Malmö högskola
Fakulteten för lärande och
samhälle
VAL-projektet
Examensarbete
15 högskolepoängUtvecklingsmöjligheter inom
frisörutbildningen
Elevers anställningsbarhet efter frisörprogrammet på gymnasiet
Development opportunities within the Swedish hairdresser training
Nurdzan Metovski
Lärarutbildning 90hp Handledare: Ange handledare
2014-03-04
Examinator: Jan Anders Andersson Handledare: Johan Lundin
3
SAMMANFATTNING
Frisörprogrammet på gymnasiet är en yrkesförberedande utbildning som ska ge eleverna grundläggande fackkunskaper inom yrket. Efter tre år på gymnasiet ska eleverna anställas som trainees på en frisörsalong för att så småningom kunna göra sitt gesällprov. Men frisörerna anser att de nyutbildade eleverna saknar kompetens och är ovilliga till att anställa dem. Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på vilka kunskaper och färdigheter som frisörerna vill att eleverna ska ha.
Undersökningen har bestått av kvalitativa intervjuer av åtta frisörer som äger en eller flera salonger och som alla har erfarenhet av att anställa frisörelever. Resultatet av undersökningen visar att eleverna från frisörprogrammet är svåra att anställa, bl.a. för att de har liten
salongsvana och är oerfarna när det gäller det praktiska arbetet. Frisörerna efterlyser bättre samverkan mellan salong och skola, mer praktik under utbildningstiden och krav på att lärarna ska vara behöriga. Frisörerna framhåller också vikten av att eleverna har social kompetens, är kreativa och tekniskt kunniga. Min slutsats är att det behövs ett bättre samarbete mellan skolan och frisörbranschen för att eleverna från frisörprogrammet ska bli anställningsbara och får en chans att bli behöriga frisörer.
Nyckelord: Gesällprovet, Frisörutbildning, Hantverksskicklighet, Frisörbranschen, Anställningsbar.
5
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7
2. Syfte och frågeställning ... 9
3. Bakgrund ... 10
3.1 Utvecklingen inom frisörskolan ... 10
3.1.1 Kommunala och privata gymnasieskolor med frisörprogram ... 12
3.1.2 Godkänd privat frisörutbildning + färdigutbildning ... 12
3.1.3 Företagsförlagd traineeutbildning ... 12
3.2 Komvuxutbildning ... 13
3.3 Skolverket ... 13
3.3.1 Examensmålen för frisörprogrammet ... 13
3.3.2 Lärarna och kursmålen ... 14
4. Tidigare forskning ... 15 5. Metod ... 17 5.1 Urvalet ... 18 5.2 Genomförandet av intervjuer ... 19 5.3 Bearbetning ... 20 5.4 Studiens tillförlitlighet ... 21 6. Resultat ... 22
6.1 Åsikter om frisörutbildningen och vilken utbildning som ger bäst kompetens ... 22
6.2 Synpunkter på gesällprovet ... 23
6.3 Kompetenser som efterfrågas hos frisöreleverna ... 24
6.4 Hur kan frisörutbildningen utvecklas så att eleverna blir mer anställningsbara? ... 25
7. Analys ... 27
8. Slutdiskussion ... 29
Tryckta källor ... 31
Digitala källor ... 31
7
1. Inledning
Ett flertal av våra frisörelever står utan arbete, vilket är ett stort problem som jag vill
undersöka i min studie. Det jag tänker ta reda på är ifall branschen anser att kompetensen hos de nya frisörer som utbildas idag är för dålig. Har eleverna tillräckliga grundkunskaper? Kan de utföra och hantera alla förekommande arbetsmoment på ett tillfredställande och kvalitativt sätt? Med kvalitet menar jag att eleverna har goda kunskaper i frisöryrket.
Sveriges Frisörföretagares förbund1 har bestämt att eleverna efter en treårig
gymnasieutbildning först ska arbeta som trainees på en frisörsalong innan de anses vara redo att genomföra gesällprovet. Det innebär att eleverna ska vara anställda som lärlingar och arbeta 3000 timmar, motsvarar ca två år, för att sedan kunna göra gesällprovet. Allt som allt tar det ungefär fem år tills eleverna är klara med sin frisörutbildning.
Det betyder att eleverna inte är färdigutbildade efter tre år på gymnasiet. Kraven är att en handledare på salongen ska vidareutbilda dem så att de får möjlighet att klara av gesällprovet. Först och främst ställs större krav på handledaren, som numera måste inneha gesällbrev samt ha genomfört en av branschen anordnad handledarutbildning för att få ta sig an en trainee.2 För det andra ska en trainee också ha lön under perioden som motsvarar 60 procent av lönen för en behörig frisör.
För att inleda er i mina tankar vill jag kort berätta varför jag har valt att undersöka just detta ämne. Jag är utbildad i Danmark och har arbetat som frisör i 20 år, varav två år som anställd frisör och drygt 10 år som egen företagare med personal. Jag har också arbetat som
frisörlärare i 7 år, både i Danmark och i Sverige.
Som frisörlärare på gymnasiet ansvarar jag tillsammans med mina kollegor för att utbilda eleverna så att de blir anställningsbara som trainees. Så som det ser ut nu är arbetsgivarna inte så intresserade av att ha lärlingar, dels för att de måste anställa eleverna och dels för att de
1 Sveriges Frisörföretagare SFF. Branschorganisation för frisörföretagare. 2
Framgår av sid 39 (bil 1) i riksavtalet mellan Sveriges Frisörföretagare och handelsanställdas förbund
8
måste utbilda dem ytterligare. En belastning kan också vara att eleverna inte kan hantera kunderna självständigt.
Jag tycker det är tråkigt att eleverna har svårt att få en traineeplats för att kunna slutföra sin utbildning. Den svårigheten gör att vissa väljer att omskola sig till ett annat yrke, medan andra jobbar svart hemma och aldrig blir behöriga.
I Lärarens handbok (2011) står: ”Skolan ska eftersträva ett bra samarbete med arbetslivet, vilket är viktigt för all utbildning inom gymnasieskolan men av avgörande betydelse för yrkesutbildningens kvalitet. På ett yrkesprogram inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en yrkesexamen som innebär att eleven har uppnått en av branschen godtagbar nivå av yrkeskunnande för att vara väl förberedd för yrkeslivet”.
Detta är något som jag kommer att undersöka d.v.s. om branschen anser att våra elever är förberedda för yrkeslivet.
I min undersökning har jag valt att intervjua frisörföretagare/handledare som har erfarenheter av att anställa och arbeta med frisörelever.
9
2. Syfte och frågeställning
Mot bakgrund av mina erfarenheter som frisör och lärare är jag nyfiken på vad branschen vill att eleverna ska kunna för att bli anställda. Syftet med min studie är att undersöka vilka kunskaper och färdigheter som frisörerna kräver av de nyutbildade eleverna och hur vi som lärare kan möta dessa krav.
1. Vad tycker frisörbranschen om frisörutbildningen som den är utformad i dag?
2. Vilka synpunkter har frisörbranschen gällande gesällprovet?
3. Vilka kompetenser anser frisörbranschen vara viktiga hos en frisörelev?
10
3. Bakgrund
3.1 Utvecklingen inom frisörskolan
Svenska Frisörföretagarna3 beskriver hur de startade de första frisörskolorna i Sverige i dokumentet Hundra år av händelser och framsteg, ur frisörernas perspektiv. Från 1910 fram till 1920-talet drev svenska Frisörföreningen yrkesskolor för frisörer som hade kontrakt mellan lärlingar och salonger för att ta vara på båda parters intressen. Mot slutet av 1920-talet tog kommunen över ansvaret för yrkesskolorna.
Gunilla Andersson-Gustafsson4 beskriver i sin avhandling Den inre teatern i lärandet: en
studie om kunskapsväxandet inom hantverk hur frisörutbildningen har förändrats över tid
genom nya skolreformer, men även i takt med att frisöryrket i sig har utvecklats.
1950 blev frisörskolorna bättre organiserade. Eleverna hade ett kontrakt med en salong, där de fick lära sig allt det praktiska. Den teoretiska och kemiska delen av yrket läste man på
yrkesskolan på kvällstid.5 Det tog fyra år inom yrket innan man fick göra sitt gesällprov och därmed var färdigutbildad.
1970 blev frisörutbildningen en yrkesförberedande gymnasielinje. Det innebar att eleverna gick två år i skolan och sedan praktiserade i ett år på en salong. Eleverna fick anpassa sig till salongens regler och arbetstider och kunde öva sig i flera olika arbetsmoment under
praktiktiden.6 Frisörutbildningen var uppdelad så att man antingen blev herrfrisör, med skäggklippning och rakning som specialitet, eller damfrisör, där det krävdes mer kunskap om kemiska behandlingar som permanentning och färgning.
1981 skedde en förändring igen. Man började utbilda eleverna till både dam- och herrfrisörer, så att två yrken blev ett.7 Trots att man skulle lära sig dubbelt så många arbetsmoment som
3 .(www.frisor.se/om-oss/historik). 4
Andersson, Gustafsson, Gunilla Den inre teatern i lärandet :en studie om kunskapsväxandet inom hantverk Doktorsavhandling.(Stockholm:Kungliga Tekniska Högskolan,2002.,
5 Andersson Gustafsson, 2002 6
Ibid,28.
11
tidigare var utbildningstiden densamma. Många elever klarade gesällprovet trots denna förändring.8
1995 infördes en ny gymnasiereform som innebar att alla linjer kallas program och alla elever ska kunna bli behöriga till högskolan eller universitet. Den yrkesförberedande
gymnasieutbildningen för frisör kallas nu för hantverksprogrammet med inriktning frisör.9 Praktiktiden är borta och ersatt med 15 veckors APU (Arbetsplastförlagd utbildning). APU, som idag kallas APL (Arbetsplatsförlagt lärande), ingår i utbildningen och är en del av den totala undervisningstid som eleverna är berättigade till enligt Skolverket.10
Utbildningen tar tre år och består av 80 veckor av karaktärsämnet och 40 veckor av
kärnämnen. APL kan man inte jämställa med tidigare praktik, eftersom dessa veckor styrs av skolans kurser och inte av salongers regler.11
Det har alltså skett en stor förändring när det gäller frisörutbildningar. Sedan yrkesskolan blev en yrkesförberedande gymnasieutbildning har framförallt den salongsförlagda delen av
utbildningen förkortats. Från att under 70-talet ha ett års praktik med 52 veckor har eleverna idag 15 veckors APL.12
Visst kan man tycka att det är bra att eleverna på yrkesförberedande linjer blir behöriga till högskolan och har möjlighet att läsa vidare, men SFF13 är oroad över att allt färre klarar gesällprovet och allt färre av de som genomför provet klarar av vissa moment på första försöket. Enligt SFF tror man att det beror på att eleverna under sin utbildning får alldeles för lite praktiktid ute på salongen. SFF menar att utbildningen har hamnat för långt ifrån
verkligheten, vilket jag också menar.
2008 förändrades frisörutbildningen igen. Efter det treåriga gymnasiet krävs att eleven arbetar 3000 timmar på en salong för att förfina sina kunskaper i yrket, för att så småningom göra gesällprovet och bli behörig som frisör. Den här företagsförlagda utbildningen sker via en
8 Westman, Staffan utblidningschef på SFF (Tfn intervju 2013-08-15.kl 12.30) 9(Andersson Gustafsson, 2002)
10
http://www.skolverket.se/skolformer/yrkesutbildning/apl-och-larlingsutbildning/apl-1.195723
11 Andersson, Gustafsson, Gunilla Den inre teatern i lärandet:en studie om kunskapsväxandet inom hantverk
Doktorsavhandling.(Stockholm:Kungliga Tekniska Högskolan,2002.,
12
Ibid.
12
överenskommelse om en visstidsanställning på heltid, där arbetsgivaren åtar sig ett handledaransvar. 14
Det finns tre möjliga vägar att gå för att bli behörig som frisör. En väg är via gymnasieskolans frisörprogram.
3.1.1 Kommunala och privata gymnasieskolor med frisörprogram
När man är klar med grundutbildningen på gymnasiet ska eleven utföra ett praktiskt delprov samt ett teoriprov. Efter det ska eleven färdigutbilda sig som trainee på en frisörsalong under 3000 arbetstimmar, för att till slut göra gesällprovet och bli behörig frisör.15
3.1.2 Godkänd privat frisörutbildning + färdigutbildning
Det finns ett 60-tal olika privatskolor i Sverige, med skiftande kvalitet och där utbildningens längd varierar från nio månader till ett och ett halvt år. Eleven måste själv finansiera sin utbildning, som kostar allt från 175000 kronor till 280000 kronor. SFF har godkänt tolv privata frisörskolor. Kravet för att en privatskola ska bli godkänd är att den åtar sig att följa frisöreleverna i tre år och fungera som stöttepelare och handledare ända fram till
gesällprovet.16
3.1.3 Företagsförlagd traineeutbildning
Som trainee lär sig eleverna mer om yrket hos en behörig frisör som ger handledning och stöd. I början, när eleverna inte har så stora kunskaper, handlar jobbet mycket om att städa och hjälpa till med diverse praktiska sysslor på salongen. Genom att se hur de andra frisörerna agerar mot kunderna och hur de arbetar får eleverna djupare förståelse för yrket. Under
traineeutbildningen byggs kunskaperna successivt upp och eleverna får öva på och utföra allt fler uppgifter på egen hand. Sedan kommer en dag när de själva kan ta emot kunder och behandla dem.
Eleverna måste själva hitta en salong som vill utbilda och anställa dem. Om de hittar en plats blir de anställda som trainees i 5000 timmar och handledaren/frisören följer en läroplan för yrket. Eleverna ska utföra ett praktiskt delprov och ett teoriprov efter 2000 timmar, och sedan det slutgiltiga gesällprovet efter ytterligare 3000 timmar, för att kunna bli behöriga.17
14 Den framtida frisörutbildningen, Staffan Westman och Thomas Francke(SFF) 15 Sveriges Frisörföretagare. SFF. Branschorganisation för frisörföretagare. 16
Staffan.Westman.SFF
13
3.2 Komvuxutbildning
Man kan också bli frisör genom Komvux, som är en kostnadsfri vuxenutbildning i samarbete med vissa gymnasieskolor och privata frisörskolor. Här kan de som har missat att gå
frisörprogrammet på gymnasiet få en chans att lära sig yrket. Man måste vara över 18 år för att kunna gå på Komvux och det finns ett begränsat antal utbildningsplatser. Idag finns kommunal vuxenutbildning på många orter i Sverige. På vissa ställen, bl.a. i Skåne, har vissa kommuner valt att anlita Leep18, en privat frisörskola, som utbildningsanordnare.19
Frisöreleverna får samma utbildning på Leep, oavsett om de är privatelever och själva bekostar utbildningen eller om de har kommit in via Komvux och är berättigade till CSN. Utbildningen innehåller bara karaktärsämnet och är 40 veckor lång.
3.3 Skolverket
Huvudman för den gymnasiala frisörutbildningen är Skolverket, som är till för att eleverna ska få rätt utbildning enligt styrdokument och förordningar. Läroplanen GY11 för
gymnasieskolan är de styrdokument som reglerar de frivilliga skolformerna.20 Läroplanens syfte är att ”skapa fungerande, helst ansvarstagande, demokratiska elever genom utbildningen. Utbildningen skall främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet”.21 Skolverket som står för utveckling av skolan, uppföljning, utvärdering och kontroll av skolans verksamhet. Staten har ansvar för skolans mål och riktlinjer, och kommunen ansvarar för att verksamheten utförs som riksdagen och regeringen har bestämt. På många skolor är det rektorn och lärarna som verkställer målen. Skolverkets krav är att eleverna ska uppnå de olika kursmålen, vilket styr lärarna när de lägger upp innehållet i en kurs.22
3.3.1 Examensmålen för frisörprogrammet
Målet med frisörprogrammet på gymnasiet är att efter examen ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom frisörbranschen.23 Det är alltså en yrkesförberedande
18 http://www.leep.se/komplett-frisorutbildning/kommunal-vuxenutbildning-yrkesvux/ 19 http://www.leep.se/komplett-frisorutbildning/kommunal-vuxenutbildning-yrkesvux/ 20www.skolverket.se 21 Lärarens handbok 2002 22 www.skolverket.se 23 http://www.skolverket.se/2.5248?facet_skolform=Gymnasieutbildning&page=search&q=gy11&website=
14
utbildning där det ingår 15 veckors APL (Arbetsplatsförlagt lärande).24Meningen är att eleverna ska lära sig olika behandlingar, tekniker och hantering av de verktyg som används samt känna till de material som förekommer inom branschen. Skolverket förklarar att en del av APL är till för att öka kunnandet i det specifika yrke som programmet ska förbereda för. 25 Och APL är en förutsättning för att kunna gå vidare som trainee efter avslutat program. Eleverna ska också göra ett gymnasiearbete, tidigare projektarbete, för att kunna få ut sitt examensbevis. Gymnasiearbetet består av arbetsuppgifter inom frisöryrket. Skolverket menar att det här successiva lärandet innebär hantverksprocessens steg från idé till färdig produkt26
3.3.2 Lärarna och kursmålen
Styrdokumentet med de olika kursmålen är vagt formulerat. Som lärare har man stor frihet att själv bestämma kursernas innehåll och upplägg. I kursplanen för frisör specificeras inte vad den enskilde läraren ska lära ut. Det enda som står är att de tidiga kurserna i hantverksteknik (HAVHAV0 och FRISÖR 1,2,3) ska ge en introduktion till hantverket, medan de senare kurserna (FRISÖR 4,5,6) ska fördjupa kunskaperna.
Jag tror det här leder till att kurserna ser väldigt olika ut frisörskolor emellan. Och som lärare kan man känna sig lite osäker på om eleverna faktisk har lärt sig det de behöver kunna.
24http://www.skolverket.se/skolformer/yrkesutbildning/apl-och-larlingsutbildning
25http://www.skolverket.se/2.5248?facet_skolform=Gymnasieutbildning&page=search&q=gy11&website= 26
15
4. Tidigare forskning
Det finns en del forskning på området. Gunilla Andersson-Gustafsson(2002) skriver i sin doktorsavhandling Den inre teatern i lärande: en studie om kunskapsväxandet inom hantverk om vad som är viktigt när man lär sig ett hantverk som frisöryrket.27 Hon beskriver hur yrkeskunskaperna har förändras genom åren och vilket resultat det har blivit av att man ändrat frisörutbildningen från en praktisk inriktning till en mer akademisk skolvärld.
Andersson-Gustavsson ställde sig följande frågor: Vad är hantverkarens kunskaper? Hur utvecklas kunskaper? Hur överförs de till nya hantverkare? Vad händer med yrkeskunskaper när utbildning förändras?
Syftet med hennes forskning var att studera vad som är viktigt i samband med lärandet av frisöryrket, hur utbildningsförändringar påverkar yrket i sig och vilka tankar som finns inom frisörbranschen för att utveckla och framhäva språket och kulturen inom hantverket.
Andersson-Gustafsson(2002) menar att skolreformen som innebar större fokus på kärnämnen (eller gymnasiegemensamma ämnen) medförde att eleverna vistades långa tider på skolan, som fick fostra dem för yrket. Att eleverna fick mindre undervisning i frisörämnet och kortare praktiktid gjorde att de kom sent i kontakt med den verkliga yrkesmiljön. Forskningen visade sig att det förelåg en brist i träningen av de nyckelkvalifikationer som frisörbranschen
efterfrågade.28
I sin avhandling skriver Andersson-Gustafsson: ”Branschen ville minska antalet elevplatser inom skolan och skolan ville öka antalet platser…”(s.44)29
. Resultatet blev att handledarna inte var så intresserade av att erbjuda eleverna praktikplatser. Hon poängterar att kontakten med arbetslivet är mycket viktig för att kunna bli en skicklig och mångsidig frisör.
En grupp aktiva frisörer medverkade i hennes30 undersökning av kompetensen hos
frisöreleverna efter avslutad gymnasieutbildning. Gruppen ansåg att skolan endast kunde ge
27
Andersson, Gustafsson, Gunilla Den inre teatern i lärandet:en studie om kunskapsväxandet inom hantverk Doktorsavhandling.(Stockholm:Kungliga Tekniska Högskolan,2002.,
28 Ibid si 233 29
Andersson-Gustafsson(2002)
16
grundläggande yrkeskunskaper och önskade att eleverna hade varit kunnigare när de slutade skolan. De menade att eleverna behövde mer tid i arbetslivet med en erfaren frisör för att lära sig det som skolan inte kunde ge. Andersson-Gustafsson påpekade att frisörerna inte visste så mycket om kursernas innehåll ”… stor okunnighet framkom om vad som ingår i
skolutbildningen ”(s199)31
.
Enligt Andersson-Gustafsson behöver skolan samarbeta mer med arbetslivet för att öka elevernas fackkunskaper och kompetens.32
Staffan Westman och Thomas Francke har på uppdrag av riksstyrelsen för Sveriges
Frisörföretagares gjort en utredning om den framtida frisörutbildningen.33 Syftet var att ta fram ett förslag på en kvalitetssäkrad utbildning och granska branschens behörighetskrav till frisör.
Westman34 menar att dagens problem inom den svenska frisörutbildningen beror på att antalet utbildningsplatser inte är anpassat efter arbetsmarknadens behov och att många frisörer inte når upp till de behörighetskrav som branschen ställer.
Westman berättar att Sveriges Frisörföretagare oroar sig för att antalet obehöriga frisörer växer och att de personerna inte har den yrkeskompetens som krävs för att ge kunderna säkra och trygga behandlingar. Westman har också granskat frisörlärarna och funnit att 21,5 procent av dem saknar yrkeslärarbehörighet. Branschorganisationen vill kvalitetssäkra
frisörutbildningen och se till att eleverna blir anställningsbara och behöriga frisörer.35
I läroplanen GY11 har det tillkommit nya begrepp som ”anställningsbarhet” och
”entreprenörskap” som är viktiga att förmedla till eleverna. Där står att ”skolan ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap,
företagande och innovationstänkande för att kunna ökar elevernas möjligheter att starta och driva företag. Man anser att den entreprenöriella förmågan är värdefull för arbetslivet, samhällslivet och vidare studier36
31 Andersson-Gustafsson(2002) 32 Ibid s199
33
Den framtida frisörutbildningen,Staffan Westman och Thomas Francke 2008
34 Den framtida frisörutbildningen,Staffan Westman och Thomas Francke 2008 35 Den framtida frisörutbildningen,Staffan Westman och Thomas Francke 2008 36
Lärarens handbok: läroplaner, skollag, yrkesetiska principer, FN:s barnkonvention. 9. uppl. (2011). Lund: Studentlitteratur
17
5. Metod
För att få reda på hur frisöreleverna kan bli mer anställningsbara har jag använt en kvalitativ metod i form av samtalsintervjuer. Jag har valt att intervjua frisörföretagare som har
erfarenhet av att handleda elever från gymnasiet och privata frisörskolor. Mitt mål med intervjuerna var att förstå vad arbetsgivarna förväntar sig av frisöreleverna för att de ska få anställning som trainees och deras uppfattningar om vad som är viktiga kunskaper hos
eleverna. Min ambition var att intervjuerna skulle vara mer som ett samtal än som en regelrätt utfrågning. I bearbetningen av materialet försökte jag utnyttja min yrkesbakgrund för att granska, ifrågasätta och tolka svaren. 37 Som intervjupersoner valde jag ut frisörer som äger en eller flera salonger eller är salongschef och har personal, antingen egna anställda eller personer som hyr stolar. Sammanlagt åtta frisörer har intervjuats, alla vana vid att anställa eller ta in ny personal. Intervjuerna spelade jag in på digital diktafon (iphone) och svaren skrev jag delvis ned ordagrant och delvis i sammanfattande ordalag, beroende på vilken fråga det gällde. För att lära mig mer om kvalitativa intervjuer har jag bl.a. läst
Forskningsmetodikens grunder av Runa Patel och Bo Davidson.38
Patel och Davidson skriver:
Ordet intervju är komplext och i metodlitteraturen finns många aspekter behandlade som har relevans för hur kvalitativa intervjuer kan utföras och tillämpas i forskningsarbete. En anledning till denna komplexitet kan förklaras med att kvalitativ forskning inte är en enhetlig företeelse.39
Orsaken till att jag valde att utnyttja en kvalitativ metod var att jag ville få så utförliga och noggranna svar som möjligt. Jag tyckte också och att det finns fördelar med den metoden eftersom jag har förkunskaper inom området och är insatt i de frågor som ska undersökas. I boken Reflexiva intervjuer av Helen Thomson förklarar författaren ordet reflexion som ”återkastande av ett vågfenomen”.40
Författaren beskriver i boken hur man gör intervjuer
genom att tolka ord, röster och samtal, men också blickar, tankar, händelser och associationer
37 Thomsson, Helen, reflexiva intervjuers, 32(S.Kvale).lund:studentlitteratur.(2002)
38 Patel,Runa och Davidson,Bo; Forskningsmetodikens grunder.Lund:studentlitteratur(1991,2003) 40 Thomsson, Helen, reflexiva intervjuer.s,32(S.Kvale).lund:studentlitteratur.(2002)
18
som böljar och kastas fram och åter.41 Den intervjutekniken försökte jag använda under
samtalen. Nackdelen med att göra intervjuer, upptäckte jag, är att de tar längre tid än enkätundersökningar.42
I min undersökning har jag ställt fyra frågor till intervjupersonerna som jag sedan försöker bearbeta och analysera.
1. Vad tycker du om frisörutbildningen och vilken form av utbildning ger bäst kompetens?
2. Vad anser du om gesällprovet?
3. Vad tycker du är viktiga kompetenser hos en frisörelev?
4. Hur tycker du frisörutbildningen kan utvecklas så att eleverna blir mer anställningsbara?
5.1 Urvalet
För att få svar på vad branschen söker för kvaliteter hos en frisörelev har jag inriktat mig på att intervjua frisörer som äger en eller flera salonger, som arbetar som frisör eller är
salongschef och har personal. För att få en stor bredd på svaren har jag använt en välplanerad urvalsmetod. I de flesta fall vill man vid kvalitativa studier få en så stor variation av
uppfattningar som möjligt.43 Och det har jag försökt uppnå genom att intervjua frisörer som arbetat olika länge, är i skiftande ålder och har en tydlig karaktär på sin salong.
Frisörföretagares anställningsrutiner kan skilja sig åt, eftersom varje salong har sin unika kundkrets och erbjuder sina specialbehandlingar. Kanske påverkar det hur frisörerna ser på utbildning och vad som är viktigt när de behöver anställa elever. Intervjupersonerna har sina salonger i olika städer i Skåne, vissa är centralt belägna och andra ligger utanför staden i fråga. Det geografiska läget trodde jag skulle ha större betydelse för resultatet än vad det fick.
Sammanlagt åtta personer har intervjuats, de personerna utgörs av:
41 Ibid s, 7.
42 Bell, Judith (2006). Introduktion till forskningsmetodik. 4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur 43
19
35-årig man, arbetat 15 år som frisörföretagare, äger fyra salonger, handleder elever på sin frisörsalong och har ansvar för att anställa personal (Erik)
42-årig man, arbetat 22 år som frisörföretagare, äger tre salonger, har varit handledare åt elever och har ansvar för att anställa personal (Lars)
52-årig man, arbetat 35år som frisörföretagare, äger nio salonger och har bara ansvar för att anställa personal på sina salonger (Lisa)
65-årig man, arbetat 45år som frisörföretagare och ägde en salong fram till 1/9-2013. Är idag pensionär men har varit handledare åt elever och ansvarat för att anställa personal till sin salong. Dessutom har han varit med i styrelsen för Frisörföretagarna i Skåne (Jonny)
49-årig man, arbetat 30år som frisörföretagare, äger en salong och handleder elever på sin salong (Britt)
39-årig kvinna, arbetat 19år som frisörföretagare, äger tre salonger, handleder elever och ansvarar för att anställa personal (Sanna).
60-årig kvinna, arbetar som lärare på frisörprogrammet sedan 20 år tillbaka, har samtidigt en salong och handleder elever där (Carina)
29-årig kvinna, arbetat 9 år som frisörföretagare, äger en salong och är handledare åt elever (Elin)
5.2 Genomförandet av intervjuer
Min första kontakt med frisörerna var ett telefonsamtal där jag presenterade mig själv, syftet med studien och bokade en tid för att träffas. Jag genomförde alla intervjuerna på var och ens frisörsalong. Det gjorde jag för att personerna skulle känna sig bekväma och mer motiverade att svara. Att träffa den man intervjuar på dennes hemmaplan, i bostaden, skolan eller på arbetsplatsen, gör man för att ”man eftersträvar en för informanten ohotad och lugn miljö”.44
Min tanke med intervjuerna var att de skulle likna varandra och att intervjusituationen skulle vara ungefär likadan.
20
De intervjuade personerna ville vara anonyma och därför har jag benämnt dem med fingerade namn (se ovan) som jag har behållit i texten. Med intervjuerna har jag haft chansen att träffa personerna ansikte mot ansikte och se hur de uttrycker sig, inte bara muntligt utan även via mimik och kroppsspråk. Förhoppningsvis kan denna direktkontakt och det reflexiva samtalssättet kasta ljus över frågeställningarna i min studie.
Jag kontaktade intervjupersonerna först via telefon sedan genom brev med information om undersökningens syfte har jag förklarat att allt information i den slutliga rapporten kommer att vara anonym och intervjupersonerna gav sitt samtycke till intervjun. varenda en som
intervjuades blev informerat om att deras intervjuer kom att bli inspelade och enbart användas i denna uppsats de gav mig även tillåtelse att publicera frisörernas åsikter
Intervjuerna har genomförts under sommar/ höst 2013. Intervjuerna varade mellan 20 och 30 min.
5.3 Bearbetning
De inspelade intervjuerna har jag antingen skrivit ned ordagrant eller sammanfattat, beroende på vilken fråga det handlade om. Detta sätt att bearbeta materialet förespråkas av Staffan Stukát.45 Han menar att man sparar mycket tid om man bara skriver ut avsnitt som är särskilt intressanta för undersökningen och bortser från sådana som inte är så relevanta.46 De skriftliga sammanfattningarna av intervjuerna har jag delat in i kategorier. En kategori beskriver
intervjupersonen, t.ex. egen utbildning och arbetssituation på salongen. En annan kategori beskriver vad frisören vill att de nyutbildade eleverna ska ha för kompetens, och övriga kategorier beskriver synpunkter på gesällprovet och vad som krävs för att vara
anställningsbar. Jag har bearbetat de olika kategorierna genom att jämföra svaren och försöka analysera dem.
45
Ibid s.40
21
5.4 Studiens tillförlitlighet
Studien utgår från de åtta intervjuer som utförts. För att stärka validiteten av resultatet skulle det krävas längre tid och kanske fler intervjupersoner. Trots de bristerna kunde ett mönster upptäckas, eftersom somliga svar återkom hela tiden. Mönstret med de återkommande svaren ger viss validitet åt undersökningen.
22
6. Resultat
6.1 Åsikter om frisörutbildningen och vilken utbildning som
ger bäst kompetens
Hälften av frisörerna tycker att deras egen typ av utbildning är bäst och hälften rekommenderar en annan form av utbildning än den de själva har gått. De flesta i intervjugruppen menar att en gymnasieutbildning ger gedigna kunskaper.
De frisörer som rekommenderar gymnasieutbildning menar att man får mer tid på gymnasiet med båda teori och praktik. Många av frisörerna anser att tiden inte räcker till det som eleverna behöver träna på i skolan för att sedan kunna utföra det på salongen. Frisörerna efterfrågar mer salongsvana så att eleverna blir mer säkrare och får mer erfarenhet.
Lisa menar att många elever på frisörprogrammet på gymnasiet bara vill gå ut skolan och inte bryr sig om att göra färdigt utbildningen. I stället väljer de att stå hemma och klippa vänner och bekanta, vilket konkurrerar med frisörsalongerna. Hon säger också att de ofta klipper fel, eftersom de inte har lärt sig tillräckligt om hantverket. Lisa tycker att gymnasieutbildningen är ganska dålig p.g.a. för lite tid i frisörämnet, vilket leder till att flera elever inte klarar
gesällprovet. Lisa poängterar att det finns stora brister på många skolor, t.ex. har vissa inte en enda behörig lärare. Jonny menar att det är allt för stora elevkullar under flera år som orsakar den låga nivån på gymnasieutbildningen. Samtidigt framhåller han att det är viktigt att
utbildningen varar så länge att den ger eleverna tid att reflektera över vad de har lärt sig. Det få inte gå för fort fram, som det gör med vissa privata frisörutbildningar. Enligt Jonny vill många ungdomar gärna ta snabba genvägar för att nå sitt mål, vilket inte ger en gedigen utbildning. Även om Jonny har kritiska synpunkter på gymnasieutbildningen poängterar han fördelen med att den innehåller kärnämnen som ger allmänbildning. Han menar att
allmänbildning är en viktig kompetens att ha som frisör för att kunna kommunicera med kunderna. En frisör med en bred kunskapsbas har mycket lättare att möta olika sorters människor i sitt yrke.
23
De få frisörer som rekommenderar en eftergymnasial utbildning menar att elever i
gymnasieåldern är för omogna för att kunna ta ansvar i sin yrkesroll. De har haft elever som varit både omotiverade och skoltrötta. Att börja sin yrkesutbildning senare i livet hade varit ett plus för de eleverna, eftersom då vet man oftast vad man vill och är mer motiverad att ta sig igenom en utbildning. Sanna tycker att det ska finnas krav på att de som söker till
utbildningen ska ha mer livserfarenhet. Hon menar att det skulle vara bra om man har provat på yrket i förväg, eller att man har provat något annat område, innan man väljer en yrkesbana som frisör.
Erik rekommenderar en kortare, intensivare utbildning som eleven själv betalar för. Han menar att det ökar elevens motivation att satsa på frisöryrket. Erik säger att en
intensivutbildning ger bra teoretiska kunskaper och att de praktiska färdigheterna utvecklas senare i salongen. Enligt Erik så finns det skillnader mellan olika intensivutbildningar och skillnaderna beror på vilka lärare man har. Med duktiga lärare på en intensivutbildning får man den bästa kompetensen, anser Erik.
Två av intervjupersonerna säger att utbildningsformen inte spelar någon roll. Det är lärarna som avgör hur gedigna kunskaper eleverna får.
6.2 Synpunkter på gesällprovet
Fem av de åtta intervjupersonerna tycker att gesällprovet är en bra metod för att utvärdera skickligheten i hantverket. De tycker också att dagens rutiner med att först göra ett delprov i skolan och sedan arbeta som trainee i två år är bra förberedelser för gesällprovet. Men de flesta påpekar att innehållet i provet behöver uppdateras. Momenten i provet är
gammalmodiga och känns meningslösa; de stämmer inte med de tekniker som används idag. Enligt Sanna så uppskattar frisöreleverna gesällprovet, eftersom det är ett konkret mål att sträva efter. Lars menar att provet är ganska orättvist, eftersom man inte kan se på
gesällbrevet vilka betyg man har fått på de olika provmomenten. Orättvist är också att en elev som måste göra om provet flera gånger får samma bevis på yrkeskompetens som en elev som klarar provet första gången med MVG på alla momenten. Jonny poängterar betydelsen av att det finns regler för kvaliteten i yrket och menar att ett gesällprov eller en certifiering är en garanti för yrkets status.
24
I motsats till Lars tycker Lisa och Britt att gesällprovet är en rättvis bedömningsmetod, eftersom villkoren är lika för alla och alla har tillgång till samma verktyg. Lisa påpekar att de som är examinatorer har gått samma kurs för att kunna bedöma provet likadant. Hon tycker att provet är lagom svårt, även om det innehåller komplicerade tekniker.
Britt menar att provet inte visar hur duktig man är som frisör när det gäller social kompetens, kundbemötande och försäljning av produkter, faktorer som är lika viktiga inom yrket som hantverksskickligheten. Britt är skeptisk till att SFF47 vill bestämma utbildningarna i allt för stor grad, och Lisa anser att SFF borde samarbeta mer med branschen angående
utbildningsfrågor.
6.3 Kompetenser som efterfrågas hos frisöreleverna
Hälften av intervjupersonerna efterfrågar framförallt hantverksskicklighet hos sina anställda. Alla vill att eleverna har gjort delprovet innan, som ett steg på väg till gesällbrevet. De vill att eleverna har en bred utbildning bakom sig, att de kan bemöta olika typer av kunder, att de kan samarbeta med personalen och att de är serviceinriktade. Elin tycker att eleverna ska ha förmåga att ta egna initiativ till vad som behöver göras på salongen, något som inte är självklart hos alla individer, säger hon.
Erik låter alltid eleverna göra en prov dag för att kunna se var de står kunskapsmässigt och tycker att man skulle ha en längre provanställningstid för att bli säkrare på om de passar in i salongen och fungerar tillsammans med personalen. Lisa poängterar att det är väsentlig att kunna lita på sin personal och att en elev som kan ta ansvar och hjälpa till med vad som behöver göras är ett stort plus.
Fyra av intervjupersonerna anser att den sociala kompetensen är viktig för att kunna bli anställd hos dem. Att vara social och kreativ krävs för att behålla kunderna. Britt tycker inte att eleven måste ha topp betyg i frisörämnet eller vara den bästa eleven på skolan för att kunna bli anställd. I stället menar hon att ett perfekt kundbemötande och veta hur man säljer
produkter är minst lika viktigt. Britt vill att en frisörelev ska kunna lika mycket om försäljning som om behandlingar. Lars menar att tekniskt kunnande och kreativitet hos en frisörelev är viktiga kompetenser.
25
Fyra av de intervjuade säger att ett helhjärtat engagemang och ett genuint intresse för yrket är det som de sätter högst på listan vid anställning. De tycker det är viktig att eleverna brinner för yrket, har stil och gott uppförande, är sugna på att göra karriär och visar att de ständigt vill lära sig nya saker. Jonny säger att en fördel vid anställning är att eleverna kan ta egna initiativ och är intresserade av att förstå hur en affärsverksamhet fungerar.
6.4 Hur kan frisörutbildningen utvecklas så att eleverna blir
mer anställningsbara?
Alla intervjupersonerna svarar att de tycker att frisörprogrammet ska innehålla mer praktiskt arbete, i form av större växelverkan mellan skolan och APL-salongerna, för att förbereda eleverna för ”det verkliga salongslivet”. De tycker att skolan ska göra eleverna medvetna om att de måste bete sig som vuxna, ansvarstagande människor för att kunna få en traineeplats. De menar att många hantverkselever är dåligt förberedda för kraven i vuxenlivet.
Lisa föreslår att man skulle göra ett anlagstest på eleverna vid intagningen för att se vilka som verkligen är intresserade av yrket och har fallenhet för det. Hon uttrycker det så här: ”Det är ett mycket svårt yrke… som kräver en viss talang och en säker och trygg personlighet”. Enligt Lisa utbildas det många frisörelever idag som inte får jobb därför att de inte klarar av yrket. Britt föreslår att frisörlärarna ska ställa högra krav på eleverna, både när det gäller
yrkeskunskaper och uppförande.
Sanna tycker att frisörprogrammet på gymnasiet bör koncentrera sig på yrkeskunskaperna och det praktiska hantverket och inte blanda in så många andra ämnen, t.ex. genom att eleverna får jobba mer med kunder på skolans frisörsalong. Hon anser också att de privata
frisörskolorna bör regleras och tilldelas en kvot elever, så att marknaden inte översvämmas av frisörer som blir arbetslösa. Lars poängterar att det finns för många som vill bli frisör idag, men det finns inte arbete till alla. Lars påminner om att förut fanns det bara en frisörutbildning på gymnasiet, men nu finns det många skolor som konkurrerar med varandra om att locka till sig elever.
För att eleverna ska kunna bli mer anställningsbara framhåller de flesta intervjupersonerna vikten av hantverksskicklighet. Många låter eleverna göra en prov dag för att visa vad de kan.
26
Detta är ett bra sätt, tycker de, för att se om eleverna passar in i personalgruppen och håller måttet hantverkstekniskt sett.
Elin menar att en frisörelev bör vara kreativ och ha talang för att en anställning på salongen ska vara aktuell. Erik menar att det är komplicerat att klassificera olika kompetenser för att avgöra vem som lämpar sig bäst för en anställning. Han tycker inte att det viktigaste är att eleven behärskar alla arbetsuppgifter perfekt; viktigare är ett stort engagemang, nyfikenhet och en stor vilja att lära sig mer.
Två av intervjupersonerna tycker att frisörutbildningen ska samarbeta mer med branschen och hänvisar till hur man gör i Danmark. Lisa förklarar att utbildningen där är fyra år lång, varav 75 procent av tiden utgörs av praktik på en salong när eleverna får lön. Hon menar att en fördel med den utbildningen är att frisörerna ansvarar för yrkesutbildningen och eleverna får möjlighet att uppleva ”det riktiga salongslivet” under lång tid. Jonny poängterar att det hade varit toppen att ha ansvar för sina elever redan från starten, och att lära dem att bygga upp en kundkrets själva hade gjort det naturligare att anställa dem.
Sammanfattningsvis vill frisörerna att eleverna ska ha större erfarenhet av salongsarbete, uppträda säkrare och tryggare tillsammans med kunderna, vara kreativare och mer tekniskt kunniga i hantverket. Angående utbildningen föreslår den större växelverkan mellan salong och skola och mer tid åt praktiska övningstillfällen i skolan. De tycker också att frisörlärarna ska ställa högre krav på eleverna, både när det gäller deras yrkeskunskaper och uppförande. Vissa påpekar vikten av att lärarna är behöriga och att innehållet i gesällprovet moderniseras.
27
7. Analys
För att analysera resultatet letade jag efter samband mellan intervjupersonernas
utbildningsbakgrund och deras synpunkter. Till exempel fanns det många överensstämmelser mellan Erik och Elin. De två hade gått i samma privata frisörskola under 1½ - 2 år. Erik gjorde sin utbildning 1998-1999 och Elin gjorde sin 2002-2003 .
Båda frisörerna hade samma uppfattning om vilka kompetenser som krävs för att en elev ska vara anställningsbar. Högst värderade de engagemanget hos eleverna och att de betraktade yrket som en livsstil. De ville att frisöreleverna skulle brinna för sitt jobb. De var också överens om att gesällprovet behövde uppdateras. Något som jag tycker är spännande är att de två frisörer som utbildat sig via en privat frisörskola var mer lika i sina åsikter än de frisörer som hade utbildat sig via gymnasiet. Trots att det var ca fem år mellan deras utbildningar, som är ganska lång tid när det gäller skiftande trender och frisyrer i modevärlden, var de eniga om att det viktigaste anställningskravet var engagemanget och en positiv inställning.
Även mellan Jonny och Britt, som gjorde sin utbildning på gymnasiet för 30- 40 år sedan, fanns det paralleller. De tyckte både att en gymnasieutbildning ger mest gedigna kunskaper och var eniga om att en frisörelev framförallt ska vara en skicklig hantverkare för att kunna bli anställd. Däremot hade de olika synpunkter på gesällprovet. Britt ansåg att kraven på provet är för lågt ställda, medan Jonny menade att kraven är rimliga och lagom svåra.
Hälften av intervjupersonerna ansåg att den viktigaste kompetensen för att eleverna ska vara anställningsbara är deras hantverksskicklighet. För de frisörerna var det självklart att när eleverna hade avlagt det praktiska delprovet i slutet av gymnasiet så ville de verkligen
fortsätta på väg mot gesällbrevet. Kanske beror den inställningen på att när arbetsgivaren själv har ett yrkesbevis så uppskattar han eller hon att personalen också har det? Eller kanske representerar gesällbrevet en yrkesstolthet som man vill bevara hos sina anställda och som kan locka nya kunder?
Två av intervjupersonerna hade stor erfarenhet av att ha elever från olika
utbildningsalternativ. Båda tyckte att gymnasieeleverna är för unga för att utbilda sig till frisör. De beskrev dem som omogna och omotiverade. De föredrog äldre elever som hade kommit längre i sin personliga utveckling och hade lättare för att kommunicera med olika
28
typer av kunder. I deras fall verkade inte den egna utbildningsbakgrunden spela någon roll för deras gemensamma åsikter. Den ena hade utbildat sig på en privatskola och saknade
gesällbrev, medan den andra hade varit lärling en gång i tiden och hade gesällbrev.
Två intervjupersoner talade varmt om frisörutbildningen i Danmark. Ingen av dem hade utbildat sig där, men de hade haft anställda som gjort det och det hade varit en positiv
erfarenhet. De menade att branschen borde ha ett större inflytande på utbildningen, precis som det är i Danmark. I grannlandet bygger utbildningen på ett lärlingssystem där salongerna har huvudansvaret för att lära ut kunskaperna och färdigheterna. Båda menade att ett sådant system hade gjort det lättare för eleverna att bli anställda.
På det sätt som jag tolkar intervjuresultaten har frisörernas egen utbildning inte så stor betydelse för vilken utbildningsform de tycker bäst om. Jag hade räknat med att majoriteten skulle rekommendera den utbildning de själva hade genomgått, men så var det inte.
29
8. Slutdiskussion
Hur kan frisörprogrammet på gymnasiet utvecklas så att eleverna blir mer anställningsbara? Vad kan vi som lärare göra?
Min undersökning pekar på att arbetsgivarna upplever flera brister hos eleverna, bl.a. när det gäller deras hantverksskicklighet. Hur skulle man kunna förbättra den? Jag tror man måste öva mycket och länge för att bli en duktig hantverkare. Man måste träna på att använda olika verktyg och tekniker under lång tid för att kunna förfina sitt arbetssätt. Flera intervjupersoner menade att eleverna skulle behöva mer träning i verklig salongsmiljö för att bli säkrare på sina färdigheter. De påpekade att utbildningstiden är för kort för att hinna få de erfarenheter som behövs för att bli behörig som frisör. Deras inställning stämmer med Andersson- Gustafssons (2002) synpunkter.48 I sin studie kom hon fram till att den förkortade praktiktiden på salong gör att dagens frisörer inte är lika erfarna när de avlägger sitt gesällprov och därför finns idag ett stort antal frisörer som arbetar som obehöriga.
Jag tror att vistas mer i yrkesmiljön skulle förbättra elevernas sociala kompetens, en förmåga som arbetsgivarna saknade hos dem ibland. Andra frisörer kan fungera som goda förebilder, och genom att se hur de samtalar med kunderna och anpassar sig efter deras behov kan eleverna bli bättre på att möta kunderna. Att delta aktivt i yrket tror jag uppmuntrar eleverna att ta större ansvar och fler egna initiativ. Andersson-Gustafsson skriver i sin avhandling att sedan utbildningsreformen kom år 1995 verkar det som om den sociala kompetensen har försämrats på gymnasiets frisörprogram.49 Jag pratade med Gunilla Andersson – Gustafsson om det här.50 Hon menade att orsaken är att eleverna får för lite undervisning i
hantverksteknik, vilket gör dem osäkra i rollen som frisör och hur de ska bemöta kunderna. Däremot ägnas mer tid åt frisörämnet och salongsarbete i de privatskolor som är godkända av SFF51 , vilket gör eleverna därifrån mer attraktiva för arbetsgivarna.
48 Andersson,Gustafsson,Gunilla Den inre teatern i lärandet :en studie om kunskapsväxandet inom hantverk
Doktorsavhandling.(Stockholm:Kungliga Tekniska Högskolan,2002.,sid 28
49 Andersson,Gustafsson,Gunilla Den inre teatern i lärandet :en studie om kunskapsväxandet inom hantverk
Doktorsavhandling.(Stockholm:Kungliga Tekniska Högskolan,2002.,si 40
50
Gunilla Andersson Gustafsson Telefonsamtal 2013-12-16 kl 14.30
30
Somliga arbetsgivare upplevde att eleverna var ganska omotiverade och oengagerade i arbetsuppgifterna. Att engagera sig i det man sysslar med behövs för att lärandet ska bli
intressant, menar Freinet. 52 Kanske beror elevernas bristfälliga engagemang på att slutmålet med ett gesällbrev saknas i gymnasieutbildningen. Om det hade funnits hade eleverna kanske varit mer engagerade och motiverade att ta sig an arbetsuppgifterna. Ett sätt att göra den praktiska träningen mer stimulerande i skolan skulle kunna vara att oftare arbeta med riktiga modeller i stället för att träna på dockor. Till exempel kunde man ha haft fler offentliga uppvisningar med modefrisyrer, där eleverna själva fick möjlighet att skapa egna idéer, utarbeta materialet och planera showen. Jag kopplar det här till Freinets teori om att eleven utvecklas bäst om han eller hon tillåts vara aktiv och produktiv i meningsfulla sammanhang i undervisningen.53
För mig är frisörutbildningen i Danmark en inspirationskälla. Där bestämmer Frisörfaget54 (motsvarigheten till SFF) hur utbildningen ska utformas. Utbildningen är fyra år lång på en yrkesskola och gesällbrevet utgör ett naturligt slutmål.
Jag frågade Staffan Westman 55, utbildningsansvarig för frisörutbildningen i Sverige, om det finns planer på att ändra den svenska utbildningen så att den blir mer lik den danska. Han svarade att sådana yrkesskolor som finns i Danmark också finns i Norge och Tyskland, men att det lärlingssystemet är svårt att kombinera med den nuvarande svenska gymnasieskolan. I Sverige är det Skolverket som styr kursplanerna och kursmålen, inte frisörbranschen. Han påpekade att SFF var medveten om fördelarna med utbildningen i grannländerna och satsade på att förändra den svenska i samma riktning. Dock var det mycket som återstod för att komma dit.
I ett framtida perspektiv hade det varit av forskningsintresse att intervjua eleverna på
frisörprogrammet. Att fråga efter deras synpunkter på vad det innebär att vara anställningsbar skulle kunna komplettera min undersökning. Att jämföra svaren hade kanske gett en ledtråd till hur arbetsgivare och elever kan mötas på arbetsmarknaden.
52 Forssell, Anna (red.) (2011). Boken om pedagogerna. 6., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber 53
Forssell, Anna (red.) (2011). Boken om pedagogerna. 6., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber
54http://www.frisorfaget.dk/index.php?option=com_content&view=article&id=62&Itemid=73 2014-01-19 kl
12.59
31 KÄLLFÖRTECKNING
Tryckta källor
Andersson-Gustafsson, Gunilla (2002); Den inre teatern i lärandet :en studie om
kunskapsväxandet inom hantverk. Doktorsavhandling. Stockholm:Kungliga Tekniska
Högskolan
Bell, Judith (2006); Introduktion till forskningsmetodik. 4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Forssell, Anna (red.) (2011); Boken om pedagogerna. 6 [omarb.] uppl. Stockholm: Liber
Patel, Runa; Davidson, Bo (2003); Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur
Stukát, Staffan (2005); Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Thomsson, Helen (2002); Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Westman, Staffan; Francke Thomas (2008); Den framtida frisörutbildningen.
Lärarens handbok (2011): Läroplaner, skollag, yrkesetiska principer, FN:s barnkonvention; 9. uppl. Lund: Studentlitteratur
Digitala källor
http://www.frisorfaget.dk/index.php?option=com_content&view=article&id=62&Itemid=73
Information om danska frisörföretagarna. Hämtat 2013-12-01
http://www.frisor.se/utbildning_1/bli-frisor
Information om frisörutbildningar. Hämtat 2013-10-11
http://www.frisor.se/utbildning_1/allt-om-gesallen Gesällprovsregler. Hämtat 2013-09-05
www.frisor.se/om-oss/historik)
hundra årav händelser och framsteg, ur frisörernas perspektiv frisörföretagarnas begynnelse till och med 1910-talet. Hämtat 20131016
32 https://www.handels.se/lon-och-villkor/avtal-2013/
Riksavtalet mellan Sveriges Frisörföretagare och handelsanställdas förbund. Hämtat 20130909
http://www.leep.se/komplett-frisorutbildning/kommunal-vuxenutbildning-yrkesvux/
privat frisörutbildningen och vuxenutbildning. Hämtat 20131111
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/hav?tos=gy&subjectCode=hav&lang=sv Hantverksprogrammets mål. Hämtat 20130915
http://www.skolverket.se/skolformer/gymnasieutbildning/gymnasiesarskola/arbetsplatsforlagt -larande-och-larlingsutbildning-1.195716
information om APL (arbetsplatsförlagt lärande) Hämtat 20130915
http://www.skolverket.se/2.5248?facet_skolform=Gymnasieutbildning&page=search&q=gy1 1&website=
infomation om läroplanen Gy11. Hämtat 20130905
Muntliga källor
Andersson Gustafsson Gunilla; Telefonsamtal 2013-12-16, kl. 14.30
Westman, Staffan; Utbildningschef på SFF, Tfn intervju 2013-08-15, kl. 12.30
