”Jag vill sova mer, men jag vill inte missa något” – en fokusgruppstudie om tonåringars utmaningar med sömnen
Anna Penayo
Örebro Universitet
Sammanfattning:
Under tonåren sker många biologiska, psykosociala och miljörelaterade förändringar som gör att det idag är väldigt vanligt med sömnbrist hos tonåringar. Skolbaserade interventioner
används för att främja ungdomars sömn, men de tycks inte uppnå målet ännu. Syftet med studien var att undersöka tonåringars syn på sömn och vad som påverkar deras sömn, som underlag för en intervention. Tre fokusgruppintervjuer utfördes med totalt 29 deltagare,
14-16 år gamla. En induktiv innehållsanalys resulterade i sex kategorier; sömnvanor, prioriteringar, teknologier (med underkategorin teknologiberoende), skolstress, fritid och föräldrar. Resultaten sammanfattades i en modell som föreslår att tonåringarnas sömnvanor
påverkas främst av prioriteringarna mellan teknologier, skolstress, fritid och föräldrar. Tonåringarna ansåg att sömn är viktigt, men de prioriterar annat framför att sova.
Förebyggande åtgärder bör ta hänsyn till dessa prioritetskonflikter.
Nyckelord: Tonåringar, sömn, sömnbrist, fokusgrupp
Handledare: Steven J. Linton & Serena Bauducco Psykologexamensuppsats
"I want to sleep more, but I don’t want to miss anything" - A focus group study about adolescents’ challenges with sleep
Anna Penayo
Örebro University
Summary:
During adolescence many biological, psychosocial and environmental changes occur that make sleep deprivation in teens very common today. School-based interventions are used to
promote sleep for youth, but yet they do not seem to achieve the goal so far. The aim of the study was to investigate teenagers' views on sleep and what affects their sleep, as a basis for an intervention. Three focus group interviews were conducted with a total of 29 participants,
14-16 years old. An inductive content analysis resulted in six categories; sleep habits, priorities, technologies, (with the subcategory technology dependency), school stress, leisure
and parents. The results were summarized in a model which suggests that the teenagers' sleeping habits are affected mainly by prioritizing between technologies, school stress, leisure
and parents. The teenagers viewed sleep as important but prioritized other activities before sleep. Preventative measures should take these priority conflicts into account.
Keywords: Adolescence, sleep, sleep deprivation, focus group Supervisors: Steven J. Linton & Serena Bauducco
Innehållsförteckning Introduktion……….5 Sömnprocesser………..6 Epidemiologi………....7 Biologiska förändringar………8 Psykosociala förändringar………9 Miljörelaterade förändringar………..10
Skärmteknologi och medieanvändning………..11
Tonåringars sömnvanor………..12 Konsekvenser av sömnbrist………13 Prevention………...14 Syfte………15 Metod………16 Procedur………..16 Etiska överväganden………..17 Fokusgruppintervjuer………...17 Förförståelse………..18 Fokusgruppdeltagare………..19
Tillvägagångssätt vid fokusgruppintervjuerna………...19
Analysprocess……….20 Resultat………..22 Kategori sömnvanor………...23 Kategori prioriteringar………24 Kategori teknologier………...28 Subkategori teknologiberoende………..31 Kategori skolstress………..34 Kategori fritid……….36 Kategori föräldrar………...37 Diskussion……….38
Resultatdiskussion………..40
Kopplingar till litteraturen………..42
Teknologier………42
Teknologiberoende………43
Skolstress………...44
Föräldrar………44
Metoddiskussion……….45
Styrkor och svagheter……….47
Förslag till interventioner och framtida forskning………..49
Slutsatser……….50
Referenser……….51
Introduktion
Sömnstörningar och sömnbrist hos tonåringar har under senare år uppmärksammats som ett växande globalt problem (Gradisar, Gardner & Dohnt, 2010). Både kliniker och forskare på olika kontinenter ser att allt fler tonåringar får negativa följder för fysisk och psykisk hälsa (Dahl & Lewin, 2002). Biologiska, psykosociala och miljömässiga förändringar samverkar till uppkomsten av sömnbrist under tonåren (Crowley, Acebo & Carskadon, 2007) som är en omvälvande utvecklingsmässig period med snabba och intensiva förändringar (Wolfson & Richards, 2011).
De biologiska förändringar som ligger till grund för tonåringars sömnproblem handlar främst om en förskjutning av dygnsrytmen och att det tar längre tid att bygga upp sömnskuld för att somna (Carskadon, 2011; Crowley et al., 2007; Hillman, 2012). Bland psykosociala förändringar kan nämnas en vilja att ta del av vuxenliknande sociala aktiviteter, att vilja bestämma sina egna läggtider, ökad vikt av socialt umgänge, samt förhöjd stress och ångest i den här perioden vilket kan försvåra insomnandet (Dahl & Lewin, 2002; Gruber, 2012). Under miljömässiga förändringar räknas ett ökat användande av elektroniska apparater innan sänggående, högre krav från skolan och i genomsnitt 1-2 timmars skillnad i sovtid mellan vardagar och helger (Gruber, 2012; Hysing, Pallesen, Stormark, Lunervold & Sivertsen 2013). Enligt forskare behöver ungdomar 9,2 timmars sömn per natt (Wolfson & Carskadon), men studier rapporterar att de får långt mindre än detta, bland annat en norsk studie uppmätte i genomsnitt 6,25 timmar per natt (Hysing, 2013). Konsekvenserna av sömnbrist är bland annat trötthet, försämrad inlärning och minne, koncentrationssvårigheter, nedsatt förmåga till känslomässig reglering, sänkt motivation, nedsatt immunförsvar och en ökad risk för ett flertal sjukdomar (Carskadon, 2011; Dahl & Lewin, 2002; Gruber, 2012). De biologiska förändringar som kräver mer sömntid av tonåringar krockar med de psykosociala och
dagens ungdomar att välja mer sömn framför andra alternativ. En historisk genomgång visade att kunskapen om att tonåringar sover för lite på grund av överstimulering vid sänggående är över 100 år gammal (Matricciani, Olds, Blunden, Rigney & Williams, 2012). Emellertid verkar tonåringars tendens att lägga sig senare ha förstärkts under de senaste 30 åren (Iglowstein, Jenni, Molinari & Largo, 2003). Utvecklandet av sömnproblem i tonåren ökar risken att problemen kvarhålls i vuxen ålder (Dregan & Armstrong, 2010). På grund av de negativa konsekvenserna för tonåringars fysiska och psykiska hälsa har skolbaserade preventionsprogram utarbetats, men i nuläget tycks de inte framgångsrika i att hjälpa tonåringar att sova mer (Blunden, Chapman & Rigney, 2011). Det har förts fram att hälsointerventioner för unga borde utgå från målgruppens syn på hälsobeteendet (Peterson-Sweeney, 2005). Den här studien vill därför undersöka tonåringars egen syn på sömn och sömnbrist. Nedan följer en fördjupning i den kontext som sömninterventioner för ungdomar behöver ta hänsyn till.
Sömnprocesser
Sömn är ett mysterium. Trots all forskning som har bedrivits för att försöka utröna varför vi sover så är sömnens syfte fortfarande en gåta för dagens vetenskap (Morin & Espie, 2004). Vi vet att sömn har observerats hos alla levande varelser som studerats. Det är ett tillstånd inte bara viktigt för välbefinnandet men också grundläggande för överlevnaden. Exempelvis har experiment med råttor visat att de inte överlever längre utan sömn än de gör utan mat (Carskadon, 2011). Under sömnen sker ett antal viktiga processer som att återställa och ge vila till organismen, minnesinlagring och bildandet av hormoner (Hillman, 2012). Även om det kan verka som att sömn bara innebär vila för kroppen, så är det en dynamisk process där vissa delar av hjärnan är mer aktiva än vid vaket tillstånd (Dahl & Lewin, 2002).
Dagens vetenskap använder en två-process-modell för att beskriva de biologiska
processer som samverkar för att reglera sömnduration är dygnsrytmen och sömnskulden (Crowley et al., 2007). Dygnsrytmen anses styras från nucleus suprachiasmaticus i mitten av hjärnan, vilket är en anhopning nervceller stort som ett riskorn. Detta dygnsrytmscentrum har funktionen av en biologisk klocka och justerar in nivåer av exempelvis sömn och vakenhet, ämnesomsättning och aptit, tillväxt samt förmåga att svara an på stress. Dygnsrytmen regleras till största delen av alla sorters ljus, där solljus har starkast påverkan (Hillman, 2012).
Sömnskuld, även kallat sömntryck, är ett homeostatiskt system som alltså ställer in sig självt, för vilken ett fysiskt område inte har konstaterats. Sömnskulden ökar ju längre vaken tid som går och minskar ju längre tid i sovande tillstånd, så det här systemet förmedlar snarare information om tidigare sömnmängd än om tid på dygnet (Carskadon, 2011). Förutom nämnda förlopp har också hormonet melatonin en viktig roll för att stimulera sömnighet. Under de mörka timmarna på dygnet är halterna av melatonin höga i blodet vilket främjar sömn, och med ljusets ankomst bromsas produktionen upp (Hillman, 2012).
Epidemiologi De vanligaste sömnproblemen för tonåringar som rapporteras i litteraturen är sömnbrist och insomni (Gradisar et al., 2010; Olds, Blunden, Petkov & Forchino, 2009). Inom sömnforskningen har ännu inte konsensus uppnåtts i fråga om problemdefinition och
mätmetoder (Ohayon, 2002; Roberts, Roberts & Duong, 2009). Otillräcklig sömn, eller sömnbrist, har definierats som ”den varaktighet av sömn vid vilken brister börjar ackumulera under vakenhet” (van Dongen et al., 2003). Man tar således fasta på att det ska resultera i en upplevd brist under vaken tid. I de flesta experimentella studier används sömnduration för att avgöra om tonåringar får tillräckligt med sömn, men eftersom det finns stora individuella skillnader vad gäller sömnbehov kan det tänkas att detta mått inte är rättvisande (Mercer et al., 1998). Vad gäller insomni är de grundläggande kriterierna enligt Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, femte upplagan (DSM-5); svårigheter vid insomning, avbruten sömn eller för tidigt uppvaknande, minst tre gånger i veckan. Kortvarig insomni räknas som
nämnda svårigheter under minst en månad och ihållande insomni under minst tre månader. Det finns inte helt tillförlitliga siffror för prevalensen av insomni hos tonåringar på grund av de stora skillnader i operationaliseringar, mätmetoder och diagnoskriterier som finns mellan olika studier vilket försvårar jämförelser (Hysing et al., 2013). Studier har rapporterat en prevalens mellan 4 % (Ohayon, 2002) och 23,8% (Hysing et al., 2013). Däremot är det långt fler ungdomar än de som uppfyller kriterierna för insomni som lider av någon form av sömnproblem eller sömnbrist. Andra sömnproblem som anses vanligt förekommande hos ungdomar är sömnighet på dagtid (Gradisar et al., 2010).
Biologiska förändringar
I tonåren sker flera viktiga biologiska förändringar i sömnregleringen där de viktigaste är att dygnsrytmen förskjuts mot senare sovtider, graden av sömnighet på dagtid ökar samt att ackumuleringen av sömnskuld saktar ner. Genom studier av olika arter har ansträngningar gjorts för att förklara orsakerna till dessa förändringar. Hos flera olika däggdjursarter, såväl som hos människor, har det observerats att dygnsrytmen förskjuts vid tiden runt puberteten (Carskadon, 2011; Dahl & Lewin, 2002). Detta har gett trovärdighet till hypotesen om att tonåringars senarelagda sömnvanor skulle ha en biologisk grund, snarare än det som tidigare hade antagits, att det berodde på sociala och beteendemässiga anledningar (Carskadon, 2011). Det har också iakttagits hos olika arter att de individer som genomgår mognadsprocesser har ett större sömnbehov än de som är fullmogna (Carskadon, 2011; Dahl & Lewin, 2002). Studier på möss har visat att pubertala möss är mer känsliga än vuxna möss för de försenande effekterna av ljus på dygnsrytmen. Detta styrker hypotesen om att tonåringars förskjutna sovmönster skulle bero på en biologisk förändring under tonåren, som dessutom förstärks av nya beteenden som innebär att tonåringar bland annat är vakna längre och utsätts för mer ljus på kvällen. Det finns idag stöd för att ackumulerandet av sömnskuld saktar ner under tonåren, men däremot är det okänt om det beror på hormonella processer, fysisk tillväxt, hjärnans
mognad eller andra faktorer (Carskadon, 2011). När sömnskulden ackumulerar långsammare leder det till att det tar längre tid att känna sig trött. Alltså underlättas senare läggtider av tonåringars biologiska förändringar, vilka tillspetsas av andra faktorer under tonåren (Steinberg, 2014).
Psykosociala förändringar
Under en period när en människa håller på att utvecklas till att bli könsmogen sker en hel del förändringar i kropp och psyke som påverkar individen. Puberteten innebär en betydande fysisk utveckling, känslomässiga stormar, nya erfarenheter och tidigare okända sociala
stressorer som kan störa förmågan till sömn (Wolfson & Richards, 2011). Under tonåren tycks också emotionell ombytlighet, ångest och självmedvetenhet nå en höjdpunkt (Spear, 2000). Det är bara en liten andel tonåringar som möter kriterierna för depression, men mätningar vid en viss tidpunkt har upp till hälften av de tillfrågade ungdomarna svarat att de upplever sig deprimerade till mods eller ”mår bedrövligt” (Spear, 2000).
Sömn har en viktig evolutionär koppling till upplevelsen av hot och säkerhet. Under puberteten blir denna koppling mellan social stress och sömn ännu mer en störande faktor därför att det system som ansvarar för vaksamhet håller på att utvecklas och medför att perceptionen av hot ökar (Dahl & Lewin, 2002). För att sova behöver vi stänga av all aktsamhet mot yttre hot och för en tid vara utan medvetenhet av omvärlden. Eftersom den mänskliga hjärnan har utvecklats under omständigheter där grupptillhörighet var sättet att trygga sig från hot och säkra överlevnaden, kan vi än idag uppleva hur social stress kan skapa upplevelser av hot vilka kan störa sömnen (Dahl & Lewin, 2002). Puberteten är en period med förhöjd känslighet för intra- och extrapersonella stressorer. för ungdomar på högstadiet är bland annat maktlöshet, vantrivsel i skolan och svårigheter i familjen faktorer som bidrar till stress (Mörelius, 2014). En social stressor som impopularitet hos kamrater har för tonåringar associerats med depression, beteendeproblem och akademiska svårigheter (Steinberg, 2014).
En viktig utvecklingsmässig uppgift för tonåringar är att uppnå mer självständighet från sina föräldrar (Mörelius, 2014) vilket bland annat visar sig genom att de själva vill bestämma sina sovtider (Cassoff, Knäuper, Michaelsen, Gruber, 2012). Andra aspekter som kan
förhindra sömn är de utvecklingar tonåringar genomgår på det sociala planet där umgänge tar upp allt mer av deras tid, kamraters förväntningar blir viktigare och sociala aktiviteter ökar (Cassoff et al., 2012). Den sociala utvecklingen inbegriper också att kompisar blir allt
viktigare, i USA spenderar tonåringar mer tid med sina kompisar än med sina föräldrar och de redogör för betydelsen av vänskapsrelationer för psykologiskt välmående och utveckling (Underwood & Rosen, 2011). Sömnforskare anser att kontakt med kamrater kvällstid ofta leder till senare läggtider och därmed mindre sömn (Carskadon, 2002; Noland et al., 2009). En longitudinell sociologisk studie för fram ett annat perspektiv, där stödjande sociala band såsom umgänge med prosociala och akademiskt orienterade vänner visades ha en positiv inverkan på ungdomars sömnkvalitet och -duration (Maume, 2013). Stressande sociala band störde ungdomarnas sömn, främst hade förändringar i familjekonstellation och en otrygg skolmiljö undersökts. Ännu en studie tog upp vänners inflytande på sömn genom att visa att dåligt sömnbeteende kan sträcka sig till fyra graders separation, alltså vänner till vänner till vänner till vänner (Mednick, Christakis & Fowler, 2010). Dessutom ökade sannolikheten att en tonåring sov under sju timmar per natt med 11 % om en kompis också sov under sju timmar per natt. Däremot verkar vänner också vara en skyddande faktor mot riskabelt hälsobeteende.
Miljörelaterade förändringar
Ungdomars sömn och attityder till sömn påverkas och formas också av omständigheter i omgivningen, såsom kultur och familjevärderingar (Palermo, 2013).
Under tonåren kommer många ungdomar i kontakt med psykoaktiva substanser som koffein, nikotin, alkohol och andra droger. Det finns en tvåsidig interaktion mellan sömn och
psykoaktiva substanser, där användande bidrar till försämrad sömn hos ungdomar, samtidigt som dålig sömn förknippas med en förhöjd risk för missbruk (Bootzin, Cousins, Kelly & Stevens, 2013).
Eftersom dygnsrytmen anpassar sig sakta till förändringar i sömn och vakenhet kan det försvåra sömnproblem att plötsligt byta sovtider mellan vardag och helg (Dahl & Lewin, 2002). Tonåringar har stora skillnader mellan sovtider, och 1-2 timmar längre sömnduration på helgen jämfört med vardagar (Crowley et al., 2007; Gradisar et al., 2011; Hysing et al., 2013). Dessutom anpassar sig dygnsrytmen lättare till senarelagda sovrutiner än till
tidigarelagda sådana, vilket är en anledning till att det är lättare att vara vaken längre och sova längre på helger. Resultatet av de stora förändringarna i sovrutiner blir att många ungdomar upplever jetlag-liknande symptom av trötthet, svårigheter att somna in på kvällen och likaså att vakna på morgonen (Dahl & Lewin, 2002).
Skärmteknologi och medieanvändning En miljömässig faktor som har en betydande och stadigt ökande inverkan över ungdomars sömn är användandet av elektroniska apparater, också kallade teknologier, såsom tv, dator, mobiltelefon och videospel (Hale & Guan, 2014; Wolfson & Richards, 2011). Enligt undersökningar i USA har 97% av tonåringarna minst en elektronisk apparat i sovrummet och de spenderar i genomsnitt sju timmar per dag framför en skärm (Sleep in America Poll, 2011). En svensk undersökning (Ungar och medier, 2013) visar att 75% av 13-åringarna och 90% av 16-åringarna äger en egen dator. Där påvisas också könsskillnader i medieanvändningen, medan 50% av 14-15-åringa pojkar spelar tv-spel mer än tre timmar om dagen spelar flickor i samma ålder inte alls. Däremot är 42% av 17-åriga flickor högkonsumenter av sociala medier med mer än tre timmars användning om dagen och av pojkarna är bara 15% högkonsumenter. Den ökade mediekonsumtionen hos unga anses bidra till mindre sömn och sämre sömnkvalitet både genom att det ger mindre tid för sömn, den psykologiska och fysiologiska stimulansen utav innehållet för de olika medierna, samt
genom att den sociala interaktionen kan medföra svårigheter att somna in (Cain & Gradisar, 2011). En teori föreslår att ljusstimuli på kvällen, som dator och mobiler, har en hämmande effekt på melatoninproduktionen vilket också skulle bidra till förskjutningen av sovtider (Crowley et al., 2007; Hale & Guan, 2014). En review-artikel gick igenom de senaste 15 årens studier över associationen mellan skärmtid och olika sömnvariabler hos skolbarn och
tonåringar (Hale & Guan, 2014). I 90% av studierna rapporterades ett signifikant samband mellan skärmtid och minskad sömntid samt ökade sömnproblem. En studie testade effekten av sex olika teknologier på 11-13-åringars sömn där frekvent användning påvisades minska sömndurationen (Arora, 2014). Användningen av sociala medier har inte undersökts i större omfattning tidigare, men i studien hade dessa medier den största effekten på sömnduration. Konsumtionen av olika typer av medier tycks alltså ha en väsentligt negativ effekt på ungas sovvanor där det tydligast framkommer att sömndurationen reduceras och tiden för
sänggående senareläggs (Cain & Gradisar, 2011).
Tonåringars sömnvanor
Sammanfattningsvis kan det sägas om tonåringars sömnvanor att de uppvisar utmärkande aspekter relaterade till förändringarna under perioden, vilka även bidrar till att förvärra sömnproblem. Som tidigare nämnts så gör den biologiska utvecklingen under puberteten med en långsammare uppbyggnad av sömnskuld att det tar längre tid för ungdomar att känna sig trötta, och en senarelagd sömnfas gör att de föredrar senare läggtider. Samtidigt påverkar också de psykosociala aspekter som gör att tonåringar föredrar att lägga sig senare. Forskning visar på att tonåringar brukar lägga sig sent, och att de exempelvis uppger i undersökningar att de ”tycker om att lägga sig sent” (Wolfson & Carskadon, 1998). Samtidigt som de gärna lägger sig sent behöver de gå upp i tid för att hinna till skolan. Återkommande i olika studier är även att de flesta tonåringar har stor variation i sina sömnrutiner mellan vardag och helg (Dahl & Lewin, 2002) där skillnaden kan vara 30 minuter till två timmar (Wolfson &
Carskadon, 1998). Den här oregelbundenheten har av forskare ansetts bero på att tonåringar på vardagar har en stor sömnskuld och därför försöker ta igen sömnen på helgen (Wolfson, 2002). Mindre sömn och stora skillnader i sömnrutiner mellan vardag och helg har associerats med en högre grad av depressiv sinnesstämning, trötthet under dagtid och beteendeproblem (Wolfson & Carskadon, 1998).
Konsekvenser av sömnbrist
Det har föreslagits att sömnbrist hos tonåringar bör ses utifrån de konsekvenser det har på det dagliga fungerandet. Effekterna av akut, eller kortvarig sömnbrist, kan delas in i fyra större områden; sömnighet, motivationsrelaterade aspekter av trötthet, känslomässiga förändringar och förändringar i uppmärksamhet (Dahl, 1999). Den mest påtagliga konsekvensen av sömnbrist är sömnighet, särskilt under perioder av mindre stimulans. För tonåringar blir det oftast påtagligt när de somnar i klassrummet, läser eller gör repetitiva arbetsuppgifter. Trötthet har definierats som ”…en känsla som gör det svårt att motivera eller initiera vissa sorters beteenden, speciellt beteenden associerade med långsiktiga mål eller negativa
konsekvenser” (Dahl, 1999), vilket tydliggör hur sömnbrist kan påverka ungdomars mående och skolprestationer negativt på lång sikt. Känslomässiga förändringar är bieffekter av sömnbrist, och hos tonåringar visar de sig i en högre grad av irritation, frustration och lättare att gråta. Empiriska studier pekar på att sömn och känslor har en tvåsidig inverkan på
varandra där sömnbrist leder till en ökning av negativa känslor och minskning av positiva känslor, samtidigt som sömn är väsentlig för adaptiv emotionell reglering (Kahn, Sheppes & Sadeh, 2013). Förändringar i uppmärksamhet och prestation är ännu ett område relaterat till sömn. Ett underskott av sömn kan manifestera sig genom att efterlikna eller rentav förvärra ADHD-symptom, såsom impulsivitet och distraherbarhet. Beteendemässiga problem tycks uppvisa liknande påverkanseffekter för sömnregleringen som emotionella svårigheter. (Dahl & Lewin, 2002).
Ett underskott av sömn har associerats med sämre kognitiva prestationer och därigenom sämre skolresultat Vad gäller den generella fysiska hälsan så har ett kroniskt sömnunderskott associerats med en ökad risk för exempelvis hjärtkärlsjukdomar, högt blodtryck, diabetes och övervikt (Cassoff et al., 2013). När det kommer till ungdomars hälsa drabbas de främst av övervikt, men på lång sikt ökar sannolikheten att utveckla andra sjukdomar. Inom
hälsoområdet har man sett att vanor som grundläggs i tonåren ofta kvarhålls i vuxen ålder (Dahl, 1999). Ännu saknas forskning både kring de kortsiktiga, men främst kring de
långsiktiga konsekvenserna av kronisk sömnbrist hos tonåringar (Dahl, 1999; Orzech, 2013)
Prevention
På grund av den höga andelen av tonåringar med ett sömnunderskott och de negativa konsekvenser det har för deras hälsa och skolprestationer, har skolbaserade sömnfrämjande-program utarbetats. Dessa universella preventionssömnfrämjande-program avser att antingen lära ut kunskaper om sömn, eller utöver sömnkunskap också lära ut kognitiva och beteendeinriktade strategier som ska hjälpa ungdomar att förbättra sitt sömnbeteende (Cassoff et al., 2013). Systematiska genomgångar av de 12 existerande skolbaserade sömnfrämjandeprogrammen har visat att sömnkunskap generellt ökar som ett resultat av interventionerna, men däremot har det inte uppmätts förändringar i sömnbeteende, som att sova längre eller minska skillnaden på vardags- och helgsömn (Blunden, Chapman, & Rigney 2011; Cassoff et al., 2013). De små förändringar i sömnbeteenden som uppmättes i två av de 12 studierna var endast kortvariga och kvarhölls inte till uppföljningsmätningen, sex veckor efter interventionen. De
skolbaserade programmen ansågs ha en del metodologiska brister, som att det saknas standardiserade mätinstrument och teoretisk bas. Några komponenter som ansågs viktiga att inkludera i framtida skolbaserade program var bland annat föräldrars roll i gynnandet av goda sömnvanor och motivation inför beteendeförändring (Blunden et al., 2011; Cassoff et al., 2013). Läggtider som bestämts av föräldrar har funnits vara relaterade till längre
sömnduration och bättre dagligt fungerande (Short et al., 2011). Endast två utav de 12
interventionerna rapporterade en teoretisk bas, varför forskare har påpekat vikten av att bygga preventiva program på en teoretisk förståelse av mekanismerna bakom beteendeförändring (Blunden et al., 2011). Det tycks som att ännu saknas något viktigt. Det återstår att finna de komponenter i sömnfrämjande-program som skulle motivera ungdomar att sova mer. De skolbaserade sömnfrämjande-program som finns i nuläget har alltså varit framgångsrika i att lära ut vad som främjar sömn i teorin, men ännu har de inte uppnått målet att bidra till att ungdomarna i praktiken sover mer. Det skulle kunna tänkas att de preventiva
sömninterventionerna skulle gagnas av en omarbetning av utformningen för att bättre möta tonåringars behov. För detta skulle man behöva ta reda på mer om vad tonåringar behöver och föredrar när det kommer till sin sömn. De senaste årtiondena har forskning inom hälso- och sjukvård tagit fram interventioner i syfte att förbättra barn- och ungdomars hälsa, men en stor andel av dessa har inte visat sig framgångsrika i att uppnå det ändamålet. En anledning till det kan vara att de ungas perspektiv saknas i utformandet av interventionen (Peterson-Sweeney, 2005). Ett första steg inför utarbetandet av en hälsointervention för unga borde vara att identifiera de för- och nackdelar de unga uppfattar med hälsobeteendet. Fokusgrupper är en utmärkt metod för detta, då de tillåter en avslappnad gruppdiskussion där barn- och ungdomar kan föra fram sina åsikter (Peterson-Sweeney, 2005). Den här fokusgruppstudien är tänkt att användas som underlag för ett skolbaserat sömnfrämjandeprogram som utvecklas vid Örebro Universitet.
Syfte
Utifrån den redogjorda litteraturen är sömnsvårigheter och sömnbrist hos tonåringar ett vanligt problem som har ökat avsevärt på senare år, och som medför negativa konsekvenser för en stor andel tonåringar världen över. Orsakerna till dessa sömnproblem hör till det komplexa utvecklingsskede som tonåren innebär. Skolbaserade preventionsprogram har
försökt komma åt detta men tycks ännu inte lyckas med att ändra på tonåringars
sömnbeteende. Det kan tänkas att tonåringar själva kan bidra till förståelsen av det som saknas i dessa program. Eftersom väldigt få studier har undersökt ungdomars egen syn på problemet är det en kunskapslucka som följande studie ämnar bidra till att fylla. Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka tonåringars syn på sömn och sömnbrist. Ännu ett syfte är att skapa mer förståelse kring vad ungdomar anser påverkar deras sömn, inför utformandet av en preventiv skolbaserad intervention.
Frågeställningar: Hur ser tonåringar på sömn och sömnbrist? Vad påverkar tonåringars sömn enligt dem själva?
Metod
Jag valde kvalitativ design med fokusgruppintervjuer som datainsamlingsmetod utifrån studiens syfte att undersöka tonåringars syn på sömn. Fokusgruppintervjuer är väl ämnade för att undersöka de tankar och uppfattningar som är rådande hos en grupp i relation till ett visst ämne (Wibeck, 2010). En grupp kan ses som något mer än summan av de enskilda
deltagarnas kvaliteter, och i en fokusgrupp samlas data in genom interaktionen i gruppen. Fokusgrupper beskrivs som en grupp samlad för att diskutera ett givet ämne under en begränsad tid med en moderator som initierar diskussionen (Wibeck, 2010).
Procedur
Rektorerna på respektive skolor kontaktades via e-post med en förfrågan om ett par klassers medverkan inför studien. Efter medgivande kontaktades klasslärarna och ombads om grupper på 8-10 elever med en blandning ifråga om kön, etnicitet och prestationsnivå. Anledningen till att dessa variabler valdes ut var för att få en större variation i materialet, samt för att den underliggande tanken var att elever med olika prestationsnivåer kan tänkas ha olika attityder och förhållningssätt till sömn och andra relaterade områden. Alltså skulle olika
prestationsnivåer kunna vara associerade till att sömn prioriteras till mer eller mindre grad. Enligt svensk lag behöver barn under 16 år målsmans medgivande för att delta i forskning. Eftersom elever i årskurs 9 inte har fyllt 16 år informerade rektorn för högstadieeleverna klassens föräldrar via brev om intervjun och syftet med denna. Inför intervjuerna på gymnasiet frågade klassläraren enbart eleverna om de önskade medverka. Samtliga elever valdes ut av de ansvariga lärarna för deltagandet i fokusgrupperna. En intervjuguide (bilaga 1) utformades för semi-strukturerade intervjuer i samarbete med uppsatsens handledare,
bihandledare samt psykologstudenten. Övrigt arbete med intervjuer och analys av materialet utfördes utöver studiens författare även av en doktorand vid psykologiska institutionen på Örebro Universitet samt ännu en student vid psykologprogrammet på Örebro Universitet. Doktoranden skötte kontakten med skolorna, assisterade vid intervjuerna och bidrog vid kategorisering av datamaterialet och modellen. Psykologstudenten modererade den första intervjun, medverkade vid diskussionerna kring materialet och med modellen.
Etiska överväganden Informerat samtycke införskaffades muntligt från alla deltagare i studien där medgivandeprocessen gick i flera steg. Först tillfrågades rektor, klassläraren frågade vilka elever som ville medverka, och slutligen eleverna själva vid intervjutillfälle samtyckte genom sin närvaro. Allt insamlat datamaterial behandlades i enlighet med
informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekravet (Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, 1990). Allt datamaterial brukas enbart av de involverade i studien, förvaras säkert och raderas efter studiens avslut.
Fokusgruppintervjuer
Det finns olika för- och nackdelar som behöver vägas in vid användandet av fokusgrupper (Halkier, 2010). Grupprocessen påverkar användbarheten i de data som genereras i
intervjusituationen, där den mest centrala faktorn är hur deltagarna känner inför att dela med sig av sina tankar och upplevelser (Wibeck, 2010). Här kan, interpersonella faktorer,
intrapersonella faktorer och miljöfaktorer inverka på individens känsla. Till interpersonella faktorer hör begreppet social makt som handlar om människors förmåga att påverka andra i en gruppsituation. Speciellt som fokusgruppdeltagarna här var ungdomar under 18 år är det möjligt att de upplevde sig ha mindre makt än oss, i roller som moderator och assistenter, och dessutom var äldre än dem. Ett försök att komma åt detta gjordes genom att moderatorn i inledningen underströk att det i diskussionen inte handlade om att få fram rätt eller fel svar, utan att vi var intresserade av deras tankar och synsätt. På så sätt fanns en strävan att ge ungdomarna expertrollen, snarare än att vi i rollen av forskare skulle ha den. Grupperna i denna studie var homogena därigenom att de bestod av elever från samma klass och samma ålder, vilket anses göra människor mer villiga att lämna ut personlig information och dela åsikter med varandra (Krueger, 1997). I den här studien användes redan existerande grupper, eftersom att de tillhörde samma skolklass, till stor del för att det var en underlättande faktor vid rekryteringen av deltagare. Fokusgrupper där deltagarna inte tidigare träffats skulle också kunnat ha använts, men då är risken större att blyga personer blir tystare och utåtriktade personer tar över mer än i existerande grupper (Wibeck, 2010). Dessutom var existerande grupper mer i linje med studiens syfte, eftersom detta var att samla information inför
skolbaserade interventioner som oftast sker i en hel klass. Antal fokusgrupper som behövs till en studie varierar utifrån komplexiteten i det ämne som studeras, men efter ett visst antal intervjuer inträffar teoretisk mättnad (Wibeck, 2010). Det innebär att varje intervju tillför mindre och mindre ny information, tills forskaren har undersökt det som fanns att upptäcka kring ämnet. Efter de tre utförda fokusgruppintervjuerna ansåg jag och doktoranden att ämnet var mättat därför att den information som tillkommit inte skiljde sig väsentligt från det
tidigare materialet.
Förförståelse Att tydliggöra sin förförståelse för sig själv och andra gör att ens tolkningar kan värderas av andra (Wibeck, 2010). Min förförståelse av området tonåringar och sömn var
innan fokusgruppintervjuerna till stor del influerat av den litteratur jag hade läst in mig på i ämnet, som finns sammanfattad i introduktionen. Bland annat att tonåren är en väldigt omvälvande period med stor utveckling på många plan, däribland biologisk, psykosocial och miljörelaterad utveckling. Min förförståelse var nog också färgad av den litteratur som redovisar att teknologiska medier utgör en stor del av tonåringars liv, och att de kan bidra till att tonåringar får mindre sömn än de skulle behöva.
Fokusgruppdeltagare
Fokusgrupp 1: 13 elever i en klass från årskurs 9 på en friskola i Örebro, 14-15 år gamla. Könsfördelningen var 6 flickor och 7 pojkar, 8 av eleverna hade svenskt ursprung.
Fokusgrupp 2: 8 elever från en klass i årskurs 1 på gymnasiet i Lindesberg, 15-16 år gamla. Könsfördelningen var 3 pojkar och 5 flickor, alla av svenskt ursprung.
Fokusgrupp 3: 8 elever från en annan klass i årskurs 1 på gymnasiet i Lindesberg, 15-16 år. Könsfördelningen var 6 flickor och 2 pojkar, 7 av eleverna hade svenskt ursprung.
Tillvägagångssätt vid fokusgruppintervjuerna
Alla tre intervjuer utfördes under mars-april 2015, i ett klassrum på respektive skola och varade i genomsnitt en timme. Innan intervjuerna möblerades klassrummen om för att moderator, assistent och deltagare skulle kunna sitta i en ring där alla kunde se varandra. Moderatorns roll var att leda diskussionen och försöka uppmuntra deltagarna att uttrycka sina åsikter, och använda frågorna för det. Assistentens uppgift var att anteckna, och även hjälpa moderatorn att se till att alla viktiga frågor ställts. Vid ankomsten välkomnades eleverna in i klassrummet och inviterades att ta för sig av det fika som erbjöds som tack för medverkan. Innan varje fokusgruppintervju inledde moderator med att informera eleverna om syftet med studien, att det var helt frivilligt och att de när som helst kunde avbryta. De underrättades också om att vi behövde spela in intervjuerna och att alla uppgifter skulle behandlas
konfidentiellt. Slutligen upplystes deltagarna om att det inte handlade om rätt eller fel åsikter, utan det som var av intresse för studien var deras tankar och uppfattningar. Vi berättade dessutom att intervjuerna skulle vara en timme. Efter introduktionen sattes två MP3-spelare på för att spela in diskussionen. Alla intervjuer inleddes med en öppningsfråga som löd: Hur trötta eller utvilade känner ni er idag? Öppningsfrågan fick alla en möjlighet att besvara och ställdes i syfte att uppmuntra alla deltagare att tala redan i början av sessionen snarare än som en forskningsfråga (Wibeck, 2010). Intervjuerna var semistrukturerade utifrån en
intervjuguide (bilaga 1) som lämnade utrymme att ställa följdfrågor utifrån de kommentarer som kom upp i diskussionen. Tabell 1 visar exempel på de frågor som ställdes till deltagarna. När en fråga ställdes öppet i gruppen pratade några fokusgruppdeltagare mer än andra, och några var mer tystlåtna. För att få svar ifrån fler deltagare försökte moderatorn även efterfråga åsikter ifrån de som inte hade sagt så mycket. Som avslutning på sessionen sammanfattade moderatorn det som sagts, frågade om deltagarna tyckte att det stämde och slutligen bjöd in de att tillägga något om de önskade.
Områden Exempelfrågor
Sömnmängd Är ni nöjda med tidsmängden ni sover? Vad är tillräckligt med sömn? Sömnrutiner När går ni och lägger er/vaknar? Vad gör ni en timme innan ni ska sova? Mående Märker ni någon skillnad i hur ni mår när ni sover mer eller mindre? Kvällsaktiviteter Vad gör ni på kvällen om ni är vakna sent?
Skärmtid Hur länge håller ni på med dator, mobil etc. på kvällen? Föräldrar Vad säger era föräldrar om ni är uppe sent? Vet de om det? Hjälpsamt Vad skulle hjälpa er att sova längre?
Tabell 1. Exempel på frågor ställda under fokusgruppintervjuerna.
Analysprocess
Analysen av fokusgruppintervjuer kan genomföras på olika sätt, men man bör först återkoppla till syftet för undersökningen eftersom det avgör både datainsamling och analysmetod
(Wibeck, 2010). Fokus för analysen till det här arbetet ligger på innehållet och inte på interaktionen i gruppen. Jag gjorde en induktiv tematisk innehållsanalys baserad på Hayes
metod (Hayes, 2000; ref. i Langemar, 2008), enligt följande steg: Efter den första intervjun transkriberade jag datamaterialet och läste igenom det grundligt ett flertal gånger. I
transkriberingen skrev jag ut de hela ord som förekom i inspelningsmaterialet, men inte utfyllnadsljud såsom ”hmm” eller ”ääh”. Därefter delade jag in transkriberingen i de preliminära teman jag ansågs mest centrala, och doktoranden gjorde det samma på sitt håll. Varje tema fick en egen färg i dokumentet för att visa kategoritillhörighet. Därpå
sammanstrålade jag, doktoranden och psykologstudenten för att diskutera och jämföra teman. Vi ansåg att det fanns en god överensstämmelse mellan våra framtagna teman. Tillsammans kom vi fram till namn för de kategorier som bäst ansågs fånga intervjuns innehåll.
Gemensamt utarbetades en modell över hur dessa kategorier kunde tänkas hänga ihop. Efter fokusgruppintervju två och tre genomgicks återigen den beskrivna proceduren med skillnaden att jag modifierade modellen och preciserade vissa kategorinamn som stämdes av med
doktoranden och psykologstudenten. Vi hade konsensus i förståelsen av det helhetliga intervjumaterialet och modellen. Senare tillkom huvudområdena.
Vid tematiseringen bör det som ryms inom varje tema höra ihop och samtidigt inte överlappa andra teman, men när resultatet är deskriptivt kan samma rådataenhet finnas under olika teman utifrån relationen mellan temana (Langemar, 2008). Vissa teman kunde ses utifrån olika perspektiv vilka ingick i olika teman. Exempelvis kategorin fritid har en social aspekt. Eftersom temana ofta var nära sammanlänkade med varandra använde jag då huvudområden inom kategorierna för att visa de största aspekter som kom upp. Temat
teknologiberoende, som är relaterat till kategorin teknologier, ansåg jag så stort att det fick bli en egen underkategori till teknologier. De avgränsningar jag gjort i definitioner redovisas i resultatdelen under respektive tema. Siffror används sparsamt i kvalitativa metoder, men för att synliggöra mönster i materialet kan man räkna turer (Krueger, 1998). Jag valde att räkna turtagning inom de olika kategorierna för att dessutom kunna jämföra fokusgrupperna
inbördes. En tur har räknats som ”en mening”, eller en persons kommentar, även om den är
kort eller lång. Därför ger det inte en exakt bild över hur mycket av intervjutiden som gått åt till varje ämne, utan snarare hur ofta de olika temana togs upp i deltagarnas svar. I de fall flera deltagare svarar ja/ nej på en fråga har alla ja/nej räknats som en tur. Detta av praktiska skäl då det stundtals var svårt att urskilja hur många ja/nej som sägs samtidigt i inspelningen. Under resultat redovisas antalet turer som räknats för varje kategori.
Resultat
Analysen av datamaterialet utmynnade i sex kategorier och en subkategori: sömnvanor, prioriteringar, teknologier, subkategori; teknologiberoende, skolstress, fritid, samt föräldrar. Jag kommer här att gå igenom dessa kategorier utifrån nämnda ordning då det speglar
storleken på kategorierna och deras inbördes relation som framkommer i modellen (se sidan 39). Jag börjar bakifrån i modellen med kategorin sömnvanor eftersom den nämns flest gånger av de tre gruppernas sammanlagda turer, samt att den ger mer bakgrundsinformation kring hur ungdomarna förhåller sig till sömn generellt. När en större del av kategoriinnehållet kretsar kring samma tema har jag valt att kalla det ett huvudområde. Jag kommer gå igenom definitionerna för varje kategori och ta upp de åtta huvudområdena. Tabell 2 ger en översikt över antalet turer i varje intervju och det sammanlagda antalet turer för alla intervjuer.
Kategori Fokusgrupp 1 Högstadiet Fokusgrupp 2 Gymnasiet Fokusgrupp 3 Gymnasiet Totalt Sömnvanor 35 45 63 143 Prioriteringar 26 10 21 57 Teknologier 22 47 49 118 Teknologiberoende 35 29 14 78 Skolstress 14 21 27 62 Fritid 17 27 16 60 Föräldrar 20 8 10 38
Figur 1. Översikt av huvudområden. Rektanglarna visar kategorierna, ovalerna till höger om dessa visar huvudområdena till varje kategori.
Alla namn i följande citat är fingerade. För att visa vilken grupp ungdomarna tillhör har alla deltagare från fokusgrupp 1 fått namn som börjar på bokstaven A, fokusgrupp 2 har namn på bokstaven B, och deltagarna i fokusgrupp 3 har namn som börjar på C.
Kategori sömnvanor
Denna kategori nämndes flest gånger utav alla kategorier. Hit hör alla svar som besvarar frågor som exempelvis när tonåringarna går och lägger sig, när de vaknar, skillnad mellan vardag och helg, vad de gör för att varva ner och om de sover på dagen. De flesta
fokusgruppdeltagarna uttryckte att de sover färre timmar än de skulle behöva. De ansåg i de flesta fall att de behövde mellan åtta till tio timmar, men oftast fick de inte den mängden sömn. Så här berättar några av ungdomarna:
Moderator: Vad tänker ni är tillräckligt, hur mycket behöver ni sova? Christine: Åtta till nio timmar.
Charlotte: Jag mår bäst med nio timmar. Sömnvanor Prioriteringar Teknologier Skolstress Teknologiberoende Fritid Föräldrar Rutiner
Tid för fritid Svårt att välja
Teknologinorm Sömnen störs
Jobbigt att missa Svårt att begränsa
Cecilia: Jag mår bäst när jag sover tio timmar.
Calle: Minns inte, det var så länge sen jag sov bra. [Skrattar]
Huvudområde: Rutiner De poängterade att alla har olika vanor, och att deras sömnrutiner kan variera mycket. Sömnrutinerna kan bero på bland annat: hur nära skolan de bor, hur mycket skolarbete de har, hur många andra aktiviteter de vill hinna med, när andra kompisar lägger sig, om det är vardag eller helg och hur trötta de är. De flesta ungdomarna svarade att på vardagar sover de oftast mellan fem och nio timmar, men ibland så lite som tre eller uppåt tio timmar per natt. Eftersom flera av eleverna på bägge skolor bodde långt ifrån skolan behövde de också vakna väldigt tidigt, vilket därmed förkortar deras sömnmängd. Däremot verkade de flesta tycka att de inte sov tillräckligt länge, som detta exempel visar:
Moderator: Är ni nöjda med den mängd ni sover? Christine: Nej!
Caroline: Nej. Clas: Överlever.
Moderator: Ni tycker ni skulle behöva sova mer? (Många i kör): Ja!
Cecilia: Eller bättre. Jag sover länge men inte bra.
Några av tonåringarna tog upp att de sover dåligt, och även om de sover tillräckligt länge så känner de sig inte utvilade. Några nämnde också att de kan vakna på natten eller att sömnen kan störas av mobiler. Flera ungdomar tog upp att deras sovvanor hade försämrats när de blev äldre och fick mer inflytande över rutinerna. Följande meningsutbyte visar på att elektroniska medier kan ha en roll i detta:
Moderator: När ni var yngre, hur varvade ni ner då?
Calle: Det va mer rutiner, borsta tänder, läsa saga, släcka lampan. Cecilia: Jag har kvar lite av de rutinerna.
Moderator: Var det lättare då? Calle: Då hade man inte telefoner.
Oftast sade ungdomarna att de försöker ta igen sig på helger och lov genom att sova längre, och några sade också att de kan vända på dygnet då. En del av fokusgruppdeltagarna berättade att de sover även på dagen, fast de ser att det kan påverka nattsömnen negativt. Många märkte att de också blir så trötta på dagarna att de kan bli griniga med kompisar och familj, mest får familjen stå ut med.
Kategori prioriteringar
Den här kategorin handlar om de val tonåringarna gör som påverkar deras sömn, och namnet på kategorin är taget ifrån deras egna ord. De största huvudområdena heter tid för fritid och svårt att välja. Prioriteringarna kretsar främst kring hur de vill spendera sin fritid, samt prioriteringar mellan det enorma utbudet av stimulerande aktiviteter de kan välja framför att gå och lägga sig. Den här kategorin kan sägas vara mer direkt kopplad till varför tonåringarna sover för lite, än den förra. De flesta fokusgruppdeltagarna tyckte att det är viktigt med sömn, och många skulle vilja sova längre än de gör. Däremot uttryckte de med egna ord att sömnen handlar om prioriteringar kring vad de helst vill göra:
Moderator: Fungerar det bra tycker ni, att sova så lite? Ali: Det beror på vad du har för standard, vad man vill uppnå.
Moderator: Så man kan ta sig igenom, men man kanske inte får högsta betyg? Ali: Ja.
Annika: Det beror på hur många timmar man vill sätta av för spel o sånt, vad man prioriterar.
Moderator: Skulle ni önska att ni sov mer? Ahmed: Ja. När jag vaknar skulle jag det.
Här nämndes att för de som bara vill ta sig igenom skolan går det bra att sova mindre och ta mer tid till att göra andra saker, men inte om du vill ha bättre betyg. Därmed ser de också kopplingen mellan sömn och skolprestationer.
Huvudområde: Tid för fritid En anledning ungdomarna uttryckte till att de stannar uppe, fastän de ser att det kan ha negativa konsekvenser, är för att de vill få mer utrymme för sin fritid. Eftersom skolarbetet tar så mycket tid i anspråk stannar de uppe till sent för att få en möjlighet att göra det de är intresserade av utöver skolan. En av deltagarna sade:
”När jag kommer hem vill jag inte plugga, jag vill ha liv då. // Därför sitter jag uppe så sent, jag behöver passa på när jag har fritid.”
Fokusgruppdeltagarna beskrev den intressekonflikt som uppstår eftersom de vill få tid att göra många andra saker än att studera på sin fritid. Här illustreras detta:
Moderator: Känner ni motivation för att till exempel sova mer?
Cecilia: Ja, men det håller inte i längden, man behöver göra annat, skola, träna, göra saker hemma också. Så är man där 22.30 och tänker: ”Just det, jag skulle lägga mig tidigt idag!”
Moderator: Så det finns motivation, men det är mycket annat som konkurrerar? (Samtidigt) Cecilia: Ja. Calle: Ja!
Moderator: Jag tänker att det handlar om prioriteringar, för om man ser att man mår bra av mer sömn så blir väl det en prioritet, eller?
Calle: Som sagt, om man som jag vill ha fritid också, då tar det över.
Några av ungdomarna gav uttryck åt en önskan att känna sig nöjd med sin fritid. Det verkar även som att flera upplever det som att de höga krav som ställs från skolan, kombinerat med en önskan att få ut det mesta av sin fritid, gör att de inte får möjligheten att sova ut. Så här uttryckte sig en av deltagarna om denna svårighet:
”Du har inte tid, du får ingen chans. Jag minns inte senast jag kom till skolan utvilad.”
Ungdomarna själva pekar på att det handlar om ett val, när de bestämmer sig för vilken tid de ska gå och lägga sig:
Moderator: Vad behövs för att få er att sova mer? Annie: Börja skolan senare.
Ayisha: Mindre saker att göra.
Annika: Egentligen tror jag inte det är så mycket mer än man själv som kan få en att gå o lägga sig tidigare, man bestämmer sig för nu ska jag kolla så mycket [i mobilen].
En prioritering tonåringarna behöver göra är att välja när de ska sluta med det de sysslar med på kvällen, vilket ofta inkluderar teknologier. Här är ett exempel på hur de resonerar när de ska avsluta innan de lägger sig:
Moderator: Så varför stänger ni av [dator och mobil]? Ali: Man blir för trött.
Annie: För att orka.
Agnes: Man tänker nu får det räcka när klockan blir 12.
Amanda: Kompisar skriver att de går o lägger sig, då kommer jag ha tråkigt om jag inte har nån o prata med.
Ayisha: Man blir som sin egen förälder. Anders: Blir uttråkad.
Anton: Jag somnar med mobilen i handen.
Huvudområde: Svårt att välja Med alla de valmöjligheter som finns för dagens ungdomar kan det bli förvirrande att veta vad de vill prioritera. Ju äldre de blir behöver de också göra fler val, bland annat kopplade till utbildningsinriktning, hur mycket de vill satsa på skolan och andra saker de värderar. Samtidigt är stressnivån ofta hög på grund av skolans krav:
Man vill hinna göra grejer liksom, ibland är det svårt o veta vad man ska göra för det känns som att man vill göra saker, träffa folk o så, men det är så mkt stress.
Prioriteringen mellan fritidsaktiviteter och studier kan bli svår när konsekvenserna av deras val skapar konflikter kring värderingar, som i vikten av studier och ens social behov. I det här exemplet berättar en av deltagarna om att hon kan få ”söndagsångest” när hon har valt att göra annat än att studera på helgen:
Moderator: Blir det inte lugnare på helgerna, ni kan sova mer?
Bella: Då vill man göra saker. För vi hinner ju inte det på vardagar, vi slutar nästan 16 varje dag.
Bonnie: Ja, så sitter man där på söndagen o har söndagsångest för att man inte pluggat tillräckligt.
De flesta ungdomarna sade att de gör en hel del saker på kvällen och att de lägger sig sent. Det var få deltagare som gav uttryck för att de prioriterade sömn. Endast en person berättade att för att inte vara trött i skolan var hon hård med sina läggtider:
”Jag sätter begränsningar på mig själv för jag vet att annars kommer jag inte upp, jag är hård mot mig själv.”
Kategori teknologier
Ett ämne som togs upp ofta och verkar ha en viktig roll i ungdomarnas liv är användandet av olika sorters teknologiska apparater, vilka i den här studien oftast benämns som teknologier eller elektroniska medier. För kategorin teknologier utgick jag från Arora och kollegors (2013) definition, vilken inkluderar användande av dator, mobil, tv-spel, internet, sociala medier och att spela musik. Till den här kategorin hör inte de turer som handlar om att
Huvudområde: Teknologinorm Denna kategori återkommer egentligen inom alla andra kategorier, eftersom teknologiska apparater är ständigt närvarande i ungdomarnas liv, och de ser både för- och nackdelar med att teknologin genomsyrar samhället. Dels kan de möta sina behov av avkoppling, social interaktion och utöva sina fritidsintressen med hjälp av dessa teknologier, men många ser också att de kan vara en källa till stress som även går ut över sömnen. I denna studie lade främst gymnasieeleverna (fokusgrupp 2 och 3) fram kritik emot teknologins utbredda roll i samhället och i sina egna liv, och högstadieeleverna sade mindre om de negativa aspekterna. Följande avsnitt speglar några negativa sidor som uppfattades:
Moderator: Tycker ni tekniken är en stor del av ert liv?
Cecilia: Även fast jag inte vågar erkänna det så är det så. Det är läskigt egentligen. Calle: Det är äckligt!
Moderator: Det är läskigt att det påverkar er så mkt?
Calle: Ja. Alla måste typ alltid ta kort o få bekräftelsebehov hela tiden. Moderator: Kan det här påverka sömnen också?
Cajsa: Det kan göra det svårt att koppla av, om det är nåt man är oroad över, stress, oro, skolan, då blir det så att man sätter sig med mobilen, man tror att det ska trycka bort allt.
Det kom upp att en del ungdomar känner en press att vara uppkopplade:
Benny: Jag har en stress för man känner en press att alltid vara uppkopplad, mobiler o sånt.
Moderator: Var kommer den pressen ifrån, en själv, kompisar eller…?
Benny: Det blir väl som en norm, en struktur, i takt med att det blir mer populärt. Det tillhör samhället liksom.
Moderator: Är det fler som kan känna så, att man borde vara uppkopplad?
Britta: Ja, ifall nånting händer alltså, sen är det aldrig nåt som händer, [skrattar] men man har alltid det där att alla ska kunna få tag i en.
När frågan ställdes om hur mycket ungdomarna använder teknologiska apparater
framkommer hur närvarande de är i ungdomarna vardag. Här kan vi se att det är svårt att dra en början och ett slut för användandet:
Moderator: Hur länge sitter ni på kvällen med såna här saker? Bonnie: Olika.
Björn: Det är ju det enda man gör när man sitter hemma, finns inget annat att göra. Jag börjar när jag kommer hem om jag inte har nåt annat.
Moderator: Vid 16-17? Björn: Ja.
Moderator: O håller på tills? Björn: Man ska sova.
Bonnie: Inte konstant, man äter, pluggar, kollar mobilen. Det är smått hela tiden. Moderator: Hur många gånger kollar ni t.ex. facebook om dan?
Björn: Lätt tresiffrigt, fram o tillbaks.
Bella: Inte jag, jag kollar instagram istället, en gång i timmen minst. Britta: Jag tittar på flera olika samtidigt. Man hoppar mellan olika. Björn: O samtidigt lyssnar på musik.
Bonnie: Om jag e me en kompis kollar jag kanske tre ggr på en dag, o annars 10. Benny: Vissa ggr försöker man tygla sig själv.
Bonnie: Iallafall när jag är me kompisar, jag me.
Huvudområde: Sömnen störs Flera av tonåringarna sade att de kan störas på natten av att mobilen vibrerar. Det kunde handla både om direkt kontakt via sms från kompisar, eller när andra skriver allmänna notiser på sociala medier. Flera av ungdomarna berättade att de har mobilen på därför att de använder telefonen som alarm, och på så sätt kan de störas av mobilen i sömnen. Här är ett exempel:
Moderator: Kan några vakna av mobiler och sånt på natten? Cecilia: Nej. Jag stänger av allt.
Calle: Jag sover som en stock.
Charlotte: Jag gör det. Jag sover dåligt. Moderator: Hur blir det då?
Charlotte: Jag vaknar till o så försöker jag somna om, om det e folk som skriver. Moderator: Du stänger inte av mobilen, eller notiser?
Charlotte: Nej. Jag har larm på telefonen.
När ungdomarna har svårt att sova använder de teknologier en hel del, vilket det framstår som att en del förstår kan ha en negativ effekt för insomnandet:
Moderator: Vad gör ni när ni inte kan sova?
Charlotte: Jag kollar på mobilen för att jag inte kan sova, sen kan jag inte sova för att jag kollar på mobilen.
Calle: Jag brukar spela.
Clas: Samma här, så somnar jag me mobilen. Cecilia: Läser bok oftast.
Moderator: Sociala medier? Clas & Calle: Nej.
Charlotte: Ja.
Cajsa: Twitter. [Skrattar] Clas: Spelforum max.
Calle: Jag kan få idéer mitt i natten o måste kolla upp det på mobilen.
Att spela dator- eller tv-spel var något som högstadieeleverna gjorde en hel del, och de ansåg själva att åtta av tio ungdomar i deras ålder gör det på fritiden. Däremot bland gymnasisterna var det bara killar som sade att de spelade. Flera tjejer och killar som spelade dator- och tv-spel tyckte att det var ett bra sätt att umgås för man kan både tv-spela och prata med kompisar samtidigt som man spelar, och det är också ett sätt att umgås med vänner i andra länder. Spelandet håller ofta på en längre tid i sträck, och en av fokusgruppdeltagarna anmärkte följande om att spela dator- eller tv-spel:
”Det har blivit socialt accepterat att sitta hemma och spela flera timmar istället för att umgås.”
En av deltagarna reflekterade så här kring orsaken till att tonåringar sover för lite:
”Jag tror att i vår tid, det är vår, hur säger man, enkla tillgång till internet som gör att det är svårt för oss att få nog sömn.”
Underkategori teknologiberoende
För subkategorin teknologiberoende kodades uttalanden som var relaterade till en svårighet att begränsa sin medieanvändning, när deltagarna själva benämnde det som beroende, eller när de uttryckte att det kunde kännas jobbigt att missa något relaterat till elektronisk media. Det här är en underkategori till kategorin teknologier eftersom den täcker in samma tema, men ändå fångar en annan aspekt av teknologiers inverkan. Det handlar alltså inte nödvändigtvis om ett patologiskt bruk av teknologier, utan namnet är snarare taget direkt ifrån ungdomarnas egna språkbruk. Kategorin rymmer också samhällets beroende av teknologi som togs upp av ungdomarna. I alla intervjuer nämnde några ungdomar att de, eller deras vänner, kan ha svårigheter att begränsa sitt användande av olika sorters medier och de benämnde sig själva som ”beroende av teknologin” eller ”beroende av mobilen”. I följande sekvens kommer några ungdomar in på temat teknologiberoende. Ursprungsfrågan var hur lång tid de lägger ner på olika elektroniska medier:
Moderator: Är ni nöjda med den tid ni lägger ner på sociala medier o annat? Björn: Jag skulle hellre göra mindre, men nu försöker jag titta på tv istället. Benny: Jag har förlikat mig med att jag är beroende. [Skrattar]
Björn: Ja, man känner av det mer om man har hållit upp ett par dar. Moderator: Du känner att du är beroende?
Benny: Ja, annars skulle man inte känna ett behov av att kolla den [mobilen] hela tiden.
Björn: Ja, man vet att man är beroende! Bonnie: Det blir typ rutin efter ett tag.
Under den här kategorin kodades både svårigheten att begränsa impulser och en subjektiv upplevelse av att vara beroende av olika sorters medier. Det kunde handla om en känsla av att man inte vill missa något viktigt eller ständigt behöver vara uppkopplad.
Huvudområde: Jobbigt att missa I intervjuerna återkom att flera ungdomar har en känsla av att de inte vill missa viktiga saker som till exempel sociala medier, tv-serier eller när kompisar hör av sig. Även om de hade lagt sig eller somnat behövde de titta på mobilen om den vibrerar på natten.
Moderator: Hur skulle det kännas om man inte tog upp den [när man har lagt sig]? Amanda: Jag kan inte låta bli. Det känns jobbigt. Tänk om det är nåt viktigt.
Agnes: Det kan kännas jobbigt att inte kolla! Man kan liksom kanske missa nåt, för det händer så mycket.
Moderator: Vad skulle man kunna missa?
Agnes: Man vill inte missa något. Kanske någon kompis hör av sig.
Anjali: Jag är väldigt insatt i vissa sociala medier. Jag blir beroende av det, det blir svårt att sätta stopp. Jag vet inte varför, det känns som jag vill se klart på allt som finns.
I det här meningsutbytet berättar en deltagare att han kan kan känna stress för att han inte vill missa serier på nätet, medan de andra i konversationen ser serier som ett intresse där det kan hända att man ”fastnar”:
Moderator: Ja, kan ni fastna?
Britta: Man fastnar för att det är bra o plugget är inte så lockande.
Moderator: Är det en stress för att man känner att man måste se allt som har kommit ut av den serien?
Benny: Ja, typ, man har en sån stress för att man inte vill missa, jättejobbigt att missa. Bibbi: Jag har ingen sån stress, men det är nåt jag tycker mycket om att göra.
Bella: Det blir ett intresse man kan göra utan att behöva gå ut ur huset.
Bonnie: Man blir inne i serien för man sitter o kollar o så glömmer man bort allt runtomkring för man mår bra när man kollar. Sen när avsnittet är slut kommer allt tillbaks.
Huvudområde: Svårt att begränsa Tonåringarna berättade om något jag sett som en upplevelse där de har svårt att begränsa sina impulser. Den här svårigheten kunde gälla olika medier. Så här sade en av deltagarna om dator-/ tv-spelande:
”Om jag har tråkigt kan jag sätta igång o spela, o sen kan man inte stänga av.”
Några av deltagarna berättade att de hade strategier för att försöka begränsa sig, som att bestämma innan hur många youtube-videosar de får titta på innan de ska avsluta. I den här sekvensen menar en av deltagarna att det är svårt att minska på användandet av elektroniska apparater för att det är en vana:
Moderator: Hur länge håller ni på me mobiler och annat på kvällen, när börjar det? Calle: När jag kommer hem, först sover jag till åtta typ, sen sitter jag uppe till 02,03. Clas: Hem, dator, sova. Skola, hem, dator, sova.
Charlotte: Man har ju alltid tekniken me sig. Moderator: Vad tänker ni om det?
Calle: Sorgligt. (Flera samtidigt): Ja.
Cajsa: Man lär sig ju inte umgås på riktigt med folk, ibland önskar man att det minskades ner lite. Fast man vill ju inte det själv för man är så van vid det. Moderator: Det verkar som ni ser både fördelar och nackdelar?
(Flera): Ja.
Cajsa: Ja, alla andra gör det ju.
Cecilia: Även fast vi förnekar det är vi beroende av våra telefoner o tekniken. Moderator: Håller ni alla med om det, beroende?
(Flera): Ja. Kategori skolstress
Kategorin skolstress rymmer allt relaterat till skolan, vilket har kretsat kring en upplevelse av stress. Ett flertal av ungdomarna uttryckte att deras sömn stördes på grund av oro och stress över skolarbete. Tonåringarna sade bland annat att skolarbetet kändes som ett ”dygnetrunt-arbete”, eftersom de behövde göra så mycket skolarbete även efter skoltid. De ansåg att om de
skulle behöva oroa sig mindre över skolan så skulle de sova bättre. Dels lägger de sig ofta sent på grund av att de behöver studera, och dessutom kan oro och stress över skolarbetet vara en faktor som försvårar insomnande. Oklara instruktioner och otydliga förväntningar kring betyg nämndes också som en stressfaktor. Vid alla tre intervjuer var de allra flesta
kommentarer som uppstod till följd av frågan ”Vad tror ni skulle hjälpa er att sova mer?” kopplade till att de ville ha mindre krav ifrån skolan. Här är ett exempel:
Moderator: Vad tror ni skulle hjälpa er att sova längre? Bella: De e faktiskt skolan, som gör allting svårt.
Bonnie: Håller me till 100%. Det är så mycket oklarheter. Så går man o funderar. Bibbi: Man ger upp.
Bonnie: Jag förstår att vi behöver plugg, men vi skulle ha 1-2 läxor i veckan, nu har man inte koll, är nästan förvirrad.
Några tonåringar tog upp att stressen över skolan kan göra att de känner sig förvirrade, och att det blir svårt att veta vad de ska göra då. Här tas även krav upp som en svårighet för sömnen:
Cecilia: Jag sover länge men inte bra. Moderator: Vad gör att ni inte sover bra? Cecilia: Stress.
Charlotte: Stress.
Moderator: Vad är det som påverkar då? Cecilia: Skolan.
Calle: Ja.
Clas: Krav skulle jag säga.
Moderator: Ja, vilka andra krav, förutom skolkrav?
Cajsa: Man vill hinna göra grejer, liksom, ibland är det svårt o veta vad man ska göra för det känns som att man vill göra saker, träffa folk o så, men det är så mkt stress. Cecilia: Det känns som att skolan har blivit ett dygnet-runt-arbete.
Deltagarna nämnde att sömnen påverkas genom att det tar mycket tid och att det kan vara svårt att slappna av och vila ut, även på helger och lov.
”Ja, fast man ligger i sängen hela helgen är man stressad för man vet vad som kommer veckan efter.”
Några tonåringar tyckte att skolan skulle börja en timme senare och hålla på kortare tid på eftermiddagen.
Fritid
Nästa kategori i storleksordningen är fritid, vilken i föreliggande studie hade en väsentlig betydelse för när ungdomarna valde att gå och lägga sig. Definitionen jag använt för kategorin fritid innefattar ämnen som berör ungdomarnas fritid men inte inkluderar ämnen där
användning av teknologi överväger. Det klart övervägande huvudområdet kallas socialt. Hit hör de turer där teknologier används för att kommunicera med andra. Av
fritidssysselsättningar tog ungdomarna upp: umgås med kompisar, lyssna på musik, titta på film, chatta/prata med vänner vi datorn, spela tv-spel, läsa böcker, olika sorters fysisk aktivitet
eller andra organiserade aktiviteter. Men de behöver också göra tid för att läsa läxor på fritiden.
Huvudområde: Socialt På fritiden vill ungdomarna få tid att göra många saker, och
kontakten med kompisar är central. Det sociala kunde också vara en bidragande orsak till att läggtiderna försenas:
Bella: Om ens kompisar är uppe sent o sms:ar blir det att man inte vill låta bli o svara o man är uppe senare fast man inte va det förr.
Moderator: Kan ni känna social press att svara och svårt och lägga bort mobilen därför?
Björn: Det är väl det det grundar sig i först o främst.
Bonnie: Det är mycket från person till person, om det är nån man vet mår dåligt vill man finnas där o skriva men om det är en gruppchatt har jag inte svårt att lägga bort den.
Bella: Det är samma för mig.
I den här kategorin har teknologin en viktig plats och bidrar till den enorma mängd
möjligheter de har för stimulans. Ungdomarna använder olika medier för att kommunicera med kompisar och de ser att det kan vara något väldigt positivt, men att det också är något som kan störa när man vill sova på kvällen. Några nämnde att de har mobilen på utifall att någon kompis skulle behöva någon att prata med under natten. Detta är ett exempel på att det sociala har så stor vikt att de är villiga att störa sin sömn för att kunna ha kontakt med
vännerna:
Bella: Det värsta är om man har glömt ljudet på eller ligger o nästan sover o så hör man en vibration, jag blir uppstressad o måste kolla. Nio av tio gånger är det nåt oviktigt, men det skulle kunna va nåt viktigt.
Bella: Om nån verkligen behöver en o ligger vaken o är lessen, en kompis blivit dumpad av sin pojkvän mitt i natten, det finns alltid nåt, man vill ju finnas där för de som betyder nåt.
Bonnie: För det finns ju de som har gjort detsamma för en o då vet man hur tacksam man va. Och de är ju ett lättare sätt än förut när det inte fanns telefoner.
På kvällen brukar tonåringarna kommunicera med varandra via sms och sociala medier. En av ungdomarna som kunde bli störd av mobilen på natten kom på följande lösning utifrån
diskussionen om vad som skulle hjälpa ungdomarna att sova mer:
”Sen skulle det nog hjälpa om man sa åt andra att inte höra av sig efter en viss tid. Kunde va att man sa till de man brukar skriva med att efter en viss tid så skriv inte till mig för då vet man att det e nåt viktigt om det kommer nåt sent.”
Föräldrar
Denna kategori var den som kom upp minst av alla i intervjuerna, vilket kan tänkas spegla tonåringars utvecklingsmässiga situation där kompisar blir betydelsefullare och föräldrar får en mindre viktig roll. I fokusgrupp 1 nämndes föräldrar mer än i de två andra grupperna, något som kan vara relaterat till att de ungdomarna är ett år yngre än resten, och föräldrarna har fortfarande mer inflytande över deras sömnvanor. I fokusgrupp 1 var det exempelvis ett par av deltagarna som berättade att de har läggtider som bestämts av föräldrar. Ytterligare fler i fokusgrupp 1 sa att deras föräldrar försöker ha en viss kontroll över deras läggtider, men ungdomarna uttryckte att de ändå är vakna längre än föräldrarna tror. I fokusgrupp 2 och 3 sade ingen att föräldrarna hade bestämt deras läggtider. Några ungdomar tog upp föräldrars försök att sätta gränser kring användandet av olika medier. Det kunde vara att t.ex. begränsa datorbruk innan läggdags samt mobiler vid matbordet. Några nämnde att deras föräldrar också
