Examensarbete i omvårdnad Malmö universitet
61–90 hp Hälsa och samhälle
Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö
SJUKSKÖTERSKORS
UPPLEVELSER VID OMVÅRDNAD
AV COVID-19 PATIENTER
EN LITTERATURSTUDIE
CAJSA LINDSJÖ
EMMA PAULSSON
SJUKSKÖTERSKORS
UPPLEVELSER VID OMVÅRDNAD
AV PATIENTER MED COVID-19
EN LITTERATURSTUDIE
CAJSA LINDSJÖ
EMMA PAULSSON
Lindsjö, C & Paulsson, E. Sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnad av patienter med Covid-19. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2021.
Bakgrund: Covid-19 är en pågående global pandemi, som orsakats av ett nyupptäckt coronavirus. Ett allvarligt problem under pandemin har varit dålig planering, förberedelse och ledarskap. Detta inkluderar förbiseendet av att
säkerställa bland annat skyddsutrustning och materiella resurser. I tidigare studier om sjuksköterskors upplevelser vid infektionsutbrott framkommer det svårigheter och utmaningar såsom negativa känslor, brist på kunskap samt information. Det finns få studier om sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med Covid-19. Det är därför viktigt att studera sjuksköterskornas upplevelser i Covid-19 pandemin för att underlätta omvårdnadsarbetet samt ta lärdom av upplevda utmaningar och svårigheter inför kommande infektionsutbrott.
Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa sjuksköterskors
upplevelser vid omvårdnadsarbete i anslutning till patienter med Covid-19. Metod: Litteraturstudien bygger på kvalitativa artiklar. Databaserna Cinahl och PubMed har använts vid datainsamling. Tolv artiklar valdes ut till
litteraturstudiens resultat med hjälp av inklusionskriterier och exklusionskriterier. Samtliga artiklar i resultatet kvalitetsgranskades och resulterade i åtta artiklar med hög kvalitet samt fyra artiklar med medelhög kvalitet. Dataanalysen genomfördes utifrån en innehållsanalys.
Resultat: I resultatet identifierades två kategorier; Upplevelser av faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetssätt och Upplevelser av organisatoriska faktorer. I varje kategori identifierades tillhörande subkategorier.
Konklusion: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde negativa känslor, utmaningar och svårigheter i samband med omvårdnaden av patienter med Covid-19. För att undvika detta upplevde sjuksköterskorna att de behövde tydliga riktlinjer, tillgång till resurser, stöd, information och kunskap för att erbjuda en säker vård.
NURSES EXPERIENCES
OF CARING FOR
PATIENTS WITH COVID-19
A LITERATURE REVIEW
CAJSA LINDSJÖ
EMMA PAULSSON
Lindsjö, C & Paulsson, E. Nurses experiences of caring for patients with Covid-19. A literature review. Degree Project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2021. Background: Covid-19 is an ongoing global pandemic, caused by a newly discovered coronavirus. A serious problem during the pandemic has been poor planning, preparation and leadership. This includes the oversight of securing protective equipment and material resources. Previous studies of nurses experiences of outbreaks of infection reveal difficulties and challenges such as negative emotions, lack of knowledge and information. There are few studies on nurses experiences of caring for patients with Covid-19. It is therefore important to study the nurses experiences in the Covid-19 pandemic to facilitate the nursing work and learn from perceived challenges and difficulties before future outbreaks of infection.
Aim: The purpose of this literature study was to compile nurses experiences of nursing related to patients with Covid-19.
Method: The literature study is based on qualitative research. The databases Cinahl and PubMed were used for data collection. Twelve articles were selected for the result of the literature study using inclusion and exclusion criteria. All articles in the result were assessed for quality and resulted in eight high quality articles and four articles of medium quality. The data analysis was performed based on a content analysis.
Results: In the results, two categories were identified; Experiences of factors that affect the nurses way of working and Experiences of organizational factors. In each category, associated subcategories were identified.
Conclusion: The results showed that the nurses experienced negative emotions, challenges and difficulties in connection with the care of patients with Covid-19. To avoid this, the nurses felt that they needed clear guidelines, access to
resources, support, information and knowledge to offer safe care. Keywords: Covid-19, Experiences, Infection, Nurse, Pandemic.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 4 BAKGRUND ... 4 PROBLEMFORMULERING ... 7 SYFTE ... 8 METOD ... 8Inklusionskriterier och exklusionskriterier ... 8
Litteratursökning ... 9
Urval ... 9
Kvalitetsgranskning ... 10
Dataanalys ... 11
RESULTAT ... 11
Upplevelser av faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetssätt ... 12
Rädsla för smittspridning ... 12
Utmaningar gällande den personliga skyddsutrustningen ... 13
Bristen på kompetens ... 14
Patienternas reaktioner ... 14
Upplevelser av organisatoriska faktorer ... 15
En utmanande arbetsmiljö ... 15
Vikten av ett bra samarbete ... 16
Behovet av stöd... 16
DISKUSSION ... 17
Metoddiskussion ... 17
Inklusionskriterier och exklusionskriterier ... 17
Litteratursökning ... 18
Urval ... 18
Kvalitetsgranskning ... 19
Dataanalys ... 20
Resultatdiskussion ... 20
Upplevelser av faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetssätt ... 20
Upplevelser av organisatoriska faktorer ... 22
KONKLUSION ... 24
FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE ... 24
REFERENSER ... 26
BILAGA 1 ... 30
BILAGA 2 ... 31
BILAGA 3 ... 35
INLEDNING
Covid-19 är en utav världens pågående globala infektionssjukdomar. Det är därmed mycket sannolikt att verksamma sjuksköterskor kommer att stöta på patienter med Covid-19 oavsett vilken avdelning eller arbetsplats de är verksamma på. Omvårdnadsarbetet försvåras ofta i samband med Covid-19 viruset och författarna har genom egna erfarenheter, ute i sjukvården, upplevt en osäkerhet kring omvårdnadsarbetet relaterat till patienter med Covid-19.
Upplevelserna har bland annat varit osäkerhet gällande nya riktlinjer, arbetsrutiner samt kring den personliga skyddsutrustningen. Författarna har därmed valt att sammanställa sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnad av patienter med Covid-19. Ämnet är betydande för att kunna tillgodose omvårdnad som är både
patientsäker och evidensbaserad. Ämnet är intressant att lyfta dels för att utöka kunskapen men även för att skapa förståelse som kan underlätta sjuksköterskors arbetet i framtiden. Om förståelsen utvecklas och kunskapen sprids skapas möjligheter till förbättringsarbete samt bättre förutsättningar för sjuksköterskor i liknande situationer.
BAKGRUND
Coronavirus disease (Covid-19) är en infektionssjukdom som orsakas av ett nyupptäckt coronavirus. Det nya coronaviruset upptäcktes den 31 december 2019 och fick då benämningen SARS-CoV-2 av World Health Organization [WHO] (WHO 2020a). WHO meddelade Global Outbreak Alert and Response Network (GOARN) den 2 januari 2020 och publicerade sin första globala rapport om sjukdomsutbrottet den 5 januari samma år. I mars 2020 benämnde WHO sjukdomsutbrottet som en pandemi (WHO 2020f).
Sedan tidigare har två andra Coronavirus varianter identifierats som orsak till allvarlig lungsjukdom. År 2003 upptäcktes Severe Acute Respiratory Syndrome (SARS) i Kina. SARS utgör den första kända typen av coronavirus som orsakar allvarligare luftvägssymtom. SARS-viruset spreds till fyra andra länder och orsakade cirka 8000 sjukdomsfall varav över 750 personer avled i sjukdomen. Sedan år 2004 har inga nya fall av SARS rapporterats (WHO 2020e). År 2012 upptäcktes Middle East Respiratory Syndrome coronavirus (MERS), på arabiska halvön. Spridningen av viruset pågår än idag och sedan år 2012 har 27 länder rapporterat förekomst av MERS. Cirka 850 personer har avlidit i MERS eller sjukdomens komplikationer. MERS utgör den andra typen av coronavirus som orsakar allvarligare luftvägssymtom (Folkhälsomyndigheten 2020b; WHO 2020d).
Covid-19 har i skrivande stund, orsakat över 1,6 miljoner dödsfall runt om i världen. Viruset har spridits till 220 länder och områden. Bekräftade fall uppnår en siffra på över 73 miljoner (WHO 2020a). Covid-19 är den sjunde virustypen i coronavirusfamiljen som kan smitta människor och orsaka sjukdom. Fyra av dessa virustyper är relativt vanliga och orsakar förkylning medan tre av dessa
virustyper: SARS, MERS och Covid-19, orsakar allvarligare luftvägssymtom. Inkubationstiden för Covid-19 är cirka 2 - 14 dagar och några symtom såsom; feber, halsont, hosta, huvudvärk, snuva och andningsbesvär är vanligt
insjuknar och därmed kan symtomen vara av lindrigare typ, med ett eller flera symtom, till allvarligare grad som exempelvis lunginflammation och
andningssvårigheter (Folkhälsomyndigheten 2020a). Covid-19 smittar i första hand genom droppsmitta mellan människor men kan även smitta via indirekt kontakt (Folkhälsomyndigheten 2020c). För att diagnostisera Covid-19 behövs ett laboratorieprov för att utesluta annan infektionssjukdom (Folkhälsomyndigheten 2020a).
I den nationella lägesrapporten från Socialstyrelsen den 17 december 2020 rapporterades att 264 intensivvårdsplatser är belagda av patienter med Covid-19. Totalt finns 685 intensivvårdsplatser med respiratorer runt om i landet. 2235 patienter med Covid-19 är inneliggande på andra avdelningar, än ovanstående, i Sverige. Som yrkesverksam sjuksköterska finns det därmed en sannolikhet att stöta på patienter med Covid-19 oberoende arbetsplats (Socialstyrelsen 2020). Patienter med medelsvåra symtom vårdas ofta på vanliga vårdavdelningar
(Sharma m.fl. 2020). Vidare beskriver Sharma m.fl. (2020) att sjuksköterskan har en viktig roll för de patienterna med medelmåttiga symtom. Patienter med Covid-19 bör läggas in på enkelrum och den omvårdnad som ges är symtomatisk
behandling. För att underlätta symtomen kan febernedsättande läkemedel ges samt utföra omvårdnadsåtgärder som att lägga en fuktig, sval handduk över pannan (a.a.).
I en studie av Yujeong (2018) identifierades sjuksköterskors upplevelser gällande vård av patienter med MERS. Där framkom det att sjuksköterskorna erhöll en rädsla för att själva bli infekterade med viruset. På grund utav rädslan för att bli smittad funderade en del sjuksköterskor på att säga upp sig från arbetet. Bristen på information och det ständigt förändrade riktlinjerna skapade rädsla och ovisshet. Det framkom även att sjuksköterskorna ansåg det nödvändigt att vårda patienterna trots att de bar på ett mycket smittsamt virus. Sjuksköterskorna ansåg att det var deras ansvar som sjuksköterskor. En del sjuksköterskor i studien beskrev även att deras professionella ansvar bidrog till att de kände sig tvingade att arbeta med patienterna som hade MERS. Detta på grund utav personalbristen samt att det var många sjuksköterskor som inte valde att ställa upp och arbeta på grund utav patienternas sjukdomstillstånd (a.a.). Vidare beskriver Yujeong (2018) att sjuksköterskornas fysiska styrka minskade på grund utav den personliga
skyddsutrustningen. Detta resulterade i sin tur till utmattning och ökad stress. De upplevde även en social distansering från samhället och att resterande personal från sjukhuset valde att undvika sjuksköterskorna i studien. Sjuksköterskorna i studien beskrev ett gott teamarbete och stöd från vårdavdelningen. Rädslan minskade på grund utav team-medlemmars support. Det framkom även att sjuksköterskornas känslor styrdes av patienternas hälsotillstånd (a.a.)
I en studie av Chung m.fl. (2005) studerades sjuksköterskors upplevelser gällande vård av patienter med SARS. Sjuksköterskorna i studien upplevde en känsla av maktlöshet och osäkerhet relaterat till bristen på kunskap om SARS viruset och hur de på bästa sätt skulle vårda patienterna. I och med att SARS viruset, vid dess utbrott, var ett nyupptäckt virus uppdaterades informationen ständigt och
information tillkom successivt (a.a). Känslan av osäkerhet erhölls även i samband med de ständigt förändrade riktlinjerna angående smittskyddsåtgärder och
personlig skyddsutrustning. Sjuksköterskorna upplevde även rädsla för att bli smittade med viruset då både patienter och kollegor insjuknade. SARS utbrottet ledde till otillräcklig kapacitet inom hälso-och sjukvården i form utav brist på
personal (a.a). Enligt Folkhälsomyndigheten (2020b) drabbade cirka 20 procent av SARS fallen sjukvårdspersonal. Vidare förmedlade sjuksköterskorna i studien av Chung m.fl. (2005) en upplevelse av ett gott teamarbete, trots känslan av att arbeta på ett slagfält. De upplevde en laganda som bidrog till viljan att arbeta
tillsammans och som bidrog till kollegialitet. Sjuksköterskorna kände ett behov av att ständigt hålla sig uppdaterade på ny information om sjukdomen, uppdaterade infektions-protokoll samt rutiner. Detta bidrog till känslan av ovisshet och osäkerhet. Oerfarna sjuksköterskorna upplevde ett ständigt behov av stöttning samt vägledning för hur deras arbete skulle utföras. Sjuksköterskorna i studien beskrev situationen som ett sätt för nya sjuksköterskor att växa in i rollen och förstå vad omvårdnad innebar. (a.a).
I en artikel skriven av Turale m.fl. (2020) beskrivs att ett allvarligt problem under Covid-19 pandemin har varit dålig planering, förberedelse och ledarskap från en del regeringar samt hälso-och sjukvårdssystem. Detta inkluderar förbiseendet av att säkerställa tillräckligt med nödvändiga medicinska förnödenheter och
personlig skyddsutrustning för sjuksköterskorna samt annan vårdpersonal. Vilket i sin tur har lett till moraliska frågor kring den nödsituation som påverkat den globala folkhälsan men även följdfrågor om mänskliga rättigheter (a.a). Svåra beslut gällande prioriteringar av vård relaterat till bristen på utrustning och material, besöksförbud gällande anhöriga till patienterna samt skuldkänslor över att inte räcka till. Sjuksköterskorna var tvungna att balansera sina yrkesuppgifter och kompetens med brådskande etiska val och beslut (Turale m.fl. 2020). Covid-19 har det mest djupgående effekterna på äldre människor, människor med komplexa hälsoproblem samt de fattiga och missgynnande människorna. Olika länder valde olika strategier för att begränsa smittspridningen. Bland annat infördes provtagningar av ett stort antal människor men även olika
smittspårningstekniker, karantänåtgärder samt nedstängning av länder eller regioner för att begränsa befolkningens rörlighet (a.a).
I en annan studie som gjorts i Danmark har Nielsen & Dieperink (2020) studerat kulturella reaktioner samt sjuksköterskors reaktioner kring Covid-19 pandemin. Danmark var ett utav de länder som valde att stänga landets gränser och isolera befolkningen. Nedstängningen gjordes för att minska smittspridningen och för att avlasta sjukvården genom att minimera antalet sjukhusinläggningar av patienter. En strategi som infördes i Danmark var att ställa in möten med patienter som i sin tur kunde digitaliseras istället. Genom att göra på detta vis skapades en möjlighet att träna och förbättra kunskapen bland alla sjuksköterskor. Detta gjordes för att förbereda sjuksköterskorna att följa strikta hygienrekommendationer när de arbetade med Covid-19 sjuka patienter samt för att minska smittspridningen (a.a). I en tidigare studie av Musau m.fl. (2015) har effekterna av infektionsutbrott i sjukvården relaterat till sjuksköterskornas arbete studerats. Infektionssjukdomar som benämns i studien är bland annat meticillinresistenta staphylococcus aureus (MRSA), vancomycinresistenta enterokocker (VRE) och clostridium difficile (C. difficile). I studiens resultat framkom att sjuksköterskorna upplevde att en del aspekter i deras arbete ökade under ett infektionsutbrott. Arbetsbelastningen var ett exempel där sjuksköterskorna var tvungna att spendera extra tid på
smittskyddsåtgärder, såsom personlig skyddsutrustning, varje gång de gick in alternativt lämnade patienter som behandlades i isoleringsrum (a.a.). Förhållandet mellan antalet patienter per sjuksköterska samt den ökade tidsåtgången som krävdes för att vårda isolerade patienter skapade utmaningar hos sjuksköterskorna.
Omvårdnaden av patienterna i isolering påverkades negativt och relationen mellan sjuksköterska och patient upplevdes bli sämre. Den ökade arbetsbelastningen bidrog till utbrändhet hos en del sjuksköterskor, vilket resulterade i fler
sjukskrivningar samt ökade risker för felaktigheter i arbetet (Musau m.fl. 2015). Tidigare studier visade framförallt ett behov av strategier, beredskap, kunskap, information och förberedelser för att sjuksköterskorna skulle kunna bedriva en god omvårdnad. Det är därför viktigt att studera sjuksköterskornas upplevelser i Covid-19 pandemin för att underlätta omvårdnadsarbetet samt ta lärdom av upplevda utmaningar och svårigheter inför kommande infektionsutbrott. Sjuksköterskeutbildningen erhålls genom olika utbildningssystem.
Utbildningssystemen för omvårdnad varierar i olika länder världen över. Bland annat kan längden på ett heltidsprogram variera. Ur ett internationellt perspektiv kan därmed sjuksköterskors kompetens samt utbildning variera (Lahtinen m.fl. 2014). Sjuksköterskans specifika kompetens är omvårdnad (Svensk
sjuksköterskeförening 2017). Omvårdnad inkluderar främjande av hälsa, förebyggande av sjukdomar och vård av sjuka, funktionshindrade och döende individer (International council of nurses 2002). Omvårdnadsarbetet innefattar även ett patientnära arbete och grundar sig i en humanistisk människosyn (Svensk sjuksköterskeförening 2017). En av vårdens kärnkompetenser är att arbeta utifrån ett personcentrerat perspektiv. Det vill säga den omvårdnaden utförs av
sjuksköterskan sker i partnerskap med patienten och dess anhöriga. Den personcentrerade vården utgår ifrån att förstå patientens och dess anhörigas individuella behov, resurser, förväntningar och värderingar. Genom att arbeta utifrån beprövad erfarenhet och evidens samt bedriva förebyggande arbete för att patienter inte ska utsättas för eller riskerar att utsättas för vårdskador (a.a) kan sjuksköterskans omvårdnadsarbete leda till att patientens integritet och värdighet bevaras oavsett sjukdomstillstånd. Genom kunskap och utvärdering av
sjuksköterskors upplevelser relaterat till omvårdnadsarbetet av patienter med Covid-19 kan ett förbättringsarbete utvecklas och en säker vård uppnås.
PROBLEMFORMULERING
Covid-19 är en aktuell global pandemi som påverkat hela samhället och speciellt hälso-och sjukvården. Problem som dålig planering, ledarskap samt förberedelse har bidragit till att konsekvenserna blivit förödande för sjuksköterskorna världen över. Förberedelser inför pandemier eller liknande situationer har beskrivits som en viktig aspekt under tidigare infektionsutbrott för att sjuksköterskorna ska kunna vara kapabla till att erbjuda en säker omvårdnad till patienterna. Detta gör det angeläget att studera sjuksköterskors upplevelser från deras perspektiv för att lyfta hur situationen ser ut inom hälso-och sjukvården. Det finns en kunskapslucka angående sjuksköterskors upplevelser under Covid-19 pandemin och därför behövs en ökad kunskap. Genom att belysa sjuksköterskors upplevelser av omvårdnad relaterat till patienter med Covid-19 kan kunskap erhållas för att underlätta arbetssituationen inför framtiden. Kunskapen kan förebygga risker, underlätta utmaningar i sjuksköterskans arbete samt bidra till ökad medvetenhet och fortsatt förbättringsarbete.
SYFTE
Syftet med litteraturstudien var att sammanställa sjuksköterskors upplevelser av omvårdnadsarbete i anslutning till patienter med Covid-19.
METOD
Syftet med litteraturstudien var att sammanställa litteratur som belyser
sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnadsarbetet av patienter med Covid-19. För att svara på syftet har en litteraturöversikt av kvalitativa artiklar gjorts (Forsberg & Wengström 2016). En kvalitativ ansats fokuserar på att tolka och förstå olika individers subjektiva upplevelser. Detta genom att synliggöra individers olika upplevelser av ett fenomen i ett speciellt sammanhang (a.a.). Datainsamlingen som oftast består av intervjuer i olika format, används för att skapa förståelse där individers olika beskrivningar används för tolkning och analys (Henricson & Billhult 2017). Artiklar med en kvalitativ ansats passade därav syftet till litteraturstudien. Examensarbetet har utgått från att
litteratursökningen, urvalsprocessen, kvalitetsgranskningen och dataanalysen har utförts på ett systematiskt sätt (Rosén 2017).
Inklusionskriterier och exklusionskriterier
Litteratursökningen utfördes med hänsyn till litteraturstudiens syfte samt att studierna uppfyllde inklusionskriterierna och exklusionskriterierna.
Inklusionskriterierna och exklusionskriterierna redovisas nedan (tabell 1). Som hjälp för att strukturera upp syftet användes POR-modellen. POR står för Population, Område och Resultat. Modellen användes för att skapa relevanta sökblock för att upptäcka alla relevanta artiklar som berörde ämnet (Willman m.fl. 2016). Populationen som har undersökts i arbetet är sjuksköterskor som utfört omvårdnad av patienter med 19. Området bestod av omvårdnad av 19 sjuka patienter och resultatet syftade på upplevelser vid omvårdnad av Covid-19 sjuka patienter (tabell 2).
Tabell 1. Inklusionskriterier och exklusionskriterier
Inklusionskriterier: Exklusionskriterier:
- Artiklar som innehåller sjuksköterskor i alla åldrar och kön.
- Artiklar som innehåller vård av Covid-19 sjuka patienter.
- Artiklar som genomgått peer review. - Artiklar som har en kvalitativ
studiedesign.
- Artiklar på annat språk än engelska och svenska.
- Artiklar som har en kvantitativ studiedesign.
- Artiklar med
Tabell 2. Illustrerar POR-modellen (Willman m.fl. 2016)
Population Område Resultat
Sjuksköterskor som utför omvårdnad av patienter med Covid-19
Omvårdnad av patienter med Covid-19 Upplevelser vid omvårdnad av patienter med Covid-19 Litteratursökning
Databaserna som valdes för litteratursökning var Cinahl och PubMed. Cinahl innehåller främst vetenskaplig litteratur med fokus på omvårdnad medan PubMed fokuserar mer på den medicinsk-vetenskapliga litteraturen (Willman m.fl. 2016). Vid sökningarna användes både ämnesord och fritextord. Detta för att undvika bortfall gällande nytillkommen vetenskaplig litteratur som ännu inte blivit indexerad med ämnesord samt för att öka sensitiviteten i sökningarna (a.a.). I Cinahl har ämnesord från Subject Headings använts och i PubMed har MeSH-termer använts som ämnesord. I Cinahl har funktionen “explode” aktivt valts för att söka med ämnesordets underkategorier och därav säkerställa att all litteratur gällande ämnet täcktes in i sökningen. I PubMed förekom den funktionen automatiskt (Willman m.fl. 2016).
Med hjälp av POR-modellen formades olika sökblock med hjälp av de booleska termerna OR och AND. Genom att kombinera olika sökblock kunde sökningen riktas mot ett specifikt område samtidigt som sökningen identifierade all relevant litteratur inom området (Willman m.fl. 2016). Alla sökord och ämnesord
översattes till engelska. Inom varje sökblock identifierades ett flertal olika
synonymer. Detta med hjälp av Karolinska Institut Universitetsbibliotek Svenska MeSH (2020) och lexikon. De sökblock som använts är sjuksköterskor, Covid-19 och upplevelser. Dessa ord översattes från sjuksköterskor till nurses, Covid-19 till Covid-19 och upplevelser till experiences på engelska. Olika synonymer och närliggande begrepp har även använts till varje sökblock. Ett sökblock för att fånga den kvalitativa studiedesignen valdes som tillägg till de andra blocken (bilaga 1). Inom varje sökblock användes den booleska termen OR för att kombinera olika synonymer och för att öka sensitiviteten i sökningen. För att kombinera de olika blocken med varandra användes den booleska termen AND för att rikta sökningen mot det specifika området (Willman m.fl. 2016). Inom blocken användes både fritextord och ämnesord. Fritextord med högertrunkering i form av (*) användes på vissa ord. Detta för att få med olika ändelser av orden och därmed bredda sökningen. Citationstecken (“”) användes för att söka sammansatta ord i en viss ordföljd (a.a.).
Urval
Litteratursökningen resulterade i totalt 404 artiklar på Cinahl och PubMed där samtliga titlar lästes. Titlar som ej ansågs relevanta till syftet exkluderades. 86 abstrakt lästes på de artiklar där titeln ansågs vara relevant och 16 artiklar lästes i fulltext. Av dessa 16 artiklar valdes 15 artiklar ut för kvalitetsgranskning. Urvalen har bearbetats i tre steg enligt Rosén (2017). Första steget var grovsållning där abstrakten lästes. På så sätt exkluderas de artiklar som inte svarade på syftet. Andra steget bestod av att välja ut artiklar, baserat på det lästa abstrakten, som lästes i fulltext. Samt det tredje steget där de valda artiklarna, i fulltext
Dessa artiklar valdes att tas från databasen Cinahl. Urvalsprocessen resulterade i totalt 12 utvalda artiklar som utgör resultatet i litteraturstudien.En översikt av urvalsprocessen visas nedan (tabell 3).
Tabell 3. Översikt av urvalsprocessen
Databas Sök- träffar Lästa titlar Lästa abstrakt Lästa artiklar i fulltext Granskade artiklar Utvalda artiklar Cinahl 309 309 45 4 4 4 PubMed 95 95 41 12 11 8 Totalt 404 404 86 16 15 12 Kvalitetsgranskning
Efter urvalsprocessen kvalitetsgranskades 15 artiklar med hjälp av en mall från Statens Beredning för medicinsk och social Utvärdering [SBU] (SBU 2014a). SBU har som metod att systematisk och kritiskt granska vetenskaplig litteratur inom hälso-och sjukvården samt socialtjänsten (Willman m.fl. 2016; SBU 2020). Det finns en rad olika mallar att tillgå från SBU. Då syftet har en kvalitativ ansats användes mallen med kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ metodik (SBU 2014a). Granskningsmallen användes som hjälp för att identifiera eventuella brister med de genomförda studierna, tillsammans med SBU:s handbok för att bedöma den vetenskapliga kvalitetsnivån på artiklarna (SBU 2014b). Artiklarna kunde därmed bli bedömda med hög kvalitet, medelhög kvalitet och låg kvalitet. I kvalitetsgranskningen undersökte författarna om studierna uppfyllde kriterierna för att uppnå hög kvalitet respektive medelhög kvalitet. Nivåerna studierna erhöll baserades på vilka kriterier som uppfylldes (a.a.). Frågeställningarna gällande kvalitativa studier i Willman m.fl. (2016) användes även som vägledning för kvalitetsbedömningen. Frågorna användes som ytterligare hjälp vid
kvalitetsgranskningen och användes när granskarna hade svårigheter att bedöma vissa punkter enligt granskningsmallen från SBU (2014a). Frågorna användes som förtydligande vid exempelvis studiens datainsamling om granskarna upplevde det svårt med ett otydligt beskrivet metodavsnitt. Detta för att säkerställa att alla granskningspunkter kunde besvaras och därmed som hjälp till den slutliga bedömningen av den vetenskapliga nivån (Willman m.fl. 2016). Artiklarna granskades med hjälp av mallen oberoende och enskilt av författarna för att sedan sammanställas till en gemensam kvalitetsbedömning (Willman m.fl. 2016; SBU 2020).
Etiska överväganden har beaktats vid urvalsprocessen samt vid
kvalitetsgranskning av artiklarna. Vetenskapsrådet (2002) beskriver fyra etiska principer som granskarna tagit hänsyn till. Dessa är informationskravet,
samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002). Artiklar som ej erhållit ett etiskt godkännande exkluderades i
litteraturstudien. Tre artiklar exkluderades efter kvalitetsgranskningen. En artikel erhöll ett etiskt godkännande men valde att ta hänsyn till andra etiska principer i resultatet och dataanalysen som ej redovisades i metoddelen. Den andra artikeln redovisade ej något etiskt godkännande och den tredje artikeln erhöll endast en studiedeltagare. Resultatet av kvalitetsgranskningen resulterade i ett urval av 12
artiklar. Åtta artiklar bedömdes med hög kvalitet och fyra artiklar med medelhög kvalitet. Detta redovisas överskådligt i artikelmatriser på artiklarnas originalspråk (bilaga 4).
Dataanalys
En sammanställning av insamlad litteratur har genomförts med hjälp av en innehållsanalys. En innehållsanalys gjordes för att få en djupare kunskap om litteraturens innehåll för att kunna beskriva ett fenomen, i detta fall
litteraturstudiens syfte. Analysen genomfördes på ett systematiskt sätt för att lättare identifiera teman, kategorier och mönster (Forsberg & Wengström 2016). Innehållsanalysen som presenteras i Forsberg & Wengström (2016) har använts som modell till dataanalysen. Där presenteras fem olika steg i processen. Första steget bestod av att läsa utvalda artiklar i fulltext ett flertal gånger. Andra steget var att identifiera vad texten handlade om samt koda dessa områden och ta ut meningsenheter. Tredje steget var att kondensera koderna till olika kategorier. Steg fyra utgjordes av att sammanföra kategorier till teman för att identifiera specifika mönster. Steg fem bestod av att tolka och diskutera resultatet som framkommit (a.a.). Meningsenheterna bestod av meningar eller citat från artiklarna som ansågs svara på litteraturstudiens syfte. Alla meningsenheter till respektive artikel summerades i ett dokument med varje artikels titel.
Meningsenheterna kodades genom att färgmarkeras med en specifik färg i dokumenten. Meningsenheterna fick också varsin siffra 1 - 12 för att kunna åtskilja från vilken artikel de ursprungligen hämtats ifrån. Koderna
kategoriserades sedan genom att sammanföra koder med ett gemensamt budskap till ett dokument. Kategorierna sammanfördes sedan till ett gemensamt dokument för varje kategori. Kategorier med tillhörande subkategorier presenteras i
resultatet.
RESULTAT
Resultatet baseras på 12 vetenskapliga studier med kvalitativ forskningsdesign. Fem studier var gjorda i Kina, två i Iran, en i Italien, en i Spanien, en i USA och en i Turkiet. En studie genomfördes med studiedeltagare från fyra olika länder, det vill säga från Spanien, Italien, Peru och Mexiko. Datainsamlingen i samtliga studier bestod av intervjuer. Intervjuerna utfördes via telefonsamtal, videosamtal, fysiska möten och med hjälp av olika datorprogram. Merparten av populationen i studierna utgjordes av kvinnor. En studie innehöll endast kvinnor som
studiedeltagare medan resterande 11 studier innehöll en population på både kvinnor och män. Två av studierna inkluderade fler professioner än
sjuksköterskor. I dessa två studier har endast information från sjuksköterskor använts till arbetets resultat. Resterande 10 studier inkluderade endast
sjuksköterskor. Studiedeltagarna varierade från 9 - 36 sjuksköterskor i de olika studierna. 11 studier var genomförda på sjukhus och en studie var genomförd på olika vårdboenden. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskats och resulterade i åtta artiklar med hög kvalitet samt fyra artiklar med medelhög kvalitet. Vid
dataanalysen identifierades två huvudkategorier samt tillhörande subkategorier (tabell 4). En översikt av artiklarnas involvering i vardera subkategori redovisas i bilaga 3.
Tabell 4. Kategorier med tillhörande subkategorier
Kategorier: Subkategorier:
Upplevelser av faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetssätt
Rädsla för smittspridning
Utmaningar gällande den personliga skyddsutrustningen
Bristen på kompetens
Patienternas reaktioner
Upplevelser av organisatoriska faktorer
En utmanande arbetsmiljö
Vikten av ett bra samarbete
Behovet av stöd
Upplevelser av faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetssätt Sjuksköterskorna upplevde en rädsla för att bli smittade av Covid-19 viruset men även en rädsla för att omedvetet smitta andra. De upplevde utmaningarna med den personliga skyddsutrustning vilket bidrog till utmattning och fysiska svårigheter. Sjuksköterskorna upplevde även en bristande kompetens relaterat till
omvårdnaden av patienter med Covid-19. Patienternas tillstånd och välmående upplevdes även ha stor betydelse för sjuksköterskornas humör och
sinnesstämning. Kategorin består av fyra subkategorier; rädsla för smittspridning, utmaningar gällande den personliga skyddsutrustningen, bristen på kompetens och patienternas reaktioner.
Rädsla för smittspridning
Sjuksköterskorna upplevde en oro och rädsla för att bli infekterade av Covid-19 viruset på arbetet (Catania m.fl. 2020; Liu m.fl. 2020a; Liu m.fl. 2020b; Sarabia-Cobo m.fl. 2020; Schroeder m.fl. 2020; Tan m.fl. 2020; Zhang m.fl. 2020). Samtidigt slets en del mellan det professionella ansvaret och rädslan över att bli smittad (Zhang m.fl. 2020). Sjuksköterskorna beskrev även att det professionella ansvaret gjorde att många arbetade trots sin rädsla, för att bekämpa Covid-19 sjukdomen. (Eftekhar Ardebili m.fl. 2020; Liu m.fl. 2020a; Liu m.fl. 2020b; Sarabia-Cobo m.fl. 2020; Sun m.fl. 2020; Zhang m.fl. 2020). Sjuksköterskorna ansåg att det var deras plikt att tillhandahålla vård även om patienterna bar på ett smittsamt virus (Schroeder m.fl. 2020; Liu m.fl. 2020b) men dessutom att det var en skyldighet som sjuksköterskor att behandla patienter som lider (Zhang m.fl. 2020). En känsla av plikt gentemot yrket samt kompetensen gjorde att en del sjuksköterskor ville vara delaktiga i kampen mot Covid-19 och kämpa trots svåra förhållanden (Liu m.fl. 2020a; Sarabia-Cobo m.fl. 2020). Det blev ett ansvar gentemot patienterna. Enligt sjuksköterskorna fanns det ingen annan som ersatte deras omvårdnadsansvar om de valde att inte delta i vården av patienterna med Covid-19. Sjuksköterskorna upplevde att det var svårt att vara snabbt behjälpliga i akuta situationer på grund utav rädslan för att bli smittade av Covid-19. I
slutändan ansåg sjuksköterskorna att de var tvungna att tänka på sig själva i första hand (Kackin m.fl. 2020). När sjuksköterskorna såg alla sina kollegor i
skyddsutrustning framkallades även en rädsla att avdelningen var kontaminerad och full av viruspartiklar (Liu m.fl. 2020b). Sjuksköterskorna såg allt som
kontaminerat av Covid-19 viruset och de vågade inte dricka eller äta på jobbet på grund utav dessa tankar (Galehdar m.fl. 2020). En del sjuksköterskor ansåg att de var mer benägna att bli infekterade av viruset då de var tvungna att besöka patientrummen flera gånger om dagen till skillnad från andra vårdprofessioner. Rädslan bidrog även till en ökad “besatthet” gällande handtvättning, desinfektion och att tvätta sina kläder ständigt (Kackin m.fl. 2020). Den ständiga rädslan över att bli smittad med Covid-19 skapade stress hos sjuksköterskorna (Galehdar m.fl. 2020).
I nästan alla studier upplevde sjuksköterskorna även en rädsla för att smitta familjen eller patienterna med Covid-19. Rädslan över att omedvetet överföra Covid-19 viruset till familjen var stor bland sjuksköterskorna (Eftekhar Ardebili m.fl. 2020; Galehdar m.fl. 2020; Garcia-Martin m.fl. 2020; Liu m.fl. 2020a; Liu m.fl. 2020b; Sarabia-Cobo m.fl. 2020; Schroeder m.fl. 2020; Sun m.fl. 2020; Tan m.fl. 2020; Zhang m.fl. 2020). En del vågade inte berätta för sina familjer vart de arbetade, på grund utav att de inte ville göra familjen orolig (Kackin m.fl. 2020; Sun m.fl. 2020). För att skydda sina familjer mot Covid-19 viruset valde många sjuksköterskor att lämna sina familjer. (Catania m.fl. 2020; Eftekhar Ardebili m.fl. 2020; Galehdar m.fl. 2020; Garcia-Martin m.fl. 2020; Kackin m.fl. 2020; Liu m.fl. 2020a). De övervägde att ta in på hotell för att skydda familjerna från infektion (Sarabia-Cobo m.fl. 2020). Rädslan för att smitta familjen bidrog även till att en del valde att inte åka hem och träffa sina anhöriga (Galehdar m.fl. 2020; Kackin m.fl. 2020). Andra valde istället att isolera sig (Catania m.fl. 2020;
Eftekhar Ardebili m.fl. 2020; Kackin m.fl. 2020). De försökte att inte ha
närkontakt med sina familjemedlemmar genom att endast vistas i ett rum (Kackin m.fl. 2020). Möjligheten att inte kunna träffa sina familjer bidrog till sömnlösa nätter och en känsla av ledsamhet hos sjuksköterskorna (Catania m.fl. 2020). De upplevde att de tappade kontakten med deras barn vilket skapade en känsla av stress och ångest (Galehdar m.fl. 2020). En del upplevde även en känsla av skuld över att ha separerat från familjerna (Sun m.fl. 2020). Målet för en del
sjuksköterskor var att bekämpa viruset så att fler familjer fick möjligheten att återförenas (Liu m.fl. 2020b).
Utmaningar gällande den personliga skyddsutrustningen
Bristen på personlig skyddsutrustning upplevdes av många sjuksköterskor i de olika studierna (Catania m.fl. 2020; Eftekhar Ardebili m.fl. 2020; Liu m.fl. 2020a; Sarabia-Cobo m.fl. 2020; Sun m.fl. 2020; Tan m.fl. 2020). För att tillgodose tillräckligt med personlig skyddsutrustning till all personal använde
sjuksköterskorna samma skyddsutrustning hela arbetspasset (Sun m.fl. 2020) eller under längre perioder för att spara på resurserna (Tan m.fl. 2020).
Sjuksköterskorna arbetade långa pass utan varken raster eller toalettbesök (Liu m.fl. 2020a). Sjuksköterskorna försökte att inte dricka något under arbetspassen för att undvika toalettbesök och därmed slöseri av skyddsutrustningen. De upplevde dock detta som en svårighet för att bibehålla styrkan (Liu m.fl. 2020b). Det gjordes även nedskärningar i bemanningen för att spara på den personliga skyddsutrustningen (Liu m.fl. 2020a). En del sjuksköterskor tillverkade egna skyddsmasker i tyg (Sarabia-Cobo m.fl. 2020). Sjuksköterskorna kände sig
skyddsutrustningen som användes under hela arbetspasset (Garcia-Martin m.fl. 2020; Sun m.fl. 2020).
Sjuksköterskorna upplevde en känsla av utmattning relaterat till den personliga skyddsutrustningen (Eftekhar Ardebili m.fl. 2020; Galehdar m.fl. 2020; Liu m.fl. 2020a). Den begränsade rörligheten och att inte ha möjligheten att se varandras ansikte bidrog till känslan av utmattning (Galehdar m.fl. 2020). Sjuksköterskorna i studien av Tan m.fl. (2020) upplevde det jobbigt att arbeta med personlig
skyddsutrustning (a.a). Det bildades snabbt imma på skyddsglasögonen som bidrog till att de inte var kapabla till att se ordentligt (Liu m.fl. 2020a; Liu m.fl. 2020b; Zhang m.fl. 2020). Den fysiska styrkan minskade då sjuksköterskorna var tvungna att bära den personliga skyddsutrustningen varje gång de gick in hos patienterna (Liu m.fl. 2020b). Utrustningen bidrog även till huvudvärk (Kackin m.fl. 2020) samt ökad kroppsvärme (Galehdar m.fl. 2020; Kackin m.fl. 2020; Liu m.fl. 2020a; Liu m.fl. 2020b). Många sjuksköterskor i studierna upplevde den täta skyddsutrustningen som fysiskt utmanande vilket bidrog till att de blev väldigt svettiga (Kackin m.fl. 2020; Liu m.fl. 2020a; Liu m.fl. 2020b). Vidare funderade även sjuksköterskorna över effektiviteten av den personliga skyddsutrustningen då riktlinjerna ofta ändrades (Liu m.fl. 2020b). De upplevde även bristen på tydliga riktlinjer gällande den personliga skyddsutrustningen (Eftekhar Ardebili m.fl. 2020; Sarabia-Cobo m.fl. 2020; Schroeder m.fl. 2020). En rädsla över att inte använda den personliga skyddsutrustningen på rätt sätt fanns hos en del sjuksköterskor (Sarabia-Cobo m.fl. 2020; Zhang m.fl. 2020). Känslan av utmattning samt de fysiska svårigheterna bidrog till att en del sjuksköterskor började bli mindre vaksamma gällande användningen av den personliga skyddsutrustningen (Eftekhar Ardebili m.fl. 2020).
Bristen på kompetens
I studierna upplevde sjuksköterskorna bristen på erfarenhet eller kunskap (Catania m.fl. 2020; Liu m.fl. 2020a; Liu m.fl. 2020b; Tan m.fl. 2020). Sjuksköterskorna ansåg sig inte erhålla tillräckligt med information om sjukdomen för att vårda Covid-19 sjuka patienter. Sjuksköterskorna upplevde att de saknade
tillfredsställande utbildning samt kliniska färdigheter för att hantera Covid-19 sjukdomen (Liu m.fl. 2020b). Denna kunskapsbrist bidrog till osäkerhet gällande sjuksköterskans val av omvårdnadsåtgärder men även hur det på bästa sätt skulle genomföras. En del av sjuksköterskorna erhöll erfarenheter av liknande situationer men upplevde, trots detta, en brist på kunskap och färdigheter (a.a.). Även erfarna sjuksköterskor upplevde brist på kunskap och erfarenhet och kände ett behov av att lära sig på nytt (Tan m.fl. 2020). En del sjuksköterskor hade ingen tidigare erfarenhet av att vårda kritiskt sjuka patienter och upplevde detta som en utmaning, att under kort tid, lära sig att behärska nya kliniska färdigheter (Liu m.fl. 2020a; Liu m.fl. 2020b). Detta bidrog till att personalen erhöll olika erfarenheter och kunskaper, på avdelningen (Catania m.fl. 2020).
Patienternas reaktioner
Sjuksköterskorna upplevde en oro för patienterna som var isolerade. Oron grundades i att det var många patienter som behövde vård i isolering men med begränsad vårdpersonal. Att inte veta patienternas fysiska eller psykiska tillstånd skapade även en känsla av oro hos sjuksköterskorna (Sun m.fl. 2020). Patienternas negativa känslor såsom aggressivitet, irritabilitet och bristande efterlevnad
gentemot behandlingen upplevdes som en utmaning hos sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna uppfattade det upprörande att patienterna ej var villiga att
samarbeta trots att de offrade deras egen säkerhet gällande risken att bli smittad av Covid-19 (Zhang m.fl. 2020). Sjuksköterskornas humör ändrades efter
patienternas välmående. De erhöll en känsla av maktlöshet samt hjälplöshet när den givna behandlingen inte hade någon effekt och patienternas tillstånd
försämrades (Eftekhar Ardebili m.fl. 2020; Galehdar m.fl. 2020; Liu m.fl. 2020a; Sun m.fl. 2020; Tan m.fl. 2020). Avsaknaden av ett vaccin mot Covid-19 bidrog även till en känsla av stress hos sjuksköterskorna (Liu m.fl. 2020b). En del sjuksköterskor upplevde att deras vård gentemot patienterna var ineffektiv då många patienter avled trots behandling (Eftekhar Ardebili m.fl. 2020; Tan m.fl. 2020).
Upplevelser av organisatoriska faktorer
Sjuksköterskorna upplevde utmaningar gällande den förändrade arbetsmiljön i form av nya kollegor samt nya arbetsrutiner. De upplevde även en anpassning till arbetsmiljön efter en tids arbete med Covid-19 sjuka patienter. Bristen på
arbetskollegor bidrog till en ökad arbetsbelastning och därmed längre arbetspass. Samarbetet i teamet upplevdes som en svårighet men utgjorde även en grund till sjuksköterskornas säkerhet i arbetet. Sjuksköterskorna förmedlade även vikten av stöd i deras arbete med Covid-19 sjuka patienter. De upplevde både brister i behovet av stöd men även positiva upplevelser av stödet de erhållit. Kategorin utgörs av tre subkategorier; en utmanande arbetsmiljö, vikten av ett bra samarbete samt behovet av stöd.
En utmanande arbetsmiljö
Sjuksköterskorna upplevde att allt var obekant och nytt med arbetet, arbetsmiljön samt kollegorna vilket bidrog till utmaningar för sjuksköterskorna (Liu m.fl. 2020a; Schroeder m.fl. 2020; Zhang m.fl. 2020). Sjuksköterskorna upplevde att de behövde arbeta med många nya kollegor på kort tid (Catania m.fl. 2020). Dessa utmaningar skapade stress, oro och ångest hos sjuksköterskorna (Catania m.fl. 2020; Sun m.fl. 2020; Zhang m.fl. 2020). Sjuksköterskorna försökte bibehålla standardiserade omvårdnadsrutiner, men situationen med isolerings-vård av patienter med Covid-19 hindrade deras normala arbetsrutiner (Sarabia-Cobo m.fl. 2020). En del sjuksköterskor upplevde ångest relaterat till de nya arbetsrutinerna och den förändrade arbetsmiljön (Schroeder m.fl. 2020; Sun m.fl. 2020). En känsla av lugn efter att ha arbetat med Covid-19 sjuka patienter under en period, erhölls av en del sjuksköterskor (a.a.). Sjuksköterskorna beskrev att de hade tilldelats en större hängivenhet till omvårdnadsarbetet samt att nervositeten som uppstod innan minskat (Zhang m.fl. 2020). Av situationens förändringar upplevde sjuksköterskorna positiva reaktioner till deras nya verklighet (Catania m.fl. 2020). De nya rutinerna bidrog till att sjuksköterskorna anpassat sig (Eftekhar Ardebili m.fl. 2020; Schroeder m.fl. 2020). Sjuksköterskorna upplevde även en ny energi av att återställa syftet med omvårdnaden, värdet av vårdyrket samt stolthet över sjuksköterskornas bidrag till Covid-19 situationen (Zhang m.fl. 2020).
Sjuksköterskorna upplevde brist på personal (Kackin m.fl. 2020; Sarabia-Cobo m.fl. 2020; Tan m.fl. 2020). I studien av Sarabia-Cobo m.fl. (2020) förmedlade sjuksköterskorna att ca 80 procent av den ordinarie personalstyrkan arbetade 12-timmarspass och erhöll färre lediga dagar för att säkerställa vården som behövdes. De påpekade även återkommande att överbelastningen på arbetet var relaterad till bristen på personal (Sarabia-Cobo m.fl. 2020). En del sjuksköterskor upplevde även bristen på specialistutbildade sjuksköterskor (Kackin m.fl. 2020). Många kollegor blev även sjuka på grund utav Covid-19 viruset, vilket bidrog till bortfall
i personalstyrkan (Sarabia-Cobo m.fl. 2020). Den höga arbetsbelastningen inkluderade många akutlarm under arbetspasset vilket bidrog till känslan av ångest (Galehdar m.fl. 2020). Sjuksköterskorna upplevde även ett behov av att förändra originalschemat (Tan m.fl. 2020). Den stigande ökningen av patienter med Covid-19 ökade arbetsbelastningen samt efterfrågan av sjuksköterskorna (Eftekhar Ardebili m.fl. 2020; Tan m.fl. 2020). Detta bidrog till att
sjuksköterskorna upplevde att de ville ändra schemat till kortare arbetspass för att förbättra effektiviteten samt för att hinna återhämta sig (Tan m.fl. 2020).
Sjuksköterskorna upplevde även problem med sömnen (García-Martin m.fl. 2020; Liu m.fl. 2020b; Sarabia-Cobo m.fl. 2020; Zhang m.fl. 2020). Detta relaterat till de långa arbetspassen samt det ökade omvårdnadsarbetet (Sarabia-Cobo m.fl. 2020; Tan m.fl. 2020). Den minskade sömnen bidrog till en ökad trötthet samt en känsla av stress och ångest (Galehdar m.fl. 2020). Sjuksköterskorna beskrev att de aldrig upplevt en liknande trötthet, varken fysiskt eller psykiskt (Sarabia-Cobo m.fl. 2020). Kontinuerlig förlust av psykisk och fysisk energi skapade till sist fysiska tecken och symtom hos sjuksköterskorna (Zhang m.fl. 2020). Denna trötthet gjorde att sjuksköterskorna erhöll en rädsla för att misslyckas på arbetet (Sarabia-Cobo m.fl. 2020).
Vikten av ett bra samarbete
Sjuksköterskorna upplevde att teamet var en del av deras säkerhet, att de
behandlades lika på arbetet. En svårighet var att skapa en god kontakt i teamet då det ofta var nya kollegor från olika vårdavdelningar med olika rutiner (Garcia-Martin m.fl. 2020). Sjuksköterskorna blev då tvungna att hitta ett gemensamt arbetssätt för att omvårdnadsarbetet skulle fungera (Liu m.fl. 2020b). En annan svårighet som upplevdes var att tvister uppstod, mellan de olika sjuksköterskorna från de olika avdelningarna. Sjuksköterskorna ansåg att det kändes som att arbeta på ett annat sjukhus med en annan ordning (Kackin m.fl. 2020). Bland
sjuksköterskorna i teamet uppstod det ibland ifrågasättande samt cynism (García-Martin m.fl. 2020). Vidare upplevde sjuksköterskorna att klarhet i rollerna var en viktig faktor för arbetet (Catania m.fl. 2020). Trots svårigheter både yrkesmässigt och arbetsmiljömässigt i teamen, upplevdes en förbättring gällande
kommunikationen (Catania m.fl. 2020). Sjuksköterskorna upplevde en ökad stöttning från varandra och hjälptes åt när det blev mycket att göra samt när stressen ökade (García-Martin m.fl. 2020; Schroeder m.fl. 2020; Sun m.fl. 2020). Sjuksköterskorna upplevde även en känsla av stolthet och tacksamhet gentemot alla kollegor runt om i världen som kämpade mot Covid-19 viruset (Catania m.fl. 2020; García-Martin m.fl. 2020; Liu m.fl. 2020b; Sarabia-Cobo m.fl. 2020; Schroeder m.fl. 2020).
Behovet av stöd
En del sjuksköterskor upplevde en brist på stöd från regeringen samt ledningen (Sarabia-Cobo m.fl. 2020; Schroeder m.fl. 2020; Tan m.fl. 2020).
Sjuksköterskorna upplevde att regeringen hade misslyckats. De erhöll en känsla av att de blivit övergivna i arbetet, relaterat till Covid-19 viruset och ansåg att de fick kämpa ensamma i pandemin (Sarabia-Cobo m.fl. 2020). Sjuksköterskorna upplevde även en strävan efter att regeringen samt ledningen skulle ta hänsyn till sjuksköterskorna och inte endast patienterna (Tan m.fl. 2020). Sjuksköterskorna förmedlade även ovissheten om coping-strategier. De upplevde ett behov av psykosocialt stöd från experter inom området såsom psykologer eller terapeuter (Kackin m.fl. 2020). Sjuksköterskorna ansåg att det inte räckte med endast applåder eller positiva utlåtanden. De upplevde ett behov av information och
resurser för att utföra sitt arbete men även för att vara kapabla till att ta hand om varandra (Liu m.fl. 2020b; Sarabia-Cobo m.fl. 2020; Schroeder m.fl. 2020). Sjuksköterskor upplevde även ett behov av ökat stöd från allmänheten (Galehdar m.fl. 2020). Allmänhetens ignorans upplevdes vara en bidragande faktor till sjuksköterskornas känsla av ångest, då individer fortsatte leva ett normalt liv utan att anpassa sig till myndigheternas varningar samt rekommendationer.
Sjuksköterskorna upplevde detta som en förolämpning gentemot hälso-och sjukvården som arbetade hårt för att vårda Covid-19 sjuka patienter (Galehdar m.fl. 2020).
Ett sorts stöd som sjuksköterskorna upplevde positivt var stödet från
sjukhuscheferna och enhetscheferna (Schroeder m.fl. 2020; Zhang m.fl. 2020). Stödet som gavs upplevdes lindra både psykisk och fysisk stress hos
sjuksköterskorna (Zhang m.fl. 2020). Stödlinjer sattes även in för sjuksköterskorna vilket upplevdes som positivt (Catania m.fl. 2020). Sjuksköterskorna upplevde ett positivt stöd från familj, vänner, kollegor,
samhället och sjukhuset. Detta bidrog till en känsla av tacksamhet och glädje hos sjuksköterskorna (Liu m.fl. 2020a; Sun m.fl. 2020). I sociala medier erhöll sjuksköterskorna positiva utlåtanden från medicinska experter relaterat till kvaliteten på deras omvårdnadsarbete. En samordning mellan internationella organisationer, nationell regering och medborgarna skapade en stor tilltro hos sjuksköterskorna att övervinna kampen mot Covid-19 viruset (Liu m.fl. 2020b).
DISKUSSION
Diskussionen innehåller två delar, en metoddiskussion och en resultatdiskussion. Metoddiskussionen bearbetar svagheter och styrkor med litteraturstudiens metod. Resultatdiskussionen bearbetar resultatet i förhållande till annan litteratur och sjuksköterskans kärnkompetenser som säker vård och evidensbaserad vård. Metoddiskussion
Litteraturstudiens syfte var att belysa sjuksköterskors upplevelser. Genom att sammanfatta kvalitativa forskningsstudier kunde olika sjuksköterskors subjektiva upplevelser tolkas och förstås. Resultatet kunde synliggöra individers olika upplevelser i ett speciellt sammanhang (Forsberg & Wengström 2016). Enligt Danielsson (2017) kan resultatet från kvalitativa studier inte alltid generaliseras till en större population. Resultatet kan däremot överföras till andra kontexter, situationer eller grupper som liknar det som har studerats. Kvalitativa studier kan därmed ses som både en fördel och en nackdel (a.a.). Kvantitativa
forskningsstudier fokuserar på objektivitet, olika mätmetoder samt ett resultat som statistiskt kan bearbetas. En kvalitativ ansats passade därmed bättre för att svara på litteraturstudiens syfte (Forsberg & Wengström 2016).
Inklusionskriterier och exklusionskriterier
Inklusionskriterier och exklusionskriterier valdes för att avgränsa arbetets område samt specificera det (Henricson 2017). Inklusionskriterierna för urval var; artiklar med sjuksköterskor i alla åldrar och kön, artiklar som innefattar vård av patienter med Covid-19, artiklar som genomgått peer review och artiklar som hade en kvalitativ studiedesign. Alla artiklar som innehöll kvalitativa studier med
sjuksköterskor i alla kontexter valdes att tas med. Detta på grund utav att patienter med Covid-19 kunde påträffas på olika avdelningar och arbetsplatser. Varken kön
eller ålder ansågs vara relevant för studiens syfte. I en del artiklar var patienter med Covid-19 inneliggande på separata Covid avdelningar. Sjuksköterskor från olika vårdavdelningar och arbetsplatser rekryterades därmed vilket bidrog till att sjuksköterskornas kompetens och utbildning varierade i studierna.
Exklusionskriterierna var; artiklar skrivna på annat språk än engelska och svenska och artiklar som fokuserade på sjuksköterskestudenter. Dessa valdes för att få fram upplevelser av kliniskt verksamma sjuksköterskor för att erhålla kunskap som kan appliceras i det framtida yrkeslivet. Valet av språk baserades på kunskapsbrist inom andra språk än engelska och svenska. Syftet strukturerades upp med hjälp av POR-modellen (Willman m.fl. 2016). POR-modellen gjorde att relevanta sökblock kunde identifieras och att all relevant litteratur inom området söktes.
Litteratursökning
Databaserna Cinahl och PubMed användes till litteratursökningen då dessa innehåller ett stort antal omvårdnadsrelaterade artiklar som kunde passa
litteraturstudiens syfte (Willman m.fl. 2016). Databasen WHO: Covid-19 Global literature on coronavirus disease övervägdes också som databas vid
litteratursökningen. Databasen är en sammansatt databas med litteratur från flera olika databaser bland annat PubMed. Databasen uppdateras varje vardag med nytillkommen litteratur (WHO 2020b). Sökningar i databasen resulterade dock endast i relevanta studier som redan identifierats i PubMed, det vill säga dubbletter vilket gjorde att databasen exkluderades. Dock kan en ökad träffsäkerhet påvisas genom att dubbletter förekom i databaserna och därmed stärker detta litteratursökningens omfattning. Med hjälp av föreläsningar, seminarier samt databassökningar med Malmö universitets bibliotek erhölls en viss kunskap om databaserna samt deras olika funktioner. Dock var kunskapen begränsad och en viss osäkerhet kring litteratursökningarnas tillförlitlighet förekom trots ovanstående hjälp.
Vid sökningar i databaserna användes både ämnesord och fritextord. Enligt Henricson (2017) är rätt sökord viktigt för resultatet. Används inte rätt sökord erhålls inte de artiklar som är relevanta för ämnet. Det blev övervägande fler fritextord än ämnesord på grund utav att forskningsområdet ej hunnit bli indexerat med ämnesord. Funktionen “explode” i Cinahl valdes aktivt för att säkerställa att all litteratur inom ämnet täcktes in. Funktionen kan dock ha medfört ett ökat brus i sökningen (Willman m.fl. 2016). För att identifiera så många olika synonymer som möjligt till sökorden användes Karolinska Institut Universitetsbibliotek Svenska MeSH (2020) samt lexikon. Detta bidrog som hjälp till att identifiera fler sökord. Svårigheten med övervägande fler fritextord blev att hitta rätt balans mellan ämnesord och fritextord i de olika databaserna. Ämnesorden skiljde sig åt beroende på de olika databaserna och bidrog till att vissa sökord fick ett potentiellt annat fokus. Under arbetes gång har uppdaterade litteratursökningar gjorts för att säkerställa att ingen nytillkommen forskning exkluderats i litteraturstudien. Vid uppdaterade litteratursökningar har samma sökord och sökblock används som i bilaga 1. Den senaste sökningen genomfördes 2020-11-30.
Urval
Litteratursökningen resulterade i totalt 404 resultat. Alla titlar lästes samt 86 relevanta abstrakt. En svårighet som upplevdes vid urvalet var att titeln kunde anses vara icke relevant men artikeln i sin helhet kunde eventuellt besvara studiens syfte. Genom att bearbeta urvalen i tre steg enligt Rosén (2017)
underlättade urvalsprocessen. Om litteraturstudiens tidsomfång ej varit begränsat hade fler abstrakt samt artiklar i fulltext lästs, för att med full säkerhet ej utesluta relevanta artiklar trots en icke relevant titel. Fler artiklar i fulltext hade även kvalitetsgranskats för att säkerställa så hög kvalitet som möjligt i litteraturstudiens resultatdel. Två artiklar erhöll vårdpersonal från olika vårdprofessioner. Dessa valdes att inkluderas på grund utav att de tydligt särskilde sjuksköterskornas upplevelser från andra vårdprofessioner. Valet av att inkludera dessa två artiklar baserades dels på att Covid-19 är ett nyuppkommet virus samt bristen på artiklar som endast erhöll sjuksköterskor som deltagare.
Kvalitetsgranskning
Kvalitetsgranskningen utfördes med hjälp av den redan befintliga mallen för kvalitativ forskningsmetodik från SBU (SBU 2014a). Genom att använda en redan befintlig granskningsmall från SBU medförde detta att granskningen inte uteslöt viktiga punkter som borde beaktats. Som extra förtydligande till
granskningen användes SBU:s handbok (SBU 2014b) och vägledningen i Willman m.fl. (2016) som hjälp när osäkerhet samt svårigheter uppstod vid bedömningen. 15 artiklar som ansågs relevanta för att svara på litteraturstudiens syfte kvalitetsgranskades oberoende och enskilt, för att sedan sammanställas till en gemensam bedömning. Sammanställningen av de två oberoende
kvalitetsgranskningarna visade att granskarna granskat många punkter väldigt lika vilket ökade trovärdigheten i kvalitetsgranskningen. Artiklar med kvalitativa studier använder ofta begreppen giltighet (credibility), trovärdighet
(trustworthiness), tillförlitlighet (dependability), anpassningsbarhet
(confirmability) och överförbarhet (transferability) för att beskriva studiernas validitet och reliabilitet (SBU 2014b; Danielsson 2017). Dessa begrepp
uppmärksammades under granskningen för att kontrollera forskarnas trovärdighet gällande genomförandet av studien men även dess överförbarhet i andra kontexter (a.a.). Valde forskarna i studierna att använda dessa begrepp och diskutera
begreppen och dess innebörd ansågs detta som en styrka för att säkerställa artiklarnas vetenskapliga kvalitet.
Kvalitetsbedömningen kunde resultera i hög kvalitet, medelhög kvalitet och låg kvalitet. Artiklar som bedömdes med hög kvalitet ansågs vara en styrka för
resultatet och artiklar som bedömdes med låg kvalitet exkluderades ur arbetet efter kvalitetsgranskningen. Granskarna strävade endast, till en början, efter artiklar med hög kvalitet. Men på grund utav begränsad litteratur till valt område, valdes även artiklar med medelhög kvalitet. I SBU:s handbok (2014b) presenteras olika kriterier för varje kvalitetsnivå. Dessa kriterier tillsammans med
vägledningsfrågorna som presenteras i Willman m.fl. (2016) var i vissa fall svåra att särskilja och besvara, speciellt bedömningen mellan medelhög kvalitet och hög kvalitet. Detta på grund utav att båda granskarna upplevde kunskapsbrist gällande kvalitetsbedömning vilket resulterade i svårigheter samt osäkerhet med att
slutgiltigt bedöma den vetenskapliga kvaliteten. Bedömningen av låg kvalitet ansågs vara enklare att applicera då den kvalitativa studien behövde innehålla tydliga brister gällande många, alternativt alla, huvudpunkter. Tre artiklar exkluderas efter urvalsprocessen och kvalitetsgranskningen. Den ena artikeln saknade ett uttalat etiskt godkännande och den andra artikeln valde att ta hänsyn till andra etiska principer i resultatdelen samt dataanalysen. Den sistnämnda artikeln redovisade ej vilka etiska principer som beaktades. I artikeln var en del deltagare ej anonyma vid utskrivandet av citat. Valet att exkludera dessa artiklar blev självklart för att ta avstånd från forskning som ej bedrivs enligt etiska lagar,
principer och riktlinjer. I och med att granskarna är oerfarna finns det en eventuell risk för felbedömning gällande artiklarnas kvalitet.
Dataanalys
För att analysera artiklarnas resultat valdes en enkel form av innehållsanalys, beskriven av Forsberg & Wengström (2016). Innehållsanalysen är uppdelad i fem steg och är begriplig samt lätt att följa. Efter att samtliga artiklar lästes flertal gånger valdes meningsenheter ut baserat på citat och meningar som ansågs svara på litteraturstudiens syfte. I studier där intervjuer skett bland olika
vårdprofessioner valdes enbart citat och meningar ut som behandlade information från sjuksköterskor. Informationen av sjuksköterskornas upplevelser i dessa studier förklarades, genom en tydlig beskrivning, vilken information som representerade sjuksköterskorna respektive resterande vårdprofessioner.
Artiklarnas meningsenheter färgkodades och överfördes till ett nytt dokument. Genom att spara flera dokument i analysprocessens olika steg säkerställde författarna att meningsenheter ej tappades bort. Alla meningsenheter med gemensam färg placerades efter varandra. På så vis kunde meningsenheter med gemensamt innehåll identifieras och kodas. Genom att benämna varje
meningsenhet med en siffra skapades möjligheten att ständigt gå tillbaka till originalkällan. Efter kodningen bearbetades allt material. Vid bearbetningen upplevde författarna att kontexten eller innebörden tappades på en del
meningsenheter. Valet att gå tillbaka till originalkällan gjordes då för att läsa om stycket samt för att förtydliga meningsenheterna. En av svårigheterna som
upplevdes var att gemensamt bearbeta allt material i dokumentet. I efterhand hade det eventuellt varit mer effektivt att skriva ut meningsenheterna på papper för att fysiskt kunna identifiera mönster och kategorier. Efter kodningen lästes allt material igenom ett flertal gånger för att säkerställa att all information inkluderats samt att alla meningsenheter kodats rätt. Vid genomgång identifierades
meningsenheter som inte var relevanta till syftet och exkluderades därmed. Efter många diskussioner kondenserades koderna till kategorier. Svårigheten upplevdes vara att identifiera kategorier som i slutändan skulle bilda ett tema eller mönster. Visionen var från början av examensarbetet att hitta teman eller mönster men svårigheterna att formulera dessa samt tidsaspekten gjorde att teman uteslöts. Valet av dataanalysmetod upplevdes som passande samt strukturerad för att presentera ett resultat i relation till syftet. Medvetenhet för risken av feltolkning gällande informationen från artiklarna förekommer.
Resultatdiskussion
I resultatdiskussionen analyserades resultatet som framkommit, i jämförelse med annan relevant litteratur.
Upplevelser av faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetssätt
I resultatet framkom det att sjuksköterskorna upplevde en stor rädsla för att själva bli infekterade av Covid-19 viruset på arbetet alternativt omedvetet överföra viruset till familjen (Catania m.fl. 2020; Eftekhar Ardebili m.fl. 2020; Galehdar m.fl. 2020; Garcia-Martin m.fl. 2020; Liu m.fl. 2020a; Liu m.fl. 2020b; Sarabia-Cobo m.fl. 2020; Schroeder m.fl. 2020; Sun m.fl. 2020; Tan m.fl. 2020; Zhang m.fl. 2020). Trots rädslan ansåg sjuksköterskorna att det var deras ansvar och plikt gentemot patienterna att bedriva vård även om patienterna bar på ett smittsamt virus (Kackin m.fl. 2020; Liu m.fl. 2020a; Liu m.fl. 2020b; Sarabia-Cobo m.fl. 2020; Schroeder m.fl. 2020; Zhang m.fl. 2020). International council of nurses (2002) beskriver att sjuksköterskor ska främja hälsa, förebygga sjukdomar, vårda
sjuka, funktionshindrade samt döende individer (a.a.). Plikten och ansvaret gentemot yrket och professionen övervägde därmed rädslan för att själv bli infekterad av Covid-19 viruset på arbetet (Kackin m.fl. 2020; Liu m.fl. 2020a; Sarabia-Cobo m.fl. 2020). Liknande upplevelser av sjuksköterskor identifierades även i studien av Yujeong (2018). Analysen av sjuksköterskors upplevelser vid vård av patienter med MERS resulterade i liknande rädslor för smittspridning samt liknande ansvarskänsla gentemot patienterna, som vid Covid-19 (Catania m.fl. 2020; Liu m.fl. 2020a; Liu m.fl. 2020b; Sarabia-Cobo m.fl. 2020; Tan m.fl. 2020; Yujeong, 2018; Zhang m.fl. 2020). Även i studien av Chung m.fl. (2005) beskrevs en liknande rädsla för smittspridning vid vård av patienter med SARS, då både patienter och kollegor insjuknade i sjukdomen (a.a). Rädslan för
smittspridning skapade negativa känslor hos sjuksköterskorna såsom; stress, ångest, ledsamhet och skuld (Catania m.fl. 2020; Galehdar m.fl. 2020; Sun m.fl. 2020). I en studie av Sampaio m.fl. (2020) identifierades ett samband mellan sjuksköterskors rädslor för smittspridning och högre nivåer av depression, ångest och stress. Sjuksköterskor som påvisade ökad rädsla för att infektera
familjemedlemmarna alternativt ökad rädsla för att bli infekterad själv, erhöll även en ökad benägenhet till depression, ångest och stress (a.a.). Sammanfattningsvis är rädslan för smittspridning ej unikt för endast Covid-19 viruset. Däremot påvisas ett samband för ökade negativa känslor relaterade till sjuksköterskornas rädslor för smittspridning under Covid-19 pandemin. Det är därmed viktigt att värna om sjuksköterskornas psykiska hälsa för att fortsätta bedriva en god och säker vård. Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2017) innebär säker vård att förebygga att patienter utsätts för eller riskerar att utsättas för vårdskador genom
handlingsberedskap (a.a). Negativa känslor såsom rädsla, stress och ångest kan därmed förhindra sjuksköterskornas handlingsberedskap.
Bristen på personlig skyddsutrustning upplevdes av många sjuksköterskor
(Catania m.fl. 2020; Eftekhar Ardebili m.fl. 2020; Liu m.fl. 2020a; Sarabia-Cobo m.fl. 2020; Sun m.fl. 2020; Tan m.fl. 2020). I Sverige är det Socialstyrelsen som har i uppdrag att säkerställa att skyddsmaterial räcker till och distribueras i landets alla regioner och kommuner (Socialstyrelsen 2020b). Däremot ledde Covid-19 utbrottet till en akut och drastisk brist på personlig skyddsutrustning, globalt (WHO 2020c). Turale m.fl. (2020) poängterar att ett utav problemen under Covid-19 pandemin har varit förbiseendet med att säkerställa den personliga
skyddsutrustningen till sjuksköterskor och annan vårdpersonal (a.a.). Bristen tillsammans med den frekventa användningen bidrog till utmattning och fysiska utmaningar hos sjuksköterskorna (Eftekhar Ardebili m.fl. 2020; Galehdar m.fl. 2020; Liu m.fl. 2020a; Liu m.fl. 2020b; Zhang m.fl. 2020). Detta bidrog till att en del sjuksköterskor blev mindre vaksamma gällande användningen av den
personliga skyddsutrustningen (Eftekhar Ardebili m.fl. 2020). Även i studien av Yujeong (2018) framkom det att sjuksköterskornas fysiska styrka minskade relaterat till den personliga skyddsutrustningen, vid vård av MERS patienter. Detta bidrog i sin tur till utmattning och ökad stress (a.a.). Riktlinjer och
information ändrades frekvent och bidrog även till att sjuksköterskorna tvivlade på effektiviteten (Eftekhar Ardebili m.fl. 2020; Liu m.fl. 2020b; Sarabia-Cobo m.fl. 2020; Schroeder m.fl. 2020). I studien av Chung m.fl. (2005) upplevde sjuksköterskorna en känsla av osäkerhet angående de ständigt förändrade
riktlinjerna kring smittskyddsåtgärder och personlig skyddsutrustning vid vård av patienter med SARS. Enligt Lam m.fl. (2018) är kunskap och information
gällande skyddsåtgärder, förknippat med sjuksköterskors upplevda händelser samt deras arbetsinsatser (a.a.). Det behövs därmed klara riktlinjer och information för
att förenkla användningen av den personliga skyddsutrustningen. Det är därav viktigt att ge sjuksköterskorna goda förutsättningar för att bibehålla styrkan samt undvika stress och utmattning. Sjuksköterskorna behöver bibehålla den fysiska styrkan samt motivationen för att undvika smittspridning samt vara kapabla till att erbjuda en god och säker vård. Information och tydliga riktlinjer kring
skyddsutrustning behövs för att sjuksköterskorna ska kunna tillhandahålla och arbeta utifrån evidensbaserad vård samt känna sig trygga i sitt omvårdnadsarbete. Kärnkompetenserna säker vård samt evidensbaserad vård innebär, enligt Svensk sjuksköterskeförening (2017) att sjuksköterskorna arbetar patientsäkert samt utgår från evidens och beprövad erfarenhet (a.a).
Kompetensen betydelse framkom hos såväl oerfarna sjuksköterskor som erfarna sjuksköterskor (Catania m.fl. 2020; Liu m.fl. 2020a; Liu m.fl. 2020b; Tan m.fl. 2020). Utbildningen till sjuksköterska erhålls genom olika utbildningssystem beroende på i vilket land utbildningen äger rum. Det innebär att sjuksköterskors kompetensnivå kan variera efter utbildningen avslutats (Lahtinen m.fl. 2014). Övervägande upplevde dock sjuksköterskorna bristen på kunskap eller erfarenhet oberoende kompetensnivå för att hantera Covid-19 situationen (Liu m.fl. 2020b). En osäkerhet kring val av omvårdnadsåtgärder framkom såväl som hur det på bästa sätt skulle genomföras (Tan m.fl. 2020). Likväl beskrev sjuksköterskorna i studien av Chung m.fl. (2005) bristen på kunskap vid utbrottet av SARS.
Kunskapsbristen bidrog till en känsla av osäkerhet om hur de på bästa sätt skulle vårda patienterna (a.a). Enligt Lam m.fl. (2018) behövs det kunskap och
erfarenhet för att hantera pandemier eller liknande situationer. Kunskap och erfarenhet presenteras som en grund för personliga resurser i ett flertal studier (a.a.). Många patienter med Covid-19 blir inlagda även på övriga vårdavdelningar utöver intensivvårdsavdelningar (Socialstyrelsen 2020). I studien av Nielsen & Dieperink (2020) valde Danmark att stänga landets gränser samt isolera
befolkningen för att minimera sjukhusinläggningar. De valde även att stänga ner sjukhus och förbereda plats för patienter med Covid-19. Strategin skapade en möjlighet för sjuksköterskorna samt annan vårdpersonal att träna och utveckla sin kunskap inför att vårda patienter med Covid-19 (a.a.). Genom att utbilda och informera sjuksköterskorna kan en förebyggande beredskap tillhandahållas och därmed minska osäkerheten hos sjuksköterskorna vid det kliniska arbetet. Oavsett kompetensnivå bör utbildning och träning utvecklas hos alla sjuksköterskor för att erbjuda sjuksköterskorna verktyg till att hantera liknande situationer.
Upplevelser av organisatoriska faktorer
I resultatet framkom det att sjuksköterskorna upplevde utmaningar gällande den förändrade arbetsmiljön (Liu m.fl. 2020a; Schroeder m.fl. 2020; Zhang m.fl. 2020). Bidragande faktorer såsom ständigt nya kollegor, brist på personal och nya arbetsrutiner skapade negativa känslor hos sjuksköterskorna (Catania m.fl. 2020; Kackin m.fl. 2020; Sarabia-Cobo m.fl. 2020; Tan m.fl. 2020). Även i studien av Chung m.fl. (2005) beskrev sjuksköterskorna bristen på personal under utbrottet av SARS. Folkhälsomyndigheten (2020b) rapporterade att cirka 20 procent av patienterna med SARS var sjukvårdspersonal, vilket bidrog till personalbristen. I en studie av Musau m.fl. (2015) framkom det att den ökade arbetsbelastningen vid infektionsutbrott i sjukvården medförde utbrändhet vilket i sin tur resulterade i fler sjukskrivningar samt ökade risker för felaktigheter i arbetet (a.a.). I resultatet framkom det att sjuksköterskorna upplevde att den ökade arbetsbelastningen var relaterad till bristen på personal samt de förändrade arbetsrutinerna.
