VÅRDA UNDER EN PANDEMI
Sjuksköterskors upplevelse av att vårda inneliggande patienter med Covid-19
TO PROVIDE CARE DURING A PANDEMIC
Nurses experience of caring for hospitalized patient with Covid-19
Examensarbete inom huvudområdet omvårdnad Grundnivå
15 Högskolepoäng Vårtermin 2021
Författare: Elin Engsbäck Sofie Henriksson
SAMMANFATTNING
Titel: VÅRDA UNDER EN PANDEMI
Författare: Engsbäck, Elin; Henriksson, Sofie
Institution: Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i Skövde
Program/kurs: Sjuksköterskeprogrammet, Examensarbete i omvårdnad, OM525G, 15 hp Handledare: Alander, Malin
Examinator: Sahlsten, Monica
Sidor: 18
Nyckelord: Covid-19, omvårdnad, kunskap, sjuksköterska, upplevelse
___________________________________________________________________________
Bakgrund: År 2019 upptäcktes det nya coronaviruset Covid-19 som idag är en samhällsfarlig sjukdom som hotar hälsan hos miljontals människor världen över. Medvetna om att den egna hälsan hotas möter sjuksköterskorna med värdighet de Covid-19-smittade patienterna. Iklädd personlig skyddsutrustning i syfte att förhindra smittspridning kämpar sjuksköterskorna mot smittspridningen. Syfte: Sjuksköterskors upplevelse av att vårda inneliggande patienter med Covid-19. Metod: En litteraturstudie baserad på 12 artiklar med kvalitativ ansats Resultat: Ur analysen identifierades två huvudteman; Att vara människan bakom masken som beskriver sjuksköterskors inre konflikter där yrkesprofessionen ställdes mot de personliga känslorna. Hjälplöshet av otillräcklig kunskap som beskriver sjuksköterskors upplevda oro inför virusets komplexitet vilket påverkade självförtroendet och fick dem känna sig som en belastning, med fyra underteman. Konklusion:
Skyddsutrustningen skapade kommunikativa problem med patienter och kollegor.
Sjuksköterskor upplevde frustration och oro över situationen som hotade patientsäkerheten och den egna hälsan. Trots stundtals bristande tro över den egna kompetensen fann sjuksköterskorna nya stödjande relationer som visat sig stärka den psykiska hälsan.
Upplevelsen av arbetet mot Covid-19 präglades initialt av rädsla men sjuksköterskorna fann längs vägen nya styrkor och berikades med erfarenheter gällande vård av kritiskt sjuka patienter.
ABSTRACT
Title: TO PROVIDE CARE DURING A PANDEMIC Author: Engsbäck, Elin; Henriksson, Sofie
Department: School of Health and Education, University of Skövde
Course: Degree of Bachelor of Science in Nursing, Thesis in Nursing Care, 15 ECTS
Supervisor: Alander, Malin Examiner: Sahlsten, Monica
Pages: 18
Keywords: Covid-19, experience, knowledge, nurse, nursing,
___________________________________________________________________________
Background: In 2019, the new coronavirus Covid-19 was discovered, which today is a socially dangerous disease that threatens the health of millions of people around the world.
Although their own health is threatened, the nurses meet the Covid-19-infected patients with dignity. Wearing personal protective equipment to prevent the spread of infection, the nurses fight against the spread of infection. Aim: To describe nurses experiences of caring for hospitalized patients with Covid-19. Method: A literature study based on 12 qualitative articles. Results: The analysis identified two main themes; To be the person behind the mask that describes nurses' inner conflicts where the professional profession was set against the personal feelings. Helplessness of incomplete knowledge that describes nurses' perceived concerns about the complexity of the virus, which affected their self-confidence and made them feel like a burden, with four subthemes. Conclusion: The protective equipment created communicative problems. Nurses experienced frustration and anxiety about the situation that threatened patient safety. Despite doubts about their own competence, the nurses found new supportive relationships that strengthened mental health. The experience of working against Covid-19 is characterized by fear, but the nurses found new strengths along the way and were enriched with experiences regarding the care of critically ill patients.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 1
BAKGRUND ... 1
Pandemin Covid-19 ... 1
Basala hygienrutiner ... 2
Smittspridning ... 2
Hälsa ... 3
Sjuksköterskans kompetensområde ... 4
Känslan av sammanhang (KASAM) ... 4
Kommunikation ... 5
PROBLEMFORMULERING ... 5
SYFTE ... 6
METOD ... 7
Urval ... 7
Datainsamling ... 7
Analys ... 8
Etiska överväganden ... 8
RESULTAT ... 9
Att vara människa bakom masken ... 9
Ständig oro för smitta ... 9
Skyddsutrustning skapar en barriär ... 9
Hjälplöshet av otillräcklig kunskap ... 10
Otrygghet till följd av bristande kompetens ... 10
Lära och växa tillsammans med andra ... 11
Resultatsammanfattning ... 12
DISKUSSION ... 13
Metoddiskussion ... 13
Resultatdiskussion ... 14
Konklusion ... 18
Kliniska implikationer och förslag till utveckling av ämnet ... 18
REFERENSER ... 19
BILAGOR
▪ Bilaga 1: Översikt av sökord och urval
▪ Bilaga 2: Översikt av analyserade artiklar
INLEDNING
I slutet av år 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus som fick namnet Covid-19.
Folkhälsomyndigheten klassade viruset som en allmänfarlig och samhällsfarlig smitta (Folkhälsomyndigheten, 2020a). World Health Organisation offentliggjorde i mars 2020 att Covid-19 nu var en världsomfattande pandemi. Nödvändiga restriktioner infördes så som social distansering i offentliga miljöer samt ett begränsat socialt nätverk i hopp om att begränsa spridning av Covid-19. Restriktionerna har påverkat flera samhällsfunktioner och riskerar leda till individuella hälsokonsekvenser (Folkhälsomyndigheten, 2020b). På grund av virusets smittsamhet ökade antalet inneliggande patienter markant. Sjuksköterskorna som vårdar dessa patienter blir högexponerade för att själva smittas vilket utgör en risk relaterad till arbetsmiljön.
Under ett pandemiskt smittutbrott är sjuksköterskan en av få personer som inneliggande patienter träffar. För att hålla ut i kampen är det betydelsefullt för sjuksköterskorna att få psykosocialt stöd från sjuksköterskekollegor samt från den egna familjen (Von Strauss et al., 2017). Genom att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda inneliggande patienter med Covid-19, kan denna studie bidra till ökad kunskap inför sjuksköterskors framtida arbete med smittsamma sjukdomar.
BAKGRUND
Pandemin Covid-19
Enligt Anomaly (2014) kännetecknas epidemi av en nyupptäckt smittsam sjukdom som sprider sig bland ett stort antal människor inom en region, land eller världsdel. Sjukdomsantalet är högre än vad som normalt förväntas vid sjukdomsutbrott, och i takt med ökad smittspridning expanderas gränserna för epidemins område (Morens et al., 2009). Enligt Olsen (2020) väcker ordet epidemi rädsla hos människan då det förknippas med stor dödlighet. Om sjukdomen blir världsomfattande omnämns epidemin till en pandemi. Det är Folkhälsomyndighetens ansvar att minimera de negativa konsekvenserna en pandemi orsakar i såväl samhället som hos den enskilde individen (Folkhälsomyndigheten, 2020c). Det finns idag sju coronavirus som kan orsaka smitta och sjukdom bland människor. Några ger årliga influensaepidemier medan andra kan leda till världsomfattande smittspridning (Folkhälsomyndigheten, 2020d). MacKenzie (2020) anger att folkhälsoexperter världen över i åratal varnats för att nya coronavirus sannolikt kommer utvecklas. Dock krävs mer forskning för att kunna utveckla ett fullgott försvar mot framtidens nytillkomna infektioner (MacKenzie, 2020). I slutet av år 2019 upptäckts återigen ett coronavirus med möjlighet att smitta mellan djur och människor. SARS-COV-2 officiellt känt som Covid-19, ett högvirulent virus som snabbt spred sig över världen. Miljontals människoliv hotas i samband med insjuknande av sjukdomen (Neupane, 2020). För att på bästa sätt skydda sig mot smitta rekommenderas människor att distansera sig till andra samt att noggrant tvätta händerna med tvål och vatten (Folkhälsomyndigheten, 2020d). Covid-19 sjuka patienter vårdas på isoleringsrum där konsekvent basal hygienrutin följs eller i kohort-vård, där flera patienter ligger tillsammans (SIR, 2020). Om insjuknande sker då patienten är inneliggande på sjukhus ska hen så fort det är möjligt flyttas till egen sal. Om fler patienter delar salen vid tiden då individen insjuknande betraktas även dessa som exponerade och bör hållas isolerade tills provsvar gällande Covid-19 kommit (Folkhälsa och Sjukvård, 2020).
Basala hygienrutiner
Nightingale (1969) var banbrytande när hon uppmärksammade att handtvätt med tvål och varmt vatten, var den avgörande faktorn i att begränsa smittspridning. Nightingale (1969) upptäckte även att vården kring friska och sjuka patienter behövde ske i separata miljöer som ett led i att begränsa smittspridning (Nightingale, 1969). Idag är isoleringsvård och barriärvård en av de viktigaste delarna i begränsningsarbetet av smittsamma sjukdomar (Ericson & Ericson, 2018).
Basala hygienrutiner är viktigt för att minimera smittspridning och rutinerna regleras av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg (SOSFS 2015:10), och ska följas av alla som arbetar inom hälso- och sjukvård. Basala hygienrutiner innebär kortärmad arbetsdräkt med händer och underarmar fria från smycken och konstgjort material. Händer ska desinficeras omedelbart före och efter vård eller omsorgsmoment. Vid misstanke om förorening tvättas händerna med tvål och vatten innan desinficering (SOSFS 2015:10). Engångshandskar och engångsplastförkläde används vid risk för kontakt med kroppsvätskor eller annat organiskt material. Det är betydelsefullt att hälso- och sjukvårdspersonal har god följsamhet till de basala hygienrutinerna för att på så sätt förhindra och förebygga smittspridning (SOSFS 2015:10). Om en patient drabbas av en smittsam sjukdom till följd av bristande basal hygienrutin skapas onödigt lidande samt otrygghet hos patienten. Basala hygienrutiner är en del i det kvalitetsarbete hälso- och sjukvårdspersonal bedriver där förhindrande av vårdskada är grundläggande (SFS:
2010:659). Utöver den standardiserade basala hygienrutinen ska även personlig skyddsutrustning användas vid behov för personalens säkerhet. Utifrån den bedömda smittorisken vid en vård och omsorgssituation finns olika alternativ till personlig skyddsutrustning; skyddsglasögon, visir, skyddsrock, munskydd eller andningsskydd. Vid vård av patienter med Covid-19 kan personlig skyddsutrustning användas i olika kombinationer med mål att ögon, näsa och mun ska vara täckta för att undvika kontaminering (SOSFS 2015:10).
För att den personliga skyddsutrustningen ska få användas behöver den uppfylla EU:s krav enligt förordning 2016/425 för hälsa och säkerhet, som innebär att skyddsutrustningen ska vara CE-märkt (Arbetsmiljöverket, 2020a)
Smittspridning
Då smitta hotar hälsan hos människor i majoriteten av världens länder förs dialog mellan World Health Organisation, världens folkhälsomyndigheter och smittskyddsmyndigheter. Dialogen syftar till att finna beredskapsåtgärder, sätt att bryta smittvägar och vägledning för hälso-, sjukvården i hur de ska förhålla sig och agera i omvårdnaden av de som insjuknar (Folkhälsomyndigheten, 2020d). Arbetsmiljöverket, (2020b) menar att smittspridning av virus, bakterier och mikroorganismer kan ske på flera olika sätt. Direktsmitta betyder att smittan förs direkt till mottagaren utan mellanled. En indirekt smitta har en mellanled innan smittan når mottagaren, vanligast via föremål som mottagaren tar i. Droppsmitta innebär att den smittade hostar eller nyser ut droppar som sedan landar direkt på mottagarens slemhinna, eller att en person tar sig i ansiktet och kommer åt slemhinnan med smittade händer. Luftburen smitta är också droppar men dessa är mindre och finns kvar i luften och kan transporteras längre. Vid inandning av dropparna infekteras slemhinnan och infektionen sprids. En blodsmitta sker när smittat blod kommer i kontakt med blod eller slemhinna hos en ny mottagare genom att individen skär sig eller sticker sig på ett kontaminerat föremål (Arbetsmiljöverket, 2020b).
Covid-19 sprids i första hand genom droppsmitta (Folkhälsomyndigheten, 2020b). Nasution et al. (2019) beskriver hur mikroorganismer i majoritet överförs till patienten via sjukvårdspersonalens händer och tydliggör betydelsen av god handhygien vid vård och omsorgsarbete. Vid omvårdnad av en patient med smittsam sjukdom ska sjuksköterskan erhålla adekvat basal hygienrutin och förhålla sig enligt riktlinjerna som finns för att förhindra smittspridning (SFS 2004:168). Detta är sjuksköterskan skyldig att göra då en smittsam
sjukdom hos en patient aldrig får vara motiv för sjuksköterskan att inte ge vård (SFS 2017:30).
Sjuksköterskan är enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) även skyldig att aldrig fördröja eller förhindra medicinsk utredning eller behandling av en patient, även om hen har en misstänkt smittsam sjukdom. Detta då patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) vidhåller att det ligger på sjuksköterskans ansvar att bedriva omvårdnadsarbetet på ett sådant sätt att patientsäkerheten alltid säkerställs. Vid omvårdnad av en patient där smittsam sjukdom upptäckts, är sjukvårdspersonalen enligt smittskyddsförordningen (SFS 2004:255) och smittskyddslagen (SFS 2004:168) skyldig att anmäla till Folkhälsomyndigheten. Lagen innefattar alla smittsamma sjukdomar som smittar mellan, eller överförs till människor och kan leda till hot mot hälsan och delas in i två kategorier; allmänfarlig-, och samhällsfarlig sjukdom.
Allmänfarlig sjukdom anses sjukdomen vara livshotande, leda till långvarig sjukdom eller svårt lidande och medföra allvarliga konsekvenser för individen (SFS 2004:168). Förhållningsregler ges till individen som denne bör förhålla sig till för att minimera smittspridning (Ericson &
Ericson, 2018). Samhällsfarlig sjukdom är en allmänfarlig sjukdom som vid stor spridning riskerar att orsaka allvarlig störning i flera samhällsviktiga funktioner (SFS 2004:168). Det är Folkhälsomyndigheten som avgör ifall sjukdomen är allmänfarlig eller samhällsfarlig.
Beroende på vilken kategori sjukdomen faller under kan folkhälsomyndigheten tillsammans med smittskyddsinstitutet stärka beredskapen för att begränsa smittspridning av sjukdomen.
Hälsoundersökning vid landgränspassage och karantän vid sjukdom är exempel på åtgärder som ingår i beredskapen (SFS 2004:168).
Hälsa
Upplevelsen av hälsa kan skilja sig åt mellan individer med samma problematik, det som innebär en god hälsa för den ena behöver inte vara det för den andra. Hälsa kan ses som ett tillstånd av fullständigt fysisk, psykiskt och socialt välbefinnande och ej blott frånvaro från sjukdom och handikapp (Dahlberg & Segersten, 2013). Eriksson (1984) begreppsbestämning av ordet hälsa kommer ursprungligen från det fornsvenska ordet haelsa, vilket i sin tur är nära kopplat till hel. Eriksson (1984) beskriver att hälsa innebär upplevelsen av friskhet, välbefinnande och sundhet. Friskhet syftar till det biologiska, att fysiken är god medan sundhet avser hälsa kopplat till att vara oförvillad och klok. Välbefinnande avser den specifika individens upplevelse av sin hälsa, att vara sund och frisk men samtidigt uppleva lidande (Eriksson, 1984). Dahlberg och Segersten (2013) menar att begreppet hälsa på olika sätt alltid har en central roll i hälso- och sjukvårdens alla situationer. World Health Organisation påtalar att hälsa hos den enskilde individen samt dess närstående är något som är högt värdesatt. Ett av World Health Organisations internationella mål inför Hälsa år 2020 är att på samhällsnivå skapa förutsättningar för en upplevd god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. World Health Organisation menar att upplevd hälsa är en grundläggande rättighet för alla människor, inte en förmån hos en särskild grupp (World Health Organisation, 2020a). Det är av viktigt att sjuksköterskor upplever hälsa på och utanför sitt arbete. För att uppnå hälsa är en god arbetsmiljö som är säker, tillåter återhämtning, främjar utveckling och hälsosamma arbetstider en viktig faktor. Sjuksköterskor som arbetar under dåliga förhållanden gällande arbetstider, återhämtning mellan passen samt reflektion över arbete orkar på sikt inte stanna kvar inom yrket då deras hälsa riskerar att påverkas negativt (Vårdförbundet, 2021).
Sjuksköterskans kompetensområde
Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2017a) är omvårdnad spetskompetens för den legitimerade sjuksköterskan. Den legitimerade sjuksköterskan är ansvarig för att leda omvårdnadsarbetet. Med det menas att sjuksköterskan på egen hand, i arbetslaget samt tillsammans med patienten och närstående planerar, genomför samt följa upp arbetet. En förutsättning för god omvårdnad är att sjuksköterskan erhåller tillräcklig kompetens för ämnet och att patienten känner förtroende till hen. Sjuksköterskan arbetar systematiskt i patientnära omvårdnad utifrån en humanistisk människosyn där patientens delaktighet främjas.
Sjuksköterskan är i sitt arbete skyldig att fatta kliniska beslut som är främjande för patienten att förbättra hälsa och välbefinnande. En viktig del i sjuksköterskans yrkeskompetens är att erbjuda adekvat kunskap och individanpassad information om sjukdom, behandling och/eller tillvägagångssätt. Den legitimerade sjuksköterskans arbete ska utföras på ett sådant sätt att gällande lagar, författningar samt styrdokument inom hälso- och sjukvården följs. Arbetet ska dessutom kännetecknas utav ett etiskt förhållningssätt med respekt för alla människors lika värde och med hänsyn inför respektives värderingar, tro, integritet och värdighet (Svensk sjuksköterskeförening 2017a). Covid-19 fick tidigt globalt fäste vilket drabbade hälso-och sjukvården hårt med stigande antal insjuknande patienter varje dag. Denna situation kräver resurser som inte fanns att tillgå då befintlig sjukvård fortfarande pågick. Detta ledde till att planerad vård fick prioriteras om då sjuksköterskor behövdes i vården av sjuka patienter med Covid-19. Socialstyrelsen (2020) arbetade fram ett dokument med en prioriteringsmodell av hälso- och sjukvården under Covid-19. Dokumentet grundar sig i de tre etiska prioriteringarna som ligger till grund för hälso- och sjukvården enligt 1996/97:60. Det vägledande dokumentet har som mål att frigöra resurser till Covid-19 vården samt se över vid vilken vård smittorisken är högre än nyttan med att vården utförs. Dock riskerar prioriteringarna att etiskt pröva sjuksköterskor då valet om vem som får vård i slutändan ligger hos dem, då de arbetar patientnära (Socialstyrelsen 2020). Enligt Socialstyrelsen (2020) är det av vikt att stödja sjuksköterskor i beslut genom att arbeta fram grunder att falla tillbaka på och kunna reflektera kring situationen på både arbetsgruppsnivå samt ledarskapsnivå.
Känslan av sammanhang (KASAM)
Antonovsky (1987) beskriver att grunden till KASAM är kopplingen mellan människans generella motståndsresurser, och förmågan att ändå fortsätta ha god hälsa. Den som återkommande utsätts för generella motståndsresurser utvecklar hanteringsstrategier för de olika stressfaktorerna genom att göra dem begripliga (Antonovsky, 1987). Enligt Antonovsky (1987) bör sjuksköterskor förhålla sig utifrån ett salutogent förhållningssätt och arbeta med KASAM som grundläggande princip för att utveckla en mellanmänsklig relation. För att sjuksköterskor ska känna en känsla av sammanhang krävs det att sjuksköterskan tar in Antonovskys (1987) tre centrala begrepp; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i sin egen yrkesrelation. Begriplighet bygger på att skapa struktur och regelbundenhet i individens liv, och mynna ut i en förutsägbarhet och acceptans av det inträffade. Vid en oväntad händelse har individer, som i förväg förberett sig på en oväntad situation, större möjlighet att se den begriplig (Antonovsky, 1987). Nunstedt et al. (2020) fann att sjuksköterskor behöver vara delaktiga i ett arbetsteam som strävar mot samma mål. Samhörigheten i arbetsteamet gör att ingen står ensam i någon situation, vilket är viktigt speciellt vid svåra och akuta händelser. Att i arbetsteamet vara behövd, uppskattad och bekräftad som sjuksköterska är enligt Nunstedt et al. (2020) viktiga faktorer för upplevelsen av ett gott utfört arbete. Ett annat centralt begrepp i KASAM är hanterbarhet, när motgångar inträffar är det viktigt att individen har resurser att
tillgå som gör situationen hanterbar (Antonovsky, 1987). Dessa möjliggör för individen att arbeta sig igenom motgången istället för att se sig själv som ett offer. För att kunna hantera akuta situationer krävs det att bemanningen är tillräcklig. Nunstedt et al. (2020) beskriver att tillräcklig bemanning är viktigt även vid lugnare omständigheter då det öppnar upp möjligheten att erbjuda det lilla extra för patienterna. Slutmålet i processen är meningsfullhet, vilket enligt Antonovsky (1987) är det viktigaste. Då inser individen själv att motgången är värd att kämpa sig igenom och att all energi som läggs ner för att nå hälsan är meningsfull (Antonovsky, 1987).
Faktorer som fördjupade känslan av meningsfullhet och hanterbarhet i arbetet är när ledarskapet var stödjande och ständigt närvarande. Prestigelös reflektion över händelser i chefens närvaro resulterade i ökad förståelse över den inträffade situationen. Då yrket stundtals är intensivt uppfattas möjligheten till god återhämtning mellan skiften som värdefulla och ökar sjuksköterskors känsla av sammanhang (Nunstedt et al., 2020).
Kommunikation
Enligt Travelbee (1971) är god kommunikation mellan sjuksköterska och patient grunden till god omvårdnad. Processen bygger på ömsesidigt utbyte av tankar och känslor uppkomna genom dialog där patientens individuella behov identifieras. Samtalet utgör grunden för omvårdnadsplanen och har som mål att patienten finner mening i lidandet. Travelbee (1971) delar in kommunikation i 5 stadier; observation, tolkning, beslut, handling samt bedömning av handlingen. Observationen handlar om att sjuksköterskan skaffar sig kunskap och erfarenhet som används i mötet med patienten. Med hjälp av tidigare observation utvecklar sjuksköterskan förmågan att tolka informationen patienten ger och väva samman den med observationerna.
Med denna utvecklade syn på patienten kan sjuksköterskan nu dra slutsatser och besluta om åtgärder som möter patientens specifika behov. Det är av vikt att sjuksköterskan är medveten om det egna handlandet och hur det påverkar vårdrelationen. Slutligen behöver sjuksköterskan bedöma sin handling genom att reflektera över behandlingsresultatet, var på dessa sätts i relation med varandra för vidare vårdplanering (Travelbee, 1971). Hechinger et al. (2019) menar att det är viktigt att sjuksköterskan visar på kunskap och pålitlighet samtidigt som hen är empatisk i sitt handlande och visar sympati inför patientens upplevda livsvärld. Enligt Travelbee (1971) innebär empati att delta i och förstå betydelsen av någon annans tankar och känslor. Med sympati kommer individerna varandra nära och genom kommunikation tillåts ta del av den andres känsla, tanke och lidande. Enligt Hechinger et al. (2019) är det sjuksköterskans ansvar att visa närvaro i mötet då det är den avgörande faktorn för att god vårdrelation uppstår.
PROBLEMFORMULERING
Sjuksköterskor möter i sin yrkesutövning många patienter med smittsamma sjukdomar. När en ny smitta identifieras kan existentiella känslor uppstå hos sjuksköterskorna då kunskap kring virusets smittvägar ännu inte finns. Sjuksköterskans egna hälsa riskerar att påverkas i vården av smittade patienter och för att skydda sig själv behöver sjuksköterskan bära skyddskläder under omvårdnadsarbetet. Då patientantalet ständigt ökar finns uppenbar risk att arbetsmiljön påverkas. Att undersöka sjuksköterskors upplevelser är betydelsefull kunskap då smittsamma sjukdomar är någonting som ständigt är närvarande. Målet med denna litteraturstudie är att bidra till ökad förståelse för sjuksköterskors upplevelser av arbetet med patienter med Covid- 19 som vårdas på sjukhus.
SYFTE
Att undersöka sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter inneliggande på sjukhus diagnostiserade med Covid-19.
METOD
I denna studie valdes en litteraturbaserad metod beskriven av Friberg (2017a) med grund i kvalitativ forskning för att bidra till evidensbaserad omvårdnad. Enligt Friberg (2017a) görs en litteraturbaserad metod av valt forskningsområde för att skapa översikt över hur kunskapsläget ser ut över ett visst problemområde inom sjuksköterskans kompetensområde eller inom ett omvårdnadsrelaterat område. För att skapa sig en överblick av den forskning som redan gjorts inom ämnet har tidigare forskningsresultat använts och studerats. Utgångsläget för den litteraturbaserade metoden är att söka, välja ut och analysera artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter och sätta dessa i relation till ett noggrant formulerat syfte. Analysen är ett strukturerat arbetssätt som kritiskt granskas och sammanfattas. Vid kvalitativ metod undersöks upplevelser och erfarenheter (Friberg, 2017a). Då syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med Covid-19, passade metoden litteraturbaserad metod med kvalitativ ansats, då kvalitativa studiers mål är ökad förståelse för någonting
Urval
Ämnesområdet för de sökta artiklarna är upplevelser av att vårda patienter med Covid-19 utifrån ett sjuksköterskeperspektiv, ingen begränsning till kön har gjorts. Inklusionskriterier var att de sökta artiklarna har en kvalitativ ansats. Artiklarnas publiceringsår begränsades till perioden 2019–2021 då Covid-19 utbrottet ägde rum år 2019. Artiklarna begränsas ytterligare med ”peer-reviewed”. Detta innebär att de är vetenskapligt granskade av två oberoende forskare, för att säkerställa en god kvalité av artiklarna (Friberg, 2017a). Artiklarna som inhämtades inkluderade hela världen för att få ett maximalt urval och var engelskspråkiga, då det är ett världsomfattande språk. Exklusionskriterier var artiklar med variationer i sjuksköterskors utbildningsnivå, artiklar där sjuksköterskors arbete påverkades av kulturella aspekter samt artiklar där det tydligt framkom att sjuksköterskors upplevelse av situationen påverkades av landets ekonomiska status.
Datainsamling
En systematisk sökning genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed, vilka är inriktade på hälso- och vårdvetenskap. Sökord som användes var; nurse perspective, patient care, experience, Covid-19, nurs, infectious disease, challenge, emotions. I enlighet med Friberg (2017a) användes boolesk söktekning med olika kombinationer av AND och OR på enskilda ord i samtliga databaser. AND används för att föra samman två ord i en sökterm så att sökningen inkluderar båda dessa ord i artiklarna som kommer upp. OR används mellan två ord för att söka efter artiklar som har båda orden eller det ena av dem (Friberg, 2017a). Sökhistoriken över sökta artiklar redovisas i en tabell och innehåller; sökord, antal träff, lästa titlar, lästa abstrakt och antalet val av artiklar, se bilaga 1. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av en granskningsmall beskriven av Friberg (2017b). Granskningsfrågorna berör hur dataanalysen gått till, vad resultatet visar, om etiska resonemang förts eller om etisk prövning genomförts samt om en metoddiskussion finns. Frågorna i granskningsmallen bestod av 14 frågor för kvalitativa studier och studiens författare valde att ge varje fråga ett poäng så att granskningsmallen fick ett poängsystem. Artiklarna för denna litteraturstudie var av hög kvalité vilket motsvarar i denna studie minst 9 poäng. Sökprocessen genererade i 523 artiklar som efter lästa titlar bestod av 104 abstrakt. Efter genomgång av abstrakten återstod 38 artiklar som lästes i sin helhet. Ytterligare bortfall av 19 artiklar skedde då de inte besvarade studiens syfte och bedömdes ha låg eller medelhög kvalitet.
Slutligen granskades 19 artiklar enligt Friberg (2017b) granskningsmall varav fem föll bort på grund av att artiklarna endast uppnådde medelhög kvalitet. Totalt kom 12 kvalitativa artiklar med hög kvalitét att ingå i studien, bilaga 2.
Analys
Datamaterialet analyserades utifrån en 3 stegs-modell beskriven av Friberg (2017a).
Analysarbetet beskrivs av Friberg (2017a) som en rörelse från helhet till delar som sammanförs och sedan bildar en ny helhet. De utvalda artiklarna var enbart kvalitativa samt engelskspråkiga, vilket ledde till att enstaka ord översattes till svenska för att undvika feltolkning av innehållet.
Detta med hjälp av översättningstjänsten Google translate. Artiklarna lästes enskilt flertalet gånger och sedan tillsammans flera gånger för en korrekt och djupgående förståelse för helheten. Artiklarna sammanställdes i en tabell, se bilaga 1, för att skapa en tydlig översikt av grunden för analyseringen. Fokus riktades mot artiklarnas resultat för att fördjupa förståelsen för sammanhanget. Vid analys av de sökta artiklarna urskildes delar bestående av likheter och skillnader kopplade mot syftet. Delarna markerades för att slutligen jämföras och diskuteras för en ny förståelse av det insamlade materialet. Delarna fördes samman till större delar som resulterade i att nya teman och underteman identifierades och formade slutligen ett resultat.
Etiska överväganden
I denna studie har stor vikt lagts vid att de valda artiklarna haft ett etiskt resonemang, genomgått en etisk prövning och fått godkänt av en etisk kommitté samt att de är vetenskapligt granskade.
Vetenskapsrådets forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (2017) anger fyra etiska grundkrav; nyttjandekrav, konfidentialitetskrav, samtyckeskrav och informationskrav. Principerna är till för rättvis bedömning gentemot annan forskning samt att forskningen ska hålla sig till sanningen och inte plagieras. Dokumentation, datainsamling och annan information ska vara lätt att följa (Vetenskapsrådets forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, 2017). Vid denna litteraturstudie har angivna etiska grundkrav beaktats vid insamling och användande av datamaterial. Noggrann referenshantering är tillämpad i studien för att undvika plagiering eller förvrängning av sanningen. Det är av vikt att samtliga artiklar som ingår i litteraturstudien redovisas och att dess resultat presenteras (Vetenskapsrådets forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning, 2017). Författarnas förförståelse gällande sjuksköterskors arbetssätt och virusets smittvägar har diskuterats och visade på en generell förförståelse hos författarna. Förförståelsen har tagits i beaktande under studiens gång för att undvika påverkan av resultatet. För litteraturstudien behöver ingen etisk prövning göras eftersom studien utförs på grundnivå vid högskolan i Skövde (SFS 2003:460).
RESULTAT
Ur analysen av datamaterialet identifierades två huvudteman; Att vara människa bakom masken och Hjälplöshet av otillräcklig kunskap med fyra underteman.
Att vara människa bakom masken
Att vara människa bakom masken handlar om sjuksköterskors inre konflikter där yrkesprofessionen ställdes mot de personliga känslorna. Sjuksköterskors oro över att smittas var ständigt närvarande men vetskapen om hur viktigt deras arbete var för patienten motiverade dem till fortsatt arbete. Arbetet i skyddsutrustning utgjorde på flera sätt ett hinder i arbetet vilket ledde till stor frustration och fysisk samt psykisk utmattning.
Ständig oro för smitta
Sjuksköterskor upplever sig, på grund av direktkontakten med smittade patienter, vara i stor farozon att insjukna i Covid-19 (Tan et al., 2020). Rädslan för att bli smittad är överhängande och påverkar sjuksköterskorna i sitt dagliga arbete. Omvårdnadsarbetet är omfattande och tidskrävande vilket ökar risken att själv bli smittad (Sheng et al., 2020). Rädslan att smittas leder till känslor av osäkerhet och ovilja att vårda patienter sjuka i Covid-19. Sjuksköterskor upplever sig ha svårt att initialt se patienten de vårdar utan upplever att patienten blir objektifierad till Covid-19 (Fernández-Castillo et al., 2021; Galehdar et al., 2020). Trots rädslan för smittan upplever sjuksköterskor en plikt gentemot patienterna som leder till att de egna känslorna sätts åt sidan. Medvetna om hur avgörande deras handlande är för patienten, motiveras sjuksköterskorna att kämpa vidare för att göra det bästa av situationen (De Leo et al., 2021). Utöver rädslan för att själv bli smittad var rädslan för att smitta sin familj med Covid- 19, den starkast upplevda oron hos sjuksköterskorna (Sheng et al., 2020). Distansering inom familjen är ett faktum och sjuksköterskor berättar hur deras egna barn undviker fysisk kontakt i tron om att hen är smittad (Moradi et al., 2021). Familjens enorma rädsla får sjuksköterskor att tvivla på sitt yrkesval samt för vem de riskerar livet varje dag (Liu et al., 2020). En del sjuksköterskor valde att skaffa ett temporärt boende då den medvetna distanseringen från familjemedlemmarna ledde till psykisk påfrestning hos sjuksköterskorna. De beskrev att ensamheten i det egna hemmet, då övriga familjen tog aktivt avstånd, var mer smärtsam än ensamheten i ett annat boende (Lapum et al., 2020). Även på arbetsplatsen finns distanseringen och den varierande förståelsen för hur Covid-19 sprids förstärker rädslan att smitta eller själv råka bli smittad av kollegor (Liu et al., 2020). De sjuksköterskor vars kollegor smittats och avlidit upplever starka existentiella känslor om döden och ovissheten om virusets agens förstärker de upplevda känslorna (Sheng et al., 2020). Oavsett hur noggrant försiktighetsåtgärder och hygienrutiner följs, hängde rädslan för viruset kvar. Detta genomsyrade arbetsmiljön och sjuksköterskorna upplevde rädsla över att utföra sitt arbete (Muz och Erdogan, 2021).
Skyddsutrustning skapar en barriär
Sjuksköterskor upplever hanteringen av Covid-19 pandemin initialt som bristande när det kommer till vilken skyddsutrustning som skulle användas eller inte (Liu et al., 2020).
Förvirringen av de ständigt förändrade rekommendationerna skapade frågor hos sjuksköterskorna gällande skyddsutrustningens effektivitet (Sheng et al., 2020). Arbetet i skyddsutrustning var en fysisk och psykisk utmaning för sjuksköterskorna. Kläder blöta av svett
och visir eller mask som immade igen av hettan, resulterade i begränsad sikt och rörlighet i arbetet (Liu et al., 2020). Upplevelsen av skyddsutrustningen var nästintill klaustrofobisk och sjuksköterskorna kontrollera medvetet sin andning i den täta andningsmasken för att undvika andnöd och förhöjd puls (Sheng et al., 2020; Liu et al., 2020). Sjuksköterskorna arbetade ofta långa pass på upp emot 12-14 timmar, ständigt iförd skyddsutrustningen då smittorisken var överhängande om den togs av. Detta ledde till ett lågt eller obefintligt intag av mat och vatten under arbetspasset, vilket var otroligt utmanande för sjuksköterskornas fysiska och psykiska prestation (Sheng et al., 2020; Liu et al., 2020; Moradi et al., 2021). På grund av ovissheten kring skyddsutrustningens effektivitet tog allt fler kollegor från andra yrken inom vården avstånd från direktkontakt med infekterade patienter. Detta fick sjuksköterskorna att känna stor frustration över beteendet samt en skyldighet mot patienterna att ge omvårdnad hur trötta sjuksköterskorna än var (Schroeder et al., 2020 I takt med att patientantalet steg ökade arbetsbelastningen för sjuksköterskorna vars upplevelse var att omvårdnadskvalitén försämrades då de arbetade mot klockan, vilket i sig var en psykisk stress (Muz och Erdogan, 2021). Om en patient blev hastigt försämrad var sjuksköterskorna tvungna att invänta hjälp ifrån kollegorna som först behövde klä på sig skyddsutrustningen. Eller så tvingades dem lösa situationen med hjälp av muntliga instruktioner från en kollega på andra sidan dörren.
Skyddsutrustningen döljer kroppen helt och hindrar den icke verbala kommunikationen med patienterna (Lapum et al., 2020; Muz och Erdogan, 2021). Även andningsmasken eller munskyddet hindrar kommunikationen då dessa döljer stora delar av ansiktet och stoppar mycket av ljudet vilket gör att patienterna får svårare att förstå vad sjuksköterskorna vill ha sagt. Detta skapar en negativ upplevelse av vårdandet (Muz och Erdogan, 2021). För att kunna ge patienten god omvårdnad krävs det att sjuksköterskorna har förmåga att kommunicera med personerna framför sig. Sjuksköterskorna upplevde att användandet av skyddsutrustning resulterade i en hämmad interaktion mellan sjuksköterskorna och patienterna. Detta fick omvårdnadsarbetet att bli allt mer uppgiftscentrerat (Lapum et al., 2020). Då skyddsutrustningen begränsar förmågan att skilja sjuksköterskorna åt är det svårt för patienten att veta vem som befinner sig i rummet. Kommunikativa hinder motiverade sjuksköterskorna att finna kreativa lösningar för att kunna identifiera sig bakom masken. Efter diskussion om olika lösningar som fungerar med samtida upprättelse av hygienrutinerna blev lösningen att skriva namnlappar som fästes utanpå skyddsutrustningen (De Leo et al., 2021).
Hjälplöshet av otillräcklig kunskap
Hjälplöshet av otillräcklig kunskap handlar om sjuksköterskors upplevelser av att känna sig otillräckliga och vara en börda för sina kollegor. Den upplevda kompetensbristen skapade otrygghetskänslor inför virusets komplexitet, vilket påverkade självförtroendet. Trots brister i upplärningen i omvårdnaden av patienter sjuka i Covid-19, fann sjuksköterskor styrka hos varandra och upplevde känslor av samhörighet.
Otrygghet till följd av bristande kompetens
Bristande kunskap om Covid-19´s komplexitet skapar ovisshet inför vad som möter sjuksköterskorna på arbetet (Garcia-Martin et al., 2020). Sjuksköterskor som innan pandemin aldrig vårdat kritiskt sjuka eller smittsamma patienter upplevde oro inför att deras erfarenhet skulle vara otillräcklig för att kunna skydda sig själva, samtidigt som de förväntas fattar korrekta beslut (Sheng et al., 2020; Liu et al., 2020). Många sjuksköterskor beskrev sig inneha
kunskap och kompetens att vårda svårt sjuka patienter då de tidigare hade erfarenheter av att vårda SARS patienter. Dock uttryckte de att Covid-19 var ett mer komplext tillstånd och att här räckte inte deras kompetens och erfarenhet till (Liu et al., 2020). Känslorna påverkade sjuksköterskornas självförtroende och fick dem att tvivla på om rollen som sjuksköterska var rätt (Demirci et al., 2020). Sjuksköterskor uttryckte även att den medicinsk-tekniska utrustning som krävdes för att vårda patienter med covid-19 krävde teoretiska kunskaper, vilket många av sjuksköterskorna saknade (Tan et al., 2020; De Leo et al., 2021). Rädsla och ovisshet inför sjukdomens agens fick sjuksköterskorna att känna sig hjälplösa inför situationen.
Sjuksköterskorna upplevde stor frustration över att trots sina yttersta ansträngningar uppnås inte tillräckligt goda omvårdnads resultat för den enskilde patienten (Fernández-Castillo et al., 2021). Upplevelsen av att inte räcka till för patienterna utifrån den egna synen av sig själv som sjuksköterska fick många att tvivla på sin yrkesidentitet (Sheng et al., 2020). Många sjuksköterskor upplevde en hjälplöshet inför situationen och kände att de svek patienterna och dess anhöriga genom sin bristande kunskap gällande sjukdomen (Tan et al., 2020). Även känslor av att vara en börda för sina kollegor uppstod i samband med bristande kunskap (Demirci et al., 2020).
När anhöriga vinkar hejdå till en patient genom fönstret och sjuksköterskorna vet att det kanske var det sista de såg av varandra, började sjuksköterskorna ta känslomässigt avstånd till sina patienter för att klara av sitt arbete (Lapum et al., 2020). I takt med att pandemin eskalerade blev flera sjuksköterskor allt mer isolerade (Liu et al., 2020; Tan et al., 2020). Detta ledde till att sjuksköterskorna upplevde ångest och led av sömnlöshet inför arbetsskiftet. Mötet med liv och död hör till sjuksköterskors yrkesroll, men under Covid-19 pandemin har antalet avlidna ökat och sjuksköterskor beskriver att det dör någon varje gång de arbetar. Den vetskapen orsakar stor stress hos sjuksköterskorna som känner skuld över att inte rädda fler liv (Tan et al., 2020). Sjuksköterskor upplever även maktlöshet inför situationen och ovissheten om hur länge pandemin pågår tär (Lapum et al., 2020).
Lära och växa tillsammans med andra
När pandemin bröt ut flyttades sjuksköterskor från sin ordinarie arbetsplats till en Covid-19 avdelning. Detta var skrämmande för många av dem, speciellt för de som inte arbetat så länge inom yrket (Demirci et al., 2020). Trots olika erfarenhet, specialistutbildningar och vana vid olika arbetsrutiner upplevde sjuksköterskorna tillvaron i arbetet som utmanande (Tan et al., 2020). Brist på upplärning eller adekvat handledning saknades för många sjuksköterskor vilket skapade känslor av att vara i vägen och värdelöshet (Garcia-Martin et al., 2020). Alla var medvetna om att de snabbt behövde lära sig samarbeta vilket krävde att de tog tillvara på varandras kompetenser (Liu et al., 2020). Att alla var lika nya på området var ett stöd för samtliga då de hjälpte varandra och tog lärdom av framgångarna som kom längs vägen (Tan et al., 2020). Sjuksköterskorna fann att uttryckt uppskattning och stöd från kollegor, chefer samt anhöriga var en viktig del i det psykiska måendet och gjorde att de orkade komma tillbaka dag efter dag (Sheng et al., 2020; Liu et al., 2020). Sjuksköterskorna upplevde trots rådande arbetssituation att de efter en tid bildat en samhörighet där de tillsammans stödjer varandra vilket stärker teamkänslan (Fernández-Castillo et al., 2021). Sjuksköterskorna upplevde även att samarbetet och kommunikationen över yrkesgränserna förbättrats och förståelsen för varandras insatser hade utvecklats (Muz och Erdogan, 2021).
.
Resultatsammanfattning
Resultatet visar att sjuksköterskor upplever stor rädsla och oro inför att vårda patienter med Covid-19. Den stora risken att smittas eller att ta med smittan hem till familjen tär på familjerelationerna och de väljer att periodvis leva åtskilt. Resultatet beskriver vidare hur skyddsutrustningen hämmar sjuksköterskorna i sitt arbete vilket får negativa konsekvenser för omvårdnaden samt det egna måendet såväl fysiskt som psykiskt. Resultatet framgår att sjuksköterskorna upplever Covid-19 som extremt utmanande, vilket får dem att ifrågasätta om den erfarenhet och utbildning de erhåller är tillräcklig i kampen mot denna sjukdom.
Upplevelsen av ofullständig kompetens leder till att sjuksköterskorna upplever svek mot patienterna och deras anhöriga, något som resulterar i att de tar känslomässigt avstånd.
Upplevelsen av att Covid-19´s utmaningar är lika nytt för alla inblandade gör att sjuksköterskorna finner stöd i varandra och utvecklar ett samarbete som får de att orka fortsätta kämpa mot Covid-19.
DISKUSSION
Metoddiskussion
För denna studie valdes en litteraturbaserad metod med kvalitativ ansats beskriven av Friberg (2017a) då målet var att studera redan tidigare forskning inom det valda ämnesområdet.
Fördelen med en litteraturbaserad metod är att metoden sammanfattar tidigare skrivna originalstudier inom ämnet (Friberg 2017a). Metodvalet för denna studie anses vara fördelaktigt då fördjupad kunskap och förståelse ökat vad gäller sökning och analysering av text som besvarar studiens syfte. Endast kvalitativa artiklar har samlats in och enligt Friberg (2017a) är målet med kvalitativa studier att erhålla förståelse för individens upplevelse utav specifik situation. Metodvalet ansågs vara adekvat för syftet som var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter inneliggande på sjukhus diagnostiserade med Covid-19. En svaghet med litteraturstudier är enligt Danielsson (2017) att då följdfrågor inte kan ställas är det svårt att nå djup i diskussionerna. Om större djup önskats hade en alternativ metod varit en empirisk intervjustudie. Djupare förståelse för sjuksköterskors upplevelse hade då kunnat erhållas då följdfrågor kunnat ställas och fördjupats ytterligare. Begränsningen med en empirisk studie hade varit att metoden varit tidskrävande och endast återspeglat svenska sjuksköterskors upplevelser. Därför valdes inte metoden då en global syn på ämnesområdet önskades med hänsyn till syftet.
Urvalet bestod av inklusions- och exklusionskriterier framtagna för att stärka trovärdigheten och förtydliga sökningarna. Vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 2019–2021 valdes då Covid-19 upptäcktes under 2019 års slut. Vid insamling av artiklarna användes databaserna CINAHL och PubMed då dessa är inriktade på hälso- och vårdvetenskap och ansågs relevanta för studien. Sökningar i flera databaser med hälso- och vårdvetenskap stärker studiens trovärdighet samt ökar chanserna att finna artiklar relevanta mot syftet (Henricson, 2017). Fyra begrepp inom kvalitativa forskningsarbeten som enligt Lincoln och Guba (1985) indikerar på god vetenskaplig kvalitet och att resultatet äger giltighet är trovärdighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet. Om boolesk sökteknik valts bort och inkluderat review- artiklar hade urvalet visat på ett stort antal ogranskade artiklar, vilket hade kunnat minska studiens trovärdighet. Wallengren och Henricson (2017) beskriver att begreppet trovärdighet vidhålls när studieförfattarna förvissar läsaren om att kunskapen är tillräcklig och att resultatet är trovärdigt. Då peer-review valdes för att avgränsa sökningarna med peer-reviewed ökade artiklarnas trovärdighet. Detta stämmer överens med Östlundh (2017) som menar att användandet av peer-reviewed sorterar ut de artiklar som publicerats i vetenskapliga tidskrifter vilket ökar trovärdighet. Boolesk sökteknik användes med ordet AND som ytterligare avgränsning för större chans till artiklar som svarade mot syftet. Vid sökning i de olika databaserna kom flera artiklar upp vid olika sökkombinationer, något som enligt Henricson (2017) tyder på hög trovärdighet.
Under analysen av de utvalda artiklarna framkom inga upplevda skillnader som kunde kopplas till kön. Könsfaktorn ansågs inte vara intressant för studiens syfte så resultatet påverkades inte utav valet. För att undvika misstolkningar i analysprocessen lästes samtliga artiklar flertalet gånger och vid osäkerhet gällande engelska formuleringar eller ordval användes en översättningstjänst för att skapa förståelse för helheten. Att förstå helheten var viktigt för resultatets trovärdighet då risken för missförstånd minimerades (Henricson, 2017). Geografiska avgränsningar tillämpades ej. Dock exkluderades artiklar från länder där den ekonomiska statusen och tillgången till hälso-och sjukvård avvek så pass mycket från internationell standard, att det framkom i artiklarna att sjuksköterskornas upplevelse av vårdandet påverkades
på grund av detta. Valet gjordes då stora ekonomiska skillnader ansågs kunna påverka resultatet och valet anses därmed stärka trovärdigheten. Urvalet resulterade i tre artiklar från Kina, två artiklar vardera från Spanien, Turkiet och Iran. En artikel vardera från; Italien, USA och Kanada. Urvalet resulterade i ett bredare resultat med tanke på den globala spridningen. De valda artiklarna skulle vara av hög kvalité och för att fastställa detta användes en kvalitetsgranskningsmall beskriven av Friberg (2017b). Genom att granska varje artikel med hjälp av kvalitetsgranskningsmallar stärks trovärdighet och pålitlighet för resultatet, något som Henriksson (2017) framhåller. Artiklarnas kvalitet framgick tydligt vid tillämpande av granskningsmallen, varpå låga samt medelhöga artiklar sorterades bort. Resultatets överförbarhet bör enligt Lincoln och Guba (1985) diskuteras för att kunna bedöma ifall resultatet går att överföra till andra situationer. Överförbarheten har diskuterats och ledde fram till att det kan anses vara till hjälp för sjuksköterskor då upplevelserna av arbetet med patienter sjuka i Covid-19 förekommer världen över. Dock är det enbart läsaren själv som kan bedöma om resultatet är överförbart till den egna verksamheten. De fyra etiska grundkraven i enlighet med Vetenskapsrådet för forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskapligforskning (2017) har följts i denna litteraturstudie. Följsamheten säkerställer att korrekt referenshantering har tillämpats samt att studiens utvalda artiklar har värnat om deltagarnas integritet och identitet. Detta har varit en viktig del i processen samt för att säkerställa att studien uppfyller kravet för etiskt övervägande enligt studiens riktlinjer. Enligt Mårtensson och Fridlund (2017) ligger det etiska ansvaret för examensarbetet på författarna som ska säkerställa att studien är moraliskt acceptabel samt av god kvalitet. Författarnas generella förförståelse för hur det är att arbeta som sjuksköterska i en pandemi har diskuterats och beaktats för att undvika påverkan av resultatet. Författarnas erfarenheter från arbete i en pandemi var relativt låga men skapade ändå en viss förförståelse om hur arbetsmiljön påverkats av pandemin. Förförståelsen har beaktats under analysen genom ständig reflektion och diskussion. Resultatet har inte bedömts påverkats negativt. Mårtensson och Fridlund (2017) menar att pålitligheten ökar om författarna noggrant beaktat och beskrivit förförståelsen.
Resultatdiskussion
Av resultatet framkommer att vara människa bakom masken upplevs av sjuksköterskor som inre konflikter där yrkesprofessionen ställdes mot de personliga känslorna. De upplever en ständig oro av att smittas. Trots rädslan för att smittas av Covid-19 upplever sjuksköterskorna en plikt gentemot patienterna vilket får dem att fortsätta sin yrkesutövning. Sjuksköterskorna visar tydligt att de slits mellan sina känslor av att vilja ge vård till patienterna och rädslan av att ta med sig smittan hem till sin familj. Detta leder till förödande konsekvenser då sjuksköterskornas egna barn undviker närkontakt med dem på grund av rädslan av att smittan följt med hem. Det framgår även att sjuksköterskorna upplever en övervägande rädsla av att smittas med Covid-19 under sitt arbete. Enligt Olsen (2020) är pandemier någonting som får många att känna oro. Maben och Bridges (2020) påtalar att sjuksköterskor som utför omvårdnad av sjuka patienter med Covid-19 upplever känslor av utsatthet, psykologisk påfrestning och rädsla. Att arbeta under en ständig press och stress kan påverka omdömet hos sjuksköterskor.
Enligt World Health Organisation (2020a) är upplevd hälsa en grundläggande rättighet för alla människor, inte en förmån hos en särskild grupp. Detta är i enlighet med Svensk sjuksköterskeförenings kompetensområde för legitimerade sjuksköterska som menar att sjuksköterskor under sin utbildning tränas i att sätta patientens hälsa i fokus. Sjuksköterskor är i sitt arbete skyldiga att fatta beslut som främjar hälsa och välbefinnande hos patienten (Svensk sjuksköterskeförening 2017a). Med utgångspunkt från resonemanget behöver sjuksköterskor även värna om sitt egna mående för att orka möta sjuka patienter och ge dem omvårdnad. Enligt
World Health Organisation (2020a) definition av hälsa ska vårdpersonal alltid arbeta hälsofrämjande och lindra lidandet hos patient och närstående. Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2017a) är god omvårdnad sjuksköterskors specifika kompetensområde och grundar sig i Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30). Lagen anger att sjuksköterskor aldrig får neka vård till en patient som är i behov av det. Rädslan får inte ligga till grund för agerandet utan sjuksköterskor gör det som situationen kräver. För att situationen ska vara långsiktigt hanterbar behöver sjuksköterskor känna trygghet både i och utanför arbetet. Med utgångspunkt från resonemanget kan basala hygienrutiner som är grundläggande kunskap utgöra en trygghet hos sjuksköterskorna. Sjuksköterskors kunskap gällande basala hygienrutiner och följsamhet till dem torde vara någonting att föra vidare till barnen, för att på så vis skapa trygghetskänslor även hos dem. Nightingale (1969) ses än idag som revolutionerande med sin upptäckt av handhygien och begränsad smittspridning. Adekvat följsamhet till basala hygienrutiner är en förutsättning för begränsad smittspridning och är en skyldighet för var sjuksköterska att följa (Nightingale 1969; SFS 2004:168). Antonovskys (1987) menar att respektive individ behöver finna strategier att möta motgångar med för att göra situationen förståelig och hanterbar.
Sjuksköterskornas ständiga oro för smitta medför att de aktivt tar beslutet att periodvis bo separerade från sina familjer för att skydda dem. Sjuksköterskorna behöver känna stöd ifrån sin familj samt arbetsteam för att klara av att arbeta med smittsamma patienter och den enorma påfrestning det innebär. Med utgångspunkt från Antonovsky (1987) kan detta innebära att vetskapen om att de är långt ifrån ensamma om upplevelsen som inger en känsla av sammanhang och därmed en styrka att fortsätta. Att sjuksköterskor har ett nätverk runt sig som visar förståelse och ger en stödjande hand i svåra situationer är nödvändigt för att orka kämpa.
Nunstedt et al. (2020) belyser vikten av att ha ett stödjande ledarskap på sin arbetsplats som tillåter och öppnar upp för prestigelösa reflektioner gällande situationen. Reflektioner leder till ökad förståelse hos samtliga involverade och förstärker känslan av hanterbarhet hos sjuksköterskor. Enligt Maben och Bridges (2020) är det betydelsefullt att sjuksköterskor erhåller både fysisk och psykisk stöttning under perioder då deras stressnivå är konstant förhöjd, vilket den är vid omvårdnadsarbetet av sjuka patienter med Covid-19 (Maben & Bridges, 2020).
Trots god följsamhet till basala hygienrutiner framgår det även hur sjuksköterskornas kollegor ändå smittas och avlider till följd av Covid-19. Denna vetskap fördjupar sjuksköterskornas oro att smittas och är en bidragande orsak till valet om att bo separerade sina familjer. Empati innebär enligt Travelbee (1971) att delta i och förstå betydelsen av någon annans tankar och känslor. Med sympati kommer individerna varandra nära och genom kommunikation tillåts det ta del av den andres känsla, tanke och lidande. Med utgångspunkt från resonemanget är dessa egenskaper av vikt för sjuksköterskor att besitta i sitt omvårdnadsarbete.
Sjuksköterskorna upplever att arbetet iklädd skyddsutrustning skapar en barriär då mycket tid går åt till att lära sig hantera skyddskläderna korrekt. Efter långa arbetspass på mer än 12 timmar med begränsad möjlighet till intag av mat och vatten är sjuksköterskorna utmattade.
Sjuksköterskorna upplever initialt i pandemin stor förvirring och frustration över de ständigt förändrade rekommendationerna gällande användandet av skyddsutrustning. Kläderna hindrar dem från att utföra god omvårdnad och orsakar fysisk ohälsa i form av otillräcklig återhämtning och påfyllning av vatten och energi. Skyddskläderna är varma och blir snabbt blöta av svett samt att skyddsmasken upplevs så klaustrofobisk att sjuksköterskorna måste fokusera på hur de andas för att inte drabbas av andnöd. Även Ulrich et al. (2020) beskriver hur sjuksköterskor lider av värmen efter timmar i skyddsutrustning och har blödande sår i ansiktet efter skyddsmasken. Ulrich et al. (2020) menar att det är orimligt och oetiskt att förvänta sig adekvat vård och omsorg utav sjuksköterskor då de inte får tillräcklig information om situationen och förväntas arbeta utan adekvat personlig skyddsutrustning. Den psykiska ohälsan är en negativ
