fikationsgrader så att löneskillnaden mellan k ö n e n c e m e n t e r a d e s . Arbetsgivaren fick fort-satt tillgång till billig kvinnlig arbetskraft och d e m a n l i g a a r b e t a r n a k u n d e b e h å l l a sin rela-tiva ö v e r o r d n i n g g e n t e m o t k v i n n o r n a .
Homosocialitet
D e n n a o h e l i g a allians m e l l a n m ä n n e n blev s e n a r e också synlig i d e a r b e t s p l a t s s t u d i e r som låg till g r u n d f ö r m i n a v h a n d l i n g i mit-ten av 80-talet.5 M ä n n e n tycktes tala o m
k v i n n o r n ä r dessa i n t e var n ä r v a r a n d e o c h o m sig själva n ä r k v i n n o r var å h ö r a r e . Skill-n a d e Skill-n m e l l a Skill-n k ö Skill-n e Skill-n m a r k e r a d e s p å d e t t a sätt. M ä n s a m t a l a d e sällan m e d k v i n n o r i g r u p p s a m m a n h a n g . D e t t a visade sig också vara fallet i f ö r h å l l a n d e till ö v e r o r d n a d e . M a n l i g a a r b e t a r e s a m s p e l a d e " g r ä n s l ö s t " m e d f ö r m ä n n e n p å verkstadsgolvet. Då d e h a d e s y n p u n k t e r p å en kvinnlig a r b e t s k a m -rat v ä n d e d e sig till f ö r m a n n e n o c h lät ho-n o m f ö r a d e r a s talaho-n. Filer också valde basen att tala m e d d e m a n l i g a a r b e t s k a m r a t e r -n a i b e s l u t s o m g ä l l d e d e kvi-n-nliga. B a d o m s y n p u n k t e r p å h u r d e k l a r a d e j o b b e t till ex-e m p ex-e l .
J o h a n Tobias Sergel, Schön och Sergel i Köpenhamn proberar långbyxor• (från utställningen "Klädd o c h oklädd", N a t i o n a l m u s e u m , våren 1996).
Baserna är mer i klungan av killar och snackar bland annat om tjejen som finns på monteringsbanan.6
Situationer av detta slag vittnade o m att d e t f a n n s ett " f ö r b u n d " m e l l a n m ä n n e n , e n sorts vi-anda som uteslöt k v i n n o r n a , vilka i sin tur k ä n d e att d e inte e r k ä n d e s som "riktiga" kam-rater. H ä r f a n n j a g d e t lämpligt att a n v ä n d a J e a n L i p m a n B l u m e n s b e g r e p p "manlig
ho-mosocialitet" för att förstå d e n oheliga allian-sen som d e n n u f r a m t r ä d d e p å organisatio-n e organisatio-n s s a m h a organisatio-n d l a organisatio-n d l i organisatio-n g s organisatio-n i v å . '
J a g n o t e r a d e att d e m a n l i g a a r b e t s k a m r a -t e r n a s m e l l a n p e r s o n l i g a r e l a -t i o n e r , och d e -t som ansågs v ä r d e f u l l t o c h viktigt i dessa, be-g r ä n s a d e vilka r e l a t i o n e r d e k u n d e h a m e d sina kvinnliga a r b e t s k a m r a t e r . H a r r i e t Hol-ter o c h H a n n e H a a v i n d h a r b å d a p e k a t p å att e f t e r s o m m ä n intar d e n d o m i n e r a n d e
po-sitionen i f ö r h å l l a n d e till k v i n n o r är d e t lo-giskt att d e också i första h a n d s ö k e r bekräf-telse i sin e g e n g r u p p o m d e vill vara g o d a r e p r e s e n t a n t e r f ö r d e t ö v e r o r d n a d e k ö n e t .8
Kvinnor å sin sida m å s t e också d e få sina m a k t m ä s s i g a b e h o v t i l l g o d o s e d d a g e n o m m ä n . Att söka sig till a n d r a k v i n n o r är till följd av d e n r å d a n d e m a k t s k i l l n a d e n i d e t n ä r m a s t e liktydigt m e d att inte g ö r a a n s p r å k p å m a k t o c h i n f l y t a n d e .
H o m o s o c i a l i t e t e n som ett n o r m s y s t e m ga-r a n t e ga-r a ga-r att m ä n f ga-r a m t ga-r ä d e ga-r n å g o ga-r l u n d a en-hetligt inför kvinnor. Enskilda m ä n kan h a långt m e r v a r i e r a n d e r e l a t i o n e r till kvinnor. Men dessa utgör individuella e n s k i l d h e t e r och ges inget inflytande p å d e r a s u p p t r ä d a n -d e i g r u p p s a m m a n h a n g .
M e n L i p m a n B l u m e n s definition av h o m o -socialitet är också l a d d a d m e d emotionalitet:
The seeking, enjoyment, a n d / o r preference for the company of the same sex....The basic premise of this homosocial view of sex roles suggests that men are attracted to, stimulated by, and interested in other men. It is a process that is noticeable in early childhood and is channeled and encouraged by the entire range of social institutions within which males live.9
H e n n e s ordval kan tveklöst associeras till nå-g o n f o r m av förälskelse! S å d a n a a n t y d n i n nå-g a r var p å åttiotalet o c h är givetvis f o r t f a r a n d e kontroversiella, m e n j a g h a r blivit alltmer övertygad o m att d e t känslomässiga inslaget i h o m o s o c i a l i t e t e n är centralt, fast kanske inte som L i p m a n - B l u m e n tänkt sig. J a g ska strax å t e r k o m m a till d e n n a fråga.
Brottet mellan privat och offentligt
I slutet av 80-talet k o m jag åter i k o n t a k t m e d mysteriet m e d d e n oheliga alliansen b l a n d m ä n . J a g b e f a n n mig d å i initialskedet av ett p r o j e k t o m kön och m a k t på e n sjukhuskli-nik.1" Till skillnad f r å n i a v h a n d l i n g e n
försök-te j a g s t u d e r a hela hierarkin på e n arbetsplats. R e d a n i d e första tolkningsförsöken blev d e t u p p e n b a r t att inte b a r a d e kvinnliga u t a n också d e manliga läkarnas a g e r a n d e på ar-betsplatsen måste förstås i ljuset av d e r a s pri-vata p a r f ö r h å l l a n d e n . Med a n d r a o r d d e r a s ä k t e n s k a p s k o n t r a k t och dess eventuella avvi-kelse f r å n d e t s k "standardkontraktet".1 1 Det
karaktäriseras av m a n l i g över- o c h kvinnlig u n d e r o r d n i n g o c h är d e t k o n t r a k t som åtm i n s t o n e d e flesta k v i n n o r f ö r s ö k e r f ö r h a n d -la sig b o r t ifrån i riktning m o t n å g o n f o r m av 'jämställdhetskontrakt".1 2 Det framgick att d e
manliga läkarnas privata situation h a d e en po-sitiv inverkan p å deras ställning på arbetsplat-sen. För d e kvinnliga l ä k a r n a var d e n privata situationen s o m regel h i n d r a n d e eller splitt-r a n d e fösplitt-r k a splitt-r splitt-r i ä splitt-r e n . Fösplitt-r m ä n n e n fösplitt-relåg däsplitt-r- där-e m o t där-en sorts i m m u n i t där-e t m o t privatlivdär-ets krav p å j ä m s t ä l l d h e t . H o m o s o c i a l i t e t e n h j ä l p t e d e m att u p p r ä t t h å l l a en ö v e r o r d n i n g relativt k v i n n o r n a på arbetsplatsen och d e t t a gällde även m ä n m e d "svagare" ställning i familjen än d e n som s t a n d a r d k o n t r a k t e t e r b j u d e r . Pri-vat jämställda m ä n o c h d e som var relativt un-d e r o r un-d n a un-d e h u s t r u n vaun-d gällun-de yrkesstatus
och i n k o m s t å t n j ö t också d e h o m o s o c i a l till-h ö r i g till-h e t octill-h m a n l i g u p p v ä r d e r i n g på arbets-platsen. Deras privata situation utövade inte n å g o t inflytande på b r ö d r a s k a p e t eller värde-r i n g e n av d e m som m ä n och läkavärde-re. Devärde-ras j ä m s t ä l l d h e t d o l d e s eller skämtades b o r t ,
al-ternativt förlöjligades, av d e m själva eller andra n ä r d e b e f a n n sig i h o m o s o c i a l a s a m m a n -h a n g .
R e d a n i avhandlingsstudien h a d e jag vis-serligen n o t e r a t detta f e n o m e n b l a n d FOA-m ä n n e n såväl s o FOA-m b l a n d Volvo-arbetarna m e n j a g tillskrev d e t inte n å g o n d j u p a r e bety-delse då. J a g n ö j d e mig m e d att k o n s t a t e r a att s a m m a m a n som satt på jobbet och talade o m sin h u s t r u i negativa t e r m e r som "kärring-skrället", "skåpet" etc vid intervjutillfället tala-d e o m s a m m a h u s t r u som tala-d e t bästa som h ä n t h o n o m i livet. J a g b e t o n a d e b a r a att talet o m "skåpet" var riktat till d e kvinnliga arbetskam-r a t e arbetskam-r n a m e d b u d s k a p e t att så h ä arbetskam-r searbetskam-r vi på kvinnor, dvs n e d .1'
Vad talet b e t y d d e för d e m a n l i g a arbets-k a m r a t e r n a f u n d e r a d e j a g inte på då. Men j a r g o n g e n i d e n h o m o s o c i a l a g r u p p e n var
m e d största s a n n o l i k h e t i första h a n d riktad till " b r ö d e r n a " och m ä n n e n s e g e n självupp-fattning. De kvinnliga k a m r a t e r n a var varken orsak eller fokus för detta s k e e n d e . Talet gav m ä n n e n tillträde till "det ö v e r o r d n a d e k ö n e t " i en h ö g r e g r a d än vad d e r a s privata förhål-l a n d e n tiförhål-lförhål-l kvinnor vittnade o m . Deras kär-leks- o c h a n d r a personliga f ö r h å l l a n d e n till kvinnor byggde på m e r ömsesidigt b e r o e n d e än vad som k o m till uttryck eller tilläts ut-tryckas i d e n h o m o s o c i a l a g r u p p e n . H ä r före-låg e n sorts "pluralistic i g n o r a n c e " i så m å t t o att alla a g e r a d e som o m vissa f ö r h å l l a n d e n r å d d e — d e var alla "karl f ö r sin hatt"— trots att d e n privata verkligheten såg a n n o r l u n d a ut, m e n d e t t a förpassades g e m e n s a m t till tystna-den.1 4 O m alla m ä n agerar p å d e t t a sätt så
pro-d u c e r a r pro-d e en sorts ö v e r o r pro-d n i n g s t a b l å e r p å arbetsplatsen som nedskriver k v i n n o r n a som kollektiv. I f ö r l ä n g n i n g e n k o n s t r u e r a s själv-u p p f y l l a n d e p r o f e t i o r o m m ä n s ö v e r l ä g s e n h e t o c h kvinnors därav f ö l j a n d e lägre värde, vilket får reella konsekvenser för k v i n n o r n a . Vad m ä n n e n d o c k p r i m ä r t eftersträvat m e d d e t h o m o s o c i a l a samspelet är n å g o t a n n a t . Det
kan förstås som en synkroniserad och g e n o m k o n k u r r e n s u p p d r i v e n b e k r ä f t e l s e r i t u a l
(överordningstablå) i en g r u p p m e d l i k n a n d e e r f a r e n h e t e r . Detta ritualtal resulterar i en f r a m v ä x a n d e f a n t o m (idealbild) g e n t e m o t vil-ken alla önskar eller tvingas kallibrera sin m a n l i g h e t . J a g tror att d e t t a är en del av g r u n d v a l e n till d e n h o m o s o c i a l a a t t r a k t i o n e n .
Homosocialitet som relationsarbete
0 j s t e i n Gullvåg H o l t e r h a r analyserat m ä n s specifika sätt att b e a r b e t a personliga relatio-ner, dvs m ä n s relationsarbete.1 1 H a n s
forsk-n i forsk-n g kastar ytterligare ljus över b r o d e r s k a p e t s lustfylldhet. H a n finner att d e t t a a r b e t e h a r vissa g r u n d l ä g g a n d e d r a g som b o t t n a r i m ä n s r e l a t i o n e r till sina fäder. U t m ä r k a n d e för rela-t i o n e n rela-till f a d e r n är erela-trela-t anrela-tal principer; från-varo, b o r t s t ö t a n d e o c h samtidigt införlivande, l a t e n t b e a r b e t n i n g av f ö r h å l l a n d e t samt ut-a g e r ut-a n d e . " ' Sut-amtligut-a p r i n c i p e r verkut-ar i relut-a- rela-t i o n e r n a mellan m ä n som en sorrela-ts skuggspel av f ö r h å l l a n d e t till f a d e r n .
Mäns relationsarbete, till skillnad f r å n kvin-nors, präglas av avstånd i d e fall n ä r h e t skulle betyda en k r ä n k n i n g av r a n g och integritet. Det är helt e n k e l t så, m e n a r Holter, att frånva-r o p frånva-r i n c i p e n uteslutefrånva-r känslofrånva-r i d e t manliga frånva- re-lationsarbetet. Den f r å n v a r a n d e f a d e r n u n n a s inte n å g o n f o r m av känslomässig reaktion. I Holters intervjuer m e d norska m ä n är d e n f r å n v a r a n d e f a d e r n ett ständigt å t e r k o m m a n -d e tema. Även n ä r h a n är fysiskt n ä r v a r a n -d e upplevs h a n som f r å n v a r a n d e som person. Under min uppväxt tyckte jag att pappa var en idiot....som jag hade mycket lite kontakt med. Han var sur och vresig när han var hemma. Sur och trött. Egentligen borde jag ha varit arg på honom. Resten av livet. Men det unnar jag honom inte.1'
Satt du i din pappas knä någon gång? Har du sak-nat det - att ni inte hade samma förhållande som du och din dotter har?
Nej, det har inte känts som någon saknad - jag kän-ner att det var ett mycket ytligt förhållande på
nå-» 18 got satt.
Det visar sig att h ä l f t e n av d e i n t e r v j u a d e m ä n -n e -n klart o c h tydligt säger att d e h a d e ett -
ne-gativt f ö r h å l l a n d e till f a d e r n . R ä k n a r m a n d e s s u t o m m e d d e m som i b ö r j a n är n e u t r a l a eller diffusa m e n samtidigt k o m m e r m e d un-d e r f ö r s t å un-d un-d eller uttalaun-d kritik p å viktiga p u n k t e r k o m m e r a n d e l e n negativa u p p till två tredjedelar. Räknas till d e kritiska d e s s u t o m d e som a n t i n g e n säger ganska lite o m f a d e r n eller sätter u p p något som verkar vara en fa-sad k o m m e r a n d e l e n u p p i tre fjärdedelar.1'1
J a g tror att vi i en m o t s v a r a n d e studie av kvinnors r e l a t i o n e r till sina m ö d r a r också skulle f i n n a en stor a n d e l negativa, d e t är d o c k stor skillnad p å h u r r e l a t i o n e n beskrivs. M ä n n e n beskriver d e n diffuse, tafatte, argsin-te, o i n t r e s s e r a d e etc f a d e r n som d e inte för-stod och som d e inte k ä n d e personligen. Kvinnors r e l a t i o n e r till sina m ö d r a r är känslo-mässigt l a d d a d e och fulla av diskussioner, bråk och ö p p e n konflikt, a g e r a n d e som visar att d e är b e r o e n d e av och d ä r f ö r direkt bear-b e t a r relationen. Det som u t m ä r k e r m ä n n e n är istället att d e till synes a c c e p t e r a r f a d e r n s sätt att vara. D e n f r å n v a r a n d e f a d e r n u n n a s som n ä m n t s inte n å g o n f o r m av känslomässig närvaro.
Avståndet mellan m ä n är n å g o t som m ä n -n e -n "väljer" o c h i-nte -n å g o t som påtvi-ngas d e m , m e n a r Holter. Frånvaron skapar g r u n -d e n för självstän-dighet o c h styrka att klara av tillvaron på e g e n h a n d . Det finns e n bekräftel-se och ett e r k ä n n a n d e , j a till och m e d e n sorts lojalitetsförklaring i b o r t s t ö t n i n g e n och av-ståndstagandet till f a d e r n . D e n n a lojalitet rik-tar sig d o c k inte till f a d e r n som person u t a n till f a d e r n som r e p r e s e n t a n t för en position. Männen är skenbart passiva i sitt sätt att bearbeta förhållandet till fadern. De gör det inte öppet i själ-va förhållandet. De bekräftar istället det faderliga genom att inte lägga sina känslor framför faderns tröskel, genom att inte dagligen prata med honom i telefon, genom att inte ingå i en rad "nära rela-tioner", som kvinnorna upprättar. Relationsarbe-tets latenta karaktär är en viktig orsak till att män kan bli starkt knutna till andra män, även när för-hållandet ytligt sett verkar ganska avlägset, så som fallet kan vara bland fäder och söner och mellan kolleger och vänner.""
Relationsarbetets art h ä n g e r s a m m a n m e d m a k t f ö r h å l l a n d e n o c h r a n g o r d n i n g b l a n d
M a r i a n n e L i n d b e r g d e Geer, Jag tänker på mig själv, 1994.
m ä n och g e n t e m o t kvinnor, säger Holter. H ä r är h a n d o c k n å g o t oklar o m h u r maktaspek-ten ska förstås. Bortstötn ingen b e h ö v e r som ovan n ä m n t s inte vara fientlig utan d e n sker s n a r a r e p å ett generellt plan.
Den Andre är utanför. Män inkorporerar ("om-famnar") inte den Andre på samma sätt som kvin-nor gör i sitt relationsarbete. De skapar ett förhål-lande till någon annan - "där ute". Detta betyder dock inte att de inte internaliserar ("tar in") den
Andre. Det är formen för införlivandet som är an-norlunda. Man kan kanske säga att män och kvin-nor bearbetar personliga relationer på samman sätt som de bearbetar den övriga tillvaron. Kvin-nornas arbete är i regel riktat mot människor, med-an männens arbete är riktat mot ting eller den ytt-re natuytt-ren.21
M a n s g e m e n s k a p e n kan d ä r f ö r verka "känslo-lös" i j ä m f ö r e l s e m e d k v i n n o g e m e n s k a p e n . M e n detta är enligt H o l t e r e n synvilla. Män
vi-sar v a r a n d r a respekt g e n o m att inte visa va-r a n d va-r a känslova-r. l)et i n n e b ä va-r att m a n e va-r k ä n n e va-r d e n a n d r e som n å g o n som kan b e h ä r s k a sina känslor o c h inte är i b e h o v av h j ä l p p å detta o m r å d e .
Det manliga relationsarbetet styrs inte av idealen om omsorg eller inlevelse, lika lite som av medvet-na önskemål om makt eller herravälde. Det är istäl-let baserat på vad som faktiskt fungerar mellan män i det dagliga livet - med en given rangordning både i förhållande mellan män och kvinnor, och rangskillnader inom respektive kön.""'
Avstånd och e r k ä n n a n d e t av d e n A n d r e som position g a r a n t e r a r att i n g e n k r ä n k n i n g av r a n g och integritet kan k o m m a ifråga. Åter-k o p p l a r vi detta till mitt r e s o n e m a n g o m syn-k r o n i s e r a d m a n l i g h e t via ö v e r o r d n i n g s t a b l å e r så blir d e t tydligt att h o m o s o c i a l i t e t e n kan ses som ett uttryck för manligt relationsarbete. I d e n h o m o s o c i a l a g r u p p e n sker kallibreringen m o t "de a n d r a " som positioner och inte som personer, d e t är via d e n n a distans som d e t blir möjligt att undvika en personlig känslosam-h e t till f ö r m å n för en m e r kollektiv förälskel-se i d e t m a n skapar o c h g ö r tillsammans. Re-lationen till f a d e r n via b o r t s t ö t n i n g o c h inför-livande av h a n s position blir d e n m o d e l l ge-n o m vilkege-n m ä ge-n latege-nt b e a r b e t a r sige-na relatio-n e r till vararelatio-ndra."' Det är d e t s e relatio-n a r e j a g tagit fasta p å och som s t ä m m e r m e d m i n a iaktta-gelser. H u r u v i d a allt b o t t n a r i relationen till f a d e r n och h a n s f r å n v a r o är n å g o t som m i n f o r s k n i n g inte kan ta ställning till, d e t får således helt tillskrivas Holter. J a g h a r d o c k f u n -nit att d e t sätt p å vilket h a n karaktäriserar m ä n s r e l a t i o n e r till v a r a n d r a är i överens-stämmelse m e d m i n a iakttagelser, i s y n n e r h e t h u r d e tillsammans söker tillfällen att "kon-s t r u e r a " m a n l i g h e t i e n k ö n a d e r u m .2 4
Manliga rum
N ä r m ä n u m g å s m e d v a r a n d r a r å d e r e n rela-tiv avsaknad av skuld och k l a n d e r i förhållan-d e t mellan förhållan-d e m . I r e l a t i o n e r m e förhållan-d kvinnor är k l a n d r e t m e r u t b r e t t till följd av att kvinnor ofta f ö r s ö k e r å s t a d k o m m a en f ö r ä n d r i n g hos d e n a n d r e . H o l t e r m e n a r att d e t t a strider m o t d e manliga s p e l r e g l e r n a d ä r m a n ska "ta
bol-len, inte m a n n e n " .2 5 D e n a n d r e kan givetvis
kritiseras, stötas ut och oskadliggöras, fortsät-ter Holfortsät-ter, m e n h a n kan inte klandras. H a n s moraliska d o m över sig själv blir i g r u n d och b o t t e n h a n s e g e n sak.
I m i n a samtal m e d k v i n n o r n a p å Volvo f r a m k o m ofta p å s t å e n d e t att m ä n var b ä t t r e k a m r a t e r av d e t skälet att d e var sakliga o c h inte gick till a n g r e p p på d e t sätt m a n m e n a d e att d e kvinnliga a r b e t s k a m r a t e r n a k u n d e gö-ra.26 Kvinnor var helt e n k e l t m e r personligt
n ä r a v a r a n d r a och d e t g j o r d e att skuld o c h k l a n d e r o f t a r e k o m till uttryck b l a n d d e m .
Detta s t ä m m e r m e d vad H o l t e r säger n ä r h a n m e n a r att m ä n verkar trivas m e d att inte vara så nära av sig och att skuld för d e m ofta f ö r k n i p p a s m e d just kvinnor. Relationer till kvinnor upplevs av m ä n n e n som m e r krävande och hotfulla, och något d e ibland vill fly ifrån."''
D e t f a k t u m att m ä n tar distans och riktar u p p m ä r k s a m h e t e n m o t saker o c h ting snara-re än p e r s o n e r ger d e m d ä r m e d e n sorts fri-h e t ocfri-h a n d r u m . De strävar e f t e r r u m d ä r d e kan vara sig själva p å detta distanserade, sak-o r i e n t e r a d e sätt.
Återigen k ä n n e r vi igen homosocialiteten. Där riktar m ä n n e n sitt intresse mot abstrakta relationer och undviker d e konkreta motsvarig-heterna, och på så sätt kan d e å s t a d k o m m a sina fritt svävande överordningstablåer. Helt i kon-sekvens m e d detta fortsätter Holter g e n o m att konstatera att m ä n n e n söker r u m och sam-m a n h a n g där d e kan tolka utåtriktad aktivitet så att d e n även blir givande och positiv på det per-sonliga planet. Leken illustrerar detta g e n o m att d e n kan bli ett ideal, något som gör det man-liga attraktivt, pojkaktigt och intressant. Mannen lyckas när han skapar en mer lekfull håll-ning till sekundärförhållanden: Män lär sig att leka sitt jobb, som det heter, på ett "konstruktivt sätt". Mannen ska hålla ett avstånd, men i detta avstånd ska det också finnas en avspänd närhet."'8
I d e manliga r u m m e n finns "meningsfull tid" och "subjektneutralitet". Meningsfull tid in-n e b ä r ein-nligt H o l t e r att u t r y m m e för historia och f ö r ä n d r i n g ges tillsammans m e d tillfällen att s t a n n a u p p o c h ta d e t lungt. M ä n n e n u p p -lever en ö d e s g e m e n s k a p i vilken d e t finns ett
10
inslag av motstånd mot en starkare makt - va-re sig d e n n a va-repva-resenteras av samhället eller systemet är detta ett viktigt inslag i umgänget. Övermakt och försvar mot övermakt är viktiga inslag i m ä n n e n s r u m o b e r o e n d e av vilka kul-turer och livsstilar de i övrigt representerar. Hjältarnas tid är meningsfull, de kämpar för sin sak."1
G e n o m subjektneutraliteten b e h a n d l a s den Andra på sätt och vis som ett "ting i sig" menar Holter. 1 min vokabulär är subjekt-neutraliteten en förutsättning för att den an-dre ska bli en avspegling av idealbilden eller fantomen i den synkroniserande bekräftelse-ritualen.
Tidigare har jag försökt visa hur män ska-par klyftor mellan privat och offentligt bete-ende. De låter inte sina privata relationer till kvinnor få något inflytande på deras offentli-ga dito. Homosociala regler hjälper d e m att upprätthålla detta särskiljande genom "plura-listic ignorance" och produktion av överord-ningstablåer på arbetsplatsen. Holter och många andra har övertygande visat att för m ä n n e n är arbetet det primära och familjen det sekundära. För kvinnor är det tvärtom, och d e n n a diskrepans visar sig vara grundläg-gande för utformningen av och förhandlings-barheten hos könskontraktet och dess kär-leksgrund. Männens egna r u m är enligt Hol-ter dock till för något annat än arbete, samti-digt som m ä n n e n försöker bygga ut dem i för-hållande till yrkeslivet och de krav som ställs där. "Jobbet vmagnetiserar' det manliga
hos självet", säger Holter.'"
Det bör ha framgått att jag på basis av mina studier menar att den homosociala g r u p p e n på arbetsplatsen utgör ett ytterst viktigt och för m ä n n e n lustfyllt maktcentrum. Kopplat till Holters analys blir detta fullt begripligt. Så-väl avspänd lek som uppdriven konkurrens
får samsas här. Där arbete och manliga r u m kan förenas blir det av män befolkade magne-tiska centret ointagligt för partiklar med "fel" laddning.
Genusordningens manliga rättigheter
H a n n e Haavind har konstaterat att det finns tre rättigheter som tillkommer m ä n n e n i den
rådande genusordningen." Den första gäller privilegiet att ägna sig åt arbetet som det pri-mära utan ansvar för omsorg och kontinuitet i tillvaron. Att delta i arbetet på detta sätt in-nebär också att förvalta den egna positionen i den hierarki som är viktigast för män. Den andra är rätten att få avhängighet och lydnad från personer som är svagare än en själv. Den gäller såväl i familjen (kvinnan är underord-nad) som på arbetet där u n d e r o r d n a d e män och kvinnor förväntas respektera m a n n e n s position.
Den tredje rätten gäller åtskiljandet mellan privat och offentligt, dvs den rätt som vi ovan redan diskuterat. Och den betyder att det en man gör i en situation inte sammankopplas m e d vad han gör i en annan situation, om den ena situationen kan uppfattas som mer privat än den andra.
I min forskning k o m m e r uttryck för d e n n a rättighet tydligt fram i en serie situationer. O m det t ex blir känt att en läkare misshand-lar sin hustru, så uppfattar hans manliga kol-legor detta som ett intermezzo de inte har med att göra. De klandrar h o n o m inte för det-ta och det påverkar inte deras arbetsrelatio-ner till m a n n e n ifråga. Det skulle hota deras gemensamma fantombild. De kvinnliga kolle-gorna däremot bryter helt eller blir obekväma i relationer till misshandlaren eftersom de an-ser att hans agerande också b o r d e misskredi-tera h o n o m i arbetet. De klandrar h o n o m för hans handlande och kopplar samman privat med offentligt agerande.
Kooptation och homosocialitet
Tillträde till de manliga r u m m e n / s a m -m a n h a n g e n kräver f ö r u t o -m egenskapen "man" också vissa a n d r a kvalifikationer eller färdigheter. Bland manliga läkare fann jag det befogat att tala om utvecklingen av en sorts informell kooptationskultur på arbetsplatsen. De män som blev föremål för kooptation ha-de vissa gemensamma drag, ha-de som h a m n a d e utanför gemenskapen var förutom kvinnorna också några män som var avvikande i någon bemärkelse.
Med kooptation menar jag i detta sam-m a n h a n g regler för upptagandet i gesam-menska-
gemenska-pen, eller en sorts fyllnadsval till en kår som redan är definierad via vissa formella krite-rier (vilka också kvinnor kan uppfylla) m e n som också har informella av tradition framvux-na regler för införlivande i den utvalda skaran.
En informell huvudregel tycks vara att d e n som upptas i g r u p p e n ska tillföra något vär-defullt nytt eller på annat sätt förstärka grup-pens status. I läkargruppen gäller det utbild-ning och specialisering, i idrottssammanhang eller älgjakllaget gäller kooptationens formel-la regler a n d r a kompetenser. Man kan kanske tala o m en sorts garantiregler för att en ny m e d l e m i vart fall inte ska sänka g r u p p e n s framtida status. Kvinnor kan idag oftast for-mellt bli m e d l e m m a r i manliga kretsar av oli-ka slag, m e n när detta sker visar det sig finnas informella gemenskaper i g r u p p e n som mot-verkar betydelsen av det generella medlem-skapet. Centralt i dessa s a m m a n h a n g är just de outtalade ritualiserade samhandlingsfor-m e r n a inosamhandlingsfor-m r a samhandlingsfor-m e n för den hosamhandlingsfor-mosociala ge-menskapen.
Kooptation och hierarki
William Foot Whyte gjorde på 1940-talet en antropologisk studie av italienska pojk- och mansgäng i "Cornerville". I sin bok Street
Cor-ner Society beskriver han h u r pojkarna och
se-dan de vuxna m ä n n e n samhandlar enligt ett bestämt m e n outtalat hierarkimönster.3 2 De
växlar mellan tvåpersons- och flerpersons-g r u p p e r b e r o e n d e på var i hierarkin de står och vilka som är n ä r v a r a n d e i gänget. Leda-ren k u n d e utan vidare initiera samtal m e d och aktiviteter för hela g r u p p e n . H a n måste inte i förväg f ö r b e r e d a sina initiativ m e d de enskilda m e d l e m m a r n a . H ä r i g e n o m var han den e n d a personen som k u n d e k o m m a m e d något nytt och överraskande. När han talade lyssnade de a n d r a på ett särskilt sätt. Vad han h a d e att säga bemöttes m e d intresse och re-spekt. En person placerad längre n e d i hie-rarkin skapade d ä r e m o t osäkerhet och villrå-dighet o m h a n tog sig samma frihet. Whyte fann att en lågstatusperson först förväntades diskutera sina idéer enskilt m e d en eller flera m ä n m e d högre status än han själv. Ä r e n d e t vandrade sedan u p p å t i hierarkin via nya
par-samhandlingar för att slutligen n å fram till le-daren. O m ledaren sedan fann att förslaget var bra så var det han som lanserade det i g r u p p e n , därav det särskilda intresset för vad ledaren h a d e att säga. H a n fördelade de vär-defulla "gåvor" (förslag, idéer) som transpor-terats u p p g e n o m hierarkins led.
O m Whytes iakttagelser anknyts till Georg Simmels distinktion mellan dyaden och tria-d e n framgår tria-den särskiltria-da p o ä n g e n m e tria-d tria- des-sa hierarkiregler.3 3 De u n d e r o r d n a d e s b r u k av
dyadernas flyktiga intimitet garanterade att g r u p p e n och dess ledning k u n d e undvika le-gitimitetskriser.34 Frågor, problem och
initia-tiv bland g r u p p m e d l e m m a r n a silades u p p å t g e n o m dyaderna och endast de spörsmål som överlevde d e n n a färd n å d d e hela vägen upp. G e n o m detta förfaringssätt undveks konflik-ter och den m a k t k a m p som annars säkerligen skulle k o m m i t i dagen om vem som helst, när som helst, h a d e gett uttryck för sin m e n i n g i g r u p p s a m m a n h a n g e t . Ledarskiktets m a k t skulle då hela tiden vara hotat och dess legiti-mitet ifrågasatt. Dock förekom det ibland att u n d e r o r d n a d e tog sig friheten att tala o m "oförberedda ä m n e n " direkt i g r u p p e n , och dessa regelbrott resulterade då helt följdrik-tigt i att de "uppifrån" betraktades som opålit-liga och illojala samt bestraffades g e n o m att inte längre anförtros för g r u p p e n viktiga upp-gifter.
Jag m e n a r att det Whyte här beskriver är vad Ojstein Gullvåg Holter m e n a r m e d sub-jektneutralitet och meningsfull tid i r u m där
m ä n kan känna frihet och trygghet i att deras positioner inte hotas. A w i k a r n a stöts ut från g e m e n s k a p e n när de inte bidrar till att upp-rätthålla en stabil och förutsägbar hierarki m e d f ö r m å g a att s a m o r d n a sin styrka och be-k ä m p a övermabe-kten, vad d e n n u än be-kan tänbe-kas bestå av.
För att bli en värdefull medlem i g r u p p e n måste m a n också visa att m a n kan förvalta de "gåvor" m a n får från u n d e r o r d n a d e medlem-mar på ett korrekt sätt. Det i n n e b ä r att bra in-itiativ ska föras u p p å t av d e m som mottagit dem. Den som inte medverkar på detta sätt blir en "propp" i hierarkin för de u n d e r o r d -nade, samtidigt som han kan framstå som en u t m a n a r e för ledaren. Endera sjunker hans
status m e d tiden p g a detta, h a n överflyglas e f t e r s o m h a n inte bidrar till d e n integrativa k o m m u n i k a t i o n e n . Eller så u p p s t å r d e t en m a k t k a m p o m ledarskapet d ä r antalet an-h ä n g a r e o c an-h deras b e l ö n i n g blir a v g ö r a n d e f ö r u t g å n g e n .
G e n o m att h a n d l a enligt r e g l e r n a blir m a n p å sikt aktuell f ö r u p p f l y t t n i n g i h i e r a r k i n . De som g ö r "rätt" blir f ö r e m å l för k o o p t a t i o n .
M e n d e t h a n d l a r också o m kvaliteten på vad m a n b i d r a r m e d , m e d a n d r a o r d "gåvor-nas" värde för g r u p p e n s m e d l e m m a r .
H ä r kan Whytes r e s o n e m a n g direkt kopp-las till H o l t e r s a n v ä n d n i n g av b e g r e p p e t "fo-kal ömsesidighet".
Centrerad gåvoutväxling präglas av omfördelning. Gåvorna går inte bara från givare till mottagare.... De flyter in till ett centrum för att sedan fördelas i gruppen.... Centrerad ömsesidighet består av ett spänningsförhållande mellan centret och perife-rin. Hushållet är ett sådant centrum, ett gemen-samt förråd i materiell eller symbolisk mening. I de flesta samhällen med fokala drag förknippas det kvinnliga med det centrerade och gemensamma och det manliga med det perifiera och privatäg-da.35
H ä r tror j a g att H o l t e r h a r rätt vad avser kvinn a kvinn s roll i hushållet, m e kvinn h a kvinn u p p m ä r k s a m -m a r inte d e t -manliga, c e n t r e r a d e gåvobeteen-d e t u t a n f ö r hushållet. D e n beskrivning j a g ti-d i g a r e gjort av såväl homosocialitet som koop-tation p e k a r j u s t p å att i manliga, och i för-h å l l a n d e till för-husför-hållet perifiera s a m m a n för-h a n g är g å v o r n a också c e n t r e r a d e , m e n d e o m f ö r -delas inte till var o c h e n efter b e h o v utan till var o c h e n e f t e r prestation. Resultatet blir e n r a n g o r d n i n g och en hierarki, dvs d e t som mo-d e r n i h u s h å l l e t försöker e l i m i n e r a g e n o m sin o m f ö r d e l n i n g .
Detta f e n o m e n k o p p l a t till att det p r i m ä r a för m ä n n e n är d e t som r ö r d e r a s v e r k s a m h e t u t a n f ö r familjen, m å l a r f r a m en g e n u s o r d -n i -n g som h a r d j u p a rötter i våra orga-nisa- organisa-t i o n s f o r m e r . I Haavinds beskrivning av sorganisa-tan- stan-d a r stan-d k o n t r a k t e t utgör stan-d e t t a i själva verket kärn a kärn i m ä kärn s och kvikärnkärnors ömsesidiga k o m m u -n i k a t i o -n s p r o b l e m a t i k . N ä r m a -n -n e -n relaterar till h u s t r u n u t g å r h a n ifrån att h a n s övriga re-lationer är p r i m ä r a i jämförelse m e d
förhål-l a n d e t tiförhål-lförhål-l h e n n e , m e d a n h o n u t g å r f r å n att d e t o m v ä n d a f ö r h å l l a n d e t gäller n ä r h o n rela-terar till h o n o m .3 6
Hierarkisk fokalitet, orsaks- och
fu nktionsförklaringar
J a g h a r försökt p r e s e n t e r a e n teori o m varför m ä n f ö r e d r a r v a r a n d r a samt vilka f u n k t i o n e r d e t t a får f ö r k v i n n o r n a o c h m a k t f ö r h å l l a n d e t m e l l a n k ö n e n . U t g å n g s p u n k t e n h a r varit att m ä n inte drivs av en längtan e f t e r att utöva m a k t över kvinnor u t a n att d e t t a b a r a är följ-d e n av följ-deras i n b ö r följ-d e s k a m p o m följ-d e n m a k t och d e positioner d e historiskt h a r tillskansat sig. N å g o n s t a n s i b e g y n n e l s e n u p p s t o d d e r a s maktövertag, m e n detta kan inte förklara fe-n o m e fe-n e t idag. De u r s p r u fe-n g l i g a o r s a k e r fe-n a är sedan länge överspelade. Dagens orsaker kan f ö r a n k r a s i d e t manliga relationsarbetets ka-raktär. I o r g a n i s a t i o n e r n a får d e t t a sitt uttryck g e n o m d e n h o m o s o c i a l a förälskelsen i e n fan-tombild g e n t e m o t vilken m ä n j ä m f ö r sig. Fan-t o m e n a n Fan-t a r olika f o r m e r i olika m a n l i g a g r u p p e r , bl a till följd av vilken klassbakgrund och livsstil d e r e p r e s e n t e r a r . M e n f a n t o m e n och h a n s attraktionskraft är inte b a r a e n so-cial k o n s t r u k t i o n , som i p r i n c i p kan se ut h u r som helst. F a n t o m e n i alla g r u p p e r av m ä n h a r en g e m e n s a m n ä m n a r e d ä r f ö r att h a n är k n u t e n till e n historiskt n e d ä r v d m a k t s t r u k t u r som är ytterst h a n d g r i p l i g och materiell. Män h a r d e n exekutiva m a k t e n i samhället o c h d e n r å d a n d e g e n u s o r d n i n g e n ger d e m d e r a s uni-ka utgångsläge i relationsarbetet. Det är för-klaringen till att m ä n m e d d i a m e t r a l t motsat-ta intressen ibland går s a m m a n i e n a d front.3 7
F u n k t i o n e r n a av f e n o m e n e t homosociali-tet är att kvinnor m ö t e r m o t s t å n d b l a n d grup-p e r av m ä n i alla s a m m a n h a n g d ä r d e försö-ker få inflytande. De k a n inte få g e h ö r för d e s a m b a n d d e ser mellan d e t privata o c h d e t of-fentliga, d e m ö t e r b r o d e r s k a p e t s hjältefan-t o m p å a r b e hjältefan-t s p l a hjältefan-t s e r n a o c h d e shjältefan-tälls u hjältefan-t a n f ö r g å v o s t r ö m m e n i d e n hierarkiska fokaliteten. Deras gåvor är fel eller ä n n u värre "kvinnli-ga". De f ö r h a n d l a r privat i ett k o n t r a k t som d e inte k ä n n e r r a m a r n a för och d e tvingas till in-dividuella lösningar och k o m p r o m i s s e r .
lös-ningar och kvinnliga strategier som homoso-cialiteten först blev synlig i min forskning. Det var kvinnorna jag till en b ö r j a n avsåg studera. O c h det j a g f a n n var olika f o r m e r av hetero-socialt h a n d l a n d e (kvinnor relaterar till m ä n i första h a n d ) . Deras m e r undanskymda homo-sociala övningar - i fabrikens omklädnings-r u m , i sjukhusets sköljomklädnings-rummen, på tjejtomklädnings-räffaomklädnings-r eller i d e mer feministiska kollektiven - syns mig idag dessutom i första h a n d ritualisera u n d e r o r d n i n g . "Modesty Blaise" t e n d e r a r lysa m e d sin frånvaro. Varför? Sysslar kvinnor m e d att inordna sig i d e n u n d e r o r d n a d e världen (dvs konstruera "kvinnligheter") där m ä n n e n s makt aldrig hotas? Bland flickorna i skölj-r u m m e t äskölj-r det utan tvekan så. De konstskölj-rueskölj-raskölj-r sin "kvinnlighet" i ritualer som till skillnad från m ä n n e n s kallibrerar och synkroniserar sig kring u n d e r o r d n i n g s t a b l å e r .w Vad gör
kvinnorna på universiteten när de umgås ho-mosocialt? Kan de som m ä n n e n hålla det pri-vata u t a n f ö r och k o n s t r u e r a kvinnlighetsideal som går på tvärs m e d deras position och hu-vudansvar i familjen? Svaret måste bli nej, om j a g b e g r u n d a r m i n a egna erfarenheter. Ar det bra eller dåligt? Ar e n k ö n a d e s a m m a n h a n g en framkomlig väg? Eller är det så att all f o r m av segregation är förkastlig eftersom vi i enkö-n a d e s a m m a enkö-n h a enkö-n g bara t e enkö-n d e r a r att rekoenkö-n- rekon-struera det som vi vill förändra? Kanske ska vi f u n d e r a på organisationsformer som bryter n e d alla f o r m e r av e n k ö n a d e s a m m a n h a n g i synnerhet manlig homosocialitet. Men vad ska vi i så fall ge m ä n n e n som ersättning för deras inbördes behov av bekräftelse från va-randra? O c h vad ska vi ge oss själva som er-sättning för vårt behov av bekräftelse från män?
NOTER
1 Analysen finns i "Anpassning och protest, om
deltids-arbete i det kapitalistiska patriarkatet".
Kvinnoveten-skaplig tidskrift nr 2 1982.
1 Heidi Hartmanns tes lanserades i Capital and Class nr 8
1979 med titeln "The Unhappy Marriage of Marxism and Feminism: Toward a More Progressive Union".
3 SOU 1938:47 , Karin Kock "Kvinnoarbetet i Sverige"
s 450 f.
4 Ibid s 451.
5 En studie gällde FOA och den andra Volvo
Umever-ken, båda ingår som bilagor i min avhandling Kamrater,
Kollegor och Kvinnor, Research Report, Soc inst Umeå
Universitet 1985.
6 Ibid s 51.
7 Jean Lipman-Blumen "Toward a Homosocial Theory
of Sex Roles: an explanation of Sex Segregation of So-cial institutions" i Signs, vol 1 nr 3 1976.
8 Se t ex deras respektive bidrag till Harriet Holter (red)
Kvinner i felleskap, Universitetsförlaget, Oslo 1982.
9 Lipman-Blumen ibid s 16.
I Se min artikel i Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 3-4 1989,
"I broderskapets skugga". Denna forskning utmynnade så småningom i boken Doktorer, systrar och flickor, om
in-formell makt, Carlssons, Stockholm 1992.
II Standardkontraktet dryftas och definieras av H a n n e
Haavind i artikeln "Makt og kjaerlighet i ekteskapet" i Haukka, Hoel och Haavind(red) Kvinneforskning:
Bi-drag til Samfunnsteori, Universitetsförlaget, Oslo 1982.
12 Visserligen ett kontrakt i vardande eller under
för-handling men ändå det som bäst beskriver nuläget i re-lationen mellan könen. Ett läge som utmärks av offici-ell strävan efter lika rättigheter, skyldigheter och möj-ligheter. Se vidare Yvonne Hirdman "Genussystemet" s 94 f i SOU 1990:44 Demokrati och makt i Sverige.
13 Lindgren 1985, s 142.
14 Ett för sociologin klassiskt uttryck syftande på en
normefterlevnad som bara är en chimär, dvs där alla tror att alla de andra är normefterlevande och var och en håller tyst med sin avvikelse.
15 0jstein Gullvåg Holter Mäns livssammanhang,
Bonni-ers, Stockholm 1994. 16 Ibid s 39. 17 Ibid s 41. 18 Ibid s 42. 19 Ibid s 33. 20 Ibid s 43. 21 Ibid s 40. 22 Ibid s 41. 23 Ibid s 40 f.
4 Min forskning har uteslutande rört sig om
organisa-tionsnivån och perspektivet är konstruktivistiskt. Om genusordningens djupaste orsak ligger i mäns relatio-ner till fadern, tycker jag det är för stor psykoanalytisk slagsida i förklaringen för min smak. Det är tvärtom nå-got som jag betvivlar och känner instinktivt motstånd inför - essentialism? Jag har ännu inte i skrivande stund fått mitt beställda exemplar av Masculinities av Robert W Connell men kanske har han en mer tillta-lande förklaring. I synnerhet är jag nyfiken på hur han använder begreppet "hegemonisk maskulinitet".
25 Holter s 54. 26 Lindgren 1985. 27 Holter 1994 s 50 f. 28 Ibid s 50.
Hjältar är viktiga inslag i männens värld, se t ex Claes Gustafsson Produktion av allvar, om det ekonomiska
för-nuftets metafysik, Studier i företagsekonomi 3, 1994.
30 Holter 1994 s 196 ff.
31 Hanne Haavind i Metoder och problem i
52 William Foot Whyte Street Corner Society; the social
struc-lure of an Italian slum, sec ed Chicago 1955.
13 Georg Simmel Hur är samhället möjligt och andra essäer,
Urval av texter Erik af Edholm, Göteborg 1981.
14 Simmels visar att dyaden bestående av två personer
kan sägas sakna minne. Det som utspelar sig mellan två personer u p p h ö r när de lämnar varandra. I en grupp på tre däremot, finns alltid en person som publik och det som sker i gruppen lever vidare på grund av detta. När en tredje person varit närvarande finns ett kollek-tivt minne kvar som inte u p p h ö r när gruppen splittras.
35 Holter s 121. 36 Haavind, se not 11. 37 Jämför not 3.
38 Gerd Lindgren "Rangordning och ritual" i Nytt om
Kvinneforskning nr 1/1993 s 47.
SUMMARY
Men tend to seek, enjoy a n d / o r prefer the compa-ny of their own sex. This preference which is called hornosociality (Lipman-Blumen) is obviously very important among men and it suggests that men are attracted to, stimulated by, and interested in socia-lising with other men. The article discusses horno-sociality in relation to empirical data from several studies from different workplaces. The homosocial tendency seems to be classless and is present whe-rever men work, which makes female co-workers and colleagues feel like outsiders. The background of homosocial behaviour is discussed in connec-tion with the "matrimonial contract" theory as well as theories concerning growing up with an absent father, a common experience among men. The fact that women are thus excluded in the workpla-ce is seen merely as a latent function and not the real aim behind homosocial grouping among men.
Gerd Lindgren Arbetslivsinstitutet 171 84 Stockholm
