Hur uttrycker ungdomar sitt mående? -En analys av inlägg i appen ”Här ligger jag…”

Examensarbete i pediatrisk omvårdnad Malmö universitet

91-120 hp Hälsa och samhälle

Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning 205 06 Malmö

HUR UTTRYCKER UNGDOMAR

SITT MÅENDE? -EN

INNEHÅLLSANALYS AV INLÄGG

I APPEN ”

HÄR LIGGER JAG…”

ISABELLE RIVOIRE

REBECKA ÄNGVIG

HUR UTTRYCKER UNGDOMAR

SITT MÅENDE? -EN

INNEHÅLLSANALYS AV INLÄGG

I APPEN ”

HÄR LIGGER JAG…”

ISABELLE RIVOIRE

REBECKA ÄNGVIG

Rivoire, I & Ängvig, R Hur uttrycker ungdomar sitt mående? -En analys av inlägg i appen ”Här ligger jag…” Examensarbete i pediatrisk omvårdnad 91-120

högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle,

institutionen för Vårdvetenskap, 2020.

Bakgrund: Ungdomar i Sverige mår allt sämre psykiskt. Få söker hjälp hos

vården när de mår dåligt. BUP har långa väntetider och därmed får få hjälp direkt när de behöver det. Ungdomar riskerar att försämras i sitt mående vid utebliven kontakt med vården. En app skulle kunna vara ett alternativ för dessa ungdomar innan de får möjlighet att komma till vården. Syfte: Studiens syfte är att belysa hur ungdomar som använder appen ”Här ligger jag…” uttrycker sitt mående.

Metod: Studien har en kvalitativ ansats. Efter godkännande från användarna

samlades data in från appen under en veckas tid, i mars 2020. Kvalitativ

innehållsanalys användes för att analysera de 414 insamlade inläggen. Resultat: Resultatet består av fem kategorier av måenden. Det visade att ungdomarna har ett behov av att uttrycka sig kring ångest, depressiva symtom, ensamhet, hat och välbefinnande. Slutsats: Ungdomars behov att uttrycka sitt mående skulle kunna tillgodoses av en sjuksköterska med kunskap om ungdomar som ger vägledning till att hälsoappar finns att tillgå 24 timmar om dygnet. Ämnet psykisk ohälsa kan uppfattas som ett känsligt ämne att tala om och därför kan det vara lättare i ett forum där alla är anonyma.

HOW DO ADOLESCENTS

EXPRESS THEIR FEELINGS? -A

CONTENT ANALYSIS OF POSTS

IN THE “HÄR LIGGER JAG…”

APP

ISABELLE RIVOIRE

REBECKA ÄNGVIG

Rivoire, I & Ängvig, R How do adolescents express their feelings? -A content analysis of posts in the “Här ligger jag…” app. Degree project in pediatric care

91-120 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2020.

Background: Mental health problems are increasing for adolescents in Sweden.

Few of them seek help from health care when they are feeling unwell. Children and adolescents psychiatry in Sweden have excessive waiting lists for help seekers and therefore few who require help are getting it directly when needed. Adolescents are at risk of worsening their mental health status without available professional help. An mhealth app have the potential to be an alternative for adolescents with mental health problems before they have a chance to receive professional help. Objective: The aim of the study is to highlight how adolescents express their mood in the ”Här ligger jag…” app. Methods: This study has a qualitative approach to the field. The collection of data was carried out during one week in March of 2020 with consent from the users. A total of 414 posts was collected and analyzed using qualitative content analysis. Results: The result consist of five categories with expressions of feelings. It shows that adolescents have a need to express themselves about anxiety, depressive symptoms,

loneliness, hatred and well-being. Conclusions: Nurses with knowledge about adolescents needs to express their mood could guide them to find mhealth apps which are available 24/7. Talking about mental health may be perceived as a difficult topic to discuss and therefore it may be easier in an anonymous forum.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

BAKGRUND 4

Skolsjuksköterskans roll i arbetet med psykisk ohälsa hos unga 5

Internet och den nya trenden hälsoappar 6

“Här ligger jag…” 7 Problemformulering 8 SYFTE 8 METOD 8 Urval 8 Datainsamling 9 Dataanalys 9 Forskningsetiska avvägningar 9 RESULTAT 10

Ungdomar uttrycker känslor av ångest 10

Ungdomar uttrycker depressiva symtom 12

Ungdomar uttrycker känslor av ensamhet 13

Ungdomar uttrycker känslor av hat 13

Ungdomar uttrycker känslor av välbefinnande 13

METODDISKUSSION 14

Urval 14

Datainsamling 15

Dataanalys 15

RESULTATDISKUSSION 15

KONKLUSION & KLINISKA IMPLIKATIONER 18

STUDIEANSVARIGAS INSATSER 18

REFERENSER 19

BAKGRUND

Psykisk ohälsa är en samlingsbeteckning på mindre allvarliga psykiska besvär såsom trötthet, oro, ångest men innefattar även mer allvarliga psykiska symtom som kan leda till psykiatrisk diagnos (Statens offentliga utredningar 2018:90). Enligt World Health Organization (WHO) (2019a) upplever 10-20 % av barn och ungdomar världen över psykisk ohälsa.

Mellan år 2012 och 2018 ökade andelen ungdomar och unga vuxna i Sverige som uppgav att de upplevde ett nedsatt psykiskt mående (Folkhälsomyndigheten 2019a). År 2017 rapporterades cirka 10 % av flickor och pojkar i åldrarna 10-17 i Sverige att de upplevde psykisk ohälsa vilket motsvarar 34 200 flickor och 45 300 pojkar (Socialstyrelsen 2017a). Ökningen kan tänkas ha en förklaring i att det generellt har skett förändringar i barn och ungdomars livsvillkor såsom att det ställs högre krav på ungdomar i skolan och att det i många fall krävs lång

utbildning för att ta sig in på arbetsmarknaden (Sveriges kommuner och regioner 2019). Dessa krav kan bidra till sämre hälsa och ökning av psykiatriska diagnoser såsom egentlig depression och ångestsjukdomar vilket är de diagnoser som ökat mest bland ungdomar de senaste åren (Socialstyrelsen 2017b).

En annan förklaring av ökningen av psykisk ohälsa hos ungdomar och unga vuxna kan vara att det överlag talas mer öppet om psykisk ohälsa i samhället idag vilket kan ha gjort att stigmat minskat och antalet unga som söker vård har ökat

(Socialstyrelsen 2017a). Befolkningen i Sverige har ökat de senaste åren,

mestadels genom invandring och i åldersgruppen 0-17 år var ökningen 8 % mellan 2011 och 2016, vilket även det kan vara en av de bidragande faktorerna till det ökade behovet av insatser från barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) (Uppdrag psykisk hälsa 2017). I åldrarna 0-17 år är det 5.5 % som varit i kontakt med BUP under år 2018 (Uppdrag psykisk hälsa 2019.). Mellan år 2016 och 2018 har antalet besök inom BUP i Sverige ökat med 24 % (Sveriges kommuner och regioner 2019). Personal inom BUP uppger att ungdomar idag söker vård för sådan som tidigare klassades som så kallade “livskriser” och hanterades inom kamratkretsen eller inom familjen (Uppdrag psykisk hälsa 2017).

Att psykisk ohälsa bland unga människor i Sverige ökar kan styrkas genom att användningen av läkemedel mot ångest och depression i Sverige ökar. Idag konsumerar en av tio individer dessa läkemedel, användningen ökar mest i gruppen ungdomar (Sveriges kommuner och regioner 2019). Av de barn och ungdomar som diagnostiserats med depression är det 70-80 % som påbörjar behandling med antidepressivt läkemedel (Socialstyrelsen 2017a). De barn och ungdomar som upplever psykisk ohälsa i form av depression eller ångestsyndrom har ofta svårt att uppnå sin fulla potential i skolan vilket i sin tur leder till att det kan bli svårt att etablera sig på arbetsmarknaden (Socialstyrelsen 2017a). För ungdomar med affektiva sjukdomar som till exempel depression och

ångestdiagnos ökar också risken för suicidförsök och/eller suicid (a.a.). I Sverige är det årligen ca 40-50 ungdomar under 20 år som dör via suicid och ca fem av dem är under 15 år (Karolinska institutet 2019).

I en rapport om barns hälsa i Sverige skattades barns hälsa något bättre år 2015 i jämförelse med år 2005 ur skolsköterskans perspektiv (Ellertsson m.fl. 2017). Den fysiska och psykiska hälsan visade sig vara sämre hos de barn som levde i

socialbidrag i jämförelse med de barn som levde i så kallade lågriskområden (Ellertsson m.fl. 2017).

Barn och ungdomar påverkas mycket av sin hemsituation vilket i sin tur ger avtryck i deras mående (Folkhälsomyndigheten 2019b). Familjens

socioekonomiska status är en del av det som har inverkan. Barn och unga som lever i familjer som har det sämre ställt uttrycker oftare psykosomatiska och psykiska besvär. Barn och ungas uppväxtvillkor bidrar till deras psykiska hälsa som vuxna. De som lever med förälder med psykisk sjukdom, suicid hos förälder eller flyttar ofta har ökad risk att i vuxen ålder utveckla psykisk ohälsa och därmed behov av psykiatrisk vård (a.a).

Det rapporteras också att ungdomar som bevittnar våld föräldrarna emellan löper större risk att utveckla psykisk ohälsa (Peltonen m.fl. 2010). Även Sveriges kommuner och regioner (2019) belyser att barn och ungdomar som varit utsatta för trauma eller våld löper större risk att utveckla allvarlig psykisk sjukdom i jämförelse med befolkningen i stort. En annan grupp som riskerar att utveckla psykisk ohälsa är ungdomar som varit utsatta för misshandel. De har mer psykiska problem i jämförelse med de barn som inte varit utsatta för misshandel (Peltonen m.fl. 2010).

Trots att det ses en ökning av besök och väntetider hos BUP är det många barn och ungdomar som inte söker sig till vården vid psykisk ohälsa. Rickwood och Bradford (2012) lyfter i sin flerlandsstudie att det endast är cirka 20 % av ungdomar med psykisk ohälsa som söker hjälp. Följden av detta kan bli att ungdomarna på sikt hamnar utanför i kompisrelationer och får en sämre

självkänsla samt att de försämras ytterligare i sitt mående (a.a). Socialstyrelsen (2017b) framhäver vikten av att i god tid fånga upp självrapportering av psykiska besvär hos skolungdomar. Det blir då möjligt att bidra med tidiga insatser och därmed undvika, att det som från början var lindriga besvär, utvecklas till ett svårare sjukdomstillstånd med långdraget sjukdomsförlopp.

Skolsjuksköterskans roll i arbetet med psykisk ohälsa hos unga

Enligt Socialstyrelsen och Skolverket (2016) är skolsköterskor i en extra viktig position då hen träffar många barn och ungdomar som den har hälsosamtal med. Där kan ovan nämnda riskfaktorer komma fram och där är det viktigt att fånga upp och vara inlyssnande och identifiera psykisk ohälsa till följd av våld, utanförskap, stress och mobbning.

Enligt Strunk m.fl. (2014) är skolsköterskan en passande aktör för det preventiva arbetet för ungdomars psykiska hälsa. Ungdomar som mår dåligt har enligt författarna svårt för att söka hjälp när det behövs och därför behöver ämnet talas om i skolan. Skolsköterskan kan hänga upp affischer om psykisk ohälsa med information om var en ska vända sig vid behov av hjälp. Författarna framhäver skolsköterskans viktiga position då många ungdomar som lider av depression söker hjälp hos skolsköterskan för somatiska besvär som huvudvärk och magont. De tillfällena kan användas till att sondera för fler psykiska besvär och göra en bedömning av suicidrisken (a.a).

Alla sjuksköterskor som i sitt arbete möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa kan göra en insats för att stödja deras hälsa. Det kan röra sig om sjuksköterskor som arbetar i elevhälsan, inom barn- och ungdomspsykiatrin,

barnakuten, vårdcentralen eller avdelning på sjukhus/slutenvården. Enligt kompetensbeskrivningar och etiska koder för sjuksköterskor är prevention grunden i professionen. ICN’s etiska kod för sjuksköterskor redogörs att

“Sjuksköterskans fyra grundläggande ansvarsområden är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande” (Svensk

sjuksköterskeförening 2012). Vidare fastställer de att “Sjuksköterskan delar

ansvar med samhället för att initiera och främja insatser som tillgodoser allmänhetens, och i synnerhet sårbara befolkningsgruppers, hälsa och sociala behov.” (a.a.). Den sjuksköterska som arbetar i en skola skulle i sitt preventiva

hälsofrämjande arbete kunna informera sig om utbudet av och tipsa elever om vilka hälsoapplikationer (appar) som finns. Nedan redogörs för forskningsläget när det kommer till hälsoappar.

Internet och den nya trenden hälsoappar

I Europa använder 87,7 % av befolkningen internet, globalt ligger siffran på 58,8% (Internet World Stats 2019). Enligt Internetstiftelsen (2018) har 90% av Sveriges befolkning över 12 år en smart mobil. I gruppen 12-15 år använder 95% mobilen dagligen och 16-25-åringar är det 97% som dagligen använder mobilen. Användandet av sociala medier uppges kunna ha både positiv och negativ

inverkan på ungdomars psykiska hälsa (Folkhälsomyndigheten 2019c). Det som ses som positivt är att de sociala medierna beskrivs kunna bidra till ett ökat självförtroende och att vara en plattform där ungdomar kan vara öppna med vem de är. Det som kan vara negativt är risken för social isolering eller att bli utsatt för kränkningar och mobbning via internet (a.a.).

Av ungdomar i 15-årsåldern i Sverige uppger 40 procent av killarna och 28 procent av tjejerna att de har lättare att prata om hemligheter på sociala medier än i verkliga livet särskilt när det gäller sina egna känslor (Folkhälsomyndigheten 2019c). Madalyn m.fl. (2012) undersökte hur unga bloggare uttrycker sig kring sin psykiska ohälsa via sin blogg. De hade svårt att prata om sitt mående i verkliga livet då de oroade sig för vad andra skulle tycka och de kände även oro över att de skulle vara till last. Till följd av deras psykiska ohälsa kände de sig isolerade och hade svårt att interagera med andra. De undvek kontakt med vården då de hade en negativ uppfattning om den via info från andra, alternativt negativ upplevelse utifrån egna erfarenheter (a.a).

Det finns ca 318 000 hälsoappar tillgängliga för nedladdning enligt Punukollu och Marques (2019). Hälsoappar finns för specifika sjukdomar och ändamål, såsom cancer, HIV, rökning, viktnedgång, sportskador, läkemedelshantering för patienter, kroniska sjukdomar och psykisk hälsa och en av dem som

problematiserar tillgången samt belyser svårigheterna för användarna gällande kunskap om deras kvalité är Boudreaux m.fl. (2014). Grist m.fl. (2017) menar att majoriteten av apparna för psykisk hälsa saknar vetenskaplig evidens och det är inte säkert att de följer evidensbaserade behandlingsriktlinjer. Enligt Punukollu och Marques (2019) finns appar speciellt framtagna för barn och ungdomar med psykiska besvär som testats och genomgått vetenskaplig prövning och visat sig fungera men ingen av dessa finns tillgängliga för nedladdning.

Bruce och Kutcher (2016) ville undersöka effektivitet och säkerhet i att använda nätbaserad behandling av depression hos ungdomar. Enligt författarna har det blivit allt vanligare att använda nätbaserad behandling och mobilappar men det

saknas studier kring hur väl det fungerar. Därför efterlyser de fler studier för evidens. Resultatet från deras studie tyder på att många ungdomar föredrar

konventionell behandling framför nätbaserad behandling (Bruce & Kutcher 2016). Kauer m.fl. (2014) kom däremot i sin studie fram till att vid ångest och depression kan nätbaserad behandling vara att föredra för patienterna då de kan vara mer anonyma vid en skärm en vid ett personligt möte.

Bry m.fl. (2018) rapporterade att tekniken med appar för ångesthjälp har möjlighet att vara en smidig plattform där stödinsatser snabbt kan nå ut till ett stort antal ungdomar. Samtidigt såg författarna brister i konfidentialitet och användare av apparna upplevde oro över hur deras data kring hälsa lagras och eventuellt används av tredje part.

“Här ligger jag…”

“Här ligger jag…” är en kommunikationsapp skapad för ungdomar och unga

vuxna med syfte att förebygga psykisk ohälsa genom interaktion med andra via appen. Appen är en del i ett större projekt, “Den andra sidan”, vars mål är att via digitala plattformar förebygga psykisk ohälsa men har även ambitionen att nå ut till ungdomar och unga vuxna som inte själv aktivt söker hjälp. Skaparna av “Den andra sidan” har tillsammans med en ungdomsgrupp och en referensgrupp med bland annat läkare och forskare granskat olika metoder i hur den ökande ohälsan hos unga kan förebyggas vilket sedan lagt grunden för projektet (Den Andra Sidan 2019).

Tanken är att användarna av appen “Här ligger jag…” ska våga öppna sig kring sina känslor och tabubelagda ämnen som ångest, suicid och existentiella frågor. Målet med appen är således att minska det utanförskap som många ungdomar annars känner genom att de interagerar med andra via appen och då inte känner sig ensamma kring sina tankar och känslor. Appen har testats vid ett fåtal tillfällen med hjälp av kampanjer men har inte släppts på bred front ännu. Appen går ut på att användaren kan göra anonyma inlägg genom att avsluta meningen Här ligger jag … Sedan kan andra svara om de också känt så idag eller inte genom att trycka på Ja (jag med) eller Nej (inte idag). Inläggen kan max vara 60 tecken och ligger uppe 24 timmar innan de försvinner. Användaren som postat texten får på detta sätt veta om det finns andra som känner som dem.

För att appen ska var en trygg plats tas opassande inlägg bort med hjälp av en moderator. De inlägg som modereras bort är sådant som kan riskera att trigga andra med samma problem, gällande exempelvis ätstörningar, självskadebeteende och suicid. Även rasistiska, hotfulla och sexistiska inlägg modereras bort. I de fall det skrivs inlägg av någon som bedöms vara i akut kris skickas det ett personligt meddelande till berörd person, som fortfarande är anonym, med kontaktuppgifter till lämplig hjälplinje eller hjälporganisation. I dagsläget görs detta av mänskliga moderatorer men skaparna av appen jobbar på att utveckla en annan

modereringsteknik med hjälp av så kallad artificiell intelligens (AI). AI-modereringen kommer således ha samma funktion som de mänskliga

moderatorerna har i dagsläget. Syftet är att fånga upp de som är i behov av hjälp och hänvisa dem till rätt plats. Föreliggande studie kom till stånd då

arbetsgruppen bakom appen “här ligger jag…” inledde ett samarbete med Malmö Universitet och Region Skåne.

Problemformulering

Barn och ungdomar i Sverige mår allt sämre, mobbning, höga skolkrav, social utsatthet och våld ökar risken för barn och ungdomar att utveckla psykisk ohälsa (Folkhälsomyndigheten 2019a & 2019b & 2019c, Sveriges kommuner och regioner 2019, Ellertsson m.fl. 2016, Peltonen m.fl. 2010). Enligt Dewa m.fl. (2019) riskerar ungdomar att försämras i sitt psykiska tillstånd på grund av avsaknad eller försening i kontakt och hjälp från vården. Varje år förlorar vi i Sverige 40-50 individer under 20 år som avslutar sina liv genom suicid

(Karolinska Institutet 2019). I princip alla ungdomar i Sverige har idag tillgång till en smart telefon vilket ger dem tillgång till eventuell hjälp och stöd i att stärka deras hälsa och motverka insjuknande eller försämring i psykisk ohälsa.

Sjuksköterskan ska enligt beskrivning av professionen arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Om en hälsoapp erhåller tillräckligt med vetenskaplig evidens skulle sjuksköterskor kunna rekommendera dess användning till barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Tidigare forskning kring hälsoappar har visat att mer forskning behövs för att säkerställa kvalitet (Boudreaux m.fl. 2014),

utvärdera resultat (Grist m.fl. 2017) och se om det har effekt (Bruce & Kutcher 2016, Kauer m.fl. 2014). Då det fortfarande finns oklarheter hur ungdomar använder appar som är tänkta till att hjälpa vid psykisk ohälsa är syftet det som nedan beskrivs.

SYFTE

Studiens syfte är att belysa hur ungdomar som använder appen ”Här ligger jag…” uttrycker sitt mående.

METOD

Studien har kvalitativ design, vilket enligt Polit och Beck (2017) innebär studier där individers subjektivt levda värld undersökts. Kvalitativa studier strävar vidare efter att förstå en helhet utifrån ett holistiskt perspektiv. Detta kräver av forskaren att själv bli intensivt involverad och fungera som ett redskap i studien. Samtidigt bör forskaren vara medveten och reflektera över den egna förförståelsen.

Dessutom beskrivs kvalitativa studier som forskning där designen, formen och tillvägagångssättet växer fram under arbetets gång. Det går sällan att göra en fast struktur i förväg och förvänta sig att kunna hålla den planen till fullo (Polit & Beck 2017).

Urval

I föreliggande studie tillfrågades samtliga användare av appen “Här ligger jag…” under tidsperioden för datainsamling om intresse att delta. När en studie som i detta fall inkluderar en samling personer som finns tillgängliga en bestämd tidsperiod är urvalet konsekutivt (Polit och Beck 2017). Appen vänder sig till ungdomar i åldern 15 till 20 med psykisk ohälsa. Det finns dessvärre ingen möjlighet att veta helt säkert vilken ålder användarna har då de är anonyma. Under veckan för datainsamling fick ungdomarna upp ett automatiskt meddelande på förstasidan i appen där bland annat studiens syfte presenterades och att deras

inlägg kunde komma att analyseras på gruppnivå (se Bilaga 1). Användarna kunde välja att delta genom att trycka på en JA-knapp eller inte delta genom att trycka på NEJ. Appen är på svenska och alla inlägg skrivs på svenska vilket ger studien en svensk kontext.

Datainsamling

Datainsamlingen pågick hela vecka 11, den 9-15 mars 2020. Inlägg som skrevs i appen låg som vanligt uppe i 24 timmar och arkiverades därefter i appens databas. Där hamnade de i tre skilda mappar, en för inlägg skrivna av användare som godkänt deltagande i studien, en för inlägg skrivna av användare som ej godkänt deltagande i studien och en med bortmodererade inlägg av användare som tackat ja till studien. Totala antalet inlägg till studien blev 410+12 bortmodererade. För att göra materialet i databasen enklare att läsa och fritt från tillhörande

programmeringsspråk exporterade programmeraren de två mapparna med arkiverade inlägg av studiedeltagarna till ett excel-dokument. Det gjorde han sedan till en krypterad och komprimerad fil som skickades via mail till

studieansvariga. För att kunna öppna filen krävdes ett lösenord som gemensamt bestämts mellan studieansvariga och programmeraren.

Dataanalys

Denna studies dataanalys följer Burnards (1996) beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys. Excelfilerna med alla inlägg skrevs ut på A4-papper. Det första steget var att var för sig läsa igenom alla samlade inlägg för att få en känsla för materialet på egen hand. Nästa steg var att identifiera vilka möjliga kategorier som datan tillhandahöll. På ett nytt papper skrevs alla funna kategorier varvid alla dubbelexemplar ströks. Jämförelse av funna kategorier genomfördes och

diskussion angående svårkategoriserade inlägg efterföljde. Sedan grupperades alla funna kategorier där de som liknade varandra sammanfördes till en kategori. Nu klipptes alla inlägg ut och lades ut på ett stort bord grupperade efter kategori. Efter detta lästes all data igenom på nytt för att säkerställa att alla aspekter fångats upp i de kategorier som skapats. Varvid de som hörde bättre hemma i en annan kategori flyttades. Detta skedde under långa diskussioner studieansvariga emellan. Texter som ej svarade på syftet sorterades ut, totalt 8 st av 422 inlägg. I nästa steg tilldelades varje kategori en enskild färg och alla textstycken färgmarkerades enligt sin kategori. Alla texter klipptes sedan ut och fästes på färgade A4-papper grupperade efter färg. Slutligen räknades antalet inlägg under vardera kategori för att kunna redovisa vilka känslor som var mest förekommande. Detta gjordes enligt beskrivning av Burnard (1996).

Forskningsetiska avvägningar

Etisk prövning söktes hos etiska rådet på fakulteten för Hälsa och samhälle Malmö Universitet. Efter utlåtande från Malmö Universitets etiska råd gjordes vissa justeringar med syftet att förbättra studiens etiska grund. Enligt Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor innefattar lagen bland annat den forskning som påverkar forskningspersonen psykiskt. Vidare inkluderar lagen den forskning som medför en uppenbar risk för fysisk eller psykisk skada. Denna studie förväntas inte påverka de som studeras då personerna inte deltar fysiskt utan endast deras skrivna anonyma ord.

I Helsingforsdeklarationen (The World Medical Association 2013) punkt 19 och 20 står att läsa hur extra utsatta grupper ska behandlas med största försiktighet och att studier endast ska utföras på dessa grupper om det inte går att göra samma studie på en icke utsatt grupp. Den utsatta gruppen ska enligt deklarationen dra

nytta av kunskap, resultat eller intervention som studien ger upphov till. I Helsingforsdeklarationen beskrivs att hänsyn ska tas till eventuella risker och kostnader i samband med deltagandet i studier, för deltagare i denna studie föreligger inga sådana. Informanternas rätt till privatliv och integritet ska värnas om enligt punkt 24 i Helsingforsdeklarationen (a.a.). De inlägg som personer skriver i appen är anonyma och bara kvar i 24 timmar. Materialet som analyseras kommer efter avslutad kurs förstöras.

RESULTAT

Syftet med studien var att belysa hur ungdomar uttrycker sitt mående genom appen “Här ligger jag…”. Totalt registrerades 422 inlägg av användare som godkänt deltagande i studien under vecka 11 varav 8 stycken ej svarade mot studiens syfte. De 414 resterande inläggen analyserades och utmynnade i fem kategorier som beskriver de känslor och måenden som uttrycktes av ungdomarna. Ett nedsatt psykiskt mående såsom ångest, depressiva symtom, ensamhet och hat är det som majoriteten av inläggen berör. Det finns även de som ger uttryck för ett positivt mående. Nedan följer ett stapeldiagram (figur 1.) med funna kategorier vilka sedan kommer att presenteras närmare i varsitt stycke. Alla citat är ett helt inlägg, från olika användare.

Figur 1. Stapeldiagram över antal inlägg i vardera kategori.

Ungdomar uttrycker känslor av ångest

Inom ramen för denna kategori hamnar de känslor och måenden som ger uttryck i form av ångest, oro, stress och rädsla. Ungdomarna beskriver bland annat sådant som är ångestskapande i vardagen men även det som skapar stress och oro i tankar kring framtiden. Ångesten beskrivs och ger uttryck på många olika sätt och utges vara ett utbrett begrepp som innefattar ett vitt spann av känslor hos ungdomarna. I ungdomars vardag finns mycket som kan skapa stress och ångest vilket ofta är det som framkommer i deras inlägg. Ett ämne som är återkommande och som det skrivs om i många fall är ångest och stress relaterat till skolan. Ungdomarna beskriver ångest över att inte ha pluggat inför prov och redovisningar samt rädsla över att inte bli godkänd i vissa ämnen. Det beskrivs en olust kring att gå till skolan och att inte finna orken till att studera mer.

“har stress över skolan”

“har ej pluggat till OMPROVET imorgon och GROV ångest”.

187 106 72 30 ₁₉ 0 50 100 150 200 Ångest Depressiva

symtom Ensamhet Ilska Välbefinnande

Ungdomarna beskriver kroppsliga symtom som uppstår i samband med att de har ångest. De uppger att hjärtat gör ont relaterat till stress och att denna känsla kan uppstå utan någon egentlig anledning. Huvudvärk är ett annat symtom som beskrivs och någon skriver om att hen får svårt att prata i samband med ångest. Andra psykosomatiska besvär som framhävs är magont, smärta från nacke samt besvär med att sova.

“har extremt ont i magen på grund av ångest” “är orolig för mitt hjärta börjar göra ont av stress”

Det framkommer beskrivningar av ångest som ger uttryck i att skada sig själv genom olika självdestruktiva beteenden. En rädsla och oro kring att bli påkommen beskrivs, samt en önskan om att få hjälp med att ta sig ur sitt beteende. Bruk av alkohol och droger är återkommande som sätt att dämpa sin ångest och ett sätt att orka ta sig igenom vardagen när ångesten tar över.

“alkoholen är på väg ur min kropp och ångesten på väg tillbaka” “gråter över allting och vill bara skada mig själv”

Utifrån olika psykiatriska diagnoser så som emotionellt instabilt

personlighetssyndrom (EIP), tvångssyndrom (OCD), bipolär sjukdom och

ätstörningar (ED=eating disorder) beskriver ungdomar hur deras mående påverkas och skapar ångest hos dem. Där finns tankar om att inte vara omtyckt på grund av sin diagnos och en rädsla över att inte kunna hantera de symtom som sjukdomen för med sig. Tankarna kring mat och matsituationen tar mycket av ungdomarnas tid, dels framkommer ångest kopplat till att behöva äta och tankar kring att vilja gå ner i vikt.

“har så mkt OCD. Börja gråta för skorna stod fel” “tänker på vilka ursäkter jag ska ha för att inte äta. (ED)”

Utifrån ungdomarnas inlägg ses ett behov av att skriva av sig kring den samhällskris som i nuläget råder kopplat till Coronaviruset (Covid-19).

Ungdomarna lyfter en oro kring att själva bli smittade men även en rädsla för att smitta nära anhöriga. Det lyfts olika aspekter av vad viruset innebär för samhället och vad det skapar för problem. Några är rädda att skolan ska stänga ner och att betygen därav kommer påverkas. Det beskrivs även en oro kring att ekonomin kommer påverkas relaterat till Corona.

“har så jävla mycket ångest för tror jag har Corona” “är rädd att jag gett min farmor corona”

Vidare beskrivs framtiden vara något som skrämmer många. Där finns tankar kring hur samhället kommer utvecklas med tanke på klimatet men det uttrycks även oro kring utbildning, jobb och ekonomi. Kopplat till framtiden framkommer dödsångest som ett bekymmer hos ungdomarna. Dels är det tankar kring sin egen död men det finns även de som beskriver en rädsla över att någon nära anhörig ska dö eller suicidera.

“är rädd för framtiden, kanske går allt utför från och med nu” “gör allt för att få min bästa vän att inte ta livet av sig.”

Ungdomar uttrycker depressiva symtom

Under denna kategori lyfts de måenden där ungdomarna ger uttryck för depressiva symtom. Måendet utgår inte sällan från negativa tankar riktade mot sig själv och en uppgivenhet och undran kring om de alltid ska behöva må dåligt. Ett annat uttryckt depressivt symtom är beskrivningar av att känna trötthet eller tomhet. Ungdomarna uttrycker även önskan att inte vilja leva längre och avsluta sitt liv. Vidare leder deras depressiva symtom till frågor kring varför ingen hjälp finns för dem och andra som mår dåligt.

Ungdomarna skriver många nedvärderande beskrivningar om hur de är som personer, att de inte tycker om sig själva, de känner sig värdelösa, misslyckade, tråkiga och att de inget kan. De brottas med svåra känslor av att inte räcka till som människa och önskar att de var någon annan. De skriver mycket om hur de känner sig fula och önskar att de såg bättre ut, att de var finare och flörtigare, mer

attraktiva för andra.

“känner att jag inte duger” “får kväljningar av min egen spegelbild”

Ungdomarna använder appen för att få ur sig känslor av uppgivenhet, de uttrycker hur de känner sig missförstådda av andra, inte sällan sina föräldrar. Hur de

försöker men gång på gång misslyckas att nå dem. De är besvikna på livet, besvikna på sin omgivning och känner sig därför nedstämda och ledsna.

“mår skit pga min familj hatar mig för att jag är deprimerad” “känner att samhället är fucked up att så många mår dåligt”

De skriver ibland filosofiskt och ställer frågor om varför just de är drabbade av att må dåligt. Några är trötta på allt och vill bara bort. Andra känner sig tomma inombords. De vill ha svar på varför livet är kämpigt och svårt, de orkar inte ha det på det sättet utan önskar att de mådde bättre.

“önskar att trycket över bröstet försvann och att få må bra” “undrar varför jag känner mig som ett hopplöst fall”

Ungdomar ställer sig frågan om de någonsin kommer känna lycka eller om livet kommer kännas lika hopplöst som nu. En del ungdomar uttrycker öppet sina tankar om att inte längre ha någon ork till att leva. De lyfter att de är trötta på livet och försöker komma på anledningar till att fortsätta sitt liv.

“försöker komma på tre bra anledningar till att leva” “vill dö”

Utifrån sina depressiva symtom beskriver ungdomarna ett behov av att få hjälp från samhället men de upplever att ingen uppmärksammar deras problem. Ungdomarna påvisar att behov av hjälp finns dels utifrån sin egen problematik men även utifrån personer i deras omgivning.

“är desperat av hjälp men ingen ser”

Ungdomar uttrycker känslor av ensamhet

Denna kategori består av ungdomars uttryck som adresserar känslor av ensamhet, saknad och längtan. Dessa känslor beskrivs ofta utifrån relationer till andra

individer och hur dessa skapar ett utanförskap och ensamhet. Det handlar även om en saknad eller längtan efter någon ungdomen tidigare haft som vän eller partner och önskar återfå.

Ungdomarna tampas med känslor av att ingen vill vara med dem, de är utan vänner och utan kärlek. De vill helt enkelt inte vara ensamma eller framförallt inte känna sig ensamma. Här finns de som uttrycker obekräftad kärlek och den smärta det ger upphov till. De beskriver hur de försöker få kontakt med någon de tycker om men inte får den bekräftelse de önskar.

“blev dissad 3 ggr igår. Känner mig som en desperat fuling”

“vill ha någon som bara ÄLSKAR mig och finns för mig”

Här hittar vi även inlägg som behandlar en känsla av saknad efter något eller någon. De skriver om hur se saknar personer de tidigare varit i förhållande med, eller vänner de förlorat. Personer som varit viktiga i deras liv och nu inte är en del av deras liv längre.

“tänker på min döda bonus pappa”

“tänker hur bra jag och mitt ex hade och hur jag saknar han”

Ungdomarna längtar desperat efter att ha någon att prata med som bryr sig om, förstår dem och accepterar dem för den de är. De behöver andra som ser dem och finns där för dem. Det ligger även mycket längtan efter kärlek och vänskap och den typen av bekräftelse i ungdomarnas inlägg. De vill bli sedda och ha en person som vill vara med dem på ett kärleksfullt vis. Några önskar sig kärlek i allmänhet medan andra redan är kära och uttrycker längtan efter att få vara med en specifik person de gillar.

“vill prata med någon som förstår”

“önskar att jag hade haft om så bara EN vän att luta mig mot” “vill bli kramad av en viss Hugo medans jag sover:(“

Ungdomar uttrycker känslor av hat

Ungdomarna uppger att det finns personer i deras omgivning som de hatar vilket inte sällan riktar sig mot vänner som har behandlat dem illa och varit falska. Hatet vänder sig även till familjemedlemmar som lägger sig i och tar för mycket plats. I vissa fall blir hatet så stort att ungdomarna genom sina inlägg uttrycker att de önskar livet ur någon annan. Utöver hat gentemot andra finns det de som uttrycker ett hat som vänder sig mot personen själv.

“hatar folk som är falska” “fucking hatar grabbar kan ni dö”

Ungdomar uttrycker känslor av välbefinnande

Även om det främst är mående relaterat till negativa känslor och upplevelser som framkommer från ungdomarna så finns det de som ger uttryck för välmående och glädje vilket är det som framhålls under denna kategori.

Ungdomarna uttrycker glädje och tacksamhet över livet i allmänhet. Några kopplar det till nära relationer så som en partner, familjemedlemmar eller vänner. De lyfter att livet kan vara bra trots allt och att de är lyckliga över att må bra. Ungdomarna uttrycker även en vilja av att hjälpa andra som mår dåligt vilket i vissa fall uttrycks genom att skriva uppmuntrande och glädjespridande inlägg till de andra som använder appen.

“vill ge alla kärlek och säga att ni är fantastiska o älskade” “är glad, för jag har insett livet kan vara fint”

METODDISKUSSION

En kvalitativ ansats valdes då syftet för den presenterade studien var att belysa hur ungdomar som använder appen ”Här ligger jag…” uttrycker sitt mående. Enligt Lincoln och Guba (1985) kan tillförlitlighet av en studie bedömas utifrån hur väl datan och studien svarar an på vad som är tänkt att studeras. Att välja den bästa metoden för datainsamling och analys men även mängden insamlad data kan påverka studiens tillförlitlighet (a.a). Då detta är en pilotundersökning inför en större studie anses mängden insamlad data tillräcklig för att kunna svara på studiens syfte. Styrka med denna studie kan ses i en detaljerad beskrivning av datainsamling och dataanalys. Det gör att andra kan genomföra liknande studie och få liknande resultat som enligt Lincoln och Guba (1985) stärker pålitligheten. Det som kan ses som specifikt för just denna studie är att data insamlades under en tid av Coronapandemin som också kunde ses i inläggen. Genomförs en liknande studie om ett år så kommer det antagligen inte lyftas. Coronakrisen är och kommer förbli en exceptionell period i Sveriges (och alla andra länders) historia.

Överförbarhet är enligt Lincoln och Guba (1985) möjlighet att applicera funnet resultat på andra sammanhang. Studien skulle med fördel kunna överföras till en annan kulturell kontext, med fördel en som liknar svenska förhållanden. Som beskrivet i bakgrunden är psykisk ohälsa ett globalt ungdomsproblem (WHO 2019a) och således ett aktuellt ämne för fler länder än Sverige. I föreliggande studie är resultaten inte bara intressanta utifrån hur ungdomar använder en app för att uttrycka sitt mående utan belyser även vilka svårigheter ungdomar jobbar med och tänker på. Vidare betyder det att det kan vara sådant som de kan behöva stöd och hjälp med under ungdomsåren. För skolsköterskor kan det vara till hjälp för att ha en insikt i ungdomars problem och vad som upptar deras vardag.

Urval

I föreliggande studie har ett konsekutivt urval enligt Polit och Beck (2017) använts, vilket kan ses som en styrka då det blir en bredd på de informanter som deltar i studien. Då data samlades genom anonyma inlägg saknas demografisk information om vilka deltagarna är. Förhoppningen är att där finns informanter från olika samhällsskikt, olika åldrar, variation i kön och geografiska områden dock behövs andra typer av undersökningar för att kunna beskriva detta. Å andra sidan har anonymiteten som finns i appen gjort det möjlighet att studera en grupp som annars kan vara svår att få att delta i studier. Lincoln och Guba (1985) lyfter att tillförlitligheten i en studie ökar då informanterna har erfarenhet av och kan uttrycka sig kring det fenomen som studien ämnar belysa. Då appen vänder sig till

ungdomar i åldern 15-20 år med psykisk ohälsa anses det vara rimligt att de kan svara på studiens syfte som är just att belysa ungdomars mående.

Datainsamling

För att säkerställa att insamlingen av data skedde forskningsetiskt korrekt införskaffade studieansvariga kunskap i appens uppbyggnad, hur

programmeringen och appens databas såg ut och fungerade. Detta förfarande anser studieansvariga är en styrka för studien.

Det finns en risk att de som skrivit inlägg har påverkats av att det pågått en studie och därigenom har vad de skrivit påverkats. Att informera om att en studie pågår är nödvändigt ur etisk synpunkt men varje studies ambition är samtidigt att

komma så nära sanningen som möjligt. När användarna av appen informerades att deras inlägg skulle användas i en studie så kan det ha påverkat vad och hur de skrev. Trots att deras inlägg är anonyma påverkas de eventuellt av tanken på att det ska användas i en studie och analyseras på något vis.

En svaghet som kan tillskrivas denna studie kan vara avsaknaden av möjlighet att ställa följdfrågor. Det hade minskat möjlighet till feltolkningar. Ett alternativ hade kunnat vara att rekrytera deltagare i appen till en intervjustudie där de själva skulle kunna berätta mer om sina inlägg och deras egentliga betydelse. Vid en intervjustudie hade dock inte lika många personer fått komma till tals och således skulle bredden på känslor och måenden eventuellt uteblivit.

Dataanalys

Valet av referens för analys föll på Burnard (1996) för att han nämner att det går bra att räkna ord och meningar. Burnard (1996) är även fokuserad på manifest analys av data vilket passade föreliggande studie med korta texter utan djupare information om vem som skrev och varför. Burnard (1996) är en referens som på ett tydligt och strukturerat sätt beskriver innehållsanalys av kvalitativ data.

Under analysprocessen gick studieansvariga igenom alla inlägg var för sig och skapade ett första utkast till kategorier. Det visade sig att kategorierna till stor del liknade varandra men där fanns även några olikheter. Enligt Lincoln och Guba (1985) är det att rekommendera att vara minst två för att säkerställa objektivitet. Detta innefattar även hur relevansen av datan bedömts och visar således studiens noggrannhet. Den egna förförståelsen diskuterades under analysprocessen för att medvetandegöra den egna påverkan på tolkning av datan.

RESULTATDISKUSSION

Ungdomarna i föreliggande studie uttrycker sitt mående genom att skriva om sin ångest, depressiva symtom, ensamhet, hat och välmående. Anledningen till att ungdomarna skriver i appen kan vara för att de behöver skriva av sig till någon annan när de känner behov av det. Resultatet visar att majoriteten av inläggen som skrivs i appen rör negativt och nedsatt mående vilket indikerar att “Här ligger jag…” används till det den är tänkt att användas till.

Det som ses övergripande genom resultatet är att ungdomarna i många fall uttrycker sig utlämnande kring sin psykiska ohälsa och mående relaterat till det.

Att de skriver om sin psykiska ohälsa på ett relativt obehindrat och ärligt sätt kan tänkas underlättas av anonymiteten i appen. Antagligen är det inte ett lätt ämne att skriva om och därför förekommer det säkert sällan på sidor som facebook eller i forum där en inte kan vara anonym. Fördelar med att vara anonym över nätet relaterat till psykisk ohälsa lyfts av Folkhälsomyndigheten (2019b), Madalyn m.fl. (2012) och Kauer m.fl. (2014). Resultatet från föreliggande studie visade att det finns behov av att beskriva sitt mående anonymt. Detta har redan bekräftats av Prescot m.fl. (2017) som rapporterade att modererade forum på nätet är att föredra om man vill tillhandahålla en trygg plats för ungdomar som mår dåligt att vistas i. Prescot m.fl. (2017) föreslår även att forum på nätet för ungdomar med psykisk ohälsa tillhandahåller en miljö för dem där de kan träffa andra med liknande problem vilket ger dem en känsla av att inte vara den enda med dessa problem. Under kategorin välbefinnande i resultat i föreliggande studie kunde ses hur vissa ungdomar skrev inlägg för att uppmuntra andra i appen och försök gjordes till en slags bekräftande kommunikation med andra. Liknande resultat har rapporterats av Prescot m.fl. (2017) som även de kom fram till att ungdomarna kände sig bekväma och trygga i att uttrycka sig kring sitt mående i ett forum på nätet för att de upplevde att det fanns fler som mådde som dem. Att det blev en trygg plats att vara sig själv och kunna visa hur man mår utan att bli bedömd vilket de kunnat uppleva i andra sammanhang. I andra studier har man även sett nyttan i att hjälpa andra som mår dåligt för att själv må bättre. Det har visat sig att den som

tillhandahållit stöd och hjälpt andra via nätforum själva rapporterar ett ökat mående jämfört med de som inte gjorde det (Greidanus & Everall 2010).

Enligt Folkhälsomyndigheten (2019c) är skolan en bidragande faktor till

psykosomatiska besvär hos barn och ungdomar. Trivseln i skolan har blivit sämre med åren och stressen relaterat till skolprestationer har ökat. Detta ses även i resultatet i föreliggande studie under kategorin ångest där ungdomarna bland annat beskriver att de känner stress över att inte nå upp till betygskriterierna i skolan och att de känner ångest över att inte ha pluggat som de borde.

Socialstyrelsen (2017a) lyfter att psykisk ohälsa såsom ångest och depression är bidragande faktorer till att inte nå upp till sin fulla potential vad gäller

skolprestationer.

Resultatet visar på att ungdomar upplever ett nedsatt mående relaterat till

ensamhet vilket bekräftats av andra studier (Shinka m.fl. 2013; Harris m.fl. 2013). Shinka m.fl. (2013) rapporterade att ensamhet under barndomen hade samband med nedsatt social förmåga, depression, aggression och självmordstankar. Även Harris m.fl. (2013) kom fram till att barn som upplever ensamhet i större

utsträckning har depressiva symptom, sämre hälsa och svårigheter med sömnen än andra jämngamla. Det är inte möjligt att veta utifrån studiens insamlade inlägg vad ensamhetskänslorna beror på. Dock kan det spekuleras att upplevd ensamhet kan finnas trots vänner, faktisk ensamhet utan vänner, eller utsatthet i form av att bli mobbad. I föreliggande studies resultat finns inga inlägg som uttryckligen beskriver erfarenheter av mobbning, men det utesluter inte att de som skriver om ensamhet, en önskan att ha vänner, eller inlägg som “varför just jag?” skulle kunna ha mobbning som grund. Att ungdomar kämpar med mobbning har lyfts i studier från andra länder (Byrne m.fl. 2016) och bekräftas i Sverige av

Folkhälsomyndigheten (2019c). Att mobbning påverkar självbilden visas i en studie av Byrne m.fl. (2016). De kunde visa hur de som utsätts för mobbning känner sig värdelösa, som en dålig person, att de inte passar in och inte är

accepterade för den de är. Liknande uttalanden återfinns i denna studie. Det tyder på att det finns ett behov av att ge stöd till ungdomar i att skapa ett gott

självförtroende, en positiv självbild och en hög självkänsla. Detta kan göras i skolan, genom skolsköterskan eller via det pedagogiska arbetet. Strunk m.fl. (2014) och Socialstyrelsen och Skolverket (2016) framhåller skolsköterskan som en viktig aktör i det preventiva arbetet för barn och ungdomars psykiska hälsa. I kategorin depressiva symtom i föreliggande studie framkom att det finns ungdomar som har ett behov av att få hjälp utifrån sitt mående men att det inte finns någon i deras omgivning som uppmärksammar detta. Enligt Rickwood och Bradford (2012) är det endast 20 % av ungdomar med psykisk ohälsa som söker hjälp från vården och Dewa m.fl. (2019) lyfter att det finns en risk för ungdomar att försämras i sitt mående om de inte får den kontakt med vården som de

behöver. Resultat från den presenterade studien kan dock inte visa om dessa ungdomar sökt någon hjälp men inte fått det stöd de själva ser behov av eller om fallet är något annat. En annan viktig aspekt av resultatet är att skolsjuksköterskor som har kontakt med alla elever i skolan kan ha användning av informationen som framkom i föreliggande studie om hur ungdomar beskriver sitt mående i appen. Det skulle kunna fungera som inspiration till hur skolsköterskan kan inleda ett samtal med en ungdom om psykisk ohälsa. Strunk m.fl. (2014) påtalar att

skolsköterskan har en viktig roll i att fånga upp ungdomar med psykisk ohälsa och utifrån Socialstyrelsen och Skolverket (2016) ska alla ungdomar erbjudas

hälsosamtal där syftet bland annat är att fånga upp psykisk ohälsa. Det är inte sällan ungdomar söker sig till skolsköterskan relaterat till kroppsliga symtom vilket i själv verket kan vara tecken på psykisk ohälsa. Det är därför av vikt att skolsköterskan har detta i åtanke i sin bedömning för att inte riskera att missa ungdomar som mår psykiskt dåligt och därmed riskera att deras tillstånd förvärras (a.a). Trots att skolsköterskor framhålls ha en betydelsefull roll relaterat till psykisk ohälsa framkommer i Jönsson m.fl. (2019) studie att skolsköterskor tvivlar på sin förmåga att bemöta barn med dessa besvär och känner att de saknar kunskap kring hur de kan stötta barn och ungdomar med psykisk ohälsa. De uppger även att det i de fall ungdomarna behövde hjälp från specialiserad vård ofta tog lång tid och att deras mående därmed hann försämras. Kopplat till försämrat mående framkom i resultatet i föreliggande studie att det fanns

ungdomar som hade tankar om att inte orka leva längre och att de därmed ställde sig frågande till att fortsätta sitt liv. Om dessa ungdomar får det stöd de har behov av i god tid skulle det kunna undvikas att deras mående försämras ytterligare och därmed undvika suicidförsök och fullbordade suicid. Som tidigare nämnts är det varje år 40-50 ungdomar i Sverige som avslutar sina liv med suicid (Karolinska institutet 2019) vilket är 40-50 för många.

Vad som även framkom i föreliggande studies resultat var att ungdomar använder alkohol och droger för att hantera sin ångest. Detta är uppgifter som bekräftas i en studie av Kim m.fl. (2020) där det beskrivs att ungdomar med psykisk ohälsa försöker lindra sina symtom genom att förtära alkohol eller missbruka droger. De lyfter att ungdomar med psykisk ohälsa i högre utsträckning konsumerar alkohol och droger än jämnåriga utan psykiatriska problem och att det finns ett behov av screening av alkohol- och droganvändning för att kunna sätta in rätt insatser och skapa rätt förutsättningar för ungdomarna i att hantera sina problem (a.a.). Då det ofta finns ett samband mellan psykisk ohälsa och användning av alkohol och droger ses det av stor vikt att fånga upp de ungdomar som har dessa problem för att undvika att missbruket bli bestående upp i vuxen ålder (Pang m.fl. 2014). Med

hänsyn till ovanstående ses skolsköterskor men även sjuksköterskor på andra arbetsplatser ha en viktig roll i att vara uppmärksam på tecken som rör alkohol- och drogmissbruk.

KONKLUSION & KLINISKA IMPLIKATIONER

Resultatet från denna studie indikerar att material från appar avsedda för psykisk hälsa kan användas som hjälp till att förstå ungdomars mående och känslor. Denna pilotstudie skedde i samarbete med arbetsgruppen bakom appen “Här

ligger jag…” och tanken är att efter denna studie undersöka vidare om appen

fyller sitt syfte och med stöd av forskning kan rekommenderas till ungdomar som kan tänkas behöva den. Studieansvariga i föreliggande studie har fått en unik inblick i hur ungdomar uttrycker sitt mående i en app. Det finns få liknande studier och fler behövs således för att bekräfta föreliggande studies resultat. Föreliggande studie skulle kunna öka medvetenheten hos vårdgivare om vilka hjälpmedel som kan användas i prevention eller behandling, inte minst för de ungdomar som inte har regelbunden kontakt inom psykiatrin.

Majoriteten av de som under studiens gång skrev i appen berörde ämnen i sina liv som gav dem ångest, depressiva symtom, ensamhet, hat och välmående. De som uttrycker sig på internet kan göra det mer anonymt och då mindre tillrättalagt. Även om det talas mer öppet om psykisk ohälsa idag kan det vara ett känsligt ämne för ungdomar att prata om. Skolsjuksköterskor har en viktig roll i att fånga upp ungdomar med psykisk ohälsa och det krävs då att de känner sig trygga och pålästa kring detta ämne. Kanske behövs det mer utbildning för sjuksköterskor överlag i att bemöta ungdomar med psykisk ohälsa då alla möter dem i sitt arbete. Sjuksköterskor ska enligt kompetensbeskrivningen och den etiska koden jobba förebyggande. Det är således viktigt med preventivt arbete och att alla som arbetar med ungdomar är insatta i hur ungdomar mår och hur de uttrycker sig när de inte mår bra.

Vidare forskning krävs för att veta vilken nytta hälsoappar har på ungdomars psykiska mående. Studier hade även kunna titta på om ungdomarna själva upplever att de blir hjälpta av att använda hälsoappar. Vidare forskning hade också kunnat titta på vem (var de bor, kön, ålder, bakgrund) som använder appen. Detta för att få kunskap om vem som faktiskt använder den.

STUDIEANSVARIGAS INSATSER

Arbetet har fördelats lika i samtliga delar av processen. Datainsamling skedde gemensamt. Studiens resultat analyserades fram och skrevs tillsammans. Där arbetet delats upp och avsnitt skrivits var för sig, har studieansvariga sedan granskat varandras text. Det har varit ett gott samarbete studieansvariga emellan under hela processens gång.

REFERENSER

Boudreaux E D, Waring M E, Hayes R B, Pagoto S, Sadasivam R S, Mullen S, (2014) Evaluating and selecting mobile health apps: strategies for healthcare providers and healthcare organizations. Translational Behavioral Medicine 4(4) 363-371.

Bruce V, Kutcher S, (2016) Electronic interventions for depression in adolescents: hot idea or hot air? South African Journal of Psychology, 46, 293-305.

Bry L J, Chou T, Miguel E, Comer J, (2018) Consumer Smartphone Apps Marketed for Children and Adolescent Anxiety: A Systematic Review and Content Analysis. Behavior Therapy, 49, 249-261

Burnard, P. (1996). Teaching the analysis of textual data: an experiential approach. Nurse Education Today 16, 278-281.

Byrne H, Dooley B, Fitzgerald A, Dolphin L, (2016) Adolescents' definitions of bullying: the contribution of age, gender, and experience of bullying European

Journal of Psychology of Education. 31(3):403-418

Den Andra Sidan (2019) Här ligger jag… >https://projektdenandrasidan.se< HTML (2019-12-18)

Dewa L, Lavelle M, Pickles K, Kalorkoti C, Jaques J, Pappa S, Aylin P, ( 2019) Young adultś perceptions of using wearables, social media and other technologies to detect worsening mental health: A qualitative study. PLoS ONE, 14(9), 1-14. Ellertsson A-S, Garmy P, Clausson E, (2017) Health Among Schoolchildren From the School Nurse’s Perspective. The Journal of School Nursing, 33, 337-343 Folkhälsomyndigheten, (2019a) Statistik psykisk hälsa.

>https://www.folkhalsomyndigheten.se< HTML (2019-12-30)

Folkhälsomyndigheten, (2019b) Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 -

grundrapport. >https://www.folkhalsomyndigheten.se< PDF (2019-12-16)

Folkhälsomyndigheten, (2019c) Att främja psykisk hälsa bland barn och unga. >https://www.folkhalsomyndigheten.se< HTML (2020-03-02)

Greidanus E, Everall R, (2010) Helper therapy in an online suicide prevention community. British Journal of Guidance & Counselling 38 (2) 191-204. Grist R, Porter J, Stallard P, (2017) Mental Health Mobile Apps for

Preadolescents and Adolescents: A Systematic Review. Journal of Medical

Internet Research 19(5)

Harris R, Qualter P, Robinson S, (2013) Loneliness trajectories from middle childhood to pre-adolescence: Impact on perceived health and sleep disturbance.

Internetstiftelsen (2018) Svenskarna och internet 2018. >https://internetstiftelsen.se< PDF (2019-12-06)

Internet World Stats (2019) World Internet Users and 2019 Population Stats. >https://www.internetworldstats.com<HTML (2019-12-06)

Jönsson J, Maltestam M, Bengtsson A, Garmy P, (2019) School Nurses’

Experiences Working With Students With Mental Health Problems: A Qualitative Study. The Journal of School Nursing 35(3) 203-209

Karolinska institutet, (2019) Det vet vi om självmord bland unga. >https://ki.se< HTML (2019-12-12)

Kauer S D, Mangan C, Sanci L, (2014) Do online mental health services improve help-seeking for young people? A systematic review. Journal of Medical Internet

Research. 16(3)

Kim E-M, Kim H, Park E, (2020) How are depression and suicidal ideation associated with multiple health risk behaviours among adolescents? A secondary data analysis using the 2016 Korea Youth Risk Behavior Web‐based Survey.

Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing 2020;00:1–12

Lag 2003:460 om etikprövning av forskning som avser människor.

Lincoln Y S, Guba E G, (1985). Naturalistic inquiry. Beverly Hills, California, Sage.

Madalyn M, Westral H, Eastwood J, Barnes K, Mobilizing Minds Research Group, (2012) What Are Young Adults Saying About Mental Health? An Analysis of Internet Blog. Journal of Medical Internet Research, 14,

Pang R , Farrahi L, Glazier S, Sussman S, Leventhal, A-M, (2014) Depressive symptoms, negative urgency and substance use initiation in adolescents. Drug and

Alcohol Dependence, 144, 225– 230.

Peltonen K, Ellonen N, Larsen H, Helweg-Larsen K, (2010) Parental violence and adolescent mental health. European Child & Adolescent Psychiatry, 19, 813-822 Polit D F, Beck C T, (2017) Nursing research, generating and assessing evidence

for nursing practice (10e uppl) Philadelphia, Wolters Kluwer.

Prescott J, Hanley T, Ujhelyi K, (2017) Peer Communication in Online Mental Health Forums for Young People: Directional and Nondirectional Support. JMIR

Mental Health 4(3):e29

Punukollu M, Marques M, (2019) Use of mobile apps and technologies in child and adolescent mental health: a systematic review. Evidence-based mental health

22(4) 161-166

Rickwood D, Bradford S, (2012) The role of self-help in the treatment of mild anxiety disorders in young people: an evidence-based review. Psychology

Schinka K, van Dulmen M, Mata A, Bossarte R, Swahn M, (2013). Psychosocial predictors and outcomes of loneliness trajectories from childhood to early

adolescence. Journal of Adolescence 36, 1251–1260.

Socialstyrelsen, (2017a) Kraftig ökning av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna. >https://www.socialstyrelsen.se< HTML (2019-12-13)

Socialstyrelsen, (2017b) Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga

vuxna. >https://www.socialstyrelsen.se< HTML (2020-03-03)

Socialstyrelsen, Skolverket, (2016) Vägledning för elevhälsan. >https://www.socialstyrelsen.se<PDF (2020-03-05)

Statens offentliga utredningar, 2018:90 För att börja med något nytt måste man sluta med något gammalt -Förslag för en långsiktigt hållbar styrning inom området psykisk hälsa.

Strunk C, Sorter M, Ossege J, King K, (2014) Emotionally troubled teens’ help-seeking behaviors: an evaluation of Surviving the Teens suicide prevention and depression awareness program. The Journal of School Nursing 30(5) 366-375 Svensk sjuksköterskeförening (2012) ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. >https://www.swenurse.se/.pdf< PDF (2020-01-16)

Sveriger kommuner och regioner (2019) Att stärka barns psykiska hälsa kräver

långsiktighet. >https://skr.se< HTML (2019-12-06)

The World Medical Association (2013) WMA Declaration of Helsinki – ethical

principles for medical research involving human subjects.

>https://www.wma.net< HTML (2019-12-12)

Uppdra psykisk hälsa, (2017) Hur mår BUP? En nulägesbeskrivning av barn- och

ungdomspsykiatrin i Sverige. >https://www.uppdragpsykiskhalsa.se< PDF

(2020-02-28)

Uppdrag psykisk hälsa, (2019) Psykiatrin i siffror - Barn och ungdomspsykiatrin,

kartläggning 2018. >https://www.uppdragpsykiskhalsa.se< PDF (2019-12-13)