Från erfarenhetsbaserad praxis till vetenskapligt tänkande : att generera och granska kunskap i samverkan med fältet

Frå n erfårenhetsbåseråd pråxis till

vetenskåpligt tå nkånde

Att generera och granska kunskap i samverkan med fältet

Barbro Bruce och Lotta Anderson

Projektet riktar sig tillstudenter som vidareutbildar sig tillspecialpedagog eller speciallärare, dvs. båda de specialpedagogiska programmen vid Institutionen för skolutvecklingen och ledarskap vid Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö högskola. Dessa utbildningar är påbyggnads- eller vidareutbildningar efter lärar-, förskollärar- eller fritidspedagogexamen och förutsätter minst tre års arbetslivserfarenhet som lärare/förskollärare/fritidspedagog. Det innebär att dessa studenter när de kommer till oss på Malmö högskola redan har både en grundutbildning och ett stort pedagogiskt erfarenhetskapital, från olika skol- och undervisningsformer, som kan tjäna som utgångspunkt för problematisering, fördjupning och vetenskaplig belysning.

Vad är specialpedagogik?

Specialpedagogik handlar om att pedagogiskt sparra/stimulera och stödja elever i

komplicerade lärandesituationer så att alla elever uppnår kunskapsmålen och känner sig inkluderade i skolans sociala gemenskap, men även att förebygga och därmed förhindra att problem uppstår. Att uppnå en sådan målsättning är en stor och svår utmaning, som förutsätter kunskaper utanför den egna grundprofessionen,

pedagogiken/utbildningsvetenskapen/ämnesdidaktiken. Det handlar exempelvis om

discipliner som läkarvetenskap, psykologi och logopedi, viktiga kunskaper för att förstå vilken roll medicinska diagnoser kan spela i skolans värld. I rollen som specialpedagog och

speciallärare gäller det att omsätta sådan kunskap till pedagogik i klassrummet. Det kan vara att stödja klassläraren genom att bistå vid upprättandet av ett åtgärdsprogram för en elev som av logoped fått diagnosen dyslexi/specifika läs- och skrivsvårigheter eller för en annan som av psykolog fått en neuropsykiatrisk diagnos exempelvis ADHD och Aspergers syndrom. Den kunskap som finns hos logopeder, psykologer, läkare, socionomer etc. handlar väldigt

lite om pedagogiska konsekvenser och är därför inte möjlig att direkt överföras till skolans kontext. Det gäller därför att utveckla och utvärdera en pedagogik som matchar varje barn utifrån sina förutsättningar och behov, dvs. specialpedagogik. Men detta glapp har ofta bildat grogrund för ”kvacksalvare” i form av personer som främst har ett kommersiellt intresse av att sälja material och genom god marknadsföring bedriver fortbildning, m a o helt utan förankring i varken pedagogisk eller medicins forskning. Därför måste

specialpedagogiskt ”know-how” utifrån praxisnära erfarenheter lyftas in i

utbildningskontexten, där den berikas genom kritisk granskning och vetenskaplig prövning.

Detta projekt syftar till att, som en röd tråd genom alla kurser, stärka kopplingen mellan erfarenhetsbaserad professionspraxis och teoretiska kunskaper Projektet avspeglar fakultetens nya namn: Lärande och samhälle, men kompletteras genom lärande i andra riktningen: Samhälle till lärande – i en ständig växelverkan, vilket konkretiseras av samarbetsformer som t.ex. partnerområden och dialogkonferenser.

Problemområdet gäller hur erfarenhetsbaserad praxis tas tillvara och förädlas vetenskapligt. Syftet med projektet är vidare att studenterna ska tränas i att läsa och kritiskt granska forskningsrapporter och avhandlingar, samt att självständigt samla in, analysera, utvärdera och presentera data från skolans praktikerfält. Projektet realiseras genom att det cirkulära sambandet mellan praxis – teori – praxis, införs som en generisk färdighet i samtliga kurser på båda specialpedagogiska programmen. I kurs 1 lär studenten sig att läsa, kritiskt granska och diskutera vetenskapliga artiklar, och därvidlag försöka finna såväl sådant som man funnit evidens för, som vad som ytterligare behöver beforskas, s.k. ”kunskapsluckor”. Kurs 2 får tydligare fokus på att självständigt samla in data från professionsanknuten praktik

exempelvis i form av pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram som kritiskt granskas och värderas. Kunskaperna fördjupas ämnesdidaktiskt i kurs 3 och 4. Kurs 5 ägnas åt att

genomföra en forskningsstudie utifrån data från praktiken, eventuellt longitudinellt insamlade allt sedan kurs 2. Genom att vi lärare/lektorer utgår från våra egna

forskningserfarenheter blir det konkret och levande hur man inom olika forskningsområden kombinerar forskningsmetod med vetenskapsteoretisk utgångspunkt. Denna kurs avslutas med att studenterna genomför en kunskapsöversikt/forskningsöversikt över sitt eget ämnesval samt en preliminär poster, vilket med naturlighet leder över till den avslutande kursen – examensarbetet. När examensarbetet är avslutat presenterar studenterna sina

färdiga posters – en aktivitet som arrangeras tillsammans med biblioteket - där de

uppmuntras till att förklara och diskutera vad de kommit fram till med både studenter och kollegor från fältet. Denna aktivitet kan liknas vid en förberedelse till att delta i en konferens och där på ett koncist och med en tilltalande layout fånga sin publik.

Vi planerar att tillsammans med några studentrepresentanter bilda en arbetsgrupp för utveckling av den generiska kompetensen ”Vetenskap i Samverkan med Praxis” (VISP). Under kursernas genomförande ges upprepade och regelbundna tillfällen till återkoppling och dialog. Efter avslutad kurs genomför studenterna kursutvärderingar, som får betydelse för planering och genomförande av nästföljande kurs.

Bakgrund

Studenter som går påbyggnadsutbildningar efter lärarexamen, t.ex. för att utbilda sig

tillspecialpedagog/speciallärare, har ofta många års yrkeserfarenhet. Deras ”pedagogiska kapital” är dock ofta praktiskpedagogiskt och upplevelsebaserat. De specialpedagogiska programmen består av sex delkurser, varav de två sista gäller vetenskapsteori, forskningsmetod och att skriva ett

vetenskapligt arbete på avancerad nivå, vilket också utgör examensarbete som tar sin utgångspunkt i en professionsinriktad forskningsfråga i enlighet med examensordningarna.

Problemområde

Vi, Barbro Bruce och Lotta Anderson, lektorer på de specialpedagogiska programmen, har sett det som problematiskt att studenternas praktiskpedagogiska erfarenheter inte i tillräcklig utsträckning tas tillvara och förädlas vetenskapligt. Samtidigt har vi noterat att våra studenter ofta tycker det är svårt att ”hitta något att skriva om” när det mot slutet av utbildningen är dags för det s.k.

examensarbetet. Studenterna känner allt som oftast ett visst motstånd och har svårt att inse att innehållet i kurserna i vetenskapsteori och forskningsmetod även är tillämpligt i den blivande special)pedagogiska professionen, då de upplever att dessa kurser är alltför lösryckta från, som de uttrycker, mer ”handfasta” kurser. Som lärare har vi också upplevt att kurserna i vetenskapsteori och forskningsmetod, till följd av befintlig struktur, kommer in för sent i utbildningarna. Vi tänker att sådan kunskap i stället borde introduceras tidigt för att kunna tjäna som tankeredskap under hela den specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen., t.ex. för att ta del av ny forskning genom att läsa doktorsavhandlingar, men även för att göra kartläggningar av skolans praxis utifrån

Ett annat område som studenter uttrycker och vi som lärare upplever som svårbemästrat är själva skrivandet av texter - allt från kontinuerliga examinationer till det slutliga examensarbetet. Många studenter saknar de skriftspråkliga verktygen. Detta leder till att själva skrivprocessen i

examensarbetskursen kan bli övermäktig och kräva stora insatser för att texter ska ”platsa” i den vetenskapliga formen. Som ett led i projektet, ringar har spridits till många fler områden än som initialt var avsett, införs nu from ht 2013 i kurs 1 kontinuerliga föreläsningar och övningar i det akademiska skrivandet.

Syfte

Inom ramen för detta utvecklingsprojekt (bilaga 1) har vi haft som syfte att låta praktik och teori ömsesidigt tjäna som varandras utgångspunkt, berika och förädla varandra i

progression mot fördjupat vetenskapligt tänkande under båda de specialpedagogiska programmens samtliga kurser. En förutsättning för att uppnå detta syfte var att alla involverade lärare och alla studenter var med ”på tåget”.

Metod

Vi startade genom att samla HELA arbetslaget, dvs. samtliga lärare på alla sex kurser, prefekt och biträdande prefekt samt våra bibliotekarier, för att var och en skulle få möjlighet att ge sin bild och förståelse av begreppet vetenskaplighet och varför vetenskapligt tänkande är viktigt i rollen som specialpedagog/speciallärare. Vi ”brainstormade” och med hjälp av blädderblock inventerades vilka lärandemål, i samtliga kurser (se matris nedan), som pekar mot vetenskapligt tänkande samt föreslå arbetsformer, litteratur och examinationsformer som tillsammans och ömsesidigt kan skapa underlag för en strimma av vetenskapligt tänkande. Vidare beslöt vi att undersöka vad tidigare kursutvärderingar kan bidra med.

Kurs 1 Kurs 2 Kurs 3 Kurs 4 Kurs 5 Kurs 6

Lärandemål

Arbetsformer

Examination

Kursvärdering

En annan uppgift var att på ett tydligare och mer direkt sätt närma oss skolans praxisvärld. Detta valde vi att göra genom att ta kontakt med vår fakultets redan etablerade

samarbetspartners, s.k. partnerskolor. Vi började med att skicka ut en intresseförfrågan kring samarbete (bilaga 2), och bjöd samtidigt in till en träff i anslutning till en redan inbokad träff, samt delade då ut ett informationsblad där vi bad närvarande rektorer,

specialpedagoger och speciallärare att skriva ner sina önskemål kring samverkansformer (bilaga 3).

Resultat

Samverkan med fältet Tre träffar har arrangerats:

 den 18 april 2012 som ett första sonderande möte för att inhämta önskemål från fältet

 den 5 november 2012, då utöver samverkansdiskussion även föreläsning med professor i specialpedagogik Claes Nilholm gavs

 den17 april 2013 (efter projektårets slut) inbjöds Caroline Hegdal, nybliven

specialpedagog, för att berätta om sitt examensarbete ”Att stimulera och stödja barns språkutveckling”. Caroline var en av flera studenter som ”nappade” på ett önskemål från fältet. En ny fråga aktualiserades, nämligen om man på fältet skulle vilja/kunna ta emot någon eller några speciallärarstudenter som är i behov av fältstudier inom sina

specialiseringar språk-, läs-, skriv- och matematikutveckling, språkstörning respektive utvecklingsstörning, något som vi genast fick minst ett par förslag till.

Samverkan med biblioteket

Några moment av vetenskaplighet som redan hunnit sjösättas är ett formaliserat samarbete med biblioteket och de bibliotekarier som är särskilt knutna till vår fakultet och institution:

Helen Rasmussen, Jessica Zaar och Ann-Britt Pramgård. De har bidragit mycket konkret med en arbetsform eller metod för att inom ramen för en basgrupp kritiskt granska och diskutera vetenskapliga artiklar, s.k. spanarverkstad (se bilaga 4). Utgångspunkten för spaningen är en text föreslagen av studenterna. Det kan vara alltifrån en artikel i en praktiskpedagogisk tidskrift till alltmer vetenskapliga artiklar och doktorsavhandlingar. För att alla vi lärare på de specialpedagogiska programmen skulle lära oss metoden bjöd bibliotekarierna in oss till en workshop där vi fick prova på att både leda och delta i en spanarverkstad. Därefter har både bibliotekarierna och vi lärare fungerat som spaningsledare i studenternas spanarverkstäder, erfarenheter som ska redovisas på en konferens i augusti 2013 i Lund under namnet

Creating knowledge (se abstrakt i bilaga 5). Arbetsmetoden ”spanarverkstad” blir ett kontinuerligt inslag för de studenter som påbörjade sin utbildning ht 2012. Precis som vi lärare fick dessa studenter en grundläggande introduktion av våra bibliotekarier. Studenter som kommit längre i sin utbildning har också getts möjlighet att tillämpa arbetsmetoden. Avsikten är att metodens grundstruktur ska användas i alla kurser men innehållet förändras, dvs. en form av progression.

Samverkan med Specialpedagogiska skolmyndigheten

En ytterligare samarbetspartner är företrädare för och medarbetare inom den

specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, som till samverkansmötet i november 2012 också bjöds in och deltog. Det är till SPSM som lärare på skolorna främst vänder sig till när det uppstår pedagogiska svårigheter och dilemman. Just sådana fall, eller på engelska ”case” har visat sig vara utomordentligt bra att utgå från när man i specialpedagog- och

speciallärarrollen ska kartlägga både svårigheter och möjligheter och hitta lösningar som kan passa i varje enskilt fall. Konkret resulterade denna kontakt att vi tillsammans under våren 2013 kunde bjuda in samtliga studenter på speciallärarprogrammet till en heldag med workshops som täcker samtliga specialiseringar, dvs. språk/läs/skriv, matematik,

utvecklingsstörning respektive grav språkstörning. Dessa studenter kommer under hösten 2013 följa kursen i vetenskapsteori och forskningsmetod samt skriva sina examensarbeten inom dessa specialiseringar, varför det är oerhört viktigt att förankra frågeställningar i relevanta praktiskpedagogiska problem.

Ett annat samarbete mellan institutionen, SPSM och fältet är en projektansökan (under process) som tar sin utgångspunkt i ett examensarbete som slutfördes vt 2012, vilket

behandlade en fallstudie om digital teknik i undervisningen samt samverkan mellan hem och skola. Det nya projektet syftar till att undersöka användning av informations- och

kommunikationsteknologi i undervisning och informella aktiviteter i gymnasiesärskolan. Innehållet i projektidén kommer från miljöer där elever med funktionsnedsättning får sin utbildning.

Idéseminarium

Ett annat moment som sjösatts inom ramen för detta utvecklingsprojekt är s.k.

idéseminarium. Det går ut på att idéer och uppslag som kommit från skolans praktiker, företrädesvis rektorer och verksamma specialpedagoger/speciallärare, samlas in och presenteras för studenterna terminen före examensarbetskursen av oss kursansvariga lärare. Om och när studenter ”nappar” på någon av de föreslagna idéerna förmedlar vi kontaktuppgiftertill den/de aktuella student/erna. En konsekvens av detta blev att fem nyexaminerade specialpedagoger inbjöds för att presentera sina genomförda studier, med uppslag från fältet, för kommande kurs 5-6 studenter. Ett mycket uppskattat inslag där specialpedagogerna delgav både sina positiva och negativa erfarenheter från

examensarbetsprocessen. Specialpedagogerna betonade också det värde som de i efterhand såg av innehållet i kursen vetenskapsteori och metod.

Workshops i olika forskningsmetoder

Samtliga lärare som föreläser i kursen Vetenskapsteori och forskningsmetod har under projektets genomförande fått ansvara för varsin heldag. De berättar om den/de

forskningsmetoder de själva har erfarenhet av och hur de lagt upp, genomfört, sammanställt och tolkat resultatet av sina studier. Under resten av dagen leder de en workshop med praktiska moment i just den aktuella metodinriktningen. Det innebär ett aktivt sätt att pröva på forskningsmetoder i stället för att som tidigare endast få höra föreläsningar om dem.

Vetenskapsteoretisk paneldebatt

Ytterligare exempel på vilken roll ett eller flera teoretiska perspektiv kan ha både när man tar del av andras forskning och själv genomför ett forskningsprojekt är s.k. paneldebatt där kursens samtliga lärare utgör en ”expertpanel” och tar emot, diskuterar och försöker besvara studenternas frågor som har uppstått under kursen i vetenskapsteori och forskningsmetod. En central fråga är hur forskningsmetoden kan matchas till olika

frågeställningar kan belysas teoretiskt och beforskas med olika metoder. Studenterna uppmanas att både i förväg och under debattens gång ställa frågor. En uppskattad insikt brukar vara när studenterna upptäcker att panelens olika lärare ger delvis olika svar genom att de belyser en fråga ur olika perspektiv.

En utveckling i denna anda är den specialpedagogiska debatt som from ht 2013 introduceras i kurs 1 då involverade lärare under ledning av en moderator diskuterar mötet mellan teori och praktik i form av specialpedagogiska begrepp, perspektiv och teorier och vad

forskningen säger.

Examination av kursen Vetenskapsteori och forskningsmetod

Av tidigare kursutvärderingar har vi som kursledare och handledare förstått att studenterna haft en otydlig bild av begreppet ”teori” och att de haft svårt att skilja mellan ”teoriram” eller ”teoretisk förankring” och ”tidigare forskning”. Vi har upplevt ett behov av att tydliggöra och konkretisera dessa begrepp och i vilken relation de står i förhållande till varandra. Under projektåret bestämde vi oss därför för att som examinationsform låta studenterna göra en s.k. forskningsöversikt över tidigare forskning gällande den

problemställning som studenten valt att ha som utgångspunkt för sitt examensarbete. I denna översikt har det sedan varit lättare att upptäcka att vissa forskare har liknande sätt att se på det aktuella problemet, medan andra står långt ifrån varandra, dvs. representerar olika teoretiska antaganden, likaväl som variationer i metodologiska och etiska utgångspunkter. Sammantaget har denna uppgift belyst vilken nytta man har av att sätta sig in i andras forskning för att förstå vad det kan betyda vilka teoretiska ”glasögon” man har på sig, samtidigt som den kommit att innebära en viktig startpunkt och brygga över till examensarbetskursen. Detta underströk också de fem specialpedagogerna som medverkande vid vårens idéseminarium.

Ökad praktiskpedagogisk relevans i exmensarbeten genom idéseminarier Sammantaget har projektet kommit att innebära såväl ett förnyelsearbete av kursen i vetenskapsteori och forskningsmetod som en både ökad bredd och relevans i studenternas val av examensarbete. För att tjäna tid har vi tidigarelagt det s.k. idéseminariet, där vi som kursledare presenterat uppslag som kläckts av yrkesverksamma från fältet. Samtidigt har vi inom ramen för vetenskapsteoretiska perspektiv försökt hjälpa studenterna att formulera

problem och belysa olika perspektiv kring s.k. case som representerar olika former av dilemman.

Litteratur

Under projektåret har vi bytt ut och uppdaterat litteraturlistan med en ökad variation och valbarhet. Beträffande vetenskapsteori har vi kompletterat med litteratur som inspirerar till skarpare och snävare problemformuleringar(se bl.a. Rienecker, Lotte (2003).

Problemformulering. Stockholm: Liber och vad gäller forskningsmetoder har valt mer aktuell som fokuserar på samband mellan vetenskapsteori och forskningsmetoder exempelvis Bryman, Alan (2010). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber; Fejes, Andreas & Tornberg, Robert (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber samt ger stöd inför skrivandet av en kunskaps/forskningsöversikt exempelvis Eriksson Barajas, Katarina, Forsberg , Christina & Wengström, Yvonne (2013). Systematiska litteraturstudier i

utbildningsvetenskap, vägledning för examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur & Kultur eller skärper studenternas kritiska tänkande exempelvis Hultén, Pernilla, Hultman, Jens, Eriksson, Lars Torsten (2007). Kritiskt tänkande. Malmö: Liber.

Malmö i augusti 2013

Dnr Mahr 59-2011/329

Ansökan om medel för pedagogiskt utvecklingsprojekt

Ansökan ska inlämnas i elektronisk form till monika.patay@mah.se senast fredagen den 30

september 2011. Bilagor till ansökan accepteras inte. För sent inkommen eller ofullständigt ifylld

ansökan beaktas inte.

Av huvudsökande och prefekt/dekanus undertecknad ansökan ska vara Monika Patay, GF (hämtställe 70), tillhanda senast måndagen den 3 oktober kl. 8.00.

Projektet ska ha en tydligt formulerat pedagogisk idé som överensstämmer med något av

utlysningens teman. Ange inom vilket tema du söker pengar för ditt projekt genom att kryssa i rutan.

X Undervisningsformer för utveckling av generiska kompetenser i högre utbildning X Examinationsformer som stödjer och utvärderar måluppfyllelse

Kursutvärdering som pedagogiskt verktyg

Digitalt stöd för kollaborativt lärande Projektnamn:

Från erfarenhetsbaserad praxis till vetenskapligt tänkande - att generera och granska kunskap

Namn, huvudsökande: Medsökande (samtliga): e-postadress/er: barbro.bruce@mah.se lotta.anderson@mah.se Område/n: Fakulteten för lärande och samhälle, Avdelningen för

skolutveckling och ledarskap

Bidrag till kunskapsutvecklingen och därmed nyttan för Malmö högskola (högst 200 ord) Projektet berör de båda programmen specialpedagogprogrammet och speciallärarprogrammet, som indelas i specialiseringarna: språk/läs/skriv, matematik och fr.o.m. hösten 2011 även

utvecklingsstörning. Att pedagogiskt sparra och stödja elever i komplicerade lärandesituationer så att alla uppnår kunskapsmålen och inkluderas i skolans sociala gemenskap är en stor och svår utmaning. Det ställer höga krav på lärares specialkunskaper inom discipliner både inom och utanför skolans värld, t.ex. om barns språk-, läs- och skrivutveckling, men även beträffande medicinska och neuropsykologiska diagnoser. Den kunskap som finns hos logopeder, psykologer, läkare, socionomer

etc. handlar väldigt lite om pedagogiska konsekvenser och är därför inte möjlig att direkt lyfta in i skolans kontext. I stället gäller det att bygga upp, utvärdera och utveckla pedagogik som matchar varje barn utifrån sina förutsättningar, dvs. specialpedagogik. Därför måste specialpedagogiskt ”know-how” utifrån praxisnära erfarenheter lyftas in i utbildningskontexten, där den berikas genom kritisk granskning och vetenskaplig prövning. Detta projekt syftar till en tydligare koppling mellan erfarenhetsbaserad professionspraxis och teoretiska kunskaper som en röd tråd genom alla kurser. Projektet avspeglar fakultetens nya namn: Lärande och samhälle, men kompletteras genom lärande i andra riktningen: Samhälle till lärande – i en ständig växelverkan, vilket konkretiseras av

samarbetsformer som t.ex. partnerområden och dialogkonferenser.

Projektet ska vara förankrat i fakultetens/högskolans strategi för pedagogisk utveckling. Se högskolans Visionsdokument samt Kvalitetsplan.

http://www.mah.se/upload/GF/Nyhetsbrev_bilder_dokument/2006/Visionsdokumentet.pdf http://www.mah.se/upload/GF/dokument_mah/Kvalitetsplan%202008.pdf

Utfallet av projektet ska dokumenteras och kommuniceras och därmed bidra till den generella kunskapsutvecklingen på Malmö högskola

Projektets idé ska stödja studenternas lärande i något bestämt avseende. Projektplanen ska visa hur denna idé ska realiseras i undervisning.

Projektplan/Projektorganisation (högst 200 ord)

Problemområdet gäller hur erfarenhetsbaserad praxis tas tillvara och förädlas vetenskapligt. Syftet med projektet är att studenterna ska tränas i att läsa och kritiskt granska forskningsrapporter och avhandlingar, samt att självständigt samla in, analysera, utvärdera och presentera data från skolans praktikerfält. Projektet realiseras genom att det cirkulära sambandet mellan praxis – teori – praxis, införs som en generisk färdighet i samtliga kurser på de specialpedagogiska programmen. I kurs 1 lär studenten sig att läsa, kritiskt granska och diskutera vetenskapliga artiklar, och därvidlag försöka finna såväl sådant som man funnit evidens för, som vad som ytterligare behöver beforskas, s.k. ”kunskapsluckor”. Kurs 2 får tydligare fokus på att självständigt samla in data från

professionsanknuten praktik. Kunskaperna fördjupas ämnesdidaktiskt i kurs 3 och 4. Kurs 5 ägnas åt att genomföra en forskningsstudie utifrån data från praktiken, eventuellt longitudinellt insamlade alltsedan kurs 2. Genom att vi lärare/lektorer utgår från våra egna forskningserfarenheter blir det konkret och levande hur man inom olika forskningsområden kombinerar forskningsmetod med vetenskapsteoretisk utgångspunkt. Nytt i kurs 6 blir att studenterna ska tillverka en s.k. poster och utifrån den förklara och diskutera vad de kommit fram till med både studenter och kollegor från fältet. Sökta medel ska användas till planeringstid att genomföra ovanstående.

Projektet ska ha en tydlig problemformulering och vara väl underbyggt och motiverat utifrån erfarenheter, vetenskap eller praktisk teori inom området.

Det ska framgå hur den pedagogiska idén ska kunna realiseras i utbildningen samt hur projektet ska utvärderas. Förutsättningar för projektets genomförande inom föreslagna tidsramar ska beskrivas. Organisation och resurser ska vara väl anpassade och motiverade för att genomföra projektet. I slutrapporten ska beskrivas hur projektet har bidragit till studenternas lärande.

Ev. medfinansiering från området, belopp………… Huvudsökandes underskrift: ………. Prefekt/Dekanus underskrift: ……… Studentmedverkan (högst 50 ord)

Vi planerar att tillsammans med några studentrepresentanter bilda en arbetsgrupp för utveckling av den generiska kompetensen ”Vetenskap i Samverkan med Praxis” (VISP). Under kursernas

genomförande ges upprepade och regelbundna tillfällen till återkoppling och dialog. Efter avslutad kurs genomför studenterna kursutvärderingar, som får betydelse för planering och genomförande av nästföljande kurs.

Projektet ska vara förankrat bland studenterna och de ska medverka vid planering, genomförande och utvärdering

Övrigt (högst 50 ord)

Skriv t.ex. ner tidigare erhållna projektmedel från Malmö högskola och om detta i så fall är en fördjupning av tidigare projekt

Till rektorer, platschefer och

samordnare vid Malmö högskolas

partnerskolor

Undertecknade, Barbro Bruce och Lotta Anderson, utbildar

specialpedagoger och speciallärare vid institutionen för

Skolutveckling och ledarskap på Fakulteten för lärande och

samhälle vid Malmö högskola.

Vi arbetar för att tydliggöra kopplingen mellan utbildning

och verksamhet, samt för att säkerställa att alla kurser inom

våra specialpedagogiska utbildningar genomsyras av

vetenskapligt tänkande.

Anledningen till att vi vill komma i kontakt med dig som är

rektor, platschef eller samordnare, är att vi önskar diskutera

olika samverkansformer. Nedan följer några

bakgrundstankar:



De specialpedagogiska utbildningarna är

påbyggnadsutbildningar och har därför ingen inbyggd

verksamhetsförlagd utbildning men många studerar på

halvfart och jobbar samtidigt, vilket ger dem möjlighet till

kontinuerlig kontakt med verksamheten.

 De specialpedagogiska utbildningarna är alla på

avancerad nivå, vilket innebär att de bygger på

vetenskaplighet med allt vad det innebär.

 Det händer mycket med de specialpedagogiska

utbildningarna just nu, bl.a. har det tillkommit fler

inriktningar/specialiseringar inom speciallärarprogrammet,

exempelvis mot utvecklingsstörning och språkstörning.

Den kunskapsbas som finns inom dessa fält kommer ofta

från andra discipliner, t.ex. psykologi, psykiatri, logopedi

och över huvud taget från ett sjukvårdsperspektiv. All

sådan specialiserad kunskap måste för att vara relevant i

skolsammanhang mötas utifrån ett pedagogiskt och

specialpedagogiskt perspektiv, vilket gör att

skolvardagen och den pedagogiska verksamheten blir

tydligare belyst.

Sammantaget visar detta på behovet av att kartlägga, och

förhoppningsvis utveckla, olika samverkansformer mellan

Era skolverksamheter och våra specialpedagogiska

utbildningar, med utgångspunkt i vetenskapligt tänkande.

Har intresse av ett samarbete med oss i denna fråga? Vi ber

Er i så fall att anmäla Ert intresse, antingen via e-post eller

telefonledes, helst före den 15 mars 2012.

Med vänlig hälsning

Barbro Bruce och Lotta Anderson

Barbro.bruce@mah.se

och

Lotta.anderson@mah.se

Från erfarenhetsbaserad praxis till vetenskapligt tänkande

Barbro Bruce barbro.bruce@mah.se och Lotta Anderson lotta.anderson@mah.se

Bakgrund

 Vi utbildar specialpedagoger och speciallärare

 Alla studenter har minst 3 års yrkeserfarenhet när de kommer in

 All program är på avancerad nivå, dvs. baseras på vetenskaplig grund, som kännetecknas av kritisk granskning, problematisering etc.

 Frågor som gäller lärande och pedagogik beforskas ofta av andra professioner än pedagoger, ofta utifrån medicinsk-psykologisk kultur - skulle behöva mer

vetenskaplig granskning ur ett inifrånperspektiv – av de som jobbar där och med data hämtade från skolan.

Vad vill vi?

 Utgå från och hämta empiri/data från skolans verksamhet

 Belysa, utvärdera och kritiskt granska dessa data vetenskapligt och ställa i relation till tidigare forskning

Konkreta förslag:

 Att ni bidrar med underlag för examensarbeten, t.ex. uppföljning, utvärdering, utveckling av material/läromedel, metoder för elevers lärande – i olika ämnen och över tid, men det kan även gälla organisationsfrågor, exempelvis ledning,

elevhälsoteam, specialpedagogiska åtgärder m.m.

 Att vi genom våra studenter i specialpedagogik bidrar med att vetenskapligt belysa verksamhetsnära frågor och ger tillbaka till er genom att ni kommer hit och får ta del av deras redovisningar, samt läsa deras arbeten på MUEP:

http://dspace.mah.se/handle/2043/599 Vad vill ni?

……… ……… Konkreta förslag: ……… ……… ……… Namn (eventuellt flera):……….. Skola:……… E-postadress:……….

Spånårverkståd

Allmänt om bakgrund och syfte

I en strukturerad diskussionsform granskas litteratur, kultur, teknik, tidsfenomen som finns i den tid vi nu lever i. En spanarverkstad kan bestå av 5-8 personer (exempelvis i en basgrupp) och kan ta ca 1½ timma att genomföra. I en grupp som redan är formerad väljs spaningsmaterialet i form av en specialpedagogiskt relevant artikel. Den valda artikeln ska anknyta till specialpedagogiska verksamhetsområden inom förskola, skola eller vuxenutbildning och exempelvis beröra ämnen som funktionsnedsättningar, socioemotionella svårigheter, ämnesdidaktik, lärandemiljöer, specialpedagogiska perspektiv, ledning och organisation etc.

Förberedelser

Två personer, utsedda av basgruppen, förbereder inför spaningstillfället en bakgrundsanalys. Denna analys kan behandla en kort beskrivning av ”spaningsledarnas” tolkning av innehållet, valet av artikel, vilken kunskap författaren/författarna anser sig bidra med samt annan relevant information för fortsatt diskussion. Alla i basgruppen gör under inläsningsperioden sin förberedelse inför spaningstillfället.

Basgruppen utser i förväg eller vid spaningstillfället 1-2 sekreterare (inte de studenter som gör bakgrundsanalys och fungerar som ”spaningsledare”). Det är viktigt att gruppen bestämt om sekreterarna ska ingå i samtalsgruppen eller enbart föra anteckningar.

Vid själva spaningen

• Ger spaningsledarna sin bakgrundsanalys av artikeln (10 min). De har också som uppgift att fördela ordet och hålla tider under spanarverkstaden.

• Runda bordet – allmänna korta intryck av artikeln ges av alla (10 min) • Diskussion (40 min)

• Relevans för den egna arbetsplatsen (15 min)

• Summering av tankar och idéer görs av sekreterarna (10 min) • Utvärdering – runda bordet (5 min)

Dokumentation

Sekreterarna lägger in den skriftliga dokumentationen i mappen ”Spanarverkstad” i It´s learning inom en vecka så att alla i basgruppen kan ta del av sammanfattningen.

Abstract Creating Knowledge

Lå råre och bibliotekårier i såmverkån

Under 2012 pågick det pedagogiska utvecklingsprojektet Från erfarenhetsbaserad praxis till

vetenskapligt tänkande på specialpedagog- och speciallärarprogrammen på Malmö högskola.

Bakgrunden till projektet var det problematiska i att studenternas praktiskpedagogiska erfarenheter inte tillräckligt tas tillvara på och vetenskapligt förädlas. Detta samtidigt som kurserna i

vetenskapsteori och forskningsmetodik upplevts som distanserande och svåra att ta till sig. Syftet med projektet var att på ett tydligare sätt låta teori och praktik ömsesidigt berika varandra i progressionen mot vetenskapligt tänkande.

Hela arbetslaget, dvs. alla lärare på samtliga kurser inom programmen, träffades tillsammans med två bibliotekarier för att diskutera vad vetenskaplighet är och varför det är viktigt i rollen som specialpedagog/speciallärare. Tillsammans genererade vi idéer och förslag på moment som tillsammans kan bilda en strimma av vetenskapligt tänkande. Några konkreta moment som redan hunnits sjösättas är spanarverkstad kring artiklar som studenterna själva valt (från

praktiskpedagogiska tidskrifter till alltmer vetenskapliga tidskrifter). Ett annat moment har varit idéseminarier där företrädare från fältet erbjuds komma med uppslag inför examensarbetet. Ytterligare ett är att lärare i kursen vetenskapsteori och forskningsmetod berättar om de vetenskapsteoretiska perspektiv och forskningsmetoder som de själva har erfarenhet av och de möter studenterna i en gemensam paneldebatt ledd av en moderator där studenterna själva får ställa frågor. En utvecklingsidé är att stimulera studenterna att kommunicera sina erfarenheter och tankar i skrift. Närmare bestämt en professionell genrepedagogik som skulle kunna kallas något i stil med ”Från blog till vetenskaplig artikel tur och retur”.

Syftet med rundabordsamtalet är att ge tillfälle för utbyte av erfarenheter, tankar och idéer kring hur samarbetet mellan lärare och bibliotekarier kan bli ett strategiskt partnerskap i strävan efter att utveckla studenternas vetenskapliga tänkande. Rundabordsamtalet inleds med en presentation av projektet Från erfarenhetsbaserad praxis till vetenskapligt tänkande och vilka aktiviteter man jobbar med/planerar att jobba med för att stärka progressionen i vetenskapligt tänkande. Därefter vill vi ge deltagarna möjlighet att ställa frågor samt att diskutera hur bibliotekarier och lärare gemensamt kan bidra till måluppfyllelse. Hur kan bibliotekarier och lärare arbeta tillsammans för att förbereda studenterna inför en yrkesroll där ett forskningsbaserat arbetssätt är en viktig faktor för

skolutveckling? Ytterligare ett spår som vi vill bjuda in till diskussion kring är vad bibliotekarier kan tillföra ett lärararbetslag när det handlar om att planera undervisning för studenter inom högre utbildning? Hur ser lärarna i arbetslaget på bibliotekariernas roll som deltagare i ett lärararbetslag? Vad ser bibliotekarierna att samarbetet med lärarna ger för mervärde i mötet med studenterna? Några fler frågor som kan ställas eller som tål att utvecklas.